Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

1

Nr 247.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vidtagande av
vissa åtgärder inom sinnessjukvårdsorganisationen; given
Stockholms slott den 26 april 1946.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26 april

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson,
Vougt, Zetterberg, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för socialdepartementet, statsrådet Möller:

I propositionen nr 177 till årets riksdag framlades vissa förslag rörande utbyggnad
av sinnessjukvården jämte anslagsäskanden för nästa budgetår.
Efter det att propositionen avläts ha inom socialdepartementet slutberetts
ärenden angående dels ett den 20 december 1945 inkommet och därefter på
remiss utsänt förslag örn statsövertagande av viss del av sinnessjukvården
i Jönköpings stad, dels en den 9 mars 1946 inkommen framställning från
byggnadsstyrelsen rörande anslag till vissa kompletteringsarbeten vid Sidsjöns
sjukhus i Sundsvall, dels ock en framställning den 16 mars 1946 från
medicinalstyrelsen örn anvisande av medel för uppförande av nya ekonomibyggnader
å arrendegården Hunnerup under S:t Lars sjukhus i Lund. Samtliga
dessa förslag böra underställas årets riksdag.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 247.

1

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

I samband härmed finner jag lämpligt, att till behandling upptages jämväl
ett annat ärende angående sinnessjukvården, nämligen frågan örn förvärv
och ombyggnad till sinnessjukhus av Gävle stads ålderdomshem. Förslag
härom framlades av medicinalstyrelsen i skrivelse den 26 januari 1945
och upprepades i skrivelse den 14 september 1945. Staden har nu — för att
bliva i tillfälle att så snart som möjligt vidtaga nödiga dispositioner — anhållit
om besked rörande statsmakternas ståndpunktstagande i frågan.

I. Överförande å staten av viss del av sinnessjukvården i

Jönköpings stad.

I skrivelse den 22 november 1945 ha stadsfullmäktige i Jönköping hemställt
örn tillstånd att å det till Ryhovs sjukhus i Jönköping hörande området
uppföra en provisorisk paviljong med högst 38 vårdplatser för sinnessjuka.
För den händelse sådant tillstånd skulle lämnas, åtoge sig stadsfullmäktige
att till kronan överlämna paviljongen under förutsättning att staten mot
vanlig avgift övertoge vården av samtliga stadens sinnessjuka, som icke kunde
erhålla plats på annan anstalt, samt beredde möjlighet för stadens sinnessjukvårdspersonal
att övergå till anställning vid statlig anstalt för sinnessjukvården.

Av handlingarna i ärendet framgår, att stadens sinnessjukvård hittills
ombesörjts genom att de sjuka omhändertagits å ålderdomshemmet, varest
de sedan år 1891 vårdats i en särskild byggnad å fattigvårdsanstaltens tomt.
Det nuvarande anstaltsområdet har år 1941 preliminärt försålts till landstinget
med tillträde så snart planerad ny fattigvårdsanstalt blivit uppförd
och tagits i bruk. Detta beräknas ske senast den 1 juni 1946. Särskilt med
hänsyn till den personliga trevnaden för de normalt åldrande människorna
på ålderdomshemmet ha de kommunala myndigheterna ansett, att platser
för sinnessjuka icke borde anordnas inom området för det nya ålderdomshemmet.

Av handlingarna inhämtas vidare, att kommunens sinnessjukhus under
åren 1930—1942 varit belagt med i medeltal 38 patienter. I november 1945
uppgick antalet intagna till 27. Uppförandet av den föreslagna paviljongen
för sinnessjuka skulle enligt verkställda approximativa beräkningar draga
en kostnad av omkring 125 000 kronor.

Med överlämnande av skrivelsen har länsstyrelsen i Jönköpings län förklarat
sig icke hava något att erinra mot bifall till framställningen. Denna
har tillstyrkts även av statens fattigvårds- och barnavårdskonsulent i tredje
distriktet.

I övrigt ha yttranden över framställningen avgivits av medicinalstyrelsen
— efter hörande av direktionen för Ryhovs sjukhus i Jönköping — och av
statskontoret.

Kungl. Majlis proposition nr 247.

3

Sjukhusdirektionen har såsom eget utlåtande åberopat ett yttrande av
sjukhuschefen H. Bagger-Jörgensen. Denne har anfört, att i och för sig intet
syntes vara att erinra mot förslaget. Då paviljongen borde tjänstgöra såsom
avdelning för halvoroliga patienter, måste emellertid fönsterkonstruktioner
och andra säkerhetsanordningar utföras på tillräckligt betryggande sätt för
vård av även svårskötta patienter. Dessutom borde erforderliga promenadgårdar
anordnas i direkt anslutning till paviljongen. Stadens villkor, att staten
skulle övertaga vården av samtliga stadens sinnessjuka, som icke kunde
beredas plats å annan anstalt, stöde enligt sjukhuschefens mening i strid
med sinnessjuklagens § 17, som stadgade, att sinnessjuk, vilken, ehuru icke
återställd, blivit så förbättrad, att han ej längre vöre i behov av vård å sinnessjukhus,
ofördröjligen skulle utskrivas från sjukhuset. Med den föreslagna
formuleringen bleve utskrivningen beroende av örn patienten kunde
beredas plats å annan anstalt, varvid sannolikt endast avsåges landstingets
vårdhem. Emellertid vore det icke givet, att plats när som helst funnes på
något av landstingets vårdhem eller att patienten vöre villig att låta sig intagas
på sådant vårdhem. Villkoret borde därför formuleras så, att staten
övertoge vården av samtliga stadens sinnessjuka, som vore i behov av vård
å sinnessjukhus. Ej heller villkoret, att staten skulle bereda stadens sinnessjukvårdspersonal
möjlighet till anställning vid statlig anstalt för sinnessjukvården,
kunde utan vidare godkännas, då bland personalen funnes befattningshavare,
som tidigare ansetts olämpliga för anställning vid statens sinnessjukhus
eller som visat sig icke uppfylla fordringarna för att vinna sådan
anställning. Eventuell övergång till den statliga sinnessjukvården borde
därför medgivas endast efter prövning i varje särskilt fall.

Medicinalstyrelsen har uttalat.

Att staden skulle uppföra ett nytt sinnessjukhus i anslutning till sitt nya
ålderdomshem finner medicinalstyrelsen ur sjukvårdens synpunkt icke lämpligt.
Å en sinnessjukavdelning av den ringa storlek, varom här kan bliva
fråga, kan nämligen, enligt vad erfarenheten visat, rationell sjukvård icke
bedrivas på grund av de begränsade differentieringsmöjligheterna. Medicinalstyrelsen
finner det därför lyckligt, därest ersättningssjukhus för Jönköpings
kommunala sinnessjukhus kunde förläggas till Ryhovs sjukhus, där
även en mindre avdelning, genom att uppgå i en större enhet, effektivt kan
utnyttjas. 1 sitt förslag den 11 september 1945 till 10-årsplan för den statliga
sinnessjukvården framhöll ock medicinalstyrelsen — med utgångspunkt
från att beredandet av kvalificerad sinnessjukvård vore en staten åvilande
skyldighet — lämpligheten av alt det stora flertalet smärre kommunala sinnessjukhus
nedlades.

Med avseende å de fördelar, som .skulle tillförsäkras staden genom bifall
till föreliggande framställning, synes det medicinalstyrelsen, att staden otvivelaktigt
skulle komma i ett ekonomiskt fördelaktigare läge än andra kommuner,
sorn tills vidare komme alt se sig nödsakade driva sina sinnessjukavdelningar.
Då man emellertid icke har anledning alt hysa förhoppning örn
en sådan utbyggnad av den .statliga sinnessjukvården under den närmaste
tiden, att denna vård kvantitativt skulle komma att motsvara det åtagande

4

Kungl. Maj-.ts proposition nr 247.

Departements chefen.

staten i princip gjort på detta område, synes det medicinalstyrelsen icke
oskäligt, alt Jönköpings stad genom det föreslagna avtalet befriades från
kostnaderna för driften av sitt sinnessjukhus, sedan staden bekostat uppförandet
av en för sinnessjuka avsedd paviljong, tillräckligt stor för att kunna
tillgodose det nuvarande vårdplatsbehovet i staden.

Vad angår villkoren för den ifrågasatta överenskommelsen ansluter sig
medicinalstyrelsen heU till sjukhuschefens, av direktionen tillstyrkta yttrande.
I avtalet böra sålunda inryckas bestämmelser örn dels att ritningar
och arbetsbeskrivning till den ifrågasatta paviljongen skola godkännas av
medicinalstyrelsen efter byggnadsstyrelsens hörande, dels att staten icke åtager
sig vård av andra sinnessjuka från Jönköping än av sådana, som äro i
behov av vård å sinnessjukhus, dels ock slutligen att vid stadens sinnessjukavdelning
anställd personal endast i den mån densamma efter prövning i
varje särskilt fad ma befinnas lämplig anställes i den statliga sinnessjukvården.
Den föreslagna nya paviljongen bör vidare, så snart den blivit färdigställd
och genom medicinalstyrelsens försorg avsynad, överlämnas till
staten, som därefter skulle ansvara för normalt underhåll av densamma.
Jönköpings stad synes dock böra svara för sådana reparationer, som under
en ansvarstid av 2 år från avsvningsdagen må betingas av bristfälligheter i
byggnadsarbetenas utförande.

StnLskontoret har anfört, att ämbetsverket icke hade något att erinra mot
bifall till framställningen på sätt medicinalstyrelsen förordat.

■ Medicinalstyrelsen har i skrivelse den 11 september 1945 framlagt förslag
till en tioårsplan för utbyggande av sinnessjukvården. Närmare redogörelse
för innehållet av denna plan lämnas i den förenämnda propositionen nr
177/1946, vari även framställts Kungl. Maj:ts förslag i anledning av densamma.

I enlighet med av statsmakterna tidigare tillkännagiven principuppfalt11
ing angående statens ansvar för den kvalificerade sinnessjukvården har
medicinalstyrelsen vid tioårsplanens upprättande utgått ifrån att å statens
sinnessjukhus skola omhändertagas alla sinnessjuka, som äro i behov av
vård å anstalt med fullständig medicinsk utrustning. För att vårdmöjligheter
skola stå till buds i erforderlig utsträckning —- vilket nu icke är fallet —
har föreslagits främst, att nya vårdplatser inrättas å de statliga sinnessjukhusen.
Medicinalstyrelsen har räknat med att efter hand som de förordade
åtgärderna genomföras de kommunala sinnessjukhusen skola befrias från
det klientel, som kräver kvalificerad vård.

Jag har i propositionen tillstyrkt vissa av de i medicinalstyrelsens tioårsplan
ingående förslagen. I andra delar har jag ansett ytterligare utredning
erforderlig. Då emellertid även jag förutsätter, att den av statsmakterna tidigare
intagna principståndpunkten rörande avgränsningen av statens och
kommunernas ansvar för sinnessjukvården skall ligga till grund för den
statliga sinnessjukvårdens planläggning för det närmaste årtiondet, anser
jag att man bör utgå ifrån att kommunerna i framtiden icke skola behöva
sörja för kvalificerade vårdfall. Med hänsyn härtill och i betraktande av

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

5

föreliggande särskilda omständigheter, vilka göra det angeläget att Jönköpings
stad redan nu befrias från ansvaret för den kvalificerade sinnessjukvården,
har jag, då den föreslagna uppgörelsen även i ekonomiskt hänseende
synes försvarlig, i princip intet att erinra mot att överenskommelse
träffas med staden om övertagande av nämnda sinnessjukvård. Villkoren
för överenskommelsen torde böra utformas på sätt medicinalstyrelsen
föreslagit.

II. Kompletteringsarbeten vid Sidsjöns sjukhus i Sundsvall.

I skrivelse den 4 mars 1946 har byggnadsstyrelsen anfört.

Sedan riksdagen med bifall till i proposition 1938: 176 gjord framställning
beslutat uppförandet av Sidsjöns sjukhus i Sundsvall, ha för ändamålet
sammanlagt 12 685 000 kronor ställts till byggnadsstyrelsens förfogande.
Sjukhuset, som uppförts i styrelsens egen regi, har färdigställts i december
månad 1943.

Vid såväl detta som andra styrelsens byggnadsföretag gjorda iakttagelser
hava emellertid numera givit vid handen, att åtgärder snarast måste vidtagas
för förbättring av isoleringen i sjukpaviljongernas vindsbjälklag. Då
vid tiden för arbetenas utförande tillräcklig erfarenhet saknades beträffande
det använda uppvärmningssystemet (så kallat crittalsystem med rörslingor,
ingjutna jämväl i vindsbjälklagen), har för dessa bjälklag beräknats endast
sedvanlig värmeisoleringsförmåga, vilket visat sig ej vara tillfyllest och medfört
ökad värmeavgivning till vindar och yttertak. Härigenom hava en del
olägenheter förorsakats, såsom ökad bränsleåtgång, isbildning vid takfot
med risk för nedfallande istappar och så småningom uppkommande skador
å yttertaken. Styrelsen har dock vid vindsbjälklagens utförande haft
uppmärksamheten fästad på möjligen uppkommande behov av ytterligare
isoleringsåtgärder, varför bjälklagen utförts utan övergolv. Härigenom kan
i mån av behov isoleringen utan olägenhet göras mer effektiv genom påförande
av ytterligare bjälklagsfyllning.

Styrelsen har undersökt flera alternativa förslag å dessa tillkommande
arbeten och beräknat kostnaden för det billigaste alternativet med användning
av granulerad masugnsslagg och glasullsmatta som isolering till 63 000
kronor.

Styrelsen anser isoleringen böra verkställas snarast möjligt. På grund
härav och då de för byggnadsföretaget anvisade medlen nu äro förbrukade,
hemställer styrelsen, att för isoleringsarbetenas utförande anvisas ett anslag
av 63 000 kronor å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1945/46.

Jag anser de föreslagna isoleringsåtgärderna böra komma till utförande.DepartementsMot
kostnadsberäkningen har jag intet att erinra. Då enligt vad jag inhämtat
leveranstiden för isoleringsmaterialet, vilket ännu icke beställts av
byggnadsstyrelsen, är relativt lång, behöva medel för ändamalet icke ställas
till förfogande förrän under budgetåret 1946/47. Kostnaderna böra be -

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

lasta anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.
Jag förordar, att riksdagens bemyndigande till anlitande av detta anslag
inhämtas.

III. Uppförande av nya ekonomibyggnader å arrendegården Hunnerup
under S:t Lars sjukhus i Lund.

I en till socialdepartementet den 1 februari 1944 inkommen skrivelse
framlade medicinalstyrelsen förslag rörande uppförande av nya ekonomibyggnader
å arrendegården Hunnerup under S:t Lars sjukhus i Lund. Styrelsen
anförde härom följande:

Till S:t Lars sjukhus i Lund hör den sedan länge utarrenderade lantbruksfastigheten
Hunnerup. Ekonomibyggnaderna å densamma befinna sig numera
i ett så dåligt skick, att uppförandet av helt nya är aktuellt, ett förhållande,
varom medicinalstyrelsen vid inspektion förvissat sig. Genom beslut
den 10 mars 1942 bemyndigade medicinalstyrelsen sjukhusdirektionen
att med anlitande av arkitekten Gottfrid Beijer uppgöra av ritningar och
kostnadsberäkning åtföljt förslag härutinnan. Med anledning härav överlämnade
direktionen den 16 december 1942 till medicinalstyrelsen dylikt
förslag under hemställan, att för dess genomförande erforderliga medel,
122 819 kronor, måtte ställas till förfogande. Förslaget innefattar uppförande
av nya byggnader, inrymmande ladugård, stall, svinhus, hönshus,
garage och redskapsskjul enligt av Beijer den 21 oktober och 8 december
1942 upprättade ritningar.

I anledning av vissa vid ärendets remissbehandling framställda erinringar
mot förslaget överarbetades detsamma i kostnadsbesparande syfte av arkitekten
Beijer, som framlade nytt förslag den 9 juni 1943. Enligt detta förslag
skulle kostnaderna uppgå till 114 139 kronor vid användande av träbjälklag
och 118 339 kronor vid användande av betongbjälklag.

I anslutning till ett av sjukhusets syssloman upprättat tjänstememorial
tillstyrkte sjukhusdirektionen, att ladugård, svinstall och hönshus utfördes
enligt det nya förslaget. Det föreslagna häststallet ansåges böra utföras enligt
de ursprungliga ritningarna under förutsättning att arrendatorn bidroge
till byggnadskostnaden med 5 000 kronor.

byggnadsstyrelsen hade intet att erinra mot det nya förslaget men framhöll,
att kostnaderna beräknats väl lågt. Medicinalstyrelsen anslöt sig i stort
sett till sjukhusdirektionens ståndpunkt.

Sedan byggnadsföretaget varit föremål för prövning av investeringsutredningen,
hemställde utredningen att för ändamålet å allmän beredskapsstat
tor budgetåret 1944/45 måtte uppföras ett anslag av 115 000 kronor.

Frågan anmäldes för riksdagen i proposition nr 281/1944 angående allmän
beredskapsstat för budgetåret 1944/45.

Till det nämnda proposition bifogade statsrådsprotokollet anförde jag,

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

7

att ekonomibyggnaderna å arrendegården syntes vara i sådant skick att antingen
omfattande och kostbara reparationer inom den närmaste tiden vöre
erforderliga eller också helt m-a ekonomibyggnader mäste uppföras. Da
reparationer å byggnaderna, även örn de gjordes mycket grundliga och omfattande,
likväl icke skulle medföra att byggnaderna bleve tidsenliga, ansåge
jag mig böra tillstyrka, att nybyggnad komme till stånd.

Beträffande byggnadsarbetenas omfattning uttalade jag, att utredningen
syntes mig giva vid handen, att byggnadernas utförande enligt det senast
utarbetade förslaget skulle fullt motsvara det normala behovet av ekonomibyggnader
å ett jordbruk av den storleksordning, varom här vore fråga.

Emellertid ville jag ej motsätta mig att häststallet utökades på sätt direktionen
föreslagit under förutsättning att arrendatorn bestrede hela den härför
uppkommande merkostnaden. Det borde ankomma å medicinalstyrelsen
att efter samråd med byggnadsstyrelsen sedermera bestämma det belopp,
som arrendatorn sålunda hade att erlägga.

Med avseende å kostnaderna för företaget fann jag mig böra godtaga
medicinalstyrelsens beräkningar, enligt vilka desamma skulle uppgå till ett
belopp av 115 000 kronor vid byggnadernas uppförande med träbjälklag.

De merkostnader, för vilka arrendatorn skulle hava att svara, hade av medicinalstyrelsen
beräknats till 7 000 å 8 000 kronor. Med frånräknande av
ett belopp av 7 000 kronor skulle alltså för byggnadsföretaget behöva anvisas
108 000 kronor. Jag tillstyrkte, att sistnämnda belopp uppfördes å
allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45.

Det i propositionen framlagda förslaget bifölls av riksdagen (skr. nr 453).

I skrivelse den 16 mars 1946 har medicinalstyrelsen hemställt, att åtgärder
måtte vidtagas för att ifrågavarande byggnadsarbeten må komma till
utförande snarast möjligt. Styrelsen omförmäler, att förste byråingenjören
i byggnadsstyrelsen C. G. W. Malm efter besiktning av ekonomibyggnaderna
å Hunnerup meddelat, att dessa nu befunne sig i så dåligt skick, ali
fara för ras kunde anses föreligga.

Med hänsyn till vad medicinalstyrelsen anfört rörande det tillstånd, i vil-DePa^™enfsket
ekonomibyggnaderna å arrendegården Hunnerup befinna sig, anser jag
det icke kunna längre anstå med utförandet av nya ekonomibyggnader.

Medel för ändamålet torde böra ställas till förfogande från anslaget till vissa
byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus lii. lii. Härtill torde riksdagens
medgivande böra inhämtas.

IV. Förvärv och ombyggnad av Gävle stads ålderdomshem.

Såsom förut anföris, framlade medicinalstyrelsen förslag i detta ärende
första gången i skrivelse den 26 januari 1945. Häri erinrades, att Kungl.

Maj:! genom beslut den 6 februari 1942 uppdragit åt styrelsen att i samråd

8

Kungl. Majda proposition nr 247.

med socialstyrelsen verkställa utredning rörande möjligheten att tillgodose
p!atsbeho\ et inom den statliga sinnessjukvården genom anordnandet av ytterligare
smärre sekundäravdelningar anslutna till befintliga statliga sinnessjukhus
samt att till Kungl. Majit inkomma med de förslag, vartill utredningen
kunde föranleda. I anledning härav hade medicinalstyrelsen
framlagt förslag till inrättandet av nya sekundäravdelningar i Grangärde,
Uddevalla, Långasjö, Älvkarleö, Hammar och Karlskrona, vilka förslag
vunnit statsmakternas gillande utom i vad avsåge Karlskronahemmet.

I skrivelsen upplystes, att styrelsen då slutfört utredning även beträffande
framkommet förslag om förvärv och ombyggnad av ålderdomshemmet i
Gävle.

Rörande sistnämnda förslag anförde medicinalstyrelsen.

Fattigvårdsanstalterna bestå av följande byggnader:

Ålderdoms- och sjukhemmet, en äldre byggnad av sten i tre våningar,
moderniserad 1925—1927, med 142 platser, ålderdomshemmet, av sten i två
\ aningar, färdigt 1935, ett fullt modernt hem med 50 platser, kommunala
sinnessjukhuset av sten i en våning, färdigt 1904, med 46 platser men med
mycket goda utrymmen, medgivande större beläggning och byggt med tanke
på framtida påbyggnad med en eller två våningar, härbärgesbyggnad med
cirka 25 platser jämte 8 personalrum, administrationsbyggnad av sten i
två våningar, färdig 1925, med 23 rum, personalbostad med 17 rum, stort
centralkök och tvättinrättning, uppförda 1925—1927, verkstadsbyggnad av
sten i tre våningar och källarvåning, bårhus, nyuppfört, samt diverse uthusutrymmen.
Inom området ligga även tvenne barnhem, upptagningshem för
mödrar och späda barn med 22 platser och upptagningshem för äldre barn
med 25 å 30 platser.

Anstaltsområdet, som är beläget i stadens södra utkant, är relativt rymligt,
cirka 11 hektar, välordnat och har gamla vackra park- och trädgårdsanläggningar.
Det medgiver en mycket omfattande trädgårdsskötsel.

Utredningen av erforderliga förändringar har styrelsen anförtrott åt sina
vanliga experter: arkitekten Hakon Ahlberg, Hugo Theorells ingeniörsbyrå,
Bergströms ingeniörsbyrå & c:o saint elektriska prövningsanstalten aktiebolag,
vilka var för sig kostnadsberäknat planerade örn- och tillbyggnader.
Anläggningen beräknas efter ombyggnaden komma att inrymma 174 platser
för män och 99 platser för kvinnor. För att bättre utnyttja området, förbilliga
driften och få en lämpligare avvägning mellan könssidorna bör enligt
styrelsens förmenande en ny paviljong med 37 platser för kvinnor uppföras-
Det totala antalet vårdplatser uppgår därmed till 310. Förslaget innebär
även nyuppförande av en portvaktsstuga, dit telefonväxeln förlägges.

Vårdplatserna fördela sig pa följande sätt: fyra avdelningar för kvinnor
med 41 respektive 29, 29 och 37 vårdplatser och fyra för män med 29
respektive 57, 56 och 34 vårdplatser. Därvid är att märka, att de båda
största mansavdelningarna äro uppdelade i vardera 2 halvor, av vilka den
ena örn dagen bör vara tömd på patienter.

Förslaget omfattar ett relativt rikligt antal bostäder, av vilka dock endast
ett mindre antal nyinrättats. Bostadsbeståndet kommer sålunda att omfatta
lägenheter för överläkare, syssloman, en andre läkare och en maskinmästare.
Härutöver finnas 3 lägenheter örn 2 rum och kök, 3 dubbletter och
49 enkelrum för övrig personal.

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

9

Kök och tvätt bliva väl tillgodosedda. För patienternas arbete förutom med
trädgårdsarbete och hjälp på avdelningarna samt i kök och tvätt blir väl
sörjt med ett flertal verkstäder för snickeri, måleri, skrädderi, bokbinderi,
skomakeri, korgmakeri m. m.

Kostnaderna för ifrågavarande byggnadsarbeten uppskattades till cirka
1 400 000 kronor. Medicinalstyrelsen räknade därvid med att värmeledningssystemet
i erforderliga delar skulle omläggas och värmecentral för hela
anläggningen inrättas samt att ventilation och övriga hygieniska installationer
skulle bliva fullt moderna. Då Gävle stadsfullmäktige genom beslut den
27 juni 1944 — under förutsättning av statsmakternas bifall — förklarat sig
villiga försälja fastigheten till statsverket för en köpeskilling av 800 000 kronor,
skulle alltså den sammanlagda kostnaden för förslagets genomförande
uppgå till (1 400 000 + 800 000) 2 200 000 kronor eller till cirka 7 100 kronor
per vårdplats. Detta pris fann medicinalstyrelsen förmånligt.

I yttrande till medicinalstyrelsen anförde byggnadsstyrelsen, att den ifrågasatta
omändringen visserligen vore möjlig att genomföra men att den nuvarande
anläggningens planlösning icke syntes medgiva anordnande av för
ett sekundärsjukhus fullt lämpade lokaler. I ärendet företedda kostnadsberäkningar
och utredningskostnader ansåge byggnadsstyrelsen kunna godtagas.

Härtill genmälde medicinalstyrelsen, att styrelsen väl insåge, att ombyggnad
av en äldre fastighet till sinnessjukhus aldrig kunde giva en lika tillfredsställande
planlösning som ett nybygge. Det föreslagna nya sjukhuset
bleve emellertid ingalunda undermåligt och skapandet av 310 nya vårdplatser
för ett så billigt pris som cirka 7 100 per plats syntes medicinalstyrelsen
vara en möjlighet, som borde utnyttjas.

Medicinalstyrelsen uttalade vidare, att sjukhusets belägenhet mellan Ulleråkers
sjukhus vid Uppsala och Sidsjöns sjukhus i Sundsvall vore gynnsam
ur geografisk synpunkt. En given fördel vore också, att sjukhuset
skulle komma att ligga i en större stad med centrallasarett.

Beträffande sjukhusets ställning i organisatoriskt hänseende anförde medicinalstyrelsen,
att sjukhusets storlek avgjort talade för att det borde organiseras
som ett självständigt sjukhus under egen förvaltning och med egen
direktion. Till frågan huruvida sjukhuset lämpligen borde vara anslutet till
Ulleråkers sjukhus eller till Sidsjöns sjukhus eller om det borde tilldelas
eget upptagningsområde, ansåge sig styrelsen icke på sakens dåvarande
ståndpunkt böra taga definitiv ställning. Den sjukvårdstekniska organisationen
med 4 avdelningar för varje kön syntes emellertid väl möjliggöra,
att det skulle kunna funklionera som primärsjukhus, vilken lösning av frågan
förefölle styrelsen bliva den bästa.

Medicinalstyrelsen hemställde, att Kungl. Majit ville i proposition till
1945 års riksdag föreslå, att ålderdomshemmet i Gävle med tillhörande
byggnader och tomt måtte förvärvas för en köpeskilling av 800 000 kronor

Bihang till riksdagens protokoll 1046. 1 sami. Nr 247. 2

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

Departements chefen.

och att där finge inrättas ett statligt sinnessjukhus med 310 vårdplatser.
Då tillträde av fastigheten icke kunde ske förrän Gävle stad blivit i tillfälle
uppföra erforderliga ersättningsbyggnader, vilket icke kunde bliva fallet
under budgetåret 1945/46, krävdes icke anvisande av medel under sagda
budgetår för förslagets genomförande.

I skrivelse den 11 september 1945 med förslag till tioårsplan för den statliga
sinnessjukvården och sinnesslövården ifrågasatte medicinalstyrelsen, att
Sidsjöns och Umedalens sjukhus skulle förses med respektive 80 och 140
nya vårdplatser. Styrelsen uttalade emellertid tillika, att frågan om nämnda
utvidgningar kunde komma i ett annat läge, om det förut framlagda förslaget
rörande förvärv av ålderdomshemmet i Gävle för ändring till statligt
sinnessjukhus vunne statsmakternas gillande. Nybyggnaderna vid Sidsjöns
och Umedalens sjukhus borde då icke ingå i tioårsplanen, ehuru de framdeles
kunde bliva aktuella. I den i skrivelsen intagna kostnadssammanställningen
beräknades ett belopp av 2,2 miljoner kronor för inköp och ombyggnad
av ålderdomshemmet i Gävle. Däremot upptogos icke medel för
byggnadsarbeten vid Sidsjöns eller Umedalens sjukhus.

I skrivelse den 14 september 1945 har medicinalstyrelsen framhållit angelägenheten
av att frågan örn inköp av Gävle stads ålderdomshem snarast
bleve av riksdagen prövad, bland annat med hänsyn till att staden borde
så snart som möjligt sättas i tillfälle att förbereda erforderligt ersättningsbygge.

Gävle stads fattigvårdsstyrelse har i skrivelse den 16 april 1946 — under
framhållande att staden i händelse av områdets avyttring till kronan hade
att vidtaga vissa dispositioner, som icke längre borde undanskjutas — hemställt
att statsmakterna ville skyndsamt taga ställning till stadens försäljningserbjudande.

Av inkommet utdrag av Gävle stadsfullmäktiges protokoll den 27 juni
1944 framgår, att staden förklarat sig villig att till statsverket försälja tomten
nr 1 i kvarteret Samariten med samtliga därå befintliga byggnader för
en köpeskilling av 800 000 kronor dock med staden förbehållen nyttjanderätt
under 5 år av ett vedgårdsområde och under 15 år av ett möbelmagasin
och en cyanvätekammare, samt att staden under förutsättning av
överenskommelse med ägaren av tomten nr 1 i kvarteret Ekot medgåve, att
jämväl detta område skulle ingå i köpet.

I den av medicinalstyrelsen utarbetade, i propositionen nr 177/1946 redovisade
tioårsplanen för den statliga sinnessjukvårdens utbyggande ingick
förslag om inrättande på statens sinnessjukhus av ett antal nya vårdplatser.
Jag ansåg mig med avseende å denna del av planen böra ställa mig i stort
sett avvaktande i avbidan på ytterligare utredning i vissa frågor av mera
principiell betydelse. De åtgärder, som kunde finnas erforderliga för tillgodoseende
av det aktuella platsbehovet, borde enligt min mening örn möj -

Kungl. Majlis proposition nr 247.

11

ligt genomföras inom den nuvarande anstaltsorganisationens ram. Jag framlade
i sådant hänseende åtskilliga förslag, vilka för budgetåret 1946/47
skulle — jämte vissa andra byggnadsåtgärder för sinnessjukvårdens ändamål
— draga en kostnad av sammanlagt omkring 5,8 miljoner kronor.

Förslaget örn inköp och ombyggnad av ålderdomshemmet i Gävle anser
jag böra genomföras utan avbidan på resultatet av den av mig förordade
principutredningen. Det platsantal, som skulle ställas till förfogande å anstalten
i Gävle, torde under alla omständigheter vara erforderligt. Kostnaden
för köpet och för utförandet av föreslagna byggnadsarbeten skulle —
räknad per vårdplats — uppgå endast till omkring hälften av motsvarande
kostnad vid uppförande av nytt sinnessjukhus. Även anstaltens läge synes
vara lämpligt. Jag tillstyrker därför, att uppgörelse träffas med Gävle stad
örn förvärv för en köpeskilling av högst 800 000 kronor av den fasta egendom,
som avses i stadsfullmäktiges beslut den 27 juni 1944.

Då fastigheten icke torde kunna tillträdas förrän tidigast budgetåret
1948/49, är frågan om medelsanvisning för förvärvet och för verkställande
av erforderliga byggnadsarbeten icke nu aktuell. Med hänsyn härtill torde
med ställningstagandet till byggnadsarbetenas omfattning och närmare utformning
kunna tills vidare anstå.

På Kungl. Majit torde böra ankomma att i sinom tid fatta beslut om den
nya anstaltens organisatoriska ställning inom sinnessjukvården.

Hemställan.

Under åberopande av vad förut anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

I. bemyndiga Kungl. Majit att låta träffa överenskommelse
med Jönköpings stad örn övertagande på i huvudsak
av mig förut angivna villkor av stadens kvalificerade sinnessjukvård; II.

medgiva, att investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten
vid statens sinnessjukhus m. m. må tagas i anspråk
för bestridande av kostnaderna för

a) förut angivna kompletteringsarbeten vid Sidsjöns sjukhus
i Sundsvall,

b) uppförande i huvudsaklig överensstämmelse med det
av mig i propositionen nr 281/1944 förordade förslaget av
nya ekonomibyggnader å arrendegården Hunnerup under
S:t Lars sjukhus i Lund;

III. bemyndiga Kungl. Majit alt låta träffa avtal angående
förvärv för statens räkning för en kostnad av högst 800 000
kronor och på de villkor i övrigt, som finnas skäliga, av

12

Kungl. Mcij:ts proposition nr 247.

Gävle stads ålderdomshem m. m. för utnyttjande i den statliga
sinnessjukvården.

Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter, hemställt, förordnar Hans Majit
Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Bengt Söderqvist.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1946
616689