Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

1

Nr 113.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till understöd
åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter,
m. m.; given Stockholms slott den 1 mars 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen, att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1
mars 1946.

Närvarande.

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen
anför chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan föreslagit
riksdagen att i avbidan på särskild proposition för budgetåret 1946/47 beräkna
dels till Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogsstuderande
ett förslagsanslag av 46 900 kronor (IX H. T. p. 35), dels ock till Lägre lantbruksundervisning
m. m: Undervisning åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter
m. m. ett förslagsanslag av 750 000 kronor (IX H. T. p. 45).

Jag torde nu ånyo få anmäla dessa anslagsfrågor.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 113.

1

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter.

Å riksstaten för innevarande budgetår är till Lägre lantbruksundervisning
m. m.: Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter m. m.
uppfört ett förslagsanslag av 750 000 kronor. I fråga om bestämmelserna för
anslagets användning torde jag få hänvisa till statsliggaren s. 746.

I skrivelse den 31 augusti 1945 har lantbruksstyrelsen hemställt om ett
anslag av 900 000 kronor för nästa budgetår. Av styrelsens skrivelse inhämtas
bland annat följande.

Styrelsen har erinrat, att vid 1945 års riksdag beslutades höjning av understöden
åt bland andra elever vid lägre lanbruksundervisningsanstalter
samt att jordbruksutskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 1/1945
anfört, att ytterligare höjning av understöden och eventuellt omläggning av
grunderna för dessas utdelande borde tagas under övervägande och det förslag,
som därav kunde föranledas, framläggas för 1946 års riksdag. Tillika
har erinrats, att statsutskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr
149/1945 uttalat, att starka skäl talade för den principen, att stipendierna
för såväl teoretiska som praktiska studier för helt obemedlade studiebegåvade
lärjungar avpassades så, att de i huvudsak gåve full behovstäckning.

Då elevunderstöden för närvarande kunde beräknas täcka endast kostnaderna
för kost och logi, har lantbruksstyrelsen föreslagit, att understöden
skulle höjas för elever vid lantmanna- och lanthushållsskolor i tredje behovsgraden
från 75 till 90 kronor, i andra behovsgraden från 50 till 60 kronor
och i första behovsgraden från 25 till 30 kronor, allt per månad, samt
för elever vid lantbruksskolor i tredje behovsgraden från 325 till 400 kronor,
i andra behovsgraden från 225 till 300 kronor och i första behovsgraden från
125 till 200 kronor, allt per läsår. För att stimulera ungdomen till att i större
utsträckning deltaga i till sommarhalvåret förlagda kurser har styrelsen därjämte
förordat, att understöden till elever i kurser, som påginge under sommaren
vid lantmanna- och lanthushållsskolor, förslagsvis under tiden 1 maj
—31 oktober, finge utgå med ett något högre belopp, exempelvis 120, 80 och
40 kronor per läsmånad i respektive behovsgrader. Även vid årskurs och
längre kurs vid lantmannaskola och vid helårskurs vid lantliushållsskola har
lantbruksstyrelsen ansett det högre understödet böra utgå under tiden 1 maj
—31 oktober.

I fråga om Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstituts driftsledarkurs,
handelsträdgårdsmästarkurs samt kurs i hovbeslag och maskinreparation
ävensom trädgårdskurs vid folkhögskola, kurs för ladugårdsskötare,
kontrollassistentkurs anordnad vid statsunderstödd lantbruksundervisningsanstalt
samt hovslagarkurs vid veterinärhögskolan och vid veterinärinrättningen
i Skara, vid vilka kurser understöd nu beviljas enligt de för lantmanna-
och lanthushållsskolor gällande bestämmelserna, har lantbruksstyrelsen
föreslagit, att understöden skulle utgå i enlighet med de grunder, som
av styrelsen förordats beträffande elevunderstöd vid till vinterhalvåret förlagda
kurser vid lantmanna- och lanthushållsskolor. Understöd enligt samma
grunder borde enligt styrelsens förslag jämväl utgå til! elever vid mejeriskolan
vid Alnarpsinstitutet samt vid kurser för ladugårdsföreståndare, fårägare
och fjäderfäskötare.

Beträffande elevunderstöd vid trädgårdsskolor har styrelsen ansett, att
understöden alltjämt borde anknytas till bestämmelserna om understöd till
elever vid lantbruksskolor. Även i fråga örn lägre mejeriskolor har styrelsen
föreslagit tillämpning av sistnämnda bestämmelser.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 113.

3

Enligt lantbruksstyrelsens mening borde även understöden höjas för elever
vid utbildningskurs för ladugårdsförman från 360 till 450 kronor för hela
kursen, för elever vid fast småbrukarkurs med särskilt antagna elever från 2
till 3 kronor örn dagen samt för elever vid husmoderskurs och specialkurs
med särskilt antagna kvinnliga elever från 3 till 4 kronor om dagen.

Styrelsen har i anslutning till det anförda beräknat medelsbehovet för
nästa budgetår till understöd åt olika elevkategorier på följande sätt.

Elever vid lantmannaskolor ........................... kronor 340 000

» » lanthushållskolor .......................... » 340 000

» » lantbruksskolor ............................ » 54 000

» » driftsledarkursen i Alnarp .................. » 7 000

» » trädgårdskurser vid folkhögskolor och vid lian delsträdgårdsmästarkursen

................ » 10 000

» » kurser i hovbeslag och maskinreparation i Aln arp

samt vid hovslagarkurser vid veterinärhögskolan
och veterinärinrättningen i Skara » 10 000

» » kurser för ladugårdsskötare ................ » 28 000

» » mejeriskolor .............................. » 28 000

» » ladugårdsföreståndarkurser .................. » 3 000

» » utbildningskurser för fårägare .............. » 4 000

» » fjäderfäskötarkurs ......................... » 2 500

» » trädgårdsskolor ............................ » 20 000

» » ladugårdsförmanskurser .................... » 58 000

» » fast småbrukarkurs med särskilt antagna elever

samt elever vid husmoderskurs och specialkurs
med särskilt antagna kvinnliga elever . . »_7 000

Summa kronor 911500.

Lantbruksstyrelsen har funnit, att det sammanlagda understödsbeloppet
med iakttagande av största möjliga sparsamhet vid understödens beviljande
kunde begränsas till 900 000 kronor.

I remissutlåtande den 8 oktober 1945 har statskontoret förklarat sig icke
kunna tillstyrka en höjning av understödsbeloppen, eftersom dessa så sent
som från och med innevarande budgetår undergått en väsentlig höjning. Ämbetsverket
har vidare uttalat, att stipendiebeloppen icke borde fastlåsas vid
nuvarande höga prisnivå.

Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund har i skrivelse den 20 november
1945 hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen sådan höjning
av förevarande anslag, att dels stipendiernas maximibelopp vid lantmanna-
och lanthushållsskolor samt med dem i stipendiehänseende jämställda
kurser kunde bestämmas till 100 kronor per elev och månad och
stipendierna till elever vid övriga kurser inom den lägre lantbruksundervisningen
i motsvarande mån höjas, dels ock för eleverna förmånligare grunder
kunde tillämpas vid stipendiernas fördelning. Förbundet har därvid hänvisat
till vad jordbruksutskottet yttrat i sitt utlåtande nr 1/1945 samt ytterligare
anfört, att de stipendier, som komme alt utdelas på grundval av den
av lanbruksstyrelsen fastställda stipendieskalan måste bliva otillräckliga.
Enligt förbundets mening vore det svårt att inse, varför icke huvudparten
av de elever, som i stipendieskalan hänförts till andra och tredje behovsgraderna,
skulle kunna tilldelas det maximala stipendiebeloppet, 75 kronor

4

Kungl. ]\Iaj:ts proposition nr 113.

i månaden. Att de elever, som hänförts till första behovsgraden, i stor utsträckning
hade behov av högre stipendiebelopp vore jämväl ett faktum.

I yttrande den 26 januari 1946 över förbundets skrivelse har lantbruksstyrelsen
anfört bland annat följande.

Lantbruksstyrelsen har icke något att erinra mot principen, att stipendierna
för såväl teoretiska som praktiska studier för helt obemedlade studiebegåvade
lärjungar avpassas så, att de i huvudsak giva full behovstäckning.
Skulle Kungl. Majit anse sig böra framlägga förslag i sådan riktning, synes
understödsbeloppet såsom Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund föreslagit
böra bestämmas till högst 100 kronor för månad för elever i lantmanna-
och lanthushållsskolor och med dessa i stipendiehänseende jämställda
kurser. Lantbruksstyrelsen anser sig dock böra vidhålla kravet på
högre understöd under sommarhalvåret åt elever vid lantmanna- och lanthushållsskolor
i enlighet med förslaget i skrivelsen den 31 augusti 1945. Höjas
understöden för elever i lantmanna- och lanthushållsskolor till högst
100 kronor för månad, torde understöden för elever vid lantbruks- och trädgårdsskolor
böra höjas till 425, 325 och 225 kronor för årskurs i respektive
behovsgrader och för elev i ladugårdsförmanskurs till 480 kronor.

•Tåg torde i detta sammanhang även få anmäla, att norrlandskommittén i
sitt betänkande angående yrkesutbildningen i Norrland föreslagit, att till deltagare
i sådan yrkesundervisning, vid vilken stipendium av statsmedel finge
beviljas deltagarna, resebidrag ulan behovsprövning skulle få utgå för resa
med billigaste färdsätt från hemorten till skolan och åter samt, när så föranleddes
av högtider eller andra särskilda förhållanden, för en hemresa under
läsårets eller kursens lopp med högst det belopp per resa, varmed kostnaden
överstege 10 kronor, dels ock att skogssällskapet i skrivelse den 16
februari 1946 hemställt, att stipendier måtte få utgå av statsmedel efter samma
grunder som för eleverna vid lantmannaskolor till eleverna vid vissa
vid Östads Barnhus egendom i Älvsborgs län ifrågasatta skogsbrukskurser.

Skogssällskapet har i sin skrivelse anfört bland annat följande.

Den verksamhet, som stiftelsen Östads Barnhus i Älvsborgs län bedrivit,
har i allt väsentligt upphört. De på sin tid uppförda byggnaderna för logering,
utspisning och skolutbildning av dess elever äro sålunda disponibla. Då
stiftelsens egendomar bland annat innefatta omkring 3 000 hektar skogsöda
annan utmark av mycket växlande natur, inrymmande såväl barr- som
lövskog, och skogarna med hänsyn til! sin beskaffenhet och därtill rika behov
av arbeten för att bringas i önskvärt skick bereda ovanligt gynnsamma
betingelser för ifrågavarande utbildning, bör stiftelsen kunna fylla en betydelsefull
uppgift till gagn för skogsbruket inom landets södra delar genom
att ställa sig till förfogande för att där få till stånd en yrkesskola för skogsbruket,
där just grundläggande erfarenheter beträffande skoglig utbildning
skulle kunna vinnas. Denna synes till en början försöksvis böra omfatta
kurser örn fem månader och i första hand erbjudas åldersklasser, som ligga
närmast i anslutning till folkskolans avslutning, sålunda mellan 16 och
20 år.

Även med denna begränsning kommer naturligtvis en rätt stark differentiering
i fråga örn förmåga och erfarenhet att göra sig gällande emellan deltagarna
i kurserna, vilka förvisso komma att innefatta såväl otränade som i
skogsarbetet mera förfarna ynglingar. I betraktande härav och med hänsyn
till önskvärdheten av smidig anpassning till kursklientelets sammansättning

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

5

synes det inte tillrådligt att redan från början draga upp några mera strikta
linjer för kursverksamheten utan under noggrant hänsynstagande till individuella
egenskaper och förmåga anpassa utbildningen så att den blir mest
givande med hänsyn lill vars och ens naturliga läggning.

Även örn det på grund härav är av synnerlig vikt, att ledningen av kursen
blir lagd i omdömesgilla händer, som icke behöva vara alltför starkt bundna
av uppställda regler för utbildningen, bör denna givetvis bygga på en plan
med lämplig avvägning mellan praktisk och teoretisk utbildning.

Då arten av de olika skogsarbeten, som skulle bedrivas, kräver att varje
kurs innefattar såväl vinter- som sommarmånader innebära planerna för
dessa, att normalt skulle hållas tvenne kurser om fem månader vardera; den
ena omfattande tiden 10 januari—10 juni (vårkurs) och den andra 20 juli—
20 december (höstkurs). I enlighet härmed skulle i år först en höslkurs
kunna hållas. Med hänsyn emellertid till önskvärdheten av att utan dröjsmål
få pröva ifrågavarande utbildning är det önskvärt att redan i år få till
stånd en, om ock försenad, vårkurs med början den 15 mars för att i så
fall pågå till 20 augusti.

Lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen ha i infordrade remissyttranden tillstyrkt
bifall till framställningen.

Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogsstuderande.

För innevarande budgetår har å riksstaten till Specialgymnasiet för lantbruks-,
mejeri- och skogsstuderande anvisats ett förslagsanslag av 46 900
kronor. I fråga örn bestämmelserna angående anslagets användning torde jag
få hänvisa till statsliggaren s. 739.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1945 — efter förslag av
styrelsen för specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogsstuderande,
vari hemställts om anslag å 57 500 kronor — gjort framställning om ett med
8 900 kronor till 55 800 kronor förhöjt anslag för nästa budgetår. I skrivelsen
har skolöverstyrelsen förnyat av överstyrelsen tidigare framfört förslag
örn höjning av rektorsarvodet från 500 till 800 kronor, överstyrelsen
har vidare förordat en lönereglering för gymnasiets två fasta ämneslärartjänster.
För arvode till rektor och lärarlöner har överstyrelsen med hänsyn
härtill beräknat 32 500 kronor, eller 4 400 kronor mer än för löpande
budgetår. Till bestridande av kostnader för undervisningsmateriel har
föreslagits oförändrat belopp, 400 kronor. Till övriga utgifter har överstyrelsen
beräknat ett 500 kronor högre belopp än för innevarande budgetår,
eller 5 900 kronor. Överstyrelsen har slutligen begärt en höjning av beloppet
till elevstipendier med 4 000 kronor till 17 000 kronor, varvid upplysts,
att överstyrelsen på grund av 1945 års riksdags uttalande i stipendiefrågan
föreslagit en motsvarande ökning av anslagsanvisningen till stipendier
åt elever vid folkhögskolorna. Beträffande förslaget om en lönereglering
av de fasta ämneslärartjänstema vid gymnasiet har skolöverstyrelsen anfört
i huvudsak följande.

Styrelsen för specialgymnasiet har efter anmodan av skolöverstyrelsen
framlagt förslag i ämnet och därvid förordat, att ämneslärartjänstema skulle
inordnas under civila avlöningsreglementet och placeras, lärartjänsten i

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

tyska och engelska i lönegrad A 24 samt lärartjänsten i matematik och naturvetenskapliga
ämnen i lönegrad A 26. Gymnasiestyrelsen har emellertid
uttalat, att styrelsen ansåge det fördelaktigt, örn undervisningen alltjämt
finge bestridas med timlärare. I detta sammanhang har gymnasiets styrelse
förnyat av styrelsen tidigare gjorda framställningar om förhöjning av nu
gällande timarvoden. Styrelsen har föreslagit, att följande timarvoden måtte
fastställas, nämligen 12 kronor för undervisning i matematik och naturvetenskapliga
ämnen i första och andra klasserna, 10 kronor för undervisning i
övriga ämnen i dessa klasser samt 9 kronor för undervisning i samtliga ämnen
i förberedande klassen.

Skolöverstyrelsen förordar för egen del med hänsyn till det samröre,
som består mellan specialgymnasiet och Vilans folkhögskola, att de fasta
ämneslärarna vid gymnasiet avlönas efter grunder, som ansluta sig till
folkhögskolornas avlöningssystem. I fråga örn lönebeloppen anser överstyrelsen
dock i likhet med gymnasiets styrelse, att som utgångspunkt böra
tagas snarare läroverkslärarnas än folkhögskollärarnas löner. Vid sina beräkningar
av grundlönerna har skolöverstyrelsen i fråga örn ämnesläraren
i tyska och engelska utgått från lönen i lönegrad A 23 och i fråga om ämnesläraren
i matematik och naturvetenskapliga ämnen — med hänsyn till de
strängare kompetensfordringarna (licentiatexamen) för denne — från lönen i
lönegrad A 25. Överstyrelsen föreslår, att grundlönerna skola utgå med 7 300
respektive 6 500 kronor, vartill bör komma fri bostad enligt de för folkhögskolornas
lärare gällande bestämmelserna.

Enligt vad skolöverstyrelsen erfarit, har anledningen till det år efter år
begärda uppskovet med tillsättande av de fasta lärartjänsterna, förutom att
gymnasiets styrelse funnit anordningen med timlärare draga lägre kostnader
för staten, varit den, att styrelsen hyst farhågor att icke få lämpliga sökande
till tjänsterna. Om den föreslagna löneregleringen genomföres, anser
överstyrelsen, att utsikterna att erhålla meriterade sökande komma att väsentligt
förbättras.

Vid tillämpande av de av överstyrelsen föreslagna arvodena skulle kostnaderna
för de fast anställda lärarna med nu utgående tillägg utgöra omkring
18 100 kronor. Med en beräknad undervisningsskyldighet för ämneslärama
av 24 timmar i veckan under ett läsår omfattande 39 veckor skulle
kostnaden med utgångspunkt från nu gällande timarvoden för de två lärarnas
undervisning bliva omkring 14 000 kronor. De föreslagna fasta lärartjänsterna
skulle sålunda öka kostnaderna för lärarlöner med omkring
4 000 kronor.

Specialgymnasiets rektor har i skrivelse den 28 september 1945 framställt
vissa erinringar i anledning av skolöverstyrelsens förslag till anslagsanvisning.
Dessa innebära i huvudsak följande.

Enligt rektorns mening borde kostnaderna för fri bostad med bränsle eller
kontant ersättning härför till de fasta ämneslärarna utgå av statsmedel.
Rektorn anser därför att den beräknade lärarlönekostnaden måste höjas med

1 800 kronor. Enär de fasta ämneslärarnas undervisningsskyldighet icke borde
beräknas motsvara mer än 21 respektive 20 effektiva undervisningstim -mar i veckan, uppginge den besparing av timlärararvoden, som skulle erhållas
genom tillsättande av de fasta ämneslärartjänsterna, till ett omkring

2 100 kronor mindre belopp än vad skolöverstyrelsen räknat med. Vidare
borde enligt vad rektorn uttalat för vikariatsersättningar beräknas 500 kronor
och för pensionsavgifter, som skulle betalas av specialgymnasiet till statens
pensionsanstalt, därest ämneslärarnas pensionsfråga ordnades på sam -

Kungl. Majlis proposition nr 113.

7

ma sätt som folkhögskollärarnas, 750 kronor. Med utgångspunkt från skolöverstyrelsens
förslag har rektorn ansett kostnaderna för lärarlöner bliva
(1 800 + 2 100 + 500 + 750 =) 5 150 kronor större än enligt överstyrelsens
beräkning.

I fråga örn systemet med uteslutande timlärare har rektorn uttalat, att det
ur ekonomisk synpunkt vöre skäl att bibehålla detta system. Därest fasta lärare
tillsattes, borde lönerna till dessa lägst bestämmas till de belopp som
föreslagits av specialgymnasiets styrelse. Även med sistnämnda löner vore utsikterna
att erhålla väl kvalificerade lärare enligt rektorns mening icke särdeles
goda. Om gymnasiet finge olämpliga fasta lärare, riskerades hela resultatet
av dess verksamhet.

Rektorn har ytterligare framhållit, att det för gymnasiets elever vore
fördelaktigare att erhålla studiehjälp enligt kungörelsen nr 592/1945 angående
stipendier åt vissa lärjungar för bedrivande av högre studier än såsom
hittills enligt för folkhögskolorna gällande grunder, enär jämlikt nämnda
kungörelse ersättning även kunde utgå för resa mellan hemorten och skolorten.

I remissutlåtande den 22 oktober 1945 har statskontoret anfört väsentligen
följande.

Statskontoret anser sig icke kunna bedöma, huruvida det ur undervisningssynpunkt
ställer sig fördelaktigare med ett bibehållande av det nuvarande
systemet med uteslutande timlärare än att tillsätta de alltsedan
gymnasiets tillkomst vakanta fasta lärartjänsterna. Ett anställande av fasta
lärare vid specialgymnasiet torde emellertid icke kunna ske, utan att en
reglering kommer till stånd beträffande de å förevarande befattningar utgående
avlöningsförmånerna. Enligt ämbetsverkets mening förefaller det, som
om övervägande skäl skulle tala för att vid en reglering av löneställningen av
förevarande lärartjänster desamma uppföras å löneplan under civila avlöningsregl
emen tet, därvid befattningarna — i anslutning till skolöverstyrelsens
förslag — hänföras till 25 respektive 23 lönegraden.

Vad angår frågan örn en höjning av timlärararvodena vill statskontoret påpeka,
att dessa arvoden utmätts efter förmånligare grunder än vad som i allmänhet
gäller för timlärare vid de allmänna läroverken samt att de — enligt
vad under hand inhämtats — utgöra s. k. bisysslearvoden. Vid sådant
förhållande synes det statskontoret tveksamt, om någon uppräkning av arvodena
bör medgivas. Ämbetsverket vill å andra sidan framhålla, att timlärararvodena
vid de statliga läroverken av 1940 och 1942 års riksdagar höjts
med sammanlagt 14 procent utan att någon motsvarande arvodesförbättring
ägt rum beträffande de vid specialgymnasiet utgående arvodena. Statskontoret
anser sig därför knappast böra göra någon erinran emot att ifrågavarande
arvoden uppräknas i överensstämmelse med vad som sålunda beslutats
för timlärare vid statliga läroverk. Ersättningarna .skulle härigenom med
lämplig avrundning komma att uppgå till de av allmänna lönenämnden i
dess i remissutlåtande över specialgymnasiets pelitaframställning för innevarande
budgetår föreslagna beloppen, eller således till 9 kronor 50 öre för
undervisning i matematik och naturvetenskapliga ämnen samt 7 kronor 50
öre för undervisning i övriga läroämnen.

Däremot kan statskontoret icke finna tillräckliga skäl lia anförts för en
arvodesuppräkning för rektorn vid specialgymnasiet liksom ej heller för
ytterligare medelsanvisning för övriga utgifter.

Statskontoret har i remissutlåtande den 20 september 1945 icke funnit sig
kunna tillstyrka skolöverstyrelsens hemställan om uppräkning av anslaget

Kungl. Maj:ts proposition nr 113-

lill stipendier åt elever vid folkhögskolor. Vid sådant förhållande kan statskontoret,
som jämväl vill framhålla, att stipendierna åt specialgymnasiets
elever så sent som från och med innevarande budgetår undergått en väsentlig
höjning, ej heller understödja överstyrelsens förslag örn ytterligare ökning
av nu ifrågavarande stipendier.

Allmänna lönenämnclen har i remissutlåtande den 1 november 1945 yttrat
i huvudsak följande.

Lönenämnden anser, att ämneslärarna böra avlönas efter det statliga, vid
de allmänna läroverken tillämpade avlöningsreglementet. Då emellertid ordinarie
befattningar icke torde böra inrättas vid gymnasiet, synes enligt lönenämndens
mening avlöningen böra utgå i form av arvoden av samma storlek
som lönen i vederbörliga lönegrader och löneklasser. Lönenämnden finner
de lönegrader, som skolöverstyrelsen tagit till utgångspunkt för sina beräkningar
av dessa lärares löneförmåner, lämpligt avvägda.
o Vad beträffar timlärararvodena erinrar lönenämnden, att nämnden i utlåtande
den 28 september 1943 ifrågasatt ett arvode av 9 kronor 50 öre för
timme i matematik och naturvetenskapliga ämnen samt 7 kronor 50 öre för
timme i övriga ämnen.

Förslaget örn höjning av rektorsarvodet föranleder ingen erinran från lönenämndens
sida.

Sedermera har skolöverstyrelsen i remissutlåtande den 19 januari 1946 i
anledning av rektorns för specialgymnasiet förenämnda skrivelse anfört bland
annat följande.

Vid bestämmande av de fasta ämnesläramas arvoden har överstyrelsen utgått
från förhållandena vid folkhögskolorna. De statsbidrag dessa skolor åtnjuta
äro beräknade att huvudsakligen täcka skolornas kostnader för lärarnas
kontanta löner. Något särskilt bidrag utgår icke till lärarnas bostäder
eller skolornas byggnader överhuvud taget. Det synes överstyrelsen således
icke vara självklart, att staten skall bidraga till specialgymnasiets kostnader
för lärarbostäderna, ehuru det kan synas rimligt, att så sker med hänsyn till
att gymnasiet mottager elever från hela landet. Då överstyrelsen utgått från
ett medeltal av 24 veckotimmars undervisning för de båda fast anställda
ämneslärarna, har överstyrelsen icke tagit hänsyn till att en viss del av läsåret
går bort i form av helg- och lovdagar. Med skälig hänsyn tagen härtill
ävensom svårigheten att i det konkreta fallet sammansätta tjänstgöringen
synes tjänstgöringstiden för vardera av de båda lärarna lämpligen kunna
beräknas till drygt 21 timmar under ett 39 veckors läsår, eller cirka 23 veckotimmar
på 36 effektiva läsveckor, den ungefärliga omfattningen av den
verkliga lästiden vid läroverken.

Vad rektorn anfört rörande vikariatsersättningar och pensionsavgifter föranleder
icke någon erinran från överstyrelsens sida.

I fråga örn timlärararvodenas storlek vill överstyrelsen inskränka sig till
att erinra örn de förslag härutinnan, som (ivers t yreisen avgivit i samband
med anslagsäskandena till 1944 och 1945 års riksdagar. Enligt dessa förslag
skulle lärare i matematisk-naturvetenskapliga ämnen i första och andra årsklasserna
erhålla 9 kronor oO öre per timme och lärare i dessa ämnen i förberedande
klassen och lärare i övriga ämnen i samtliga klasser 8 kronor 50
öre. Efter dessa beräkningsgrunder skulle kostnaderna för timlärartjänstgöring
komma att uppgå till i runt tal 12 300 kronor.

Med anledning av rektorns förslag att gymnasiets elever skulle erhålla stipendier
enligt kungörelsen nr 592/1945 vill överstyrelsen framhålla att någon

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

9

större erfarenhet rörande utdelningen av stipendier enligt nämnda kungörelse
ännu icke kunnat vinnas, överstyrelsen vill på grund härav för närvarande
icke förorda någon ändring i stipendiebestämmelsema för specialgymnasiet.

Såsom lantbruksstyrelsen i sin skrivelse den 31 augusti 1945 framhållit Departementsha
understöden till elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter m. m., chefensedan
de enligt beslut vid 1945 års riksdag höjdes, beräknats täcka kostnaderna
för kost och husrum. Starka skäl tala emellertid för att stipendierna
avpassas så, att helt obemedlade elever kunna få alla sina kostnader för erhållande
av yrkesutbildning täckta genom stipendier av statsmedel. Jag finner
mig därför böra ansluta mig till uppfattningen, att stipendierna böra ytterligare
höjas. Då vid beviljande av stipendier en bedömning av elevernas
understödsbehov skall äga rum samt därvid i likhet med vad nu är förhållandet
en glidande understödsskala tillämpas, synes en höjning av stipendierna
icke behöva innebära ett fastlåsande av stipendiebeloppen vid nuvarande prisnivå.
Vid övervägande av frågan, hur stor höjning av stipendierna som bör
ske, har jag stannat för att för närvarande föreslå, att vid lantmanna- och
lanthushållsskolor, Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstituts driftsledarkurs,
handelsträdgårdsmästarkurs samt kurs i hovbeslag och maskinreparation
ävensom trädgårdskurs vid folkhögskola, kurs för ladugårdsskötare,
kontrollassistentkurs anordnad vid statsunderstödd lantbruksundervisningsanstalt
samt hovslagarkurs vid veterinärhögskolan och vid veterinärinrättningen
i Skara stipendierna skola höjas för elever i tredje behovsgraden
till högst 90 kronor, för elever i andra behovsgraden till högst 60
kronor och för elever i första behovsgraden till högst 30 kronor, allt per
läsmånad. En ytterligare ökning av stipendierna under tiden 1 maj—31
oktober skulle sannolikt stimulera ungdomen att i större utsträckning än
nu är fallet deltaga i de till sommarhalvåret förlagda kurserna vid lantmanna-
och lanthushållsskolorna. Innan en dylik höjning ifrågakommer,
synes man emellertid böra erhålla någon erfarenhet rörande vilken inverkan
den nu föreslagna stipendiehöjningen kan få på elevtillströmningen till sommarkurserna.
För eleverna vid lantbruksskolor och trädgårdsskolor torde
stipendierna böra i respektive behovsgrader bestämmas till högst 400, 300
och 200 kronor. Jämväl stipendierna till elever vid utbildningskurs för ladugårdsförmän,
vid fast småbrukarkurs med särskilt antagna elever ävensom
vid husmoderskurs och specialkurs med särskilt antagna kvinnliga elever synas
böra ökas i enlighet med lantbruksstyrelsen förslag i skrivelsen den 31
augusti 1945. Ehuru utredning för närvarande pågår rörande mejeriundervisningens
anordnande, synes en ändring av grunderna för beviljandet av
elevstipendier vid mejeriskolan vid Alnarpsinstitutet och vid de lägre mejeriskolorna
icke längre höra anstå. Vad lantbruksstyrelsen i detta hänseende
föreslagit finner jag mig kunna biträda. Stipendier böra således få utgå
lill clever vid mejeriskolan vid Alnarpsinstitutet enligt samma grunder som
av mig förordats i fråga örn understöd till elever vid lantmannaskolor och

Bihang till riksdagens protokoll IDAG. I sami. Nr 113.

C)

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

till elever vid lägre mejeriskolor enligt de av mig beträffande elevunderstöd
vid lantbruksskolor föreslagna bestämmelserna. Däremot anser jag mig icke
kunna förorda lantbruksstyrelsens förslag om att understöd av allmänna
medel skulle utgå till elever i fjäderfäskötarkurs. Beträffande styrelsens förslag
om att stipendier av statsmedel skulle utgå lill elever vid kurser för
ladugårdsföreståndare och fårägare vill jag erinra, att jag i årets statsverksproposition
(IX H. T. p. 43) förklarat mig icke kunna tillstyrka av styrelsen
framlagda förslag om statsbidrag till anordnande av sådana kurser.

Det torde jämväl i fortsättningen få ankomma på Kungl. Maj:t eller lantbruksstyrelsen
att fastställa de närmare grunderna för stipendiernas fördelning.

Vad angår norrlandskommitténs förslag om beviljandet av resebidrag av
statsmedel till deltagare i sådan yrkesundervisning, vid vilken stipendium av
statsmedel må beviljas, finner jag mig icke kunna tillstyrka detta förslag
utan en närmare utredning om de kostnader, förslagets genomförande skulle
medföra. Däremot anser jag hinder icke böra möta att stipendier få från
förevarande anslag tills vidare utgå till eleverna vid de av skogssällskapet i
dess skrivelse omförmälda kurserna enligt samma grunder som för eleverna
vid lantmannaskolor.

Den av mig förordade höjningen av stipendierna föranleder en viss ökning
av anslaget till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter
m. m. Ökningen synes emellertid kunna begränsas till 50 000 kronor, varför
ifrågavarande anslag alltså bör upptagas med (750 000 + 50 000 =) 800 000
kronor.

Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogsstuderande torde ha goda
möjligheter att erhålla väl kvalificerade timlärare. Med hänsyn härtill synes
det mig ur undervisningssynpunkt icke vara något att erinra mot att undervisningen
vid gymnasiet såsom hittills helt bestrides av timlärare. Ett bibehållande
av denna anordning torde jämväl vara fördelaktigt ur kostnadssynpunkt.
På grund härav anser jag, att med avgörandet av frågan om lönereglering
för de fasta ämneslärartjänsterna tills vidare bör anstå.

Vad timlärarnas arvoden beträffar finner jag mig kunna tillstyrka, att
timarvodet för undervisning i matematik och naturvetenskapliga ämnen höjes
med en krona till nio kronor 50 öre och att timarvodet för undervisning
i övriga läroämnen höjes till sju kronor 50 öre. Rektorsarvodet bör upptagas
till 600 kronor. På grund härav torde för arvode till rektor och till lärarlöner
böra beräknas 3 200 kronor mer än för innevarande budgetår, eller 31 300
kronor. För undervisningsmateriel synes böra avses oförändrat belopp av
400 kronor.

Skolöverstyrelsens förslag att för övriga utgifter skola anvisas 5 900 kronor,
vilket innebär en ökning med 500 kronor i förhållande till innevarande
budgetår, föranleder icke någon erinran från min sida.

Stipendierna till eleverna vid specialgymnasiet synas alltjämt böra utgå
enligt de för folkhögskoleelever bestämda grunderna. I anslutning till ett av

Kunni. Maj:ts proposition nr 113.

11

chefen för ecklesiastikdepartementet i annat sammanhang framlagt förslag
om ökning av stipendierna vid folkhögskolorna torde emellertid stipendierna
till eleverna vid specialgymnasiet böra höjas i de olika behovsgraderna till
respektive högst 90, 60 och 30 kronor för månad. Med hänsyn härtill bör för
nästa budgetår till elevstipendier beräknas ett från 13 000 kronor till 16 000
kronor förhöjt belopp.

Anslaget till specialgymnasiet synes sålunda för budgetåret 1946/47 böra
uppföras med (31 300 + 400 + 5 900 + 16 000 =) 53600 kronor, vilket i
förhållande till anvisningen för innevarande budgetår innebär en ökning med
6 700 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att å riksstaten för budgetåret 1946/47 under nionde huvudtiteln
anvisa

dels till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt
elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter m. m. ett för -

slagsanslag av ........................ kronor 800 000;

dels ock till Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och
skogsstuderande ett förslagsanslag av...... kronor 53 600.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj:t Konungen och förordnar att
proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Benno Gårdsten.