Kungl. Maj:ts proposition nr 100.

1

Nr 100.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 13 december 1940
(nr 995) örn straff för sabotage; given Stockholms slott
den 22 februari 1946.

; Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll
vill Kungl. Majit härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen
den 13 december 1940 (nr 995) örn straff för sabotage.

GUSTAF.

Herman Zetterberg.

Bihang till riksdagens protokoll IDAG. 1 sami. Nr 100.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 100.

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet ar lagen den 13 december 1940 (nr 995) örn

straff för sabotage.

Härigenom förordnas, att lagen den 13 december 1940 om straff för sabotage,
1 vilken enligt lag den 23 mars 1945 (nr 90) gäller till och med den
30 juni 1946, skall äga fortsatt giltighet till och med den 31 december 1947.

1 Senaste lydelse av 1, 2, 4 och 6 §§ samt slutbestämmelsen, se SFS 1942:105.

Kungl. Maj:ts proposition nr 100.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 8 februari 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler fråga angående
fortsatt giltighet av lagen om straff för sabotage
samt anför därvid följande.

Lagen den 13 december 1940 (nr 995) om straff för sabotage gällde ursprungligen
till och med den 31 mars 1942. Genom lag den 20 mars 1942
(nr 105) erhöll lagen fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1943, varvid
tillika förordnades, att vissa bestämmelser skulle ha ändrad lydelse från
och med den 1 april 1942. Sedermera har lagens giltighetstid ytterligare
förlängts, senast genom lag den 23 mars 1945 (nr 90) till och med den 30
juni 1946.

I 19 kap. 10—16 §§ strafflagen finnas bestämmelser om straff för skadegörelse
och liknande gärningar beträffande skilda slags anläggningar av
betydelse för den allmänna samfärdseln, för belysning, kraftförsörjning
m. m. Dessa bestämmelser äro emellertid synnerligen bristfälliga och icke
avpassade efter nutida förhållanden. Sålunda skyddas exempelvis elektriska
ledningar men icke själva kraftverken. Av egentliga industrianläggningar åtnjuta
endast gruvor särskilt skydd. Sådant skydd finnes icke för radiostationer
eller luftfartsanläggningar och ej heller för förråd av förnödenheter. Lagen
om straff för sabotage avser att komplettera straffskyddet bland annat i
nu nämnda avseenden. Enligt denna lag, vilken vid sin tillkomst var avsedd
som ett av tidsförhållandena föranlett provisorium, bestraffas, med avsevärt
högre straff än som stadgas i nämnda paragrafer i 19 kap. strafflagen, att
någon, med uppsåt att skada försvaret eller folkförsörjningen eller störa
förvaltningen eller den allmänna ordningen, förstör eller skadar anläggning,
inrättning eller föremål av betydelse för försvaret, folkförsörjningen eller
förvaltningen, eller att någon, med sådant uppsåt som nyss angivits, vid
tillverkning, leverans, förvaring eller forsling av dylikt föremål åstadkommer
fel hos föremålet eller föranleder dröjsmål med dess avlämnande eller
eljest förhindrar eller försvårar användande av anläggning, inrättning eller
föremål som nyss nämnts eller gör annat därmed jämförligt sabotage. Sär -

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 100.

skilda bestraffningsregler givas därjämte för försök och förberedelse till sådant
brott.

I sträffrättskommitténs den 30 november 1944 avgivna betänkande med
förslag till lagstiftning om brott mot staten och allmänheten (SOU 1944: 69)
har kommittén uttalat, att enligt kommitténs mening de senare årens händelser
klart ådagalagt, att straffbestämmelser, som i huvudsak motsvarade
de i sabotagelagen meddelade, borde erhålla permanent giltighet. De borde
därför erhålla plats i allmänna strafflagen. Kommittén har fördenskull föreslagit
upptagande i 19 kap. 4 § strafflagen av en allmän straffbestämmelse
angående sabotage, avsedd att ersätta dels de nuvarande bestämmelserna i
19 kap. 10—-16 §§ strafflagen och dels bestämmelserna i sabotagelagen. Därjämte
har kommittén i sitt förslag till 8 kap. 2 § strafflagen upptagit vissa
mot sabotagelagen svarande bestämmelser att gälla under krig eller krigsfara
eller andra av krig föranledda utomordentliga förhållanden. Enligt kommitténs
förslag skall sabotagelagen upphöra att gälla vid ikraftträdandet av
de sålunda föreslagna ändringarna i strafflagen.

Av vad nu anförts torde framgå, att bestämmelserna i 19 kap. strafflagen
icke ens under normala tider erbjuda tillräckligt straffskydd gentemot vissa
grova former av skadegörelse och liknande gärningar. Med hänsyn härtill
synes det icke lämpligt, att sabotagelagen upphör att gälla förrän nämnda
sträfflagsbestämmelser undergått genomgripande ändringar. Kommittéförslaget
är för närvarande föremål för bearbetning inom justitiedepartementet.
I avbidan å slutligt ståndpunktstagande till förslaget i här förevarande avseende
synes sabotagelagen böra erhålla fortsatt giltighet, förslagsvis till och
med den 31 december 1947.

Inom justitiedepartementet har fördenskull upprättats förslag till lag
angående fortsatt giltighet av lagen den 13 december
1940 (nr 99 5) örn straff för sabotage.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över förslaget, av den
lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen
omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Majit Konungen.

Ur protokollet:
Åke Mossler.

1 Denna bilaga, vilken är lika lydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har
här uteslutits.

Kungl. Maj:ts proposition nr 100.

5

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 22 februari
1946.

Närvarande:

regeringsrådet Kellberg,
justitieråden Guldberg,

Ekberg,

Santesson.

Enligt lagrådet den 20 februari 1946 tillhandakommet utdrag av protokoll
över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet den 8 februari 1946, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande
skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas
över upprättat förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 13
december 1940 (nr 995) om straff för sabotage.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
hovrättsassessorn C. V. Bergström.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:
Bertil Crona.

6

Kungl. Majlis proposition nr 100.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 22 februari 1946.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler lagrådets
denna dag avgivna utlåtande över det till lagrådet den 8 februari 1946 remitterade
förslaget till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 13 december
1940 (nr 995) örn straff för sabotage samt hemställer, att förslaget, som av
lagrådet lämnats utan erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Stefan Stiernstedt.

Stockholm 1946. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

460805