Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
1
Nr 169.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående åtgärder i anledning
av förgiftningsfaran vid gengasdrift; given
Stockholms slott den 8 mars 1946.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 mars
1946.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,
Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för socialdepartementet, statsrådet Möller.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan under
femte huvudtiteln, punkten 196, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, till Åtgärder i anledning av förgiftningsfaran vid
gengasdrift för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 230 000
kronor.
Anledningen till den preliminära anslagsberäkningen var — såsom därvid
anfördes — att vid liden för statsverkspropositionens avlåtande inom mediBihang
till riksdagens protokoll 19i6. 1 sami. Nr 169 och 170.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 169
cinalstyrelsen pågick undersökning om i vilken omfattning behov av de
olika slag av åtgärder, som avsåges med anslaget, kunde komma att föreligga
vid fri tillgång på flytande bränslen. Sedan styrelsen numera inkommit
med förslag i ämnet och detsamma underkastats remissbehandling, får
jag anmäla hithörande spörsmål till fortsatt behandling.
Inledning.
De åtgärder, som under det nu avslutade världskriget vidtogos av vederbörande
myndigheter, främst statens bränslekommission och yrkesinspektionen,
till motverkande av förgiftningsfaran i samband med gengasdrift togo
till en början huvudsakligen sikte på att söka förebygga förgiftningsfaran
genom åstadkommande av tekniska förbättringar av gengasaggregaten och
genom utfärdande av skyddsföreskrifter vid aggregatens användning m. m.
Efter hand som gengasen erhöll vidgad användning och antalet förgiftningsfall
ökades, kom uppmärksamheten att jämväl inriktas på gengasförgiftningens
medicinska bekämpande. För ändamålet bildades genom bränslekommissionens
försorg en medicinsk-teknisk nämnd under ordförandeskap av
chefen för kommissionens gengasbyrå och i övrigt bestående av representanter
för medicinalstyrelsen, riksförsäkringsanstalten, statens institut för
folkhälsan och metallindustriarbetareförbundet. Den kliniska delen av hithörande
undersökningsverksamhet förlädes efter avtal med Stockholms stad
till den s. k. gengaskliniken vid Sabbatsbergs sjukhus, till vilkens drift staten
lämnade visst bidrag. Å detta sjukhus inrättades även ett laboratorium
för undersökning av koloxidhalten i blodet hos de gengasförgiftade, medan
vissa andra laboratorieundersökningar rörande koloxidens inverkan på den
mänskliga organismen utfördes vid karolinska institutet och Uppsala universitet.
Från och med år 1942 överflyttades ansvaret och kostnaderna för den
medicinska forskningsverksamheten rörande förgiftningsfaran vid gengasdrift
å statens institut för folkhälsan. Den medicinsk-tekniska nämnden, som
tidigare kompletterats med representanter för arbetsgivarparten och fackföreningarnas
gengaskommitté, fortsatte sin verksamhet såsom folkhälsoinstitutets
gengasråd under ordförandeskap av institutets föreståndare.
Under utvecklingens gång kommo de kroniska formerna av gengasförgiftning
att tilldraga sig allt större intresse. Samtidigt framstod det som angeläget
att de erfarenheter och rön, som vunnits vid gengaskliniken i Stockholm,
gjordes tillgängliga även för landet i övrigt. Med hänsyn härtill och
för att möjliggöra en på bredare bas anlagd forskningsverksamhet rörande
gengasskadomas förekomst och behandling föreslog Kungl. Maj:t — i anslutning
till ett av medicinalstyrelsen i skrivelse den 21 februari 1944 framlagt
förslag — i proposition till 1944 års riksdag, nr 256, att staten skulle
medverka till inrättande vid minst ett lasarett i varje sjukvårdsområde av
en undersöknings- och behandlingsstation för gengasskadade. Vid varje sådan
station skulle anställas en för ändamålet utbildad extra läkare med huvudsaklig
uppgift att handhava undersökningen och vården av de gengasskadade.
I hans uppgifter skulle även ingå att verkställa medicinska under
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 169.
3
sökningar rörande förekomsten av gengasskador på arbetsplatser, där stationär
gengasdrift förekomme, ävensom att lämna rapporter rörande sin verksamhet
till gengaskliniken i Stockholm, vilken skulle få karaktären av central
för denna verksamhet. Statens medverkan föreslogs skola lämnas i form av
dels bidrag till avlöning åt sådan läkare med 6 000 kronor för år jämte rörligt
tillägg därå dels ock ersättning för läkarnas resor till arbetsplatser, där
stationär gengasdrift förekomme. För specialutbildning av dessa läkare skulle
på statens bekostnad anordnas en särskild utbildningskurs. Slutligen föreslogs
förstärkning av personalen vid gengaskliniken i Stockholm med en
läkare samt beredande av en självständigare ställning åt gengasrådet, vars
ledamöter i fortsättningen skulle utses av Kungl. Maj:t. Riksdagen (skrivelse
nr 361) godtog för sin del de sålunda angivna grunderna för bidrag till verksamheten
i fråga samt anvisade till åtgärder i anledning av förgiftningsfaran
vid gengasdrift för budgetåret 1944/45 ett förslagsanslag av 150 000
kronor.
I enlighet med riktlinjerna i nu nämnda proposition förordnade Kungl.
Maj:t genom beslut den 30 juni 1944, bland annat, att ledningen av den
medicinska forskningsverksamheten rörande förgiftningsfaran vid gengasdrift
skulle från och med den 1 juli 1944 under medicinalstyrelsens överinseende
handhavas av ett statens gengasforskningsråd. Kungl. Majit utsåg vidare
ledamöter och suppleanter i rådet samt utfärdade en särskild instruktion
för dess verksamhet. Enligt denna instruktion har rådet, bland annat, att
uppgöra plan för forskningsverksamhetens fortsatta bedrivande, att verka
för att undersöknings- och behandlingsstationer för gengasskadade i erforderlig
omfattning komma till stånd samt att meddela råd och anvisningar rörande
verksamheten vid stationerna ävensom rörande medicinska undersökningar
å arbetsplatser, där stationär gengasdrift förekommer. Rådet skall
vidare verka för åstadkommande av samarbete mellan rådet och de myndigheter,
institutioner och organisationer, som hava beröring med frågor rörande
gengasdrift.
I proposition till 1945 års riksdag, nr 215, föreslog Kungl. Majit för innevarande
budgetår en utbyggnad av den i anledning av förgiftningsfaran vid
gengasdrift bedrivna verksamheten, avseende i första hand en utökning av
undersöknings- och behandlingsmöjligheterna i Stockholm genom anordnande
av mottagning för gengasskadade vid karolinska sjukhusets medicinska
klinik. Vidare föreslogs bland annat överflyttning vid lämplig tidpunkt till
medicinalstyrelsen av den tekniskt-profylaktiska verksamhet, som dittills
handhafts av bränslekommissionens gengasbyrå, och förstärkning av den
i denna verksamhet sysselsatta personalen. För anordnande av lokala undersöknings-
och behandlingsstationer avsågs ett belopp av 90 000 kronor,
motsvarande den ungefärliga kostnaden för tio dylika stationer, varjämte
beräknades 8 500 kronor till utbildningskurs för blivande gengasläkare samt
5 000 kronor lill rese- och traktamentsersättningar åt gengasforskningsrådets
ledamöter. Riksdagen (skrivelse nr 163) biföll propositionen och anvisade för
budgetåret 1945/46 ett förslagsanslag av 230 000 kronor.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
Genom beslut den 4 maj 1945 ställde Kungl. Majit sistnämnda anslag till
medicinalstyrelsens förfogande. I samband därmed uppdrogs åt styrelsen att
i samråd med bränslekommissionen vid den tidpunkt efter den 1 juli 1945,
som kunde befinnas lämplig, övertaga och därefter handhava den av kommissionens
gengasbyrå bedrivna tekniskt-profylaktiska verksamheten på gengasens
område, övertagandet har inletts i början av innevarande år och beräknas
inom kort vara slutfört.
Medicinalstyrelsens förslag. — Medelsbehovet
för budgetåret 1946/47.
I skrivelser den 31 augusti 1945 och den 18 januari 1946 har medicinalstyrelsen
gjort framställning om anvisande av medel till ifrågavarande ändamål
för nästa budgetår. I skrivelsen den 18 januari 1946, som innefattar styrelsens
slutliga ställningstagande i ämnet, framhåller styrelsen inledningsvis,
att utvecklingen på gengasområdet medfört ett minskat behov av undersöknings-
och behandlingsmöjligheter för gengasförgiftade. Till belysande
härav hänvisar styrelsen till efterföljande tablå rörande frekvensen av
antalet nybesök under år 1945 vid de nu verksamma gengasklinikema
och undersökningsstationema.
Månad |
Karolinska sjukhuset |
Sabbatsbergs sjukhus |
Uppsala- stationen |
örebro- stationen |
Summa nybesök |
Juli .................... |
90 |
87 |
9 |
31 |
217 |
Augusti.................. |
96 |
106 |
12 |
24 |
238 |
September .............. |
81 |
117 |
13 |
21 |
232 |
Oktober ................ |
78 |
95 |
14 |
27 |
214 |
November .............. |
46 |
59 |
7 |
16 |
128 |
December................ |
18 |
34 |
8 |
5 |
65 |
409 |
498 |
63 |
124 |
1094 |
Antal nybesök vid dessa gengaskliniker och undersökningsstationer ut -
gjorde:
I:a—Ilia kvartalet 1945 .............. 1 161
libe kvartalet 1945 .................. 687
lV:e > 1945 .................. 407
Styrelsen framhåller i anslutning härtill att av tablån framginge, att besöksfrekvensen
för nybesök genomgående nedgått. Jämfört med besöken under
I—II kvartalen 1945 utgjorde besöken under II kvartalet endast 59 %
och under IV kvartalet 35 % av första halvårets. Detta innebure emellertid
icke — fortsätter styrelsen — att gengasklinikerna och -stationerna snart
skulle sakna arbetsuppgifter. Antalet fall med kvarstående symtom av tidigare
gengasskada vore nämligen alltjämt betydande och krävde fortsatt observation,
varför verksamheten kunde beräknas fortfara under hela budgetåret
1946/47. Därav berördes ej blott gengasklinikemas och -stationernas
Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
5
fortvara utan även gengasforskningsrådets och den tekniskt-profylaktiska
verksamhetens fortbestånd.
Vidkommande först statens gengasforskningsråds fortsatta
verksamhet under budgetåret 1946/47 erinrar styrelsen om att
flera betydelsefulla utredningsfrågor alltjämt kvarstode obehandlade. Ej heller
kunde resultaten av vissa pågående utredningar väntas föreligga till gengasforskningsrådets
bedömande förrän under budgetåret 1946/47. Resultaten
från dessa utredningar och undersökningar kunde enligt styrelsens mening
förväntas få betydelse även för bedömandet av förgiftningsfaran vid gengasdriften
närstående eller liknande problem. Därtill bomme den betydelse gengasen
hade ur beredskapssynpunkt.
På grund härav har styrelsen funnit en fortsatt central ledning av verksamheten
icke kunna undvaras. För ersättning till ledamöterna av gengasforskningsrådet
har styrelsen ansett ett belopp av 3 000 kronor vara tillfyllest
för nästa budgetår.
En tekniskt-profylaktisk verksamhet till skydd mot gengasförgiftning
finner styrelsen vara alltjämt erforderlig, bland annat med
hänsyn till den stationära gengasdriften. Denna verksamhet ankomme dock
närmast — enligt lagen om arbetarskydd — på yrkesinspektionen och dess
chefsmyndighet. Under budgetåret 1944/45 samt under viss del av innevarande
budgetår hade vidare bränslekommissionens gengasbyrå handhaft viss tekniskt-profylaktisk
verksamhet till skydd mot gengasförgiftning. Styrelsen
erinrar därvid örn att Kungl. Maj:t genom beslut den 4 maj 1945 uppdragit
åt styrelsen att i samråd med bränslekommissionen vid den tidpunkt efter
den 1 juli 1945, som kunde befinnas lämplig, övertaga och därefter handhava
den av gengasbyrån bedrivna tekniskt-profylaktiska verksamheten på
gengasens område. I och med avvecklingen av krisorganisationen bleve det
således en uppgift för den ordinarie statsförvaltningen att omhändertaga den
av bränslekommissionens gengasbyrå bedrivna tekniskt-profylaktiska verksamheten.
Denna syntes därför från och med ingången av budgetåret 1946/47
helt böra återgå till yrkesinspektionen eller det organ, som kunde komma att
övertaga dess verksamhet.
Under angivna förutsättningar har styrelsen icke funnit anledning att för
sin del beräkna något särskilt anslagsbelopp för tekniskt-profylaktisk verksamhet
för nästa budgetår.
Styrelsen övergår härefter till frågan om fortbeståndet av gengasklinikerna
och undersökningsstationerna. Med hänsyn bland
annat till den förut åberopade nedgående besöksfrekvensen av gengasskadade
borde enligt styrelsens mening någon av statsmedel understödd verksamhet
utöver den nuvarande icke nu böra komma i fråga. Endast i sådana fall,
där särskilda skäl kunde anföras, borde man under den närmaste framtiden
taga under övervägande att upprätta gengasklinik eller undersökningsstation
å ort, där sådan nu ej funnes. Såsom styrelsen förut framhållit, lunnes dock
icke skäl att nu ifrågasätta nedläggande av verksamheten å de orter, där sådan
nu förekonnne. Styrelsen fortsätter.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
Vad särskilt angår verksamheten i Stockholm synes det medicinalstyrelsen
som om det i statlig regi bedrivna omhändertagandet av gengasskadade lämpligen
borde koncentreras till ett av de statliga kroppssjukhusen, i första hand
till karolinska sjukhuset och till den där sedan den 1 juli 1945 igång varande
gengaskliniken. Detta motiveras först och främst därav, att ett statligt
sjukhus lättare kunde stå hela rikets befolkning till tjänst än ett kommunalt.
Vidare finnes vid karolinska sjukhuset all den expertis samlad, som
erfordras vid undersökningen och behandlingen av gengasskada liksom vid
flertalet andra yrkessjukdomar. Ytterligare skulle den fördelen föreligga,
att ett —- för all yrkesmedicin nödvändigt — intimt samarbete där lätt kan
åvägabringas mellan gengaskliniken och det närbelägna statliga organet för
yrkeshygieniska undersökningar, den yrkeshygieniska avdelningen vid statens
institut för folkhälsan. Ett dylikt samarbete har redan etablerats och man
synes, i enlighet med vad som från institutets styrelse helt nyligen föreslagits,
kunna förutse, att det ytterligare befästes. Slutligen vill styrelsen framhålla
de stora fördelar från undervisningssynpunkt, som skulle vinnas om ett universitetssjukhus
bleve centrum för yrkesmedicinsk verksamhet.
Bortsett från den undersökning och behandling, som kommer vårdsökande
eller inremitterade patienter till del vid nyssnämnda riksklinik, torde enligt
medicinalstyrelsens mening vården av gengasskadade liksom av andra utav
yrkessjukdomar lidande tills vidare böra ankomma på landstingen respektive
de städer, som ej ingå i landsting. För detta ändamål skulle således de allmänna
sjukhusen stå till tjänst. Med hänsyn till det riksintresse, som föreligger
för en rationell vård av medborgare, vilka genom sitt för landet gagnande
yrkesarbete drabbas av sjukdom, torde det emellertid vara berättigat,
att staten lämnar visst bidrag även till sådan, av annan huvudman bedriven
vård. Vad särskilt beträffar gengasskador föreligger dessutom ännu
alltjämt ett riksintresse av att vissa för hela landet värdefulla iakttagelser
göras och vinna erforderligt beaktande. Medicinalstyrelsen har i skrivelse
den 21 februari 1944 till Konungen framhållit att skäl tala för att staten
ekonomiskt stöder verksamheten vid undersöknings- och behandlingsstationer
för gengasskadade och detta såväl med hänsyn till gengasskadornas betydelse
såsom yrkessjukdom som framför allt till angelägenheten av att få
forskningsverksamheten beträffande dessa skador lagd på en bredare bas.
Styrelsen anser det alltjämt motiverat att från statens sida påyrka fortsatt
verksamhet vid ett antal gengasstationer i landet och att detta uppmuntras
genom fortsatt statsunderstöd.
Hittills ha sådana stationer upprättats endast i Örebro och Uppsala. Såsom
ovan framhållits synes det styrelsen önskligt att verksamheten vid dessa
fortsätter. 1 vad mån ytterligare stationer skola upprättas hör bli beroende
på särskild prövning från fall till fall. Det har från visst håll uttalats farhågor
för att gengaskliniken vid karolinska sjukhuset åtminstone med nuvarande
storlek icke skulle hava tillräcklig kapacitet för att tillgodose behovet i Stockholm
och dess omnejd. Tillräcklig erfarenhet härom torde för närvarande
icke föreligga, men det synes styrelsen angeläget, att icke äventyra verksamheten
på området genom att uteslutande ställa karolinska sjukhuset till de
vårdsökandes förfogande. Det synes därför styrelsen ändamålsenligt, att
Stockholms stad fortfarande uppehåller verksamheten vid den kommunala
gengaskliniken å Sabbatsbergs sjukhus, och styrelsen finner befogat, att denna
klinik liksom övriga av landsting eller av städer utanför landsting drivna
undersöknings- och behandlingsstationer för gengasskadade får åtnjuta statsbidrag.
Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
7
Det nu anförda talade enligt styrelsens mening för att slaten ställde medel
till förfogande dels för en central gengasklinik vid karolinska sjukhuset
dels ock till bidrag åt undersökningsstationer för vård av gengasskadade i
örebro, Uppsala och Stockholm (Sabbatsbergs sjukhus). För den händelse
det under budgetåret skulle framläggas godtagbara skäl för upprättande av
ytterligare sådana stationer, syntes vidare anslag till statsbidrag jämväl för
dessa böra reserveras, förslagsvis för fem lokala undersöknings- och behandlingsstationer
för gengasskadade.
I anslutning härtill framhåller styrelsen fortsättningsvis följande.
Gengasförgiftningen är endast en av de många yrkessjukdomar, som hota
yrkesmannens hälsa. Även om gengasproblemet under de senare åren kommit
att framstå i särskild belysning såsom en speciellt farlig faktor, bör dess
administrativa och ekonomiska omhändertagande i vårt land icke utbrytas
ur sammanhanget av övriga yrkessjukdomar. 1 det följande, när gengasskadornas
frekvens sjunker, blir delta ännu påtagligare.
Mot denna bakgrund synes det medicinalstyrelsen angeläget att hela frågan
örn yrkessjukdomarnas medicinska vård nu upptages till granskning. Styrelsen
har därför i samarbete med styrelsen för statens institut för folkhälsan
inlett ett utredningsarbete rörande de lämpliga formerna för bedrivandet av
sådan vård. Därvid komma utredningsmännen att söka kontakt även med
andra av frågan berörda myndigheter och sammanslutningar. Denna utredning,
som senare måste kompletteras med ekonomiska, administrativa och
sociala synpunkter, kommer givetvis att kräva viss tid. Då det emellertid
redan nu är angeläget att vårdmöjligheterna för yrkessjuka i vissa hänseenden
förbättras, vill styrelsen peka på de möjligheter till mera specialiserad
undersökning och behandling, som erbjudas vid gengasklinikerna och undersökningsstationerna.
I den mån med en sjunkande gengasskadefrekvens dessas
kapacitet icke tages helt i anspråk för sitt ursprungliga ändamål, synes
det lämpligt att de till undersökning och behandling få mottaga även andra
lämpliga fall av yrkessjukdom.
Beträffande statens ifrågakommande bidrag till förevarande gengasklinikers
och undersökningsstationers fortsatta drift under nästa budgetår upplyser
styrelsen inledningsvis, att enligt styrelsen tillhandakomna uppgifter
avlöningarna för den vid gengas kliniken vid karolinska
sjukhuset anställda personalen under första hälften av innevarande
budgetår uppgått till i genomsnitt 4 653 kronor för månad. Med hänsyn härtill
beräknar styrelsen statens kostnader för arvoden till läkare och annan
personal vid kliniken till omkring 56 000 kronor. För omkostnaderna vid
kliniken föreslås anvisande av samma belopp, som utgår för innevarande
budgetår, eller 3 000 kronor.
Till driften vid lokala undersöknings- och behandlingsstationer
för gengasskadade finner styrelsen anslag böra för nästa budgetår
beräknas till åtta stationer med 9 000 kronor för envar av dessa eller
tillhopa 72 000 kronor.
Till utbildnings kurser för blivande gengasläkare
föreslår styrelsen oförändrat anslag med 8 500 kronor. Beträffande dispositionen
av denna anslagspost förordar styrelsen, att medel därav disponeras
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
även för rese- och traktamentsersättningar åt enskilda läkare, vilka såsom
auskultanter följa arbetet vid lämpliga institutioner i Stockholm. Styrelsen
anser vidare önskvärt att ett kompendium, utarbetat på grundval av kurserna
för blivande gengasläkare år 1943, finge utgivas med anlitande av medel
från denna anslagspost.
Styrelsen erinrar härefter örn att Kungl. Majit genom beslut den 9 november
1945 i anledning av en av styrelsen gjord framställning bemyndigat styrelsen
att av förevarande anslag för innevarande budgetår taga i anspråk,
utöver tidigare anvisade medel, ett belopp av högst 49 770 kronor för utförande
av vissa undersökningar rörande förgiftningsfaran vid anläggningar
för stationär gengasdrift m. m. Behov av ytterligare anslag till sådana forskningsuppgifter
i vad avsåge budgetåret 1946/47 hade under hand anmälts
till medicinalstyrelsen. I avbidan på närmare beräkningar rörande
kostnaderna och planläggning av dylika undersökningar föreslår styrelsen,
att anslag för hithörande ändamål beräknas preliminärt med 35 000 kronor
för budgetåret 1946/47.
Slutligen förklarar sig styrelsen förutsätta, att, därest icke på annat sätt
den genom beslut av Kungl. Majit den 9 november 1945 medgivna personalförstärkningen
å medicinalstyrelsens hälsovårdsbyrå (en sekreterare och ett
kanslibiträde) med uppgift bland annat att utföra för gengasforskningsrådets
verksamhet erforderliga kansligöromål bibehölles, Kungl. Majit måtte medgiva
medicinalstyrelsen att härför disponera erforderligt belopp av den i
medicinalstyrelsens avlöningsstat för budgetåret 1946/47 ingående anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
I enlighet med det anförda har medicinalstyrelsen beräknat medelsbehovet
till ifrågavarande ändamål för nästa budgetår till (3 000 + 56 000 + 3 000
+72 000 + 8 500 + 35 000) 177 500 kronor eller i avrundat tal 177 000
kronor.
Yttranden.
över medicinalstyrelsens nu redovisade framställning ha efter remiss yttranden
avgivits av statskontoret, riksförsäkringsanstalten och statens institut
för folkhälsan.
Statskontoret tillstyrker, att statsmedel i begärd utsträckning beräknas för
uppehållande av driften vid gengaskliniken vid karolinska sjukhuset men
betonar att utvecklingen på området icke torde utesluta, att en nedskärning
av dess verksamhet kunde komma till stånd under nästa budgetår. Däremot
motsätter sig statskontoret anvisande av bidrag till av landsting och städer
i egen regi bedriven sjukvård av gengasskadade samt till särskild kursverksamhet
för gengasläkare. Medicinalstyrelsens personalbehov för gengasverksamheten
anser statskontoret böra prövas i samband med styrelsens avlöningsanslag
för budgetåret 1946/47. örn beräkningen av medel till undersökningar
rörande förgiftningsfaran vid anläggningar för stationär gengasdrift
förklarar sig statskontoret sakna anledning till uttalande i förevarande
sammanhang.
Kungl. Maj.ts proposition nr 169.
9
Riksförsäkringsanstalten tillstyrker medicinalstyrelsens förslag i vad detsamma
avser gengasforskningsrådets verksamhet under nästkommande budgetår
och den fortsatta verksamheten vid gengasklinikema och undersökningsstationema
för vård av gengasskadade. I likhet med medicinalstyrelsen
förklarar sig anstalten vidare anse, att den tekniskt-profylaktiska verksamhet
på hithörande område, som handhafts av bränslekommissionens gengasbyrå
och som huvudsakligen bestått i fordonskontroll, efter byråns avveckling
bör ankomma på yrkesinspektionen och dess chefsmyndighet. I samband
härmed anmärker emellertid anstalten, att en sådan anordning syntes
böra föranleda en förstärkning av anstaltens och yrkesinspektionens personal.
Styrelsen för statens institut för folkhälsan förklarar sig icke ha något att
erinra mot medicinalstyrelsens förslag.
Departementschefen,
Sedan tillgången på flytande bränslen numera åter blivit fri, har användningen
av gengasdrift hastigt nedgått. Denna utveckling, som återspeglar
sig i en successiv minskning under senare delen av 1945 av antalet nytillkomna
fall av gengasförgiftning, synes också möjliggöra en väsentlig beskärning
av medicinalstyrelsens förevarande förslag till anslagsberäkning för
nästa budgetår.
Vad först angår frågan om den fortsatta verksamheten vid den under föregående
år inrättade gengaskliniken vid karolinska sjukhuset, vilken avsetts
såsom en för hela landet gemensam central för undervisning, behandling och
forskning rörande förgiftningsfaran vid gengasdrift, delar jag myndigheternas
mening, att medel för fortsatt drift av nämnda klinik böra beräknas under
ifrågavarande anslag. Då det emellertid för närvarande icke är möjligt
att bedöma, huruvida behov av kliniken kan komma att föreligga under
hela budgetåret 1946/47, har jag ansett försiktigheten bjuda, att medel för
den fortsatta verksamheten tills vidare anvisas endast för en del av budgetåret,
förslagsvis sex månader av detsamma. Till arvoden åt läkare och
övrig personal vid kliniken torde därvid, på grundval av belastningssiffrorna
från föregående budgetår, böra beräknas ett belopp av 4 700 kronor för
månad eller sålunda för sex månader 28 200 kronor. Jag har därvid räknat
med full sysselsättning för den nu anställda personalen men förutsätter, att
medicinalstyrelsen och sjukhusdirektionen komma att beakta de möjligheter
till minskning av personalen, vartill förändrade förhållanden kunna giva
anledning. Till täckande av uppkommande vikariatsersättningar i anledning
av semester torde förslagsvis böra beräknas ett belopp av 4 000 kronor. För
materiel och diverse omkostnader räknar jag med ett belopp av 1 500 kronor.
Skulle emellertid förhållandena påfordra, att verksamheten vid kliniken
upprättliålles under längre tid än som ligger till grund för mina kostnadsberäkningar,
torde Kungl. Majit få förutsättas äga möjlighet att med anlitande
av förevarande anslag besluta om den medelsanvisning, som kan bli erforderlig
för verksamhetens fortsatta bedrivande under budgetåret.
10
Kungl. Majlis proposition nr 169.
Beträffande härefter medicinalstyrelsens förslag att staten jämväl under
nästa budgetår skall lämna bidrag till den vård av gengasskadade, som kan
komma att lämnas av landsting och städer, som icke deltaga i landsting, vill
jag erinra om att vården av gengasskadade liksom av andra yrkessjuka i
princip ankommer på nämnda huvudmän. Att denna princip i viss mån frångicks
under kriget, berodde på att gengasförgiftningen visade sig vara en synnerligen
allvarlig yrkessjukdom med mycket stor frekvens och att härigenom
ett nytt sjukvårdsproblem uppkom, vilket påfordrade en snabb lösning. I dagens
situation föreligga emellertid icke samma skäl att särskilja gengasskador
från andra yrkessjukdomar. Jag anser mig därför icke böra förorda, att
medel beräknas för ifrågavarande lokala sjukvårdsverksamhet, vilken för
närvarande bedrives endast vid den kommunala gengaskliniken i Stockholm
(Sabbatsbergs sjukhus) och de båda undersökningsstationerna i Uppsala och
Örebro. Därest emellertid, mot förmodan, behov jämväl under det kommande
budgetåret skulle befinnas föreligga att understödja ifrågavarande verksamhet,
torde Kungl. Majit böra äga möjlighet att, på grundval av i varje
särskilt fall gjord utredning, bevilja statsbidrag till driften av dylika gengaskliniker.
Statsbidrag bör i sådant fall givetvis icke lämnas till högre belopp
än som kunnat utgå enligt hittills tillämpade, i propositionen nr 256/
1944 angivna grunder.
Behovet av att anordna ytterligare utbildningskurser för blivande gengasläkare
synes tveksamt. Jag kan därför icke biträda medicinalstyrelsens förslag
om beräknande av medel för detta ändamål.
Den centrala ledningen av den medicinska forskningsverksamhet på området,
som tills vidare bör fortsättas med uppgift bl. a. att samla och bearbeta de
under krisåren vunna erfarenheterna, bör alltjämt handhavas av statens gengasforskningsråd.
För ersättningar till ledamöter i rådet torde böra avses ett
belopp av 3 000 kronor. Viss förstärkning av medicinalstyrelsens hälsovårdsbyrå,
bland annat för utförande av kansligöromål åt rådet, påkallas sålunda
även under nästa budgetår. Frågan örn härför erforderlig medelsanvisning
anmäler jag i samband med proposition denna dag angående anslag till medicinalstyrelsen:
avlöningar m. m.
Medicinalstyrelsen har vidare anmält behov av medel för nästa budgetår
till bestridandet av uppkommande kostnader för vissa under nästa budgetår
planerade undersökningar rörande förgiftningsfaran vid anläggningar för
stationär gengasdrift m. m. Då någon närmare utredning rörande behovet
och omfattningen av berörda undersökningar icke förebragts, anser jag mig
icke nu böra beräkna medel därför. I den mån emellertid framdeles behov
skulle befinnas föreligga av undersökningar av ifrågasatt art, torde Kungl.
Majit böra äga möjlighet att anlita förevai-ande anslag.
Till frågan om den framtida ledningen och organisationen av den hittills
bedrivna tekniskt-profylaktiska verksamheten torde ställning böra tagas
först i samband med prövningen av det förslag till ny arbetarskyddsorganisation,
vilket är under utarbetande av 1938 års arbetarskyddskommitté. Jag
Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
11
delar medicinalstyrelsens mening, att medel för detta ändamål icke böra beräknas
i förevarande sammanhang.
Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle medelsbehovet till åtgärder
i anledning av förgiftningsfaran vid gengasdrift för nästa budgetår uppgå till
(28 200 + 4 000 + 1 500 + 3 000) 36 700 kronor eller i avrundat tal 37 000
kronor.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Åtgärder i anledning av förgiftningsfaran vid gengasdrift
för budgetåret 1946/47 å driftbudgeten under femte
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 37 000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att
proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet!
Bengt Söderqvist.