Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

1

Nr t.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj lt>46 kl. 2 etli.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar om anslag till bidrag
till dgrtidstillägg ä folkpensioner och invalidunderstöd
samt örn unslag till dgrtidstillägg å ersättning åt blinda,
dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag
örn dgrtidstillägg under budgetåret 1946147 å folkpensioner,
invalidunderstöd och barnbidrag, m. m., dels
ock en motion, väckt i anledning av sistnämnda proposition.

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t å driftbudgeten under femte huvudtiteln
(punkterna 51 och 63 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
socialärenden för den 4 januari 1946) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1946/47 såsom förslagsanslag anvisa dels till Bidrag till dyrtidstillägg å
folkpensioner och invalidunderstöd 62 600 000 kronor, dels ock till Dyrtidstillägg
å ersättning åt blinda 670 000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t genom en den 5 april 1946 dagtecknad proposition,
nr 231, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag örn dyrtidstillägg under budgetåret 1946/47 å folkpensioner, invalidunderstöd
och barnbidrag,

2) lag angående ändring i lagen den 1 december 1944 (nr 751) om provisoriska
förstärkningar av tilläggspensioner och invalidunderstöd,

3) lag örn ändrad lydelse av 2 och 6 §§ lagen den 1 juni 1945 (nr 233) örn
provisoriska utjämningspensioner och utjämningsunderstöd samt

4) förordning örn dyrtidstillägg under budgetåret 1946/47 å blindhetsersättningar,

dels ock å driftbudgeten under femte huvudtiteln för budgetåret 1946/47
till Bidrag till provisoriska förstärkningar av tilläggspensioner och invalidunderstöd
anvisa ett förslagsanslag av 87 000 000 kronor.

Nyssnämnda författningsförslag äro av följande lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. 2 avil. Nr 1.

2

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

1) Förslag
til!

Lag

<Hii dyrtidstillägg under budgetåret 1946/47 å folkpensioner,
invalidunderstöd och barnbidrag.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Den som åtnjuter folkpension, vari ingår tilläggspension, eller invalidunderstöd
eller barnbidrag skall erhålla dyrtidstillägg därå för var och
en av perioderna oktober—november 1946, december 1946—januari 1947
och februari—mars 1947 med belopp, motsvarande hälften av folkpensionens,
invalidunderstödets eller barnbidragets belopp för respektive period,
samt för vart och ett av tredje kvartalet 1946 och andra kvartalet 1947
med följande belopp, nämligen

i fråga om folkpension eller invalidunderstöd .... 35 kronor,

beträffande barnbidrag för ett barn.............. 25 »

» » » två » 44 »

* ire * 62 » 50 öre samt

* » varje barn däröver ytterligare
............ 12 » 50 » .

Där sålunda för tredje kvartalet 1946 eller andra kvartalet 1947 bestämt
belopp understiger en tredjedel av folkpensionens, invalidunderstödets eller
barnbidragets belopp för kvartalet, skall dock dyrtidstillägg för kvartalet
utgå med en tredjedel av kvartalsbeloppet. Dyrtidstillägg å barnbidrag utgår
å det barnbidragsbelopp, som belöper å barnet, innan avdrag för inkomst
jämlikt 6 § 2 mom. andra stycket lagen örn barnbidrag verkställts.

Dyrtidstillägg utbetalas å den tid och i den ordning Konungen bestämmer.
Där tillägg förfaller till betalning en gång varje tilläggsperiod och
förfallotiden inträffar tidigare än under periodens sista månad, utgår tilllägget
med oförändrat belopp, även om tilläggspensionen, invalidunderstödet
eller barnbidraget minskas eller upphör att utgå efter den månad, under
vilken förfallotiden inträffar. Där tillägg förfaller till betalning flera gånger
under samma tilläggsperiod, må tillägget höjas så, att detsamma varje gång
kan utbetalas jämnt i tiotal ören. Dyrtidstillägg utgår icke, där tilläggspension,
invalidunderstöd eller barnbidrag upphört att utgå, när dyrtidstillägg
eljest skulle hava förfallit till betalning.

2 §■

Till kostnaderna för i denna lag avsedda dyrtidstillägg bidraga

kommuner med belopp motsvarande för ort tillhörande ortsgrupp 1 23,8

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr t.

3

procent, för ort tillhörande ortsgrupp 2 21,4 procent och för ort tillhörande
ortsgrupp 3 21 procent av deras andelar i kostnaderna för under vartdera
av åren 1946 och 1947 utanordnade tilläggspensioner, invalidunderstöd och
barnbidrag samt

landsting med belopp motsvarande 22,8 procent av deras andelar i kostnaderna
för under vartdera av åren 1946 och 1947 utanordnade tilläggspensioner
och invalidunderstöd.

Återstående kostnad bestrides av staten.

3 §•

Bestämmelserna i lagarna örn folkpensionering och örn barnbidrag skola,
där ej annat följer av 1 och 2 §§, i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet
beträffande dyrtidstillägg som avses i denna lag; dock äger Konungen
uppdraga åt pensionsstyrelsen eller med avseende å fall, som beröra även
postverket, åt pensionsstyrelsen och generalpoststyrelsen gemensamt att meddela
de närmare föreskrifter som, utöver vad denna lag innehåller, finnas
erforderliga för lagens tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1946.

2) Förslag
till

Lag

angående ändring i lagen den 1 december 1944 (nr 751) om provisoriska
förstärkningar av tilläggspensioner och invalidunderstöd.

Härigenom förordnas, all 1, 2, 3 och 5 §§ lagen den 1 december 1944 örn
provisoriska förstärkningar av tilläggspensioner och invalidunderstöd1 skola
erhålla följande ändrade lydelse.

1 §•

Till den, vilken åtnjuter folkpension, vari ingår tilläggspension, eller invalidunderstöd,
skola såsom provisoriska förstärkningar av tilläggspensionen
eller understödet för varje budgetår utgå

a) två belopp, vartdera utgörande femtio kronor,

1 Senaste lydelse av 1 §, se SFS 1945: 231.

4

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

b) två belopp, vartdera motsvarande folkpensionens eller invalidunderstödets
belopp för en månad.

Till ogift person ävensom till den, vars make fyllt 60 år och ej för egen
del åtnjuter tilläggspension, invalidunderstöd, utjämningspension eller utjämningsunderstöd,
skall utöver vad i första stycket sägs såsom provisorisk
förstärkning utgå ett ytterligare belopp å 100 kronor.

2 §•

Vid bedömande huruvida rätt till visst såsom provisorisk förstärkning
utgående belopp föreligger skall avseende fästas allenast vid om tilläggspension
eller invalidunderstöd utgår för den månad, varunder förstärkningsbeloppet
i allmänhet må tidigast utbetalas.

Förstärkningsbelopp skall utgå oavkortat jämväl i fall då tilläggspension
eller invalidunderstöd icke utgår under hela budgetåret.

3 §•

Bestämmandet av huruvida förstärkning skall utgå med det i 1 § andra
stycket angivna beloppet skall ske med hänsyn till förhållandena den 15 i
andra månaden före den, under vilken beloppet i allmänhet må tidigast utbetalas.

Har den, som är gift, efter den i första stycket angivna tidpunkten kommit
i åtnjutande av pension eller understöd, som skulle berättiga till sådan förstärkning
under budgetåret, som avses i 1 § första stycket under a), skall
dylik förstärkning dock icke utgå, där pensions- eller understödstagarens
make för samma budgetår är berättigad till förstärkning med det i 1 § andra
stycket angivna beloppet.

5 §•

Till kostnaderna för provisoriska förstärkningar bidraga för varje budgetår kommuner

med belopp motsvarande för ort tillhörande ortsgrupp 1 77,8
procent, för ort tillhörande ortsgrupp 2 64,2 procent och för ort tillhörande
ortsgrupp 3 56 procent av deras andelar i kostnaderna för tilläggspensioner
och invalidunderstöd, vilka utanordnats under det kalenderår, under vilket
budgetåret börjar löpa, samt

landsting med belopp motsvarande 68,6 procent av deras andelar i kostnaderna
för tilläggspensioner och invalidunderstöd, vilka utanordnats under
nyssnämnda kalenderår.

Återstående kostnad bestrides av staten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1946.

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr t.

5

3) Förslag
till

Lag

om ändrad lydelse av 2 och 6 §§ lagen den 1 juni 1945 (nr 233) om
provisoriska utjämningspensioner och utjämningsnnderstöd.

Härigenom förordnas, att 2 och 6 §§ lagen den 1 juni 1945 om provisoriska
utjämningspensioner och utjämningsunderstöd skola erhålla ändrad
lydelse på sätt nedan angives.

2 §•

Utjämningspension och utjämningsunderstöd utgå för år räknat med följande
belopp, nämligen

a) för ogift person ävensom för den, vars make fyllt 60 år och ej för
egen del åtnjuter tilläggspension, invalidunderstöd, utjämningspension eller
utjämningsunderstöd, 270 kronor samt för annan 170 kronor, i båda fallen
med avdrag av det belopp, varmed vederbörandes årsinkomst må överstiga
den lägsta årsinkomst, som skulle hava uteslutit honom från rätt till tilläggspension
eller invalidunderstöd;

b) för den, som enligt a) är berättigad till utjämningspension, ytterligare
ett belopp, motsvarande fem tolftedelar av honom tillkommande folkpension.

Vid utjämningspensionens---femtiotal Ören.

6 §•

Inträffar ändring i de förhållanden som enligt vad som stadgas i 2 §
första stycket under a) äro avgörande för örn utjämningspension eller utjämningsunderstöd
skall beräknas med utgångspunkt från beloppet 270 eller
170 kronor, må pensionen eller understödet i enlighet därmed ökas eller
minskas. Dylik jämkning må verkställas av pensionsstyrelsen även utan ansökning
eller föregående prövning av pensionsnämnd.

I övrigt---lagens tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1946.

6

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

4) Förslag
till

Förordning

om dyrtidstillägg under budgetåret 1946/47 å blindhetsersättningar.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Den som åtnjuter blindhetsersättning skall under budgetåret 1946/47 av
statsmedel erhålla dyrtidstillägg därå med 208 kronor för år räknat.

Dyrtidstillägg utbetalas å den tid och i den ordning Konungen bestämmer.
Örn tillägg, som skall utbetalas kvartalsvis, förfaller till betalning tidigare
än under kalenderkvartalets sista månad, utgår tillägget med oförändrat
belopp, även örn blindhetsersättningen upphör att utgå efter den månad,
under vilken förfallotiden inträffar. Dyrtidstillägg utgår icke, där blindhetsersättning
upphört att utgå, när dyrtidstillägget eljest skulle hava förfallit
till betalning.

2 §■

Bestämmelserna i förordningen om blindhetsersättning skola, där ej annat
följer av 1 §, i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet beträffande dyrtidstillägg;
dock äger Konungen uppdraga åt pensionsstyrelsen att meddela
de närmare föreskrifter som, utöver vad denna förordning innehåller, finnas
erforderliga för förordningens tillämpning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1946.

I anledning av propositionen nr 231 har inom andra kammaren väckts
en motion, nr 482, av fru Alvén och fru Nordgren.

Motionärerna hemställa, att riksdagen måtte besluta, att till 1 § i förslaget
till lag angående ändring i lagen om provisoriska förstärkningar av
tilläggspensioner och invalidunderstöd göres följande tillägg: »Vid tillämpningen
av denna lag må, där särskilda skäl föreligga, gift pensionsberättigad
anses såsom ogift.»

Propositionen nr 231, såvitt angår de framlagda författningsförslagen,
samt nyssnämnda motion ha hänvisats till lagutskott och tilldelats andra
lagutskottet. I övrigt har propositionen hänvisats till statsutskottet. Enligt
överenskommelse mellan statsutskottet och andra lagutskottet ha propositionen
och motionen samt ovannämnda punkter i statsverkspropositionen
hänskjutits till behandling av sammansatt stats- och andra lagutskott.

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 7

Beträffande de skäl som utöver vad nedan angives anförts till stöd för
de genom propositionen nr 231 framlagda förslagen och för ovannämnda,
i statsverkspropositionen gjorda anslagsäskanden ävensom i fråga om de
skäl motionärerna andragit till stöd för sitt yrkande får utskottet hänvisa
till propositionerna och motionen.

Genom propositionen nr 220 till innevarande års riksdag har Kungl.
Maj:t framlagt förslag till lag örn folkpensionering, m. m. Propositionen
grundar sig å ett av socialvårdskommittén den 29 november 1945 avgivet
betänkande i ämnet. I årets statsverksproposition (femte huvudtiteln,
punkt 52) har anförts, att då en på socialvårdskommitténs förslag grundad
ny lagstiftning icke torde kunna träda i kraft förrän tidigast den 1 januari
1948, en ökning av de nuvarande provisoriska förstärkningarna syntes vara
väl motiverad. I enlighet härmed har inom socialdepartementet upprättats
en promemoria angående ytterligare provisoriska förstärkningar under budgetåret
1946/47 av tilläggspensioner och invalidunderstöd m. m., varefter
genom remiss yttranden över promemorian inhämtats från statskontoret,
pensionsstyrelsen, generalpoststyrelsen, socialvårdskommittén, svenska
landskommunernas förbund, svenska stadsförbundet och svenska landstingsförbundet.
I propositionen nr 220 föreslås, att den nya lagstiftningen
om folkpensionering skall träda i kraft den 1 januari 1948.

Propositionen nr 231 innehåller å s. 14—19 en redogörelse för promemorian
och de däröver avgivna yttrandena. Utskottet får hänvisa till denna
redogörelse.

Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, har i propositionen
nr 231 efter den nyss nämnda redogörelsen till en början behandlat frågan
om bestämmandet av storleken av den dyrtids kompensation, som
för budgetåret 1946/47 skall tillkomma dem, vilka åtnjuta folkpension, invalidunderstöd,
barnbidrag eller blindhetsersättning, samt därvid anfört:

»Jag vill erinra örn att vid tidpunkten för avlåtande till 1945 års riksdag
av Kungl. Maj:ts proposition nr 151 angående motsvarande dyrtidskompensation
för innevarande budgetår socialstyrelsens levnadskostnadsindex
med 1935 som basår uppgick till 154. Då riksdagen sedermera hade
att taga ställning till frågan hade motsvarande tal stigit till 155. Indextalet
per den 1 januari 1946 var 154. Vid sådant förhållande torde ifrågavarande
dyrtidskompensation böra bibehållas vid oförändrad storlek. Av skäl som
i det följande komma att närmare angivas har jag ej funnit anledning att,
på sätt pensionsstyrelsen föreslagit, vidtaga någon ändring i det nuvarande
systemet av dyrtidstillägg och provisoriska förstärkningar utöver införandet
av ytterligare dylika förstärkningar. Dyrtidstilläggen å folkpensioner, invalidunderstöd
oell barnbidrag böra alltså enligt min mening även under
nästa budgetår utgå med tre procentuella och två fixa tillägg och dyrtids -

8 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

tilläggen å blindhetsersättningarna med 208 kronor, motsvarande i avrundat
belopp fem extra månadsutbetalningar. Beträffande de tider tilläggen skola
avse Ilar jag ej funnit anledning föreslå ändring i vad som för närvarande
gäller. Jämväl kommunernas och landstingens bidrag böra bliva oförändrade.
»

Vidare har föredragande departementschefen i propositionen nr 231 beträffande
den ifrågasatta utökningen av de provisoriska förstärkningarna
av tilläggspensioner och invalidunderstöd yttrat:

»I årets statsverksproposition har jag antytt, att de väsentliga förbättringar
i folkpensionärernas ställning, som bli följden av ett genomförande
av det numera för riksdagen framlagda förslaget till en reformerad folkpensionering,
torde väl motivera en ökning av de pensionsförmåner, vilka
för närvarande utgå.

I den i det föregående omnämnda promemoria, vilken upprättats inom
socialdepartementet, har såsom en lämplig utväg att åstadkomma en dylik
höjning föreslagits en fördubbling av de för närvarande utgående provisoriska
förstärkningsbeloppen, såväl det fixa som det procentuella. Vad sålunda
föreslagits har i stort sett lämnats utan erinran i de över promemorian
inhämtade yttrandena. För egen del finner jag den förbättring av pensionsförmånerna,
som ett realiserande av förslaget skulle innebära, vara
skälig. Såsom i promemorian erinrats låter det sig näppeligen göra att inom
ramen för den bestående ordningen åstadkomma en sådan förhöjning av
de nuvarande pensionsförmånerna att dessa i huvudsak komma att motsvara
de pensionsbelopp vilka föreslås i den tidigare omnämnda propositionen
med förslag till ny folkpensioneringslagstiftning. Med den karaktär
av provisorium, som för närvarande i viss mån utmärker folkpensioneringssystemet
såsom helhet betraktat, synes det mig också lämpligt att man nu
nöjer sig med att förbättra pensionsförmånerna endast i den omfattning
som i promemorian föreslagits. Med hänsyn till förstärkningarnas provisoriska
natur finner jag vidare anledning icke föreligga, att, såsom vid remissbehandlingen
av promemorieförslaget ifrågasatts av pensionsstyrelsen, utbyta
den nuvarande konstruktionen av de provisoriska förbättringarna av
folkpensioner och invalidunderstöd mot ett system med mera enhetligt utformade
tilläggsförmåner. En påbyggnad av det nuvarande systemet synes
mig bättre än en dylik omläggning markera, att fråga endast är om en tillfällig
åtgärd i avbidan på en mera bestående omläggning av folkpensioneringen.
Jag tillstyrker sålunda promemorieförslaget i princip.

Två ledamöter av socialvårdskommittén ha i ett vid kommitténs yttrande
fogat särskilt uttalande förklarat, att enligt deras mening de nu föreslagna
provisoriska förstärkningarna icke borde få föranleda en höjning av den
understödsstandard som tillämpades vid beviljande av kommunala pensionstillskott
eller fattigvård åt pensionärer på sådana orter, där denna
understödsstandard kunde anses tillfredsställande. Vid tillkomsten av de

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

9

provisoriska förstärkningarna framhölls från statsmakternas sida, att stor
försiktighet borde iakttagas vid de omprövningar av fattigvårdsunderstöden
som kunde komma att vidtagas i anledning av tillkomsten av provisoriska
förbättringar av tilläggspensionerna. Huvudmotivet för de provisoriska förstärkningarna
vore nämligen att folkpensionärernas standard i allt för
många fall vore för låg. Dessa uttalanden äga i princip giltighet även med
avseende å de nu föreslagna ytterligare provisoriska förstärkningarna. Å
orter, där understödsstandarden överstiger beloppet av de folkpensioner, som
den nya folkpensionsreformen kommer att ge, synes dock anledning icke
föreligga att ytterligare höja denna standard. I huvudsak måste det emellertid
ankomma på vederbörande kommun att själv avgöra skäligheten av
den nivå, till vilken understödsstandarden bör nå upp.

Vad angår tidpunkten för utbetalning av de ytterligare provisoriska förstärkningarna
har i promemorian föreslagits, att desamma borde för
tillgodoseende av pensionärernas behov av ekonomisk förstärkning före
vinterhalvårets ingång — utbetalas på en gang under oktober månad, därvid
utgångspunkten varit att utbetalningstidpunkterna för dyrtidstillägg och
redan nu utgående provisoriska förstärkningar skulle bliva desamma under
nästa budgetår som under innevarande budgetår. Med hänsyn till vad generalpoststyrelsen
anfört synes dock utbetalningen under oktober månad böra
begränsas att avse endast det fasta förstärkningsbelopp å 50 kronor, som
skall utgå till alla tilläggspensionärer. I enlighet med generalpoststyrelsens
hemställan torde det ytterligare belopp å 50 kronor, som skall tillkomma
ogifta och vissa gifta pensionärer, böra utbetalas samtidigt med det motsvarande
belopp, som redan enligt gällande lagstiftning örn provisoriska förstärkningar
skall utgå, och sålunda utbetalas under december månad. Utbetalningen
av det nya procentuella tillägget torde lämpligen kunna förläggas
till februari, under vilken månad eljest icke utgår vare sig dyrtidstillägg
eller provisorisk förstärkning. Fördelningen under budgetåret 1946/47
av de särskilda dyrtidstilläggs- och förstärkningsbeloppen skulle följaktligen
komma att ske enligt följande utbetalningsplan.

Dyrtidstillägg

Provisorisk

förstärkning

Avseende

tiden

Utbetalnings-

månad

Fixt................

juli—sept.

juli

procentuell

—

sept.

fix (50 kr.)

—

okt.

Procentuellt ........

fix (50 eller

okt.—nov.

nov.

150 kr.)

—

dec.

Procentuellt ........

dec.—jan.

jan.

procentuell

fehr.

Procentuellt ........

fehr.—mars

mars

Fixt................

april—juni

maj

10 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

Såsom i promemorian framhållits måste en höjning av de provisoriska
förstärkningarna med ytterligare ett fixt belopp medföra en motsvarande
höjning av nu utgående provisoriska ut j åmning spensioner
och utjämningsunderstöd, därest man vill undvika
de olägenheter, som sistnämnda förmånsformer äro avsedda att undanröja.
I konsekvens härmed föreslår jag i överensstämmelse med promemorieförslaget,
att utjämningspensionernas och utjämningsunderstödens maximibelopp
höjas till 270 kronor för den, som är ogift eller vars make
ej fyllt 60 år och ej för egen del uppbär tilläggspension, invalidunderstöd,
utjämningspension eller utjämningsunderstöd, samt till 170
kronor för annan. Till den som är berättigad till folkpension bör
härutöver utgå, i stället för såsom för närvarande en tredjedel av pensionens
belopp, fem tolftedelar av detta belopp, motsvarande de procentuella
tillägg, som tilläggspensionärerna åtnjuta. Vad pensionsstyrelsen
anfört örn olägenheterna av att för rätten till utjämningspension
eller utjämningsunderstöd gälla olika inkomstgränser, när endast endera av
två pensionsberättigade makar ansöker om sådan förmån och när båda
göra det, synes mig icke påkalla särskild reglering i lag. Olägenheterna
torde utan svårighet kunna undvikas, därest vid handläggningen av ärendet
göres klart för makarna konsekvenserna av att ansökning göres av båda
makarna eller endast av endera av dem. Av pensionsstyrelsens yttrande
framgår, att detta förfaringssätt redan tillämpats. Jag finner sålunda ifrågavarande
anmärkning icke böra föranleda någon åtgärd.

För genomförande av vad i det föregående föreslagits erfordras vissa ändringar
i lagen om provisoriska förstärkningar och lagen om provisoriska utjämningspensioner
och utjämningsunderstöd. I förstnämnda lag erfordras
härjämte en ändring i 5 §, i det att grunderna för kommunbidragens beräkning
tarva justering i anledning av fördubblingen av de provisoriska
förstärkningarnas belopp.»

Ytterligare har föredragande departementschefen i propositionen nr 231
anfört:

»Beträffande statsverkets kostnader för dyrtidstillägg för budgetåret
1946/47 å tilläggspensioner, invalidunderstöd, barnbidrag och blindhetsersättningar
har i årets statsverksproposition förutsatts att dyrtidstiHäggen,
såsom jag nu också förordat, bibehållas vid oförändrad storlek.
Erforderliga anslag för ändamålet ha äskats i statsverkspropositionen
(femte huvudtiteln, punkterna 51, 54 och 63).

Statsverkets kostnader för provisoriska förstärkningar, utjämningspensioner
och utjämningsunderstöd bestridas från det å riksstaten upptagna
förslagsanslaget till Bidrag till provisoriska förstärkningar av tilläggspensioner
och invalidunderstöd, vilket anslag för innevarande budgetår är upptaget
med ett belopp av 44 000 000 kronor. I sitt anslagsäskande för budget -

Sammansatt stats- och amira lagutskotts utlåtande nr 1.

11

året 1946/47 har pensionsstyrelsen — med utgångspunkt från nu gällande
ordning — beräknat medelsbehovet under anslaget för nämnda budgetår till
43 500 000 kronor. Vid min anmälan av denna anslagsfråga i årets statsverksproposition
(femte huvudtiteln, punkt 52) anförde jag att, i avvaktan å
ytterligare utredning om en ökning av de nuvarande provisoriska förstärkningarna,
anslaget syntes böra upptagas med allenast beräknat belopp, motsvarande
dubbla det av pensionsstyrelsen angivna, eller sålunda med
87 000 000 kronor. Vid bifall till de av mig här förordade förslagen rörande
ytterligare provisoriska förstärkningar samt om höjning av nu utgående
utjämningspensioner och utjämningsunderstöd synas statsverkets kostnader
för ifrågavarande ändamål komma att fördubblas. Jag förordar därför,
att det förenämnda förslagsanslaget för nästa budgetår upptages med
samma belopp som i statsverkspropositionen preliminärt beräknats eller
med 87 000 000 kronor.

Såsom en konsekvens av förenämnda förslag torde vidare få räknas med
en ökad belastning av förslagsanslaget till Ersättning till postverket för
pensionsutbetalning, vilket i årets statsverksproposition (femte huvudtiteln,
punkt 56) föreslagits upptaget med ett belopp av 1 950 000 kronor. Nämnda
merbelastning har av generalpoststyrelsen beräknats till omkring 85 000
kronor. Anledning att på grund härav höja berörda anslag utöver vad i
statsverkspropositionen äskats synes icke föreligga.»

Enligt 1 § lagen den 1 december 1944 örn provisoriska förstärkningar Utskottet.
av tilläggspensioner och invalidunderstöd skola till den som åtnjuter tillläggspension
eller invalidunderstöd såsom provisoriska förstärkningar av
pensionen eller understödet utgå dels ett fast belopp och dels ett procentuellt
belopp. Det fasta beloppet skall utgöra för ogift person ävensom för
den vars make fyllt sextio år och ej för egen del åtnjuter tilläggspension,
invalidunderstöd, utjämningspension eller utjämningsunderstöd 100 kronor
samt för annan pensions- eller understödstagare 50 kronor. Det procentuella
beloppet skall motsvara folkpensionens eller invalidunderstödets belopp
för en månad.

I propositionen föreslås nu en fördubbling av dessa förstärkningsbelopp,
såväl det fasta som det procentuella. Detta förslag torde vara väl motiverat
med hänsyn till den förbättring i folkpensionärernas ställning, som kommer
att inträda efter ikraftträdandet av den föreslagna nya folkpensioneringslagen.
Förslaget föranleder ingen erinran från utskottets sida.

I motionen 11:482 yrkas, att riksdagen måtte vidtaga sådan ändring av
1 § i lagen att gift person efter särskild prövning skall kunna i fråga örn
rätt till de fasta förstärkningsbeloppen likställas med ogitt person.

Såsom framhållits under förarbetena till 1944 års lag ha reglerna örn den
provisoriska pensionsförbättringen mast utformas efter mycket enkla linjer,
då eljest tekniska svårigheter skulle uppkomma i samband med faststäl -

12

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

lande och utbetalning av förstärkningsbeloppen. Av praktiska skäl är det
omöjligt att vid den prövning som skall föregå utbetalningen verkställa
någon individuell behovsbedömning. Det har vid lagstiftningens tillkomst
förutsetts, att bestämmelserna örn förstärkningarna i vissa hänseenden
kunna leda till ojämna resultat. Med hänsyn till vad sålunda anförts och
då förhållandevis kort tid torde återstå till dess en reformerad folkpensioneringslag
genomförts, finner utskottet sig icke böra tillstyrka den av motionärerna
föreslagna lagändringen.

I övrigt föranleda de framlagda författningsförslagen samt de i propositionen
nr 231 och i statsverkspropositionen, femte huvudtiteln, under punkterna
51 och 63 gjorda anslagsäskandena ingen erinran från utskottets sida.

Frågan örn anslag till dyrtidstillägg å barnbidrag har behandlats i utskottets
denna dag avgivna utlåtande nr 2.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa.

A. att riksdagen måtte antaga förslaget till lag örn dyrtidstillägg
under budgetåret 1946/47 å folkpensioner, invalidunderstöd
och barnbidrag;

B. att riksdagen måtte med avslag å motionen II: 482
antaga förslaget till lag angående ändring i lagen den 1
december 1944 (nr 751) om provisoriska förstärkningar av
tilläggspensioner och invalidunderstöd;

C. att riksdagen måtte antaga förslaget till lag om ändrad
lydelse av 2 och 6 §§ lagen den 1 juni 1945 (nr 233) om
provisoriska utjämningspensioner och utjämningsunderstöd;

D. att riksdagen måtte antaga förslaget till förordning
örn dyrtidstillägg under budgetåret 1946/47 örn blindhetsersättningar; E.

att riksdagen måtte för budgetåret 1946/47 under femte
huvudtiteln såsom förslagsanslag anvisa

a) till Bidrag till dyrtidstillägg d folkpensioner och invalidunderstöd
62 600 000 kronor,

b) till Dyrtidstillägg d ersättning ät blinda 670 000 kronor
samt

c) till Bidrag till provisoriska förstärkningar av tilläggspensioner
och invalidunderstöd 87 000 000 kronor.

Stockholm den 23 maj 1946.

Pa sammansatt stats- och andra lagutskotts vägnar:

DAVID NORMAN.

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

13

Vid ärendets behandling ha närvarit

från statsutskottet: herrar Eriksson i Stockholm, Mannerskantz, Gustaf
Iwar Anderson, Albertsson, Pettersson i Dahl och Petterson i Degerfors; samt

från andra lagutskottet: herrar Norman, Under, Hallagård, Hagård,

Andersson i Alfredshem och Jacobsson i Igelsbo.