Kungl. Maj. ts proposition nr 248.
1
Nr 248.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 5 § 2 mom. lagen den 18 juni
1937 (nr 382) örn barnbidrag, m. m.; given Stockholms
slott den 12 april 19i6.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till
1) lag angående ändrad lydelse av 5 § 2 mom. lagen den 18 juni 1937 (nr
382) om barnbidrag samt
2) lag örn ändrad lydelse av 8 § 2 mom. bidragsförskottslagen den 11 juni
1943 (nr 382),
dels ock bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Gustav Möller.
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 218.
1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 248.
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 5 § 2 moni. lagen den 18 juni 1937 (nr 382)
om barnbidrag.
Härigenom förordnas, att 5 § 2 mom. lagen den 18 juni 1937 örn barnbidrag1
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
5 §.
2 mom. Barnbidrag enligt---180 kronor.
överstiger moderns eller den arbetsoförmögnes årsinkomst 1 200 kronor i
ortsgrupp 1, 1 600 kronor i ortsgrupp 2 och 2 000 kronor i ortsgrupp 3, eller
har den arbetsoförmögne, därest han är gift, tillsammans med sin hustru en
årsinkomst överstigande 1 400 kronor i ortsgrupp 1, 1 900 kronor i ortsgrupp
2 och 2 400 kronor i ortsgrupp 3, minskas barnbidraget med sex tiondelar av
årsinkomsten, i vad den överstiger sagda belopp.
Barnbidrag, varom — — — medgiva undantag.
Vistas barn---därtill nedsättas.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1946.
Barnbidrag, som någon åtnjuter den 30 juni 1946, skall av pensionsstyrelsen
utan ansökning höjas i enlighet med bestämmelserna i denna lag. Till
grund för omräkningen skall dock läggas det inkomstbelopp, som fastställts
vid barnbidragets beviljande.
Beträffande skyldighet för kommun att bidraga till kostnaden för höjning
av barnbidrag enligt denna lag skall så anses som om höjningen beviljats
efter ansökning hos pensionsnämnden i den kommun, som bidrager till kostnaden
för barnbidraget, eller, där flera kommuner bidraga härtill, hos pensionsnämnden
i den kommun, för vilken bidragsskvldighet sist inträtt.
1 Senaste lydelse se SFS 1942:483.
Kungl. Maj.ts proposition nr 248.
a
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 8 § 2 mom. bidragsförskottslagen den 11 juni 1943
(nr 382).
Härigenom förordnas, att 8 § 2 mom. bidragsförskottslagen den 11 juni
1943 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
8 §.
2 mom. överstiger moderns årsinkomst
1 450 kronor i ortsgrupp 1,
1 850 » » » 2 och
2 250 » > » 3
elier har modern, därest hon är gift och sammanlever med sin man samt
denne är underhållsskyldig gentemot barnet, tillsammans med mannen en
årsinkomst överstigande
1 900 kronor i ortsgrupp 1,
2 400 > » » 2 och
2 900 * » » 3
skall, med undantag för fall som i 9 § 2 mom. sägs, från bidragsförskottet
avdragas sex tiondelar av årsinkomsten, i vad den överstiger sagda belopp.
Har modern flera till bidragsförskott berättigade barn, minskas dock förskottet
blott med så stor del av nämnda avdrag, som enligt fördelning efter huvudtalet
belöper på varje barn. Hava makar som nyss sagts att försörja barn
under sexton år, som icke är berättigat vare sig till barnbidrag enligt lagen
örn barnbidrag eller till bidragsförskott, skall det här ovan för vederbörande
ortsgrupp angivna inkomstbeloppet för makar ökas med 100 kronor för varje
sådant barn.
Har barn---nämnda inkomst.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1946. I fråga om bidragsförskott, som
efter lagens ikraftträdande beviljas för tid dessförinnan, skola dock äldre
bestämmelser gälla.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 248.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 april
1946.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,
Myrdal, Zetterrerg, Nilsson, Sträng, Ericsson.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, fråga örn höjning av de
avdragsfria inkomstbeloppen enligt lagen örn barnbidrag och bidragsförskottslagen
samt anför därvid följande.
Gällande bestämmelser. Enligt lagen den 18 juni 1937 (nr 382) om barnbidrag
utgår barnbidrag — förutom för föräldralöst barn — för barn vars
fader avlidit, för adoptivbarn till makar och hustruns före eller under äktenskapet
antagna adoptivbarn då mannen avlidit, för barn och adoptivbarn till
makar då mannen är arbetsoförmögen, för arbetsoförmögen änklings barn
och adoptivbarn i äktenskapet med den avlidna hustrun samt för arbetsoförmögen
frånskild makes barn och adoptivbarn i det upplösta äktenskapet då
denne har vårdnaden om barnet. Även i vissa andra fall utgår barnbidrag för
barn eller adoptivbarn till arbetsoförmögen person eller till hustru till arbetsoförmögen
man.
Ärenden rörande barnbidrag handläggas av pensionsnämnderna och pensionsstyrelsen.
Barnbidrag utgår, där fråga ej är om föräldralöst barn, enligt
5 § 2 mom. i lagen för ett barn med 240 kronor i ortsgrupp 1, 300 kronor i
ortsgrupp 2 och 360 kronor i ortsgrupp 3, för två barn med respektive 420,
525 och 630 kronor, för tre barn med respektive 600, 750 och 900 kronor samt
för varje barn däröver med ytterligare respektive 120, 150 och 180 kronor.
Ortsgrupperingen är densamma som enligt lagen om folkpensionering. För
tiden till och med den månad, under vilken barnet fyller två år, ökas barnbidraget
med ett årligt belopp å 60 kronor.
I nyssnämnda lagrum föreskrives vidare, att om moderns eller den arbetsoförmögnes
årsinkomst överstiger 750 kronor i ortsgrupp 1, 1 000 kronor i
ortsgrupp 2 och 1 250 kronor i ortsgrupp 3 eller örn den arbetsoförmögne,
därest han är gift, tillsammans med sin hustru har en årsinkomst översti
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 248.
5
gande 900 kronor i ortsgrupp 1, 1 200 kronor i ortsgrupp 2 och 1 500 kronor
i ortsgrupp 3, barnbidraget skall minskas med sex tiondelar av årsinkomsten,
i vad den överstiger sagda belopp. Enligt 6 § 2 mom. första stycket skall
inkomst, som skall läggas till grund för beräknande av barnbidraget uppskattas
i överensstämmelse med de grunder, som angivas i lagen örn folkpensionering.
Nu återgivna bestämmelser om avdragsfri inkomst vid beräkning av barnbidrag
infördes genom lag den 30 juni 1942 (nr 483), vilken trädde i kraft
den 1 januari 1943. Dessförinnan utgjorde den avdragsfria inkomsten för
ensamstående försörjare 600 kronor i ortsgrupp 1, 800 kronor i ortsgrupp 2
och 1 000 kronor i ortsgrupp 3 samt för makar 900 kronor i ortsgrupp 1,1 125
kronor i ortsgrupp 2 och 1 350 kronor i ortsgrupp 3. Enligt dessa äldre bestämmelser
skulle barnbidraget minskas nied sju tiondelar av årsinkomsten,
i vad den översteg sagda belopp.
Kostnaderna för barnbidrag bestridas jämlikt 14 § lagen om barnbidrag
av staten och kommunerna efter samma principer som gälla för tilläggspensioner
enligt lagen örn folkpensionering. Kommun, vars pensionsnämnd förklarat
någon äga rätt till barnbidrag eller att erhålla ökning av sådant bidrag,
skall alltså tillskjuta viss andel av bidraget eller ökningen. Denna andel utgör
Vs för orter tillhörande ortsgrupp 1, Vs för orter tillhörande orstgrupp 2 och
V4 för orter tillhörande ortsgrupp 3, dock att därest Slockholm eller Göteborg
hänföres till sistnämnda ortsgrupp, stadens andel skall utgöra 3/io. Återstående
kostnad bestrides av staten.
Enligt lagen den 11 juni 1943 (nr 382) om förskottering av underhållsbidrag
till barn (bidragsförskottslag) äger barn, vars fader enligt rättens beslut
eller skriftligt, av två personer bevittnat avtal är pliktig att till fullgörande
av lagstadgad underhållsskyldighet utgiva underhållsbidrag till barnet, att,
där fadern underlåter att betala förfallet belopp, i den utsträckning och under
de villkor, som närmare angivas i lagen, av allmänna medel erhålla förskott
å underhållsbidraget (bidragsförskott).
Ansökningar örn bidragsförskott handläggas av barnavårdsnämnderna. 8 §
i lagen innehåller bestämmelser om storleken av bidragsförskottet. Detta utgår
med 252 kronor i ortsgrupp 1, 300 kronor i ortsgrupp 2 och 360 kronor
i ortsgrupp 3. Har modern vårdnaden örn två eller flera till bidragsförskott
berättigade barn, utgå förskotten för varje barn med något reducerade belopp.
För barn, som ej fyllt två år, ökas bidragsförskottet med ett årligt belopp
av 60 kronor.
1 2 mom. av nyssnämnda paragraf stadgas vidare, att om moderns årsinkomst
överstiger i ortsgrupp 1 1 000 kronor, i ortsgrupp 2 1 250 kronor
och i ortsgrupp 3 1 500 kronor eller örn modern, därest hon är gift och
sammanlever med sin man samt denne är underhållsskyldig gentemot barnet,
tillsammans med mannen har en årsinkomst överstigande 1 400 kronor
i ortsgrupp 1, 1 700 kronor i ortsgrupp 2 och 2 000 kronor i ortsgrupp
3, sex tiondelar av årsinkomsten, i vad den överstiger sagda belopp, skall -—
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 248.
med undantag för visst fall — avdragas från bidragsförskottet. Beviljat bidragsförskott
utgår till och med utgången av det statliga budgetår, som löper
vid förskottets beviljande. Såsom inkomst, vilken skall läggas till grund
för beräknande av bidragsförskott, skall anses det belopp, för vilket vederbörande
blivit taxerad till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt vid den
senaste taxeringen före barnavårdsnämndens beslut i ärendet.
Jämlikt 20 § bidragsförskottslagen bestrides utgift för bidragsförskott, i
den mån ersättning ej kunnat uttagas av den underhållsskyldige, till tre
fjärdedelar av statsverket och till en fjärdedel av den kommun, vars barnavårdsnämnd
beviljat förskottet.
1945 års riksdag. I två vid 1945 års riksdag väckta motioner (II: 302 och
424) riktades anmärkningar mot den i lagen om barnbidrag givna regeln
örn avdrag i vissa fall från barnbidrags maximibelopp. I motionen II: 302
(av fru Rönn-Christiansson m. fl.) yrkades, att den avdragsfria inkomsten
skulle bestämmas, för ensamstående till 1 500 kronor i ortsgrupp 1, 2 000
kronor i ortsgrupp 2 och 2 500 kronor i ortsgrupp 3 samt för makar till
1 800 kronor i ortsgrupp 1, 2 400 kronor i ortsgrupp 2 och 3 000 kronor i
ortsgrupp 3 samt att barnbidraget skulle minskas med fem tiondelar av årsinkomsten,
i vad den överstege sagda belopp. I motionen II: 424 (av herr
Andersson i Alfredshem m. fl.) hemställdes bland annat, att riksdagen måtte
för sin del besluta sådan ändring av ifrågavarande lagrum, att den inkomst
vid vilken barnbidrag skulle börja minskas höjdes med skäligt belopp.
Motionerna handlades av andra lagutskottet, som i avgivet utlåtande (nr
70) anförde bland annat följande.
Jämväl enligt utskottets åsikt äro beloppen för den avdragsfria inkomsten
alltför låga. Detta gäller särskilt beträffande bidrag till barn, vars moder
är ensamstående och har en relativt fast kontant arbetsinkomst. I sådant fall
s.ynes icke finnas något avsevärt utrymme för en skälighetsbedömning, enligt
vilken hennes blivande årsinkomst skulle kunna uppskattas förhållandevis
lågt. Utskottet finner alltså en höjning av beloppen för den avdragsfria
inkomsten påkallad. En sådan höjning skulle få karaktär av provisorium i
avvaktan på en kommande omreglering av hela barnbidragssystemet. Med
hänsyn härtill torde höjningen böra avvägas så, att den icke kommer att
föregripa den slutliga utformningen av bestämmelserna angående de förmåner
som de nu bidragsberättigade barnen komma att åtnjuta. Då detta
avvägningsspörsmål kräver närmare utredning, vill utskottet föreslå riksdagen
att hos Kungl. Majit anhålla om skyndsam utredning samt utarbetande
av förslag angående höjning av beloppen för avdragsfri inkomst.
I enlighet med utskottets hemställan beslöt riksdagen i skrivelse till Kungl.
Majit anhålla, att Kungl. Majit ville låta föranstalta örn skyndsam utredning
beträffande frågan örn höjning av de i lagen örn barnbidrag stadgade
beloppen för avdragsfri inkomst samt för riksdagen framlägga det förslag,
vartill utredningen kunde föranleda. Däremot föranledde motionen II: 302
i vad den avsåg sänkning av den s. k. avdragsfaktorn icke någon riksdagens
åtgärd.
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 248.
Socialvårdskommittén. Genom beslut den 13 juli 1945 uppdrogs åt socialvårdskommittén
att skyndsamt verkställa den av riksdagen begärda utredningen,
varefter kommittén med skrivelse den 18 februari 1946 avlämnat utredning
i ämnet. I skrivelsen anföres, att utredningen av frågan ägt rum i
samråd med pensionsstyrelsen och att denna förklarat sig ej ha något att
erinra mot kommitténs uttalande och förslag i ärendet.
Kommittén ifrågasätter, huruvida en lagändring i av riksdagen begärd
riktning nu borde vidtagas, och anför härom följande.
Frågan örn en mera genomgripande revision av barnbidragslagen är ur
olika synpunkter ett aktuellt spörsmål. Sålunda bör frågan om icke barnbidrag
bör utgå även till änkling med minderåriga barn och till änka som
gifter örn sig upptagas till förnyat övervägande. I detta sammanhang bör även
frågan örn inkomstberäkning för barn som ha egen inkomst bli föremål för
omprövning. Ett genomförande av förslaget till ny folkpensioneringslag
kommer att medföra förändringar i grunden för inkomstberäkningarna och
befolkningsutredningens förslag till allmänna barnbidrag kommer att påkalla
en revision av bidragsbeloppen. Även bortsett från denna omständighet bör
utformningen av bidragsbeloppen upptagas till omprövning. Örn folkpensionerna
komma att utformas enligt kommitténs förslag med lika belopp över
hela landet och bostadstillägg å dyrorterna, uppkommer frågan huru dyrortsfrågan
skall vara ordnad för barnbidragen och även örn dyrortsgrupperingen
bibehålies måste densamma anpassas efter folkpensioneringens ortsindelning
för bostadstilläggen. Den senare frågan måste vara utredd och nya bestämmelser
utfärdade att tillämpas samtidigt med att den nya folkpensioneringslagen
kommer att tillämpas. Som kommittén i sitt betänkande med förslag
till ny folkpensioneringslag uttalat bör frågan örn införande av särskilt
understöd till änkor med minderåriga barn vid en revision av lagen även
upptagas till övervägande.
Enligt kommitténs mening bör sålunda en reviderad barnbidragslag föreläggas
nästa års riksdag och det är kommitténs avsikt att under loppet avinnevarande
år till Kungl. Maja avgiva förslag i ärendet.
Kommittén anför vidare.
En ofta återkommande ändring av bestämmelserna i barnbidragslagen
medför vissa olägenheter, varför det varit önskvärt att redan nu en mera definitiv
ändring av lagen kunnat genomföras. Av denna anledning har kommittén
ansett sig böra, före avgivande av förslag i ärendet, avvakta befolkningsutredningens
förslag till allmänna barnbidrag. Även med begränsning
för närvarande av ändringen av barnbidragslagen att endast omfatta avdragsreglerna
har det emellertid visat sig icke vara möjligt att nu framlägga
ett mera definitivt förslag i detta avseende. En höjning av de i bambidragslagen
stadgade beloppen för avdragsfri inkomst måste sålunda, örn den i år
skall genomföras, bliva av provisorisk natur. Då, som förut framhållits, en reviderad
bambidragslag bör föreläggas nästa års riksdag och de provisoriska
bestämmelserna icke torde komma alt tillämpas under längre tid än ett och
ett halvt år, vill kommittén ifrågasätta örn en lagändring nu bör vidtagas.
För den händelse en lagändring i allt fall ansåges böra komma till stånd,
har kommittén velat framhålla, alt en höjning av inkomstgränsen i och för
sig vöre viii motiverad, bland annat på grund av utvecklingen på arbetsmarknaden
och det förhöjda löneläget. Vid höjningen borde likväl iakttagas,
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 248.
att densamma icke skedde med sådana belopp att barnbidragen — vilket
särskilt kunde bliva förhållandet på landsbygden — bleve så stora, att en
änka med inkomst kunde tillsammans med barnbidraget komma upp till
högre årsinkomst än i ekonomiskt hänseende jämförbara familjer, och en gift
invalid man erhölle högre inkomst än vad han kunde påräkna såsom arbetsför
eller som honom på arbetsmarknaden jämställda kunde förskaffa
sig.
Kommittén ifrågasätter härefter en höjning av den avdragsfria inkomsten
med 60 procent av nu gällande belopp för såväl ensamstående försörjare
som makar med barn, där mannen är arbetsoförmögen. Höjningen
skulle komma att medföra, att den avdragsfria inkomsten för ensamstående
försörjare skulle uppgå till i de olika ortsgruppema respektive 1 200, 1 600
och 2 000 kronor samt för gift försörjare till respektive 1 400, 1 900 och 2 400
kronor, varvid de för makar föreslagna beloppen i de båda lägre ortsgrupperna
av praktiska skäl i viss mån avrundats.
Beträffande kostnaderna för de ifrågasatta ändringarna i barnbidragslagen
framhåller kommittén, att mellan 1 300 och 1 400 barnbidrag för närvarande
utginge med reducerat belopp. Aid genomförande av en högre avdragsfri
inkomst borde dessa barnbidrag utan ansökning omräknas. Kostnadsökningen
syntes — oberäknat dyrtidstillägg — komma att uppgå till
omkring 700 000 kronor örn året. Kommittén framhåller, att det icke vore
möjligt att bilda sig någon uppfattning om i vilken utsträckning den ifrågasatta
ändringen kunde komma att medföra ökning av antalet nya barnbidragsansökningar
och i vilken utsträckning kostnaderna för barnbidragen
av denna anledning komme att ökas. Sannolikt vore dock, att ökningen i
årsbelopp genom de nytillkomna bidragen skulle komma att röra sig om
cirka 200 000 kronor.
Kommittén framhåller slutligen, att örn en höjning av den avdragsfria inkomsten
vidtoges beträffande barnbidragen, den avdragsfria inkomsten enligt
bidragsförskottslagen borde höjas till samma belopp.
Yttranden. Över socialvårdskommitténs skrivelse lia, efter remiss, yttranden
avgivits av socialstyrelsen, statskontoret samt svenska fattigvårds- och
barnavardsförbundet. Svenska stadsförbundet och svenska landskommunernas
förbund ha därjämte erhållit tillfälle att yttra sig över förslaget men ha
icke begagnat sig härav.
Socialstyrelsen tinner den av kommittén föreslagna ändringen vara ägnad
att avsevärt förbättra försörjningsmöjligheterna för de ekonomiskt svagaste
i samhället och anser starka skäl tala för ett snabbt genomförande av den
föreslagna förbättringen. Socialstyrelsen anför härom:
De i lagen angivna beloppen synas, trots den under år 1942 beslutade
höjningen av den avdragsfria inkomstens belopp, vara väl snävt tillmätta.
Den ökning av inkomsten i penningar räknat, som ägt rum de senaste åren,
har medfört,^ att gränsen för den avdragsfria inkomsten i själva verket förskjutits
nedåt, varför en höjning av densamma i realiteten endast skulle
Kungl. Maj.ts proposition nr 248.
9
innebära en anpassning efter det förändrade penningvärdet. Stegringen av
levnadskostnaderna från år 1939 uppgick vid början av år 1942 enligt socialstyrelsens
allmänna levnadskostnadsindex till 34 °/o och i början av år
1946 till 42 %>.
Statskontoret däremot anser, i likhet med socialvårdskominittén, att en
ändring i förevarande hänseende av lagen om barnbidrag under nuvarande
förhållanden icke borde vidtagas. Därest en sådan dock skulle anses böra
komma till stånd, ifrågasätter statskontoret, örn icke höjningen av inkomstgränsen
för försörjaren eliel’ försörjarna borde begränsas så, att den avdragsfria
inkomsten komme att uppgå till samma belopp som enligt bidragsförskottslagen.
Jämväl svenska fattigvårds- och barnavärdsförbundet avstyrker, att lagändring
nu vidtages, under åberopande av samma skäl som socialvårdskommittén
och under framhållande av att jämväl bidragsförskottslagen måste
ändras och att tätt återkommande ändringar i denna säkerligen skulle bereda
barnavårdsnämnderna svårigheter. Därest en omedelbar höjning av de avdragsfria
beloppen enligt lagen om barnbidrag ansåges påkallad, hade emellertid
förbundet intet att erinra mot en förhöjning med 60 procent av de nu
gällande beloppen. Beträffande bidragsförskottslagen förordade förbundet
en proportionsvis lika stor förhöjning.
Departementschefen.
Förutsättning för att barnbidrag jämlikt 1937 års lag om barnbidrag skall
utgå med de i lagen angivna beloppen är att barnets moder eller den, vars
arbetsoförmåga konstituerar rätten till bidrag, icke har årsinkomst som överstiger
vissa i lagen angivna belopp. Är årsinkomsten högre, minskas barnbidraget
enligt särskilda regler. Det avdragsfria inkomstbeloppet utgör, efter
lagändring år 1942, 750 kronor i ortsgrupp 1, 1 000 kronor i ortsgrupp 2 och
1 250 kronor i ortsgrupp 3. Är den arbetsoförmögne gift, skall hustruns inkomst
medräknas, och i sådant fall är den sammanlagda avdragsfria inkomsten
i de olika ortsgrupperna respektive 900, 1 200 och 1 500 kronor.
Genom beslut av 1945 års riksdag har utredning begärts örn höjning av
dessa belopp. Sådan utredning har efter erhållet uppdrag verkställts av
socialvårdskommiltén som vitsordat behovet av en lagändring på denna
punkt men dock ifrågasatt huruvida en sådan nu borde genomföras, då det
kunde förutses att inom en nära framtid en mera genomgripande revision
av barnbidragslagen skulle komma till stånd. I andra hand har kommittén
såsom ett provisorium föreslagit en höjning av de avdragsfria inkomstbeloppen
med omkring 60 procent eller till följande belopp i de särskilda
ortsgrupperna, nämligen 1 200, 1 600 och 2 000 kronor för ensamstående
försörjare samt 1 400, 1 900 och 2 400 kronor för äkta makar.
Då det synes vara uppenbart, att de ifrågavarande avdragsfria inkomstbeloppen
med hänsyn till numera rådande förhållanden äro alltför låga,
synes mig fullgod anledning föreligga att desamma höjas utan avvaktan å
den mera genomgripande revision av lagen örn barnbidrag, som är att för
-
Riliang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. ;Vr 24$.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 248.
vänta. Höjningen bör komma till stånd snarast möjligt, förslagsvis från och
med den 1 juli 1946. Socialvårdskommitténs förslag beträffande den provisoriska
höjningens omfattning finner jag väl avvägt och jag tillstyrker alltså
detsamma.
Såsom socialvårdskommittén framhållit bör den föreslagna höjningen av
de avdragsfria inkomstbeloppen i fråga örn barnbidragen medföra en höjning
jämväl av motsvarande avdragsfria inkomstbelopp jämlikt bidragsförskottslagen.
Dessa belopp äro i samtliga ortsgrupper för ensamstående moder
250 kronor högre än för motsvarande fall enligt lagen örn barnbidrag samt
för makar 500 kronor högre än de i sistnämnda lag för gift försörjare angivna
belopp. Socialvårdskommittén har förordat, att beloppen skola höjas i
sådan mån, att överensstämmelse kommer att föreligga med lagen örn barnbidrag.
Jag anser emellertid, att den nuvarande differensen mellan de avdragsfria
inkomstbeloppen i de båda lagarna alltjämt bör bestå. Denna differens
infördes vid tillkomsten av 1943 års bidragsförskottslag av principiella
skäl. Det framhölls därvid, att de olika regler som enligt de båda lagarna
tillämpades vid uppskattning av värdet av naturaförmåner motiverade
en högre avdragsfri inkomst i bidragsförskottslagen och att även andra omständigheter
talade för en dylik skillnad mellan de båda lagarna. Då dessa
skäl alltjämt torde äga sin giltighet, förordar jag, att de avdragsfria inkomstbeloppen
enligt bidragsförskottslagen i de särskilda ortsgrupperna höjas,
för ensamstående moder till respektive 1 450, 1 850 och 2 250 kronor
samt för makar till respektive 1 900, 2 400 och 2 900 kronor.
Genomföras de i det föregående föreslagna ändringarna, torde pensionsstyrelsen
böra utan särskild ansökning omräkna nu utgående barnbidrag enligt
de nya reglerna, därvid de inkomstuppgifter som finnas tillgängliga i
pensionsstyrelsen böra läggas till grund. Den ökning i kommunbidragets storlek,
som fÖranledes av omräkningen, torde böra vidkännas av den kommun,
som bidrager till kostnaden för barnbidraget eller, om flera kommuner bidraga
därtill, den som sist blivit skyldig att bidraga till barnbidraget. I fråga
örn bidragsförskotten, vilka beviljas för tid intill utgången av löpande statliga
budgetår, erfordras icke några motsvarande övergångsbestämmelser.
Däremot synes — då bidragsförskott i viss utsträckning kan beviljas retroaktivt
—- föreskrift böra meddelas, att de nya reglerna icke skola vinna tilllämpning
i den mån efter lagändringens ikraftträdande bidragsförskott beviljas
för tiden dessförinnan.
I enlighet med det anförda har inom socialdepartementet upprättats förslag
till erforderliga ändringar i lagen örn barnbidrag och bidragsförskottslagen
jämte övergångsbestämmelser därtill.
Till bestridande av statsverkets kostnader för barnbidragen finnes å riksstatens
femte huvudtitel uppfört ett förslagsanslag, som för innevarande budgetår
är upptaget med 8 600 000 kronor. I årets statsverksproposition (femte
huvudtiteln, punkt 53) har för ändamålet äskats anvisande av ett till 7 500 000
kronor minskat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 248.
11
Ä barnbidragen utgå dyrtidstillägg efter vissa grunder. Till täckande av
statsverkets kostnader härför ha i statsverkspropositionen (femte huvudtiteln,
punkt 54) för nästa budgetår begärts anvisande av ett förslagsanslag å
3 500 000 kronor.
För bestridande av statsverkets kostnader för bidragsförskotten finnes å
riksstaten under femte huvudtiteln uppfört ett förslagsanslag, vilket för innevarande
budgetår uppgår till 3 000 000 kronor, men i statsverkspropositionen
(femte huvudtiteln, punkt 93) föreslagits minskat till 2 900 000 kronor.
Höjningen av de avdragsfria inkomstbeloppen jämlikt lagen örn barnbidrag
kommer enligt socialvårdskommitténs beräkningar, mot vilka jag ej finner
skäl till erinran, att medföra en kostnadsökning, som — bortsett från dyrtidstillägg
— för nästkommande budgetår kan uppskattas till omkring 900 000
kronor. Härå belöpande dyrtidstillägg torde kunna beräknas komma att uppgå
till omkring 400 000 kronor. Beträffande kostnadsökningen i anledning av
den föreslagna höjningen av de avdragsfria inkomstbeloppen enligt bidragsförskottslagen
har socialvårdskommittén icke gjort något uttalande. Uppskattningsvis
torde kostnadsökningen kunna beräknas till omkring 300 000 kronor.
De nu angivna kostnadsökningarna falla icke i sin helhet på statsverket,
då enligt gällande bestämmelser kommunerna skola bidraga med vissa andelar
därav. Kommunbidragen torde i fråga om barnbidragen och dyrtidstilläggen
därå kunna beräknas komma att utgå med bortåt en sjättedel av
förenämnda belopp eller med, i runda tal, respektive 150 000 kronor och
70 000 kronor. I fråga örn bidragsförskotten utgör kommunandelen en fjärdedel,
varför kommunbidragen till kostnadsökningen synas kunna beräknas
till omkring 75 000 kronor. Statsverkets ökade utgifter i anledning av de
föreslagna lagändringarna synas på grund av det anförda böra uppskattas till
respektive 750 000, 330 000 och 225 000 kronor under vartdera av de i det
föregående omnämnda anslagen.
Dessa kostnadsansökningar äro av den storleksordning, att de synas påkalla
en förhöjning av de i statsverkspropositionen för ifrågavarande ändamål
gjorda anslagsäskandena, vilka ännu icke behandlats av riksdagen. Kostnadsökningen
i fråga örn anslaget till Dyrtidstillägg å barnbidrag torde därvid
kunna avrundas till 300 000 kronor. Beträffande anslaget till Ersättning
till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott synes med hänsyn till ovissheten
i föreliggande beräkningar angående erforderligt belopp höjningen
kunna begränsas till 100 000 kronor.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte
dels föreslå riksdagen att antaga förut omfönnälda, inom
socialdepartementet upprättade förslag till
lag angående ändrad lydelse av 5 § 2 moni. lagen den 18
jani 1937 (nr 382) om barnbidrag samt
lag örn ändrad lydelse av 8 § 2 mom. bidragsförskottslagen
den 11 juni 1943 (nr 382),
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 248.
dels ock, med aterkallande av i årets statsverksproposilion
härutinnan framlagda förslag, föreslå riksdagen att å driftbudgeten
under femte huvudtiteln för budgetåret 1946/47
till Barnbidrag anvisa ett förslagsanslag av kronor 8 250 000;
till Dyrtidstillägg d barnbidrag anvisa ett förslagsanslag
av .................................. kronor 3 800 000;
till Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott
anvisa ett förslagsanslag av..............kronor 3 000 000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt
förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Stig Hammar.
Stockholm 1946. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
461783