Kungl. Majlis proposition nr 124.
1
Nr 124.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare statsunderstöd
till Virestadssjöarnas sänknings företag i
Kronobergs län; given Stockholms slott den 1 mars
1U6.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet hemställt.
GUSTAF.
G. E. Sträng.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
1 mars 19U6.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,
Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.
Föredraganden, statsrådet Sträng, anför efter gemensam beredning med
chefen för finansdepartementet.
Genom beslut den 7 november 1924 beviljade Kungl. Majit bidrag från
allmänna avdikningsanslaget med 142 110 kronor samt lån från odlingslånefonden
med 422 140 kronor till Virestadssjöarnas sänkningsföretag inom Virestads
och Stenbrohults socknar, Kronobergs län, och fastställde samtidigt
arbetsplan för företagets utförande. Härvid beräknades kostnaden för företaget
till 681 990 kronor 62 öre. Båtnaden genom företaget uppskattades till
724 232 kronor 41 öre. Företaget omfattar en areal av 1 845,35 hektar, varav
vid arbetsplanens fastställelse 179,66 hektar utgjordes av åker samt 1 665,69
hektar av annan mark. Den av företaget berörda, i egentlig mening proBihang
till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 121.
1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 124.
duktiva marken har en areal av omkring 970 hektar, som numera i huvudsak
blivit uppodlad eller utlagd till kultiverad betesäng såsom tillskott till
de omkring 180 ofullständiga jordbruk, vilka ingå såsom delägare i företaget.
Under arbetets utförande visade det sig nödvändigt att för ernående av det
åsyftade torrläggningsresultatet utföra vissa arbeten utöver vad som innefattades
i den fastställda arbetsplanen. På grund därav samt genom att vissa
delägare i företaget, vilka icke tidigare sökt statsunderstöd, sedermera förklarade
sig vilja komma i åtnjutande av dylikt, beviljade Kungl. Majit den
8 februari 1929 till företaget dels ytterligare statsbidrag med 89 750 kronor
att utgå från statens avdikningsanslag, dels ock ytterligare lån med 41 580
kronor att utgå från statens avdikningslånefond.
Till följd av svårigheter för intressenterna att fullgöra sina genom företaget
åtagna ekonomiska förbindelser ingåvos år 1931 framställningar om
beredande åt företaget av ytterligare statshjälp. Efter verkställd utredning
framlade Kungl. Majit i proposition nr 222 till 1932 års riksdag förslag om
att dels den tid, varunder ränta icke skulle beräknas å till företaget utlämnade
lån från odlingslånefonden och statens avdikningslånefond, finge utsträckas
från tre till sex år från första lyftningsdagen, dels ock tidpunkten
för gäldandet av första annuiteten å lånen finge framflyttas från det sjunde
till det tionde året efter första lyftningsdagen. Propositionen bifölls av riksdagen
(r. skr. nr 151).
Arbetet blev av lantbruksstyrelsen godkänt den 19 april 1933. Den slutliga
kostnaden hade uppgått till i runt tal 915 000 kronor, vilket belopp med omkring
196 000 kronor översteg den vid planens fastställelse beräknade kostnaden.
Av merkostnaden utgjordes omkring 48 000 kronor av räntor samt
återstoden av arbetskostnad, marklösen samt kostnad för skiljedom, utbrytning
av båtnadsjord m. m. För bestridande av kostnaderna hade intressenterna
efter företagets färdigställande att utöver till företaget beviljade statsunderstöd
å tillhopa 695 580 kronor av egna medel tillskjuta (915 000 —
695 580 —) 219 420 kronor. Av detta belopp ha delägarna efter utdebitering
erlagt i runt tal 78 290 kronor, varjämte företaget åtnjutit vissa inkomster.
Sedermera medgav 1934 års riksdag (prop. nr 144; r. skr. nr 155), att
till företaget finge från statens avdikningsanslag anvisas ett ytterligare statsbidrag
av 113 000 kronor.
Annuitetema å till företaget beviljade statslån uppgingo ursprungligen till
sammanlagt 30 761 kronor 43 öre. Till följd av att vissa låntagare till fullo
inbetalat sina lån uppgår den sammanlagda årliga annuiteten för närvarande
till 30 413 kronor 79 öre, vilket jämnt fördelad på låntagarnas i företaget
ingående areal, 1 734,54 hektar, innebär en årlig avgift per hektar av i runt
tal 18 kronor.
Med utlåtande den 17 december 1945 har länsstyrelsen i Kronobergs län
överlämnat en framställning den 8 december 1945 från arbetsstgrelsen för
Virestadssjöarnas sänkning sföretag örn ytterligare statsbidrag till företaget
med 134 000 kronor till bestridande av kostnaderna för utförande av vissa
Kungl. Maj:ts proposition nr 124.
3
grävnings- och rensningsarbeten i företagets avloppssystem. Vid framställningen
har fogats dels ett av lantbruksingenjören E. Zielfelt avgivet betänkande
rörande upprensning av i företaget ingående avlopp, dels ock yttranden av
torrläggningsnämnden och hushållningssällskapets förvaltningsutskott ävensom
egnahemsdirektören i länet.
I ärendet ha infordrade utlåtanden avgivits den 15 februari 1946 av lantbruksstyrelsen
och den 25 februari samma år av statskontoret.
Arbetsstyrelsen för Virestadssjöarnas sänkningsföretag har till stöd för sin
framställning anfört bland annat följande.
Därest delägarnas genom sänkningsföretaget utvunna och uppodlade marker
nu icke åter skola försumpas och bliva odugliga för brukning och odling
ei-fordras arbeten för nygrävning och rensning i företagets avloppssystem
för en kostnad av minst 134 000 kronor. Då samtliga delägare äro mindre
jordbrukare och i allmänhet även mindre bemedlade — av 183 delägare
lia 122 under 10 hektar odlad jord och endast 61 något över 10 hektar
sådan jord — är det omöjligt för dem att samtidigt med fullgörandet av
de årliga ränte- och amorteringsinbetalningama å statslånet även inbetala erforderliga
medel till dessa arbeten.
Om icke Virestadssjöarnas sänkningsföretag nu varit utfört, hade Virestads
kommun icke i nämnvärd grad kunnat bidraga till den under de senaste
åren så viktiga livsmedels- och fodermedelsförsörjningen. Nu har från i
sänkningsföretaget ingående odlingar inom Virestads kommun, utöver för
eget behov, lämnats cirka 200 000 kilogram foderspannmål per år.
Då Virestadssjöarnas sänkningsföretag sålunda är av särskild betydelse ur
allmän synpunkt och i avsevärd utsträckning bereder tillskotts jord för ofullständiga
jordbruk med förbättrade levnadsvillkor för den jordbrukande befolkningen
i orten, synes det som om de nya grunderna för torrläggningsverksamheten
nied 50 procent statsbidrag till kostnaderna med inräknande
av kostnaderna för en första rensning böra kunna vara tillämpliga även örn
företaget som sådant i huvudsak är utfört tidigare. Detta särskilt med hänsyn
till att delägarna äro oförvållande till det svåra läge, vari företaget befinner
sig, samt de stora kostnaderna till de nu nödvändiga arbetena och
att delägarna tidigare icke erhållit mer än cirka 38 procent statsbidrag till
de tidigare kostnaderna å 915 000 kronor.
På grund härav får arbetsstyrelsen anhålla örn ytterligare statsanslag till
bestridande av kostnaderna för utförande av ifrågavarande grävnings- och
rensningsarbeten med 134 000 kronor.
I förenämnda betänkande har lantbruksingenjören Zielfelt anfört i huvudsak
följande.
De åtgärder, som erfordras för återställande av normal avrinning nedströms
Virestadssjön, kunna uppdelas på Ivå särskilda problem, nämligen åtgärder
i avloppen och i sjöarna.
I fråga örn avloppen spelar uppgrundningen i desamma ej någon avgörande
roll och är denna förhållandevis obetydlig. Emellertid kan uppgrundningen
ej negligeras. På grund av det ytterst svaga fallet i avloppen kommer
en mer betydande uppgrundning å en kortare sträcka att inverka på en
högst betydande sträcka uppströms. I övrigt måste den synnerligen rikliga
vegetationen i avloppen utgöra det främsta hindret för vattnets framrinning.
De åtgärder som behöva vidtagas äro därför dels borttagande av nedrasad
och inslammad jord å de ställen där sådan förekommer i större utsträek
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 124.
ning, vilket företrädesvis är fallet i krökar, dels ock borttagande av befintlig
vegetation såväl i vattengången sorn, i vad rör smärre avlopp, även å slänter.
De senare ha nämligen nu i stor utsträckning blivit bevuxna med buskar,
vilka vid högt vattenstånd bidraga till att förtränga sektionen. Sammanlagda
massan som behöver schaktas kan uppskattas till cirka 24 000 m3, och kostnaderna
härför till 45 000 kronor vid arbete för hand.
Vad angår borttagande av i vattendraget befintlig vegetation äro kostnaderna
härför mycket svåra att bedöma. Arbetet är av den omfattning att detsamma
lämpligen borde utföras maskinellt. Så vitt bekant finnes dock icke
någon härför avsedd maskin konstruerad. För vegetationens avlägsnande
föreslås emellertid en mudderverksliknande maskin, som i stället för med
skopor utrustas med klor på drivkedjan. Kostnaderna för vattenvegetationens
avlägsnande med användande av en dylik maskin skulle kunna beräknas
till 14 kronor per timme och verket behöva vara i drift omkring 4 månader
vid företaget.
Beträffande sjöarna Stenbiten och Låckan ha stora fallförluster i dessa
uppkommit genom att sjöarna börjat växa igen så att man ej längre kan
räkna med att vattnet i nedströms- och uppströmsdelen ställer sig på ungefär
samma nivå. För att erhålla en tillfredsställande torrläggning är det
emellertid nödvändigt att fallförlustema nedbringas så mycket som möjligt,
vilket lämpligast torde kunna ske genom att en kanal genom sjöarna
hålles öppen och fri från vegetation. Detta syfte torde bäst kunna nås genom
uppmuddring i sjöarna av en förhållandevis djup kanal, där sålunda bottenläget
kommer att ligga under kanalbottnen vid till- och utloppen. Härigenom
vinnes ökat vattenutrymme, vilket gör att särskilt vid lägre vattenstånd fallförlustema
i sjöarna bliva minst möjliga. Dessutom ernås att de slamavsättningar,
sorn framdeles kunna uppkomma, ej i lika hög grad verka hindrande
på vattenframrinningen. Slutligen vinnes att vid en djupare kanal vattenväxterna
som regel lättare torde kunna hållas efter.
För Steningen föreslås att i sjön upptages en kanal med bottenläge av 0,5
meter under kanalbottnen vid till- och utloppet samt med en bottenbredd av
18 meter. Upptagandet av avloppet måste ske medelst mudderverk. Den sammanlagda
kubikmassan beräknas till 20 000 m3 och kostnaderna till 25 400
kronor.
För Låckan har undersökts två alternativ. Det ena avser uppmuddring
av den nuvarande rännan, varvid dock en bottenbredd av 15 meter ansetts
tillräcklig. De gamla slänterna behöva då ej heller röras. Kubikmassan beräknas
till 30 600 m3 och kostnaderna till 36 600 kronor. Det andra alternativet
omfattar genomgrävning av en i sjön utskjutande udde medelst en
kanal av 17 meter bottenbredd. I sjön skulle fortfarande kanalen utföras med
bottenläge 0,5 meter djupare än i till- och avlopp. Genom en sådan kanal
bliva fallförlusterna något mindre än vid rensning genom hela sjön, varjämte
vinnes att underhållet bör bliva något billigare i längden. Kostnaderna
lia uppskattats till 69 100 kronor, vari dock ej äro inräknade ersättningar
för marklösen och intrång. Det är emellertid uppenbart alt kostnaderna för
en rötning bliva avsevärt dyrare än upprensningen av den gamla vägen,
varför utförande av rätningen ej kan förordas.
De i sänkningsföretagen ingående mindre avloppen synas i stort sett endast
fordra vanligt rensningsarbete. Undantag härifrån utgör endast avloppet
Virestadssjön—Virestadnässjön samt del av sistnämnda sjö. Denna utgöres
nu av madäng, och kanal finnes upptagen genom hela den gamla sjön.
Fallet är emellertid mycket ringa, varför föreslås att även här uppmuddras
en djupränna med 4 meter bottenbredd i den nedre och 3 meler i den övre
delen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 124.
5
Lantbruksingenjören Zielfelt har beräknat den sammanlagda kostnaden
för de föreslagna åtgärderna till 134 000 kronor i enlighet med ett vid betänkandet
fogat kostnadsförslag. Beträffande den närmare beräkningen av
kostnaderna torde jag emellertid få hänvisa till nämnda förslag.
Torrläggningsnämnden i Kronobergs län har yttrat följande.
Enligt den uppfattning, som nämndens ledamöter såväl tidigare som vid
nu företagen besiktning erhållit, är Virestadssjöarnas sänkningsföretag till
stort gagn för jordbruksnäringen i orten. Det har varit av avsevärd social
betydelse därigenom att huvudparten av de omkring 200 fastigheter, som
ingå i detsamma, kunnat bibehållas såsom självständiga jordbruk, tack vare
att de erhållit härför nödvändig tillskotts jord av god och lättbrukad beskaffenhet.
Kostnaderna för företagets utförande ha varit höga och av olika
anledningar betydligt överstigit de beräknade. För de fastigheter, som erhållit
större tillskott till odlad areal, har därjämte — vilket nämnden kunnat
konstatera — väsentliga till- och nybyggnader av ekonomihus måst vidtagas.
De med torrläggningen, odlingen, maskinanskaffningen m. m. havda utgifterna
måste uppenbarligen — så länge desamma icke amorterats — hårt
belasta det övervägande flertalet av de i företaget ingående fastigheterna,
vilka till en mycket övervägande del utgöras av mindre jordbruk. Det står
för nämnden klart, att en utdebitering av så stort belopp, som motsvarar
den beräknade rensningskostnaden, ej torde kunna bäras av intressenterna
ensamma.
Nämnden har beaktat, att det statsunderstöd, som erhållits till torrläggningsföretagets
genomförande, ej på långt när uppgår till de belopp som
—• enligt nämndens förmenande — bort kunna påräknas, om vid tidpunkten
för statsunderstödens beviljande de grunder, som nu gälla vid understödjande
av torrläggningsföretag, kunnat tillämpas. I kostnaderna för företagets
genomförande hade då även bort medtagas kostnader för en första
rensning, varför — under förutsättning att kostnaderna från början varit
riktigt beräknade — kostnadsförslag^ bort sluta på en summa av
för torrläggningen m. lii............................. 915 000 kronor
» första rensningen ...............................134 000 »_
Summa 1 049 000 kronor.
Å denna summa hade statsbidrag kunnat utgå med 524 500 kronor mot
erhållna 344 860 kronor eller nied 179 640 kronor mer.
På grund av vad sålunda anförts får nämnden tillstyrka bifall till den
gjorda framställningen om ytterligare statsbidrag till erforderliga rensningsåtgärder.
Kronobergs luns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har förordat,
att högsta möjliga statsbidrag finge utgå till bestridande av kostnaderna
för ifrågavarande arbeten.
Egnaliemsdirektören i Kronobergs län har understrukit att de ofullständiga
jordbruken i Virestads socken genom de på grund av förevarande
torrläggningsföretag nyvunna arealerna fått god förstärkning. Den ekonomiska
bärkraften hos markägarna vore emellertid ringa och många av deni
hade endast ined hjälp av egnahemslån kunnat förvärva och utbygga sina
fastigheter. Med hänsyn härtill har egnaliemsdirektören vitsordat behovet
av statsbidrag till täckande av ifrågavarande kostnader.
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 124.
Länsstyrelsen i Kronobergs län har framhållit följande.
Ifrågavarande sjösänkningsföretag har alltsedan dess påbörjande haft att
brottas med stora och i många fall oförutsedda svårigheter. Det får anses
ganska troligt, att företaget aldrig kommit till stånd, därest förhållandet
mellan kostnad och båtnad från början låtit sig säkrare överblickas än som
skett eller varit möjligt på grund av brister i verkställd teknisk planering.
Det gäller emellertid nu att söka finna en utväg att avhjälpa det nödläge,
vari företaget kommit. I sådant hänseende synes det oundgängligen nödvändigt,
att företaget, såvitt de tekniska förutsättningarna för en tillfredsställande
och någorlunda varaktig effekt av de föreslagna åtgärderna prövas
föreligga, erhåller sådant ekonomiskt stöd, att dess fortsatta existens
och med stora uppoffringar vunna resultat icke äventyras. Detta vill synas
desto angelägnare som länsstyrelsen helt kan vitsorda den i framställningen
och yttrandena däröver framhävda stora betydelse, som berörda torrläggningsföretag
haft och har ej blott för delägarna själva utan även för bygdens
ekonomi och dess jordbruk i allmänhet. Härvid torde särskilt böra
framhållas värdet av den komplettering av ett stort antal ofullständiga
jordbruk, som genom den ifrågavarande utvinningen av odlingsbar jord av
god beskaffenhet här kunnat äga rum.
Under åberopande av det förut anförda får länsstyrelsen, under förutsättning
att en allsidig och omsorgsfull teknisk granskning giver vid handen, att
en godtagbar bestående effekt kan uppnås genom de avsedda åtgärderna,
för sin del tillstyrka, att Virestadssjöarnas sänkningsföretag beviljas det
sökta statsbidraget å 134 000 kronor.
Lantbruksstyrelsen har i sitt remissutlåtande föreslagit, att företaget skulle
beviljas ett statsbidrag från statens avdikningsanslag av högst 120 000 kronor
till bestridande av kostnaderna för de avsedda upprensnings- och nygrävningsarbetena.
Härvid har styrelsen anfört i huvudsak följande.
Lantbruksstyrelsen vill till en början framhålla, att enligt villkoren vid de
tidigare statsbidragens beviljande det otvivelaktigt ålegat bidragstagama att
vederbörligen underhålla det utförda arbetet. Så har dock ej skett. Anledningen
härtill torde till stor del få tillskrivas den av världskriget förorsakade
bristen på erforderlig arbetskraft. Underlåtenheten att fullgöra rensningsskyldigheten
torde därför knappast särskilt med hänsyn till arbetets omfattning
helt kunna läggas intressenterna till last. Genom att rensningsarbetet nu måste
utföras i ett sammanhang komma kostnaderna därför att bliva väsentligt
högre och mera kännbara för delägarna, än om arbetena kunnat utföras
efter hand och i mån av behov.
Sökandena anse, att nu gällande grunder för understöd åt torrläggnings -verksamheten skulle kunna tillämpas även i förevarande fall. Denna uppfattning
delas av torrläggningsnämnden. Enligt lantbruksstyrelsens mening
skulle en dylik tillämpning av de nu gällande bestämmelserna i ämnet leda
till att anspråk på bidrag till rensningskostnader skulle framställas från ett
betydande antal företag, vartill statsbidrag tidigare utgått. Med hänsyn härtill
och då en sådan retroaktiv tillämpning av nämnda bestämmelser uppenbarligen
icke torde hava avsetts av statsmakterna, kan lantbruksstyrelsen
icke dela sökandenas och torrläggningsnämndens betraktelsesätt uti förevarande
avseende.
Emellertid torde det vara uppenbart, att det för intressenterna måste vara
förenat med stora ekonomiska svårigheter att nu omedelbart och i ett sammanhang
genomföra erforderliga rensnings- och nygrävningsarbeten. Med
Kungl. J\Iaj:ts proposition nr 124.
7
hänsyn härtill och då företaget otvivelaktigt varit av så stor betydelse för
hela ifrågavarande trakt, att densamma därigenom räddats från tillbakagång
och kunnat behålla och utveckla sin karaktär av jordbruksbygd, vill
lantbruksstyrelsen icke motsätta sig, att staten på ett eller annat sätt träder
emellan för avhjälpande av dessa svårigheter. Efter prövning av olika möjligheter
i nämnda avseende har lantbruksstyrelsen såsom närmast tillhands
liggande tillvägagångssätt övervägt en sådan lösning av denna fråga, att
intressenterna i företaget jämlikt kontraktsenligt åtagande i princip själva
finge svara för den egentliga underhållskostnaden, medan statsmedel beviljades
för bestridande av kostnaden för nygrävningen. Härigenom skulle
ungefär halva kostnaden komma att åvila intressenterna och resten överflyttas
på staten. Då det emellertid torde komma att möta alltför stora
svårigheter för företagets intressenter att nu inbetala de årliga låneannuiteterna
och samtidigt jämväl uppbringa erforderliga medel för bestridande
av förenämnda underhållskostnad, kunde en tillfällig lättnad måhända
bringas dem på så sätt, att amorteringstiden framflyttades två år. En sådan
lösning av frågan skulle emellertid såsom även antytts innebära en blott tillfällig
lättnad för intressenterna, och lantbruksstyrelsen är icke övertygad om
att intressenterna i företaget, vilka till den alldeles övervägande delen utgöras
av småbrukare och som för många år framåt äro ekonomiskt belastade
med mycket tyngande amorterings- och räntekostnader, härigenom skulle
erhålla tillräcklig hjälp för företagets framtida betryggande. Lantbruksstyrelsen
finner sig därför i stället böra föreslå, att statsbidrag beviljas till
sådant belopp, att detsamma kan beräknas i huvudsak täcka den beräknade
kostnaden. Med utgångspunkt härifrån föreslår lantbruksstyrelsen att statsbidraget
bestämmes till ett belopp, motsvarande ungefär fyra annuiteter å
de tidigare utlämnade lånen eller enligt vad förut anförts i runt tal tillhopa
120 000 kronor. Därest ett dylikt bidrag skulle komma att beviljas, förutsätter
lantbruksstyrelsen, att intressenterna för framtiden själva skulle komma
att kunna stå för kostnaderna för det behöriga underhållet av företaget.
Bidraget, för vars beviljande riksdagens medgivande synes erforderligt,
torde böra avföras å statens avdikningsanslag. Lantbruksstyrelsen förutsätter
emellertid, att föreskrift meddelas därom, att beloppet icke skall inräknas i
det belopp, som Kungl. Maj:t eller lantbruksstyrelsen enligt riksdagens medgivande
äger bevilja för visst år.
Statskontoret har yttrat följande.
I betraktande av vad i ärendet blivit upplyst angående svårigheterna för
deltagarna i ifrågavarande sänkningsföretag att samtidigt med annuiteterna
å odlingslånen bestrida kostnaderna för erforderliga rensningsarbeten oell
vissa kanalers fördjupning vill statskontoret icke motsätta sig ett tillmötesgående
av förevarande framställning. Därvid synes det dock ämbetsverket
ligga närmast till hands att medgiva 4 års förlängning av lånetiden, varigenom
delägarna skulle erhålla uppskov med erläggandet av annuiteter under åren
1946—1949.
Skulle däremot särskilt statsbidrag anses böra beviljas, synes detta icke
böra avse den egentliga underhållskostnaden utan endast kostnaderna för
nygrävningen. Ett medgivande av statsbidrag jämväl för bestridande av
underhållet skulle otvivelaktigt föranleda anspråk på enahanda förmån även
från delägare i andra torrläggningsföretag.
Såsom framgår av den förebragta utredningen är det ofrånkomligt, att
betydande upprensnings- och grävningsarbeten måste utföras vid ifrågava
-
Före
draganden.
o Kungl. Maj:ts proposition nr 124.
rande sänkningsföretag, därest icke vinsten av detsamma så småningom helt
skall gå förlorad. Dessa arbeten, vilka beräknats draga en kostnad av 134 000
kronor, avse dels bortrensning av den synnerligen rikliga vegetationen och
omfattande uppslamningen i avloppen och sjöarna, som utgöra det svåraste
hindret för vattnets avrinning, och dels fördjupning av kanalerna genom sjöarna
Steningen och Låckan samt Virestadnässjön, varigenom uppkomsten
av dylik vegetation i möjligaste mån för framtiden förhindras. Att rensningsarbetena,
vilka det ålegat delägarna i företaget att utföra, icke kommit
till stånd, synes i icke ringa grad vara att tillskriva bristen på arbetskraft under
de gångna krisåren. Underlåtenhet att utföra arbetena torde därför icke
helt kunna läggas delägarna till last. Av utredningen synes även framgå, att
sänkningsföretaget under sin tillkomst haft att kämpa med betydande svårigheter
av skilda slag, och man kan förutse att ett genomförande utan statens
hjälp av de nu ifrågavarande rensnings- och grävningsarbetena skulle
komma att försätta intressenterna i stort ekonomiskt trångmål. Med hänsyn
till det anförda och då företagets iståndsättande synes komma att rädda ifrågavarande
bygd från tillbakagång, vill jag i detta speciella fall — oaktat vissa
principiella betänkligheter kunna resas däremot -— icke motsätta mig lantbruksstyrelsen
förslag att lämna företaget ett ytterligare statsbidrag å 120 000
kronor. Jag vill härvid framhålla, att en förlängning av lånetiden, såsom
statskontoret ifrågasatt, icke torde lämna intressenterna i företaget tillräckligt
stöd för att få arbetena utförda. Emellertid förutsätter jag, att intressenterna
framdeles utan bistånd från statsmakternas sida vidmakthålla företaget.
Det av mig nu förordade statsbidraget torde böra anvisas från statens
avdikningsanslag. Härtill erfordras riksdagens medgivande. Beloppet synes
icke böra inräknas i det belopp, som enligt riksdagens medgivande för visst
år må beviljas jämlikt gällande bestämmelser för avdikningsanslagets användning.
Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, därest riksdagen godkänner
vad jag nu föreslagit, meddela närmare föreskrifter rörande anslagets
disposition.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva
att till Virestadssjöarnas sänkningsföretag i Kronobergs
län må från statens avdikningsanslag anvisas ett statsbidrag
av högst 120 000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt förordnar,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Benno Gårdsten.
467426. Slockholm, Isaac Marcus Eokliyckeri-Aktiebolag, 1946.