Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

1

Nr 228.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag för vissa
undersökningar vid statens institut för folkhälsan; given
Stockholms slott den 22 mars 1946.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Eije Mossberg.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22 mars
1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Sköld, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför t. f.
chefen för socialdepartementet, statsrådet Mossberg.

I. Fortsatt undersökning rörande hälsoriskerna vid Bolidens
gruvakticbolags smältverk i Rönnskär.

På framställning av styrelsen för statens institut för folkhälsan medgav
Kungl. Maj:t genom beslut den 19 januari 1945, att den i avlöningsstaten
för institutet för budgetåret 1945/46 upptagna anslagsposten till avlöningar
till speciallärare, experter och tillfälliga biträden ävensom den i omkostnadsstaten
för institutet för samma budgetår upptagna anslagsposten till
reseersättningar linge, för verkställande av vissa undersökningar rörande
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 228.

2

Kungl. Mcij.ts proposition nr 228.

yrkesriskerna vid Bolidens gruvaktiebolags smältverk i Rönnskär, överskridas
med högst 14 350 resp. 5 200 kronor.

Styrelsen hade upptagit frågan om hälsoriskerna vid smältverket i Rönnskär
i anledning av önskemål, som framställts vid en på initiativ av svenska
metallindustriarbetareförbundet tillkommen konferens mellan representanter
för förbundet, svenska arbetsgivareföreningen och Bolidens gruvaktiebolag
m. fl. Vid konferensen hade från förbundets sida framhållits, att en
av förbundet bekostad läkarundersökning av arbetare vid smältverket i
Rönnskär — vilken undersökning utförts delvis av docenten T. Sjöstrand,
delvis a karolinska sjukhuset — givit vid handen, att en del av arbetarna
företett tecken på sjukdom, som antagits i vissa fall vara en följd av att
arbetarna a arbetsplatsen inandats skadliga ämnen, huvudsakligen arsenikoch
svavelhaltiga gaser samt damm. Då från arbetsgivarhåll — med stöd
av andra undersökningar — gjorts gällande, att hälsofara i arbetet icke
förelåge, enades konferensdeltagarna om att fortsatta undersökningar skulle
äga rum, vilka borde utföras av institutet.

I styrelsens skrivelse i ämnet anfördes, att inom landet icke syntes finnas
någon annan opartisk instans än institutet, som kunde leda den ifrågasatta
undersökningen. Denna läge ock inom arbetsområdet för institutets yrkeshygieniska
avdelning. Då fragan örn arsenikdammets och vissa svavelgasers
skadliga inverkan på den mänskliga organismen ej vore utredd och det med
hänsyn till arbetarskyddet även på andra platser inom landet vore av betydelse
att fa denna fråga, särskilt dess sista del, löst, hade undersökningen
även allmänt intresse.

Rörande undersökningens uppläggning uttalade styrelsen, att undersökningen
borde omfatta en medicinsk och en teknisk del.

Den medicinska delen av undersökningen avsåge i huvudsak att utreda,
örn bland arbetarna några sjukdomar förekomme, som till väsentlig del
kunde ha orsakats av skadliga moment i arbetet, samt att i sådant fall fastställa
vilka sjukliga förändringar, som inträtt, och vilka orsakerna därtill
kunde vara. Undersökningen skulle utföras såsom en allmän undersökning
och en specialundersökning. Vid den förra skulle på så stort antal arbetare
som möjligt fastställas deras eventuella sjukliga besvär, med särskild hänsyn
till de symtom man kunde vänta sig vid exposition för arsenik- och
svavelhaltiga gaser samt damm. Därvid borde även en summarisk läkarundersökning
utföras för att utesluta sådana fall, då besvären härrörde från
någon ovidkommande sjukdom. En sammanställning av det sålunda erhållna
undersökningsmaterialet med resultatet av en undersökning av ett
antal arbetare inom någon annan industri, t. ex. maskinindustri, där risk
för inandning av dylik gas eller damm ej funnes, borde kunna utvisa, huruvida
arbetarna inom smältverket lede av sjukdom mer än andra arbetare,
och om dessa sjukliga besvär vore att hänföra till någon eller några särskilda
arbetsplatser, där i så fall de skadliga momenten skulle förekomma

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

3

i särskilt hög koncentration. På grundval av resultaten av den allmänna
undersökningen skulle ett antal personer utväljas till en specialundersökning,
som avsåge att närmare fastställa arten och graden av deras sjukdom,
särskilt med hänsyn till andningsorganens tillstånd och arbetsförmågan.
Denna del av undersökningen fordrade tillgång till specialister — invärtesläkare
och halsläkare — och måste utföras på ett större sjukhus. Planläggningen
av undersökningens senare del vore emellertid så helt beroende av
resultatet av den allmänna delen av undersökningen, att antalet arbetare,
som borde undersökas, detaljer i organisationen, såsom örn undersökningen
bäst skedde i Stockholm eller på något sjukhus i närheten av Rönnskär
m. m., ej kunde i förväg bedömas.

Den tekniska undersökningen avsåge att bestämma vilka koncentrationer
av skadliga ämnen, som under växlande arbetsbetingelser funnes i luften i
arbetslokalen. Ledningen av denna utredning kunde anförtros åt förste avdelningsingenjören
vid yrkeshygieniska avdelningen.

I skrivelse den 19 februari 1946 har institutets styrelse — med förmälan
att den första delen av undersökningarna numera slutförts — hemställt om
anvisande av medel för utförande av undersökningarnas senare del.

Rörande planläggningen av och kostnaderna för den senare undersökningsetappen
hänvisar styrelsen till en skrivelsen bifogad, av yrkeshygieniska
avdelningens föreståndare, professorn S. Forssman, upprättad promemoria.

I promemorian framhålles, att anledning funnes att underkasta omkring
180 arbetare specialundersökning, som huvudsakligen komme att bestå av
undersökning av näsa, hals och luftrör samt en invärtesmedicinsk undersökning,
även omfattande hjärt- och lungfunktionsprov. Det förelåge emellertid
mycket stora svårigheter att utföra denna undersökning vid det Rönnskär
närbelägna lasarettet i Skellefteå, framförallt då man där saknade
halsspecialist och den dyrbara utrustningen för halsundersökningar. Halsspecialisten
vid närmaste centrallasarett (Umeå) hade under hand meddelat,
att han på grund av sin stora arbetsbörda ej inom rimlig tid kunde åtaga
sig att utföra undersökningarna. Då dessa sjukdomsfall vore mycket svårbedömbara,
vöre det till stor fördel, örn man kunde utnyttja undersökare
med så stor erfarenhet som möjligt. Det syntes därför ur nämnda synpunkter
fördelaktigast, att undersökningen utfördes vid karolinska sjukhuset
i Stockholm.

I promemorian har intagits följande kostnadssammanställning.

Sjukvårdsavgift 4 dagar å 4: 50..........................= 18

Resekostnad III klass + sovvagn ........................= 91

Traktamente under resan ...............................= 14

Ersättning för förlorad arbetsförtjänst, 20/dag under 6 dagar = 120

Kostnad per man, summa kronor 243

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

Undersökning av 180 man .................................... 43 740

Bearbetning av materialet

ersättning åt en fysiolog .............................. 500

» » » lungspecialist ........................ 500

» » » invärtesspecialist ..................... 500

» » » halsspecialist .................. 500

summa 2 000 2 000

Tjänstledighet för en av yrkeshygieniska avdelningens läkarassisten ter

2 månader, vikarie för denne.............................. 1 600

Avlöning åt teknisk assistent vid fysiol. laboratoriet karolinska sjukhuset
under 4 månader å 400/mån........................... 1 600

Ersättning för färgfilm och fotograf............................ 1 000

Statistisk bearbetning av materialet............................. 5 000

Summa 54 940

Slutligen anföres i promemorian, att det sannolikt bleve nödvändigt att
utföra även djurförsök för att specialstudera de skadliga momentens inverkan
på organismen. Några extra medel härför hade dock ej beräknats, då
försöken syntes kunna utföras inom ramen för institutets ordinarie anslag.

Härefter uttalar styrelsen:

Av promemorian framgår, att undersökningen är avsedd att utföras i
Stockholm och skulle draga en kostnad av 54 940 kronor.

Med hänsyn till de relativt stora belopp, som en på angivet sätt utförd
undersökning komme att draga, har det synts styrelsen angeläget att söka
utreda, huruvida det icke vore möjligt att nå samma resultat med mindre
utgifter. Närmast till hands läge onekligen tanken, att undersökningen skulle
utföras å lasarettet i Skellefteå. Detta skulle medföra, att den i promemorian
upptagna posten till resekostnader för de arbetare, som skulle undersökas,
komme att bortfalla samt att de för sjukvårdsavgifter och ersättning för
förlorade arbetsförtjänster avsedda beloppen komme att avsevärt minskas,
nämligen från 43 740 till beräknade 11 880 kronor. Å andra sidan skulle
förläggningen till Skellefteå föranleda behov av anställning av en extra
läkare för de medicinska undersökningarna, en halsläkare och en fysiolog
ävensom en sköterska. Arvodena till denna personal under en tid av 2V2
månader beräknas uppgå till 10 750 kronor. Vidare vöre det oundgängligt
att inköpa sådan nödvändig apparatur, som icke funnes vid lasarettet och
ej heller kunde lånas från annat håll. Kostnaderna härför kunna uppskattas
till 8 700 kronor. Lägges härtill för reseersättningar till läkare och sköterska
erforderligt belopp, ca 1 000 kronor, samt för bearbetning av materialet
m. m. i promemorian angivna kostnadssummor (2 000 + 1 600 +
1 600 + 1 000 + 5 000) tillhopa 11 200 kronor, skulle utgifterna för en till
Skellefteå förlagd undersökning uppgå till sammanlagt 43 530 kronor, vilket
innebure en besparing med 11 410 kronor i jämförelse med kostnaderna
för en i Stockholm utförd undersökning.

Såsom nämnts skulle emellertid för undersökningens genomförande i Skellefteå
krävas anskaffning av viss materiel, bl. a. ett särskilt operationsbord
och ett bronchoskop. Det har visat sig omöjligt att kunna framskaffa den
erforderliga materielen inom den tid, då undersökningen måste vara utförd.
Med hänsyn till såväl att eventuellt förefintliga symtom med tiden kunna

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

5

förändras som att ifrågavarande arbetare i viss utsträckning kunna förväntas
avflytta från orten och därför ej bliva tillgängliga för efterundersökning,
kan undersökningens genomförande icke uppskjutas. Vidare må nämnas,
att den för undersökningens genomförande i Skellefteå nödvändiga
expertisen på olika områden icke med säkerhet står till förfogande. I betraktande
av nu angivna omständigheter har styrelsen icke funnit det tillrådligt,
att undersökningen förlägges till Skellefteå.

Rörande sättet för medelsanvisningen framhålles, att förut angivna belopp
av 11 200 kronor för undersökningsmaterialets bearbetande m. m. borde
bestridas från institutets avlönings- och omkostnadsanslag, varvid ett belopp
av 10 900 kronor borde belasta den i avlöningsstaten upptagna anslagsposten
till avlöningar till speciallärare, experter och tillfälliga biträden och
300 kronor — för anskaffande av färgfilm — anvisas från den i omkostnadsstaten
ingående delposten till förbrukningsartiklar. Återstående kostnader
syntes böra beviljas i särskild ordning.

Styrelsen hemställer, att Kungl. Maj:t ville för utförande i huvudsaklig
överensstämmelse med det av professor Forssman utarbetade förslaget dels
medgiva, att institutets avlönings- och omkostnadsanslag finge överskridas
med högst förut angivna belopp, dels ock ställa i övrigt erforderliga medel
till institutets förfogande.

Över framställningen hava yttranden avgivits av statskontoret och direktionen
för karolinska sjukhuset.

Statskontoret ifrågasätter, huruvida icke ett särskilt reservationsanslag
lämpligen borde äskas för samtliga med den ifrågavarande undersökningen
förbundna kostnader.

Direktionen för karolinska sjukhuset uttalar, att sedan mitten av år 1945
ett antal av intill sex vårdplatser på sjukhusets medicinska klinik hållits tillgängliga
för undersökning och vård av gengasskadade, som hänvisats till
sjukhuset. I den mån antalet dylika sjukdomsfall minskades syntes vårdplatserna
kunna disponeras för vård av arbetare från Rönnskär. Direktionen
ansåge sig därför kunna medgiva, att högst sex vårdplatser på nämnda
klinik finge hållas tillgängliga för detta ändamål.

Frågan örn hälsoriskerna vid Bolidens gruvaktiebolags smältverk i Rönn DeP“^e®’^itsskär
har alltsedan driftens början omkring år 1930 varit föremål för uppmärksamhet
från såväl bolagets som de anställdas sida. Ett llertal — av
bolaget och av de anställda bekostade -— undersökningar lia ock företagits,
men full klarhet rörande den eventuella förekomsten av yrkesskador och
orsakerna till dessa har ännu icke vunnits. I de fall, då en mera typisk
yrkessjukdomsbild ansetts föreligga, har denna hänfört sig särskilt till andningsorganen.
Sjukdomsorsaken har antagits vara, att arbetarna inandats
å arbetsplatsen förekommande skadliga ämnen, huvudsakligen arsenik- och
svavellialtiga gaser samt damm.

1 anledning av en konferens i april 1944 mellan de intresserade parterna

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

— svenska metallindustriarbetareförbundet, Bolidens gruvaktiebolag och
svenska arbetsgivareföreningen — samt representanter för yrkesinspektionen,
medicinalstyrelsen och statens institut för folkhälsan hemställde institutets
styrelse hos Kungl. Maj:t örn medgivande att överskrida vissa poster
i institutets avlönings- och omkostnadsanslag för möjliggörande av undersökningar
inom institutet rörande yrkesfaran vid ifrågavarande anläggning.
Framställningen bifölls av Kungl. Majit genom förenämnda beslut den
19 januari 1945.

Enligt av styrelsen framlagd plan för undersökningarna skulle dessa utföras
dels såsom en undersökning på arbetsplatsen, innefattande en allmän
läkarundersökning och vissa tekniska analyser, dels ock såsom en speciell
läkarundersökning, förlagd till ett större sjukhus och verkställd av specialister,
av ett begränsat antal misstänkta yrkessjukdomsfall. Den förra delen
av undersökningarna är slutförd.

Enligt vad jag inhämtat ha luftanalyserna på olika arbetsplatser i smältverket
givit vid handen, att damm och gaser under vissa omständigheter —
vid en del arbetsmoment, under vissa väderleksförhållanden — kunna förekomma
i högre koncentrationer än vad man enligt den vetenskapliga erfarenheten
anser sig kunna tillåta utan risk för uppkomst av hälsoskador.
Detta gäller exempelvis svaveldioxid, arsenik och bly. Vid den medicinska
undersökningen, vilken omfattat omkring 1 440 arbetare, har visat sig, att
ett stort antal av arbetarna företett sådana symtom, företrädesvis från luftvägarna
(benägenhet för näsblödningar, hosta, andfåddhet), att resultatet
sammanställt med luftanalyserna givit anledning misstänka hälsoskador
genom arbete. Sedan arbetare, vilka varit fullt friska eller lidit av sjukliga
besvär, som med säkerhet antagits härröra av annan orsak än arbetsförhållandena,
uteslutits och i övrigt visst urval företagits, har för specialundersökning
ansetts böra ifrågakomma ett antal av 180 arbetare.

Då nämnda specialundersökning är nödvändig för att fullt klarläggande
resultat skola vinnas, tillstyrker jag, att densamma kommer till stånd. I likhet
med styrelsen anser jag undersökningen böra förläggas till karolinska
sjukhuset i Stockholm och utföras med det snaraste.

Kostnaderna för undersökningen äro delvis av den art, att de icke kunna
bestridas från institutets avlönings- och omkostnadsanslag. Det beräknade
kostnadsbeloppet — i avrundat tal 55 000 kronor —- är ock av ganska betydande
storleksordning. På grund härav synes frågan örn anvisande av
medel för ändamålet böra underställas riksdagen. Jag vill nämna, att ingendera
av de berörda parterna är villig att lämna bidrag till kostnaderna. Det
lärer icke vara möjligt att med stöd av lagen den 29 juni 1912 om arbetarskydd
ålägga arbetsgivaren att svara för desamma.

Medel för samtliga kostnader torde böra beräknas å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1945/46 och anvisas såsom ett särskilt reservationsanslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

7

II. Undersökning rörande skiftarbetets inverkan på hälsotillståndet.

I skrivelse den 23 februari 1946 har styrelsen för statens institut för folkhälsan
hemställt om anvisande av medel för en undersökning rörande skiftarbetets
inverkan på hälsotillståndet. Motivering och kostnadsberäkningar
för undersökningen ha lämnats i en skrivelsen bifogad, inom institutets
yrkeshygieniska avdelning upprättad promemoria.

I promemorian erinras, att vid det utredningsarbete, som föregick tillkomsten
av institutet, frågor i samband med skiftarbete ansågos vara av
stor vikt. Sålunda hade de sakkunniga rörande institutets inrättande bland
problem, som väntade på klarläggande behandling, omnämnt bland annat
minderårigas och kvinnors arbete samt arbetstider med eller utan skiftindelning,
vidare arbetstidsproblem i allmänhet, inklusive en sund uppdelning
av tiden i arbete, raster och vila, vilotidens användning, arbetarnas beroende
av social miljö, bostad, föda, kläder, bad o. s. v. Det framhölls, att för
lösandet av dessa problem i stor utsträckning fordrades fortlöpande undersökningar
av större arbetargrupper under åratal, t. ex. för utrönande av
arbetets inverkan å minderåriga, som ålades skiftarbete under uppväxttiden.
I propositionen nr 139/1938 anförde departementschefen, att det för bedömandet
av arbetsförhållandena inom skilda yrkesområden framträtt ett
starkt behov av att äga kännedom örn det inflytande, som vissa allmänna
arbetsvillkor utövade på de arbetande. Detta gällde sålunda problemet om
minderårigas och kvinnors arbete och arbetstider samt frågan örn skiftarbetets
inverkan på hälsotillståndet.

Vidare erinras, att institutet enligt sin instruktion hade att på det yrkeshygieniska
området ägna noggrann uppmärksamhet åt arbetstidsproblemens
samband med hälsan, särskilt beträffande minderåriga och kvinnor. Under
de senare åren hade också institutet från såväl arbetsgivare- som arbetstagareorganisationer
mottagit flera uppdrag rörande arbetstidsproblem, i
synnerhet frågor om skiftarbetet. I yttrande till riksdagens andra lagutskott
rörande en vid 1945 års lagtima riksdag väckt motion II: 423 angående
ifrågasatt utredning örn förkortning av arbetstiden vid skift- och nattarbete
m. m. hade socialstyrelsen framhållit den synnerliga önskvärdheten av att
det närmare klargjordes, i vilken utsträckning sådant arbete kunde vara påfrestande
för arbetarnas hälsa och att den tekniska rationaliseringens inverkan
i detta sammanhang finge sin belysning ur arbetshygienisk synpunkt.
Slutligen hade 1942 års semesterkommitté i sitt i december 1945 avlämnade
betänkande med förslag till lagstiftning örn längre semester för
vissa arbetstagare på det kraftigaste förordat, att en utredning rörande skiftarbetarnas
arbetsförhållande snarast måtte komma till stånd.

Härefter omförmäles, att enligt en nyligen företagen utredning för närvarande
minst 30 å 40 000 personer vore sysselsatta i skiftarbete inom industrien,
främst inom järn-, textil- och pappersindustrierna. Härtill komme

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

ett stort antal inom andra verksamhetsgrenar, såsom trafikverk och sjukvård,
varför det sammanlagda antalet skiftarbetande personer i vårt land
syntes uppgå till omkring 50 000.

Promemorian fortsätter.

Institutet har icke varit i stånd att hittills ägna dessa problem någon ingående
behandling på grund av att andra, mer brådskande uppgifter helt
krävt den yrkeshygieniska avdelningens uppmärksamhet. Då emellertid frågor
rörande skiftarbete alltmer pocka på sin lösning, synes det avdelningen
nu angeläget att företaga en grundlig utredning av hithörande problem.

Den allmänna medicinska erfarenheten rörande skiftarbetets inverkan på
hälsotillståndet är den, att de upprepade omställningarna av livsföringen,
som skiftarbetarna utsättas för, hos många inverka oförmånligt på hälsotillståndet
och arbetsförmågan. Främst synas nervösa rubbningar, särskilt
sömnrubbningar, samt symtom från mag- och tarmkanalen uppträda. Örn de
åtgärder, som böra vidtagas för alt motverka de nämnda olägenheterna,
föreligger dock ingen enhetlig uppfattning. Medan man t. ex. rörande frågan
örn skiftperiodernas lämpliga längd i engelsk litteratur i allmänhet möter
den uppfattningen, att skiftbyte varje vecka är ur medicinsk synpunkt
lämpligast, finner man i den tyska litteraturen ofta, att perioder på omkring
en månad rekommenderas och i den amerikanska ännu längre perioder,
t. ex. på 2 å 3 månader. Även i flera andra avseenden göra sig olika meningar
starkt gällande. Här må endast nämnas frågorna örn urval av skiftoch
nattarbetare, det mest ändamålsenliga sättet att övergå från en skifttyp
till en annan, eventuell begränsning av tiden för sammanhängande sysselsättning
i skiftarbete, kontinuerlig läkarövervakning, betydelsen av måltidsförhållandena
och möjligheterna att bereda skiftarbetare ostörd sömn.

Skiljaktigheterna i uppfattningen örn skiftarbetets ändamålsenliga planering
orsakas dels av att de rent fysiologiskt-medicinska grunderna för vår
bedömning av detta arbete äro mycket ofullständigt kända, dels av att den
individuella reaktionen mot skiftarbetets speciella påfrestningar är mycket
växlande. Yrkeshygieniska avdelningen anser därför, att man endast genom
grundläggande undersökningar över skiftarbetets inverkan på organismen
hos ett stort antal personer samt genom experimentellt fysiologiska undersökningar
kan nå en sådan kunskap. Vissa nyligen publicerade undersökningar
rörande organismens temperaturvariationer vid skilda former av
dygnsindelning synas ge en ledtråd, efter vilka vägar en sådan forskning
bör uppläggas. En del undersökningar tyda på att det hos skilda människor
förefinnes en mer eller mindre uttalad »bundenhet» till det naturliga dygnets
variationer, och att det för personer med stark »bundenhet» till de
naturliga växlingarna mellan dag och natt kan medföra ogynnsam inverkan
på arbetsförmåga och hälsotillstånd att ändra livsföringen i vad avser arbetets
förläggande till andra tider på dygnet än vad som är normalt. För
andra personer däremot synas ändrade arbetstider inte inverka hälsoskadligt.

De undersökningar, som i promemorian föreslås, skola avse att belysa
vilken inverkan skiftarbetet har på olika människor, huru vanliga hälsorubbningar
genom sådant arbete äro och vilka åtgärder, som lämpligen
böra vidtagas för att minska eller upphäva förefintliga olägenheter. Särskild
vikt skall läggas vid försök att utröna, huruvida åtgärder kunna vidtagas

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

9

för att på förhand eller tidigt bedöma, om en person lämpar sig eller ej för
skiftarbete, den ur hälsosynpunkt lämpligaste fördelningen av skiftperioderna,
samt betydelsen av ostörd sömn och ordnade måltidsförhållanden.
Ytterligare kommer att beaktas, hur den medicinska kontrollen av skiftarbetare
praktiskt bör ordnas.

Följande plan för den grundläggande undersökningen har utarbetats.

1. Registrering av landets skiftarbetare med hänsyn till antal, ålder, kön,
arbetets art, skifttyp, rekrytering och avgång av personalen, måltidsförhållanden,
bostadens karaktär — särskilt ur sömnsynpunkt — och liknande.

2. Medicinska undersökningar av skiftarbetare med särskild hänsyn till
inverkan på olika organsystem, i synnerhet nervsystemet och mag-tarmkanalen
(konstitution, temperaturvariationer och andra ämnesomsättningsundersökningar,
magsaftanalyser, blodbilden, kvalitativ och kvantitativ
sömnanalys, personalens reaktion på skilda skifttyper, sjuklighetsundersökningar).

3. Djurexperimentella undersökningar (förekomsten av nervösa och ämnesomsättningsrubbningar
hos skilda djurarter vid olika former av omkastad
livsföring, jämförbara med skilda skifttyper; återförandet av rubbningar
till normaltillstånd).

Med hänsyn till undersökningens omfattning och då vissa av utredningsuppgifterna
kräva speciell sakkunskap, som icke finnes representerad vid
institutet, erfordras enligt promemorian särskilda medel för ändamålet. Följande
kostnadskalkyl har upprättats.

Ad 1. För planläggning och statistisk bearbetning (1 statistiker i

2 månader + 1 skrivbiträde V2 år) ...................... 5 000

Ad 2.

A Till analyser av de företrädesvis »nervösa» besvären

1 läkare under 1 år .................................. 12 500

1 assistent med viss social utbildning under 1 år ........ 3 600

1 assistent med viss laboratorieutbildning ............... 3 600

anordningar för inrättande av ljudisolerat rum, där sömnförsök
kunna utföras ................................

ersättning till försökspersoner för nastad arbetsförtjänst (i
viss utsträckning beräknas sådana försökspersoner gratis
ställa sig till förfogande; i vissa fall synes dock ofrånkomligt
alt viss sådan ersättning bör utgå) 200 försöksperso -

ner å 3 dygn å 15 kr............................... 9 000

elektroencephalograf .................................. 16 000

kymograf ............................................ 300

antropometriskt bestick ............................... 450

apparatur för registrering av rörelser under sömnen ...... 200

utgifter för installation ................................ 300

B Till analyser av företrädesvis rubbningar från mag-tarmkanalen 1

läkare under 1 år ..................................

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

1 assistent med viss laboratorieutbildning ............... 3 600

ersättning till försökspersoner för mistad arbetsförtjänst (i
den mån icke samma försökspersoner som ovan nämnts
kunna användas) 100 försökspersoner vid 3 tillfällen å

15 kr.............................................. 4 500

apparatur (mikroskop, potentiometer, kontinuerlig potential registrering

m. m.) .................................. 5 000

röntgenkostnader för ambulant undersökta

50 st. enligt polikliniktaxa å 20 kr..................... 1 000

50 » » lasarettstaxa »40 » .................... 2 000

Ad 3. 1 läkare deltidsanställd under 1 år .................... 8 000

1 laboratorieassistent under 1 år ....................... 3 600

1 tekn. biträde under V2 år............................ 1 800

apparatur för aktivitetsbestämningar .................... 100

kymograf ............................................ 700

belysningsaggregat med automatisk strömbrytare ........ 1 100

material för ljus- och ljudisolering av djurrum .......... 500

burar, 35 st. (varav 10 ämnesoms.-burar) ................ 350

djur ................................................. 4 500

foder till djuren ...................................... 1 500

Dessutom div. omkostnader .................................. 2 000

Summa 104 700

En del av de planlagda undersökningarna skulle, enligt vad i promemorian
framhålles, utföras å orter utanför Stockholm, varför rese- och traktamentsersättningar
borde beräknas för 1 läkare och 1 assistent under sammanlagt
högst 6 månader. Yrkeshygieniska avdelningen avsåge vidare att
samarbeta med såväl vissa medicinska experter som representanter för arbetsgivare
och arbetstagare. För ersättning till dessa personer krävdes emellertid
icke särskilda anslag.

Jag torde i detta sammanhang få anmäla, att landsorganisationen i Sverige
i en skrivelse den 15 januari 1946 hemställt, att en vetenskaplig undersökning
av skiftarbetets inverkan måtte företagas och uppdragas åt institutet.

över institutets framställning hava utlåtanden avgivits av medicinalstyrelsen,
statskontoret, svenska arbetsgivareföreningen och landsorganisationen
i Sverige.

Medicinalstyrelsen anser den planerade undersökningen kunna giva resultat
av stor betydelse för folkhälsan. Styrelsen har icke funnit något att
erinra mot arbetsplanen och kostnadsberäkningarna. På grund härav tillstyrker
styrelsen bifall till framställningen.

Statskontoret anför, att de framlagda kostnadsberäkningarna i stort sett
undandroge sig ämbetsverkets bedömande. Mot de föreslagna ersättningarna
till personalen hade statskontoret i och för sig intet att erinra. Ämbetsverket
förutsatte därvid, att de läkare, vilka skulle erhålla arvode av 12 500
kronor, komme att fullgöra heltidstjänst. Då karolinska sjukhuset innehade

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

11

och serafimerlasarettet avsåges skola utrustas med electroencephalograf,
ifrågasatte ämbetsverket vidare, om icke dessa apparater kunde begagnas
även för nu ifrågavarande undersökning, och ytterligare anskaffning av
sådan utrustning sålunda undvikas. Erforderliga medel för undersökningen
syntes böra äskas av riksdagen, lämpligen i form av särskilt reservationsanslag.

Svenska arbetsgivareföreningen har anfört bland annat:

I planen är icke angiven någon bestämd tid, under vilken undersökningen
beräknas pågå. Emellertid vill det av vissa uttalanden i planen synas som
örn avsikten vore, att undersökningen skulle pågå blott under relativt kort
tid, ett år eller något mer. Detta finner föreningen otillräckligt. För att man
skall kunna draga några verkliga slutsatser av en dylik undersökning, är
det erforderligt, att observationerna å försökspersonerna göras under en tidrymd
av flera år.

Särskilt viktigt är, att i kretsen av de personer, som skola göras till föremål
för särskilda observationer, inrymmas personer, som, efter att en stor
del av sitt liv ha arbetat som skiftarbetare, lämnat den yrkesverksamma
åldern. Dessa böra jämföras med personer i motsvarande ålder, som varit
sysselsatta i icke-skiftarbete av i övrigt jämförligt slag.

Vidare synes angeläget att även företaga demografiska undersökningar
för att konstatera bland annat huruvida någon skillnad förefinnes mellan
dödligheten hos skiftarbetare och arbetare med jämförligt arbete, som äro
sysselsatta i dagarbete.

Vid de medicinska undersökningarna, som särskilt skola avse nervsystemet
och mag-tarmkanalen, måste stor uppmärksamhet ägnas åt försökspersonernas
livsföring utom arbetet. Planen synes på denna punkt ofullständig.
Det är av mycket stor vikt, att den undersökande gör sig en samlad bild av
försöksarbetarnas levnadsförhållanden. Man är icke berättigad antaga, att
någon viss skada härrör från arbetet, om man icke samtidigt kan med rimlig
grad av sannolikhet konstatera, att det icke är andra faktorer utanför
arbetet som ofördelaktigt påverkat hälsotillståndet.

Föreningen förutsätter slutligen, att erfarenheterna från motsvarande
undersökningar i utlandet noggrant beaktas.

Under förbehåll att ovannämnda synpunkter tillgodoses får föreningen
tillstyrka, att undersökningen kommer till stånd.

Under hänvisning till sin skrivelse den 15 januari 1946 har även landsorganisationen
i Sverige tillstyrkt framställningen.

Den allmänna medicinska erfarenheten anses ha givit vid handen, alt deDepartements chefen.

upprepade omställningar av livsföringen, vilka äro förenade med skiftarbetet,
för många av de arbetande medföra menliga återverkningar på hälsotillståndet
och arbetsförmågan. Med hänsyn till den stora omfattning, i vilken
skiftarbete förekommer i vårt land — omkring 50 000 personer anses sysselsatta
i treskiftsarbete — är det såväl ur de anställdas synpunkt som av samhällsekonomiska
skäl starkt påkallat, att åtgärder genomföras i syfte att
förebygga och begränsa skiftarbetets skadeverkningar. Jag bar nyligen i
anslutning till spörsmålet angående lagstiftning örn längre semester för vissa

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

arbetstagare berört frågan om skiftarbetarnas semesterrätt. Därvid framhöll
jag, att det vöre min avsikt att, så snart 1938 års arbetarskyddskommitté
slutfört sitt uppdrag på en reviderad arbetarskyddslagstiftning, upptaga frågan
om verkställande av utredning rörande skiftarbetarnas arbetsförhållanden
och de möjligheter, som kunde föreligga att avhjälpa de olägenheter i
fysiskt och psykiskt hänseende, till vilka skiftarbetet gåve upphov.

För genomförande av den av mig förordade allmänna utredningen rörande
skiftarbetet erfordras uppenbarligen mera ingående kännedom om arten och
omfattningen av de med skiftarbetet förenade skadeverkningarna samt om de
medicinska möjligheterna att minska eller upphäva dessa verkningar. Då
emellertid, såsom av handlingarna i förevarande ärende framgår, närmare
kunskap om de med skiftarbetet sammanhängande medicinska problemen
ännu icke föreligger, bör enligt min mening en undersökning härutinnan snarast
komma till stånd.

På grund av det anförda förordar jag, med biträdande av den av statens
institut för folkhälsan gjorda framställningen, att institutet igångsätter och
snarast möjligt slutför en undersökning i nu angivet syfte.

Mot den av institutet föreslagna planläggningen av ifrågavarande undersökning
har jag i stort sett intet att erinra. Vad angår den av svenska arbetsgivareföreningen
framställda anmärkningen att den för undersökningen
anslagna tiden av ett år skulle vara otillräcklig, vill jag nämna, att enligt
från institutet lämnad uppgift undersökningen skulle avse personer, vilka
varit sysselsatta i skiftarbete under olika, längre tidsperioder och hos vilka
alltså olika stadier av skiftarbetets verkningar kunna studeras. Av arbetsgivareföreningen
föreslagna demografiska undersökningar har institutet avsett
skola komma till stånd genom inhämtande av upplysningar från industriidkare
m. fl. Då det slutligen är institutets mening att vid undersökningen
ägna uppmärksamhet även åt försökspersonernas livsföring utom
arbetet liksom, i den mån så ej redan skett, åt de utländska erfarenheterna
på området, synes planläggningen — med iakttagande av den av mig förordade
kompletteringen — uppfylla samtliga framställda önskemål.

Även kostnadsberäkningen synes mig kunna i stort sett godtagas. De
föreslagna läkararvodena av 12 500 kronor per år äro, enligt vad jag inhämtat,
avsedda för heltidstjänstgörande befattningshavare. Vad angår behovet
att för ifrågavarande undersökningar anskaffa en elektroencephalograf
må framhållas, att den redan befintliga encephalografen vid karolinska
sjukhuset är i bruk under större delen av dagen, varför vissa svårigheter
kunna möta att disponera den för skiftarbetsutredningen. Jag förutsätter
emellertid, att det ånyo från institutets sida ingående undersökes, huruvida
icke det ifrågasatta inköpet ■— för en kostnad av 16 000 kronor — av ett
nytt instrument av samma slag kan undvikas. Vid beräkningen av medelsanvisningens
storlek torde av försiktighetsskäl den nämnda anskaffningskostnaden
böra medtagas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

13

Medel för utförande av den föreslagna undersökningen torde böra anvisas
å riksstaten för budgetåret 1946/47 i form av ett särskilt reservationsanslag.

Hemställan.

Under åberopande av vad förut anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

I. till Fortsatt undersökning rörande hälsoriskerna vid
Bolidens gruvaktiebolags smältverk i Rönnskär å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1945/46 under femte
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av kronor 55 000;

II. till Undersökning rörande skiftarbetets inverkan på

hälsotillståndet å riksstaten för budgetåret 1946/47 under
femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av ............................. kronor 105 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit
Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:
Stig Hammar.