Kungl. Maj:ts proposition nr 182.
1
Nr 182.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till viss ändring
i gällande tulltaxa m. m.; given Stockholms slott
den 8 mars 1946.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gunnar Myrdal.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
8 mars 1946.
Närvaran de:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,
Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Myrdal, anmäler efter gemensam
beredning med ministern för utrikes ärendena samt cheferna för finansoch
kommunikationsdepartementen fråga om ändrade bestämmelser rörande
tulltaxering av vissa spinsttrådar samt anför därvid följande.
Inom elektrotekniken användas för vissa ändamål ledningssnören, innehållande
mycket böjliga ledare, som äro tvinnade av ett antal s. k. spinsttrådar
och isolerade genom omspinning och omflätning av spånadsvara. Spinsttrådarna
bestå av en kärna av garn, omkring vilken i jämn och tät spiral
lindats en platt tråd av metall (seg brons, kadmiumkoppar eller annan lämplig
melallegering) med en bredd av några tiondels millimeter.
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 182.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 182.
Enkla spinsttrådar och av dylika trådar tvinnade ledare utan isolering
tulltaxeras enligt nr 612 i tulltaxan (statistiskt nr 1175), som upptager gulddragartråd,
ävensom paljetter och kantiljer, oavsett materialets beskaffenhet,
med tull av 600 kronor för 100 kilogram jämte tilläggstull av 300 kronor för
100 kilogram enligt förordningen den 31 januari 1932 (nr 15) med tillägg till
gällande tulltaxa. Med spånadsämne isolerade ledare av spinsttrådar och färdiga
snören, innehållande dylika ledare, falla, om trådtjockleken uppgår till
högst 0,5 mm, under tulltaxenr 1040 (statistiskt nr 1879:2), och örn trådtjockleken
uppgår till mer än 0,5 mm, under tulltaxenr 1041 (statistiskt nr
1880: 2) samt draga en tull av 100 kronor respektive 50 kronor för 100 kilogram.
I en den 26 oktober 1945 dagtecknad, till Kungl. Maj:t ställd skrift har
Telefonaktiebolaget L. M. Ericsson hemställt örn vidtagande av sådana åtgärder,
att s. k. gespinst ( spinst) för industriell förbrukning snarast möjligt
åsättes en tullsats, som bättre överensstämmer med för övrig elektrisk ledningstråd
gällande tullsatser.
Till stöd för framställningen har bolaget anfört följande.
Beträffande en inom telefonindustrien använd vara, s. k. gespinstledare
(»tinsel conductor») för telefonsnören, bestående av textilkärna omlindad
med tunna kopparband och även av flera hoptvinnade dylika gespinsttrådar,
har generaltullstyrelsen i varuhandbok med anvisningar till tulltaxa föreskrivit,
att statistiskt nr 1175 skall tillämpas. Härigenom kommer nämnda vara
med nu gällande tilläggstull att draga en tull av nio kronor per kg. Till jämförelse
må nämnas, att färdig elektrisk ledningstråd tullbeskattas med högst
en krona per kg.
Bolaget har tidigare självt tillverkat huvudparten av den gespint. som erfordrats
för tillgodoseende av det inhemska behovet av telefonsnören. Numera
kunna vi dock på grund av det betydligt ökade behovet i Sverige, bl. a.
för telegrafstyrelsen, ej längre framställa varan i tillräckliga kvantiteter vid
våra fabriker utan hava blivit hänvisade till inköp från utlandet.
Då nyss angivna statistiska nr i tulltaxan huvudsakligen synes omfatta
gulddragararbeten och andra till textil- och konfektionsbranschen hörande
mer eller mindre lyxbetonade varuslag, har det för oss framstått som en
orimlighet, att ett för telefonindustrien avsett halvfabrikat skall i tullhänseende
jämställas med nyssnämnda varor.
över bolagets framställning ha, efter remiss, kommerskollegium och generaltullstyrelsen
avgivit gemensamt utlåtande. Vid utlåtandet ha fogats yttranden
från telegrafstyrelsen, statens industrikommission och Sveriges elektroindustriförening.
Telegrafstyrelsen tillstyrker bolagets framställning. Efter att ha erinrat om
de gällande tullsatsema för färdiga telefonsnören och gespinstledare till sådana
snören anför styrelsen bland annat följande.
Skillnaden mellan respektive tulltaxebelopp är anmärkningsvärd och torde
sannolikt icke kunna förklaras på annat sätt än, att den för ledaren till telefonsnören
avsedda gespinsten av förbiseende kommit att inrangeras under
mer eller mindre lyxbetonade varuslag (gulddragararbeten för textil- och
konfektionsbranschen). Telegrafstyrelsen har tidigare icke haft anledning att
3
Kungl. Maj.ts preposition nr 182.
%
påkalla ändring i här förevarande fall, då telegrafverket icke importerat den
i snörena ingående gespinstledaren och först i dagarna inköpt fran utlandet
ett mindre parti färdiga snören. Telegrafverket har tidigare täckt sitt behov
av telefonsnören genom inköp från Telefonaktiebolaget L. M. Ericsson. Salunda
upphandlade telegrafverkets verkstad under år 1944 apparat-, mikrotelefon-,
hörtelefon- och växelsnören för en sammanlagd inköpskostnad av
405 60o’ kronor. För att belysa oöverensstämmelsen i nu gällande tulltaxa
må nämnas att därest telegrafverket upphandlat de färdiga telefonsnorena
från utlandet skulle tullkostnaden för ifrågavarande kvantitet ha uppgått till
ca 13 000 kronor, medan densamma vid import av enbart de i telefonsnorena
ingående gespinstledama skulle lia uppgått till ca 50 000 kronor, således till
ca fyra gånger högre belopp än för kompletta snören.
Statens industrikommission samt Sveriges elektroindustriförening tillstyrka
bolagets framställning.
I sitt gemensamma utlåtande anföra kommerskollegium och generaltullstyrelsen
bland annat följande.
Kommerskollegium och generaltullstyrelsen linna, att den tull, som utgår
för gulddragare, uppenbarligen icke är avpassad för varor med teknisk
användning Nu ifrågavarande spinsttrådar utgöra emellertid en vara av
samma beskaffenhet som gulddragare, avsedd för prydnadsändamål och
mäste följaktligen enligt gällande bestämmelser hilva hänforliga till tomt
nämnda tulltaxenr 612. Tullmyndigheterna hava dock ansett sig kunna laga
hänsyn till varans tillämnade användning såtillvida, att hoptvinnade spinsttrådar
utan isolering likställas med gulddragartråd och sålunda beläggas
med en tull av 900 kronor för 100 kilogram, under det att motsvarande
artiklar flir prydnadsändamål hänföras till tulltaxenr 614 (statistiskt nr
1177) vilket nummer omfattar vissa andra spånadsvaror i förening med
finare metalltråd än gulddragartråd, med tull av 3 000 kronor för 100 kilogram.
Enligt vad ämbetsverken inhämtat skulle värdet å hoptvinnade spinsttrådar
utan isolering för närvarande utgöra 1 400 a 1 500 kronor för 100
kilogram. Den nu utgående tullen skulle sålunda motsvara minst 60 procent
av varans värde. Det förhållandet, att ifrågavarande halvfabrikat drager en
tull av 900 kronor, under det att varan, överspunnen med spånadsamne,
liksom även de färdiga ledningssnörena äro åsätta en tull av 100 kronor lor
100 kilogram måste vidare anses otillfredsställande ur liera synpunkter. 1 a
grund härav och då verkställd utredning visat, alt något intresse för bibehallande
av den nuvarande höga tullen å enkla eller hoptvinnade spinsttradar
till ledningssnören icke förefinnes inom ifrågavarande bransch, anse ämbetsverken
sig böra tillstyrka en nedsättning av denna tull, förslagsvis till samma
belopp som nu utgår för ledningssnören enligt förut nämnda tulltaxenr 1040
eller 100 kronor för 100 kilogram. Då i fråga örn gespinst importbehovet
efter vad ämbetsverken inhämtat för närvarande kan uppskattas till högst
8 000 kilogram per år, torde en sådan nedsättning ur statsfinansiell synpunkt
visserligen med hänsyn till tullinkomsternas nuvarande storlek icke vara utan
betydelse men likväl icke behöva möta allt lör stora betänkligheter.
En svårighet vid genomtörande av den nu iörordade t u 11 nedså lj n i ligen ligger
emellertid däri, att de åsyftade varorna icke kunna efter sitt utseende
eller sin beskaffenhet i övrigt med säkerhet skiljas frånmotsvarande artiklar
för prydnadsändamål. De flir elektroteknisk! ändamål avsedda trådarna
äro visserligen i regel tillverkade av en koppa regering, vars rödakliga färgton
torde göra deni mindre lämpade för användning som garneringsmaterial.
Även mässing och metallegeringar, som hava guld- eller silverglans, lära
4
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 182.
emellertid kunna komma till användning i spinsttrådar. Det torde därför
grU,Ilda hhampningen av den lägre tullen på ett intygstorfarande
En sadan ordning är visserligen ur principiella synpunkter mindre
tilltalande men tillämpas redan i fråga örn vissa andra varuslag, t. ex.
tvätt- appretur- och uppblötmngsmedel, avsedda för användning inom vissa
industrier och omnamnda i en till tulltaxenr 269 (statistiskt nr 602) fogad
knnnlTk,?inign! *uI.ltaxan tord® sålunda, om sökandens framställning skall
kunna ur tulltekniska synpunkter tillgodoses, under nr 612 böra intagas en
axunarkmng av innebord, att dit hänförlig vara, som är avsedd uteslutande
nor aV elekl?.ska ledmngssnören, skall draga en tull av 100 kro
nor
för 100 kilogram. Härjämte bor det varuslag, för vilket nedsättning av
n eljest utgående tullen salunda skulle kunna medgivas, upptagas i 21 S
en 29 november 1929 (nr 373) med tillämpningsföreskrifter till
tulltaxeforordningen, vilket forfattmngsrum innefattar närmare bestämmelser
om mtygstorfarandet.
Med hänsyn till vad i ärendet anförts förordar jag, att tullen å enkla och
hoptvinnade spinsttrådar till elektriska ledningssnören nedsättes till 100 kronor
för 100 kilogram. Tullnedsättningen synes lämpligen kunna genomföras
pa sätt kommerskollegium och generaltullstyrelsen föreslagit. Till förebyggande
av missförstånd torde emellertid därjämte i förordningen den 31 januari
1932 (nr 15) med tillägg till gällande tulltaxa under nr 612 böra intagas
en anmärkning av innehåll, att tilläggstull icke skall utgå för nyss angivna
spinsttrådar. Det torde böra ankomma på Kung. Majit att bestämma dag för
ikraftträdandet av ändringarna i tulltaxan och förordningen med tillägg till
denna.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att
dels antaga följande förslag till ändring i den vid tulltaxeförordningen
den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan:
612 |
Spånadsvaror---inbegripna: gulddragartråd; — — — beskaffen- |
Tull för 100 kg |
het .......................... E |
600: — |
|
Anm. Till detta nummer hänförlig vara, som |
dels antaga följande förslag till ändring i förordningen den
31 januari 1932 (nr 15) med tillägg till gällande tulltaxa:
Kungl. Maj.ts proposition nr 182.
5
Tull- taxe- nr |
Statis- tiskt nr |
Varuslag |
Tilläggs-tull för |
Tull för |
Spånadsvaror — — — inbe- |
||||
612 |
1175 |
gripna: gulddragartråd;---be-skaffenhet .......... E |
300: — |
|
Anm. För vara, som är hänförlig till |
dels ock förklara, att dessa ändringar skola träda i kraft
å dag, som Kungl. Maj:t bestämmer.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Siegmund Vogel.