Statsutskottets utlåtande nr 99.

1

Nr 99.

Ankom till riksdagens kansli den 10 april 1946 kl. 4 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder
i anledning av förgifiningsfaran vid gengasdrift.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under femte huvudtiteln (punkten
196) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till
Åtgärder i anledning av förgiftningsfaran vid gengasdrift för budgetåret
1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 230 000 kronor.

Därefter har Kungl. Majit i propositionen nr 169, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 8 mars 1946,
föreslagit riksdagen att till nämnda ändamål för budgetåret 1946/47 under
femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 37 000 kronor.

För innevarande budgetår är ifrågavarande förslagsanslag uppfört med
230 000 kronor.

I skrivelser den 31 augusti 1945 och den 18 januari 1946 har medicinalstyrelsen
gjort framställning örn anvisande av medel till ifrågavarande ändamål
för nästa budgetår.

Över medicinalstyrelsens framställning lia efter remiss yttranden avgivits
av statskontoret, riksförsäkringsanstalten och statens institut för folkhälsan.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

Sedan tillgången på flytande bränslen numera åter blivit fri, har användningen
av gengasdrift hastigt nedgått. Denna utveckling, som återspeglar
sig i en successiv minskning under senare delen av 1945 av antalet nytillkomna
fall av gengasförgiftning, synes också möjliggöra en väsentlig beskärning
av medicinalstyrelsens förevarande förslag till anslagsberäkning för
nästa budgetår.

Vad först angår frågan örn den fortsatta verksamheten vid den under föregående
år inrättade gengaskliniken vid karolinska sjukhuset, vilken avsetts
såsom en för hela landet gemensam central för undervisning, behandling och
forskning rörande förgiftningsfaran vid gengasdrift, delar jag myndigheternas
mening, att medel för fortsatt drift av nämnda klinik böra beräknas under
ifrågavarande anslag. Då det emellertid för närvarande icke är möjligt
att bedöma, huruvida behov av kliniken kan komma att föreligga under
hela budgetåret 1946/47, har jag ansett försiktigheten bjuda, att medel för
den fortsatta verksamheten tills vidare anvisas endast för en del av budgetåret,
förslagsvis sex månader av detsamma. Till arvoden åt läkare och
övrig personal vid kliniken torde därvid, på grundval av belastningssiffrornao
från föregående budgetår, böra beräknas ett belopp av 4 700 kronor för
månad eller sålunda för sex månader 28 200 kronor. Jag har därvid räknat

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 99—100. 1

2

Statsutskottets utlåtande nr 99.

med full sysselsättning för den nu anställda personalen men förutsätter, att
medicinalstyrelsen och sjukhusdirektionen komma att beakta de möjligheter
till minskning av personalen, vartill förändrade förhållanden kunna giva
anledning. Till täckande av uppkommande vikariatsersättningar i anledning
av semester torde förslagsvis böra beräknas ett belopp av 4 000 kronor. För
materiel och diverse omkostnader räknar jag med ett belopp av 1 500 kronor.
Skulle emellertid förhållandena påfordra, att verksamheten vid kliniken
upprätthålles under längre tid än som ligger till grund för mina kostnadsberäkningar,
torde Kungl. Maj:t få förutsättas äga möjlighet att med anlitande
av förevarande anslag besluta om den medelsanvisning, sorn kan bli erforderlig
för verksamhetens fortsatta bedrivande under budgetåret.

Beträffande härefter medicinalstyrelsens förslag att staten jämväl under
nästa budgetår skall lämna bidrag till den vård av gengasskadade, som kan
komma att lämnas av landsting och städer, som icke deltaga i landsting, vill
jag erinra om att vården av gengasskadade liksom av andra yrkessjuka i
princip ankommer på nämnda huvudmän. Att denna princip i viss mån frångicks
under kriget, berodde på att gengasförgiftningen visade sig vara en synnerligen
allvarlig yrkessjukdom med mycket stor frekvens och att härigenom
ett nytt sjukvårdsproblcm uppkom, vilket påfordrade en snabb lösning. I dagens
situation föreligga emellertid icke samma skäl att särskilja gengasskador
från andra yrkessjukdomar. Jag anser mig därför icke böra förorda, att
medel beräknas för ifrågavarande lokala sjukvårdsverksamhet, vilken för
närvarande bedrives endast vid den kommunala gengaskliniken i Stockholm
(Sabbatsbergs sjukhus) och de båda undersökningsstationerna i Uppsala och
Örebro. Därest emellertid, mot förmodan, behov jämväl under det kommande
budgetåret skulle befinnas föreligga att understödja ifrågavarande verksamhet,
torde Kungl. Maj:t böra äga möjlighet att, på grundval av i varje
särskilt fall gjord utredning, bevilja statsbidrag till driften av dylika gengaskliniker.
Statsbidrag bör i sådant fall givetvis icke lämnas till högre belopp
än som kunnat utgå enligt hittills tillämpade, i propositionen nr 256/
1944 angivna grunder.

Behovet av att anordna ytterligare utbildningskurser för blivande gengasläkare
synes tveksamt. Jag kan därför icke biträda medicinalstyrelsens förslag
örn beräknande av medel för detta ändamål.

Den centrala ledningen av den medicinska forskningsverksamhet på området,
som tills vidare bör fortsättas med uppgift bl. a. att samla och bearbeta
de under krisåren vunna erfarenheterna, bör alltjämt handhavas av
statens gengasforskningsråd. För ersättningar till ledamöter i rådet torde
böra avses ett belopp av 3 000 kronor. Viss förstärkning av medicinalstyrelsens
hälsovårdsbyrå, bland annat för utförande av kansligöromål åt rådet,
påkallas sålunda även under nästa budgetår. Frågan om härför erforderlig
medelsanvisning anmäler jag i samband med proposition denna dag angående
anslag till medicinalstyrelsen: avlöningar m. m.

Medicinalstyrelsen har vidare anmält behov av medel för nästa budgetår
till bestridandet av uppkommande kostnader för vissa under nästa budgetår
planerade undersökningar rörande förgiftningsfaran vid anläggningar för
stationär gengasdrift m. m. Då någon närmare utredning rörande behovet
och omfattningen av berörda undersökningar icke förebragts, anser jag mig
icke nu böra beräkna medel därför. I den mån emellertid framdeles behov
skulle befinnas föreligga av undersökningar av ifrågasatt art, torde Kungl.
Maj:t böra äga möjlighet att anlita förevarande anslag.

Till frågan örn den framtida ledningen och organisationen av den hittills
bedrivna tekniskt-profylaktiska verksamheten torde ställning böra tagas
först i samband med prövningen av det förslag till ny arbetarskyddsorganisa -

Statsutskottets utlåtande nr 99.

3

tion, vilket är under utarbetande av 1938 års arbetarskyddskommitté. Jag
delar medicinalstyrelsens mening, att medel för detta ändamål icke böra beräknas
i förevarande sammanhang.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle medelsbehovet till åtgärder
i anledning av förgiftningsfaran vid gengasdrift för nästa budgetår uppgå till
(28 200 + 4 000 + 1 500 + 3 000) 36 700 kronor eller i avrundat tal 37 000
kronor.

Vad departementschefen anfört i fråga örn de ändamål, för vilka ifrågavarande
anslag må tagas i anspråk under nästa budgetar, föranleder ej erinran
från utskottets sida.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Åtgärder i anledning av förgiftningsfaran
vid gengasdrift för budgetåret 1946/47 under femte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 37 000 kronor.

Stockholm den 9 april 1946.

På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Lindström, Gränebo, Larsson,
Heiding, Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Gillström, Petersson, Bosenberg, Hesselbom
och Ragnar Bergh; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,
Ward, Bergström, Mårtensson, Pettersson i Dahl, Holmström, fru Alvén, herrar Hoppe,
Boman i Kieryd och Birke.

Utskottet.