8

Statsutskottets utlåtande nr 86.

Nr 86.

Ankom till riksdagens kansli den 5 april 1946 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
för budgetåret 1946/47 till förlossningsvården.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln (punkterna
167 och 168) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1946/47 beräkna dels till Bidrag till uppförande
eller inrättande av förlossningsanstalter ett reservationsanslag av
400 000 kronor, dels ock till Bidrag till driften av förlossningsanstalter och
väntehem m. m. ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor.

Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 89, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 22 februari
1946, föreslagit riksdagen att anvisa nämnda reservationsanslag med
det beräknade beloppet, 400 000 kronor, och förslagsanslaget med ett belopp
av 2 500 000 kronor.

Ifrågavarande anslag äro i riksstaten för innevarande budgetår uppförda,
det förra med 400 000 kronor och det senare med 2 000 000 kronor.

Gällande statsbidragsgrunder återfinnas i två kungörelser av den 21 juli
1937, den ena (nr 742) avseende byggnadsbidrag till förlossningsanstalter
och den andra (nr 743, ändr. 262/1939, 384/1941 och 571/1943) avseende
driftbidrag till förlossningsanstalter och väntehem.

Den 22 november 1945 har 1941 års befolkningsutredning överlämnat ett
betänkande om förlossningsvården (SOU 1945:50). Däri ha framlagts förslag
till olika åtgärder från statsmakternas sida till avhjälpande av föreliggande
missförhållanden på förlossningsvårdens område, avseende bland annat
förhöjda bidrag för såväl byggande som drift av förlossningsanstait.

över förslagen ha i statsrådsprotokollet angivna myndigheter och organisationer
avgivit yttranden.

Beträffande befolkningsutredningens nämnda förslag har departementschefen
för egen del anfört följande.

Statsutskottets utlåtande nr 86.

9

Behovet av effektiva åtgärder från statsmakternas sida till bemästrande
av de nuvarande svårigheterna inom förlossningsvården har genom det av
befolkningsutredningen framlagda betänkandet i ämnet blivit till fullo
styrkt. Utredningen har också, i syfte att åstadkomma mera tillfredsställande
förhållanden på detta område, framlagt en råd förslag av skiftande
innebörd i sitt betänkande. Emellertid tala, såsom ock framhållits av åtskilliga
av de över betänkandet hörda myndigheterna och sammanslutningarna,
flera olika omständigheter starkt för att statsmakterna ännu någon
tid intaga en avvaktande hållning. Jag vill sålunda erinra örn att de
förslag rörande allmän sjukförsäkring och om övertagande från statens sida
av patientavgifterna å allmän sal vid sjukhus inom riket, vilka för närvarande
äro under övervägande inom socialdepartementet, kunna komma att,
örn de genomföras, i åtskilliga hänseenden inverka på bedömningen av befolkningsutredningens
förslag, bland annat i vad rör spörsmålen om resekostnaderna,
patientavgifterna och den s. k. tiodagarsspärren. Socialvårdskommittén
förväntas vidare komma att inom den närmaste tiden avgiva
förslag till en utbyggnad av samhällets allmänna stödåtgärder vid havandeskap
och barnsbörd — moderskapshjälp, mödrahjälp och* likartade hjälpformer
— vilket förslag uppenbarligen torde komma att äga nära samband
med en del av befolkningsutredningens nu förevarande förslag.

Med hänsyn till det anförda finner även jag nödvändigt, att med ställningstagandet
till frågan örn vidgade statliga åtaganden inom förlossningsvården
får något anstå. Vad särskilt beträffar utbyggandet av den slutna
förlossningsvården vore det emellertid olyckligt, örn detta uppskov skulle
föranleda, att tillämnade byggnadsföretag för anordnande av nya förlossningsplatser
inom sjukvårdsområdena komme att uppskjutas i avvaktan på
statsmakternas ställningstagande till förslaget örn ökade statsbidrag till utbyggnaden.
Till förekommande av en sådan utveckling vill jag redan nu
tillkännage, att jag, därest jag vid det definitiva ställningstagandet till utredningens
förslag till ändrade grunder för de statliga byggnadsbidragen
finner mig böra helt eller delvis förorda deras genomförande, samtidigt därmed
har för avsikt att föreslå, att de nya bidragsgrunderna skola äga tilllämpning
i avseende å samtliga byggnadsföretag, som igångsatts efter 1945
års utgång.

I skrivelser den 31 augusti och den 22 oktober 1945 har medicinalstyrelsen
avgivit förslag rörande beräkningen för nästa budgetår av anslaget till bidrag
till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter samt till driften
av förlossningsanstalter och väntehem m. m. under nästa budgetår.

Departementschefen har härom anfört följande.

Vad först angår anslagsbehovet för bidrag till uppförande eller
inrättande av förlossningsanstalter vill jag inledningsvis
erinra om att någon rätt till statsbidrag för ifrågavarande ändamål icke
föreligger utan att Kungl. Majit i varje särskilt fall prövar, huruvida bidrag
må utgå. Under tiden efter gällande statsbidragsbestämmelsers införande
år 1937 utbildade sig den praxis, att landsting, vars utdebitering per skattekrona
understeg medeltalet för riket, icke ansågs böra komma i åtnjutande
av statsbidrag, såvida icke särskilda skäl förelågo. I statsverkspropositionen

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 84—86. 2

10

Statsutskottets utlåtande nr 86.

Utskottet.

till 1944 års riksdag (femte huvudtiteln, punkten 145) föreslog jag emellertid
en sådan jämkning av denna praxis, att även landsting, vars landstingsskatt
något understeg det belopp, som dittills ansetts böra i bidragshänseende
utgöra minimigräns, skulle kunna komma i åtnjutande av bidrag.
Detta förslag, för vilket som motivering anfördes då föreliggande behov av
ytterligare vårdmöjligheter för förlossningsfall samt landstingens ökade
kostnader för förlossningsvården, gav riksdagen ej anledning till erinran.
Enligt min mening kunna i dagens situation nämnda motiv göras gällande
för en ytterligare utvidgning av kretsen av huvudmän, som må komma i
åtnjutande av byggnadsbidrag. Jag förutsätter därför, att Kungl. Maj:t i
fortsättningen vid prövning av inkommande ansökningar om bidrag till inrättande
av förlossningsanstalter skall äga att, i den mån så befinnes befogat,
medgiva byggnadsbidrag jämväl för förlossningsanstalter inom sjukvårdsområden,
som enligt nuvarande gränsdragning varit undantagna från
förmånen av dylikt bidrag.

Medicinalstyrelsen har uppskattat anslagsbehovet för nästa budgetår till
1 000 000 kronor. För tillgodoseende av föreliggande eller förväntade ansökningar
om byggnadsbidrag stod enligt medicinalstyrelsens uppgifter till
dess förfogande en reservation å icke mindre än 837 412 kronor. Hos Kungl.
Majit och styrelsen förelågo ansökningar till ett sammanlagt belopp av
121 500 kronor. Med hänsyn till storleken av reservationen och då man
torde få räkna med att en del av de tillämnade byggnadsföretag, för vilka
ansökningar om byggnadsbidrag förväntas skola ingivas, representerande
ett sammanlagt bidragsbelopp av 1 712 500 kronor, på grund av brist på
byggnadsmateriel eller av andra anledningar icke kunna komma till utförande
under nästa budgetår, torde — även om den av mig förordade ytterligare
jämkningen i bidragspraxis beaktas — anslaget för nästa budgetår
kunna bestämmas till samma belopp, som utgår för innevarande budgetår,
eller 400 000 kronor.

Anslagsbehovet för bidrag till driften av förlossningsanstalter
och väntehem m. m. har av medicinalstyrelsen för nästa budgetår
ansetts böra beräknas till i runt tal 2 600 000 kronor. Mot denna uppskattning
synes i och för sig intet vara att erinra. Med hänsyn till de ovissa
förutsättningar, varpå beräkningen delvis vilar, synes dock anslaget kunna
begränsas till 2 500 000 kronor.

Enligt utskottets mening äro snara åtgärder påkallade för avhjälpande av
de nuvarande missförhållandena inom förlossningsvården. Utskottet bar
emellertid i likhet med departementschefen funnit, att avgörande skäl tala
för uppskov i nuvarande läge med prövningen av de av befolkningsutredningen
framlagda förslagen. Under sådana omständigheter ansluter sig utskottet
helt till departementschefens uppfattning, att de nya grunder för
statliga byggnadsbidrag, som må komma att beslutas, böra få retroaktiv
tillämpning å samtliga de byggnadsföretag, som igångsatts efter 1945 års
utgång.

Då anslagsberäkningen ej givit utskottet anledning till erinran, får utskottet
hemställa,

Statsutskottets utlåtande nr 86.

11

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 under femte
huvudtiteln anvisa

a) till Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter
ett reservationsanslag av 400 000 kronor;

b) till Bidrag till driften av förlossningsanstalter och
väntehem m. m. ett förslagsanslag av 2 500 000 kronor.

Stockholm den 5 april 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Lindström, Larsson,
Andrén, Bäckström, Karl Andersson, Heiding, Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Gustaf
Iwar Anderson, Berling och Gustav Emil Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i
Stockholm, Falla, Rubbestad, Andersson i Malmö, Wallentheim, Pettersson i Dahl, Viklund,
Malmborg i Skövde, Åkerström och Petterson i Degerfors.