Kungl. Maj.ts proposition nr lii.

1

Nr 114.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till trädgårdsundervisningen;
given Stockholms slott den 1
mars 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1
mars 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,
Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, följande.

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 142 till 1945 års riksdag anvisades
å riksstaten för innevarande budgetår dels till understöd åt trädgårdsskolor
för avlöningar ett anslag av 60 000 kronor och för driftkostnader
ett förslagsanslag av 20 000 kronor, dels ock till lärlingsutbildning ett
reservationsanslag av 12 000 kronor. I årets statsverksproposition bär Kungl.
Majit under nionde huvudtiteln, punkterna 47—49, föreslagit riksdagen att
i avbidan på särskild proposition i ämnet beräkna anslagen för nyssnämnda
ändamål till samma belopp som i nu gällande riksstat.

Jag torde ånyo få anmäla dessa anslagsfrågor för Kungl. Majit.

Jämlikt Kungl. Majlis bemyndigande tillkallades den 31 mars 1944 dåvarande
statssekreteraren B. Näsgård att såsom utredningsman verkställa

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr lil.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 114.

överarbetning av en av lantbruksstyrelsen med skrivelse den 11 november
1943 överlämnad utredning med förslag till omorganisation av den lägre
trädgårdsundervisningen. Den 30 november 1945 har utredningsmannen, som
vid fullgörande av nämnda uppdrag biträtts av trädgårdsmästaren H. Johansson,
Lerum, trädgårdsskoleföreståndaren G. E. Löfving, Söråker, lantbrukaren
G. Martinsson, Urshult, trädgårdskonsulenten G. R. Ferlenius,
Kristianstad, och sekreteraren i lantbruksakademien, professorn B. R. M.
Torssell, avlämnat en promemoria med utredning och förslag rörande organisationen
av den lägre trädgårdsundervisningen och lärlingsutbildningen
samt härför erforderliga statsbidrag.

över promemorian ha yttranden avgivits av statskontoret, lantbruksstyrelsen,
byggnadsstyrelsen, riksmarskalksämbetet, allmänna lönenämnden, statens
pensionsanstalt, styrelsen för lantbrukshögskolan, lantbruksakademien,
vetenskapsakademien, förvaltningsutskotten hos hushållningssällskapen i
Stockholms län och stad, Kronobergs län, Kristianstads län och Skaraborgs
län samt styrelserna för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut,
Adelsnäs trädgårdsskola, Norrlands trädgårdsskola i Söråker, Önnestads lantmannaskola,
lantmannaskolan i Jälla och lantmannaskolan vid Umeå ävensom
av ett flertal yrkesorganisationer och sammanslutningar.

Utredningsmannens förslag.

Utredningsmannen har i sin promemoria erinrat därom, att utbildningen
av trädgårdsmästare för närvarande skedde vid den statliga trädgårdsskolan
i Alnarp, de statsunderstödda trädgårdsskolorna vid Experimentalfältet och
Adelsnäs samt i Söråker. Kurserna, som vid samtliga utbildningsanstalter vore
tvååriga, tjänade syftet att meddela undervisning örn grunderna för trädgårdsskötseln
och övning i trädgårdsarbetens utförande inom alla grenar av
trädgårdsodlingen. Vid Alnarp hade härjämte sedan hösten 1939 anordnats
en handelsträdgårdsmästarkurs, uppdelad på två delkurser örn vardera fem
månader. För närvarande kunde sammanlagt högst 84 elever beredas plats
vid trädgårdsskolornas tvååriga kurser. Härtill kornrne 14 elevplatser vid den
nyssnämnda handelsträdgårdsmästarkursen vid Alnarp.

Det av utredningsmannen framlagda förslaget innebär bl. a., att undervisningen
vid Alnarp skulle omläggas till två ettåriga kurser, varav den ena
skulle utgöra en sammanträngning av den nuvarande tvååriga kursen genom
att praktiskt arbete borttoges ur skolplanen och den andra ersätta den förutnämnda
handelsträdgårdsmästarkursen men samtidigt uppdelas på två dellinjer,
en handelsträdgårdslinje och en plantskolelinje. Sammanlagt skulle
40 elever kunna beredas plats. Vid övriga trädgårdsskolor borde utbildningstiden
vara tvåårig med 15 elever i varje årskurs eller sammanlagt 30 elever
vid var och en av skolorna vid Experimentalfältet och Adelsnäs samt i Söråker.
Vid trädgårdsskolan å Experimentalfältet skulle enligt utredningsman -

Kungl. Maj:ts proposition nr 114.

3

nens förslag handelsträdgårdskursen under det andra året uppdelas på en
handelsträdgårdslinje och en handelsekonomisk linje, avsedd för elever som
önskade utbilda sig för arbete inom fröhandeln, ekonomiska föreningar, försälj
ningscentraler och för sådan personal inom handelsträdgårdsnäringen,
som huvudsakligen hade att syssla med företagens ekonomiska skötsel. Utredningsmannen
har dessutom förordat inrättandet av en trädgårdsanläggarskola,
som skulle tillgodose utbildningsbehovet för personer verksamma vid
allmänna och enskilda trädgårds- och parkanläggningar. Vid sistnämnda
skola, där kurserna skulle bliva U/2-åriga, skulle 20 elever kunna mottagas.
Slutligen föreslås att en fruktodlingsskola för 15 elever nyinrättades.

Utredningsmannen har vidare upptagit till behandling frågan om ändrad
förläggning av trädgårdsskolorna. Lantbruksstyrelsen hade härutinnan i sin
förenämnda utredning framhållit, att förutsättningarna för den fortsatta förläggningen
av lantbruksakademiens trädgårdsskola till Experimentalfältet
vore mindre gynnsamma med hänsyn till huvudstadens framtida markbehov
och förordat, att skolan flyttades till trädgårdsförsöksanstalten vid Nyckelby
egendom. Utredningsmannen har emellertid funnit övervägande skäl tala
för skolans bibehållande på nuvarande plats. Icke heller beträffande övriga
trädgårdsskolor ifrågasättes i promemorian någon förändring av förläggningsplatsen.
Vad trädgårdsanläggarskolan beträffar har utredningsmannen
avvisat tanken på Bergianska trädgården såsom lämplig förläggningsplats
under hänvisning till de avsevärda byggnadskostnader, som en dylik förläggning
skulle kräva, och i stället förordat att denna skola inrättades i anslutning
till trädgårdsskolan vid Experimentalfältet. Såsom lämplig plats för
förläggning av fruktodlingsskola har i första hand hushållningssällskapets
egendom Kurrebo i Urshults socken, Kronobergs län, ansetts böra ifrågakomma.

För att underlätta en jämförelse mellan förevarande förslag och nu gällande
organisation av den lägre trädgårdsundervisningen har följande sammanställning
uppgjorts på grundval av de uppgifter, som meddelats i promemorian.

Nuvarande organisation

Föreslagen organisation

antal

kurs-

elev- antal

kurs-

elev-

kurser

tid

antal kurser

tid

antal

Alnarp...........

1 (+ l)1

2 år

24

(+ 14)1 22

1 år

40

Adelsnäs.........

1

2 »

20

1

2 »

30

Experimentalfältet

1

2 *

24

1

28 »

30

Söråker ..........

1

2 »

16

1

2 >

30

S:a kurser

4 (+ l)i

S:a elever

84

(+ 14)1 S:a kurser 5 S:a elever

130

Trädgårdsanläggarskola

20

Fruktodlingsskola

15

1 Handelsträdgårdsmästarkurs fördelad på två vinterhalvår.

2 En handelsträdgårdslinje och en plantskolclinje.

8 Kursen under andra året uppdelad på en handelsträdgårdslinje och en handelsekonomisk linje.

4

Kungl. Maj.ts proposition nr lii.

I samband med den föreslagna omorganisationen tillstyrkes i promemorian,
att minimiåldern för inträde vid trädgårdsskolorna sänktes fran 21 till
19 år. För att underlätta för eleverna att vinna anställning omedelbart efter
genomgången utbildning förordas att trädgårdskursema ordnades så att avslutning
kunde ske omkring den 15 februari.

Vidkommande förslaget om inrättande av fruktodlingsskola hänvisar utredningsmannen
i sin promemoria till lantbruksstyrelsens förenämnda utredning,
vari framhållits att odling av frukt i vissa delar av landet numera
finge betraktas som en ekonomiskt viktig gren av lantbruket och att huvudparten
av all saluförd frukt producerades av jordbrukare, som övergått från
odling av vanliga lantbruksväxter till fruktodling i stor skala. För att tillgodose
behovet av utbildningsanstalter på detta område av jordbruksnäringen
skulle enligt styrelsens uppfattning två skolor behöva inrättas, men
styrelsen hade dock nöjt sig med att tills vidare föreslå endast en dylik skola
med plats för 15 elever. Beträffande undervisningen skulle huvudvikten läggas
vid frukt-, bär- och köksväxtodling i praktisk anknytning till jordbruket samt
vid viss plantskoleskötsel. Skolan skulle icke utbilda trädgårdsmästare utan
snarare avse en förutbildning för dem, som eventuellt önskade fortsatt utbildning
inom trädgårdsyrket. Kurstiden föreslås i promemorian fastställd till
10 månader med intagning den 15 februari och avslutning den 15 december.
I promemorian anföres härvid bland annat följande.

Genom lantbruksstyrelsens utredning har klarlagts, att Urhultstrakten med
hänsyn till de naturliga betingelserna synnerligen väl lämpar sig för ekonomisk
fruktodling, vilket för övrigt framgår redan därav att denna odling med
framgång bedrives sedan mycket lång tid tillbaka i dessa trakter. I fråga
om de naturliga förutsättningarna kan visserligen framhållas, att dessa aro
ännu gynnsammare i t. ex. Kristianstads län. Det avgörande härvidlag s\nes
dock icke enbart böra vara — såsom gjorts gällande i vissa yttranden över
lantbruksstyrelsens förslag — var huvudparten av de ekonomiska fruktodlingarna
äro belägna eller var de största produktionsmöjligheterna finnas
vid drift i stor skala. Vid bedömandet av förläggningsfrågan bör stor vikt
även fästas vid behovet i olika landsdelar av ifrågavarande undervisningsverksamhet,
och ur denna synpunkt bör enligt utredningens mening Kronobergs
län för närvarande sättas i första rummet. En lång utveckling halvisa!,
att fruktodling utmärkt väl lämpar sig som komplement till jordbruksdriften
i betydande delar av Kronobergs län, och med hänsyn till jordbrukets
struktur i detta län med den av ålder långt drivna uppdelningen i små brukningsdelar,
som i stor utsträckning äro så belägna att de svårligen kunna
kompletteras vare sig genom sammanslagning eller tillägg av nya arealer,
måste det anses vara ett viktigt allmänt intresse att för dessa talrika innehavare
av alltför små jordbruk underlätta strävanden alt skaffa föivärvsmöjligheter
vid sidan av det egentliga jordbruket.

Utredningsmannen och de sakkunniga dela den uppfattning, som starkt
framhävts i yttranden och framställningar från såväl vederbörande hushållningssällskap
som olika organisationer, att goda förutsättningar finnas inom
länet för en lönande fruktodling men att stort behov föreligger att genom
utbildning sprida kunskaper örn förutsättningarna för en efter ortens förhållanden
anpassad rationell odlingsteknik. En fruktodlingsskola i denna
trakt väntas komma att få sina elever huvudsakligen från småjordbrukar -

Kungl. Maj.ts proposition nr 114.

5

hem. Genom dessa elever samt genom den lill skolan knutna verksamheten
överhuvud skulle direkt och indirekt insikterna i rationellt bedriven ekonomisk
fruktodling snabbt kunna spridas och vidmakthållas bland dem som
lia största behovet därav för sin yrkesmässiga verksamhet.

Enligt en av Kronobergs läns hushållningssällskap efter framställning av
utredningsmannen föranstaltad beräkning skulle kostnaderna för nybyggnader
in. m. för inrättande av en fruktodlingsskola vid Kurrebo belöpa sig
till omkring 180 000 kronor, varav 120 000 kronor lill nybyggnad för elevinternat
och lärosalar, 40 000 kronor till renovering av huvudbyggnaden samt
20 000 kronor för nyinredning av övervåningen i den nuvarande trädgårdsmästarbostaden
till en lärarbostad. Det sammanlagda beloppet har emellertid
ansetts böra höjas till 200 000 kronor.

Därest inrättandet av ytterligare en fruktodlingsskola skulle tagas under
övervägande, anser utredningsmannen i likhet med lantbruksstyrelsen, att
Rånna egendom i Säters socken, Skaraborgs län, bör ifrågakomma, och framhåller
bl. a. följande.

Rånna, som äges av hushållningssällskapet, synes väl lämpad för en fruktodlingsskola
icke minst på grund av den goda tillgången på för ändamålet
lämpliga jordområden samt den speciellt på fruktodling inriktade försöksverksamhet
som där bedrives. Vidare kan till förmån för Rånna anföras, att
det i hela västra Sverige icke finnes någon trädgårdsskola, vilket i och för
sig måste betecknas som mindre lyckligt.

Då utredningen i alla fall finner det tveksamt, örn en andra fruktodlingsskola
bör förläggas till Rånna, beror detta därpå att starka skäl tala för att
även Kristianstads län blir tillgodosett med en skola av förevarande typ. Såsom
från olika håll framhållits bedrives yrkesfruktodling och fruktproduktion
överhuvud taget i synnerligen stor omfattning och med obestridlig framgång
inom betydande delar av Kristianstads län.

En fruktodlingsskola i enskild ägo finnes redan inom Kristianstads län,
nämligen vid Helmershus. Denna skola, som har plats för omkring 10 elever,
drives utan bidrag från det allmänna men har ställt sig under inspektion
av hushållningssällskapet, vars trädgårdskonsulent uppehåller viss undervisning
vid skolan. Det kunde möjligen ifrågasättas som ett provisorium, att
bidrag av statsmedel skulle kunna utgå till denna skolverksamhet lill dess
att frågan örn en ny skola aktualiserats. Utredningen bär dock icke ansett
sig lia anledning att närmare ingå på detta spörsmål.

För närvarande synes det icke kunna komma i fråga atl inrätta mer än
en fruktodlingsskola, bl. a. därför att skolformen får betraktas som hittills i
stort sett oprövad. Utredningsmannen och de sakkunniga lia därför icke ansett
sig böra intaga någon bestämd ståndpunkt till förläggningen av en andra
skola. Örn resultatet av denna skolverksamhet blir gynnsamt, torde frågan
örn en utveckling av densamma böra upptagas på nytt.

Den i promemorian framlagda planen för omorganisation av den lägre
trädgårdsundervisningen skulle enligt vad utredningsmannen framhåller
medföra en ökning av medelsbehovet för såväl avlöningar till lärarpersonal
och driftkostnader sorn byggnadsarbeten vid skolorna.

Vad först gäller lärarpersonalen vid trädgårdsundervisningsanstalterna bär
utredningsmannen föreslagit, att denna i lönehänseende jämställdes nied lärarna
vid lantbruksskolorna, och som stöd för denna uppfattning anfört, att
undervisningen vid trädgårdsskolorna mäste anses så betydelsefull, att
lärarpersonalen vid dessa skolor nied hänsyn till vikten av hästa möjliga re -

6 Kungl. Maj:ts proposition nr lii.

krytering borde beredas en lika god löneplacering som andra lärare med liknande
uppgifter.

Med åberopande av departementschefens uttalande i Kungl. Maj:ts proposition
nr 142 till 1945 års riksdag framhålles, att frågan om trädgårdsskolornas
jämställande i detta hänseende med lantbruksskolorna torde få anses i
princip avgjord.

Vidkommande antalet lärare återger utredningsmannen följande uttalande
i lantbruksstyrelsens utredning.

Vad rör de egentliga trädgårdsskolornas lärarpersonal synes — bortsett
från trädgårdsskolan vid Alnai''p —- vid var och en av dessa tre skolor efter
föreslagen utbyggnad i allmänhet böra räknas med en fast anställd lärarpersonal
av förutom föreståndare två ämneslärare och en extra ordinarie ämneslärare.

Den föreslagna fruktodlingsskolan kommer att i viss mån intaga en särställning
i det att den teoretiska undervisningen vid densamma blir mera begränsad
därigenom, att hela undervisningskursen är avsedd att omfatta blott
10 månader med omväxlande praktiskt arbete och lektioner samt demonstrationer
och övningar. I fråga om omfattningen av den teoretiska undervisningen
torde fruktodlingsskolan beträffande antalet lektioner på lärosal
komma ganska nära den kurs, som meddelas vid lantmannaskolas vinterkurs
örn 125 arbetsdagar. Då emellertid kurstiden såsom nämnts är beräknad
till 10 månader med under lärares ledning förekommande demonstrationer
och övningar vid sidan av lektioner och då det är. förutsatt, att även
kortare specialkurser skola anordnas, kommer undervisningen där att pågå
praktiskt taget året runt. Av denna anledning föreslår lantbruksstyrelsen
att avlöning till föreståndare och lärare vid fruktodlingsskola utgår med samma
belopp som till motsvarande befattningshavare vid övriga trädgårdsundervisningsanstalter.
I avvaktan på erfarenheter om sistnämnda skolverksamhet
torde det i fråga om antalet lärare vid skolan vara tillfyllest med en
extra ordinarie ämneslärare utöver skolans föreståndare.

Beträffande behovet av statsbidrag till avlöningar åt lärarpersonalen anföres
i promemorian bland annat följande.

Storleken av det årliga statsunderstödet lill avlöningar vid fullt genomförd
organisation, bortsett från kristillägg och ålderstillägg, vid de föreslagna
trädgårdsundervisningsanstaltema -— med undantag av trädgårdsskolan vid
Alnarp — framgår av följande sammanställning.

Grundlön åt 5 föreståndare............ å kr. 7 560 kr. 37 800

s »8 ämneslärare ............ » » 5 520 » 44 160

» » 5 e. o. ämneslärare........ » » 4 000 > 20 000 kr. 101960

Rörligt tillägg................................................. » 15 294

Arvoden åt speciallärare............................... »_6 500

Summa kr. 123 754

Innan någon av de föreslagna nya trädgårdsundervisningsanstalterna kommit
till stånd och innan den föreslagna utökningen av de nuvarade trädgårdsskolorna
kunnat ske, bör till lantbruksakademiens trädgårdsskola samt trädgårdsskolorna
vid Adelsnäs och i Söråker statsunderstödet till avlöningar
med undantag av kristillägg beräknas enligt följande sammanställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 114.

7

Avlöningar

3 föreståndare..........

6 ämneslärare..........

3 e. o. ämneslärare.....

Ålderstillägg till

3 föreståndare..........

6 ämneslärare..........

3 e. o. ämneslärare.....

Rörligt tillägg (15 procent) .
Speciallärare (3 x 1 000 kr.)

å kr. 7 560 kr. 22 680

» » 5520 > 33 120

» » 4 000 » 12 000 kr. 67 800

kr. 4 320
» 10 560

» 720 kr. 15 600

» 11910
» 3 000

Summa kr. 98 310

Löneregleringen torde böra genomföras från och med ingången av budgetåret
1946/47.

Statsbidraget till driftkostnader vid genomförd organisation har uppskattats
till sammanlagt omkring 31 000 kronor årligen. Erforderliga byggnadsarbeten
ha under här angivna förutsättningar beräknats komma att belöpa
sig till 1 288 000 kronor. Utredningsmannen har i likhet med lantbruksstyrelsen
ansett, att statsbidrag för detta ändamål borde kunna beviljas efter
samma grunder, som gälla för nybyggnader vid lantmanna- och lanthushållsskolor
och som innebära att dylikt bidrag må utgå med tre fjärdedelar ar
godkända byggnadskostnader. Under dessa omständigheter beräknas statens
utgifter komma att uppgå till närmare 1 000 000 kronor. Härtill skulle komma
eventuella kostnader i samband med en utvidgning av lokalerna vid Adelsnäs
trädgårdsskola, vilka uppskattats till 70 000 å 80 000 kronor och vartill
statsbidrag under nuvarande förhållanden ej torde kunna beviljas. Vid samtliga
här återgivna kostnadsberäkningar har helt bortsetts från medelsbehovet
vid statens trädgårdsskola i Alnarp.

Beträffande lärlingsutbildningen innebär utredningsmannens förslag bl. a.
att antalet lärlingar, som för närvarande begränsats till högst 30, ökats till 60.
Detta skulle medföra ett medelsbehov av 24 000 kronor, motsvarande en
fördubbling av nu utgående statsanslag.

Yttranden.

I flertalet yttranden har utredningsmannens uppfattning örn behovet av
utvidgning och omorganisation av undervisningen och yrkesutbildningen på
trädgårdsskötselns område vunnit anslutning. Statskontoret har dock med
erinran örn sitt i yttrande över lantbruksstyrelsens förslag tidigare framförda
krav på en redogörelse för skolornas ekonomiska förhållanden ansett,
att ett slutligt ståndpunkttagande borde anstå tills ett klarläggande av
skolornas förmögenhetsförhållanden och beräknade inkomster och utgifter
erhållits.

Mot de av utredningsmannen föreslagna riktlinjerna för en omorganisation
har ett flertal erinringar gjorts. Lantbruksstyrelsen har sålunda fram -

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 114.

hållit, att utredningsmannens förslag i fråga om utbildningsbehovets tillgodoseende
vore för snävt beräknat, och bl. a. icke ansett sig kunna biträda
att den tvååriga allmänna kursen vid Alnarp indroges och ersattes med en
ettårskurs. Även styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut
har givit uttryck åt samma betänkligheter och framhållit, att den
föreslagna omorganisationen av den lägre trädgårdsundervisningen icke kunde
genomföras med mindre än alt lärarpersonalen ökades och ombyggnad
komme till stånd. För bibehållande av den tvååriga utbildningskursen vid
Alnarp lia vidare bl. a. styrelserna för Adelsnäs trädgårdsskola, Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund
och Sveriges kyrkogårdsföreståndare uttalat sig.
Inrättandet av ettårig kurs har tillstyrkts av bl. a. styrelserna för Önnestads
lantmannaskola, Sveriges konditionerande trädgårdsmästares förening, centralorganisationen
för examinerade trådgårdsmästare och Svenska lantarbetareförbundet.

Lantbruksakademien har i huvudsak tillstyrkt förevarande omorganisationsförslag.
Beträffande den föreslagna trädgårdsanläggarskolan har akademien
ansett frågan örn samorganisation mellan denna skola och trädgårdsskolan
vid Experimentalfältet böra närmare utredas.

Byggnadsstyrelsen bär i sitt yttrande bestämt avstyrkt att trädgårdsskolan
vid Experimentalfältet bibehölles och utvidgades samt erinrat om att
frågan om tomtmark för vetenskapliga statsinstitutioner vore föremål för utredning
inom 1945 års markkommission. Styrelsen har vidare funnit de angivna
byggnadskostnadema vara genomgående för lågt beräknade.

I anledning av byggnadsstyrelsens yttrande har lantbruksakademien i skrivelse
den 7 februari 1946 hemställt, att frågan om förläggning av akademiens
skola måtte lösas utan ytterligare uppskov.

Vetenskapsakademien har med instämmande i utlåtande, som på akademiens
anmodan avgivits av Bergianska stiftelsens föreståndare, dels bestämt
avstyrkt att frågan örn inrättande av trädgårdsanläggarskola upptoges till
avgörande på grundval av föreliggande utredning, dels föreslagit ny utredning
angående möjligheten och lämpligheten av en samorganisation av den
lägre och den högre undervisningen inom området för trädgårdsanläggning
och trädgårdskonst, dels ock anhållit att Bergianska trädgårdsskolans framtida
ställning måtte vid denna utredning tagas i betraktande.

Förslaget om inrättande av skola för tillgodoseende av behovet av yrkesutbildning
på fruktodlingens område har allmänt tillstyrkts. I utredningsmannens
hemställan att en dylik skola i första hand borde förläggas till
Kurrebo i Kronobergs län instämma Kronobergs läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott, styrelserna för Norrlands trädgårdsskola i Söråker, Önnestads
lantmannaskola och Sveriges pomologiska förening samt Kronobergs
läns fruktodlareförbund i gemensamt yttrande med Urshultsbygdens fruktintressenters
samorganisation. Kristianstads läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott
och Skaraborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott
ha förklarat sig ej vilja motsätta sig att en fruktodlingsskola förlägges
till Kurrebo men samtidigt uttalat önskemål om inrättande av ytterligare en

Kungl. May.ts proposition nr 114.

9

skola. Hushållningssällskapets förvaltningsutskott i det förstnämnda länet har
härvid förordat Kristanstads län, förslagsvis Bäckaskogs kungsgård eller Backagården
i Fjälkestads socken medan hushållningssällskapets förvaltningsutskott
i Skaraborgs län ansett Rånna egendom i nämnda län böra ifrågakomma.
Kristianstads läns fruktodlareförbund och Skånes yrkesfruktodlares förening
ha avstyrkt utredningsmannens förslag i förevarande hänseende och i
stället uttalat sig för Kristianstads län såsom lämplig förläggningsplats.

Utredningsmannens förslag till lönereglering har i flertalet yttranden lämnats
utan erinran. Statskontoret anser dock frågan om en definitiv reglering
av lärarlöner vid trädgårdsundervisningsanstaltema böra uppskjutas och anför
härvid följande.

Genom 1945 års riksdags beslut kan visserligen bidragsfrågan så vitt rör
lärarlöner och driftskostnader sägas ha blivit i princip avgjord av statsmakterna.
Då emellertid samtliga frågor rörande trädgårdsskolornas framtida
ställning i statsbidragshänseende enligt statskontorets mening böra avgöras i
ett sammanhang, torde ett slutligt ståndpunkttagande icke kunna ske förrän
på ett fullt klarläggande sätt utretts om och i vad mån ett verkligt behov
av utökat understöd föreligger.

Allmänna lönenämnden hänvisar till att nämnden redan tidigare uttalat
sig för att avlöningen till föreståndare och lärare vid trädgårdsskola måtte
bestämmas enligt samma grunder, som gälla beträffande motsvarande befattningshavare
vid lantbruksskola och framhåller i huvudsak följande.

Vad lönenämnden i sitt nyssnämnda utlåtande anförde hade närmast avseende
å de statsunderstödda trädgårdsskolorna. Motsvarande^ synes lönenämnden
böra gälla jämväl beträffande den föreslagna trädgårdsanläggarskolan.
Lönenämnden är däremot icke beredd att i dessa sammanhang taga
ställning till frågan, huruvida även lärarpersonalen vid den föreslagna fruktodlingsskolan
skulle i avlöningshänseende jämställas med motsvarande personal
vid lantbruksskolorna. Ifrågavarande spörsmål synes lönenämnden,
bland annat med hänsyn till fruktodlingsskolans ringa elevantal, lägre inträdesfordringar
och mera begränsade teoretiska undervisning, böra underkastas
ytterligare överväganden.

Beträffande den föreslagna utvidgningen av lärlingsutbildningen har statskontoret
ansett, att prövningen av frågan örn ytterligare statligt stöd borde
anstå i avvaktan på närmare erfarenheter av nuvarande verksamhet. Styrelserna
för lantmannaskolan i Umeå, lantmannaskolan i Jälla, Svenska lantarbetareförbundet
och föreningen Sveriges stadsträdgårdsmästare ha anhållit
om ytterligare utredning av frågan om lärlingsutbildningen.

Den svenska trädgårdsodlingen har under den senaste mansåldern i samband
med de förändringar, som konsumtionsvanorna undergått, utvecklats
till en viktig näringsgren såväl med hänsyn till sin betydelse för vårt lands
livsmedelsförsörjning som ur sysselsättningssynpunkt. Ehuru trädgårdsskötseln
i växande utsträckning kommit att bedrivas såsom en självständig näringsgren,
har den likväl i vissa avseenden och inom vissa delar av landet
bibehållit sin ursprungliga karaktär av binäring till det egentliga jordbru -

Departemenls chefen.

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 114.

ket. I synnerhet torde detta gälla frukt- och bärodlingen, som erbjuder beaktansvärda
möjligheter till förbättring av arbetstillfällen och förtjänster
särskilt vid det mindre jordbruket.

I allmänhet synes man vara ense därom alt gränserna för trädgårds- och
fruktodlingens utveckling i vårt land icke på långt när uppnåtts. I detta
sammanhang må framhållas, att företagna undersökningar tyda på att
de framtida förändringarna av konsumtionsvanorna komma att gå i
riktning mot en kraftigt stegrad förbrukning av grönsaker och framförallt
av frukt och bär. Under dessa omständigheter torde nian kunna förutse
ökade möjligheter för trädgårds- och fruktodlingen. Då man icke torde kunna
räkna med att några exportmarknader efter livsmedelsproduktionens
återhämtning utomlands komma att föreligga för den svenska jordbruksproduktionen
och med hänsyn till den tendens till stegring av den inhemska
produktionen, som torde kunna emotses, är det av utomordentlig vikt att alla
möjligheter till inhemsk avsättning bliva till fullo utnyttjade. En övergång
från andra produktionsgrenar inom! jordbruket till en intensivare trädgårdsodling
är sålunda av stor betydelse, eftersom härigenom avsättningen av den
framtida produktionsökningen skulle underlättas, samtidigt som en dylik
utveckling skulle verka befordrande på näringsstandarden.

Men också ur en annan synpunkt torde det vara betydelsefullt, att det
svenska jordbruket tillvaratager möjligheterna till ökad avsättning av trädgårdsprodukter.
1 vissa delar av landet kan sålunda odlingen av frukt och
bär skapa förutsättning för bibehållande av mindre jordbruk, vilka under
nuvarande förhållanden icke äro tillräckliga för att giva innehavaren skälig
arbetsinkomst men på grund av sitt läge eller beskaffenhet ej lämpligen kunna
kompletteras eller sammanslås med andra brukningsdelar. Även om betydelsen
härav icke bör överskattas, torde man dock icke kunna helt bortse
från den förbättring av utkomstmöjligheterna, som fruktodlingen kan medföra
för innehavarna av dylika mindre jordbruk.

En förutsättning för att det svenska jordbruket skall kunna tillvarataga
de gynnsamma avsättningsmöjligheter, som frukt- och trädgårdsodlingen kan
komma att erbjuda, är naturligtvis att yrkeskunnigheten på dessa områden
upprätthålles och utvecklas. Ostridigt är emellertid att utbildningen i trädgårdsfacket
länge varit eftersatt i vårt land. Utbildningsmöjligheterna ha
icke hållit jämna steg med trädgårdsnäringens snabba utveckling. På grund
av dåliga ekonomiska resurser ha sålunda trädgårdsskolorna, som närmare
torde framgå av utredningen i ärendet, tvungits skjuta åt sidan sin förnämsta
uppgift, nämligen undervisningen, för att istället inrikta verksamheten
på affärsmässig trädgårdsodling.

Genom beslut av 1945 års riksdag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 142 jämställdes trädgårdsskolorna i princip med lantbruksskolorna
i fråga om statsbidrag till lärarlöner och driftkostnader. Härmed har ett
betydelsefullt steg tagits i riktning mot ett bättre tillgodoseende av utbildningsbehovet.
Alltjämt är emellertid trädgårdsskolornas ställning ogynnsammare
än övriga anstalters för lantbrukets yrkesutbildning. Trädgårdsskolorna

Kungl. Maj.ts proposition nr 114.

11

åtnjuta sålunda ej statsbidrag för byggnadsarbeten, medan däremot enligt
gällande bestämmelser dylikt bidrag kan utgå till nybyggnader vid lantmanna-
och lanthushållsskolor till tre fjärdedelar av de av Kungl. Majit godkända
byggnadskostnaderna. Till följd härav är den materiella utrustningen
vid trädgårdsskolorna jämförelsevis otillfredsställande. Då en ökning av undervisningen
torde förutsätta om- och nybyggnader för skolornas behov, anser
jag mig böra föreslå, att statsbidrag måtte utgå efter samma grunder som
gälla för lantmanna- och lanthushållsskolor!^ varigenom trädgårdsskolorna
sålunda i detta hänseende skulle jämställas med övriga anstalter för yrkesutbildning
i jordbruket. Någon anslagsökning för nästkommande budgetår
utöver vad som kan erfordras i samband med inrättandet av en fruktodlingsskola,
som jag i det följande kommer att föreslå, torde detta icke behöva föranleda.

Med hänsyn till vad förut sagts rörande fruktodlingens nuvarande och
framtida betydelse för vårt lands livsmedelsförsörjning och icke minst för det
mindre jordbrukets ekonomiska förhållanden synes det mig i hög grad angeläget,
att behovet av utbildning och undervisning på detta område av trädgårdsnäringen
snarast blir tillgodosett. Att detta behov gör sig starkt gällande
sammanhänger givetvis också därmed, att den svenska fruktodlingen
till följd av konkurrensen utifrån måste eftersträva kvalitetsförbättringar
och därför tvingas inrikta sig på ett omfattande förädlingsarbete.
Utredningsmannens förslag om inrättande av en särskild skola med uppgift
att utbilda yrkesmän i de göromål, som sammanhänga med bedrivandet av en
lönsam fruktodling, synes mig därför beaktansvärt. Vid en dylik skola, som
torde böra erhålla en utpräglad karaktär av yrkesskola, böra jordbrukets män
och kvinnor i kurser örn tio å tolv månader erhålla undervisning örn fruktodlingens
naturliga och ekonomiska betingelser samt inhämta kunskaper och
praktisk färdighet rörande skötseln av olika slag av fruktträd och bärbuskar.
Principerna för och tillvägagångssättet vid plantering och ympning, beskärning
och gallring, besprutning och gödsling samt fruktens omhändertagande
och förpackning böra sålunda ingå i undervisningen, för vilken de närmare
riktlinjerna sedermera torde få uppdragas. Till en början torde utbildningsbehovet
kunna tillgodoses med två lärarkrafter, varav en föreståndare för
skolan och en ämneslärare, vilka i lönehänseende synas böra jämställas med
lärarpersonallen vid trädgårdsskolorna. Då skolan ej torde kunna träda i
verksamhet förrän efter utgången av nästkommande budgetår synas bidrag
till lärarlöner ej behöva beräknas för budgetåret 1946/47. I samband med utredningen
lia önskemål framkommit om inrättande av flera skolor av hithörande
typ. Med hänsyn till att den verksamhet, varom här är fråga, är ny och
hittills oprövad i vårt land, är jag dock icke beredd att föreslå, att tills vidare
mer än en fruktodlingsskola med plats för 15 till 20 elever årligen inrättas.
Erfarenheterna härav torde först böra avvaktas, innan denna undervisningsform
utvidgas. I utredningen lia skäl åberopats för att en fruktodlingsskola i
första hand skulle förläggas till Kronobergs läns hushållningssällskaps egendom
Kurrebo i Urshults socken. Den omfattning fruktodlingen fått i dessa

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 114.

trakter talar onekligen härför. Förslag ha emellertid också väckts om andra
platser som lämplig förläggningsort. Under alla omständigheter erfordras att
speciella anordningar och överenskommelser med lokala myndigheter och
sammanslutningar ingås, innan valet mellan olika alternativ för skolans förläggning
definitivt träffas. Därest riksdagen biträder förslaget örn inrättande
av en fruktodlingsskola, torde det därför få ankomma på Kungl. Maj:t att i
sinom tid bestämma lämplig förläggningsplats. För att en fruktodlingsskola
skall kunna träda i verksamhet inom rimlig tid, måste uppförandet av lokaler
för undervisningen samt av bostäder åt elever och lärare snarast igångsättas.
Såsom lämplig utgångspunkt för beräkning av kostnaderna härför
torde det av utredningsmannen angivna beloppet av 200 000 kronor för tillgodoseende
av byggnadsbehovet vid Kurrebo kumla godtagas. Efter här föreslagna
bidragsgrunder skulle statsverkets kostnader i samband med iordningställande
av lokaler för en fruktodlingsskola sålunda komma att uppgå
till 150 000 kronor. Till täckande av dessa kostnader torde under anslagstiteln
Trädgårdsundervisningen: Bidrag till byggnadsarbeten vid fruktodlingsskola
för budgetåret 1946/47 böra anvisas ett reservationsanslag av
150 000 kronor.

Jag vill slutligen biträda utredningsmannens förslag att statsbidraget till
lärarlöner vid trädgårdsskolorna ökas för möjliggörande av den lönereglering,
varom 1945 års riksdag i princip beslutat. Härigenom skulle lärarna vid trädgårdsskolorna
i lönehänseende bliva jämställda med lärarna vid lantbruksskolorna,
vilket med hänsyn till de anspråk, man nu och i framtiden måste ställa
på de förstnämndas kvalifikationer, synes mig rimligt. Vid bifall till detta
förslag bör anslaget för bidrag till avlöningar åt lärarpersonalen för budgetåret
1946/47 höjas från 60 000 till i runt tal 90 000 kronor samt givas karaktär
av förslagsanslag. Anslaget till driftkostnader torde för nästa budgetår
böra uppföras med samma belopp som i löpande riksstat eller 20 000 kronor.

Jag är för närvarande icke beredd att taga ståndpunkt till förslaget angående
lärlingsutbildningen. Denna fråga torde böra underkastas ytterligare utredning
och överväganden av den av mig enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 7 december 1945 tillsatta utredningen angående yrkesutbildningen inom
jordbruket och skogshanteringen. Anslaget för ifrågavarande ändamål torde
därför för nästa budgetår böra upptagas med oförändrat belopp av 12 000
kronor.

Till övriga av utredningsmannen väckta förslag till förbättring av yrkesutbildningen
på trädgårdsnäringens område torde jag få återkomma, sedan
ytterligare utredning i ärendet verkställts.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att å riksstaten för budgetåret 1946/47 under nionde huvudtiteln
anvisa

1) till Trädgårdsundervisningen: Understöd åt trädgårdsskolor:
Avlöningar ett förslagsanslag av .... kronor 90 000;

Kungl. Maj-.ts proposition nr 114.

13

2) till Trädgårdsundervisningen: Understöd åt trädgårdsskolor:
Driftkostnader ett förslagsanslag av kronor 20 000;

3) till Trädgårdsundervisningen: Bidrag till byggnadsarbe ten

vid fruktodling sskola ett reservationsanslag
av .............................. kronor 150 000;

4) till Trädgårdsundervisningen: Lärlingsutbildning ett reservationsanslag
av...................... kronor 12 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt förordnar,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Benno Gårdsten.