Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

b

Nr 128.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tfänstårsberåknirtg
i pensionshänseende för förre ämnesläraren vid
skeppsgosseskolan i Karlskrona M. Karlkvist m. m.;
given Stockholms slott den 1 mars 1946.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av Magda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF.

Jolm Ericsson.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1
mars 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,
Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Statsrådet Ericsson anmäler uppkomna frågor örn tjänstårsheräkning i
pensionshänseende för förre ämnesläraren vid skeppsgosseskolan i Karlskrona
M. Karlkvist m. m. och anför därvid följande.

1 :o.

Förre ämnesläraren å övergångsstat vid skeppsgosseskolan i Karlskrona
Ernst Marcus Samuel Karlkvist. Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Karlkvist är född den 8 januari 1881 och således 65 år gammal;
att han tjänstgjort såsom vikarierande folkskollärare under tiden 8 september
1903—27 april 1904 och såsom ordinarie folkskollärare under tiden
15 augusti 1904—30 juni 1913, varvid han för liden 1 januari 1907—30 juni
1913 erlagt tjiinstepensionsa vgifter till folkskollärarnas pensionsinrättning;

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

att han innehaft anställning såsom extra ordinarie ämneslärare vid kommunal
mellanskola under läsåren 1916/18, såsom extra ordinarie ämneslärare
och tillförordnad rektor vid högre folkskola under läsåret 1919/20 samt såsom
vikarierande eller extra ordinarie ämneslärare vid skilda kommunala
mellanskolor under läsåren 1920/22 och under höstterminen 1922, varvid
han för tiden 1 januari 1920—31 december 1922 erlagt tjänstepensionsavgifter
till statens pensionsanstalt;

att han för sin förenämnda tjänstgöring under tiden 1 januari 1907—30
juni 1913 samt 1 januari 1920—31 december 1922 äger rätt till uppskjuten
tjänstepension enligt reglementet för statens pensionsanstalt å 159 kronor för
år jämte pensionsförhöjning samt dyrtids- och kristillägg;

att han innehaft anställning såsom ordinarie ämneslärare vid skeppsgosseskolan
i Karlskrona alltsedan den 1 januari 1923, varvid han sedan den 1
juli 1939 i anledning av skolans indragning varit uppförd å övergångsstat;

att han är underkastad lagen den 11 oktober 1907 (nr 85) angående civila
tjänstinnehavares rätt till pension i dess lydelse före den 1 juli 1935, varvid
rätt för honom att komma i åtnjutande av pension enligt nämnda lag inträder
vid uppnådda 65 levnads- och 33 tjänstår;

samt att han vid pensionsålderns inträde den 8 januari 1946 kunde åberopa
en för pension beräknelig tjänstetid av omkring 23 år.

Karlkvist har hos Kungl. Majit anhållit att för erhållande av full pension
få tillgodoräkna de tider, varunder han före tillträdandet av ämneslärarbefattningen
vid skeppsgosseskolan i Karlskrona innehaft anställning eller
tjänstgjort vid folkskola, högre folkskola och kommunal mellanskola.

Försvarets civilförvaltning har tillstyrkt, att Karlkvist måtte av tid, varunder
han före tillträdandet den 1 januari 1923 av befattningen som ordinarie
ämneslärare vid skeppsgosseskolan i Karlskrona innehaft eller tjänstgjort i
lärarbefattningar utom statens tjänst, såsom tjänstår för pension enligt civila
tjänstepensionslagen tillgodoräkna så lång tid som erfordrades för att han
skulle komma i åtnjutande av hel pension, dock med skyldighet för honom
att å pensionen vidkännas avdrag med belopp, motsvarande honom tillkommande
uppskjuten tjänstepension enligt reglementet för statens pensionsanstalt.

Statens pensionsanstalt har förklarat sig intet ha att erinra mot att rätt
till tjänstårsberäkning medgives sökanden i enlighet med vad försvarets civilförvaltning
hemställt.

Även statskontoret har tillstyrkt försvarets civilförvaltnings förslag.

Jag torde få erinra, att fyra förutvarande ordinarie ämneslärare vid de indragna
skeppsgosseskolorna, bland dem Karlkvist, äro upptagna å marinens
övergångsstat. Beträffande dessa har vid skilda tillfällen övervägts, huruvida
de skulle kunna ifrågakomma för läraruppgifter vid den civila undervisningen
inom marinen, men frågan härom är ännu icke slutligt löst (1946
års statsverksproposition, IV huvudtiteln, s. 165). Karlkvist är den äldste av

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

7

ifrågavarande lärare och, såvitt av tillgängliga uppgifter framgår, den ende
av dem, beträffande vilken särskild tillgodoräkning i pensionshänseende behöver
ifrågasättas. I sak synes mig någon erinran icke vara att göra mot att
tillgodoräkning i detta fall medgives i enlighet med myndigheternas förslag.
Med hänsyn till för Karlkvist gällande pensioneringsbestämmelser erfordras
härför riksdagens medverkan. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen medgiva,

att förre ämnesläraren å övergångsstat vid skeppsgosseskolan
i Karlskrona Ernst Marcus Samuel Karlkvist må av
tid, varunder han före tillträdandet den 1 januari 1923 av
befattningen som ordinarie ämneslärare vid skeppsgosseskolan
i Karlskrona innehaft eller tjänstgjort i lärarbefattning
utom statens tjänst, såsom tjänstår för pension enligt lagen
den 11 oktober 1907 (nr 85) angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension tillgodoräkna så lång tid som erfordras,
för att han må komma i åtnjutande av hel pension, dock
med skyldighet för honom att å pensionen vidkännas avdrag
med belopp, motsvarande honom tillkommande uppskjuten
tjänstepension enligt reglementet för statens pensionsanstalt.

2:o.

Husmodern vid John och Mathilda Lennings sjukhem i Norrköping Elsa
Lovisa Ahlin. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Ahlin är född den 11 februari 1887 och alltså 59 år gammal;
att hon under tiden 1 januari 1918—31 januari 1923 varit anställd såsom
husmoder och köksföreståndarinna vid Värnamo sjukstuga och under tiden
1 februari 1923—31 januari 1927 innehaft motsvarande befattning vid Värnamo
lasarett;

att hon sedan den 1 februari 1927 innehar anställning såsom husmoder vid
John och Mathilda Lennings sjukhem i Norrköping, vilken befattning är
förenad med pensionsrätt i statens pensionsanstalt;

samt att hon beräknas avgå från sin tjänst med utgången av februari
1947.

Styrelsen för John och Mathilda Lennings sjukhem i Norrköping har hos
Kungl. Maj:t gjort framställning örn rätt för Ahlin att — mot erläggande av
erforderliga avgifter — såsom tjänstår för pension från statens pensionsanstalt
tillgodoräkna tiden 1 januari 1918—31 januari 1927. Styrelsen har
därvid anfört, att pensionsåldern för husmodersbefattningen vid hemmet
vore 60 år och att Ahlin från och med den 1 mars 1947 enligt från .statens
pensionsanstalt lämnad uppgift kunde beräknas erhålla en årlig pension av
869 kronor jämte dyrtidstillägg och kristillägg. Från landstinget i Jönköpings
län hade meddelats, att Ahlin icke kunde påräkna någon pension för sin

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

tjänstgöring vid sjukstugan och lasarettet i Värnamo, enär enligt för landstingets
befattningshavare gällande pensionsreglemente en förutsättning för
rätt till pension vöre, att befattningshavaren kvarstannade i landstingets
tjänst till dess pensionsåldern uppnåtts.

Medicinalstyrelsen har tillstyrkt bifall till framställningen.

Statens pensionsanstalt har anfört följande:

Befattningen såsom husmoder vid John och Mathilda Lennings sjukhem
i Norrköping förenades med pensionsrält i pensionsanstalten genom beslut
den 24 februari 1922, varvid med stöd av § 6 reglementet för anstalten rätt
till retroaktiv tjänstårsberäkning för viss tid medgavs för befattningens dåvarande
innehavare. Vid sådant förhållande kan rätt till retroaktiv tjänstårsberäkning
icke utan riksdagens hörande medgivas befattningens nuvarande
innehavare, vilken först med tillträdandet av befattningen vunnit anslutning
till pensionsanstalten.

Såsom förhållandena inom det statliga och statsunderstödda pensionsväsendet
utvecklats, finner pensionsanstalten skäl numera föreligga att i ett
fall som det förevarande åtgärder vidtagas för att bereda befattningshavaren
den sökta rätten. Anstalten vill sålunda ej göra erinran mot att framställning
i detta syfte göres till riksdagen. Ett eventuellt medgivande synes emellertid
böra lämnas endast under villkor, att den engångsavgift, som skulle
hava utgått därest § 6 anstaltens reglemente varit å befattningshavaren tilllämplig,
erlägges.

Statskontoret har anslutit sig till vad statens pensionsanstalt anfört.

I likhet med myndigheterna anser jag mig böra tillstyrka, att Ahlin berättigas
att för erhållande av pension från statens pensionsanstalt tillgodoräkna
den tid, varunder hon varit anställd såsom husmoder och köksföreståndarinna
vid Värnamo sjukstuga och Värnamo lasarett. Såsom villkor
för medgivandet bör föreskrivas, att till statens pensionsanstalt inbetalas engångsavgift
enligt de av pensionsanstalten angivna grunderna.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att husmodern vid John och Mathilda Lennings sjukhem
i Norrköping Elsa Lovisa Ahlin må för erhållande av pension
från statens pensionsanstalt tillgodoräkna tiden 1 januari
1918—31 januari 1927, varunder hon varit anställd såsom
husmoder och köksföreståndarinna vid Värnamo sjukstuga
och Värnamo lasarett, dock under villkor att till pensionsanstalten
inbetalas ett belopp, motsvarande den engångsavgift
som skulle hava utgått, därest § 6 anstaltens reglemente
varit i förevarande fall tillämplig.

3:o.

Förra barnmorskan hos Kronobergs läns landsting Elsa Carolina Gissle.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Gissle är född den 30 mars 1890 och alltså nära 56 år gammal;

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

9

att hon, efter alt ha utexaminerats såsom barnmorska den 1 april 1915,
omedelbart anställts såsom ordinarie barnmorska (distriktsbarnmorska) i
Dädesjö kommun i Kronobergs län, vilken tjänst hon innehade till och med
den 31 mars 1943, då densamma indrogs;

att hon under tiden 1 april 1943—31 mars 1945 innehade anställning såsom
barnmorska vid Lenhovda sjukstugas barnbördsavdelning;

att tjänstepensionsunderlaget för den av Gissle innehavda bammorsketjänsten
vid Lenhovda sjukstuga, vilken är förenad med pensionsrätt i statens
pensionsanstalt, från och med den 1 januari 1944 höjts från 1 000 till
1 560 kronor;

samt att Gissle den 29 juni 1945 av statens pensionsanstalt förklarats berättigad
till en årlig tjänstepension av 1 251 kronor att utgå från och med
den 1 april 1945.

Genom den jämlikt beslut av 1943 års riksdag (prop. nr 234; riksd. skr. nr
289) från och med den 1 januari 1944 genomförda pensionsregleringen för
barnmorskorna har tjänstepensionsunderlaget för distriktsbarnmorskoma obligatoriskt
höjts från 1 000 till 1 560 kronor. Vad beträffar övriga barnmorskor
kan på framställning av huvudmannen och efter vederbörligen godkänd
omreglering av befattningen tjänstepensionsunderlaget likaledes höjas
till 1 560 kronor. För att förhöjt pensionsunderlag skall med avseende å
föregående tjänstår bliva gällande för annan barnmorska än innehavare av
distriktsbarnmorskebefattning eller bammorskebefattning, för vilken staten
är huvudman, erfordras att engångsavgift motsvarande hela kostnaden för
pensionsökningen erlägges i den mån huvudmannan önskar tillförsäkra befattningshavaren
rätt att räkna tjänstår efter det högre pensionsunderlaget
jämväl för tid före underlagets höjning. För innehavare av distriktsbarnmorskebefattning
skall sådan engångsavgift erläggas allenast med det belopp,
för vilket huvudmannen enligt § 9 mom. 2 statens pensionsanstalts reglemente
äger att uttaga ersättning genom löneavdrag av befattningshavaren.

Svenska barnmor skef örbundet har hos Kungl. Majit anhållit, att Gissle
måtte för retroaktiv tillämpning av tjänstepensionsunderlaget 1 560 kronor
med avseende å tjänstetid före den 1 januari 1944 få till statens pensionsanstalt
erlägga engångsavgift enligt de grunder, som gälla för distriktsbarnmorskorna.
Till stöd för framställningen har förbundet anfört, bland annat,
följande:

Enligt uppgift från statens pensionsanstalt utgör av Gissles pensionsbelopp
65 kronor pensionsökning motsvarande avgifter och statsbidrag, som tillgodoräknats
henne enligt reglementet för barnmorskornas pensionsanstalt,
och återstoden eller 1 186 kronor den efter inträdet i statens pensionsanstalt
intjänta pensionen. Pensionsbeloppet grundar sig på tjänstårsberäkningsrätt
för tiden 30 mars 1920—31 mars 1945, d. v. s. 25 år, och på ett tjänstepensionsunderlag
av 1 176 kronor lill och med den 31 december 1943 och 1 560
kronor för tid därefter.

Därest den av Gissle innehavda distriktsbarnmorsketjänsten icke hade indragits
förrän i samband med den från och med den 1 januari 1944 genomförda
omläggningen av distriktsbarnmorskeväsendet, skulle Gissle ha fått tillgodoräkna
sig tjänstepensionsunderlag 1 560 kronor för tiden från och med

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

den 30 mars 1920 och således kunnat erhålla en pension å (1 560 + 65=)
1 625 kronor för år, om en engångsavgift på omkring 900 kronor hade erlagts
till statens pensionsanstalt. På grund av att Gissle blev tvungen sluta sin anställning
som distriktsbarnmorska före den 1 januari 1944 skulle nu erfordras
en engångsavgift på över 5 000 kronor, för att hon skulle kunna
erhålla nämnda pensionsbelopp. Kronobergs läns landsting har förklarat sig
icke vilja erlägga engångsavgiften och Gissle har själv icke möjligheter att
erlägga densamma.

Det förhållandet att Gissle nio månader före barnmorskeväsendets omläggning
blivit uppsagd från distriktsbarnmorsketjänsten har således haft till följd
att hon kommit i ett avsevärt sämre pensionsläge än distriktsbarnmorskor
med samma eller till och med kortare tjänstgöringstid. Barnmorskeförbundet
anser det orättvist, att Gissle efter tjänstgöring 28 år som distriktsbammorska
och 2 år som anstältsbarninorsk a skall erhålla mindre pension än
exempelvis en barnmorska, som vid pensionsåldern avgår efter allenast 25
års tjänstgöring som distriktsbarnmorska.

Barnmorskeförbundet finner det också vara anmärkningsvärt, att den av
Gissle innehavda distriktsbarnmorsketjänsten indrogs efter det att 1941 års
barnmorskeutrednings förslag angående barnmorskeväsendets omläggning
avgivits. Det synes hava varit naturligt, att indragningen av nämnda tjänst
hade fått anstå tills omläggningen genomförts och att således tjänsten indragits
år 1944 samtidigt med att ett flertal andra distriktsbarnmorskor till
följd av minskningen i antalet tjänster blevo uppsagda. I så fall hade Gissle
automatiskt kommit i åtnjutande av den högre pensionen.

Sammanfattningsvis torde kunna sägas, att Gissle genom ovan anförda
omständigheter utan eget förvållande blivit försatt i en pensionsställning,
som icke svarar mot den av henne fullgjorda tjänstgöringen.

Statens pensionsanstalt har anfört, bland annat, följande:

Gissle blev så sent som allenast nio månader före den med 1944 års ingång
genomförda omläggningen av distriktsbarnmorskeväsendet överflyttad
från den av henne då innehavda distriktsbarnmorskebefattningen till annan
barnmorsketjänst hos landstinget, nämligen vid Lenhovda sjukstugas barnbördsavdelning.
Om hon i stället med bibehållande av distriktsbarnmorskebefattningen
erhållit tjänstledighet för att uppehålla tjänsten vid sjukstugan,
hade hon den 1 januari 1944 automatiskt blivit delaktig av de då ikraftträdande
nya pensionsvillkoren för distriktsbarnmorskor liksom fallet var
med andra distriktsbarnmorskor, åt vilka till följd av distriktsbarnmorskeväsendets
omläggning fortsatt anställning i distriktsbarnmorsketjänst icke
kunde beredas men som övergångsvis med statsbidrag till avlöningen tilllätos
kvarstå i tjänst under del av år 1944. Med hänsyn härtill synes det pensionsanstalten
skäligt, att i enlighet med den gjorda framställningen engångsavgiften
för Gissle för retroaktiv tillämpning av tjänstepensionsunderlaget
1 560 kronor med avseende å tjänstetid före den 1 januari 1944 får beräknas
enligt de grunder som skulle hava tillämpats, om Gissle sistnämnda dag
fortfarande varit innehavare av den frånträdda distriktsbarnmorskebefattningen.

Statskontoret har förklarat sig icke ha något att erinra mot vad statens
pensionsanstalt i ärendet tillstyrkt.

I likhet med myndigheterna anser jag mig böra tillstyrka, att Gissle berättigas
att för retroaktiv tillämpning å henne med avseende å tjänstetid
före den 1 januari 1944 av det för distriktsbarnmorska numera gällande

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

11

tjänstepensionsunderlaget 1 560 kronor erlägga engångsavgift enligt de av
pensionsanstalten angivna grunderna.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen medgiva.

att engångsavgiften till statens pensionsanstalt för förra
barnmorskan hos Kronobergs läns landsting Elsa Carolina
Gissle för retroaktiv tillämpning å henne med avseende å
tjänstetid före den 1 januari 1944 av det för distriktsbammorska
numera gällande tjänstepensionsunderlaget 1 560
kronor må beräknas i enlighet med de grunder, som skulle
hava tillämpats, därest Gissle den 1 januari 1944 fortfarande
varit innehavare av den av henne den 31 mars 1943 frånträdda
distriktsbammorskebefattningen.

4:o.

Länsjägmästaren hos skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län Karl Erik

Kallin. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Kallin är född den 31 maj 1882 och alltså inemot 64 år gammal;

att han under tiden 27 juni 1907—16 mars 1908 tjänstgjort såsom extra
jägmästare å distrikt;

att han under tiden 17 mars 1908—30 juni 1916 tjänstgjort i olika befattningar
i domänverket;

att han under tiden 1 juli 1916—31 oktober 1924 varit anställd i enskild
tjänst;

att han sedan 1 december 1924 innehar anställning såsom länsjägmästare
hos skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län, från vilken tjänst han beräknas
skola avgå med utgången av maj 1947;

samt att den av Kallin innehavda länsjägmästarbefattningen förenats med
pensionsrätt i statens pensionsanstalt från och med den 1 januari 1925.

Kallin har hos Kungl. Majit anhållit att såsom tjänstår för pension enligt
statens pensionsanstalts reglemente få tillgodoräkna sin anställningstid
inom domänverket, varvid Kallin förklarat sig beredd att till pensionsanstalten
inbetala erforderlig engångsavgift.

Domänstyrelsen har förklarat sig icke ha något att erinra mot den av Kallin
gjorda framställningen.

Statens pensionsanstalt har anfort i huvudsak följande:

Vid inträdet den 31 maj 1947 i pensionsåldern äger Kallin tillgodoräkna
högst 22 år 5 månader såsom tjänstår för pensionens bestämmande. På
framställning av huvudmannen och mot erläggande av föreskriven engångsavgift
kan pensionsanstalten med stöd av § 6 anstaltens reglemente medgiva
honom rätt till retroaktiv tjänstårsberäkning för december 1924. Med
förevarande framställning synes sökanden avse att erhålla medgivande av
rätt till retroaktiv tjänstårsberäkning mot engångsavgift för tiden 17 mars
1908—30 juni 1916, varunder han tjänstgjort i olika befattningar i domänverket,
som örn bestämmelserna i § 6 reglementet varit å berörda befattning -

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

ar tillämpliga. Motsvarande medgivande har med avseende å tid för anställning
i statens tjänst tidigare lämnats av Kungl. Majit och riksdagen i ett
fall (prop. 1940: 72, p. 1; bankoutsk. uti. nr 17, p. 1.; riksd. skr. nr 125) i
fråga om tid, varunder vederbörande tjänstgjort vid viss försöksverksamhet
vid Alnarps trädgårdar och ansetts hava haft fast anställning Med hänsyn
härtill vill pensionsanstalten icke motsätta sig, att jämväl beträffande sökanden
ett dylikt medgivande lämnas. Härvid anser anstalten dock att endast
tid, varunder sökanden innehaft årsförordnande, eller tiden 1 januari
1911—30 juni 1916, bör tagas i betraktande. Sökandens tidigare anställningar
synas icke ha varit av den beskaffenhet, att medgivande vid sidan av gällande
bestämmelser av rätt till tjänstårsberäkning för pension enligt reglementet
för anstalten bör lämnas beträffande desamma.

Engångsavgiften torde med hänsyn till skogsvåndsstyrelsemas publika natur
och i betraktande av att den för tillgodoräkning ifrågasatta tjänstgöringen
fullgjorts i statens tjänst böra bestämmas till det belopp, för vilket huvudmannen
enligt § 9 mom. 2 anstaltens reglemente skulle ägt uttaga ersättning
av sökanden, därest reglementets § 6 varit tillämplig.

Statskontoret har förklarat sig biträda vad statens pensionsanstalt sålunda
föreslagit.

I likhet med myndigheterna vill jag tillstyrka, att Kallin medgives för
erhållande av pension från statens pensionsanstalt tillgodoräkna viss tid, varunder
han tjänstgjort i olika befattningar i domänverket. Då sökanden innehaft
sammanhängande förordnande med årsarvode under tiden 1 maj 1910
—30 juni 1916, anser jag skäligt att tillgodoräkningen får avse nämnda tid.
Såsom villkor för medgivandet bör föreskrivas att till statens pensionsanstalt
inbetalas engångsavgift enligt de av pensionsanstalten angivna grunderna.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen medgiva,

att läns jägmästaren hos skogs vårdsstyrelsen i Västerbottens
län Karl Erik Kallin må för erhållande av pension
från statens pensionsanstalt tillgodoräkna tiden 1 maj 1910
—30 juni 1916, varunder han innehaft anställning vid domänverket,
dock under villkor att Kallin till pensionsanstalten
inbetalar ett belopp, motsvarande den engångsavgift som
skulle hava belöpt å honom, därest § 6 anstaltens reglemente
varit i förevarande fall tillämplig.

Vad föredraganden sålunda under punkterna Ilo—4:o
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,
bifaller Hans Majit Konungen samt förordnar, att proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Westerlind.