Kungl. Maj:ts proposition nr 141.
1
Mr 141.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag till
riksförsäkringsanstalten; given Stockholms slott den 1
mars 1946.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 mars
1946.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson,
Vougt, Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller.
I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under
femte huvudtiteln, punkterna 34 och 35, föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1946/47 beräkna
dels till riksförsäkringsanstalten: avlöningar ett förslagsanslag av
2 995 000 kronor,
dels ock till riksförsäkringsanstalten: omkostnader ett förslagsanslag av
308 000 kronor.
Anledningen till att nämnda anslag i statsverkspropositionen upptagits
med allenast preliminärt beräknade belopp var att jag vid tiden för statsverkspropositionens
avlåtande räknade med att 1938 års arbetarskyddskommitté
inom kort skulle avgiva betänkande med förslag till lag örn skydd
mot ohälsa och olycksfall i arbete m. m. Ett på detta betänkande grundat
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 141. 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 141.
förslag till ny arbetarskyddsorganisation skulle nämligen väsentligt påverka
medelsbehovet för bland andra myndigheter även riksförsäkringsanstalten.
Enligt numera erhållna upplysningar är emellertid kommitténs
betänkande att vänta först efter ytterligare någon tid. Vid sådant förhållande
kan därå grundad proposition icke föreläggas riksdagen under innevarande
budgetår. Jag anhåller därför att till fortsatt behandling få upptaga
berörda anslagsfrågor.
l:o) Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar, förslagsanslag.
Budgetår Anslag Nettoutgifter
1944/45 .............. 2 867 000 3 021 546
1945/46 .............. 2 995 000 —
1946/47 (förslag)...... 3 100 000 —
Kungl. Maj:t har den 8 juni 1945 fastställt följande personalförteckning
för riksförsäkringsanstalten:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 generaldirektör ......................................... C12
5 byråchefer ............................................. A 30
1 byrådirektör ............................................ A 28
2 förste aktuarier......................................... A 26
3 förste byråingenjörer .................................... A 26
2 förste byråsekreterare ................................... A 26
1 förste aktuarie.......................................... A 24
1 förste byråingenjör....................................... A 24
3 förste byråsekreterare ................................... A 24
1 kamrerare.............................................. A22
9 aktuarier............................................... A21
4 byråingenjörer ......................................... A21
14 byråsekreterare ......................................... A 21
3 förste kontorsskrivare ................................... A17
12 kontorsskrivare ......................................... A 15
1 kassör ................................................. A 14
1 materialförvaltare....................................... A 12
9 kansliskrivare .......................................... All
3 kontorister ............................................. A 9
1 värmeledningsskötare, tillika reparatör, av lia klass ........ A 8
2 förste expeditionsvakter ................................. A 7
38 kanslibiträden .......................................... A 7
6 expeditionsvakter ....................................... A 5
100 kontorsbiträden......................................... A 4
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 141.
Tjänstemän å övergångsstat.
3 ledamöter och byrådirektörer ............................ A 28
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.
3 byråchefer ............................................. Eo 30
1 byrådirektör............................................ Eo 28
1 förste byråingenjör ..................................... Eo 24
7 förste byråsekreterare ................................... Eo 24
2 aktuarier .............................................. Eo 21
2 byråingenjörer.......................................... Eo21
7 byråsekreterare ......................................... Eo 21
I samband med fastställandet av personalförteckningen har Kungl. Maj:t
föreskrivit, att följande i förteckningen upptagna befattningar från och med
den 1 juli 1945 tills vidare icke må uppehållas, nämligen två befattningar
såsom kontorist i lönegraden A 9, en befattning såsom kanslibiträde i lönegraden
A 7 och tolv befattningar såsom kontorsbiträde i lönegraden A 4.
Vidare har Kungl. Majit samma dag fastställt följande avlöningsstat för
anstalten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... kronor 1 006 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit .................................... » 37 400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ........ » 1 585 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis......................... » 366 600
Summa förslagsanslag kronor 2 995 000
I skrivelse den 29 augusti 1945 har riksförsäkringsanstalten gjort framställning
om avlöningsanslag för anstalten för budgetåret 1946/47.
Anstalten har däri till en början lämnat vissa statistiska uppgifter till belysande
av omfattningen av anstaltens verksamhet. Nämnda uppgifter, vilka
avse åren 1943 och 1944 samt de sju första månaderna av år 1945 samt sedermera
under hand kompletterats till att avse hela år 1945, äro av det innehåll
följande tablå utvisar:
1943 |
1944 |
1945 |
|
I anstaltens arbetsgivarförteckningar uppförda |
773 000 |
779 000 |
790 000 |
Inkomna anmälningar om olycksfall, som drabbat |
150 105 |
149 542 |
100 833 |
Därav anmälningar om olycksfall, som drabbat |
19 942 |
22 470 |
25 253 |
4
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
1943 |
1944 |
1945 1 |
|
Ärenden jämlikt lagen den 14 juni 1929 om för-säkring för vissa yrkessjukdomar............ Inkomna framställningar jämlikt förordningen den |
813 |
1 959 |
3 203 |
18 juni 1927 om ersättning i anledning av |
9 497 |
9 958 |
6 460 |
Ärenden jämlikt förordningen den 28 juni 1941 |
|||
om ersättning i anledning av kroppsskada, |
343 |
368 |
199 |
Ärenden jämlikt förordningen den 28 juni 1941 |
|||
om ersättning i anledning av kroppsskada, |
158 |
147 |
72 |
Riksförsäkringsanstalten framhåller, att skaderegleringsarbetet jämlikt
olycksfallsförsäkrings- och yrkessjukdomslagarna torde komma att få i
huvudsak oförändrad omfattning under nästa budgetår.
Vad angår militärersättningsärendena räknar anstalten med att försvarsberedskapens
upphörande skulle föranleda en avsevärd nedgång i antalet
nya sådana ärenden och härmed en minskning i tredje skaderegleringsbyråns
(militärersättningsbyråns) under de senaste åren mycket betydande
arbetsbörda. Dock kunde förutses, att byråns arbetsbörda även under nästa
budgetår komme att bliva mycket betydande. Ett stort antal av militärskadefallen
komme nämligen att föranleda utgivande av ersättning under
avsevärd tid framåt. Detta gällde särskilt de cirka 8 000 livräntefallen, av
vilka över 5 500 inträffat under den förstärkta försvarsberedskapen. Flertalet
av dessa ärenden vore av den beskaffenhet att de med korta mellanrum
måste omprövas och vore därför som regel avsevärt mera arbetskrävande
än övriga fall. Vidare måste tagas i betraktande den stadigvarande
ökning i antalet militärersättningsärenden, som uppkommit till följd av
den genom 1941 års värnpliktslag genomförda förlängningen av de värnpliktigas
utbildningstid, den av försvarets utbyggnad föranledda ökningen
av antalet för utbildning inkallade värnpliktiga och av krigsmaktens fast
anställda personal ävensom utvidgningen från och med den 1 juli 1944 avtillämpningsområdet
för 1927 års militärersättningsförordning. På grund
av den minskning i arbetet å tredje skaderegleringsbyrån, vilken vore att
förutse, torde det bliva möjligt att efter hand i viss utsträckning nedbringa
antalet befattningshavare å denna byrå. Riksförsäkringsanstalten framhåller,
att den hade sin uppmärksamhet riktad härå och komme att vidtaga
alla inskränkningar, som med hänsyn till arbetets behöriga gång befunnes
möjliga och lämpliga. Under loppet av budgetåret 1945/46 torde byråns
personal kunna reduceras med 13 tillfälliga befattningshavare, varav 3 med
amanuensgöromål och 10 med biträdesarbete. Dessutom syntes två av de
tre tillfälligt inrättade befattningarna som byråsekreterare i lönegraden
Eo 20 kunna avvaras. En av dessa befattningar torde emellertid med hän
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 141.
n
syn till den starka ökningen av arbetet å andra skaderegleringsbyråns avdelning
för statens arbetare få överflyttas till denna avdelning. — Det må
erinras om att Kungl. Majit på anstaltens framställning den 14 december
1945 förklarat hinder icke möta att verkställa berörda överflyttning för
tiden till och med den 30 juni 1946.
I övrigt föreslår riksförsäkringsanstalten följande personalförändringar,
nämligen inrättande av en byråingenjörstjänst i lönegrad Eo 21 å arbetarskyddsbyrån
och en aktuariebefattning i lönegrad Eo 21 å försäkringsbyrån,
uppflyttning av kamrerartjänsten från lönegrad A 22 till A 24 samt
uppflyttning av sex i lönegrad Eo 20 placerade befattningar till lönegrad
Eo 21.
Förslaget om inrättande å arbetarskyddsbyrån av en
byråingenjörstjänst har tidigare framförts av riksförsäkringsanstalten.
En redogörelse härför har lämnats i propositionen nr 237/1945 angående
vissa anslag till anstalten för innevarande budgetår, s. 7—9. Anstalten
har tidigare motiverat förslaget i huvudsak på följande sätt.
Genom en den 1 juli 1944 ikraftträdd ändring av arbetarskyddslagen
skapades förutsättningar för bättre kontroll därå, att maskiner och redskap
vid försäljning och upplåtelse äro försedda med nödiga skyddsanordningar
och även i övrigt erbjuda betryggande säkerhet mot olycksfall och ohälsa
(6 a §). För övervakande av bestämmelsens tillämpning inrättades från
och med nämnda dag en byrådirektörsbefattning i lönegraden Eo 28 å riksförsäkringsanstaltens
arbetarskyddsbyrå. Lagändringen föranledde en
högst betydande ökning av antalet ärenden på byrån av ifrågavarande slag.
Vidare föranledde dessa ärenden ett betydligt större antal tjänsteresor än
tidigare. Byrådirektören kunde därför icke i större utsträckning taga befattning
med ärendenas förberedande behandling å byrån. För detta
ändamål måste finnas tillgång till en kunnig och med arbetet väl förtrogen
ingenjör, som under byrådirektörens ledning kunde självständigt utreda
och i övrigt förbereda ärenden. Sådan förberedande behandling avsåge
granskning av ritningar och hållfasthetsberäkningar samt upprättande av
förslag till nya eller ändrade åtgärder för vinnande av erforderligt skydd
mot olycksfall eller ohälsa.
Till stöd för sin nu föreliggande framställning i ämnet åberopar riksförsäkringsanstalten,
att den nye byrådirektörens arbetsbörda ytterligare
undergått en betydande ökning. Antalet ärenden av hithörande slag hade
under år 1944 mer än fördubblats i förhållande till antalet dylika ärenden
år 1943 och en ytterligare ökning vöre att förutse. Till stegringen i byrådirektörens
arbetsbörda hade också bidragit nödvändigheten alt utarbeta
allmänna föreskrifter för tillverkare och försäljare på skilda områden med
hänsyn till 6 a § i arbetarskyddslagen. Till följd av nu anförda förhållanden
hade en betydande anhopning av ärenden uppstått. Anstalten hade på
grund härav fått mottaga berättigade klagomål från tillverkare, försäljare
och kunder över att hos anstalten anhängiggjorda granskningsärenden icke
avslutats inom skälig tid. Med hänsyn till det anförda finner anstalten,
6
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
att ett ytterligare uppskov med inrättandet av ifrågavarande befattning
skulle föranleda synnerligen svåra olägenheter. Såsom tillräckligt kvalificerad
innehavare av den begärda byråingenjörsbefattningen kunde man
enligt anstaltens mening icke räkna med annan person än en ordinarie
distriktsingenjör vid yrkesinspektionen. Anstalten förordar, att befattningen
tills vidare upptages i lönegraden Eo21.
Förslaget om inrättande av en aktuarietjänst i lönegraden
Eo 21 å försäkringsbyrån motiverar anstalten sålunda.
Sa kallade större arbetsgivare, d. v. s. arbetsgivare med i regel minst fem
arbetare, påföras försäkringsavgifter med ledning av särskilda av dem avgivna
dagsverks- och löneuppgifter. Dessa uppgifter underkastas givetvis
före avgiftspåföringen en viss granskning och de felaktigheter, som därvid
upptäckas, bliva rättade. Någon allsidig kontroll av uppgifternas fullständighet
kan emellertid icke erhållas på detta sätt. För detta ändamål erfordras
en granskning av arbetsgivarnas avlöningslistor och bokföring i
övrigt. Enligt 17 § olycksfallsförsäkringslagen äger anstalten företaga en
dylik granskning.
På grund av brist på personal har riksförsäkringsanstalten tidigare verkställt
en sådan revision, vilken innebär ett tidsödande och vanskligt arbete,
huvudsakligen endast i de fall, där en onormalt hög olycksfallsfrekvens
givit anledning därtill. Från och med år 1938 bedrives emellertid revisionsarbetet
i större omfattning. För ändamålet inrättades från och med den
1 juli 1939 en aktuariebefattning i lönegraden Eo 21. Med hänsyn till de
genom revisionen vunna resultaten har anstalten i sina petitaskrivelser för
budgetåren 1940/41 och 1944/45 hemställt om inrättande av ytterligare en
aktuariebefattning. Dessa framställningar föranledde icke någon åtgärd.
Revisionsarbetet bedrives efter två linjer. Undersökning sker dels beträffande
sådana arbetsgivare, som anmält ett anmärkningsvärt stort antal
olycksfall i förhållande till den arbetsmängd, som redovisats i dagsverksoch
löneuppgifter, dels länsvis beträffande arbetsgivare inom vissa yrkesgrupper.
Hittills har revisionen avslutats för fyra län, medan den ännu
pågår inom fem län.
Under tiden 1 januari 1938—31 juli 1945 lia sammanlagt 2 900 revisionsärenden
avslutats. Den verkställda revisionen har föranlett ökning av antalet
för riksförsäkringsanstalten kända årsarbetare med omkring 8 200,
av de försäkringspliktiga avlöningssummorna med omkring 21 763 000 kronor,
av försäkringsavgifterna med omkring 502 000 kronor samt av tilläggsavgifterna,
vilka inbetalas till statsverket, med omkring 25 000 kronor. I
de fall, där särskilt avsevärda felaktigheter förelegat, har arbetsgivaren
åtalats. Av stor betydelse är uppenbarligen, att anstalten kan för arbetsgivarna
påvisa, att skäliga åtgärder vidtagits för erhållande av största möjliga
rättvisa vid fördelningen av försäkringsavgifterna dem emellan. Därest
detta icke är fallet, kan arbetsgivarnas förtroende till anstalten komma att
rubbas.
Enligt verkställda beräkningar skulle det med nuvarande personal dröja
minst 40 år, innan länsundersökningar utförts för samtliga län. Detta måste
anses synnerligen otillfredsställande. Undersökningsperiodens längd bör
därför nedbringas högst avsevärt och borde om möjligt icke överskrida
Kungl. Maj :ts proposition nr 141.
/
10 år. För detta ändamål bör ytterligare en tjänsteman insättas på revisionsarbetet.
Gjorda beräkningar utvisa, att undersökningsperioden härigenom
skulle kunna nedbringas till omkring 15 år. Då ifrågavarande arbetsuppgifter
i huvudsak äro av samma slag som de, vilka tillkomma den
aktuarie, som nu ensam utför revisionsarbetet, bör ytterligare en aktuariebefattning
i lönegraden Eo21 inrättas.
Riksförsäkringsanstalten föreslår uppfattning av befattningen
som kamrerare från lönegraden A22 till A24 dels
i utlåtande över en framställning i ämnet av centrala statsförvaltningens
tjänstemannaförbund, dels i petitaskrivelsen för nästa budgetår. I sistnämnda
skrivelse erinrar anstalten om att kamrerartjänsten tillkommit
den 1 juli 1944 genom förändring av en aktuarietjänst i lönegrad A 21.
Emellertid hade anstalten i petita för budgetåret 1944/45 hemställt, att berörda
aktuarietjänst måtte förändras till en i lönegraden A 24 placerad
kamrerarbefattning. Anstalten upplyser, att kamrerarens åligganden bland
annat omfattade bokföring beträffande de av anstalten förvaltade fem fonderna
och anstaltens 26 bankräkningar, kontroll att medel ständigt funnes
tillgängliga för löpande utbetalningar, tillsyn att medel överfördes till räntebärande
konto då så kunde ske, övervakning av den av kassören handhavda
bokföringen rörande förvaltningen av statsmedel samt ansvaret i övrigt för
anstaltens räkenskaper. Han hade vidare att kontrasignera alla utanordningar
av medel från fonder och anslag, att kontrollera att fondernas inkomster
och å kronodebetsedlar debiterade försäkringsavgifter inflyta, att
verkställa kontroll av värdediariet över till anstalten i checker, växlar eller
kontanter direkt inflytande penningmedel, att en gång i veckan inventera
de av kassören handhavda kassorna, att på eget ansvar upprätta alla de
rapporter, som röra anstaltens ekonomiska förvaltning, att upprätta och
ansvara för de inventeringsinstrument över samtliga värdehandlingar, som
skola föreligga vid varje budgetårs slut, att vid varje halvårsskifte till riksbanken
lämna uppgift angående kapitalvärdet av där deponerade lånereverser,
att till sammanträden med fondförvaltningen verkställa erforderliga
sammanställningar och ekonomiska beräkningar rörande fonderna i och för
placering m. m. saint att föra liggare över av arbetsgivare med s. k. självrisk
deponerade värdehandlingar och för byråchefen å administrativa byrån
föredraga frågor örn utbyte eller komplettering av dessa säkerheter.
Anstalten framhåller, att kamrerarens åligganden blivit betydligt utökade
sedan anstalten från och med den 1 juli 1937 fått ny instruktion för penningförvaltningen,
innebärande bland annat, att fullständig bokföring med
redovisning direkt mot statshuvudboken måst uppläggas, samtidigt som
anstalten erhållit dragningsrätt på statsverkets checkräkning. Enligt anstaltens
uppfattning vore anförda göromål av så kvalificerad och ansvarsfull
beskaffenhet, att tvekan icke torde kunna råda örn att kamrerarbefattningen
borde placeras i lönegraden A 24.
8
Kungl. Maj:It proposition nr lil.
Motiveringen till förslaget om uppflyttning av sex befattningar
i lönegraden Eo 20 till lönegraden Eo 21 inleder
anstalten med en erinran örn att anstalten i petitaskrivelsen för innevarande
budgetår framhållit, att under årens lopp 16 befattningar i lönegraden
Eo 20 provisoriskt inrättats hos anstalten med anledning av den
ständiga ökningen av arbetsbördan. Anstalten hade räknat med att dessa
befattningar inom en icke alltför lång tidrymd skulle kunna uppflyttas
till den lönegrad, vari de rätteligen borde vara placerade, eller den 21 :a.
De arbetsuppgifter, som anförtrotts befattningarnas innehavare, skilde sig
nämligen kvalitativt pa intet sätt från dem som åvilade befattningshavare
i 21 :a lönegraden och anstalten hade med hänsyn härtill i merithänseende
såsom fullt likvärdiga ansett förordnanden i dessa båda lönegrader. På
framställning av riksförsäkringsanstalten hade Kungl. Majit efter riksdagens
godkännande från och med den 1 juli 1945 uppflyttat sju av de ifrågavarande
befattningarna till lönegraden Eo 21. Anstalten framhåller, att av
de nuvarande nio befattningarna i lönegraden Eo 20 tre vöre endast tillfälligt
inrättade, ursprungligen för förstärkning av personalen å militär -ersättningsbyrån. Någon ändrad lönegradsplacering för sistnämnda befattningar
ville anstalten icke ifrågasätta. Däremot ansåge anstalten, att
de återstående sex befattningarna i nämnda lönegrad från och med nästkommande
budgetår borde uppflyttas i lönegraden Eo 21. Anstalten lämnar
härefter en utförlig redogörelse för de åligganden, som äro förenade
med envar av berörda sex befattningar. Dessa kunna i korthet karakteriseras
såsom två byråingenjörsbefattningar å försäkringsbyrån med alternerande
tjänstgöring å byråns premiesättnings- och tekniska avdelning,
två byråsekreterarbefattningar å första skaderegleringsbyrån, en byråsekreterarbefattning
å andra skaderegleringsbyråns avdelning för statens
arbetare samt en byråsekreterarbefattning å tredje skaderegleringsbyrån.
Riksförsäkringsanstalten övergår härefter till en beräkning av utgifterna
för nästa budgetår under de särskilda i avlöningsstaten förekommande anslagsposterna.
Anstalten föreslår, att anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän upptages till oförändrat belopp, 1 006 000 kronor.
Posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, finner anstalten, med hänsyn till möjligheten
att indraga den befattning som biträdande läkare, vilken inrättats i
anledning av ökningen under kriget av militärskadeersättningsärendena,
kunna minskas med kostnaden för berörda läkares arvode, 3 500 kronor,
och alltså bestämmas till 33 900 kronor.
Rörande medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal anför anstalten följande.
Avlöningskostnaderna för nuvarande extra ordinarie tjänstemän med undantag
av en befattningshavare i lönegraden Eo 20 å tredje skadereglerings
-
Kungl. Majus proposition nr 141.
9
byrån torde kunna beräknas till omkring 1 441 000 kronor.
Utgifterna för avlöningar till extra tjänstemän utgöra för närvarande i
runt tal 171 000 kronor för år och kunna för nästa budgetår beräknas till
samma belopp.
Genom beslut den 8 juni 1945 har Kungl. Majit medgivit, att tjänsteman
med lön enligt civila avlöningsreglementet eller 1 avd. civila icke-ordinariereglementet,
vilken efter förordnandets kungörande till ansökning i den
ordning, som är stadgad för tillsättande av förste byråsekreterare i lönegraden
A 24 hos anstalten, av Kungl. Majit förordnas att under budgetåret
1945/46 å anstaltens tredje skaderegleringsbyrå bestrida göromål, vilka eljest
ankomma på ordinarie förste byråsekreterare i lönegraden A 24 hos
anstalten, må äga uppbära vikariatslön, som avses i 21 § 3 mom. civila
avlöningsreglementet eller 19 § 3 mom. civila icke-ordinariereglementet.
Det synes erforderligt att jämväl för budgetåret 1946/47 bibehålla ifrågavarande
förordnande. Kostnaden härför kan beräknas till 8 109 kronor.
I händelse av bifall till anstaltens i det föregående framförda förslag om
inrättande av en extra ordinarie byråingenjörsbefattning (Eo 21) och en
extra ordinarie aktuariebefattning (Éo 21) samt uppflyttning av sex befattningar
från lönegraden Eo 20 till lönegraden Eo 21 tillkommer ett belopp
av (6 801 + 6 801 + 6 X 393) 15 960 kronor.
Kostnaderna för avlöningar till tillfälliga tjänstemän, vilka under senast
förflutna budgetår uppgått till i runt tal 225 700 kronor, kunna för nästkommande
budgetår beräknas till 190 000 kronor.
Vidare erfordras till vikariatsersättningar 18 000 kronor, till ackords- och
övertidsersättningar 25 000 kronor och till oförutsedda utgifter 25 000
kronor.
I tjänstledighetsavdrag beräknas avgå 15 000 kronor.
Anstalten uppskattar alltså ifrågavarande anslagspost till (1 441 000 +
171 000 + 8 109 + 15 960 + 190 000 + 18 000 + 25 000 + 25 000 — 15 000)
1 879 069 kronor eller i runt tal 1 879 000 kronor.
Anslagsposten till rörligt tillägg föreslås av anstalten höjd från
366 600 kronor till 396 000 kronor.
Det totala medelsbehovet under ifrågavarande anslag har riksförsäkringsanstalten
alltså för nästa budgetår beräknat till (1 006 000 + 33 900 +
1 879 000 + 396 000) 3 314 900 kronor.
I ärendet ha utlåtanden avgivits av statskontoret och allmänna lönenämnden.
Statskontoret, som icke anser sig närmare kunna bedöma behovet av de
föreslagna nya befattningarna som byråingenjör och aktuarie i lönegraden
Eo 21, uttalar, att ämbetsverket icke vill göra erinran mot alt kamrerartjänsten
uppflyttas till lönegraden A 24 oell dc sex befattningarna i lönegraden
Eo 20 till lönegraden Eo 21. I fråga om beräkningen av anslagsposten
till avlöningar lill övrig icke-ordinarie personal anför statskontoret
följande.
Posten, vilken under budgetåret 1944/45 belastats med 1 550 251 kronor
och för innevarande budgetår anvisats med 1 585 000 kronor, har i föreliggande
framställning för budgetåret 1946/47 uppräknats med icke mindre
10
Kungl. Mcij.ts proposition nr lil.
Departements
chefen.
än 294 000 kronor till 1 879 000 kronor och detta trots den nedgång, som
beräknats inträffa i fråga om arbetsbelastningen å tredje skaderegleringsbyrån.
Statskontoret kan icke finna denna anslagsstegring motiverad av
den redogörelse som lämnats rörande omfattningen av verksamheten vid
anstalten. Med utgångspunkt från nämnda belastningssiffra för budgetåret
1944/45 samt med beaktande av den utgiftsökning för icke-ordinarie
personal, som föranletts av 1945 års riksdags beslut (prop. 237, sid. 33,
riksdagens skr. nr 297) eller (27 000 + 86 500 — 3 300) 110 200 kronor ävensom
de merutgifter, som uppkomma vid bifall till nu framlagda förslag örn
dels inrättande av en e. o. byråingenjörsbefattning och en e. o. aktuarietjänst,
dels uppflyttning av sex befattningar från lönegraden Eo 20 till
lönegraden Eo 21, dels ock medel för bestridande av en vikariatslön såsom
å tjänst i lönegraden A 24 eller (15 960 + 8 109) 24 069 kronor, vill det förefalla
statskontoret som om medelsbehovet å anslagsposten under budgetåret
1946/47 icke borde överskrida (1 550 251 + 110 200 + 24 069) i runt
tal 1 685 000 kronor. Vid denna beräkning har hänsyn visserligen icke tagits
till löneklassuppflyttningar och den omständigheten att lönerna å vissa
befattningar, till vilka medel beviljades av 1945 års riksdag (jfr prop.
237/1945, sid. 38), ingå i belastningssiffran för budgetåret 1944/45 allenast
för en del av året. Detta förhållande torde emellertid motvägas av att reduktion
ej heller skett med anledning av den personalminskning, som kan
beräknas bliva möjlig å tredje skaderegleringsbyrån.
Allmänna lönenämnden förklarar, att förslagen om inrättande av två
nya befattningar i lönegraden Eo21, den ena såsom byråingenjör och den
andra såsom aktuarie, icke föranleda erinran från nämndens sida. Vidare
tillstyrker nämnden den föreslagna uppflyttningen av ytterligare sex befattningar
i lönegraden Eo 20 till lönegraden Eo 21. Beträffande förslaget
om uppflyttning av kamrerarbefattningen från lönegraden A 22 till lönegraden
A 24 finner nämnden av vad i framställningen anförts framgå, att
kamreraren har icke blott att handlägga göromål, som normalt ankomma
på kamrerare inom statsförvaltningen, utan även att bereda vissa ärenden
rörande riksförsäkringsanstaltens fonder, av arbetsgivare deponerade säkerheter
m. m. Lönenämnden finner arbetsuppgifterna vara av beskaffenhet
att motivera en förbättring av kamrerarens löneställning, varför lönenämnden
tillstyrker anstaltens förslag om uppflyttning av kamrerarbefattningen
i lönegrad A 24.
Försvarsberedskapens upphävande har föranlett nedgång av antalet nya
ärenden angående ersättning i anledning av kroppsskada under militärtjänstgöring
och härmed också en minskning av arbetsbördan å militärersättningsbyrån
inom riksförsäkringsanstalten. Härav betingade möjligheter
att nedbringa personalen å nämnda byrå ha enligt vad jag inhämtat
väl tillvaratagits. Denna personalminskning synes emellertid komma att
motvägas av det behov av ytterligare personal, som den icke obetydliga
ökningen av skaderegleringsarbetet jämlikt olycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringslagarna
kan föranleda.
Kungl. Majlis proposition nr iil.
11
Riksförsäkringsanstalten har för nästa budgetår föreslagit ett mindre
antal personalförändringar, som beröra personalförteckningen.
Sålunda föreslår anstalten, att befattningen som kamrerare uppflyttas
från lönegraden A 22 till lönegraden A 24. Ehuru kamrerartjänsten tillkommit
så sent som den 1 juli 1944 genom förändring av en aktuariebefattning
i lönegraden A 21, finner jag mig likväl med hänsyn till de arbetsuppgifter
som tillkomma kamreraren —• främst bestyret med anstaltens
fonder och av arbetsgivare deponerade säkerheter — böra biträda nu föreliggande
förslag.
Anstalten hemställer vidare, att å arbetarskyddsbyrån måtte inrättas en
tjänst såsom byråingenjör i lönegrad Eo 21. Byråingenjören skulle biträda
den byrådirektör, vilken från och med budgetåret 1944/45 tillförts byrån
för handläggning av ärenden enligt 6 a § arbetarskyddslagen. Av vad anstalten
anför beträffande utvecklingen och den nuvarande omfattningen av
denna ärendesgrupp synes framgå, att behovet av en medhjälpare åt byrådirektören
är trängande. Då sådan medhjälpare icke torde kunna erhållas
genom omplacering av någon av anstaltens nuvarande befattningshavare,
förordar jag, att en ny byråingenjörstjänst inrättas. Härvid bör emellertid
beaktas, att 1938 års arbetarskyddskommittés väntade förslag till ny arbetarskyddsorganisation
torde komma att beröra arbetarskyddsbyrån inom
riksförsäkringsanstalten. Med hänsyn härtill torde ifrågavarande befattning
icke nu böra göras till extra ordinarie utan förenas med ett arvode, motsvarande
nettolönen i lönegrad Eo 21, löneklass 20, eller i runt tal 9 060
kronor för år. Därest ordinarie distriktsingenjör vid yrkesinspektionen förordnas
att bestrida de med byråingenjörsbefattningen förenade göromålen,
torde arvodet få bestämmas på sådant sätt, att han icke kommer att lida
minskning i de honom såsom ordinarie tjänsteman tillkommande löneförmånerna.
För granskning av de dagsverks- och löneuppgifter, med ledning av vilka
de större arbetsgivarna påföras försäkringsavgifter, föreslår anstalten, att å
försälcringsbyrån inrättas en aktuarietjänst i lönegrad Eo 21. Detta förslag
motiverar anstalten väsentligen därmed, att en så rättvis fördelning som
möjligt av försäkringskostnaderna uppenbarligen vore av stor betydelse,
att redan påbörjad granskning givit resultat, vilka tydligt påvisade behovet
härav, samt att tiden för utförande av länsundersökningar beträffande arbetsgivarna
i samtliga län vid bifall till förslaget komme att nedbringas från 40
till 15 år. På de av anstalten sålunda anförda skälen tillstyrker jag ifrågavarande
förslag.
Vad slutligen angår anstaltens förslag örn uppflyttning till lönegraden
Eo 21 av två byråingenjörs- oell fyra byråsekreterarbefattningar i lönegraden
Eo 20 skulle en sådan uppflyttning innebära fullföljande av ett från
och med innevarande budgetår inlett förfarande. Liksom beträffande de
befattningar, som uppflyttades jior den 1 juli 1945, gäller i fråga örn nu
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 141.
förevarande befattningar, att dessas innehavare utföra göromål som i kvalitativt
avseende icke skilja sig från dem, vilka åligga befattningshavare i
21 :a lönegraden. Jag tillstyrker därför även detta förslag.
Jag övergår härefter till en beräkning av de olika posterna i riksförsäkringsanstaltens
avlöningsstat för nästa budgetår.
Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän
kan alltjämt upptagas till 1 006 000 kronor.
I enlighet med anstaltens förslag torde posten till arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, kunna
nedsättas med 3 500 kronor till 33 900 kronor.
Beträffande posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, vilken i gällande avlöningsstat är uppförd med
1 585 000 kronor, finner jag i likhet med statskontoret, att anstaltens förslag
till uppräkning av posten med ett så avsevärt belopp som 294 000
kronor icke är tillräckligt motiverat. Jag förordar, att posten i enlighet
med statskontorets beräkning upptages till 1 685 000 kronor.
Utgifterna för rörligt tillägg torde kunna beräknas till 375 100
kronor.
De sammanlagda avlöningskostnaderna för riksförsäkringsanstalten
skulle alltså enligt dessa beräkningar för nästa budgetår uppgå till
(1 006 000 + 33 900 ''-f 1 685 000 + 375 100) 3 100 000 kronor.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att
dels godkänna följande personalförteckning för riksför -
säkringsanstalten :
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän ä ordinarie stat.
1 generaldirektör .......................... C12
5 byråchefer................................ A 30
1 byrådirektör .............................. A 28
2 förste aktuarier ........................... A 26
3 förste byråingenjörer ...................... A 26
2 förste byråsekreterare .................... A 26
1 förste aktuarie............................ A 24
1 förste byråingenjör........................ A 24
3 förste byråsekreterare .................... A 24
1 kamrerare................................ A 24
9 aktuarier ................................ A21
4 byråingenjörer ............................ A21
14 byråsekreterare .......................... A21
3 förste kontorsskrivare .................... A17
12 kontorsskrivare .......................... A15
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
13
1 kassör .................................. A14
1 materialförvaltare ........................ A12
9 kansliskrivare ............................ All
3 kontorister .............................. A 9
1 värmeledningsskötare, tillika reparatör, av l:a
klass .................................... A 8
2 förste expeditionsvakter.................... A 7
38 kanslibiträden ............................ A 7
6 expeditionsvakter ........................ A 5
100 kontor sbiträden .......................... A 4
Tjänstemän å övergångsstat.
3 ledamöter och byrådirektörer .............. A28
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.
3 byråchefer .............................. Eo 30
1 byrådirektör.............................. Eo 28
1 förste byråingenjör........................ Eo 24
7 förste byråsekreterare .................... Eo 24
3 aktuarier ................................ Eo 21
4 byråingenjörer ............................ Eo 21
11 byråsekreterare ........................... Eo21;
dels godkänna följande avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................ kronor 1 006 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit.......... » 33 900
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................ » 1 685 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 375 100
Summa förslagsanslag kronor 3 100 000;
dels ock till Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av kronor 3 100 000
o) Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader, förslagsanslag.
Budgetår Anslag Nettoutgifter
1944/45 ................. 287 000 348 124
1945/46 ................. 308 000
1946/47 (förslag) ........ 327 000
14
Kungl. Maj-.ts proposition nr lil.
Kungl. Majit har den 8 juni 1945 fastställt följande omkostnadsstat för
riksförsäkringsanstalten, att tillämpas under budgetåret 1945/46:
Omkostnadsstat.
Utgifter.
1. Sjukvård m. m., förslagsvis ........................ kronor 28 000
2. Reseersättningar, förslagsvis ........................ » 16 000
3. Expenser, förslagsvis .............................. » 253 000
4. Publikationstryck, förslagsvis ...................... » 5 000
5. övriga utgifter (omkostnader för förvaltningen av riks
försäkringsanstaltens
fonder), förslagsvis ............ » 7 000
Summa kronor 309 000
Särskilda uppbördsmedel.
Inkomst av försålda publikationer samt ersättning för rättegångskostnader
..................................... kronor 1 000
Nettoutgift kronor 308 000
Av det för expenser upptagna beloppet ha 38 000 kronor avsetts för
bränsle, lyse och vatten och 215 000 kronor för övriga expenser.
I skrivelse den 29 augusti 1945 har riksförsäkringsanstalten framlagt beräkningar
rörande medelsbehovet för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår.
Under förklaring, att utgifterna för sjukvård m. m. under budgetåret
1944/45 uppgått till 35 059 kronor, föreslår anstalten, att för ändamålet
måtte för nästa budgetår upptagas ett belopp av 35 000 kronor.
Anstalten uttalar, att det belopp av 13 693 kronor som i reseersättningar
utbetalts under sistförflutna budgetår finge anses lägre än normalt.
Anledningen härtill vore, att vissa befattningshavare å arbetarskyddsoch
försäkringsbyråerna till följd av bristande tid varit förhindrade att
företaga tjänsteresor i önskvärd omfattning. Med hänsyn härtill borde för
reseersättningar icke upptagas lägre belopp än för innevarande budgetår
eller 16 000 kronor.
Utgifterna för bränsle, lyse och vatten ha under budgetåret 1944/45 uppgått
till 40 930 kronor, medan under samma tid för övriga expenser utgivits
248 991 kronor. För nästa budgetår uppskattar anstalten utgifterna
för motsvarande ändamål till 41 000 respektive 250 500 kronor. Av sistnämnda
belopp hänföra sig 49 500 kronor till städning och renhållning,
107 000 kronor till skrivmaterialier, papper, blankettryck m. m., 41 000
kronor till telegram, telefon och annonsering, 30 000 kronor till inköp och
underhåll av inventarier m. m. samt 23 000 kronor till bokinköp, bindning
av böcker och handlingar m. fl. ändamål. Det sammanlagda medelsbehovet
Kungl. Majda proposition nr lil. 15
för expenser beräknar anstalten alltså till (41 000 + 250 000) 291 500
kronor.
Posten till publikationstryck, varå belastningen under budgetåret
1944/45 utgjort 3 855 kronor, finner anstalten kunna för nästa budgetår
upptagas till 4 000 kronor.
Från posten till övriga utgifter bestridas omkostnaderna för
riksförsäkringsanstaltens fonder. Då belastningen å posten under budgetåret
1944/45 uppgått till 7 192 kronor och fonderna alltjämt växa, föreslår
anstalten, att posten för nästa budgetår uppräknas med 500 kronor och
alltså bestämmes till 7 500 kronor.
De särskilda uppbördsmedlen, vilka under budgetåret
1944/45 influtit med 1 599 kronor, böra enligt anstaltens mening upptagas
till oförändrat belopp, 1 000 kronor.
I enlighet härmed har anstalten uppskattat det sammanlagda medelsbehovet
för omkostnader under nästa budgetår till (35 000 + 16 000 +.
291 500 + 4 000 + 7 500 — 1 000) 353 000 kronor.
Anslagsposten till sjukvård m. m., vilken för innevarande budgetårDepartemenfsuppräknats
med 5 000 kronor till 28 000 kronor, torde i avbidan på ytterligare
erfarenhet få upptagas med oförändrat belopp.
Jämväl för reseersättningar beräknar jag samma belopp som
för löpande budgetår eller 16 000 kronor.
Utgifterna för bränsle, lyse och vatten beräknar jag till oförändrat belopp,
38 000 kronor. Vad anstalten anfört rörande medelsbehovet för övriga
expenser synes påkalla en höjning av den härför avsedda delposten. Jag
kan dock icke tillstyrka, att delposten höjes med mera än 20 000 kronor
och sålunda upptages med 235 000 kronor. De sammanlagda utgifterna för
expenser beräknar jag alltså till 273 000 kronor.
Posten till publikationstryck torde i enlighet med anstaltens
förslag kunna nedsättas till 4 000 kronor.
För övriga utgifter torde oförändrat 7 000 kronor få avses.
Mot anstaltens beräkning av de särskilda uppbördsmedlen
har jag intet att erinra.
Anstaltens omkostnader torde alltså kunna beräknas i enlighet med föl -
jande sammanställning.
Utgifter.
1. Sjukvård m. m., förslagsvis ........................ kronor 28 000
2. Reseersättningar, förslagsvis ........................ » 16 000
3. Expenser, förslagsvis .............................. » 273 000
4. Publikationstryck, förslagsvis ...................... » 4 000
5. övriga ulgifter (omkostnader för förvaltningen av riksförsäkringsanstaltens
fonder), förslagsvis ............ » 7 000
Summa kronor 328 000
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 14-1.
Särskilda uppbördsmedel.
Inkomst av försålda publikationer samt ersättning för rättegångskostnader
.................................... kronor 1 000
Nettoutgift kronor 327 000
På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
att till Riks försäkring sanstalten: Omkostnader för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 327 000
3:o) Överskridande av viss anslagspost i riksförsäkringsanstaitens avlöningsstat
för budgetåret 1945/46. Såsom framgår av det föregående har
i den av Kungl. Majit den 8 juni 1945 fastställda avlöningsstaten för riksförsäkringsanstalten
upptagits bland annat en anslagspost till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal å 1 585 000 kronor.
I skrivelse den 28 februari 1946 har riksförsäkringsanstalten meddelat,
att för innevarande budgetår en förstärkning av sagda anslagspost erfordrades.
Anstalten erinrar härvid till en början örn att anstalten i sin hösten
1944 avgivna petitaskrivelse anfört, att det under då rådande förhållanden
vore förenat med större svårigheter än eljest att förutse omfattningen av
anstaltens verksamhet under det nästkommande budgetåret men att anstalten
med hänsyn till olika på frågan inverkande omständigheter utginge
från att arbetsbördan under budgetåret 1945/46 komme att vara
ungefär densamma som vid tiden för skrivelsens avlåtande.
Anstalten lämnar härefter vissa statistiska uppgifter till belysande av
omfattningen av anstaltens arbetsbörda, vilka uppgifter i huvudsak sammanfalla
med dem, för vilka förut redogjorts vid behandlingen av frågan
örn avlöningsanslag till anstalten för nästa budgetår. I anslutning härtill
konstaterar anstalten, att arbetsbördan i sin helhet under löpande budgetår
varit icke oväsentligt större än anstalten beräknade i sin skrivelse hösten
1944. Trots att anstalten i besparingssyfte sökt vidtaga alla sådana åtgärder,
som ansetts möjliga och lämpliga, hade därför en viss ökning
i anstaltens personalbestånd icke kunnat undvikas. Visserligen hade nedgången
i antalet militärersättningsärenden föranlett anstalten att försöksvis
minska militärersättningsbyråns personal i huvudsaklig överensstämmelse
med vad anstalten beräknade i sin hösten 1945 avlåtna petitaskrivelse
för budgetåret 1946/47. Å andra sidan hade emellertid ökningen av
försäkringsbyrans samt första och andra skaderegleringsbvråns arbetsbörda
nödvändiggjort viss personalförstärkning för handläggningen av hithörande
ärenden.
Kungl. Majus proposition nr lil.
17
Riksförsäkringsanstalten framlägger härefter följande beräkningar rörande
utgifterna under ifrågavarande anslagspost för budgetåret 1945/46.
Belastningen av anslagsposten för tiden 1 juli 1945—31 januari 1946
utgör 1 018 063 kronor. Kostnaden för månad utgör för närvarande omkring
144 000 kronor. Förutsatt att denna kostnad icke komme att undergå
någon större förändring under återstoden av budgetåret, skulle den totala
kostnaden för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal komma att belöpa
sig till (1 018 063 -j- 5 X 144 000) i runt tal 1 738 000 kronor. Emellertid
är en kostnadsökning i förhållande till senaste månadsutgifterna att
vänta. Uppflyttningar i löneklass från och med nästkommande kvartal
kunna förväntas draga en kostnad av inemot 2 000 kronor. Under februari
månad 1946 företagna nyanställningar måste vidare beräknas medföra en
utgiftsökning av omkring 14 000 kronor. Härjämte pågår alltjämt i viss
omfattning nyrekrytering av personal. Kostnaden härför för återstoden
av budgetåret torde komma att utgöra omkring 10 000 kronor. Slutligen
tillkomma omkring 21 000 kronor för avlöningar till erforderliga semestervikarier.
De sammanlagda kostnaderna under löpande budgetår för ifrågavarande
slag av avlöningar ha alltså av anstalten uppskattats till (1 738 000 +
2 000 + 14 000 + 10 000 + 21 000) 1 785 000 kronor, vilket belopp anstalten
med hänsyn till behovet av medel för oförutsedda utgifter ansett
böra höjas till 1 795 000 kronor. Anstalten har därför hemställt örn
medgivande att för innevarande budgetår överskrida anslagsposten till
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal med (1 795 000—1 585 000)
210 000 kronor.
Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har riksförsäkringsanstaltenDeP“^™ents"
för att på ett tillfredsställande sätt kunna fullgöra de omfattande arbetsuppgifter,
som åvila anstalten, sett sig nödsakad att vidtaga förstärkningar
av sin icke-ordinarie personal i en omfattning, som icke var möjlig att
förutse vid fastställandet av den i anstaltens avlöningsstat för innevarande
budgetår upptagna anslagsposten till avlöningar lill övrig icke-ordinarie
personal. Väsentligen på grund härav torde del bliva nödvändigt att medgiva
el t överskridande av nämnda anslagspost. Det belopp, varmed överskridande
behöver ske, synes böra uppskattas till 200 000 kronor. Jag får
därför tillstyrka, alt riksdagens medgivande inhämtas till alt den ifrågavarande
posten får överskridas med högst sistnämnda belopp.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, ali Kungl. Maj:t
matie föreslå riksdagen
%
att medgiva, alt den i avlöningsstaten för riksförsäkringsanstalten
upptagna anslagsposten lill avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal må för budgetåret 1945/46 överskridas
med högst 200 000 kronor.
Ilihung lill riksdagens protokoll lilio. I sami. Nr lil.
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda under punkterna l:o)—3:o) med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Stig Hammar.
Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1946
616404