Statsutskottets utlåtande nr 8.
1
Nr 8.
Ankom till riksdagens kansli den 29 mars 1946 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln,
avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta
motioner.
(2:a avd.)
Ecklesiastikdepartementet.
l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln gjorda förslag (punkt
1, s. 3—5 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1946), vilket innebär en anslagshöjning med 16 000 kronor,
föranledd av nyinrättande av en befattning såsom byråchef i lönegraden
C 6 å statssekreterarens avdelning samt ordinariesättning av en extra ordinarie
förste kanslisekreterartjänst, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för ecklesiastikdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1946/47:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 statssekreterare ........................... CIO
1 expeditionschef............................ C 8
1 byråchef ................................. C 6
4 kansliråd ................................. A 30
5 förste kanslisekreterare..................... A 26
5 andre kanslisekreterare..................... A21
1 registrator................................ A15
1 kansliskrivare ............................. All
3 kanslibiträden............................. A 7
Bihang till riksdagens protokoll 19I/6. 6 sami. Nr 8. 1
2
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Befattning. Lönegrad.
1 förste expeditionsvakt...................... A 7
3 expeditionsvakter.......................... A 5
5 kontorsbiträdet! ........................... A 4
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än den 20 :e.
1 föredragande hos regeringsrätten ............ Eo 29
2 förste kanslisekreterare..................... Eo 26
1 andre kanslisekreterare .................... Eg 21;
b) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till departementschefen .... kronor 24 000
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis......................... » 224 800
3. Arvode, bestämt av Kungl. Majit .... » 1 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 130 200
5. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 51 000
Summa kronor 431 000;
c) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 431 000 kronor.
2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 2, s. 5), vilket innebär en anslagshöjning med 10 500
kronor, föranledd av ökad anslagsbelastning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
60 200 kronor.
Arkiv, bibliotek och museer.
3:o) Riksarkivet: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 3, s. 6—14)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning
tills vidare från och med budgetåret 1946/47, vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för riksarkivet, som föranledas av vad departementschefen
anfört; dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för
riksarkivet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47; dels
ock till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 329 500 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
3
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr S. Persson i Stockholm väckt motion (II: 119), vari hemställts,
att riksdagen måtte vidtaga sådan ändring i Kungl. Maj:ts förslag,
att de två manliga bokbindarna vid riksarkivet med retroaktiv verkan från
och med den 1 juli 1945 placeras i Eo 7: 10.
Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med 14 300 kronor,
avser i huvudsak följande förändringar inom riksarkivets personalorganisation:
a)
inrättande av en ny förste arkivarietjänst i lönegraden A 20 å riksarkivets
andra byrå;
b) utbyte av en kanslibiträdesbefattning i lönegraden Eo 7 mot en biblioteksassistentbefattning
i lönegraden All;
c) anvisande av medel till personlig lönefyllnad åt två manliga bokbindare
i lönegraden Eo 6;
d) ökade medel till avlöningar åt viss icke-ordinarie personal.
Beträffande det under c) omnämnda förslaget inhämtas av statsrådsprotokollet
bland annat följande.
Riksarkivet har hemställt örn uppfattning av två manliga bokbindare
från lönegraden Eo 6 till lönegraden Eo 7 och av en bokbinderiförman från
lönegraden Eo 12 till lönegraden Eo 13. Till stöd härför har riksarkivet
anfört följande.
Efter riksdagens hörande medgav Kungl. Maj:t i nådigt brev den 22 juni
1945, att viss personal vid bokbinderi- och konserveringsverkstaden, nämligen
en förman, två manliga bokbindare och fyra kvinnliga konserveringsbiträden,
finge från och med den 1 juli 1945 erhålla extra ordinarie anställning vid riksarkivet
och därvid placeras, förmannen i 12 lönegraden 14 löneklassen, bokbindarna
i 6 lönegraden 9 löneklassen och konserveringsbiträdena i 4 lönegraden
3 löneklassen av löneplan Eo civila icke-ordinariereglementet. Placeringarna
voro gjorda i enlighet med riksarkivets förslag. Alltsedan riksarkivets
beslut den 15 januari 1930 har kollektivavtalet inom bokbinderifacket
ansetts ligga till grund för reglering av förhållandena mellan riksarkivet och
personalen, ehuru formellt sådant avtal icke träffats.
Riksarkivet tilldelade genom beslut den 25 juli 1945 ifrågavarande personal
extra ordinarie anställning från och med den 1 samma månad.
Emellertid hade efter förda underhandlingar mellan parterna nytt kollektivavtal
träffats inom bokbinderifacket den 7 juli. Detta innebar en justeringuppåt
av lönerna. Minimilönen skulle för manlig arbetare ökas med 7 öre och
för kvinnlig arbetare med 8 öre i timmen. Dessutom skulle indextillägget förhäda
kategorierna höjas med 1 öre. Kollektivavtalet skulle löpa från den 1
juni 1945. På grund av denna bestämmelse angående avtalets giltighetstid
ansåg sig riksarkivet skyldigt att för juni månad retroaktivt utbetala den löneökning,
som tillerkänts personalen genom det nya kollelctivavtalet. Rörelsen
på lönemarknaden har sålunda gjort, att personalen vid inträdet i den nya
anställningsformen måste anses ha haft högre löner än dem, som lågo till
grund för deras placering enligt löneplan Eo.
För placering av tjänsteman, som omedelbart före tillträdet av extra ordi -
4
Statsutskottets utlåtande nr 8.
narie befattning innehaft anställning i statens tjänst med avlöning enligt kollektivavtal,
gäller enligt 8 § 2 mom. av civila ioke-ordinariereglementet, att han
skall hänföras lägst till den löneklass, i vilken lönen närmast överstiger den
avlöning han i den tidigare anställningen ägt uppbära. Detta stadgande sett i
.samband med det förhållandet, att personalen, ehuru retroaktivt, kommit i
åtnjutande av högre löner än dem, som utgöra grunden för löneklassplaceringen,
synes riksarkivet berättiga till en omprövning av lönefrågan. Konserveringsbiträdenas
löneplacering är tillräckligt hög, för att de skola vara kompenserade
för löneökningen enligt det nya kollektivavtalet. Detsamma kan
icke sägas om bokbindarna och förmannen. De förra uppbära enligt lönegraden
Eo 6: 9 med alla tillägg en årslön av 5 390 kronor. Enligt det nya
kollektivavtalet, vilket såsom förut framhållits, de facto trädde i kraft den
I juni 1945, skulle deras årslön utgöra 5 430 kronor. Förmannens motsvarande
lönebelopp är 6 641 kronor respektive 6 630 kronor. I förra fallet täcker
icke lönen enligt lönegradsplaceringen den lön, som skulle utgå enligt kollektivavtalet,
och i senare fallet utgör den ökning av lönen, som kommer vederbörande
till godo, 11 kronor, ett alltför litet belopp för att i betraktande av
ökade pensionsavgifter full kompensation skall kunna sägas lia givits, då dessa
avgifter stiga med 77 kronor. Riksarkivet får med anledning härav föreslå,
att bokbindama flyttas upp i 10 löneklassen, där lönen med alla tillägg utgör
5 633 kronor, och förmannen i 15 löneklassen, där lönen med de tillägg som
utgå utgör 7 003 kronor. För de förra är en sådan uppflyttning icke möjlig
med mindre de flyttas upp i lönegraden Eo 7, varför riksarkivet för deras del
föreslår placering i Eo7:10. Följdriktigt synes vara, att även förmannen
uppflyttas en lönegrad till Eo 13: 15. Riksarkivet håller före, att de föreslagna
löneökningarna böra beräknas retroaktivt från budgetåret 1945/46.
Statskontoret har avstyrkt riksarkivets förslag.
Det av 1945 års riksdag beslutade överförandet av ifrågavarande personal
å extra ordinarie stat har för befattningshavarna medfört en förbättring i
anställningsvillkoren, bland annat i fråga om semester och avlöning under
sjukledighet. Vid sådant förhållande synes enligt statskontorets mening den
omständigheten, att det nya kollektivavtalet för de i ärendet omförmälda
bokbindama medfört en ökning av de kontanta löneförmånerna med i runt tal
40 kronor för år i jämförelse med den till dem nu utgående årslönen, inklusive
rörligt tillägg, kristillägg och provisorisk avlöningsförbättring, icke böra medföra
någon ändring i den för dessa befattningshavare fastställda lönegrads- och
löneklassplaceringen. Vad vidare angår förmannens löneställning är att märka,
att den årslön, som enligt det nya kollektivavtalet skulle utgå till honom, med
II kronor 46 öre understiger de honom tillkommande löneförmånerna vid innehavande
extra ordinarie befattning. Med hänsyn härtill måste ämbetsverket
motsätta sig bifall till framställningen i denna del. I detta sammanhang vill
statskontoret icke underlåta att påpeka, att, därest omförmälda kollektivavtal,
som slutits inom bokbinderifacket den 7 juli 1945, icke givits retroaktiv
verkan utan bestämts skola gälla från en senare tidpunkt, exempelvis från och
med den 1 augusti 1945, någon omprövning av den redan beslutade löneställningen
för bokbinderipersonalen hos riksarkivet icke lärer ha kommit i fråga.
Allmänna lönenämnden har tillstyrkt uppflyttning av bokbindarna till lönegraden
Eo 7 med placering i 10 löneklassen men avstyrkt den föreslagna uppflyttningen
av förmanstjänsten till 13 lönegraden, då innehavaren av befattningen
icke erhållit någon löneminskning.
5
Statsutskottets utlåtande nr 8.
I särskild framställning ha bokbindarna vid riksarkivet Hj. Telivia och
G. Alered anhållit att bli inplacerade i 8 lönegraden 11 löneklassen samt till
stöd därför bland annat anfört följande.
Vid avgivandet av sitt förslag torde riksarkivet ha utgått ifrån de till oss
före den 1 juli 1945 utgående lönerna. Riksarkivet torde däremot helt ha
bortsett ifrån det förhållandet, att inom bokbinderifacket till mera kvalificerade
arbetare utgå löner, vilka betydligt överstiga de i kollektivavtalet fastställda,
ävensom att ackordsarbete, innebärande betydligt ökad inkomst, i stor utsträckning
förekommer. Kvalificerade bokbinderiarbetare i Stockholm ha
sålunda för närvarande en inkomst, som med 50 å 60 kronor per månad, vid
ackordsarbete med ännu högre belopp, överstiger den lön, som skulle tillkomma
oss efter en inplacering i 10 löneklassen. Då de konserveringsarbeten
m. m., som vi utföra vid riksarkivet, erfordra stor yrkesskicklighet, bör vid
en jämförelse med arbetsvillkoren å den privata arbetsmarknaden hänsyn
tagas till de bäst avlönade. Eljest torde svårigheter komma att yppa sig då
det gäller förvärvande av den erforderliga arbetskraften.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Den begärda uppflyttningen av förmanstjänsten på bokbinderiet från lönegraden
Eo 12 till lönegraden Eo 13 kan jag i likhet med lönenämnden icke
tillstyrka, då förmannen vid tillträdandet av sin innehavande extra ordinarie
befattning icke erhållit löneminskning, även om hänsyn tages till den retroaktiv
fastställda löneförhöjningen för juni månad 1945. Med hänsyn till att de
två bokbindarna på grund av löneregleringen fått vidkännas en löneminskning
av omkring 40 kronor per år, anser jag mig efter samråd med chefen
för finansdepartementet böra förorda, att till vardera av dem må tills vidare,
räknat från och med den 1 juli 1945, månadsvis i efterskott utgå personlig lönefyllnad
med så stort belopp, som erfordras för att vederbörande icke skall
få vidkännas löneminskning i sin innehavande extra ordinarie anställning.
Lönefyllnaden torde få bestridas från anslagsposten till avlöningar till ickeordinarie
personal, vilken till följd härav bör för nästa budgetår höjas med
100 kronor.
I motionen 11:119 anföres bland annat följande.
Bokbinderipersonalen vid riksarkivet bereddes genom beslut vid fjolårets
riksdag extra ordinarie anställning. Två bokbindare placerades härvid i
Eo 6: 9, samtidigt som ett motionsledes framfört förslag (motion nr 395 i
andra kammaren av herr Cruse) örn deras placering i Eo 7: 10 avslogs. Det
i motionen framförda förslaget motiverades med att »den föreslagna placeringen
kan icke anses motsvara den lön som utgår till skickliga bokbindare
i den öppna arbetsmarknaden» och med att »då riksarkivets bokbindare utföra
ett kvalificerat yrkesarbete, som fordrar stor noggrannhet och god omdömesförmåga,
är det rimligt att de placeras i en högre lönegrad, som medger
en årsinkomst som något så när svarar mot den årsinkomst en skicklig bokbindare
erhåller i den öppna arbetsmarknaden».
Statsutskottet anförde för sin del som motivering för sitt avslagsyrkande
på motionen, att »skulle med hänsyn till omständigheterna i detta speciella
fall en högre löneställning anses böra övervägas, lärer Kungl. Majit vara
oförhindrad att i anslutning till de i 9 § civila avlöningsreglemcntet bestämda
grunderna besluta örn den förhöjning i vederbörandes löneklassplacering,
6
Statsutskottets utlåtande nr 8.
sorn må befinnas påkallad». Den av statsutskottet åberopade bestämmelsen
var givetvis inte tillämplig i ett fall som det föreliggande, vilket också påvisades
vid debatten i frågan i andra kammaren vid fjolårets riksdag. Att
så var fallet har nu också visat sig däri, att Kungl. Majit inte ansett sig
kunna företaga någon ändring i lönebeloppens storlek utan riksdagens medverkan.
Utlärda bokbindare vid Bonniers m. fl. bokbinderier i Stockholm åtnjuta
för närvarande 6 360 kronor örn året i lön vid utförandet av timavlönat
arbete. Bokbindarna vid riksarkivet, som äro synnerligen yrkesskickliga,
åtnjuta för närvarande med alla tillägg en årslön av 5 390 kronor. Därtill
ha de genom sitt extra-ordinarieblivande fått sitt pensionsunderlag försämrat
med 96 kronor vad det gäller tjänstepensionen och med 36 kronor vad
det gäller familjepensionen. Skulle de i enlighet med riksarkivets av allmänna
lönenämnden tillstyrkta förslag placeras i 7: 10, så skulle deras lön
med alla nu utgående tillägg bli 5 633 kronor. Enligt departementschefens
förslag blir deras årslön 5 430 kronor.
Utskottet. Utskottet har icke funnit annat att erinra mot Kungl. Majis förevarande
förslag än att utskottet i likhet med allmänna, lönenämnden och med biträdande
av vad i motionen II: 119 yrkats funnit övervägande skäl tala för
att de två manliga bokbindarna vid riksarkivet uppflyttas från lönegraden
Eo 6 till lönegraden Eo 7 med placering ilo löneklassen. I enlighet med
vad i nämnda motion föreslagits anser utskottet, att ifrågavarande befattningshavare
böra med hänsyn till i detta fall föreliggande särskilda omständigheter
erhålla den angivna löneplaceringen, räknat från och med den 1
juli 1945. Med anledning av vad utskottet sålunda föreslagit torde anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie personal i förhållande till Kungl.
Maj:ts förslag böra höjas med i avrundat tal 500 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till motionen II: 119,
a) bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1946/47, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för riksarkivet, som föranledas
av vad departementschefen anfört:
b) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis ........................... kronor 170 700
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal. . » 118 300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis . » 41 000
Summa kronor 330 000;
c) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 330 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
7
4:o) Riksarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 4, s. 14—16), vilket innebär en anslagshöjning med 3 700 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 77 300 kronor.
5:o) Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 16 och 17), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arkivalier
och tryckta arbeten för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 1 500 kronor.
6:o) Riksarkivet: Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som äro
av vikt för fäderneslandets historia. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 6, s. 17), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksarkivet: Fortsatt utgivande av
sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets
historia, för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 8 000 kronor.
7:o) Landsarkiven m. m.: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 7,
s. 17—25) föreslagit riksdagen att dels besluta, att arkivdepån i Visby skall
från och med budgetåret 1946/47 omorganiseras till länsarkiv; dels bemyndiga
Kungl. Majit att vidtaga av departementschefen angivna ändringar i
personalförteckningen för landsarkiven m. m., att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1946/47; dels godkänna av departementschefen angiven
avlöningsstat för landsarkiven m. m., att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1946/47; dels ock till Landsarkiven m. m.i Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 214 000 kronor.
Personalorganisationen vid arkivdepån i Visby regleras av en särskild övergångsstat,
slutande på ett belopp av 7 950 kronor och upptagande en föreståndare,
en vaktmästare samt ett belopp av 4 500 kronor till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal. Sedan länge har en omorganisation, syftande till en
personalförstärkning, varit aktuell. Redan i 1939 års åttonde huvudtitel redogjordes
sålunda för en år 1938 av riksarkivet framlagd utredning, vilken utmynnade
i en plan att successivt utbygga arkivdepån till ett länsarkiv, motsvarande
det i Östersund. Dåvarande departementschefen, som delade riksarkivets
uppfattning örn önskvärdheten av en omorganisation av arkivdepån i
syfte att tillförsäkra den en efter verksamhetens omfattning avpassad personaluppsättning,
ansåg emellertid, att med cn lösning av denna fråga utan
större olägenheter kunde anstå någon tid. Genom beslut vid 1944 års riksdag
togs ett första steg till en förstärkning av arbetskrafterna vid arkivdepån ge
-
Utskottet
8 Statsutskottets utlåtande nr 8.
nom att medel anvisades till anställande av en amanuens med ett arvode för
år räknat av 4 500 kronor.
Riksarkivet har nu föreslagit, att arkivdepån skall från och med nästa budgetår
omorganiseras till ett länsarkiv, motsvarande det i Östersund, med en
länsarkivarie i lönegraden A 24, en expeditionsvakt i lönegraden A 6 och en
tjänsteman i lönegraden Eo 6, samtliga med heltidstjänst.
Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande.
Enligt min mening ha bärande skäl anförts för den föreslagna omorganisationen,
och jag vill därför, då jag icke anser mig kunna förorda, att dess genomförande
uppskjutes, tillstyrka, att arkivdepån från och med nästa budgetår
omorganiseras till ett länsarkiv med av riksarkivet föreslagen personalorganisation,
vilken motsvarar den för länsarkivet i Östersund gällande.
Vid bifall till vad jag sålunda förordat böra å personalförteckningen för
landsarkiven m. m. uppföras ytterligare en befattning såsom länsarkivarie i
lönegraden A 24 och en befattning såsom expeditionsvakt i lönegraden A 6.
Jag förutsätter, att den nuvarande vaktmästaren vid arkivdepån kommer att
utses till innehavare av befattningen såsom expeditionsvakt vid länsarkivet.
Såsom riksarkivet föreslagit torde böra stadgas, att expeditionsvakten skall
vara skyldig att vid sidan av honom eljest åliggande göromål utföra vid länsarkivet
förekommande bindnings- och konserveringsarbeten.
I övrigt innebär Kungl. Maj:ts förslag icke några väsentliga förändringar
i jämförelse med nu gällande förhållanden.
I likhet med departementschefen har utskottet funnit, att bärande skäl
blivit anförda för omorganisationen av arkivdepån i Visby från och med
budgetåret 1946/47 till ett länsarkiv med av riksarkivet föreslagen personalorganisation.
Med biträdande av detta förslag och med tillstyrkande även
i övrigt av vad Kungl. Majit under förevarande punkt föreslagit hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) besluta, att arkivdepån i Visby skall från och med
budgetåret 1946/47 omorganiseras till länsarkiv;
b) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga av departementschefen
angivna, ändringar i personalförteckningen för landsarkiven
m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47;
c) godkänna följande avlöningsstat för landsarkiven m. m.,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis ............................ kronor 119 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 67 850
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 27 150
Summa kronor 214 000;
d) till Landsarkiven ra. m.: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 214 000 kronor.
9
Statsutskottets utlåtande nr 8.
8:o) Landsarkiven m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majrts
förslag (punkt 8, s. 25 och 26), vilket innebär en anslagshöjning med 2 100
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Landsarkiven m. to.: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 60 000
kronor.
9:o) Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, s. 26 och 27), vilket innebär
en anslagshöjning med 1 900 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Landsarkiven m. to.: Inköp av arkivalier
och tryckta arbeten för budgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av 3 800 kronor.
10:o) Landsarkiven m. m.: Bokbindning och konservering av arkivalier.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 27 och 28), vilket
innebär en anslagshöjning med 2 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Landsarkiven to. to.: Bokbindning
och konservering av arkivalier för budgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av 37 900 kronor.
Illo) Kungl, biblioteket: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 11, s. 28 och 29), vilket innebär en anslagshöjning med 1 500
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för kungl, biblioteket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................ kronor 153 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 143 100
3. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 38 600
Summa kronor 334 700;
b) till Kungl, biblioteket: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 334 700 kronor.
12:o) Kungl, biblioteket: Omkostnader. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 12, s. 29—31), vilket innebär en anslagshöjning med 3 300
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kungl, biblioteket: Omkostnader för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 74 600
kronor.
10
Statsutskottets utlåtande nr 8.
13:o) Kungl, biblioteket: Bokinköp och bokbindning. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s. 31 och 32), vilket innebär en anslagshöjning
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen ma till Kungl, biblioteket: Bokinköp och
bokbindning för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 110 000 kronor.
14:o) Kungl, biblioteket: Utgivande av ett tioårsregister till Sveriges
offentliga biblioteks accessionskatalog. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 14, s. 32), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kungl, biblioteket: Utgivande av ett
tioårsregister till Sveriges offentliga biblioteks accessionskatalog
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 37 500 kronor.
15:o) Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar. Stifts- och landsbiblioteken:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15,
s. 32 och 33), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa
a) till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar ett förslagsanslag
av 42 500 kronor;
b) till Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader ett förslagsanslag
av 2 200 kronor.
16:o) Stifts- oell landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16, s. 33 och 34), vilket innebär
en anslagshöjning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp
och bokbindning m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av 18 000 kronor.
17:o) Bidrag till pedagogiska biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 17, s. 34), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till pedagogiska biblioteket
för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 4 700
kronor.
18:o) Nationalmuseet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 18, s.
35—46) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen angiven
personalförteckning och avlöningsstat för nationalmuseet, att tillämpas
Statsutskottets utlåtande nr 8. 11
tills vidare från och med budgetåret 1946/47, dels ock till Nationalmuseet:
Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 297 400
kronor.
Kungl. Maj :ts förslag innebär en anslagshöjning med 33 300 kronor, huvudsakligen
föranledd av följande av departementschefen tillstyrkta personalförändringar:
a)
återupptagande å personalförteckningen av en år 1942 av besparingsskäl
indragen förste intendentsbefattning i lönegraden A 26;
b) inrättande av en ny amanuenstjänst i lönegraden Ex 17;
c) inrättande av en ny kanslibiträdestjänst i lönegraden Eo7;
d) inrättande av en amanuenstjänst i lönegraden Eo 16 vid biblioteket;
e) ombildning av två icke-ordinarie museivaktstjänster till ordinarie,
samt
f) inrättande av en ny museivaktstjänst i lönegraden Eo 5.
Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt
föreslagit får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för nationalmuseet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 Överintendent ............................... ® 1
4 förste intendenter (avdelningsföreståndare) ....... A 26
2 intendenter.................................. A 23
1 kansliskrivare................................ All
1 värmeledningsskötare, tillika reparatör, av l:a klass . A 8
2 förste museivakter............................ A 7
4 museivakter ................................. A 6
Anm. En av dessa befattningar skall hållas obesatt så länge den
å övergångsstat uppförde förste expeditionsvaktcn kvarstår i sin
tjänst.
9 museivakter ................................ A 5.
Tjänsteman å övergångsstat.
1 förste expeditionsvakt.......................
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än den 20:c.
2 intendenter
A 7.
Eo 23;
Utskottet.
12
Statsutskottets utlåtande nr 8.
b) godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis ........................... kronor 138 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit............ » 6 330
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 117 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 36 070
Summa kronor 297 400;
c) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 297 400 kronor.
19:o) Nationalmuseet: Omkostnader. Kungl. Majit har (punkt 19, s.
46—48) föreslagit riksdagen att till Nationalmuseet: Omkostnader för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 63 400 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Å. Wiberg m. fl. väckt motion (lii 243), vari hemställts,
att riksdagen matte besluta att under åttonde huvudtiteln för budgetåret
1946/47 uppföra ett reservationsanslag av 5 000 kronor till nationalmuseum
såsom bidrag till kostnaderna för utbyte av i landsortsmuseer deponerade
konstverk.
Kungl. Majits förslag innebär en anslagshöjning med 3 000 kronor, avseende
anslagsmedlen till reseersättningar.
Departementschefen har däremot icke ansett sig kunna förorda, att medel
nu skulle anvisas till bidrag till täckande av kostnaderna för utbyte
av i landsortsmuseer deponerade konstverk.
Beträffande denna fråga har museichefen anfört följande.
Från olika landsortsmuseer har till nationalmuseum gjorts framställning
om, att av nationalmuseum deponerade konstverk måtte utbytas mot andra.
Som skäl har anförts värdet av att kunna bjuda museibesökarna nya konstintryck;
vissa museer hava haft samma konstverk i deposition sedan sekelskiftet
och det är naturligt, att dessa konstverk icke alltid motsvara de
krav, som i våra dagar böra ställas på konstbeståndet i ett museum. Ett utbyte
av depositionerna måste under alla förhållanden verka stimulerande
pa landsortens konstliv, något som också alltifrån början av den utvidgade
depositionsverksamheten ingått i museets planer. Ett dylikt utbyte °kan
dock endast verkställas med framgång, om det genomföres för ett tiotal
landsortsmuseer samtidigt, på^ så sätt att deras depositioner intagas till
nationalmuseum och där i samråd med depositionsmottagarna uppdelas i nya
grupper efter varje orts särskilda önskemål och behov. För nationalmusei
Statsutskottets utlåtande nr 8.
13
egen del är ett dylikt tillvägagångssätt mycket önskvärt ur flera synpunkter.
Det skulle möjliggöra en omprövning av depositionsmaterialet med hänsyn
till museets egen utställning och giva tillfälle till en noggrann kontroll
av konstverkens tillstånd samt till kompletterande fotograferingar.
Ett genomförande av detta förslag kräver emellertid dels utrymme i museet,
dels ock extra anslagsmedel. Under förutsättning att krigsarkivets i
nationalmuseum nu magasinerade akter och handlingar m. m. bliva bortförda
till budgetåret 1946/47 kommer utrymme att för ändamålet stå till
museets disposition. Vad kostnaderna beträffar synes det mig självfallet, att
depositionsmottagarna till viss del böra svara för dessa. Men det torde icke
kunna förväntas, att de skola vara i stånd att ensamma bära hela utgiften,
då — såsom jag nyss framhållit — även nationalmuseum skulle komma att
draga fördel av anordningen. Så vitt jag kan finna måste minst 400 konstverk
transporteras till nationalmuseum, vilket redan för emballeringen kräver
icke oväsentliga anslagsmedel. Jag beräknar den totala kostnaden för
den ifrågasatta åtgärden till 10 000 kronor, varav förslagsvis hälften bör
bestridas av depositionsmottagarna. För statens del skulle alltså ett engångsanslag
av 5 000 kronor böra anvisas, med vilket belopp delposten till
försäkring och transport av konstföremål m. m. synes mig böra ökas.
Statskontoret har funnit tveksamt, om statsmedel borde anvisas för
ifrågavarande ändamål. Ämbetsverket anför följande.
Det synes böra åligga en depositionsmottagare att svara för alla kostnader,
som må vara förenade med en deposition, ävensom öva tillsyn över och i
mån av behov vidtaga åtgärder för erforderligt iståndsättande av deponerade
konstverk. Att i samband med ett av en depositionsmottagare påkallat
utbyte av deponerade konstverk museet sättes i tillfälle att verkställa
fotografering och att tillse att depositionsmottagaren fullgjort honom åliggande
vårduppgifter synes knappast kunna åberopas till stöd för att staten
skulle deltaga i kostnaderna för utbytet. Statskontoret måste därför ifrågasätta,
om icke dessa kostnader helt eller i varje fall till största delen böra
bestridas av depositionsmottagarna.
I motionen II: 243 anföres bland annat följande.
Vissa museer lia haft sina depositioner under lång tid; i flera fall ända
sedan sekelskiftet och i ett fall sedan 1887. Det är därför naturligt, att dessa
konstverk icke alltid motsvara de krav, som i våra dagar böra ställas på
konstbeståndet i ett museum. De deponerade antalen konstverk utgöra i
många landsortsmuseer en väsentlig del av konstbeståndet. Det kan anföras,
att dessa i Nyköpings museum uppgå till 483 nr, i Ystads konstmuseum
till 408 nr, i Växjö museum till 199 nr och i Falu medborgarhus till 60 nr.
Andra museer, som liro i behov av att få sina depositioner helt eller delvis
förnyade, lia angivits vara de i Eskilstuna, Halmstad, Kalmar, Kristianstad,
Landskrona, Skövde, Visby, Vänersborg och Östersund.
Kungl. Majlis beslut att i 1946 års åttonde huvudtitel icke framlägga förslag
örn något anslag till detta utbyte är livligt att beklaga, ela den deposi
tionsverksamhet, sorn nationalmuseum utövar lill landsortens museer, utgör
ett viktigt led i strävan att låta statens konstsamlingar komma hela landet
till godo och därigenom vidga landsortens kulturella liv. Då denna verksamhet
måste anses som (dt riksintresse, kan det icke anses rimligt, att staten
Ligger hela den ekonomiska bördan pa de intresserade landsortsmuseerna.
14
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Utskottet -
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.
Med anledning av det i motionen II: 243 framställda yrkandet vill utskottet
framhålla, att utskottet är ense med motionärerna om att ett utbyte
av de i landsorten deponerade konstverken måste verka stimulerande pä
landsortens konstliv. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har statskontoret
visserligen funnit det tveksamt, örn statsmedel borde anvisas för
ifrågavarande ändamål, men likväl icke ställt sig helt avvisande till museichefens
uppslag örn viss medverkan från statens sida till kostnadernas bestridande.
Utskottet är icke berett att nu på ett motionsvis framställt yrkande
tillstyrka anvisande för nästa budgetår av ett anslag för realiserande
av det ifrågasatta utbytet av från nationalmuseum deponerade konstverk,
men förutsätter, att Kungl. Maj:t ägnar förevarande fråga, fortsatt uppmärksamhet
och till ett kommande år framlägger det förslag i ämnet, som
vid ytterligare omprövning kan befinnas påkallat. Med vad sålunda anförts
torde motionen II: 243 få anses besvarad.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
a) att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 63 400
kronor;
b) att motionen II: 243 må anses besvarad med vad utskottet
här ovan anfört.
20:o) Nationalmuseet: Underhåll oell ökande av samlingarna. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s. 48—54), vilket innebär en
anslagshöjning med 31 400 kronor, huvudsakligen föranledd av uppförande
av en anslagspost å 25 000 kronor till ökande av vissa samlingar av konstföremål
samt anvisande av ökade medel till konserveringsarbeten, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till N ationalmuseet: Underhåll och
ökande av samlingarna för budgetåret 1946/47 anvisa ett
reservationsanslag av 78 500 kronor.
21 :o) Nationalmuseet: Vandringsutställningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 21, s. 54), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nationalmuseet: Vandnngsutställningar
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 kronor.
22:o) Livrustkammaren: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 22, s. 54—56), vilket innebär en anslagshöjning med 9 800
kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8.
15
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för livrustkammaren,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 föreståndare ............................... A 27
1 livrustmästare.............................. A10
1 åldfru..................................... A10
1 förste museivakt............................ A 7
2 museivakter................................ A 5.
Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än den 20:e.
1 intendent .................................. Eo 23;
b) godkänna följande avlöningsstat för livrustkammaren,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis ............................ kronor 31 400
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ... » 37 500
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 10 000
Summa kronor 78 900;
c) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 78 900 kronor.
23:o) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 23, s. 56—58), vilket innebär en anslagshöjning med 1 700
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 12 300
kronor.
24:o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 24, s. 58—63), vilket innebär en anslagshöjning med
12 800 kronor, huvudsakligen avseende icke-ordinarieposten, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska
riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
16
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................... kronor 227 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit............ » 14 120
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 87 480
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 46 800
Summa kronor 376 000;
b) till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 376 000 kronor.
25:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 25, s. 63), vilket innebär en anslagsminskning med
1 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
85 000 kronor.
26:o) Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna
m. m. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 26, s. 63—68), vilket
innebär en anslagshöjning med 25 000 kronor, därav 5 000 kronor avseende
medelsanvisning av engångsnatur och 15 500 kronor avseende anslagsposten
»ordnande, vård och förkovran av samlingarna», hemställer utskottet,
att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll
och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1946/
47 anvisa ett reservationsanslag av 81 000 kronor.
27:o) Naturhistoriska riksmuseet: Inlösen av vissa samlingar. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 27, s. 68—70), vilket innebär anvisande
av medel för inlösen av vissa botaniska samlingar, tillhöriga professorn
E. Hultén och förre redaktören C. A. Tärnlund, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Inlösen
av vissa samlingar för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag
av 11 000 kronor.
28:o) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 28, s. 70 och 71), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens etnografiska
museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Statsutskottets utlåtande nr 8. 17
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................ kronor 26 600
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 26 100
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 5 900
Summa kronor 58 600;
b) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 58 600
kronor.
29:o) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29, s. 71 och 72), vilket innebär en anslagshöjning
med 900 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 28 300 kronor.
30:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av samlingarna
m. lii. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30, s. 72 och
73), vilket innebär en anslagshöjning med 1 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll
och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1946/
47 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 kronor.
31 :o) Bidrag till nordiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 31, s. 73—75), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor
för att bereda museet ökade medel till undersökningar rörande äldre svensk
folkkultur m. m., hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till nordiska museet för
budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 218 000 kronor.
32:o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 32, s. 75—78), vilket innebär en anslagshöjning med
7 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till kulturhistoriska museet
i Lund för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av
27 000 kronor.
33:o) Bidrag till egyptiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 33, s. 78), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att såsom Bidrag till egyptiska museet för budgetåret
1946/47 anvisa ett anslag av 17 200 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 10iG. 6 sami. Nr 8.
2
Utskottet.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
34:o) Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens fyndmateriel.
Kungl. Majit har (punkt 34, s. 78—80) föreslagit riksdagen att till förevarande
ändamål för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 19 300 kronor.
Detta anslag är nu uppfört med 17 800 kronor. Cypernkommittén har
hemställt om en anslagshöjning med 9 200 kronor, avseende löneförbättringar
för föreståndaren, ritaren och skrivbiträdet. Allmänna lönenämnden
och statskontoret ha föreslagit en arvodeshöjning för skrivbiträdet från nuvarande
2 700 kronor till 4 200 kronor, men i övrigt avstyrkt kommitténs
förslag. Departementschefen har för egen del anfört följande.
I 1945 års åttonde huvudtitel förordades en höjning av förevarande anslag
dels med 2 400 kronor till förstärkning av föreståndarens lön dels ock med
1 40° kronor for att möjliggöra avlöningsförbättring åt tecknaren. Någon
förbättring av skrivbiträdets avlöningsförmåner ifrågasattes däremot icke.
liiksdagen, som biföll nämnda förslag, fann emellertid skäligt, att en provisorisk
lönereglering bereddes även skrivbiträdet i avvaktan på den omprövning av
loneställmngen för såväl föreståndaren och ritaren som skrivbiträdet som
enligt riksdagens mening borde ske i samband med ett övervägande av spörsmålet
rörande samlingarnas lokalförhållanden, och förutsatte, att Kungl Maj-t
snarast toge frågan om en löneförbättring för skrivbiträdet under förnyad omprovning.
Da jag ansluter mig till riksdagens uppfattning, att en mer definitiv
reglering av befattningshavarnas löneställning bör ske i samband med en
omprövning av samlingarnas lokalfråga, finner jag mig i likhet med lönenamnden
och statskontoret icke för närvarande böra i vidare mån tillmötesgå
kommitténs framställning, än att jag förordar en provisorisk förbättring
aven av skrivbiträdets avlöningsförhållanden. Jag biträder därvid lönenämndens
förslag örn en höjning av biträdets arvode med 1 500 kronor till 4 200
kronor Anslaget bör därför för nästa budgetår höjas nied 1 500 kronor till
19 300 kronor.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Majlis ifrågavarande förslag.
I detta sammanhang vill utskottet framhålla, att samlingarnas lokalförhållanden
länge varit mycket otillfredsställande. Isitt den 15 oktober 1936
avgivna betänkande (SOU 1936:44) framlade 1935 års museisakkunniga
förslag om sammanförande till ett arkeologiskt museum av de samlingar,
som beröra medelhavsländerna och främre orienten. Genom beslut
den 22 februari 1946 har Kungl. Majit nu bemyndigat chefen för ecklesiastikdepartementet
att tillkalla en sakkunnig för att verkställa överarbetning
av det av nämnda sakkunniga avgivna betänkandet. Uppdraget har
av departementschefen anförtrotts åt riksantikvarien S, Curman. Utskottet
uttalar sin tillfredsställelse över att denna redan länge aktuella fråga nu
blivit föremål för åtgärd från Kungl. Majits sida.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens
fyndmaterial för budgetåret 1946/47 anvisa
ett anslag av 19 300 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8. 19
35:o) Bidrag till musikhistoriska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 35, s. 80 och 81), vilket innebär en anslagshöjning med 2 500
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till musikhistoriska museet
för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 13 500
kronor.
36:o) Bidrag till Drottningholms teatermuseum. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 36, s. 81 och 82), vilket innebär en anslagshöjning
med 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Drottningholms teater -museum för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 8 800
kronor.
Kyrkliga ändamål.
37:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37, s. 83—94), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga av departementschefen
angivna ändringar i personalförteckningarna för domkapitlen
och för den skogliga personalen hos stiftsnämnderna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47;
b) godkänna följande ändringar i avlöningsstaten för domkapitlen
och stiftsnämnderna, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
Utgifter:
II. K ans 1 i p e r son al hos övriga domkapitel
samt stiftsnämnderna m. m.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................... kronor 298 100
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per -
sonal ............................. » 157 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . .......... » 68 000
Summa kronor 556 500.
20
Statsutskottets utlåtande nr 8.
III. Skoglig personal hos s t i f t sn ämn dern a m. m.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................... kronor 122 800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 33 900
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . .......... » 24 500
Summa kronor 212 100.
IV. Sammanfattning.
I. Domkapitlet i Stockholm.......... kronor 26 200
II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel
samt stiftsnämnderna m. m......... » 556 500
III. Skoglig personal hos stiftsnämnderna
m. m................... » 212 100
Summa kronor 794 800.
Särskilda uppbördsmedel:
Bidrag från kyrkofonden . .............. kronor 473 800
Nettoutgift kronor 321 000;
c) till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 321 000
kronor.
38:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38, s. 94—98), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 900 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Domkapitlen och stiftsnämnderna:
Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 84 700 kronor.
39:o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, s.
98), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 3 400 kronor.
40:o) Vissa ersättningar till kyrkofonden. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 40, s. 98), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa ersättningar till kyrkofonden
för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 5 050 800
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
21
41 :o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41, s. 98—100), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kurser för utbildande av kyrkomusiker
m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 13 600 kronor.
42:o) Lappmarks ecklesiastikverk. Stipendier för utbildande vid universitet
av präster, förtrogna med finska språket. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 42, s. 100), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa
a) till Lappmarks ecklesiastikverk ett förslagsanslag av
2 900 kronor;
b) till Stipendier för utbildande vid universitet av präster,
förtrogna med finska språket, ett anslag av 3 600 kronor.
43:o) Kyrkors underhåll. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
43, s. 100), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kyrkors underhåll för budgetaret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 kronor.
44:o) Ersättningar till kyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 44, s. 100 och 101), vilket innebär en av anslagsbelastningen betingad
anslagshöjning med 12 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättningar till kyrkor för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 230 000 kronor.
45:o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade
med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 45, s. 101), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bestridande i vissa fall med allmänna
medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å
kyrklig jord, för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 2 000 kronor.
22
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Akademier m. m.
46:o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 46, s. 102), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen ma såsom Bidrag till svenska akademien för
budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 2 300 kronor.
47:o) Bidrag till vetenskapsakademien. Beträffande vad Kungl. Majit
(punkt 47) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
48:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens hisoriska museum m. m.: Avlöningar. Kungl. Majit
har (punkt 48, s. 102—115) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Majit att vidtaga av departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen
för de under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
lydande riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. m., att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47; dels godkänna av
departementschefen angiven avlöningsstat för de under vitterhets-, historieoch
antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47; dels ock till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.i Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 488 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar R. Wagnsson och
R. Lindström (I: 205) och den andra inom andra kammaren av fru Disa
Västberg och herr E. Håstad (lii 328), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
anvisa erforderliga medel för anställande av en amanuens i lönegraden Eo 18
hos riksantikvarieämbetet.
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien har begärt en relativt betydande
personalförstärkning och därjämte åtskilliga förändringar i fråga
om personalens löne- och tjänsteställning.
Statsutskottets utlåtande nr S.
23
Departementschefen har ansett sig för närvarande kunna tillstyrka endast
de personalförändringar, som han ansett mest angelägna och i enlighet härmed
förordat följande:
a) inrättande av två nya antikvarietjänster i lönegraden Eo 23, den ena å
riksantikvarieämbetets byggnadsminnes- och den andra å dess fornminnesavdelning;
b)
beredande av extra ordinarie ställning i lönegraden Eo 17 åt historiska
museets heltidsanställde fotograf, vilken för närvarande åtnjuter ett arvode
av 6 200 kronor;
c) inrättande av en ny kontorsbiträdestjänst i lönegraden Ex 4 å riksantikvarieämbetets
fornminnesavdelning;
d) uppflyttning av en biblioteksbiträdesbefattning från lönegraden Eo 4
till lönegraden Eo 7;
e) ökade medel (+ 3 500 kronor) till bevakningspersonal;
f) ordinariesättning i lönegraden A 5 av en expeditionsvakts- och två museivaktsbefattningar;
g)
uppflyttning av en tjänst å byggnadsminnesavdelningen såsom ritbiträde
från lönegraden Eo 4 till lönegraden Eo 8.
Beträffande ritbiträdestjänsten inhämtas av statsrådsprotokollet
bland annat följande.
Akademien har anhållit, att ritbiträdesbefattningen måtte förändras till
en befattning, som uppmätningstekniker och fotograf i lönegraden Eo 17
samt till stöd härför anfört följande.
I sina föregående år avlåtna riksdagspetita anhöll akademien, att ett ritbiträde
hos riksantikvarieämbetet i lönegrad Eo 4 måtte uppflyttas till
Eo 10. Allmänna lönenämnden yttrade härom, att den nuvarande löneställningen
för ifrågavarande biträde med hänsyn till de föreliggande arbetsuppgifterna
finge anses för låg samt förordade en viss höjning (se 1945 års åttonde
huvudtitel, s. 120). Departementschefen ansåg emellertid, att bland
annat detta spörsmål borde upptagas till slutlig behandling först framdeles.
Akademiens personalförening har nu i en framställning av den 2 juni 1945
anhållit, att akademien ville söka finna en utväg att förbättra vederbörandes
anställningsförhållanden.
På sätt akademien framhöll i sina föregående år avlåtna riksdagspetita har
den nuvarande befattningshavarens, Ivar Andersson, kompetens gjort det
möjligt att använda honom för långt mera kvalificerat arbete än vad som kan
krävas av ett ritbiträde. Han har utfört självständiga ritningsuppdrag samt
omhänderhaft ledning och kontroll av konserveringsarbeten å byggnadsmonument,
något som för institutionens arbete varit av mycket stort värde. Akademien
vill föreslå, att i stället för den nuvarande ritbiträdesbefattningen måtte
inrättas en befattning som uppmätningstekniker och fotograf. Denna befattnings
innehavare skall vara kompetent att verkställa ur kulturhistorisk synpunkt
tillfredsställande undersökning, uppmätning och fotografering av vårt
lands bestånd av kulturhistoriskt värdefulla byggnadsminnesmärken av skilda
kategorier. Vid handläggningen av löpande ärenden rörande sådana byggnadsverk,
där en kombination av byggnadsundersökningar och förslag till praktiska
åtgärder är nödvändig, är en tjänst av denna art av särskild nytta. De
senaste årens arbeten på kulturminnesvårdens område lia överhuvud medfört
24
Statsutskottets utlåtande nr 8.
en tendens att kombinera de rent antikvariska intressena med en strävan att
lösa praktiska frågor vid restaureringar av byggnadsminnesmärken och dylikt.
Akademien vill föreslå, att i stället för den nuvarande ritbiträdesbefattningen
måtte inrättas en befattning i lönegraden Eo 17, och vill därvid bringa
i erinran, att livrustkammarens fotograf jämlikt beslut av 1945 års riksdag
erhållit placering i nämnda lönegrad.
Statskontoret, som avstyrkt framställningen, har yttrat följande.
Vad angar ändrad löanställning för ritbiträdet i lönegrad Eo 4 å riksantikvarieämbetets
byggnadsminnesavdelning, vilken föreslagits skola uppflyttas till
lönegrad Eo 17, må erinras, att akademien vid äskande av anslag för innevarande
budgetår föreslagit, att ifrågavarande befattningshavare med hänsyn till
sina kvalifikationer skulle uppflyttas till lönegrad Eo 10. I ett över denna
framställning avgivet utlåtande (1945 års statsverksproposition, åttonde huvudtiteln,
sid. 119) framhöll statskontoret, att den omständigheten, att denna befattning,
som före riksantikvarieämbetets omorganisation år 1938 motsvarats
av en tjänst med ett av donationsmedel utgående årligt arvode å 3 000 kronor,
kunnat rekryteras med en kvalificerad arbetskraft, icke kunde i och för sig
motivera en uppflyttning av befattningen till högre lönegrad. Däremot kunde
givetvis vissa skäl anses tala för att innehavaren av befattningen, möbelarkitekten
Ivar Andersson, så länge han innehade tjänsten, erhölle ett efter hans kvalifikationer
lämpligen avpassat lönetillägg. Dylikt tillägg borde akademien kunna
bereda honom genom att för ändamålet disponera tillgängliga fondmedel. Allmänna
lönenämnden fann för sin del löneställningen för ifrågavarande biträde
med hänsyn till de föreliggande arbetsuppgifterna för låg, varför en viss höjning
syntes motiverad. Enligt lönenämndens förmenande förelåg icke tillräckliga
skäl för en uppflyttning till 10 lönegraden. En jämkning till högst 8 lönegraden
fann sig dock lönenämnden ej böra motsätta sig. Föredragande departementschefen
fann sig icke till slutlig prövning böra upptaga ifrågavarande
förslag (sid. 123), vilket av Kungl. Maj:t och riksdagen lämnades utan
erinran. Vad i nu föreliggande framställning anförts för en uppflyttning av
ifrågavarande befattning till lönegrad Eo 17 har icke föranlett statskontoret
att frångå sin i ärendet tidigare hävdade uppfattning. Ämbetsverket får
fördenskull avstyrka bifall till framställningen i denna del.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Akademiens framställning har motiverats av de personliga kvalifikationer,
som befattningens nuvarande innehavare uppenbarligen besitter. Såsom
statskontoret framhållit, lärer detta förhållande i och för sig icke böra
föranleda en omreglering av befattningen som sådan. Jag anser mig dock,
under åberopande av vad allmänna lönenämnden anfört, böra tillstyrka
en anslagshöjning, som möjliggör en placering av ifrågavarande befattningshavare
i lönegraden Eo8. Därest akademien finner skäl därtill, förutsätter
jag, att akademien med anlitande av fondmedel söker bereda honom den
ytterligare löneförbättring, som må befinnas påkallad.
Bland de framställningar från akademien, som departementschefen icke
för närvarande förordat, märkas förslag om inrättande av en befattning som
museilektor och örn en ny amanuensbefattning å fornminnesavdelningen.
Beträffande dessa två förslag inhämtas av statsrådsprotokollet
bland annat följande.
25
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Museilektor. Departementschefen anför härom följande. Akademien
har föreslagit anställande av en tjänsteman med särskild uppgift att
upprätthålla kontakt mellan historiska museet och allmänheten. En liknande
befattning har sedan åtskilliga ar tillbaka funnits vid nordiska museet, vid
historiska museet har sedan ett par år tillbaka en tjänsteman försöksvis avdelats
med huvudsaklig uppgift att omhänderhava den populärvetenskapliga
undervisningen och propagandan för museet. Jag har för egen del funnit
akademiens ifrågavarande förslag värt det största beaktande. Därest ett stort
centralmuseum av historiska museets karaktär icke skall bli en sluten vetenskaplig
institution för historisk forskning utan ett i vidsträckt mening levande
museum, måste detsamma alltid sträva efter att vacka och vidmakthålla
allmänhetens intresse för sin verksamhet. Ett museum far i allmänhetens
ögon icke vara enbart en samling utställda döda ting utan mäste genom sin
egen verksamhet förmå levandegöra de kulturminnen det satts att varda.
En sådan populariseringsverksamhet bör givetvis erhålla enhetlig ledning och
planläggning. Jag är dock icke beredd att för närvarande tillstyrka att en
särskild tjänst inrättas för ändamålet utan förutsätter, att den nuvarande
försöksanordningen fortsättes någon tid.
Ny amanuens å fornminne^ avdelningen. Akademien
har motiverat sitt förslag härom på följande sätt. Avdelningens personal
har under senare år icke varit tillräcklig för att motsvara behovet av
arbetskraft. Särskilt ha svårigheter yppat sig vid utförandet av faltarbeten,
vilka påkallas av bland annat ansökningar om tillstånd att borttaga
fornlämningar och dylikt. Bristen pa arbetskraft har medfört, att en del ärenden
icke kunnat avgöras inom rimlig tid. För att i någon man råda bot härför
erfordras en ny amanuensbefattning å avdelningen. Akademien hemställer, att
medel måtte anvisas för anställande av en amanuens i Eo 18.
Till stöd för det i motionerna framställda yrkandet anföres i motionen
I: 205 bland annat följande.
Det vill synas som örn brist på arbetskraft skulle valla svårigheter för
avdelningen vid utförande av de fältarbeten, som enligt 1942 års fornminneslag
måste utföras av riksantikvarieämbetet i samband med ansökningar
örn tillstånd att undersöka och borttaga fornlämningar och dylikt.
Uppenbarligen kan detta också medföra olägenheter för allmänheten, olägenheter,
som kunna bli nog så kännbara, t. ex. då det gäller att få disponera
en tomt för byggnadsändamål och dylikt. Då dessa olägenheter anses
kunna avhjälpas genom en förhållandevis sa enkel åtgärd som anställande
av en amanuens, synes det undertecknade vara önskvärt, att för ändamalet
erforderliga medel ställas till förfogande.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har akademien hemställt, att
en museilektorstjänst måtte inrättas vid statens historiska museum. I likhet
med departementschefen anser utskottet att, därest ett stort centralmuseum
av historiska museets karaktär icke skall bli en sluten vetenskaplig
institution för historisk forskning utan ett i vidsträckt mening levande
museum, måste detsamma sträva efter att väcka och vidmakthålla allmänhetens
intresse för sin verksamhet. En sådan populariseringsverksamhet bör
enligt departementschefens mening givetvis erhålla enhetlig ledning och
planläggning. Utskottet delar denna uppfattning, men är även ense med
departementschefen örn alf den för närvarande fungerande försöksanord
-
Vtskottet.
26
Statsutskottets utlåtande nr 8.
mngen med en av museets nuvarande tjänstemän, huvudsakligen avdelad
för ifrågavarande uppgift, synes lämpligen böra fortsätta ännu någon tid.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot att en anslagshöjning
vidtages för möjliggörande i enlighet med departementschefens förslag
av en placering i lönegraden Eo 8 av ritbiträdesbefattningen å byggnadsminnesavdelningen.
Med anledning av vad departementschefen därom anfört
förutsätter utskottet, att den ytterligare löneförbättring, som akademien
med anlitande av fondmedel kan finna böra utgå till ritbiträdet, blir
en personlig förmån för den nuvarande innehavaren av ifrågavarande befattning.
Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under denna punkt föranleder icke någon
erinran eller något uttalande från utskottets sida.
Beträffande det i motionerna I: 205 och II: 328 framställda yrkandet vill
utskottet framhålla, att det enligt utskottets mening utan alltför stora olägenheter
torde kunna anstå ännu någon tid med inrättandet av den ifrågasatta
amanuensbefattningen. Utskottet avstyrker alltså bifall till ifrågavarande
motioner.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av departementschefen
angivna ändringar i personalförteckningen för de under
vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien lydande
riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. m.,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;
b) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m., att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis ........................... kronor 239 400
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t ............ » 480
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
• ........................... » 185 720
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 62 400
Summa kronor 488 000;
c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. m.:
Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 488 000 kronor;
II. att motionerna I: 205 och II: 328 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
27
49:o) Vitterhets-, historie- oell antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49, s. 115—118), vilket innebär en
anslagshöjning med 6 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum m. to.: Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 143 900 kronor.
50:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Inredning och utrustning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, s. 118), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum m. to.: Inredning och utrustning för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.
51:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Bidrag till avlöning
åt landsantikvarier. Kungl. Majit har (punkt 51, s. 118 och 119)
föreslagit riksdagen att till nämnda ändamål för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 60 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr B. A. Nilsson
to. fl. (I: 35) och den andra inom andra kammaren av herr A. Hagård m. fl.
(II: 47), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta utöka anslaget
Bidrag till avlöning åt landsantikvarier för budgetåret 1946/47, så att däri
inkluderas bidrag till avlöning åt en landsantikvarie för södra Älvsborgs län.
Förevarande anslag är innevarande budgetår för första gången uppfört på
riksstaten, sedan riksdagen i sin skrivelse 1945: 338 fattat beslut därom
i huvudsaklig överensstämmelse med Kungl. Maj:ts i propositionen 1945:
223 framlagda förslag. Genom beslut den 7 september 1945 har Kungl. Majit
meddelat villkor och bestämmelser angående statsbidrag till avlönande av
landsantikvarier. Enligt nämnda bestämmelser skall vid bestämmande av
statsbidragets storlek iakttagas, att statsbidraget jämte avkastningen av
vederbörande lönefond under nästföregående räkenskapsår uppgår till två
tredjedelar av befattningshavarens avlöning, dock att summan av lönefondsavkastningen
och statsbidraget icke må per år överstiga 8 000 kronor
för varje befattningshavare. Tillika har Kungl. Majit föreskrivit, att nämnda
villkor och bestämmelser skola i tillämpliga delar gälla jämväl i fråga örn
statsbidrag till avlönande av föreståndaren för museet i Varberg.
28
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Departementschefen Ilar på framställning av vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
förordat anvisande av oförändrat anslag för nästa
budgetår.
Till stöd för det i förutnämnda motioner framställda yrkandet har i motionen
I: 35 anförts i huvudsak följande.
Vid 1945 års riksdag fick kulturminnesvården i vårt land en förbättrad
ställning genom den anordning, som träffades genom statsbidrag till de
lokala landsantikvariernas avlöning. Det hela förutsatte och byggde på en
intim samverkan mellan staten och lokala intressen. Det förutsattes som
regel, att endast en landsantikvarie skulle finnas i varje län. Undantag från
denna allmänna norm gjordes emellertid beträffande Hallands län, där geografiska
och sakliga förhållanden nödvändiggjorde ett avsteg från de sålunda
uppdragna riktlinjerna. I detta län finnas nämligen två museer, ett
i norra och ett i södra länsdelen, med var sin föreståndare. Riksdagens
beslut innebar även i detta fall ett godtagande av Kungl. Maj:ts förslag
att låta de lokala sammanslutningarna för kulturminnesvårdens handhavande
i Hallands län från anslaget till avlöning åt landsantikvarier erhålla det
stöd, som kunde befinnas nödvändigt för upprätthållande av den redan
befintliga organisationen.
Genom motioner — I: 352 och II: 544 — riktades riksdagens uppmärksamhet
på ett annat mera särpräglat förhållande i detta avseende. Inom
Älvsborgs län arbetar kulturminnesvården inom två områden, som såväl
geografiskt som sakligt äro åtskilda. Motionärerna ansågo, att detta förhållande
var av den art, att De sju häradernas kulturhistoriska förening,
som sedan år 1903 med centrum i Borås skapat ett kulturhistoriskt museum
med synnerligen värdefulla samlingar, även borde beredas erforderligt stöd
i form av statsbidrag.
Statsutskottet framhöll i sitt utlåtande »att onekligen goda skäl tala för
en dylik anordning för denna gamla särpräglade bygds vidkommande. Med
hänsyn emellertid till det relativt ringa ekonomiska understöd, som Borås
museum hittills åtnjutit från Borås stad och Älvsborgs läns landsting, anser
sig utskottet likväl i frågans nuvarande läge icke böra biträda det i motionerna
framställda yrkandet. Det synes utskottet nämligen självfallet, att
det lokala intresset bör mera markant framträda, innan staten träder hjälpande
emellan. Vid en mera aktiv inställning från de lokala instansernas
sida kommer frågan givetvis i ett annat läge, som kan påkalla en anordning
liknande den i Halland tillämpade organisationen.»
Borås stad och Älvsborgs läns landsting ha numera beslutat att på ett
verksamt sätt medverka till finansieringen av kulturminnesvården i södra
delen av Älvsborgs län. Sålunda hava stadsfullmäktige i Borås den 11 oktober
1945 beslutat att för »år 1946 bevilja De sju häradernas kulturhistoriska
förening ett anslag å 9 000 kronor jämväl inkluderande den tredjedel av intendentens
lön, som icke kommer att bestridas av statsmedel».
Älvsborgs läns landsting har vid lagtima möte den 6 september 1945
beslutat att för år 1946 bevilja De sju häradernas kulturhistoriska förening
ett anslag av 3 000 kronor under meddelande tillika, att landstinget förklarade
sig villigt bidraga till omkostnaderna för en landsantikvarietjänst för
södra länsdelen och att frågan om storleken av föreningens framtida anslag
från landstinget finge upptagas till förnyad omprövning, sedan landsantikvarietjänst
för södra länsdelen inrättats.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
29
Av förestående torde framgå, att såväl Borås stad som Älvsborgs läns
landsting gjort de ekonomiska utfästelser, som äro erforderliga för att skapa
en betryggande lokal förankring av en blivande landsantikvarietjänst för
södra Älvsborgs län.
Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademiens yttrande över ifrågavarande motioner. Akademien
anför i huvudsak följande.
I den skrivelse till Kungl. Majit den 29 augusti 1944, varuti akademien
framlade sitt förslag till ordnande av landsantikvariernas lönefråga genom
visst statsbidrag och som i allt väsentligt låg till grund för Kungl. Maj:ts
proposition nr 223 till 1945 års riksdag, har akademien såsom ett önskemal
för framtiden framhållit, att Älvsborgs län borde uppdelas i tvenne landsantikvariedistrikt,
det ena omfattande norra delen av länet med Vänersborgs
museum såsom huvudmuseum, det andra omfattande Sjuhäradsbygden
med »De sju häradernas kulturhistoriska förenings museum» i Borås såsom
huvudmuseum och säte för landsantikvarien.
Det torde vara uppenbart, att föreliggande uppgifter för landsantikvarien
i Älvsborgs län äro ganska svåra att bemästra icke blott på grund av länets
stora geografiska utsträckning i norr och söder, utan kanske i ännu högre
grad beroende på de betydande olikheter i landskapligt och kulturellt hänseende,
som existera mellan länets norra och södra delar. Sjuhäradsbygdens
särpräglade förhållanden ha ju också motiverat bildandet av en särskild
kulturhistorisk förening, som ända sedan 1903 bedrivit sin verksamhet inom
den södra länsdelen och i dennas huvudort Borås grundat ett museum med
omfattande och värdefulla samlingar. Detta museum är utan tvivel av den
betydelse, att det kan jämföras med de större provinsmuseer, som blivit
huvudorter för landsantikvariedistriktet i andra landsdelar.
Akademien finner det sålunda av sakliga skäl påkallat, att södra Älvsborgs
län, såsom föreslagits i motionerna, avskiljes såsom särskilt landsantikvariedistrikt
med en landsantikvarie placerad såsom föreståndare för Borås museum.
De sju häradernas kulturhistoriska förening är här landsantikvariens
naturliga huvudman. Hur gränslinjen mellan de båda landsantikvariedistrikten
lämpligast bör dragas torde böra bli föremål för riksantikvarieämbetets
närmare prövning.
Örn akademien sålunda icke hyser någon som helst principiell betänklighet
mot inrättande av en ny landsantikvarietjänst i Borås med Sjuhäradsbygden
såsom huvudsakligt verksamhetsområde, kan akademien dock icke underlåta
att framhålla, att det ekonomiska underlaget för landsantikvarietjänsten
och det därmed förenade museet i Borås synes vara alltför svagt trots de förhöjda
anslagen från staden Borås och länets landsting. Det synes akademien
icke vara rimligt att en stad av den storlek och betydelse, som Borås äger,
begränsar sitt bidrag till det i staden belägna museet till 9 000 kronor. Örn
statsbidrag med en summa av 8 000 kronor skall beviljas såsom bidrag till
avlöning av en landsantikvarie, som även skall vara föreståndare lör Borås
museum, måste det rimligen förutsättas, att staden Boras bidrager med
minst 15 000 kronor. För ett modernt levande museum kräves det dock skäliga
medel till ökande, underhåll och vård av samlingarna, till städning, uppvärmning
och inredning av lokalerna, till anskaffande av litteratur, skrivmaterielOch
dylikt samt till avlöning av vaktmästare och hjälpkrafter i det
museala arbetet. Därtill äro nuvarande anslag otillräckliga.
Utskottet.
30 Statsutskottets utlåtande nr 8.
Akademien anser sig salunda böra tillstyrka bifall till de här ifrågavarande
motionernas syfte, men hemställer, att såsom villkor för åtnjutande av statsbidrag
uppställes kravet, att Borås stad lämnar ett årligt anslag av minst
15 000 kronor till Sjuhäradsbygdens museum.
I övrigt torde föreskrifterna i Kungl. Maj:ts brev den 7 september 1945
angående bidrag till avlöning av landsantikvarier m. m. böra tillämpas på
den nya landsantikvarietjänsten.
Ett bifall till motionerna bör föranleda en ökning av anslaget Bidrag till
avlöning åt landsantikvarier för budgetåret 1946/47 med 8 000 kronor till
68 000 kronor.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har vitterhetsakademien i sitt
ö\ er motionerna I: 35 och II: 47 avgivna yttrande ansett det av sakliga skäl
påkallat, att södra Älvsborgs län avskiljes såsom särskilt landsantikvariedistrikt
med en landsantikvarie placerad såsom föreståndare för Borås museum.
Utskottet delar denna uppfattning och får för sin del tillstyrka, att ett
belopp av 8 000 kronor beviljas av statsmedel såsom bidrag till avlönande
av nämnda landsantikvarie. Med anledning av vad akademien därom anfört
förväntar utskottet, att Boras stad kommer att ställa av akademien angivna
anslagsmedel till förfogande för verksamheten vid Borås museum.
På grund av den ståndpunkt utskottet sålunda intagit torde det av Kungl.
Majit för nästa budgetår äskade anslaget till bidrag till avlöning åt landsantikvarier
böra höjas med 8 000 kronor till 68 000 kronor. Utskottet hemställer
alltså,
att riksdagen ma, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 35 och II: 47, till Vitterhets-, historieoch
antikvitetsakademien: Bidrag till avlöning åt landsantikvarier
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 68 000 kronor.
52:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens historiska
museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52, s. 119—123), vilket innebär en anslagshöjning
med 9 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Statens historiska museum m. m.: Underhåll
och ökande av samlingarna för budgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av 21 000 kronor.
53.o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.
Kungl. Majit har (punkt 53, s. 123—127) föreslagit riksdagen att
till förevarande ändamål för budgetaret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 33 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
31
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr F. Ström väckt motion (I: 12), vari hemställts, att riksdagen
måtte bifalla akademiens hemställan örn anvisande av ett anslag av
105 000 kronor till förevarande ändamål.
Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 67 200
kronor, varav 49 200 kronor för fornminnesinventering och 18 000 kronor för
vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken. För fornminnesinventeringen
har Kungl. Majit i annat sammanhang beräknat medel.
De 18 000 kronor, som anvisats till vård och underhåll av fornlämningar
och byggnadsminnesmärken, ha fördelats på följande sätt.
1. Fornlämningars vård och undersökning................ kronor 5 000
2. Vård och underhåll av byggnadsminnesmärken, vilka ägas
av akademien eller eljest äro ställda under akademiens eller
riksantikvarieämbetets direkta vård och förvaltning .... » 5 000
3. Omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa andra byggnadsminnesmärken
................................. » 8 000
Summa kronor 18 000.
Akademien har hemställt örn en höjning av ifrågavarande anslagsmedel i
enlighet med följande:
posten 1: ökning med 15 000 kronor till 20 000 kronor
» 2: » » 50 000 » » 55 000 »
» 3: » » 22 000 -> » 30 000 »
summa ökning med 87 000 kronor till 105 000 kronor.
Akademien har anfört i huvudsak följande.
Posten 1. I betraktande av det stora bestånd av märkliga fornlämningar
i vårt land, som är i behov av vård, är det uppenbart, att en medelstillgång
av 5 000 kronor är alldeles otillräcklig. Visserligen måste det i första
hand anses vara en uppgift för de särskilda bygderna att vårda sina fornminnen,
och den statliga verksamheten har också i hög grad varit inriktad på att
väcka och underhålla intresset härför. Men det är å andra sidan nödvändigt att
kunna lämna bygderna och de lokala organisationerna sådan ledning, att resultatet
av deras strävanden överensstämma med moderna fornvårdsprinciper.
En viss mindre del av kostnaderna för det rent praktiska arbetet måste även
bestridas av allmänna medel för att stimulera intresset. För att den statliga
verksamheten skall kunna i någon mån fylla sin uppgift är det nödvändigt, att
ett anslagsbelopp av åtminstone 20 000 kronor finnes disponibelt. I ett land
av Sveriges ytinnehåll är ett belopp av denna storlek i själva verket ytterst
blygsamt.
Posten 2. En översyn av byggnadsminnesmärken i akademiens ägo eller
eljest under akademiens eller riksantikvarieämbetets direkta vård och förvaltning
visar, att de senaste årens hårda vintrar i förening med bristen på kontinuerligt
underhåll medfört synnerligen otillfredsställande förhållanden i ett
antal fall. I bifogad förteckning1 redovisas de åtgärder, som måste vidtagas
för monumentens skydd.
‘) Se VIII huvudtiteln s. 125.
32
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Av förteckningen framgår, att ett belopp av 55 000 kronor erfordras för
omedelbart förestående nödvändiga underhållsarbeten. Särskilt böra ruinkomplexen
på Visingsö uppmärksammas. Ä Visingsborg måste hela ruinen överses,
fogrensas och fogstrykas, nya avtäckningar över lag göras, skyddstak uppsättas
och escarpmurarna i viss utsträckning restaureras. Dessa arbeten beräknas
kosta över 100 000 kronor, varav för första året 30 000 kronor. Källa märkliga
ödekyrka på Öland kräver betydande arbeten, som kostnadsberäknats till
10 000 kronor för de allra oundgängligaste. Visby talrika och betydelsefulla
ruiner kräva en årlig översyn för minst cirka 5 000 kronor. För restaureringsåtgärder
å Tynnelsö illa åtgångna slott erfordras minst 10 000 kronor. Allt som
allt erfordras för nästkommande års arbeten ett anslag för ändamålet av
55 000 kronor. Akademien nödgas på det allvarligaste framhålla, att denna
summa är oundgängligen nödvändig, örn akademien skall kunna ansvara förde
ifrågavarande byggnadsminnesmärkenas rimliga vård, så att de ej gå sin
undergång till mötes.
Posten 3. Akademien vill här lämna en kortfattad redogörelse för några
av de viktigaste och mest hotade byggnaderna inom den monumentgrupp, som
avses skola iståndsättas och vidmakthållas förmedelst denna anslagspost:
Magnus Ladulås borg på Visingsö, Borganäs, företer svåra skador. Stödmurarna
som skydda mot Vätterns underminerande vågsvall, måste restaureras
liksom vågbrytarkajen. Murverket är statt i upplösning och cementavtäckningarna
sönderfrusna. En total nykonservering är nödvändig. Kostnaden häller
beräknas till 20 000 kronor. En av Östergötlands värdefullaste kyrkoruiner,
Ä ödekyrka, torde komma att helt sammanstörta, örn ej en genomgripande
konservering snarast företages. För en första etapp i dess konservering beräknas
cirka 30 000 kronor. En synnerligen viktig uppgift har byggnadsminnesvården
vidare i skyddet av de gotländska landskyrkornas portalskulpturer,
vilka för närvarande så gott som över lag befinna sig i ett kritiskt stadium
av förvittring i det att stenmaterialets inre bindemedel är statt i upplösning.
En dyrbar specialbehandling måste här tillgripas och — för att med proceduren
förenade transportkostnader för arbetskraft av specialisttyp och för material
icke måtte bli onödigt stora — utföras i längre kampanjer serievis. För en
första etapp erfordras minst 20 000 kronor.
För dessa tre särskilt angivna ändamål beräknas alltså ett belopp av
minst (20 000 -j- 30 000 -j- 20 000 —) 70 000 kronor. Dessutom finner akademien
det rimligt, att riksantikvarieämbetet till sitt förfogande har medel,
som möjliggjorde för ämbetet att utan dröjsmål ingripa i de många hotande
situationer, som numera ständigt uppstå såväl i de äldre städerna som på
landsbygden. Gammal värdefull bebyggelse får nu snart sagt dagligen skatta
åt förgängelsen, emedan ekonomiska resurser saknas för ett ingripande. Betydelsen
av att bygdernas ansvarskänsla och intresse bibehållas levande genom
enskilda eller kooperativa offer för kulturminnesvården får visserligen
icke underskattas, men dylika offer skulle helt visst bli långt talrikare och
betydelsefullare, om möjlighet funnes att effektivt stödja intresset genom
att lägga en ekonomisk grund. Mindre belopp än 30 000 kronor årligen minu
ifrågavarande ändamål skulle i själva verket vara ganska meningslöst.
Det ovan anförda ger vid handen, att anslagsposten omedelbara iståndsättningsåtgärder
å vissa andra byggnadsminnesmärken för budgetåret 1946/47
skulle behöva uppföras med minst (70 000 -j- 30 000 =) 100 000 kronor.
Akademien är emellertid medveten örn att ett anslagsbelopp av denna storlek
icke nu kan erhållas, allra helst bristen på arbetskraft och byggnadsma
-
Statsutskottets utlåtande nr 8.
33
teriel alltjämt är notorisk. En del av de berörda konserveringsarbetena äro
också av den beskaffenhet att de hänförts till den s. k. grovarbetsreserven
i chefens för socialdepartementet anmälan av propositionen angående allmän
beredskapsstat för budgetåret 1944/45 och kunna följaktligen tänkas bli
genomförda vid en eventuell arbetslöshetskris. Men icke desto mindre måste
den nuvarande anslagsposten betecknas såsom fullkomligt otillräcklig,
varför akademien hemställer örn en höjning av densamma. Om anslagsposten
skall kunna få någon betydelse för vården och bevarandet av våra
byggnadsmonument kan den icke rimligen sättas till lägre belopp än 30 000
kronor.
Departementschefen har tillstyrkt en anslagshöjning för posterna 2 och 3
med sammanlagt 15 000 kronor. Departementschefen anför följande.
Akademien har framhållit de nu tillgängliga anslagsmedlens knapphet
och hemställt om en avsevärd höjning. Jag är fullt ense med akademien
om önskvärdheten av att fornminnes- och byggnadsminnesvården intensifieras
och är medveten om att detta icke kan ske med mindre anslagsmedel
ställas till förfogande i betydligt ökad utsträckning. Likväl kan jag
icke redan för nästa budgetår tillstyrka en anslagshöjning i tillnärmelsevis
den omfattning, som från akademiens sida ifrågasatts. Till fornlämningars
vård och undersökning synas således för nästa budgetår böra anvisas 5 000
kronor, vilket innebär oförändrad medelsanvisning. Beträffande anslagsmedlen
till underhåll, vård och iståndsättande av byggnadsminnesmärken, för
närvarande sammanlagt 13 000 kronor, tillstyrker jag däremot en anslagshöjning
med inalles 15 000 kronor till 28 000 kronor. Det torde få ankomma
på Kungl. Majit att på förslag av akademien fördela sistnämnda belopp på
vederbörande anslagsposter.
Jag förordar således, att förevarande anslag uppföres med sammanlagt
(5 000 + 28 000 =) 33 000 kronor.
Till stöd för det i motionen 1:12 framställda yrkandet har anförts bland
annat följande.
Att vidmakthålla rikets fornlämningar och byggnadsminnesmärken synes
vara en nationell plikt. I dessa rester av gången tids kultur ligger ett stycke
av vår historia. Under krigsåren, då anslagen till den svenska kulturen icke
oväsentligt nedskuros, har mycket blivit eftersatt, ja gått förlorat, av våra
fornlämningar och byggnadsminnesmärken. Därom tala erfarenheten och
även vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens skrivelser till Kungl.
Majit. Kungl. Majit har emellertid endast till en ringa grad tillmötesgått
akademiens krav.
I alla länder, där kriget förstört otaliga byggnadsminnesmärken, äro folken
och regeringarna nu trots hunger och nöd i färd med att söka återställa
eller efter gamla ritningar åter uppföra de sargade minnesmärkena. De anse
sig böra påtaga sig dessa bördor. De inse, att människan lever icke allenast
av bröd. Sverige har undgått krigets förstörelse. Skulle vi, som vilja räkna
oss som ett kulturfolk, då icke kunna lia råd att ens vidmakthålla de bevarade
minnesmärkena? Hur skola vi kunna stå till svars för en framtidsanklagelse
mot oss för bristande kultur- och nationalkänsla, örn vi nu icke göra
några offer för våra hotade minnen?
Demokratien löper en fara att kulturellt förflackas, örn den företrädesvis
intresserar sig för materiella, tekniska och kommersiella ting med åsidosät
Bihang
till riksdagens protokoll 19^6. 6 sami. Nr 8. 3
34
Utskottet.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
tande av den andliga grundval, utan vilken ingen kultur i längden kan äga
bestånd, lill denna andliga grundval hör vad bevaras kan av gången tids
kulturdokument. Den tid kan komma, då även demokratien skulle vilja för
miljoner och åter miljoner kronor återställa, vad en bristande pietet låtit
ioria ras. Den som tror högt örn demokratien tror också på dess växande
kärlek till sitt folks kulturella arv.
Av den lämnade redogörelsen framgår att departementschefen förklarat
sig vara fullt ense med vitterhetsakademien örn önskvärdheten av att fornminnes-
och byggnadsminnesvarden intensifierades och att detta icke kunde
ske med mindre än att anslagsmedel ställdes till förfogande i betydligt ökad
utsträckning. Departementschefen har likväl icke för nästa budgetår funnit
sig kunna tillmötesgå akademiens äskanden i annan mån än att anslagsmedlen
till underhall, vård och istandsättande av byggnadsminnesmärken föreslagits
ökade med 15 000 kronor till 28 000 kronor. Härigenom skulle förevarande
anslag i sin helhet komma att uppgå till 33 000 kronor. I motionen
1:12 har hemställts om anslagets uppförande med 105 000 kronor. Beviljande
av ett belopp av sistnämnda storleksordning är utskottet icke berett
att tillstyrka. Utskottet har emellertid å andra sidan funnit det angeläget,
att icke alltför knappt tillmätta anslagsmedel stå till akademiens förfogande
för tillgodoseende av här ifrågavarande ändamål, och får för sin del förorda,
att ytterligare 15 000 kronor utöver Kungl. Maj:ts förslag anvisas till underhåll,
vård och iståndsättande av byggnadsminnesmärken. Det torde böra
ankomma på Kungl. Majit att på förslag av akademien fördela sistnämnda
belopp på vederbörande anslagsposter.
Ett bifall till vad utskottet sålunda föreslagit innebär, att förevarande
anslag för nästa budgetår uppföres med (33 000 + 15 000 =) 48 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag
och motionen I: 12, till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av
fornlämningar och byggnadsminnesmärken för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 48 000 kronor.
54:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Fornminnesinventering. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt
54) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver
utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
55:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsäkademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Avlöningar. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 55, s. 127), vilket innebär
Statsutskottets utlåtande nr 8. 35
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa
a) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Avlöningar ett anslag
av 23 200 kronor;
b) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Omkostnader ett
förslagsanslag av 5 900 kronor.
56:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56, s. 127—133), vilket
innebär en anslagshöjning med 9 000 kronor, avseende bland annat höjning
av arvodet till direktören vid konsthögskolan med 1 600 kronor och
inrättande av en personlig tjänst som biträdande lärare för konstnären
Harald Sallberg, med ett arvode av 6 000 kronor för år, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för akademien för de
fria konsterna med konsthögskolan, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis ............................ kronor lil 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis .... » 43 300
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
.............................. » 14 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 18 100
Summa kronor 187 800;
b) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 187 800 kronor.
57:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, s. 133), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med
konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 48 600 kronor.
36
Statsutskottets utlåtande nr 8.
58:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58,
s. 133 och 134), vilket innebär en anslagshöjning med 3 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med
konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.
59:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59, s. 134 och 135),
vilket innebär en anslagshöjning med 3 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med
konsthögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av 8 500 kronor.
60:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60, s. 135—141), vilket innebär en
anslagshöjning med 13 200 kronor, avseende bland annat uppflyttning av
bibliotekarien vid akademiens bibliotek till 26 lönegraden och biblioteksamanuensen
till 18 lönegraden, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) besluta, att personalförteckningen för musikaliska
akademien med musikhögskolan skall tills vidare från och
med budgetåret 1946/47 hava följande ändrade lydelse:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 bibliotekarie
A 26
b) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien
med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................ kronor 146 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit............ » 3 900
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis................... » 120 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ....... » 37 500
Summa kronor 308 700;
37
Statsutskottets utlåtande nr 8.
c) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 308 700 kronor.
61 :o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61, s. 141—143), vilket innebär
en anslagshöjning med 9 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisa ett
förslagsanslag av 27 700 kronor.
62:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp och bindning
av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument.
I enlighet med Kungl. Marits förslag (punkt 62, s. 143 och 144), vilket innebär
en anslagshöjning med 1 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Inköp och bindning av böcker och musikalier
samt underhåll och vård av instrument för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 6 100 kronor.
63:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63, s. 144 och 145), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetar, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Stipendier m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa
ett anslag av 15 000 kronor.
Universiteten, den medicinska undervisningen
m. m.
64:o) Universitetskanslersämbetet: Avlöningar. Universitetskanslersämbetet:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64,
s. 146 och 147), vilket beträffande avlöningsanslaget innebär en anslagshöjning
med 1 700 kronor och i övrigt oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för universitetskanslersämbetet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Avlöningsstat.
1. Arvode till universitetskanslern........ kronor 17 000
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................ » 21 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ... » 11 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. » 4 100
Summa kronor 53 100;
b) till Un iver si t Giska lisie v sämb etet'' Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 53 100 kronor;
c) till Universitetskansler sämbetet: Omkostnader för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 2 600
kronor.
65:o) Uppsala universitet: Avlöningar. Beträffande vad Kungl. Majit
(punkt 65) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
66:o) Uppsala universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 66, s. 147 och 148), vilket innebär en anslagshöjning med
47 200 kronor, huvudsakligen föranledd av ökade kostnader för bränsle,
lyse och vatten samt städning och rengöring, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Uppsala universitet: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 382 200
kronor.
67:o) Uppsala universitet: Materiel m. m. Beträffande vad Kungl.
Majit (punkt 67) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
68:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
Uppsala universitet: Anskaffande av viss utländsk
vetenskaplig litteratur. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 68, s.
148—151), vilket beträffande det förstnämnda anslaget innebär en anslagshöjning
med 23 500 kronor i syfte att uppbringa anslaget till förkrigsnivån
och beträffande det sistnämnda anslaget avser anvisande av särskilda medel
till förevarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa
a) till Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för
universitetsbiblioteket ett reservationsanslag av 148 500
kronor;
Statsutskottets utlåtande nr 8.
39
b) till Uppsala universitet: Anskaffande av viss utländsk
vetenskaplig litteratur ett reservationsanslag av 40 000
kronor.
69:o) Uppsala universitet: Utrustning för meteorologiska observatoriet
i Marsta. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 69, s. 151—
153) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Uppsala universitet: Utrustning för
meteorologiska observatoriet i Marsta för budgetåret 1946/
47 anvisa ett reservationsanslag av 90 000 kronor.
70:o) Uppsala universitet: Utrustning för vissa seminarier inom humanistiska
sektionen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, s.
153 och 154) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Uppsala universitet: Utrustning för
vissa seminarier inom humanistiska sektionen för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.
71 :o) Lunds universitet: Avlöningar. Beträffande vad Kungl. Majit
(punkt 71) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
72:o) Lunds universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 72, s. 154 och 155), vilket innebär en anslagshöjning med
33 000 kronor, huvudsakligen föranledd av ökade kostnader för bränsle, lyse
och vatten samt städning och rengöring, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lunds universitet: Omkostnader för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 223 000
kronor.
73:o) Lunds universitet: Materiel m. m. Beträffande vad Kungl. Majit
(punkt 73) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
74:o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
Lunds universitet: Anskaffande av viss utländsk vetenskaplig
litteratur. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 74, s. 155 och
156), vilket beträffande förstnämnda anslaget innebär en anslagshöjning
med 22 000 kronor i syfte att uppbringa anslaget till förkrigsnivån och beträffande
det sistnämnda anslaget avser anvisande av särskilda medel till
förevarande ändamål, hemställer utskottet,
40
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa
a) till Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för
universitetsbiblioteket ett reservationsanslag av 137 000
kronor;
b) till Lunds universitet: Anskaffande av viss utländsk
vetenskaplig litteratur ett reservationsanslag av 30 000
kronor.
75:o) Lunds universitet: Utrustning för vissa institutioner. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75, s. 156 och 157), hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lunds universitet: Utrustning för
vissa institutioner för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 35 000 kronor.
76:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar. Karolinska
mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader. Karolinska mediko-kirurgiska
institutet: Materiel m. m. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt
76) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål ävensom
beträffande motionerna 1:14 och II: 46 avgiver utskottet senare under riksdagen
utlåtande, vilket härmed
anmäles.
77:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och bokbindning
för biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77,
s. 157), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Bokinköp och bokbindning för biblioteket för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 25 000
kronor.
78:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Utrustning för fysiologiska,
kemiska och hygieniska institutionerna. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 78, s. 157 och 158) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Utrustning för fysiologiska, kemiska och hygieniska
institutionerna för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 47 800 kronor.
79:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Inredning och utrustning
av nybyggnaden för anatomiska och histologiska institutionerna.
Tandläkarinstitutet: Avlöningar. Tandläkarinstitutet: Omkostnader.
Anordnande av utbildning för tandtekniker. Universitetssjukhus: Karolinska
sjukhuset: Avlöningar. Universitetssjukhus: Karolinska sjukliu
-
Statsutskottets utlåtande nr 8.
41
set: Omkostnader. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkterna 79—81) föreslagit
riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet
senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
80:o) Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Utrustning av den
dermato-venereologiska kliniken. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 82, s. 160), hemställer utskottet,
att riksdagen må till Universitetssjukhus: Karolinska
sjukhuset: Utrustning av den dermato-venereologiska kliniken
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
390 000 kronor.
81 :o) Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar. Universitetssjukhus:
Serafimerlasarettet: Omkostnader. Beträffande vad Kungl.
Maj:t (punkt 83) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
82:o) Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska sjukhuset i Uppsala.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84, s. 160—162), vilket
innebär en anslagshöjning med 190 000 kronor, huvudsakligen föranledd av
lönehöjningar, nödvändiga kompletteringar av röntgenapparatur, köks- och
möbelutrustning samt höjda utspisnings- och bränslekostnader, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska
sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 780 000 kronor.
83:o) Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85, s. 162
och 163), vilket innebär en anslagshöjning med lil 800 kronor, huvudsakligen
betingad av den av 1943 års riksdag beslutade ändringen av statsbidragsgrunderna,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret
1946/47 anvisa ett anslag av 380 800 kronor.
84:o) Universitetssjukhus: Bidrag till anskaffande av apparatur för
röntgendiagnostiska avdelningen vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86, s. 163
och 164) hemställer utskottet,
42
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till anskaffande
av apparatur för röntgendiagnostiska avdelningen
vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m. för
budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 51 600 kronor.
85:o) Universitetssjukhus: Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid
Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund m.m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 87, s. 164—168), vilket innebär anvisande av medel
till bestridande av hälften av kostnaderna för omläggning av strömdistributionen
fran likström till växelström inom vissa byggnader vid sjukvårdsinrättningarna,
modernisering av öronkliniken, anordnande av ny hiss inom
medicinska kliniken samt om- och tillbyggnad av kvinnokliniken, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till vissa
byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av
523 400 kronor.
86:o) Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset i
Stockholm. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 88, s. 168 och 169),
vilket innebär en anslagsminskning med i runt tal 240 000 kronor till följd
av ikraftträdandet den 1 juli 1946 av det nya bidragsavtalet mellan staten,
Stockholms stad och Stockholms läns landsting, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna
barnbördshuset i Stockholm för budgetåret 1946/47
anvisa ett anslag av 343 000 kronor.
87:o) Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande av en kvinnoklinik
vid Sabbatsbergs sjukhus. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
89, s. 169), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande
av en kvinnoklinik vid Sabbatsbergs sjukhus för
budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
250 000 kronor.
88:o) Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk klinik och poliklinik
i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 90, s. 169 och
170), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk
klinik och poliklinik i Stockholm för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 81 100 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
43
89:o) Universitetssjukhus: Nedsättning i vissa fall av vårdavgifterna
vid S:t Görans sjukhus i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 91, s. 170), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Universitetssjukhus: Nedsättning i
vissa jall av vårdavgijtema vid S:t Görans sjukhus i Stockholm
för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 10 000
kronor.
90 :o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa assistenter
och amanuenser vid universiteten och karolinska mediko-kirurgiska
institutet. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 92) föreslagit riksdagen
i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare
under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
91 :o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare
vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi åt
medicine kandidater. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 93, s.
170 och 171), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk
undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater för
budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 12 600 kronor.
92:o) Gemensamma universitetsändamål: Kurser i krigskirurgi m. m.
I enlighet med Kungl. Marits förslag (punkt 94, s. 171), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Kurser i krigskirurgi m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa
ett anslag av 7 500 kronor.
93:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av
doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Marits förslag (punkt 95, s.
171—173)5 vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kronor.
44
Statsutskottets utlåtande nr 8.
94:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa opponenter
vid disputationer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96,
sid. 173) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 kronor.
95:o) Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier åt studerande
vid universiteten och vissa högskolor. Beträffande vad Kungl.
Majit (punkt 97) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål
ävensom beträffande motionerna I: 133 och II: 244 avgiver utskottet
senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
96:o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande
av högre juridiska studier vid universiteten i Uppsala och Lund. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 98, s. 175), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Stipendier för främjande av högre juridiska studier vid universiteten
i Uppsala och Lund för budgetåret 1946/47 anvisa
ett anslag av 10 000 kronor.
97:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av
rättsvetenskapliga arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
99, s. 175—177) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Bidrag till tryckning av rättsvetenskapliga arbeten för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 15 000
kronor.
98:o) Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier för docenter
vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska medikokirurgiska
institutet. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 100) föreslagit
riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet
senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
99:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till främjande av
medicinsk forskning vid universiteten m. fl. läroanstalter. I enlighet
med Kungl.Maj:ts förslag (punkt 101, s. 178), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
45
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Bidrag till främjande av medicinsk forskning vid universiteten
m. fl. läroanstalter för budgetåret 1946/47 anvisa ett
reservationsanslag av 500 000 kronor.
100:o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande
av högre medicinska studier vid universiteten m. fl. läroanstalter. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102, s. 178 och 179), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Stipendier för främjande av högre medicinska studier vid
universiteten m. fl. läroanstalter för budgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av 75 000 kronor.
loirn) Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader.
Statens medicinska forskningsråd: Främjande av medicinsk forskning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 103, s. 179 och 180), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa
a) till Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader
ett förslagsanslag av 40 000 kronor;
b) till Statens medicinska forskningsråd: Främjande av
medicinsk forskning ett reservationsanslag av 500 000 kronor.
102:o) Rasbiologiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 104, s. 180—182), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 200 kronor, föranledd ay förändring av nuvarande förste assistentbefattningen
i lönegraden Eo 15 till en aktuarietjänst i lönegraden Eo21,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för rasbiologiska
institutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än den 20:e.
1 aktuarie....................................Eo21;
b) godkänna följande avlöningsstat för rasbiologiska institutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
46
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Avlöningsstat.
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman (institutets
chef, tillika professor i rasbiologi
vid universitetet i Uppsala):
a. Lön och tjänstgörings
penningar
.......... kronor 12 000
Anm.: Av detta belopp utgöra
8 000 kronor lön och 4 000 kronor
tjänstgöringspenningar.
b. Ålderstillägg........ » l 000
Anm.: Ålderstillägget utgår
efter 5 års tjänstgöring.
Summa kronor 13 000
Avgår: pensionsavdrag,
förslagsvis ........• » 800 kronor 12 200
2. Arvode och särskild ersättning, bestämd
av Kungl. Majit, förslagsvis.......... » 10 700
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
• • • ........................... » 21 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .... » 3 pojo
Summa kronor 47 200;
c) till Rasbiologiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 47 200 kronor.
103:o) Rasbiologiska institutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj.ts förslag (punkt 105, s. 182 och 183), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
10 100 kronor.
104:o) Rasbiologiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 106, s. 183—185), vilket innebär en anslagshöjning
med 5 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Materiel
m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 27 700 kronor.
105:o) Farmaceutiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj.ts förslag (punkt 107, s. 185—192), vilket innebär en anslagshöjning
med 16 000 kronor, huvudsakligen föranledd dels av ombildningen av speciallärarbefattningen
i farmaceutisk teknologi och farmaceutisk författningskunskap
till heltidstjänst, dels av inrättande av två tekniska biträdesbefattningar,
hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8.
47
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för farmaceutiska institutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsms ........................... kronor 35 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis .... » 20 950
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 43 200
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 11 850
Summa kronor lil 700;
b) till Farmaceutiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av lil 700 kronor.
106:o) Farmaceutiska institutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 108, s. 192), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Farmaceutiska institutet: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
19 700 kronor.
107:o) Farmaceutiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 109, s. 192 och 193), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Farmaceutiska institutet: Materiel
m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 2 500 kronor.
108:o) Ortnamnskommissionen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
110, s. 193—196) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven personalförteckning och avlöningsstat för ortnamnskommissionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47, dels ock
till Ortnamnskommissionen: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett
förslagsanslag av 39 700 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 9 000 kronor, föranledd
av att departementschefen förordat inrättande av en ny arkivarietjänst,
vilken i likhet med den nu befintliga arkivarietjänsten i lönegraden
Eo 21 föreslås placerad i lönegraden Eo 23. Departementschefen har däremot
icke tillstyrkt ortnamnskommissionens förslag örn inrättande av ytter
-
48
Utskottet.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
ligare en arkivarie t jäns t liksom ej heller — trots de skäl som anförts till
stöd därför — dess förslag om förändring av den nuvarande arkivarie^ änsten
till förste arkivarietjänst i lönegraden Eo 26.
Till stöd för sistnämnda förslag, som tillstyrkts av universitetskanslern,
har ortnamnskommissionen anfört i huvudsak följande.
Nuvarande innehavaren av arkivariebefattningen i lönegrad Eo 21 vid
ortnamnsarkivet, filosofie licentiaten H. A. M. Ståhl, har sedan den 21
januari 1929 varit knuten till institutionen. Ortnamnsarkivet grundades den
1 januari 1928. Ståhl kan alltså sägas ha varit med så gott som från
början. Han är den till tjänstetiden äldste medarbetaren vid arkivet. Förmånen
för en institution av ortnamnsarkivets speciella beskaffenhet att bland
sina medarbetare få räkna en person, som kunnat följa institutionens utveckling
allt från de första åren, kan knappast överskattas. Den kännedom
örn arkivets manuskriptbestånd, de olika samlingarnas art, värde och tillkomst
samt de olika upptecknarnas personliga förutsättningar, som den
nuvarande innehavaren av arkivariebefattningen under sin långa tjänstgöring
förvärvat, gör honom omistlig för arkivet. Det är emellertid anledning
att befara, att han under nuvarande avlöningsförhållanden vid arkivet
finner det ur många synpunkter fördelaktigare att beträda läroverkslärarbanan.
För närvarande har han inga befordringsutsikter inom ortnamnsarkivet.
Även om man kan räkna med, att tjänstens innehavare av intresse för
arkivet och ämnet är villig att offra en del pekuniära förmåner, får man ej
förvåna sig över, om han finner det lämpligare att efter nu nära förestående
disputationsprov gå över till läroverken för att inom relativt kort tid förvärva
lektorskompetens och placering i lönegrad A 27. En placering av
denna arkivarietjänst i lönegrad Eo 26 skulle sannolikt skapa garantier för
att denna för arkivets skötsel utomordentligt viktiga post ej alltför ofta
skall behöva nybesättas. Härtill kommer, att de krav, vilka såväl med avseende
på den vetenskapliga utbildningen som den praktiska tjänstgöringen
ställas på befattningens innehavare, äro fullt i paritet med de kvalifikationer,
som erfordras för t. ex. förste arkivarierna vid riksarkivet, förste bibliotekarierna
vid de större biblioteken, förste arkivarierna vid landsmålsarkivet i
Uppsala o. s. v.
Enligt utskottets mening ha onekligen goda skäl blivit anförda för att
den nuvarande arkivari et jönsten förändras till en förste arkivariebefattning
i lönegraden Eo 26. Departementschefen har emellertid icke för närvarande
funnit sig böra förorda den ifrågasatta uppflyttningen av tjänsten
till nämnda lönegrad utan inskränkt sig till att föreslå befattningens placering
i lönegraden Eo 23. Utskottet biträder sistnämnda förslag, men anser
att frågan om befattningens lönegradsplacering bör göras till föremål för
förnyad omprövning från Kungl. Maj:ts sida.
Med biträdande även i övrigt av vad Kungl. Majit under förevarande
punkt föreslagit hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för ortnamnskommissionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Statsutskottets utlåtande nr 8.
49
Personalförteckning.
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20:
Befattning. Lönegrad.
2 arkivarier............................... Eo 23;
b) godkänna följande avlöningsstat för ortnamnskommissionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, be -
stämda av Kungl. Majit ............ kronor 2 000
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
.............................. » 33 300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 4 400
Summa kronor 39 700;
c) till Ortnamnskommissionen: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 39 700 kronor.
109:o) Ortnamnskommissionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt lil, s. 196 och 197), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 100 kronor föranledd huvudsakligen av uppförandet av en anslagspost
för publikationstryck, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
9100 kronor.
110:o) Ortnamnskommissionen: Insamling'' och bearbetning av vetenskapligt
material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112,
s. 197—199), vilket innebär en anslagshöjning med 11 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Insamling
och bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 23 000 kronor.
lilio) Bidrag till sammanslutningar, som bedriva ortnamnsundersökningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113, s. 199 och 200),
vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till sammanslutningar,
som bedriva ortnamnsundersökningar för budgetåret 1946/
47 anvisa ett anslag av 4 000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 19^6. 0 sami. Nr
4
50
Statsutskottets utlåtande nr 8.
112:o) Landsmålsarkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 114, s. 200—202), vilket innebär en anslagshöjning med
4 100 kronor, huvudsakligen föranledd av uppflyttning av fyra arkivarietjänster
från lönegraden Eo 21 till lönegraden Eo 23, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1946/47, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för landsmålsarkiven, som
föranledas av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för landsmålsarkiven,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal. . kronor 107 100
2. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 15 900
Summa kronor 123 000;
c) till Landsmålsarkiven: Avlöningar för budgetåret 1946/
47 anvisa ett förslagsanslag av 123 000 kronor.
113:o) Landsmålsarkiven; Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 115, s. 202 och 203), vilket innebär en anslagshöjning med
3 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 12 600
kronor.
114:o) Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116, s. 203—
207), vilket innebär en anslagshöjning med 6 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Insamling och
bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret 1946/
47 anvisa ett reservationsanslag av 62 800 kronor.
115:o) Bidrag till dialektforskningar vid institutet för ortnamnsoch
dialektforskning vid Göteborgs högskola. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 117, s. 207), vilket innebär en anslagshöjning med
700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till dialektforskningar vid
institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs
högskola för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 6 700
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
51
116:o) Bidrag till institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs
högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118, s. 207), vilket
innebär en anslagsökning med 1 200 kronor avseende beredande av dyrtidskoinpensation
åt institutets föreståndare, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till institutet för folkminnesforskning
vid Göteborgs högskola för budgetåret 1946/47
anvisa ett anslag av 12 700 kronor.
117:o) Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid universiteten
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119, s. 207—209),
vilket innebär en anslagshöjning med 11 000 kronor, föranledd av återgång
till de före budgetåret 1940/41 gällande ersättningsgrunderna, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
vid universiteten m . m. för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 28 000 kronor.
118:o) Bidrag till undervisning i folkrätt vid Stockholms högskola.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 120, s. 209), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till undervisning i folkrätt
vid Stockholms högskola för budgetåret 1946/47 anvisa
ett anslag av 6 500 kronor.
119:o) Bidrag till undervisning i meteorologi vid Stockholms högskola.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 121, s. 209 och 210),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till undervisning i meteorologi
vid Stockholms högskola för budgetåret 1946/47 anvisa
ett anslag av 22 000 kronor.
120:o) Bidrag till ryska institutet vid Stockholms högskola. I enlig
het med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122, s. 210), vilket innebär en anslagshöjning
med 5 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till ryska institutet vid
Stockholms högskola för budgetåret 1946/47 anvisa ett
anslag av 11 600 kronor.
o
121 :o) Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal utbildning
och forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123, s.
52
Statsutskottets utlåtande nr 8.
210 och 211), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till instituten för socialpolitisk
och kommunal utbildning och forskning för budgetåret
1946/47 anvisa ett anslag av 239 000 kronor.
122:o) Kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare i kommunal
och social tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 124,
s. 211), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kurser för fortsatt utbildning av
befattningshavare i kommunal och social tjänst för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kronor.
123:o) Fortsättnings- och repetitionskurser för läkare. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 125, s. 211 och 212), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fortsättnings- och repetitionskurser
för läkare för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 26 000 kronor.
Tekniska högskolor.
124:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar. Tekniska högskolan
i Stockholm: Omkostnader. Tekniska högskolan i Stockholm:
Materiel in. m. Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek. Tekniska högskolan i Stockholm:
Stipendier. Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning
av nya lokaler. Chalmers tekniska högskola: Avlöningar. Chalmers tekniska
högskola: Omkostnader. Chalmers tekniska högskola: Materiel
m. m. Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning för högskolans
bibliotek. Chalmers tekniska högskola: Stipendier. Chalmers
tekniska högskola: Inredning och utrustning av nya lokaler. Gemensamma
ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier för främjande
av högre tekniska studier. Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:
Bidrag till främjande av teknisk forskning. Gemensamma ändamål
vid de tekniska högskolorna: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar.
Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ersättning
åt sakkunniga i befordringsärenden. Beträffande vad Kungl.
Maj:t (punkt 126) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande
ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
53
Skolöverstyrelsen.
125:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 127,
s. 215—233) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven personalförteckning och avlöningsstat för skolöverstyrelsen, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1946/47, dels ock till Skolöverstyrelsen:
Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
838 200 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herr B. Elmgren m. fl. väckt motion
(I: 139), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan ändring av årets
statsverksproposition att i personalförteckningen för skolöverstyrelsen å ordinarie
stat uppföres en förste gymnastikkonsulent A 24 i stället för den i
propositionen föreslagna gymnastikkonsulenten A 21;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren avherr
V. Åman (I: 73) och den andra inom andra kammaren av fröken Hildur
Nygren m. fl. (II: 125), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att
den föreslagna befattningen som konsulent i husligt arbete i skolöverstyrelsen
från och med budgetåret 1946/47 placeras lägst i lönegrad Eo24;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr B. Elmgren m. fl. (1:138) och den andra inom andra kammaren
av herr P. H. Fagerholm (II: 308), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
besluta sådan ändring av årets statsverksproposition, att den i personalförteckningen
för skolöverstyrelsen uppförda tjänsten som kamrerare i lönegraden
A 20 i stället uppföres i lönegraden A 22.
Beträffande innehållet i nämnda motioner hänvisas, i den mån detsamma
ej framgår av redogörelsen i det följande, till motionerna I: 139, II: 125 och
I: 138.
Kungl. Maj:ts förslag innebär i huvudsak följande förändringar i överstyrelsens
personalorganisation:
1) höjning av avdelningschefernas särskilda arvoden från 500 kronor till
1 200 kronor;
2) inrättande av en ny undervisningsrådsbefattning i lönegraden Eo 30;
3) förändring av deltidstjänsten som arkitekt (arvode 9 000 kronor) till
heltidstjänst i lönegraden C 4;
4) förändring av förste gymnastikkonsulentbefattningen från extra ordinarie
i lönegraden Eo 26 till ordinarie i lönegraden A 27;
5) förändring av den extra ordinarie andre gymnastikkonsulentbefattningen
i lönegraden Eo 21 till ordinarie i samma lönegrad;
54
Statsutskottets utlåtande nr 8.
6) förändring av den extra ordinarie andre bibliotekskonsulenten i lönegraden
Eo 21 till ordinarie i samma lönegrad;
7) förändring av arvodesbefattningen som konsulent i husligt arbete (arvode
4 000 kronor) till heltidstjänst i lönegraden Eo 23;
8) inrättande av en heltidstjänst i lönegraden A 23 såsom hjälpskolekonsulent
och inspektör för sinnesslöundervisningen;
9) utbyte av tre amanuensbefattningar mot en förste byråsekreterartjänst
i lönegraden A 24 och två byråsekreterartjänster i lönegraden A 21;
10) ordinariesättning av en kontorsbiträdestjänst.
Departementschefen har däremot icke biträtt ett av överstyrelsen framlagt
förslag av uppflyttning av kamrerarbefattningen från lönegraden A 20
till A 22.
Beträffande de frågor, som upptagits i ovanberörda motioner, inhämtas
av statsrådsprotokollet och motionerna bland annat följande.
Andre gymnastikkonsulentens lönegradsplacering.
Skolöverstyrelsen har föreslagit att ifrågavarande befattning uppflyttas från
Eo 21 till A 24. Överstyrelsen anför följande.
Av överstyrelsen tidigare framförda förslag örn förbättring av gymnastikkonsulenternas
löneställning ha främst motiverats med att konsulenternas arbetsuppgifter
ökats. Vad härutinnan anförts äger alltjämt giltighet i huvudsak.
Konsulenternas befattning med frågan om utbildning i värntjänst vid
läroverk och andra högre skolor har visserligen bortfallit, men å andra sidan
har arbetet med friluftsdagarnas organiserande, särskilt i folkskolorna, med
kurser och instruktion smöten och med utarbetande av »Anvisningar» för undervisningen
i gymnastik, lek och idrott i olika skolformer (nu färdiga ett 10-tal, vilka utgått eller utgå i stora upplagor) såsom av rotelns femårsarbetsplan
och konsulenternas årsberättelser framgår alltjämt vuxit. Överstyrelsen får
därför vidhålla sitt yrkande om ordinariesättning av konsulenttjänsterna.
Beträffande befattningen som andre gymnastikkonsulent i lönegraden
Eo 21 vidhåller överstyrelsen sin förra året gjorda hemställan om förändring
av densamma till en gymnastikkonsulent befattning i lönegraden A 24.
Överstyrelsen tillåter sig erinra om att statsutskottet vid 1945 års riksdag
framhöll, att det syntes utskottet böra övervägas, huruvida ifrågavarande
gymnastikkonsulents löneplacering kunde anses lämpligt avvägd med hänsyn
tagen till löneplaceringen för de ordinarie gymnastiklärarna dels vid de allmänna
läroverken, dels ock vid gymnastiska centralinstitutet.
Statskontoret har tillstyrkt en placering i lönegraden A 21 medan allmänna
lönenämnden, som i sitt yttrande jämställer andre biblioteks- och
andre gymnastikkonsulenterna — med beaktande av att bibliotekarier
m. fl. vid de s. k. lärda verken numera äro placerade i 23 lönegraden — funnit
en uppflyttning av andre konsulentbefattningarna till 23 lönegraden
motiverad.
Departementschefen, som i detta sammanhang även behandlar skolöverstyrelsens
förslag om uppflyttning av de två befattningarna som andre bib
-
Statsutskottets utlåtande nr 8. 55
liotekskonsulent (Eo 21 respektive A 21) till lönegraden A 24, anför för egen
del följande.
Vad angår de nu i 21 lönegraden placerade andre gymnastik- och bibliotekskonsulentbefattningarna
innebär överstyrelsens förslag, att de skola med
slopande av den nuvarande beteckningen »andre» uppflyttas till 24 lönegraden,
varvid såväl den extra ordinarie gymnastikkonsulentbefattningen som den
extra ordinarie andre bibliotekskonsulentbefattningen skulle överföras till ordinarie
stat. Allmänna lönenämnden har — med beaktande av att bibliotekarierna
m. fl. vid de ,s. k. lärda verken numera äro placerade.i 23 lönegraden
— funnit en uppfinning av ifrågavarande befattningar till samma lönegrad
motiverad, medan statskontoret icke funnit skäl föreligga för en högre
lönegradsplacering än den nuvarande. Jag vill med anledning av vad lönenämnden
anfört erinra, att såsom motiv för de s. k. lärdaverkssakkunnigas
förslag örn uppflyttning av andre bibliotekarier m. fl. från 21 till 23 lönegraden
åberopats, att kraven på teoretisk kompetens för dessa befattningar (normalt
filosofisk eller annan licentiatexamen) vore större än de, som i allmänhet
gällde för befattningshavare i 21 lönegraden, samtidigt som befordringsmöjligheterna
inom ifrågavarande förvaltningsområde vore jämförelsevis begränsade.
Några motsvarande krav på teoretisk kompetens gälla icke och synas
icke heller för framtiden erforderliga i fråga om nu ifrågavarande befattningar.
Åled hänsyn härtill och då jag ej heller i övrigt finner tillräckliga skäl föreligga
för en uppflyttning av andre gymnastik- och bibliotekskonsulentbefattningarna
i högre lönegrad, avstyrker jag förslaget härom. Däremot vill jag i likhet
med statskontoret förorda, att andre gymnastikkonsulentbefattningen i
lönegraden Eo 21 ordinariesättes. Tillika torde tjänstebenämningarna andre
gymnastikkonsulent och andre bibliotekskonsulent böra ändras till gymnastikkonsulent,
respektive bibliotekskonsulent.
I motionen 1:139 anföres bland annat följande.
Uti gynmastikkonsulentverksamheten ingår — förutom det administrativa
arbetet å roteln med viss föredragningsskyldighet — inspektion av undervisningen
i gymnastik med lek och idrott samt av lokaler, redskap m. m.
vid folk- och småskoleseminarier, högre folkskolor, folkhögskolor, kommunala
och praktiska mellanskolor, kommunala flickskolor, allmänna läroverk,
läroanstalter för blinda och dövstumma samt de överstyrelsen för
yrkesutbildning underställda yrkesskolorna. Från och med innevarande budgetår
har inspektion av undervisningen i gymnastik vid skolorna för sinnesslöa
tillkommit. Utöver inspektionsverksamheten har konsulenten att igångsätta
och själv i samråd med folkskolinspektörerna förbereda och leda kurser
och instruktionsmöten för lärare vid folk- och småskolor inom olika
inspektionsområden.
Beträffande undervisningen vid folkskolorna består den av resor till de
enskilda skolorna i sällskap med vederbörande statens folkskolinspektör, varvid
råd lämnas och demonstration av övningar gives. Lokaler och redskap
m. m. besiktigas, och erforderliga överläggningar i anledning härav äga rum
med skolstyrelserna.
Skolöverstyrelsen har föreslagit gymnastikkonsulentbefattningens uppförande
i lönegrad A 24 bland annat med motivering att ordinarie lärare vid
gymnastiska centralinstitutet äro placerade i A 24 och en i A 26. Till detta
56
Statsutskottets utlåtande nr 8.
vilja undertecknade foga, att gymnastiklärarna vid seminarierna äro placerade
i lönegrad A 21, alltså i samma lönegrad som tillämnats den inspekterande
gymnastikkonsulenten. Ett sådant förhållande synes oss mindre
lämpligt.
Med hänsyn till den omfattande och självständiga inspektionsverksamheten
och icke minst med hänsyn till jämförelsen med gymnastiklärarna vid
gymnastiska centralinstitutet och seminarierna anse vi den av skolöverstyrelsen
föreslagna placeringen av gymnastikkonsulenttjänsten i A 24 rättvis
och väl avvägd.
Vid placering i A 24 torde densamma böra benämnas förste gymnastikkonsulent
i likhet med vad som sker beträffande bland annat förste byråsek -reterar- och förste byråingenjörstjänster. Sålunda finnes vid patent- och
registreringsverket icke någon byråingenjör A 21 men väl 17 förste byråingenjörer
A 24 och 18 förste byråingenjörer A 26.
Konsulent för husligt arbete. Skolöverstyrelsen har förordat
inrättande av en heltidstjänst för ifrågavarande ändamål i stället för den
nuvarande med ett arvode av 4 000 kronor förenade deltidstjänsten. Överstyrelsen
föreslår, att befattningen placeras i lönegraden A 24, och erinrar
därvid om att 1941 års befolkningsutredning i sitt betänkande angående
den husliga utbildningen förordat inrättande av en tjänst i nämnda lönegrad.
Statskontoret erinrar, att överstyrelsen tidigare icke ifrågasatt högre lönegradsplacering
för ifrågavarande befattning än i 21 lönegraden. Tjänsten
borde därför enligt statskontorets mening icke placeras i högre lönegrad
än den 21 :a.
Allmänna lönenämnden anför följande.
Därest en heltidstjänst skall inrättas för konsulenten för husligt arbete, torde
härför enligt lönenämndens mening tills vidare böra avses en extra ordinarie
befattning med samma lönegradsplacering, som lönenämnden förordat för
andre gymnastikkonsulenten, eller 23 lönegraden.
Departementschefen har för egen del föreslagit en placering som extra
ordinarie i 23 lönegraden.
Till stöd för det i motionerna I: 73 och II: 125 gjorda yrkandet anföres
bland annat följande.
Innan skolöverstyrelsens yrkesskolavdelning frånskilts och blivit ett särskilt
ämbetsverk, var den dåvarande konsulenten i husligt arbete i överstyrelsen
placerad i lönegrad A 26. Det synes ej motiverat att nu placera motsvarande
befattning så avsevärt mycket lägre som i lönegrad Eo 23. Konsulenten
i husligt arbete i skolöverstyrelsen har, förutom inspektion av undervisning
i hushållsgöromål vid de allmänna skolorna och handläggning av i
samband med denna undervisning och undervisning i kvinnlig slöjd förekommande
ärenden, även att inspektera undervisningen vid skolköksseminarier
och handlägga ärenden angående dessa och handarbetsseminarier.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
57
Vi anse, att det ej kan råda någon tvekan om vikten av det arbete, som
åvilar konsulenten för husligt arbete, och anse det nödvändigt, att en verkligt
välkvalificerad kraft erhålles till befattningen.
Vid en placering i den föreslagna lönegraden Eo 23 kan det inträffa, att
lönen för befattningshavarna i fråga kan bli lägre än för en ordinarie lärarinna
i hushållsgöromål vid statens skolköksseminarium. Ordinarie lärarinna
vid detta seminarium är nämligen placerad i lönegrad A 19, vilken omfattar
löneklasserna 19—23, och Eo tjänst i 23 lönegraden omfattar löneklasserna
22—25.
Från och med det år en tjänsteman fyller 40 år åtnjuter han vid placering
i lönegrad Eo 23 35 dagars semester, men vid placering i Eo 24 45 dagars
semester.
Av synnerligen stor vikt anse vi det vara, att befattningshavaren i fråga
får tillräcklig tid att följa med i den nya litteraturen på sitt ämnesområde och
att deltaga i föreningsliv och konferenser av olika slag, vilka tangera hennes
verksamhetsområde. Detta försvåras givetvis, örn semestern är alltför knappt
tilltagen.
Kamrerarens löneställning. 1945 års riksdag beslöt att befattningen
som bokhållare och redogörare i lönegraden Eo20 skulle ändras
till en befattning som kamrerare i lönesrraden A 20. Skolöverstyrelsen hade
förordat en placering i A 21 och allmänna lönenämnden och departementschefen
en placering i A 20.
I sina anslagsäskanden till 1946 års riksdag har nu skolöverstyrelsen föreslagit
en uppflyttning av tjänsten till lönegraden A 22. Allmänna lönenämnden
och departementschejen ha avstyrkt detta förslag.
I motionerna 1:138 och II: 308 hemställes örn bifall till överstyrelsens
nu framlagda förslag.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har Kungl. Majit föreslagit
att förste gymnastikkonsulentbefattningen i lönegraden Eo 26 överföres till
ordinarie stat och inplaceras i lönegraden A 27. Emot detta förslag har utskottet
icke funnit något att erinra. Andre gymnastikkonsulentbefattningen
i lönegraden Eo 21 föreslås jämväl förändrad till ordinarie men bibehålies
enligt Kungl. Maj:ts förslag under benämningen gymnastikkonsulent i 21
lönegraden, medan i motionen I: 139 hemställes att tjänsten uppföres i lönegraden
A 24 med tjänstebenämningen förste gymnastikkonsulent. I sina anslagsäskanden
har skolöverstyrelsen framställt enahanda yrkande som det
i motionen framförda.
Utskottet, som biträder Kungl. Majits förslag örn ifrågavarande befattnings
ordinariesättande med tjänstebenämningen gymnastikkonsulent, har
i likhet med departementschefen icke funnit tillräckliga skäl föreligga för
tjänstens uppflyttning i högre lönegrad än den 21. Utskottet avstyrker alltså
bifall till motionen I: 139.
Till konsulenten för husligt arbete utgår för närvarande ett årligt arvode
av 4 000 kronor. Kungl. Majlis förslag innebär, att tjänsten omvandlas till
UUkotttt.
58 Statsutskottets utlåtande nr 8.
en heltidsbefattning, placerad i lönegraden Eo 23, medan i motionerna I: 73
och II: 125 påyrkats en lönegradsplacering i Eo 24. Enligt utskottets mening
synes den av Kungl. Majit förordade löneställningen väl avvägd, varför
utskottet icke funnit sig böra biträda vad i nämnda motioner hemställts.
Vad kamrerarbefattningen beträffar vill utskottet erinra därom, att tjänsten
förändrades från extra ordinarie i 20 lönegraden till ordinarie i samma
lönegrad genom beslut av 1945 års riksdag. Frågan om tjänstens inplacering
i högre lönegrad var genom ett motionsvis framfört förslag vid detta
tillfälle föremål för utskottets prövning. Utskottet ställde sig därvid avvisande
till nämnda förslag. Utskottet har icke funnit vad i motionerna I: 138
och II: 308 nu anförts till stöd för tjänstens placering i lönegraden A 22
ägnat att föranleda utskottet att frångå den ståndpunkt utskottet i fjol intog
i ärendet. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna I: 138 och
II: 308.
Utskottet biträder i övrigt vad Kungl. Majit under denna punkt föreslagit.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen I: 139,
a) godkänna följande personalförteckning för skolöverstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Befattning. Lönegrad.
1 generaldirektör.............................. B 3
1 skolöverläkare .............................. C 6
1 arkitekt.................................... C 4
1 byråchef ................................... A 30
11 undervisningsråd ............................ A 30
1 förste bibliotekskonsulent..................... A 27
1 förste gymnastikkonsulent.................... A 27
2 förste byråsekreterare........................ A 26
1 förste byråsekreterare........................ A 24
1 hjälpskolekonsulent och inspektör för sinnesslö
undervisningen
............................. A 23
1 bibliotekskonsulent .......................... A 21
1 gymnastikkonsulent.......................... A 21
7 byråsekreterare ............................. A 21
1 kamrerare.................................. A 20
1 registrator.................................. A 14
1 kansliskrivare .............................. A 11
1 förste expeditionsvakt........................ A 7
Statsutskottets utlåtande nr 8. 59
4 kanslibiträden .............................. A 7
2 expeditionsvakter ........................... A 5
5 kontorsbiträden ............................. A 4
Skolöverstyrelsens statistiska
avdelning.
1 förste aktuarie, tillika chef.................... A 26
1 aktuarie ................................... A 21
2 kansliskrivare............................... A 11
2 kanslibiträden .................. A 7
1 expeditionsvakt ............................. A 5
3 kontorsbiträden ............................. A 4
1 skrivbiträde ................................ A 2
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än den 20 :e.
1 undervisningsråd .......................... Eo 30
1 konsulent för husligt arbete.................. Eo 23
1 bibliotekskonsulent ........................ Eo 21
1 byråsekreterare ............................ Eo21;
b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................ kronor 423 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis. .. . » 29 100
3. Arvoden och särskilda ersättningar till
inspektörer och sakkunniga biträden
m. m., förslagsvis................... » 22 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 266 700
5. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 96 700
Summa kronor 838 200;
c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1946/
47 anvisa ett förslagsanslag av 838 200 kronor;
II. att motionerna I: 73 och II: 125 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda;
lil. att motionerna I: 138 och II: 308 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
126:o) Skolöverstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 128, s. 234 och 235;, vilket innebär en anslagshöjning med
21 500 kronor, huvudsakligen föranledd av ökade expensutgifter, hemställer
utskottet,
60
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 213 500
kronor.
Allmänna läroverken m. m.
127:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Beträffande vad Kungl.
Majit (punkt 129) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande
ändamål ävensom beträffande motionerna 1:16 och II: 26 samt II: 315 avgiver
utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
128:o) Allmänna läroverken: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 130, s. 236 och 237), vilket innebär en anslagshöjning
med 10 000 kronor, varav 5 000 kronor avse anslagsposten till sjukvård
och 5 000 kronor anslagsposten till rese- och flyttningsersättningar, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Allmänna läroverken: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 187 500
kronor.
129:o) Allmänna läroverken: Utrustning för skolhälsovård. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131, s. 237), vilket innebär en anslagshöjning
med 3 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Allmänna läroverken: Utrustning för
skolhälsovård för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 23 000 kronor.
130:o) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132, s. 237 och 238), vilket innebär en
anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bokinköp och
bokbindning för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.
131 :o) Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 133, s. 238 och 239), vilket innebär
en anslagshöjning med 20 000 kronor, huvudsakligen beroende därpå,
att antalet läroverk ökat genom ombildning av vissa kommunala mellanskolor
till samrealskolor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bidrag till
ljus- och vedkassoma för budgetåret 1946/47 anvisa ett
förslagsanslag av 700 000 kronor.
132:o) Allmänna läroverken? Ersättning för djeknepenningar m. m.
I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 134, s. 239), vilket innebär
Statsutskottets utlåtande nr 8. 61
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Allmänna läroverken: Ersättning till
djäknepenningar m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett
anslag av 8 500 kronor.
133:o) Arvoden åt lärarkandidater under provårstjänstgöring. Beträffande
vad Kungl. Majit (punkt 135) föreslagit riksdagen i fråga örn
anslag till förevarande ändamål, avgiver utskottet senare under riksdagen
utlåtande, vilket härmed
anmäles.
134:o) Bidrag till direktionen över Stockholms stads undervisningsverk.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 136, s. 239—242), vilket
innebär en anslagshöjning med 1 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till direktionen över Stockholms
stads undervisningsverk för budgetåret 1946/47 anvisa
ett anslag av 5 700 kronor.
135:o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier.
Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 137) föreslagit riksdagen i fråga
örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen
utlåtande, vilket härmed
anmäles.
136:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor.
Kungl. Majit har (punkt 138, s. 242—246) föreslagit riksdagen att dels besluta,
att de för budgetåret 1945/46 gällande provisoriska avlöningsbestämmelserna
för Övningslärare vid de högre kommunala skolorna skola äga
tillämpning jämväl för budgetåret 1946/47, dels medgiva, att för budgetåret
1945/46 gällande grunder för provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt
dyrortstillägg åt vissa Övningslärare vid nämnda skolor skola äga tilllämpning
jämväl för budgetåret 1946/47, dels ock till Kommunala läroverk:
Bidrag till kommunala flickskolor för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 5 370 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 170 000 kronor,
väsentligen av automatisk natur.
T samband med anslagsberäkningarna har departementschefen anfört
bland annat följande.
Skolöverstyrelsen har för de kommunala flickskolornas vidkommande förordat
ett slopande av de besparingsföreskrifter, som avse lärjungeantalet i
flickskolans två högsta klasser samt uppdelning av klass vid viss språkundervisning.
Liknande förslag har överstyrelsen framlagt för de allmänna lärover
-
62
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Utskottet.
kens vidkommande. Till sistnämnda förslag ämnar jag taga ställning först i
samband med anmälan av frågan om anslag till avlöningar vid de allmänna
läroverken. Med hänsyn härtill torde frågan örn slopandet av nämnda föreskrifter
för de kommunala flickskolornas del i detta sammanhang böra lämnas
öppen för att ånyo upptagas i samband med behandlingen av de allmänna
läroverkens avlöningsanslag. Med hänsyn till gällande utbetalningsföreskrifter
i fråga om statsbidrag kommer ett bifall framdeles till överstyrelsens förevarande
förslag icke att påverka anslagsbehovet för nästa budgetår.
Motsvarande uttalande har departementschefen gjort vid anmälan av de
kommunala mellanskolornas och praktiska mellanskolornas anslagsbehov
för nästa budgetår.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och
har icke funnit något att erinra mot vad departementschefen i detta sammanhang
anfört. Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) besluta, att de för budgetåret 1945/46 gällande provisoriska
avlöningsbestämmelserna för Övningslärare vid de
högre kommunala skolorna skola äga tillämpning jämväl för
budgetåret 1946/47;
b) medgiva, att för budgetåret 1945/46 gällande grunder
för provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg
åt vissa Övningslärare vid nämnda skolor skola
äga tillämpning jämväl för budgetåret 1946/47;
c) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
5 370 000 kronor.
137:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 139, s. 246—248), vilket innebär
en anslagsminskning med 460 000 kronor, huvudsakligen beroende på förstatligande
under budgetåret 1946/47 av ytterligare omkring 24 kommunala
mellanskolor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till
kommunala mellanskolor för budgetåret 1946/47 anvisa ett
förslagsanslag av 3 370 000 kronor.
138:o) Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 140, s. 248), vilket innebär en
anslagshöjning med 77 000 kronor, huvudsakligen beroende på ökningen av
antalet skolor av ifrågavarande slag, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till
\praktiska mellanskolor för budgetåret 1946/47 anvisa ett
förslagsanslag av 2 777 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
63
139:o) Kommunala läroverk: Bidrag till hälsovården vid vissa högre
kommunala skolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 141, s.
249), vilket innebär en anslagsminskning med 4 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till
hälsovården vid vissa högre kommunala skolor för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 76 000 kronor.
140:o) Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor. Kungl.
Majit har (punkt 142, s. 249—268) föreslagit riksdagen att dels godkänna
av departementschefen angivna grunder för tillfällig löneförbättring åt vissa
lärare vid statsunderstödda enskilda läroanstalter, dels besluta, att till de
statsunderstödda enskilda läroanstalterna må under budgetåret 1946/47 utgå
tilläggsunderstöd i enlighet med vad departementschefen förordat, dels
ock till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 741 700 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr E. Håstad väckt motion (II: 330), vari hemställts, att
riksdagen vid behandling av proposition nr 3 angående provisorisk förbättring
av löneställningen för statstjänare måtte besluta, att denna även skall
avse personalen vid det statsunderstödda högre skolväsendet, enligt de tilllämpningsföreskrifter
som Kungl. Majit utfärdat.
Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag innebär,
dels att den nu utgående tillfälliga löneförbättringen åt
lärare vid högre goss- och samskolor, högre flickskolor och enskilda mellanskolor
i vissa avseenden förbättras;
dels att anslagsposten till grundunderstöd åt högre goss- och samskolor
höjes i syfte att möjliggöra en höjning av understödet till Sigtunastiftelsens
humanistiska läroverk till stadgat maximum och anvisande
av ett understödsbelopp å 5 000 kronor till Stockholms samgymnasium
för dess aftonundervisning;
dels ock anvisande av ett särskilt anslagsbelopp å 20 000 kronor till Sigtunastiftelsens
humanistiska läroverk i syfte att bereda friplatser åt
statsstipendiater.
Beträffande Kungl. Majlis förslag angående ändrade grunder för tillfällig
löneförbättring inhämtas av statsrådsprotokollet i huvudsak
följande.
Endast löneförmånerna för kvinnliga lärare vid privatläroverken äro
reglerade genom av statsmakterna meddelade bestämmelser. Den härigenom
garanterade minimilönen är sammansatt av grundlön (fastställd år 1909), tilll(lilig
löneförbättring (tillkommen år 1925), oreglerat dyrtidstillägg (för närvarande
44 procent) på % av dessa löneförmåner samt från och med den 1 januari
1941 kristillägg (för närvarande 16 procent).
64
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Ehuru de manliga lärarna icke tillförsäkrats viss, av staten garanterad
minimilön, åtnjuta de av statsmedel tillfällig löneförbättring, oreglerat dyrtidstillägg
samt kristillägg.
Genom beslut av i941 års riksdag undergick den tillfälliga löneförbättringen
den förändringen, att den differentierades efter dyrort, för timlärare dock
endast, därest tjänstgöringen utgjorde lärarens huvudsakliga sysselsättning
eller förvärvskälla.
Den tillfälliga löneförbättringens belopp framgår av kungörelsen 1941: 404.
Enligt mom. 2 i kungörelsen indelas lärarpersonalen i två grupper, A och B.
Till grupp A hänföras kvinnliga föreståndare, flertalet kvinnliga ämneslärare
med full tjänstgöring samt timlärare. Till grupp B hänföras manliga föreståndare,
manliga ämneslärare med full tjänstgöring samt kvinnliga lärare med full
tjänstgöring, som åtnjuta avlöning enligt i huvudsak samma grunder som manlig
ämneslärare med full tjänstgöring vid samma skola.
Den tillfälliga löneförbättringens belopp framgå av följande sammanställning: -
Ort |
s g r |
upp |
|||
A |
B och C |
D och E |
F och G |
H och I |
|
Grupp A. |
kronor |
kronor |
kronor |
kronor |
kronor |
Kvinnlig föreståndare, heltidsanställd |
1 500 |
1700 |
1800 |
1 900 |
2 000 |
kompetens2.............. |
1200 |
1 400 |
1500 |
1 000 |
1 700 |
Kvinnlig timlärare i läsämne, samt man- |
|||||
lig d:o vid högre flickskola, för vecko-timme a) vid full sysselsättning....... |
50 |
50 |
55 |
60 |
65 |
b) i andra fall............. Manlig timlärare i läsämne vid högre |
50 |
50 |
50 |
50 |
50 |
goss- och samskola samt enskild mel-lanskola a) vid full sysselsättning....... |
00 |
00 |
05 |
70 |
75 |
b) i andra fall............. Övningslärare |
00 |
00 |
00 |
60 |
60 |
a) vid full sysselsättning....... |
40 |
40 |
45 |
50 |
55 |
b) i andra fall.............. |
40 |
40 |
40 |
40 |
40 |
A och B |
C |
D |
E,F och G |
II och I |
|
Grupp B. |
kronor |
kronor |
kronor |
kronor |
kronor |
Manlig föreståndare, heltidsanställd man- |
|||||
lig ämneslärare (samt kvinnlig ämnes-lärare med samma lön) |
700 |
800 |
900 |
1 000 |
1 100 |
b) adjunktskompetent lärare..... |
000 |
700 |
800 |
900 |
1000 |
c) provårsutbildad lärare i andra fall |
470 |
580 |
090 |
800 |
900 |
d) annan lärare............. |
435 |
522 |
638 |
725 |
825 |
1 D. v. s. lärarinnor, behöriga till ordinarie ämneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk.
2 ^''„v'' s- * allmänhet lärarinnor med akademisk examen utan provår eller lärarinnor, som
genomgått tvåårigt seminarium.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
65
Tillfällig löneförbättring enligt A må utgå till kvinnlig föreståndare och
ämneslärare allenast i den mån löneförbättringen, tillsammans med vederbörandes
övriga löneförmåner vid tjänsten, icke uppgår till högre belopp än avlöningen
till kvinnlig rektor respektive ämneslärare i motsvarande åldersgrupp
och på samma dyrort vid jämförlig kommunal flickskola (maxi m eringsregeln).
För under B angivna lärare må, då Kungl. Majit efter prövning av vederbörande
skolas ekonomiska förhållanden finner särskilt vägande skäl därtill
föranleda, den tillfälliga löneförbättringen kunna utgå med högre belopp än
under B angivits, dock med högst 1 500 kronor till varje befattningshavare.
Skolöverstyrelsen har upprepat en i anslagsäskandena till 1944 och 1945
års riksdagar gjord framställning örn höjning med 30 procent av den tillfälliga
löneförbättringen för grupp A samt örn jämställande av timlärare utan full
sysselsättning med timlärare med full sysselsättning. Därjämte hemställer överstyrelsen,
att nyss återgivna bestämmelse örn möjlighet för Kungl. Majit att
för lärare, tillhörande grupp B, höja beloppet av den tillfälliga löneförbättringen
upp till 1 500 kronor ändras så, att beloppet må kunna höjas till 2 500
kronor. Dessa förslag beräknas draga en kostnad av — frånsett dyrtidstillägg
och rörligt tillägg — respektive 78 000 kronor och 15 000 kronor, eller tillhopa
93 000 kronor, såvitt angår högre goss- och samskolor. Motsvarande merkostnad
för de högre flickskolornas och de enskilda mellanskolornas vidkommande
beräknar överstyrelsen till 76 000 kronor respektive 8 700 kronor. Den sammanlagda
kostnadsökningen skulle alltså bli (93 000 -f- ?6 000 + 8 700 =)
177 700 kronor — förutom ökade utgifter för dyrtids- och kristillägg (omkring
76 000 kronor).
I avvaktan på resultatet av den pågående utredningen om löne- och pensionsreglering
för lärarpersonalen vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna
avstyrker statskontoret överstyrelsens förslag om vissa höjningar av
den tillfälliga löneförbättringen.
1944 års lönekommitté för privatläroverken har i utlåtande över skolöverstyrelsens
förslag förordat en uppräkning med 50 procent av den tillfälliga
löneförbättringen för kvinnliga föreståndare och kvinnliga ämneslärare med
full tjänstgöring, tillhörande omförmälda grupp A, men förordat oförändrade
grunder beträffande tillfällig löneförbättring åt timlärare. I fråga om befattningshavare
under grupp B har lönekommittén tillstyrkt skolöverstyrelsens
förslag under rekommenderande av viss ändrad praxis vid tillämpningen.
Lönekommittén har kostnadsberäknat sitt förslag sålunda:
Kostnad |
sökning: |
|
Grupp A |
Grupp B |
|
kronor |
kronor |
|
Högre goss- och samskolor |
.......... 39 000 |
20 000 |
Högre flickskolor...... |
.......... 74 000 |
— |
Enskilda mellanskolor . . . |
.......... 2 700 |
3 900 |
Summa kronor 115 700 |
23 900. |
Den sammanlagda kostnadsökningen skulle alltså bli 139 600 kronor enligt
lönekommitténs förslag mot 177 700 kronor enligt skolöverstyrelsens förslag.
Härtill skulle komma omkring 60 000 kronor i merkostnader för dyrtids- och
kristillägg mot omkring 76 000 kronor enligt överstyrelsens förslag.
Bihang till rilcsdagens -protokoll 191t6. 6 sami. Nr 8.
5
66
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Departementschefen har anfört följande.
Frågan örn löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen vid privatläroverken
är föremål för utredning, och det hade med hänsyn till de otillfredsställande
förhållandena ifråga örn denna lärarkårs anställningsförhållanden
varit önskvärt att kunna lösa denna fråga redan från och med nästa budgetår.
Utredningsarbetet kommer emellertid, enligt vad jag inhämtat, icke att hinna
avslutas i så god tid, att så kan bli fallet. Under sådana förhållanden anser
jag mig böra tillstyrka provisoriska åtgärder i syfte att i avbidan på en definitiv
reglering i någon mån avhjälpa de mest påtagliga missförhållandena. Det
förslag i nämnda hänseende, som framlagts av 1944 års lönekommitté för privatläroverken,
synes mig innebära en både rimlig och ur teknisk synpunkt
enkel lösning. Jag tillstyrker därför bifall till detta förslag, som i huvudsak
innebär, att för kvinnliga heltidsanställda föreståndare och ämneslärare den
nuvarande tillfälliga löneförbättringens grundbelopp, som varierar mellan
1 200 kronor och 2 000 kronor, höjes med 50 procent, d. v. s. med belopp,
varierande mellan 600 kronor och 1 000 kronor. Härtill skulle komma dyrtidstillägg
och kristillägg enligt för privatläroverken gällande grunder; inberäknat
dessa, skulle den av mig tillstyrkta höjningen komma att uppgå till i avrundade
tal lägst 858 kronor och högst 1 430 kronor för år. Jag erinrar i detta
sammanhang om den s. k. maximeringsregeln, enligt vilken tillfällig löneförbättring
åt lärare av ifrågavarande slag utgår allenast i den mån löneförbättringen,
tillsammans med vederbörandes övriga löneförmåner vid tjänsten, icke
uppgår till högre belopp än motsvarande löner vid jämförlig kommunal flickskola.
. Såsom de sakkunniga påpekat, äro lönerna för det övervägande flertalet
av privatläroverkens lärare så låga, att maximeringsregeln endast undantagsvis
skulle bli tillämplig även vid en avsevärt större löneökning än de sakkunniga
förordat.
_ Av skäl, som de sakkunniga framhållit, är jag icke beredd att för timlärare
(inklusive Övningslärare) nu förorda en höjning av den tillfälliga löneförbättringens
belopp. I likhet med de sakkunniga tillstyrker jag överstyrelsens förslag
örn höjning från 1 500 kronor till 2 500 kronor "av det högsta belopp, varmed
efter särskild prövning av Kungl. Majit den tillfälliga löneförbättringen för
befattningshavare, tillhörande grupp B i kungörelsen 1941: 404, må utgå. Jag
har icke funnit anledning till erinran mot vad de sakkunniga anfört rörande
ändrad praxis vid prövning som nyss nämnts.
Departementschefen erinrar vidare, att skolöverstyrelsen för samtliga
statsunderstödda privatläroverks vidkommande förordat ett slopande av de
besparingsföreskrifter, som avse lärjungeantalet i realskolans högsta klass
och flickskolans två högsta klasser samt uppdelning av klass vid viss språkundervisning.
I anslutning härtill anför departementschefen följande.
Motsvarande förslag har överstyrelsen framlagt för de allmänna läroverkens
vidkommande. Till sistnämnda förslag ämnar jag taga ställning först
i samband med anmälan av frågan om anslag till avlöningar vid de allmänna
läroverken. Med hänsyn härtill torde frågan om slopandet av nämnda
föreskrifter för privatläroverkens del i detta sammanhang böra lämnas
öppen för att ånyo upptagas i samband med behandlingen av de allmänna
läroverkens avlöningsanslag. Jag beräknar därför icke nu några medel för
detta ändamål. Med hänsyn till den relativt oväsentliga kostnadsökning det
1 detta fall rör sig örn — 4 500 kronor vid högre goss- och samrealskolor,
2 000 kronor vid högre flickskolor och 3 200 kronor vid enskilda mellan -
Statsutskottets utlåtande nr 8.
67
skolor — och då merutgifterna helt drabba förslagsvis betecknade anslagsposter,
torde ett bifall framdeles till överstyrelsens förevarande förslag icke
behöva föranleda någon uppräkning redan för nästa budgetår av anslagen
till nämnda tre grupper privatläroverk.
Till stöd för det i motionen II: 330 gjorda yrkandet har anförts följande.
Departementschefen har ansett sig »böra tillstyrka provisoriska åtgärder
i syfte att i avbidan på en definitiv reglering i någon mån avhjälpa de mest
påtagliga missförhållandena». Syftemålet har härvidlag varit att något utjämna
skillnaden i löneläge mellan ifrågavarande läroanstalters och de statliga
läroanstalternas lärarpersonal.
I propositionen nr 3 har Kungl. Maj:t framlagt förslag om provisorisk förbättring
av löneställningen för vissa befattningshavare i statens tjänst. Det
framgår dock icke fullt tydligt av departementschefens uttalande, om även
ifrågavarande personal vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna är
inbegripen i de kategorier, som skola komma i åtnjutande av löneförbättringen.
Skulle ifrågavarande lärare lämnas utanför, innebure detta, att skillnaden
i löneläge åter förstorades och att syftemålet med den under åttonde
huvudtiteln föreslagna löneförbättringen motverkades.
Såsom departementschefen framhållit, är frågan örn löne- och pensionsreglering
för lärarpersonalen vid privatläroverken för närvarande föremål
för utredning. Med hänsyn till att utredningsarbetet icke hinner avslutas i
så god tid att frågan om en definitiv reglering nu kan underställas riksdagen
för avgörande har departementschefen förordat vidtagande av provisoriska
åtgärder i syfte att avhjälpa de mest påtagliga missförhållandena. Utskottet
har i likhet med departementschefen funnit det förslag, som i nämnda avseende
framlagts av 1944 års lönekommitté för privatläroverken, innebära
en rimlig och ur teknisk synpunkt enkel lösning. Utskottet tillstyrker därför
bifall till ifrågavarande, av departementschefen förordade förslag.
Beträffande det i motionen II: 330 framställda yrkandet får utskottet
erinra därom, att utskottet i sitt utlåtande den 19 februari 1946, nr 28 —
vilket av riksdagen bifallits — anfört, att med hänsyn till det sätt, varpå
statsbidrag utginge till lärarlöner vid privatläroverk, utskottet funnit, att
en eventuell förstärkning av lönerna ej borde, såsom i motionen II: 330
ifrågasatts, tillerkännas i form av provisoriskt lönetillägg. Då Kungl. Majit
i årets statsverksproposition under åttonde huvudtiteln föreslagit en höjning
av den till lärare vid ifrågavarande skolor utgående tillfälliga löneförbättringen,
vöre det emellertid utskottets avsikt att i samband med behandlingen
av nämnda fråga taga slutlig ställning till det i omförmälda motion
framställda förslaget. I motionen framhålles, att Kungl. Maj:ts i årets åttonde
huvudtitel framställda förslag örn höjning av den tillfälliga löneförbättringen
vid privatläroverken tillkommit i syfte att något utjämna skillnaden
i löneläge mellan dessa läroanstalters och de statliga läroanstalternas personal.
Vidare anföres i motionen, att därest lärare vid privatläroverken lämnades
utanför den av Kungl. Majit i propositionen den 4 januari 1946, nr 3,
Utskottet.
68
Statsutskottets utlåtande nr 8.
föreslagna provisoriska förbättringen av löneställningen för vissa befattningshavare
skulle detta innebära, att skillnaden i löneläge åter förstorades
och syftemålet med höjningen av den tillfälliga löneförbättringen motverkades.
Vad i motionen sålunda anförts torde enligt utskottets mening äga
ett visst berättigande. Utskottet — som i sitt ovannämnda utlåtande nr 28
i princip tagit ställning till frågan örn utgående av provisoriskt lönetillägg
i förevarande fall — finner sig emellertid icke berett att föreslå en ändring
av de av departementschefen ovan förordade grunderna för den tillfälliga
löneförbättringen. Det torde böra ankomma på 1944 års lönekommitté för
privatläroverken att taga förevarande fråga under närmare omprövning och
för Kungl. Maj:t framlägga det förslag i ämnet, vartill omständigheterna
kunna giva anledning. Med hänsyn härtill torde motionen II: 330 icke böra
till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag örn ökning av anslagsposten till
grundunderstöd åt högre goss- och samskolor i syfte att möjliggöra en höjning
av understödet till Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk till stadgat
maximum och anvisande av ett understödsbelopp å 5 000 kronor till Stockholms
samgymnasium för dess aftonundervisning.
Beträffande förstnämnda läroanstalt har Kungl. Majt föreslagit beviljande
av ett särskilt anslagsbelopp å 20 000 kronor för att bereda friplatser
åt statsstipendiater, att utgå i huvudsak på av skolöverstyrelsen angivna
villkor, d. v. s. att minst 30 statsstipendiater med högsta inackorderingsbidrag
skulle mottagas såsom helt avgiftsfria elever. I detta sammanhang
har departementschefen framhållit, att då fullt antal avgiftsfria statsstipendiater
med högsta stipendiebelopp måhända icke redan de första läsåren
kunde mottagas, torde Kungl. Maj:t få äga medgiva de lättnader i nyssnämnda
villkor, som kunde befinnas påkallade. Utskottet, som biträder förslaget
om anvisande av ett särskilt anslagsbelopp å 20 000 kronor för ifrågavarande
ändamål, har icke funnit något att erinra mot att Kungl. Majit
beviljar de lättnader i villkoren för nämnda anslagsbelopps utgående, vartill
omständigheterna må föranleda.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må
a) godkänna av departementschefen angivna grunder för
tillfällig löneförbättring åt vissa lärare vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter;
b) besluta, att till de statsunderstödda enskilda läroanstalterna
må under budgetåret 1946/47 utgå tilläggsunderstöd
i enlighet med vad departementschefen förordat;
c) till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
741 700 kronor;
II. att motionen II: 330 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Statsutskottets utlåtande nr 8. 69
141 :o) Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 143, s. 268—270) får utskottet, under erinran
om vad utskottet under nästföregående punkt anfört, hemställa,
att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till högre
flickskolor för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 448 800 kronor, därav 30 000 kronor skola användas till
nedbringande av terminsavgifter under läsåret 1946/47 vid
vissa högre flickskolor i Stockholm under villkor, att Stockholms
stad för samma tid bidrager med enahanda belopp
på sätt angivits i propositionen nr 252 till 1939 års lagtima
riksdag och under punkten 143 i bilagan åttonde huvudtiteln
till 1946 års statsverksproposition.
142:o) Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 144, s. 270) hemställer utskottet, under
erinran om vad utskottet under punkten 140:o) i det föregående anfört,
att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till enskilda
mellanskolor för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 62 400 kronor.
143:o) Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan i Stockholm. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 145, s. 271), vilket innebär en anslagshöjning
med 5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan
i Stockholm för budgetåret 1946/47 anvisa ett
anslag av 35 000 kronor.
144:o) Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas
vikariatskassa. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
146, s. 271—273), vilket innebär en anslagshöjning med 1 300 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda
enskilda läroanstalternas vikariatskassa för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 4 800 kronor.
145:o) Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
147, s. 273), vilket innebär en anslagsminskning med 8 400 kronor beroende
på flera ersättningsberättigade lärarinnors inträde i pensionsåldern, hemställer
utskottet,
70
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må till Privatläroverk: Ersättning åt vissa
lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 27 400
kronor.
146:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Avlöningar. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 148, s. 274 och 275), vilket innebär
en anslagshöjning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens skolköksseminarium
och hushållsskola, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1946/47.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................ kronor 45 400
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Majit . . » 2 200
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal,
förslagsvis.......................... » 40 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 10 800
Summa kronor 98 400;
b) till Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Avlöningar
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
98 400 kronor.
147:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 149, s. 275 och 276), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens skolköksseminarium och
hushållsskola: Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 18 800 kronor.
148:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Stipendier. I
enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 150, s. 276), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens skolköksseminarium och
hushållsskola: Stipendier för budgetåret 1946/47 anvisa ett
anslag av 1 200 kronor.
149:o) Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i
kvinnlig slöjd. Kungl. Majit har (punkt 151, s. 276—281) föreslagit riks
-
71
Statsutskottets utlåtande nr 8.
dagen att till förevarande ändamål för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag
av 30 800 kronor.
Departementschefen har under förevarande punkt förordat, att den tillfälliga
löneförbättring, som tillerkänts lärarinnor vid ifrågavarande och under
nästföljande två punkter avsedda läroanstalter, skall undergå en förhöjning,
motsvarande den, som departementschefen förordat för de i det
föregående omförmälda privatläroverkens vidkommande.
Utskottet, som i det föregående biträtt Kungl. Maj:ts förslag örn förhöjning
av den tillfälliga löneförbättringen för vissa lärare vid de statsunderstödda
högre goss- och samskolorna, högre flickskolorna och enskilda mellanskolorna,
tillstyrker i enlighet med vad departementschefen förordat, att
en motsvarande förhöjning av den tillfälliga löneförbättringen jämväl kommer
de under förevarande och de två nästföljande punkterna avsedda lärarkategorierna
till del.
Med biträdande även i övrigt av Kungl. Maj:ts här förevarande förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt vissa anstalter för utbildande
av lärarinnor i kvinnlig slöjd för budgetåret
1946/47 anvisa ett anslag av 30 800 kronor.
150:o) Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152, s. 281—283), vilket innebär en
anslagshöjning med 25 300 kronor, huvudsakligen föranledd av den under
nästföregående punkt berörda löneförbättringen, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till fackskolan för huslig
ekonomi i Uppsala för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag
av 121 800 kronor.
151:o) Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 153, s. 283), vilket innebär
en med förutnämnda löneförbättring sammanhängande anslagshöjning
med 1 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Understöd till utbildningskurser
för lärarinnor i hushållsgöromål för budgetåret 1946/47 anvisa
ett anslag av 13 700 kronor.
152:o) Läroboksnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
154, s. 284), vilket innebär en anslagshöjning med 500 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Lärobolcsnämnden för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 9 000 kronor.
Utskottet■
72
Statsutskottets utlåtande nr 8.
153:o) Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155, s. 284), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Intagning snämnder vid vissa allmänna
läroverk m. jl. läroanstalter för budgetåret 1946/47
anvisa ett anslag av 2 000 kronor.
154:o) Fortbildningskurser i hygien för lärare, skolläkare och skolsköterskor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 156, s. 285), vilket
mnebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkbildning skurser i hygien för
lärare, skolläkare och skolsköterskor för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av 44 000 kronor.
155:o) Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 157, s. 285—287), vilket
innebär anvisande av medel för anordnande av en kurs för lärare i manlig
slöjd, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kurser för lärare vid de allmänna
läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av 10 000 kronor.
156:o) Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter. I enlighet
med Kungl. Majrts förslag (punkt 158, s. 287—292) hemställer utskottet,
att riksdagen ma till Språkassistentverksamhet vid högre
läroanstalter för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 30 000 kronor.
157:o) Resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken m. fl.
läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 159, s. 292—
294), hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid de allmänna
läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av 31 000 kronor.
158:o) Psykologisk-pedagogiska institutet. I enlighet med Kungl.
Maj.ts förslag (punkt 160, s. 294), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen ma till Psykologisk-pedagogiska institutet
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
85 500 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
73
159:o) Vissa kostnader för student- och realexamina. Stipendier åt
lärjungar vid högre läroanstalter. Stipendier för studier genom korrespondens
och vid enskilda realskolor med kombinerad undervisning. Beträffande
vad Kungl. Maj:t (punkterna 161 och 162) föreslagit riksdagen
i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under
riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
160:o) Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre
läroanstalter. Bidrag till avlönande av föreståndare vid skolhem för
lärjungar vid högre läroanstalter. Kungl. Maj:t har (punkt 163, s. 295
och 296) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1946/47 anvisa dels till
Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter ett
reservationsanslag av 500 000 kronor; dels ock till Bidrag till avlönande
av föreståndare vid skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter ett förslagsanslag
av 18 000 kronor.
Anslag till nämnda ändamål ha uppförts å riksstaten från och med
innevarande budgetår. Bestämmelser angående statsbidrag till inrättande
av skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter och till avlönande av föreståndare
vid dylikt skolhem äro meddelade i kungörelsen 1945: 594. Jämlikt
denna kungörelse må statsbidrag till uppförande och inredning av skolhemsbyggnader
för lärjungar vid allmänt läroverk, kommunalt gymnasium,
kommunal mellanskola, kommunal flickskola, högre folkskola, tekniskt läroverk,
statsunderstött handelsgymnasium eller enskild läroanstalt under
inseende av skolöverstyrelsen eller överstyrelsen för yrkesutbildning samt
till anskaffande av erforderliga inventarier för skolhem utgå till landsting,
annan kommun, stiftelse eller enskild sammanslutning. Statsbidrag må jämväl
utgå till inköp och ändring av befintlig byggnad, som finnes lämplig för
skolhem. Örn statsbidrag till skolhem vid internatskolor beslutar Kungl.
Maj:t i varje särskilt fall. Statsbidrag utgår med 75 procent av de styrkta
verkliga kostnaderna för skolhemsbyggnader och inredning därav jämte
inventarier. Där särskilda skäl föreligga, må statsbidrag beviljas med belopp
intill 90 procent av de styrkta verkliga kostnaderna. Enligt nämnda
kungörelse må vidare enligt Kungl. Majis medgivande utgå statsbidrag
med 4 500 kronor för år till bestridande av avlöning åt föreståndare vid
skolhem för lärjungar vid nyss angivna läroanstalter. Anslaget till bidrag
till inrättande av skolhem är uppfört med 500 000 kronor. Vid anslagsavvägningen
har man utgått från att detta anslagsbelopp skulle lämna tillgång
till bestridande av statsbidrag till iordningställande av tre skolhem,
varav ett genom omändring och aptering till skolhem av redan befintlig
lämplig byggnad. Anslaget till avlönande av föreståndare vid skolhem åter,
vilket anslag beräknats med utgångspunkt från att två skolhem skulle vara
i verksamhet under innevarande budgetår, är uppfört med 9 000 kronor.
74 Statsutskottets utlåtande nr 8.
Kungl. Maj:ts förslag innebär alltså en höjning av sistnämnda anslag
med 9 000 kronor.
Utskottet- Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.
I detta sammanhang vill utskottet erinra därom, att riksdagen i sin skrivelse
den 7 juni 1945, nr 351, ifrågasatte örn icke för underlättande av att
skolhemsverksamhet i lämplig utsträckning komme till stånd visst bidrag
av statsmedel borde utgå även till driftskostnaderna vid skolhemmen.
Riksdagen förutsatte, att Kungl. Majit, efter utredning av denna fråga,
toge densamma under övervägande och snarast möjligt för riksdagen framlade
det förslag, vartill en dylik utredning kunde giva anledning.
Genom beslut den 29 juni 1945 anbefallde Kungl. Majit skolöverstyrelsen
att verkställa den av riksdagen ifrågasatta utredningen. Utskottet hyser
den förhoppningen, att sagda utredning skall bli fullbordad inom sådan
tid, att därpå grundat förslag kan föreläggas nästkommande års riksdag.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa
a) till Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid
högre läroanstalter ett reservationsanslag av 500 000 kronor;
b) till Bidrag till avlönande av föreståndare vid skolhem
för lärjungar vid högre läroanstalter ett förslagsanslag av
18 000 kronor.
Folkundervisningen.
Anstalter för lärarutbildning m. m.
161 :o) Folkskoleseminarierna: Avlöningar. Folkskoleseminarierna:
Omkostnader. Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. Folkskoleseminarierna:
Utrustning. Småskoleseminarierna: Avlöningar.
Småskoleseminarierna: Omkostnader. Småskoleseminarierna: Materiel,
böcker m. m. Småskoleseminarierna: Utrustning. Beträffande vad Kungl.
Majit (punkt 164) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande
ändamål ävensom beträffande motionerna lii 237 och lii 256 avgiver utskottet
senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
162:o) Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 165, s. 298), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till August Abrahamsons
stiftelse för slöjdlärarutbildning för budgetåret 1946/47 anvisa
ett anslag av 8 500 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
75
163:o) Fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och
småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 166, s. 298—300),
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fortbildningskurser för lärare vid
egentliga folkskolor och småskolor för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kronor.
164:o) Resestipendier åt lärare vid vissa till folkundervisningen hörande
läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 167, s.
300 och 301) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid vissa till
folkundervisningen hörande läroanstalter för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 kronor.
165:o) Bidrag till Ericastiftelsen. Kungl. Maj:t har (punkt 168, s. 301
—304) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret
1946/47 anvisa ett anslag av 25 000 kronor.
Under budgetåren 1938/39—1941/42 ha under åttonde huvudtiteln anvisats
anslag med belopp varierande mellan 3 000 och 7 000 kronor såsom
bidrag till Ericastiftelsen för lärarutbildning. För ettvart av budgetåren
1942/43—1944/45 har under femte huvudtiteln anvisats ett anslag av
10 000 kronor och för innevarande budgetår har under samma huvudtitel
anvisats ett anslag av 20 000 kronor såsom bidrag till stiftelsen, vilka bidrag
emellertid ej knutits till någon viss del av stiftelsens verksamhet.
Stiftelsens styrelse har gjort framställning örn ett till 35 000 kronor förhöjt
anslag för nästa budgetår.
Vid skrivelsen har fogats preliminär inkomst- och utgiftsstat för verksamhetsåret
1946/47. De beräknade inkomsterna fördela sig med 13 700
kronor å inflytande avgifter och terminsavgifter, 2 500 kronor å kommunalt
anslag, 35 000 kronor å statsanslag samt 19 425 kronor å gåvor och
bidrag.
Styrelsen anför bland annat följande.
Arbetsåret 1944/45 kunde institutet möta den stora tillströmningen av
rådsökande med tillhjälp av två icke betalade arbetskrafter, som efter genomgången
kurs av intresse och för fortsatt utbildning ställde sin arbetskraft till
förfogande. Stiftelsens styrelse har ansett sig nödsakad att i fortsättningen
honorera dessa arbetskrafter.
På grund av klagomål från övriga hyresgäster i den fastighet, dit verksamheten
är förlagd, över störande uppträdande av patienterna vid behandlingsavdelningen,
blev stiftelsen uppsagd till avflyttning till den 1 oktober
1945. Dessa störningar bero helt och hållet på patientmaterialets art. Då de
otillräckliga utrymmena i behandlingsavdelningen länge direkt verkat hindrande
på verksamhetens framgångsrika bedrivande och då styrelsen icke ville
riskera att stå utan lokaler för övriga verksamhetsgrenar, såg sig styrelsen
tvingad till en överenskommelse med husvärden att icke vidare utnyttja be
-
76
Utskottet.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
handlingsavdelningens lokaler för sitt hittillsvarande ändamål, varefter nytt
kontrakt kunde tecknas. Styrelsens förhoppningar örn att finna andra lokaler
för behandhngsavdelningen har hittills icke lett till resultat. Det står emellertid
klart, att då sådana kunna erhållas, de måste föra med sig väsentliga förhöjningar
av saväl hyreskostnader som andra driftkostnader.
1 avsaknad av lokaler för den kliniska verksamheten måste stiftelsen räkna
med ett icke oväsentligt underskott på denna verksamhet.
Medicinalstyrelsen har tillstyrkt en höjning av anslaget till 25 000 kronor
samt till stöd därför anfört i huvudsak följande.
Det är omöjligt att redan nu avgöra om några särskilda, nya arbetsuppgifter
till följd av den pågående utredningen rörande utbildning av personal
för den psykiska bärna- och ungdomsvården kunna föreslås ankomma på
Encastiftelsen. De anslag, som i sadant fall bli behövliga, böra begäras i annat
sammanhang. Medicinalstyrelsen anser därför, att den föreliggande ansökan
om statsbidrag bör behandlas under förutsättning, att institutets verksamhet
under arbetsåret 1946/47 bedrives i en den nuvarande ungefär motsvarande
omfattning.
., pkuru styrelsen anser det begärda statsanslaget befogat, vill styrelsen
ifrågasätta lämpligheten av att hela detta belopp utgår av statsmedel. Den
verksamhet, som bedrives vid institutet har visserligen genom utbildningen
jY täkepedagogiskt skolad personal betydelse för landet i dess helhet, men
då rådgivningsbyråns och behandlingsavdelningens arbete till väsentlig del
kommer barn från Stockholms stad till godo — under arbetsåret 1944/45
voro av de 220 barn som undersöktes på rådgivningsbyrån 132 från Stockholm
— synes det rimligt att Stockholms stad i högre grad än hittills ekonomiskt
stöder institutets verksamhet.
Med hänsyn till den ovan nämnda utredningen, som kan tänkas leda till en
omorganisation av institutet, anser styrelsen även att tveksamhet kan råda om
lämpligheten av att för närvarande medgiva en större höjning av statsanslaget,
då detta skulle kunna innebära ett föregripande av utredningens resultat.
Lösandet av institutets lokalfråga är dock en nödvändig förutsättning för
dess fortsatta bestånd, varför styrelsen anser det belopp, som svarar mot
hyreshöjningen, omkring 5 000 kronor, böra utgå av statsmedel. Medicinalstyrelsen
får därför tillstyrka en höjning av statsanslaget för bidrag till Ericastiftelsen
för arbetsåret 1946/47 till 25 000 kronor.
Departementschefen har anslutit sig till medicinalstyrelsens förslag under
framhållande, bland annat, att det icke syntes orimligt, att Stockholms stad
med hänsyn till att stiftelsens verksamhet i särskild grad komme staden till
godo lämnade ett större bidrag än det belopp av 2 500 kronor, vartill stadens
andel upptagits i statförslaget. Likaledes syntes ovissheten örn den inverkan,
som den förut berörda utredningen angående utbildning av personal
inom den psykiska bärna- och ungdomsvården eventuellt kunde komma att
fa på stiftelsens verksamhet, motivera en viss försiktighet vid medelsanvisningen.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har medicinalstyrelsen framhållit,
att den verksamhet, som bedreves vid institutet visserligen hade be
-
Statsutskottets utlåtande nr 8.
77
lydelse för landet i dess helhet, men då rådgivningsbyråns och behandlingsavdelningens
arbete till väsentlig del komme barn från Stockholms stad till
godo syntes det rimligt att staden i högre grad än hittills gåve institutets
verksamhet ekonomiskt stöd. I likhet med departementschefen delar utskottet
den uppfattning, varåt medicinalstyrelsen sålunda givit uttryck.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må såsom Bidrag till Ericastijtelsen för
budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 25 000 kronor.
Folkskolinspektionen.
166:o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 169, s. 304), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolinspektionen: Avlöningar
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 712 400
kronor.
167:o) Folkskolinspektionen: Omkostnader. Kungl. Majit har (punkt
170, s. 304—309) föreslagit riksdagen att till Folkskolinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 317 000 kronor.
Från och med innevarande budgetår bär en reglering skett av folkskolinspektörernas
och nomadskolinspektörens expensersättning, innebärande i
huvudsak att varje inspektör erhåller dels ett bestämt årligt belopp av 800
kronor för tillhandahållande av tjänstelokal med värme, belysning och städning,
möbler och annan rumsinredning samt kontorsmaskiner, dels ock ersättning
för de styrkta verkliga utgifterna för telefon och förbruknings
materiel.
Vid behandlingen av Kungl. Maj:ts förslag rörande nämnda omreglering
(propositionen 1945: 222) fann riksdagen den föreslagna normen för ersättning
för expeditionslokal med inredning och utrustning ävensom för städning
och belysning icke innebära en fullt tillfredsställande lösning av denna
ersättningsfråga. Då riksdagen likväl ansåg sig böra för budgetåret 1945/46
bifalla vad departementschefen förordat, förutsatte riksdagen, att Kungl.
Majit skulle förelägga nästkommande riksdag förslag till frågans lösning
i huvudsaklig enlighet med av skolöverstyrelsen framlagt förslag i ämnet,
varigenom — i nära anslutning till de ersättningsgrunder, som sedan den
1 oktober 1941 i samma hänseende gälla för landsfiskalerna — de styrkta
verkliga kostnaderna för här ifrågavarande expensändamål, inklusive jämväl
anskaffning av erforderliga kontorsmaskiner, komme att bestridas av
statsmedel.
78
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Kungl. Maj.ts nu framlagda förslag ansluter sig till det förslag, som riksdagen
sålunda i fjol i princip anslöt sig till.
Departementschefen anför i huvudsak följande.
. Frågan om grunderna för ersättningen i förstnämnda avseende torde nu
i anledning av 1945 års riksdags förutnämnda uttalande ånyo böra tagas
under omprövning. Det av skolöverstyrelsen framlagda förslaget härutinnan,
som av riksdagen rekommenderats till förnyat övervägande, innebär i stort
sett, att vederbörande tjänstinnehavare skall tillhandahålla för tjänsteläkare118
användande erforderliga möbler och annan rumsinredning mot viss ersättning
per år, att erforderliga kontorsmaskiner skola anskaffas på statens
bekostnad samt att ersättning för förhyrande av lokal, för städning och belysning
skall utgå med belopp, motsvarande de verkliga utgifterna för nämnda
ändamål.
^ Vad beträffar hyresersättningens storlek har överstyrelsen föreslagit, att
sadan ersättning ma utgå för tva runi. Allmänna lönenämnden, som i övrigt
biträtt överstyrelsens förslag, har ansett den begränsningen böra gälla, att
ersättning icke må utgå för större utrymme än som verkligen erfordras för
tjänstens behöriga fullgörande. Statskontoret åter har funnit ersättning motiverad
endast för ett rum.
. Efter övervägande av sistnämnda spörsmål har jag, ehuru vissa skäl onekligen
kunna tala för att hyresersättningen må beräknas efter två rum, likväl
ansett mig böra förorda, att ersättningen i princip endast må beräknas för
ett rum jämte erforderliga biutrymmen. Tjänstelokalen torde böra avsynas
och godkännas av vederbörande länsstyrelse. Hyresersättning bör utgå med
det belopp, som befattningshavaren visar sig ha utgivit i hyra för vederbörligen
godkänd tjänstelokal, dock icke med högre belopp än som kan anses skäligt
med hänsyn till den allmänna hyresnivån i orten. Är tjänstelokalen inrymd
i av inspektören förhyrd bostadslägenhet, bör hyresersättningen utgå
med belopp, som av hyran för hela lägenheten skäligen må beräknas belöpa å
tjänstelokalen. Till inspektör, som inrymt tjänstelokal i egen fastighet, bör
hyresersättning utgå nied det belopp, som av en efter ortens pris beräknad
hyra för fastigheten skäligen må anses belöpa å tjänstelokalen. Utan länsstyrelsens
medgivande efter prövning av omständigheterna i varje särskilt fall
hyresersättning, inberäknat värmekostnader men icke särskilda värmetillägg,
få utgå högst med de i nedanstående sammanställning angivna, för
landsfiskalerna gällande beloppen:
Stationeringsortens storleksordning: Belopp i kronor för
tjänstelokal om 1 rum
Stad med över 100 000 invånare.......................... 700
Stad med 20 000—100 000 invånare samt förortssamhälle till
stad med över 100 000 invånare........................ 600
Stad eller tättbebyggt samhälle med 10 000—20 000 invånare . . 500
Stad eller tättbebyggt samhälle med 5 000—10 000 invånare . . 500
Stad eller tättbebyggt samhälle med mindre än 5 000 invånare . . 450
Ort, belägen utanför tättbebyggt samhälle................ 400.
Jag vill i detta sammanhang framhålla, att något hinder icke synes böra
möta för att hyresersättning må utgå även för mer än ett rum, blott kostnaden
rymmes inom nyss för varje särskilt fall angivet högsta ersättningsbelopp.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
79
Kostnaderna för själva hyresersättningen torde med utgångspunkt från 500
kronor såsom genomsnittsersättning kunna beräknas till (53 X 500 —) 26 500
kronor per år.
Ersättning för städning och belysning av tjänstelokalerna torde ävenledes
böra utgå med belopp motsvarande de styrkta verkliga kostnaderna för ändamålet.
Dessa ha av överstyrelsen uppskattats till i genomsnitt sammanlagt
350 kronor för två rum. För ett rum torde därvid böra beräknas 200 kronor.
Kostnaderna för städning och belysning kunna alltså beräknas uppgå till
(53 X 200 =) 10 600 kronor.
Såsom skolöverstyrelsen föreslagit bör det åligga nomad- och folkskolinspektör
att tillhandahålla för tjänstelokalens användning erforderliga möbler och
annan rumsinredning. Ersättning härför torde i enlighet med överstyrelsens
av lönenämnden tillstyrkta förslag böra utgå enligt de grunder, som gälla
för landsfiskalerna, d. v. s. med ett fixt årligt belopp av 100 kronor för tjänstelokal
om ett rum. Oavsett om hyresersättningen utgår för mer än ett rum,
torde ersättningen för rumsinredningen likväl endast böra utgå med sistnämnda
belopp. Det torde böra ankomma på vederbörande länsstyrelse att tillse,
att tjänst el okalen är försedd med vederbörliga möbler och annan inredning.
De årliga kostnaderna för nu ifrågavarande ändamål skulle alltså belöpa sig
till (53 X 100 =) 5 300 kronor.
Enligt av skolöverstyrelsen infordrade uppgifter ha samtliga inspektörer anskaffat
skrivmaskin, fyra därjämte räknemaskin och duplikator och tio räknemaskin
eller duplikator. Ett fåtal inspektörer ha mer än en skrivmaskin. Såsom
överstyrelsen föreslagit torde erforderliga kontorsmaskiner böra bekostas
av statsmedel. Överstyrelsen har funnit behov föreligga av såväl skrivmaskin
och räknemaskin som duplikator, en av vartdera slaget. För ändamålet torde i
enlighet med överstyrelsens förslag för nästa budgetår böra beräknas ett belopp
av 30 000 kronor. I fråga om upphandling av skrivmaskiner och räknemaskiner
m. m. bli gällande centralupphandlingsbestämmelser tillämpliga.
Av inspektörerna redan nu anskaffade erforderliga kontorsmaskiner torde på
begäran av vederbörande böra av statsverket inlösas efter värdering. Värderingen
torde böra verkställas av vederbörande ägare och en representant
för länsstyrelsen, varefter länsstyrelsen fastställer ersättningen. Åtnöjes ej
ägare med länsstyrelsens beslut, bör frågan om inlösen anses ha förfallit.
Vad i det föregående sagts örn länsstyrelse bör i fråga örn Stockholm gälla
statskontoret.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot det av departementschefen
förordade förslaget till reglering av folkskolinspektörernas expensersättning,
tillstyrker att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres med
av Kungl. Maj:t äskat belopp, 317 000 kronor. Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må till Folkskolinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 317 000
kronor.
Folkskoleväsendet.
168:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.
Kungl. Majit har (punkt 171, s. 309—318) föreslagit riksdagen att
till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 136 000 000 kronor.
Utskottet.
80
Statsutskottets utlåtande nr 8.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herrar O. Malmborg i Skövde och li. Boman i Kieryd väckt
motion (II: 238), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att de bestämmelser
angående lärares placering i löneklass, som enligt 13 § 4 mom.
första stycket folkskolans avlöningsreglemente tillämpas beträffande vissa
i momentet angivna befattningshavare vid tillträde av tjänst i lägre lönegrad,
skola gälla även i fråga örn ordinarie folkskollärare, som efter egen
ansökan eller därom uttryckt önskan omedelbart tillträder ordinarie småskollärartjänst;
dock att läraren icke må placeras högre än i den högsta
löneklassen inom lönegraden för den nya tjänsten.
Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår.
Såsom av den i statsrådsprotokollet lämnade redogörelsen framgår, har
i en departementspromemoria till diskussion upptagits frågan örn en ändring
av gällande bestämmelser om uttagande av s. k. fyllnadstjänstgöring av folkoch
småskollärare, vilka icke inom den egna undervisningsavdelningen uppnå
stadgad maximitjänstgöring. Dessa bestämmelser ha för närvarande en
sådan utformning, att statsbidrag till undervisning i slöjd eller till lärare i
läsämne i princip icke utgår, förrän samtliga lärare vid vederbörande skola
utfyllt sin tjänstgöring till stadgat maximum. Fyllnadstjänstgöringen uttages
vanligen i form av slöjdundervisning. Genom nämnda bestämmelser ha
vissa besparingar av statsmedel möjliggjorts, särskilt å anslaget till statsbidrag
till undervisning i slöjd, men å andra sidan ha, såsom i departementspromemorian
framhållits, betydande olägenheter av såväl praktisk som pedagogisk
art uppkommit. I promemorian föreslås, att lärarnas skyldighet
att fullgöra fyllnadstjänstgöring i stället skall utnyttjas till förbättring av
undervisningen inom den egna undervisningsavdelningen, vilket är möjligt,
om uppdelning medgives av lärjungeavdelningar med visst minimiantal elever,
exempelvis 15 på småskolestadiet och 20 i lägsta årsklassen på folkskolestadiet.
I folkskolans fjärde och högre årsklasser saknas förutsättningar
för utnyttjande på nämnda sätt av lärarnas tjänstgöringsskyldighet, enär
densamma tages helt i anspråk redan enligt gällande timplan.
Med anledning av vad i departementspromemorian föreslagits har departementschefen
för egen del anfört följande.
I promemorian påpekas, hurusom den inträffade nativitetsökningen i
stegrad grad kommer att medföra en ansvällning av klasserna, vilket är ägnat
att försämra undervisningsresultatet. Det framhålles vidare, att en i och för
sig önskvärd generell minskning av klassernas genomsnittliga storlek för
närvarande skulle komma att stöta på oöverstigliga praktiska svårigheter.
Under sådana omständigheter synes det mig i hög grad angeläget att söka
andra utvägar för att örn möjligt uppnå bättre betingelser för undervisningen
och därigenom motverka den försämring, som det stigande barnantalet
i klasserna hotar att medföra. En sådan utväg erbjuder det i promemorian
framförda förslaget. Ett genomförande av detta synes komma att för en
Statsutskottets utlåtande nr 8.
81
måttlig merkostnad möjliggöra en avsevärd förbättring av undervisningen
på folkskolans lägre stadier.
Med hänsyn till det anförda anser jag mig böra ge min anslutning till det
i departementspromemorian framförda förslaget rörande ändring av bestämmelserna
örn utnyttjande av lärarnas tjänstgöringsskyldighet. Det torde
få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela i ämnet erforderliga bestämmelser.
Vid bifall till ifrågavarande förslag torde man få räkna med en merutgift
för statsverket av inemot 400 000 kronor. Med hänsyn till gällande förskottsbestämmelser,
beträffande vilka jag icke ifrågasätter någon förändring, kommer
denna merutgift dock icke att påverka anslagsberäkningarna för nästkommande
budgetår.
I detta sammanhang har departementschefen vidare anfört följande.
Kungl. Majit har utfärdat bestämmelser angående statsbidrag för läsåret
1945/46 till särskild undervisning i svenska språket åt i folk- och småskolor
intagna flyktingbarn i skolåldern. Bestämmelserna innebära, att skolöverstyrelsen
äger medgiva sådan särskild undervisning under högst fyra veckotimmar
för varje ifrågakommande undervisningsgrupp. Kostnaderna bestridas
av till statens utlänningskommissions förfogande ställda medel. Skulle
i enstaka fall finnas erforderligt, att särskilda läraravdelningar av skoldistrikt
inrättas för beredande av undervisning åt flyktingbarn, torde statsbidrag
till erforderliga lärartjänster få i vanlig ordning utgå från anslaget
till bidrag till avlöning åt lärare vid folk- och småskolor. Skolöverstyrelsen
har beräknat, att antalet behövliga sådana tjänster icke kan komma att
överstiga 25.
Till stöd för det i motionen 11:238 gjorda yrkandet har anförts bland
annat följande.
Ordinarie tjänsteman inom civila statsförvaltningen^ som efter egen ansökan
erhåller tjänst inom lägre lönegrad, äger bibehålla den placering i
löneklass han före tillträdet av den nya tjänsten innehade, varvid dock
måste iakttagas, att han inte kan placeras högre än i den högsta löneklassen
i den lönegrad, som gäller för den nya tjänsten. Motsvarande bestämmelser
gälla för lärare vid de högre kommunala skolorna. Även i fråga
om placering i löneklass av lärare, som efter ansökan erhåller ordinarie
tjänst inom folkskoleväsendet, gälla ehuru med viss inskränkning bestämmelser
av ovan angiven innebörd.
I § 13 4 mom. av folkskolans avlöningsreglemente stadgas nämligen, att
ordinarie befattningshavare i statens tjänst samt ordinarie lärare vid kommunal
flickskola, kommunal mellanskola, praktisk mellanskola eller högre
folkskola, som efter egen ansökan tillträder ordinarie lärartjänst inom
folkskoleväsendet i lägre lönegrad än den han förut tillhörde, äger bibehålla
den placering i löneklass han innehade i den förra tjänsten. På grund
av föreskrift i öre mom. av samma paragraf kan läraren dock icke placeras
högre iin i den högsta löneklassen inom lönegraden.
Den jämförelsevis förmånliga löneklassplacering, som inom civila statsförvaltningen
och de högre kommunala skolorna utan inskränkning tillkommer
ordinarie befattningshavare, som efter egen ansökan erhåller tjänst
inom liigre lönegrad, är således inom folkskoleväsendet förbehållen lärare
från annat verksamhetsområde än folkskolan. Folkskolans egna lärare
löneklassplaceras även i dylika fall enligt de betydligt ogynnsammare reglerna
i ike mom. av samma § 13. Vad detta innebär torde framgå av nedan
anförda exempel.
Bihang till riksdagens protokoll 19%G. 6 serni. AV S.
6
82
Utskottet.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Olli en examinerad folkskollärarinna med anställning såsom övningsskollärare
\id folk- eller småskoleseminarium eller som lärare i kunskapsämne
vid läroanstalt för blinda eller dövstumma efter egen ansökan erhåller
ordinarie folkskollärar- eller småskollärartjänst, placeras hon oavsett tidigare
förvärvad tjänstetid omedelbart i den nya tjänstens högsta löneklass.
Samma placering tillämpas, örn ordinarie ämneslärare vid någon av de högre
kommunala skolorna tillträder lärartjänst inom folkskoleväsendet. En ordinarie
folkskollärarinna däremot, som på samma sätt söker och erhåller ordinarie
småskollärartjänst, placeras i den nya tjänstens lägsta löneklass,
som är den 9:e. Men icke nog härmed. Av den tjänstetid, som hon förvärvat
såsom folkskollärarinna, borträknas sex år, som hon ej får å småskollärartjänsten
tillgodoräkna för uppflyttning till 10:e eller högre löneklass.
Beträffande folkskoleväsendet föreligger det således en anmärkningsvärd
avvikelse från eljest allmänt gällande regler rörande placering i löneklass av
ordinarie befattningshavare, som efter egen ansökan erhåller tjänst inom
lägre lönegrad. Särskilt för ordinarie folkskollärarinna, som efter ansökan tillträder
småskollärartjänst, medföra nuvarande bestämmelser så ogynnsam
löneklassplacering, att den måste betecknas såsom sakligt omotiverad och
knappast kan vara avsedd.
Utskottet har för sin del icke funnit något att erinra mot det av departementschefen
tillstyrkta förslaget beträffande ändring av bestämmelserna
örn utnyttjande av lärarnas tjänstgöringsskyldighet. Det torde få ankomma
på Kungl. Majit att meddela erforderliga bestämmelser i ämnet.
Utskottet är vidare ense med departementschefen om att, därest det i enstaka
fall befinnes nödvändigt att särskilda läraravdelningar av skoldistrikt
inrättas för beredande av undervisning åt flyktingbarn, statsbidrag till erforderliga
lärartjänster må i vanlig ordning utgå från förevarande anslag.
I detta sammanhang får utskottet framhålla, att enligt vad utskottet har
sig bekant, skolöverstyrelsen med anledning av en av stiftelsen för svensk
zigenarmission gjord framställning i skrivelse den 19 februari 1946 hemställt,
att Kungl. Majit måtte bevilja nämnda stiftelse ett bidrag å 6 000
kronor för bedrivande av lärår- och kuratorsverksamhet bland zigenare i
Sverige i enlighet med en av stiftelsen framlagd plan. Utskottet har icke
något att erinra mot att, därest Kungl. Majit skulle finna nämnda framställning
böra helt eller delvis bifallas, erforderliga medel för ändamålet
må bestridas från förevarande anslag.
Kungl. Majits förslag under här ifrågavarande punkt föranleder i övrigt
icke någon erinran eller något uttalande från utskottets sida.
Vad beträffar motionen lii 238 anser utskottet, att en rättelse av det
i motionen påtalade missförhållandet bör komma till stånd. Utskottet får
emellertid framhålla, att enligt direktiven för 1945 års lönekommitté har
kommittén bland annat till uppgift att verkställa utredning rörande de avlöningsbestämmelser
för det statsunderstödda undervisningsväsendet, som
äro anslutna till det nya lönesystemet. Då det i motionen berörda spörsmålet
alltså för närvarande är föremål för omprövning inom nämnda kommitté
torde resultatet av kommitténs arbete och därpå grundat förslag från
Statsutskottets utlåtande nr 8.
83
Kungl. Maj:ts sida böra avvaktas innan riksdagen fattar beslut i ämnet.
Med vad sålunda anförts torde motionen II: 238 få anses besvarad.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
a) att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt lärare vid folkskolor för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 136 000 000 kronor;
b) att motionen II: 238 må anses besvarad med vad utskottet
här ovan anfört.
169:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till arvoden åt skolläkare. Kungl.
Maj:t har (punkt 172, s. 318—323) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att
statsbidrag till avlönande av skolsköterskor vid folkskoleväsendet må utgå
i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen förordat; dels
ock till Folkskolor m. m.: Bidrag till arvoden åt skolläkare för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr G. Fahlander (I:
89) och den andra inom andra kammaren av fröken Hildur Nygren (II:
139), i vilka hemställts, att riksdagen fattar beslut örn sådan ändring av bestämmelserna
om statsbidrag till avlönande av skolsköterskor, att de högre
folkskolorna erhålla rätt till sådant bidrag efter samma grunder som folkskolorna.
Kungl. Maj:ts förslag innebär i anslagshänseende icke någon förändring
i förhållande till anslagets nuvarande belopp. I detta sammanhang har departementschefen
emellertid upptagit till behandling frågan om statsbidrag
i vissa fall till avlönande avskolsköterskor
vid folkskoleväsendet.
I ;propositionen 1944:193 angående rationalisering och utbyggnad av skolhälsovården
m. m. förutsattes, att skolsköterskegöromålen i skoldistrikt med
under 20 000 invånare skulle omhänderhavas av vederbörande distriktssköterskor.
I samhällen med över 20 000 invånare åter borde särskilda skolsköterskor
anställas. Statsbidrag förutsattes icke skola utgå till avlöningskostnaderna
för anställande av sådana särskilda skolsköterskor.
Riksdagen anförde med anledning härav i sin skrivelse 1944: 319, att enligt
riksdagens mening goda skäl talade för att statsbidrag med förslagsvis
50 procent skulle kunna utgå även till kostnaderna för särskilt avlönade skolsköterskor
vid folkskoleväsendet, varvid icke blott samhällen med över
20 000 invånare utan även, då särskilda skäl förelåge, jämväl mindre kommuner,
vilka hade möjligheter att anställa särskilda skolsköterskor, borde
kunna komma i åtnjutande av dylikt bidrag. Riksdagen förutsatte därför,
att Kungl. Maj:t föranstaltade örn utredning i angivna hänseenden och för
riksdagen framlade det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.
Skolöverstyrelsen har nu framlagt utredning i av riksdagen angivna hänseenden
och därvid föreslagit, att statsbidrag måtte få utgå med hälften av
84
Statsutskottets utlåtande nr 8.
kostnaderna för avlöning åt särskilda skolsköterskor å orter med större invånarantal
än 20 000 ävensom inom vissa samhällen med ett mindre invånarantal.
Skolöverstyrelsens förslag innebär, att orter med över 20 000 invånare
(f. n. omkring 25 till antalet) skulle erhålla statsbidrag med 50 procent av
de verkliga kostnaderna för anställande av heltidstjänstgörande skolsköterskor
till ett antal, som motsvarar en sådan sköterska för 1 200—1 500 skolbarn,
varvid räknats med en avlöning som motsvarar lönegraden Ex 7 civila
icke-ordinariereglementet. På orter, där 1 500 barn övervakades av varje
skolsköterska och där antalet »överskjutande» barn uppginge till mindre
än 1 200, borde statsbidrag dessutom utgå för anlitande av deltidsanställda
sköterskor för övervakning av de överskjutande barnen enligt följande:
Överskjutande antal |
Omfattning av deltidssköterskans |
|
Antal veckor vid |
Antal timmar i |
|
1— 200 |
i |
2 |
201— 300 |
2 |
2 |
301— 500 |
3 |
2 |
501— 700 |
3 |
4 |
701— 900 |
5 |
8 |
901—1199 |
6 |
14 |
Där det överskjutande antalet lärjungar är 1 200—1 499, förutsättes att
för dessa barn en heltidstjänstgörande sköterska anställes.
För veckotjänstgöringen vid höstterminens början borde varje deltidssköterska
ersättas med 75 kronor per vecka eller samma belopp, som utgår
till sådan sköterska vid läroverken. Timarvodet för tjänstgöringen under
läsåret i övrigt borde fixeras till 3 kronor 75 öre i likhet med vad som gäller
för sistnämnda läroanstalter.
Samhällen med mindre än 20 000 invånare skulle efter prövning i varje
särskilt fall kunna få statsbidrag till avlönande av skolsköterskor, örn trängande
behov förelåge av särskilt anställda sköterskor.
Statskontoret har avstyrkt överstyrelsens förslag.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Med hänsyn till den ståndpunkt 1944 års riksdag intagit till frågan om
statsbidrag till särskilt anställda skolsköterskor finner jag mig icke böra i
princip motsätta mig ifrågavarande förslag. Beträffande statsbidragets närmare
utformning vill jag framhålla, att jag funnit skolöverstyrelsens förslag
lida av vissa svagheter i fråga om den tekniska utformningen. Bland
annat synes detsamma, därest full rättvisa kommunerna emellan skall ernås,
förutsätta att lönerna till skolsköterskepersonalen överallt fastställas
efter samma normer, vilket givetvis komme att medföra betydande praktiska
svårigheter. Vidare uppkomma ojämnheter därigenom att barnantalet
per sköterska icke kan eller bör fixeras till ett för alla skoldistrikt lika stort
antal. Jag förordar därför i stället ett, som jag funnit, enklare och smidigare
statsbidragssystem, nämligen att statsbidrag må utgå med en krona för
folkskolebarn och år, dock med högst hälften av distriktets verkliga kostnader
för skolsköterskors avlönande. I fråga om skoldistrikt med lägst 20 000
Statsutskottets utlåtande nr 8.
85
invånare synes därvid böra uppställas som villkor, att skolsköterskeorganisationen
av skolöverstyrelsen godkänts. I fråga örn skoldistrikt med mindre
antal invånare synes böra krävas prövning i varje särskilt fall. Statsbidrag
torde i dessa fall få beviljas, örn särskilda skäl av vägande art prövas
föreligga. Eftersom dylika skoldistrikt författningsenligt kunna utan egna
kostnader anlita vederbörande distriktssköterskor för fullgörande av skolsköterskegöromålen,
torde beträffande sådant skoldistrikt, därest inom detsamma
endast deltidstjänstgörande skolsköterska enligt av skolöverstyrelsen
angivna principer erfordras, böra gälla den särskilda begränsningen, att
statsbidraget må uppgå till högst hälften av de kostnader för skolsköterskas
avlönande, som uppkomma vid tillämpning av de normer för arvoden åt
deltidstjänstgörande skolsköterska, som av överstyrelsen förordats.
De av mig tillstyrkta statsbidragsbestämmelserna torde böra träda i kraft
vid ingången av budgetåret 1946/47. Kostnaderna torde i anslutning till skolöverstyrelsens
beräkning kunna uppskattas till i runt tal 120 000 kronor för
år. Skolöverstyrelsen har emellertid förutsatt, att statsbidrag till avlönande
av skolsköterskor skall rekvireras att utbetalas budgetårsvis i efterskott. Då
jag ansluter mig till detta förslag, beräknar jag icke något anslag för ändamålet
redan för nästa budgetår.
Till stöd för det i motionerna 1:89 och II: 139 framställda yrkandet har
anförts följande.
1944 års riksdag beslöt i enlighet med propositionen nr 193 en omorganisation
av hälsovården vid landets skolor. Från och med budgetåret 1944/45
utgår statsbidrag enligt nya grunder till skolläkarnas arvoden vid samtliga
skolor samt dessutom till avlöning åt skolsköterskor vid statliga läroverk
och högre kommunala skolor med undantag för högre folkskolor, där hälsovårds
verksamhet en enligt departementschefens förslag »organiseras på liknande
sätt som vid folkskoleväsendet».
I likalydande motioner i båda kamrarna påvisades med anledning av
ovannämnda proposition olägenheterna av en skolhälsovårdsverksamhet,
vilken ställde folkskolorna i samtliga större samhällen utan statsbidrag
till en så viktig del av organisationen som skolsköterskeverksamheten
måste anses utgöra. I anslutning till nämnda motioner uttalade riksdagen
i sin skrivelse nr 319 sig förutsätta, att Kungl. Majit skulle föranstalta
örn utredning i angivna hänseende och för riksdagen framlägga det förslag,
vartill utredningen kunde giva anledning. Sedan skolöverstyrelsen på
uppdrag av Kungl. Majit nu verkställt utredningen i fråga föreslår ecklesiastikministern
i årets statsverksproposition, att statsbidrag till särskilt anställda
skolsköterskor vid folkskoleväsendet må utgå med en krona för folkskolelära
och år, dock med högst hälften av distriktets verkliga kostnader
för skolsköterskors avlönande. I samband med förslag om bidrag till arvoden
åt skollälare vid högre folkskolor nämnes dock intet om bidrag till
skolsköterskas avlöning. De högre folkskolorna komma alltså, därest ingen
ändring av bestämmelserna göres, alltjämt att ställas utan möjlighet
alt erhålla statsbidrag till nämnda verksamhet. Det största antalet av dessa
skolor torde visserligen inte vara av den storleksordning, att anställandet
av särskild skolsköterska där kan komma i fråga, men på åtskilliga större
platser, där skolsköterska är anställd vid folkskolan, torde dock samma sköterska
ombesörja verksamheten jämväl vid högre folkskolan på orten, detta
i full överensstämmelse med tidigare fattade beslut örn att verksamheten
vid dessa båda slag av skolor skall organiseras på enahanda sätt. örn en
86
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Utskottet.
kommun nu alltså skall få tillgodoräkna sig ett statsbidrag av en krona
per elev och år för de barn, vilka tillhöra folkskolan men icke erhålla dylikt
bidrag för de av samma sköterska kontrollerade barn, vilka tillhöra
högre folkskolan, måste detta anses oegentligt. Då de högre folkskolorna i
hittills gällande bestämmelser varit jämställda med folkskolorna beträffande
såväl verksamhetens organisation som statsbidragsbestämmelserna för
densamma torde det vara mest ändamålsenligt att förhållandet även i fortsättningen
blir detsamma. Då det förutsättes att statsbidrag till avlönande
av skolsköterskor skall utbetalas budgetårsvis i efterskott, behöver ett beslut
i enlighet med ovanstående förslag ej medföra någon anslagshöjning
för budgetåret 1946/47.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår anförde riksdagen i sin skrivelse
1944: 319, att enligt riksdagens mening goda skäl talade för att statsbidrag
skulle kunna utgå även till kostnaderna för särskilt avlönade skolsköterskor
vid folkskoleväsendet, varför riksdagen förutsatte, att Kungl.
Majit föranstaltade örn utredning i ämnet. Sedan dylik utredning numera
verkställts, har departementschefen förordat att statsbidrag skulle utgå och
framlagt förslag till statsbidragssystemets utformning. Utskottet ansluter
sig till vad departementschefen i sådant hänseende föreslagit. De nya statsbidragsbestämmelserna
torde böra träda i kraft vid ingången av budgetåret
1946/47.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, att förevarande anslag för
nästa budgetår uppföres med ett belopp av 400 000 kronor.
Beträffande det i motionerna I: 89 och II: 139 framställda yrkandet vill
utskottet framhålla, att enligt utskottets mening övervägande skäl tala för
att statsbidrag jämväl utgår till avlönande av särskilt anställda skolsköterskor
vid högre folkskolor. Utskottet förutsätter, att Kungl. Majit tager
denna fråga under närmare omprövning och för riksdagen framlägger förslag
i ämnet. Med vad sålunda anförts torde ifrågavarande motioner få anses
besvarade.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må
a) medgiva, att statsbidrag till avlönande av skolsköterskor
vid folkskoleväsendet må utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med vad departementschefen förordat;
b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till arvoden åt skolkare
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
400 000 kronor;
II. att motionerna I: 89 och II: 139 må anses besvarade
med vad utskottet ovan anfört.
170:o) Folkskolor m. lii.: Resekostnadsersättningar åt skolläkare vid
folk- och småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 173, s.
323), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8.
87
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar
åt skolläkare vid folk- och småskolor för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.
171:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid
folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor. Kungl. Maj:t har
(punkt 174, s. 323—325) föreslagit riksdagen att till Folkskolor m. m.: Bidrag
till avlöning åt lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda
slöjdskolor för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
3 625 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr O. E. Sandberg väckt motion (II: 329), vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta, att de Övningslärare vid folk- och fortsättningsskolor,
vilka ha hela eller sin huvudsakliga tjänstgöring förlagd till
dessa skolor och vilka icke genom tjänstgöring inom annan skolform tillerkännas
ifrågavarande lönetillägg, skola bliva likställda med de lärare vid
folkskoleväsendet, vilka erhålla lön enligt löneplan L i vad avser sådant provisoriskt
lönetillägg, som föreslås i Kungl. Maj:ts proposition nr 3 av år
1946.
1945 års riksdag godkände Kungl. Maj:ts förslag angående sådan ändring
i gällande grunder för statsbidrag till undervisning i slöjd vid folkskola,
mindre folkskola eller särskild slöjdskola, att minimiersättningen till slöjdlärare
med mindre än 20 veckotimmars tjänstgöring höjdes från 1 krona 55
öre till 2 kronor för timme. Därjämte beslöt riksdagen att från och med
den 1 juli 1945 skulle för erhållande av statsbidrag för ifrågavarande ändamål
gälla den bestämmelsen, att slöjdavdelning, som bestode av samtliga
i skolan inskrivna, folkskolestadiet tillhörande gossar respektive flickor,
vilka prövades skäligen kunna deltaga i slöjdundervisningen, kunde bestå
av lägst tre elever. Tidigare var motsvarande antal sex.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en av nämnda två riksdagsbeslut föranledd
anslagshöjning med (575 000 -f- 250 000 =) 825 000 kronor.
Till stöd för det i motionen II: 329 gjorda yrkandet har anförts i huvudsak
följande.
Bland de lärargrupper, som enligt propositionen nr 3 skulle erhålla provisoriskt
lönetillägg, omnämnas icke folk- och fortsättningsskolans Övningslärare.
I den mån undervisning i övningsämnen vid nämnda skolor icke
handhaves av folk- och småskollärare, utgår ersättning för denna undervisning
lägst med av riksdagen bestämda minimiarvoden. I mycket stor utsträckning
är lönen lika med minimiarvodet. I en del kommuner erhålla
dock dessa befattningshavare kommunalt tillägg. Dessa Övningslärare erhålla
således för närvarande ej lön enligt löneplanssystem, som är anknutet
till civila avlöningsreglementet. Bestämmelserna beträffande de arvoden,
som nu gälla, betecknas som provisoriska i avvaktan på att 1941 års Uirarlönesakkunniga
skola framlägga förslag för anslutning av övningslärarnas
88
Utskottet.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
löner till löneplan, ansluten till civila avlöningsreglementet. Som i propositionen
framhållits ha öyningslärarna vid de högre kommunala skolorna lön
enligt provisoriska bestämmelser, men likställas med lärare, som erhålla lön
enligt löneplan K.
Som exempel på övningslärarnas vid folk- och fortsättningsskola statliga
arvoden kan följande anföras.
Lärarinna i hushållsgöromål vid folkskola erhåller för en skolkökskurs
med minst 34 undervisningsdagar om 5 timmar 255 kronor eller 7 kronor
50 öre per dag. Därtill komma sedan den 1 juli 1931 en provisorisk avlöningsförbättring
per kurs med 40 kronor samt sedan 1941 kristillägg i enlighet
med bestämmelserna angående kristillägg åt vissa befattningshavare i
statens tjänst.
Lärare i slöjd för gossar eller flickor vid folkskola skall i arvode erhålla,
där lärares undervisning omfattar minst 20 timmar i veckan, minst 1 krona
20 öre för varje undervisningstimme och eljest minst 2 kronor per undervisningstimme.
Dyrtidstillägg inklusive barntillägg och kristillägg utgår endast
till lärare, som har lägst 20 timmars slöjdundervisning i veckan. I intet
fall utgår statsbidrag med högre belopp för slöjdavdelning under ett år än
198 kronor 40 öre plus härå belöpande tillägg.
Lärarinna i hushållsgöromål vid fortsättningsskola erhåller för närvarande
som minimiarvode 2 kronor 50 öre per timme. Detta arvode höjes
med 25 öre efter 3 år och en tjänstgöring av minst 2 160 timmar. Timarvodet
kan uppgå till 3 kronor 25 öre.
Lärare i manlig eller kvinnlig slöjd vid fortsättningsskola erhåller ett
minimiarvode av 2 kronor 25 öre per undervisningstimme och erhåller icke
tillägg efter vissa års tjänstgöring.
Övnings]ärarna inom folk- och fortsättningsskolorna höra till de lägst
avlönade lärargrupperna, varför de äro i stort behov av att erhålla det nu
ifrågasatta provisoriska lönetillägget. I propositionen förutsättes, att vissa
arvodesavlönade befattningshavare skola kunna bliva delaktiga av lönetill1
ägget. Till denna kategori kan hänföras en avsevärd del av folk- och fortsättningsskolans
Övningslärare, och det måste anses skäligt, att dessa i detta
sammanhang få en i principiellt avseende likartad behandling som övriga
innehavare av arvodesbefattningar. (Det avgjort största antalet av denna
kategori utgöres av skolkökslärarinnor, cirka 650.)
Utskottet tillstyrker i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag att förevarande
anslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 3 625 000 kronor.
Vad angår det i motionen II: 329 framställda yrkandet får utskottet erinra
därom, att utskottet i sitt i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
den 4 januari 1946, nr 3, angående provisorisk förbättring av löneställningen
för vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. jämte i ämnet väckta
motioner avgivna utlåtande, nr 28, — vilket av riksdagen bifallits — framhöll,
att gällande statliga lönereglering ännu icke föranlett reglering av lönerna
för övningslärarna vid folk- och fortsättningsskolor, men att 1941 års
lärarlönesakkunniga beräknades komma att under våren 1946 framlägga
förslag angående deras anställnings- och avlöningsförhållanden. Utskottet
fann en eventuell förbättring i löneställningen för nämnda lärarkategorier
icke böra genomföras i direkt anslutning till den i propositionen nr 3 föreslagna
statliga tilläggsregleringen. Tillika anförde utskottet, att utskottet
89
Statsutskottets utlåtande nr 8.
ämnade uppskjuta sitt slutliga ställningstagande beträffande motionen II:
329 till sin behandling av vederbörande anslagsfrågor under åttonde huvudtiteln.
Vid den prövning utskottet i nu förevarande sammanhang ägnat ifrågavarande
motion har utskottet funnit det i motionen berörda spörsmålet
böra bliva föremål för Kungl. Majas bedömande i samband med de överväganden,
vartill 1941 års lärarlönesakkunnigas förslag må giva anledning.
På grund härav torde motionen II: 329 icke böra till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
a) att riksdagen må till Folkskolor to. to.: Bidrag till avlöning
åt lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller
särskilda slöjdskolor för budgetaret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 3 625 000 kronor;
b) att motionen II: 329 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
172:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål
vid egentliga folkskolor m. m. I enlighet med Kungl. Majdsi förslag
(punkt 175, s. 325) får utskottet, under erinran om vad utskottet under
nästföregående punkt anfört, hemställa,
att riksdagen må till Folkskolor m. to.: Bidrag till avlöning
ät lärarinnor i hushållsgöromål vid egentliga folkskolor
to. to. för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
350 000 kronor.
173:o) Folkskolor ni. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda
sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i
skolåldern. I enlighet med Kungl. Majas förslag (punkt 176, s. 325), vilket
innebär en huvudsakligen av anslagsbelastningen betingad höjning av anslaget
med 25 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor to. to.: Bidrag till avlöning
åt lärare för vid statsunderstödda sjukvardsa7istalter
och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 275 000 kronor.
174:o) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets
nordligaste gränsorter m. m. I enlighet med Kungl. Majas förslag (punkt
177, s. 326), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. to.: Folkundervisningens
befrämjande i rikets nordligaste gränsorter to. to.
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 300 000
kronor.
90
Statsutskottets utlåtande nr 8.
175:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning
åt lots- och fyrpersonalens barn. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 178, s. 327), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa
kostnader för skolundervisning åt lots- och fyr-personalens
harn för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
33 000 kronor.
176:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och
biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 179, s. 327), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor
vid skolhem och arbetsstugor för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 400 000 kronor.
177:o) Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa lärarinnor, som på grund
av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 180, s. 327), vilket innebär en anslagsminskning
med 3 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor rn. m.: Understöd åt vissa
lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation
förlorat sin anställning, för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 11 300 kronor.
178:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem,
arbetsstugor eller enskilda hem. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 181, s. 328), vilket innebär en av anslagsbelastningen föranledd anslagsminskning
med 125 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor rn. m.: Bidrag till inackordering
av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda
hem för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 2 050 000 kronor.
179:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning.
Kungl. Maj:t har (punkt 182, s. 328—331) föreslagit riksdagen att
till förevarande ändamål för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kronor.
Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 500 000 kronor.
Vid ingången av år 1946 fanns, inberäknat nämnda anslagsbelopp å 500 000
kronor, å anslaget tillgängligt en odisponerad summa av cirka 716 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr S.
91
Skolöverstyrelsen har anhållit, att anslaget för nästa budgetar matte höjas
till 750 000 kronor och givas karaktär av förslagsanslag. Överstyrelsen har
upplyst, att nu tillgängliga medel å anslaget kunna väntas bli i huvudsak
konsumerade för skolhemsbyggnadsarbeten i Tärna, Vilhelmina, Älvsby
och Vaxholms skoldistrikt samt att bidragsansökningar inom loppet av
nästa budgetår kunna väntas från minst sju andra skoldistrikt. Överstyrelsen
anför i anslutning härtill följande.
Därest statsbidrag beviljas för utförande av förutnämnda fyra skolhemsbyggnadsföretag,
torde härtill åtgå hela det under budgetåret 1945/46 disponibla
anslagsbeloppet. På grund av att anslaget är av reservationsanslags natur
finnas därefter ytterligare medel ej tillgängliga för berörda ändamå under
nämnda budgetår. Även inom den närmaste tiden inkommande ansökningar
kunna upptagas till prövning och avgörande tidigast efter ingången av budgetåret
1946/47, vilket kan medföra, att ett än så angeläget byggnadsföretag
måste uppskjutas minst ett år. Detta förhållande inträder även i det fall, att
av anslaget finnes ett odisponerat belopp, men att detta, exempelvis med
1 000 kronor, understiger det statsbidragsbelopp, som borde utgå. Nu berörda
och liknande olägenheter, vilka föranledas av att anslaget är upptaget soln
reservationsanslag, skulle helt bortfalla genom att detsamma förändrades till
förslä^sänslä^
Överstyrelsen får därför föreslå, att en dylik förändring beträffande anslagets
karaktär genomföres, och överstyrelsen vill som ytterligare motivering härför
framhålla, att skolhemsverksamheten inom vidsträckta delar av landet numera
ingår som ett betydelsefullt led i skolväsendets organisation.
Under förutsättning, att anslagets karaktär ändras till förslagsanslag, föreslår
överstyrelsen, att detsamma uppföres med 750 000 kronor, vilket belopp
ungefär motsvarar de beräknade statsbidragen till fyra skolhemsbyggnader.
Statskontoret har avstyrkt förslaget örn förändring av anslagets karaktär till
förslagsanslag, i vilket avseende statskontoret anfört bland annat följande.
Då — såsom här är fallet — statsbidraget skall utbetalas vid vissa i författning
bestämda skeden av ett byggnadsföretag, är det ur beräknings- och
belastningssynpunkter icke lämpligt med förslagsanslag. En tillämpning av
principen nied reservationsanslag i dylika fall torde hittills icke ha medfört
sådana svårigheter, att ett avsteg från denna princip kan anses motiverat. Visserligen
kunna, såsom överstyrelsen framhållit, fall inträffa, då bristande tillgång
av medel å anslaget föranleder försening av ett byggnadsföretag. Korrekt
tivet häremot bör emellertid vara, att anslaget beräknas med tillfredsställande
marginal.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Såsom av 1944 års åttonde huvudtitel framgår, förelåg enligt en av skolöverstyrelsen
i januari 1943 företagen utredning då behov av ytterligare ett
40-tal skolhem. Vid behandlingen i fjol av motsvarande anslagsfråga framhöll
riksdagen angelägenheten av att tillräckliga anslagsmedel ställdes till förfogande
för ifrågavarande ändamål och förutsatte, att Kungl. Maj:t hade uppmärksamheten
riktad på önskvärdheten av att skolhem skulle kunna inrättas i större utsträckning
än för det dåvarande ägde rum.
Utskottet.
92 Statsutskottets utlåtande nr 8.
För nästa budgetår har skolöverstyrelsen beräknat medelsbehovet till
750 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 250 000 kronor. Överstyrelsen
har därvid förutsatt, att anslaget i enlighet med överstyrelsens förslag
bomme att givas förslagsanslags karaktär, så att förseningar av angelägna
byggnadsföretag icke skulle behöva förekomma på grund av bristande tillgång
av medel å anslaget.
I likhet med statskontoret kan jag icke tillstyrka den av överstyrelsen föreslagna
ändringen av anslagets natur. Anslaget synes emellertid såsom korrektiv
mot den av överstyrelsen påtalade olägenheten med nuvarande anslagsform
böra beräknas med en tillfredsställande marginal. Då den av överstyrelsen föreslagna
anslagshöjningen ur nämnda synpunkt synes mig för låg, förordar jag,
att anslaget för nästa budgetår höjes med 500 000 kronor till 1 000 000 kronor.
I likhet med departementschefen anser utskottet, att förevarande anslag
alltjämt bör bibehålla reservationsanslags natur och på av departementschefen
anförda skäl höjas med 500 000 kronor till 1 000 000 kronor. Utskottet
hemställer alltså,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader
oell deras inredning för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.
180:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för
skolpliktiga barn. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 183, s. 332
och 333), vilket innebär en anslagshöjning med 500 000 kronor föranledd av
ökat antal skolskjutsar, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande
av skolskjutsar för skolpliktiga barn för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 4 100 000 kronor.
181:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolbarnsbespisning.
Folkskolor m. m.: Bidrag till kostnaderna för tillhandahållande av
fria läroböcker m. m. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkterna 184 och
185) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver
utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
182:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten. Folkskolor
m. m.: Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 186, s. 333 och 334) — innebärande att
från förstnämnda anslag avföras utgifter för samtliga bidrag, som beviljas
med tillämpning av de från och med den 1 januari 1946 gällande nya grunderna
för statsbidrag till byggnadsarbeten, och från sistnämnda anslag utgifter
för statsbidrag, som beviljats enligt före den 1 januari 1946 gällande
bestämmelser och icke enligt fastställda övergångsbestämmelser kunnat göras
till föremål för omprövning enligt de nya bestämmelserna — hemställer
utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8. 93
att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa
a) till Folkskolor m. rrv.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten
ett förslagsanslag av 8 000 000 kronor;
b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa fullbordade
byggnadsarbeten ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor.
183:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 187, s. 335),
vilket innebär en anslagsminskning av automatisk natur med 200 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag
för vissa äldre undervisningslokaler för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 1 050 000 kronor.
184:o) Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 188, s. 335), vilket innebär en anslagshöjning
med 20 000 kronor, föranledd av belastningen å anslaget under
budgetåren 1943/45, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för
undervisningslokaler för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 200 000 kronor.
185:o) Folkskolor m. m.: Underhålls- och materielbidrag. Kungl. Majit
har (punkt 189, s. 335 och 336) föreslagit riksdagen att till Folkskolor m. m.:
Underhålls- och materielbidrag för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr O. F. Persson i Landafors m. fl. väckt motion (II: 314),
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta anhålla hos Kungl. Majit örn
utarbetade grunder för erhållande av statsbidrag till folkskoledistrikten föi
anskaffande av ljudfilmsapparat (smalfilm) för undervisningsändamål.
Beträffande motiveringen för detta yrkande hänvisas till motionen.
Kungl. Majits förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Majits ifrågavarande förslag. Med
anledning av det i motionen lii 314 framställda yrkandet får utskottet erinra
därom, att frågan om grunderna för dispositionen av förevarande anslag
för närvarande är föremål för utredning av 1945 års folkskolesakkunniga.
Då utskottet utgår ifrån att det i motionen berörda spörsmålet kommer
att upptagas till omprövning i samband med nämnda utredning saknas
Utskottet.
94
Statsutskottets utlåtande nr 8.
enligt utskottets mening anledning att i skrivelse till Kungl. Majit göra.
framställning i av motionärerna angiven riktning. Utskottet får alltså
avstyrka bifall till motionen II: 314.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
a) att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Underhållsoch
materielbidrag för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 000 kronor;
b) att motionen II: 314 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
186:o) Folkskolor m. m.: Tjänstebostadsbidrag. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 190, s. 336 och 337), vilket innebär en anslagshöjning
med 50 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Tjänstebostadsbidrag
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
3 200 000 kronor.
187:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 191, s. 337 och 338), vilket innebär
en anslagshöjning med 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. rrv.: Bidrag till Skytteanska
skolan i Tärna för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 21 900 kronor.
188:o) Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad korrespondensoch
radioundervisning. Folkskolor m. m.: Handledning vid kombinerad
korrespondens- och radioundervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 192, s. 338 och 339), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa
a) till Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad
korrespondens- och radioundervisning ett reservationsanslag
av 60 000 kronor;
b) till Folkskolor m. m.: Handledning vid kombinerad
korrespondens- och radioundervisning ett förslagsanslag av
20 000 kronor.
189:o) Nomadskolor: Avlöningar. Nomadskolor: Omkostnader. Nomadskolor:
Utrustning för hälso- och sjukvård. Kungl. Majit har (punkt
193, s. 339—353) föreslagit riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med
vad departementschefen anfört meddela bestämmelser örn avlöningsförmåner
åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid nomadskolhem;
Statsutskottets utlåtande nr 8.
95
dels godkänna av departementschefen angiven personalförteckning för
nomadskolorna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;
dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för nomadskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;
dels till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 232 500 kronor;
dels till Nomadskolor: Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisa ett
förslagsanslag av 199 300 kronor;
dels ock till Nomadskolor: Utrustning för hälso- och sjukvård för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 6 300 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär i huvudsak följande ändringar i jämförelse
med nu rådande förhållanden:
a) Föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor inplaceras i samma
lönegrader som motsvarande befattningshavare vid det egentliga folkskoleväsendet.
b) Skolhälsovården reorganiseras, varvid av praktiska skäl staten övertager
hela kostnaden för den sjukvårdande verksamheten.
c) Tandvårdsverksamheten ordnas provisoriskt i avbidan på folktandvårdens
utbyggnad.
Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke givit utskottet anledning till
erinran hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad departementschefen anfört meddela bestämmelser
om avlöningsförmåner åt föreståndarinnor och
biträdande föreståndarinnor vid nomadskolhem;
b) godkänna följande personalförteckning för nomadskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
5 lärare vid byskola........................ LO 17
16 » » » ........................ LO 9
10 föreståndarinnor vid nomadskolhem ........ LO 9
2 biträdande föreståndarinnor vid nomadskolhem LO 6;
c) godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................... kronor 144 000
Utskottet.
96
Statsutskottets utlåtande nr 8.
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be -
stämda av Kungl. Majit, förslagsvis . . kronor 24 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis..................... » 42 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 22 000
Summa kronor 232 500;
d) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 232 500 kronor;
e) till Nomadskolor: Omkostnader för budgetåret 1946/
47 anvisa ett förslagsanslag av 199 300 kronor;
f) till Nomadskolor: Utrustning för hälso- och sjukvård
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
6 300 kronor.
190:o) Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn.
I enlighet med Kungl. Marits förslag (punkt 194, s. 353—355), vilket innebär
en anslagshöjning med 1 000 kronor, föranledd av viss höjning av minimiarvodena
till lärare vid fortsättningsskolor för nomadbarn, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning
för nomadbarn för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 19 000 kronor.
191 :o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare. Kungl.
Majit har (punkt 195, s. 356—363) föreslagit riksdagen att till Fortsättningsskolor:
Bidrag till avlöning åt lärare för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 3 675 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar R. Wagnsson och V. Åman (I: 74) och den andra inom andra kammaren
av fröken Hildur Nygren m. fl. (II: 126), i vilka hemställts, att riksdagen
till ifrågavarande ändamål måtte anvisa ett förslagsanslag av 3 965 000
kronor;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr J. Gustavson i Guntorp m. fl. (I: 64) och den andra inom andra
kammaren av herrar C. O. Carlsson i Bakeröd och A. Gustafsson i Lekåsa
(lii 136), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till
Kungl. Majit anhålla om sådan ändring av gällande stadga för fortsättningsskolan,
att lärare vid skoldistriktsfolkskola kunna åläggas skyldighet att
tjänstgöra även vid fortsättningsskolan.
Beträffande innehållet i nämnda motioner hänvisas till motionerna lii 126
och lii 136.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
97
Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av arvodena till fortsättningsskolans
lärare i enlighet med vad som framgår av nedanstående sammanställning,
som jämväl upptager skolöverstyrelsens i ärendet avgivna förslag.
Undervisning |
Minimiarvode |
|||||
vid fortsättningsskola |
vid ersättningsskola |
|||||
nuva- rande |
skolöver- styrelsen |
departe- ments- chefen |
nuva- rande |
skolöver- styrelsen |
departe- ments- chefen |
|
1. allmänna ämnen..... |
2: 50 |
3: 25. |
3: — |
1:50 |
2: — |
2: — |
2. arbetskunskap (utom |
||||||
kvinnlig slöjd och hus- |
||||||
hållsgöromål)....... |
3: — |
3: 75 |
3: 50 |
— |
— |
— |
3. manlig eller kvinnlig slöjd |
2: 25 |
2: 25 |
2: 50 |
1:25 |
1: 75 |
1: 75 |
4. hushållsgöromål...... |
2: 50 — |
2: 50— |
2: 75— |
— |
— |
— |
—3: 25 |
—3:25 |
-3: 50 |
— |
— |
— |
Skolöverstyrelsen har till stöd för sitt förslag anfört:
De nu utgående arvodena till lärare vid fortsättningsskolor och ersättningsskolor
i sådana ämnen, där arvodet ej blivit föremål för provisorisk
reglering, måste anses synnerligen låga i jämförelse med förhållandena på
närgränsande undervisningsområden. Härom torde meningarna ej vara delade.
Behovet av en höjning av fortsättningsskollärarnas arvoden har tidigare
påtalats av överstyrelsen och vitsordats både av 1941 års lärarlönesakkunniga
och av de instanser, som behandlat dess förslag till provisorisk förbättring
av hushållslärarinnornas och slöjdlärarnas villkor. Uttalanden i samma
riktning gjordes även i samband med behandlingen av motionen vid 1945
års riksdag örn provisorisk höjning av arvodet till vissa lärare i fortsättningsoch
ersättningsskolorna. Som jämförelse kan nämnas, att arvodet för timlärare
i läroämne i folkskola i lägsta ortsgrupp utgör omkring 3 kronor 75
öre per timme, varvid arvode även utgår för de timmar, som infalla på lovdagar.
För undervisning i slöjd i folkskola, även åt sådana lärjungar, som
sedermera hänvisas till ersättningsskola, utgår numera arvodet med 2 kronor
per timme till lärare med mindre än 20 timmars undervisning per vecka
och för övriga sådana lärare med högre belopp. Timarvodet vid lärlingsoch
yrkesskolorna, varå visst statsbidrag utgår, bestämmes av vederbörande
kommunala myndigheter, men detsamma torde i allmänhet utgöra mellan
4 och 5 kronor per undervisningstimme. I högre folkskolorna är timarvodet
i lägsta ortsgrupp i avrundade tal 3 kronor 60 öre för övningsämnen, 3 kronor
85 öre för yrkesämne och 5 kronor för läroämnen. De nuvarande arvodesförhållandena
för nu ifrågavarande fortsättningsskollärare böra enligt
överstyrelsens mening snarast provisoriskt förbättras i avvaktan på de förslag,
som 1941 års lärarlönesakkunniga förväntas komma att framlägga.
Tjänstgöringen i fortsättningsskolan bör göras ekonomiskt jämförbar med
förhållandena i andra skolformer. På senare år har det i åtskilliga fall visat
sig svårt att erhålla för ifrågavarande undervisning kvalificerade lärare. Tillfälliga
krafter lia måst tagas i anspråk. Även ur rekryteringssynpunkt är
en höjning av arvodet därför synnerligen behövlig.
Bihang till riksdagens protokoll 101/G. 0 sami. Nr 8.
7
98
Ulskotlel.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
1941 års lärarlönesakkunniga — som icke funnit de sakkunnigas blivande
utredning rörande löneförmånerna för fortsättningsskolans lärare komma att
försvåras av en nu genomförd arvodesförhöjning som icke ginge utöver vad
skolöverstyrelsen föreslagit — ha i anledning av överstyrelsens förslag tillstyrkt,
att minimiarvodet för undervisningstimme i fortsättningsskola av
allmän typ höjes fran 2 kronor 50 öre till 3 kronor och att minimiarvodet
för undervisning i ämnet arbetskunskap (utom kvinnlig slöjd och hushållsgöromål)
höjes från 3 kronor till 3 kronor 50 öre. Samtidigt ha emellertid
de sakkunniga föreslagit, att de olika timarvodena för undervisning i hushållsgöromål
och i manlig och kvinnlig slöjd vid fortsättningsskola höjas
med ytterligare 25 öre för undervisningstimme. En arvodesreglering, som
icke omfattade dessa sistnämnda arvoden, komme nämligen enligt de sakkunnigas
uppfattning att på ett mindre tillfredsställande sätt rubba den
inbördes proportionen mellan de olika arvodesbeloppen. Mot de föreslagna
förhöjda arvodesbeloppen för undervisning vid ersättningsskola ha de sakkunniga
icke funnit anledning till erinran.
Departementschefen har anslutit sig till det av lärarlönesakkunniga framlagda
förslaget.
I motionerna I: 74 och II: 126 förordas en höjning av arvodena i överensstämmelse
med ett förslag, som framförts av en minoritet inom nämnda
lärarlönesakkunniga. Detta förslag innebär en höjning av samtliga arvodesbelopp
inom fortsättningsskolan med 25 öre i förhållande till Kungl. Maj:ts
förslag och har kostnadsberäknats till 290 000 kronor. Beträffande arvodena
inom ersättningsskolan ifrågasättes i motionerna icke någon förändring.
Utskottet biträder det av departementschefen framlagda förslaget till provisorisk
avlöningsförbättring för lärarna vid fortsättningsskolan. Med hänsyn
till att frågan örn löneförmånerna för ifrågavarande lärare är föremål
för utredning av 1941 års lärarlönesakkunniga har utskottet icke funnit sig
böra tillstyrka det i motionerna I: 74 och II: 126 framställda yrkandet.
Vad angår motionerna I: 64 och II: 136 vill utskottet framhålla, att svårigheter
utan tvivel föreligga på vissa håll att erhålla fullgoda lärarkrafter för
fortsättningsskolans behov. I skoldistrikt med 39 läsveckor äro givetvis rekryteringssvårigheterna
särskilt framträdande. Utskottet anser sig dock icke
kunna biträda det i motionerna I: 64 och II: 146 framställda yrkandet.
Ovannämnda arvodesförbättring torde enligt utskottets mening kunna förväntas
i någon mån avhjälpa de i motionerna påtalade missförhållandena
med avseende å lärarrekryteringen. Härtill kommer dels att 1941 års lärarlönesakkunniga
hava frågan om löneförmånerna för fortsättningsskolans
lärare under utredning, dels ock att fortsättningsskolans ställning i skolorganisationen
intimt sammanhänger med det för närvarande under omprövning
föreliggande spörsmålet angående folkskolans utformning i den
Statsutskottets utlåtande nr 8. 99
framtida skolorganisationen. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionerna
I: 64 och II: 136.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,
a) att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till
avlöning åt lärare för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 3 675 000 kronor;
b) att motionerna I: 74 och II: 126 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda;
c) att motionerna I: 64 och II: 136 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
192:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 196, s.
363—365), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering
av fortsättningsskolväsendet för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.
193:o) Fortsättningsskolor: Utbildningskur ser för lärare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 197, s. 365 och 366), vilket innebär en
anslagsminskning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Utbildningskurser
för lärare för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 11 400 kronor.
Högre folkskolor och folkhögskolor.
194:o) Understöd till högre folkskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 198, s. 366 och 367), vilket innebär en anslagshöjning med
205 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd till högre folkskolor för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 205 000
kronor.
195:o) Bidrag till arvoden åt skolläkare vid högre folkskolor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 199, s. 367), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, får utskottet —
under hänvisning till vad utskottet i det föregående vid behandlingen av
anslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag till arvoden åt skolläkare anfört —
hemställa,
100
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må till Bidrag till arvoden åt skolläkare vid
högre folkskolor för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 5 000 kronor.
196:o) Folkhögskolor: Understöd. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt
200, s. 367 och 368) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande
ändamål ävensom beträffande motionerna I: 56 och II: 96, 1: 208 och II: 326
samt I: 90 och II: 240 kommer utskottet att senare under riksdagen avgiva
utlåtande, vilket härmed
anmäles.
197:o) Folkhögskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 201, s. 368—373), vilket innebär att staten
lämnar bidrag till kostnaderna för anställande av skolläkare, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Folkhögskolor: Bidrag till arvoden
åt skolläkare för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 15 000 kronor.
198:o) Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskaplig kurs. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 202, s. 373), vilket innebär en anslagsminskning
med 10 000 kronor med hänsyn bland annat till en förefintlig
reservation på 5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskaplig
kurs för budgetåret 1946/47 anvisa ett
reservationsanslag av 5 000 kronor.
199:o) Folkhögskolor: Stipendier åt elever. Beträffande vad Kungl.
Majit (punkt 203) föreslagit riksdagen beträffande anslag till förevarande
ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
200:o) Folkhögskolor: Understöd för utbildning av lärare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 204, s. 374 och 375), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Folkhögskolor: Understöd för utbildning
av lärare för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag
av 11 000 kronor.
Abnormundervisningen.
201 :o) Läroanstalter för blinda: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 205, s. 375—378), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 800 kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8.
101
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna
för blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................... kronor 229 800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit ............ » 12 600
3. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal
...... » 82 300
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 26 600
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ..... » 42 200
Summa kronor 393 500;
b) till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 393 500 kronor.
202:o) Läroanstalter för blinda; Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 206, s. 379 och 380), vilket innebär en anslagsminskning
med 10 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Läroanstalter för blinda: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
197 800 kronor.
203:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 207, s. 380-—384), vilket
innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) besluta, att i personalförteckningen för vårdanstalten i
Lund för blinda med komplicerat lyte skall från och med
budgetåret 1946/47 upptagas en befattning som sjuksköterska
i lönegraden A 6;
b) godkänna följande avlöningsstat för vårdanstalten i
Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................... kronor 75 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit
8 000
102
Statsutskottets utlåtande nr 8.
3. Avlöningar till vård- och ekonomiper -
sonal ............................. kronor 110 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. j, 11 600
5. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 22 900
Summa kronor 228 000;
c) till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 228 000 kronor.
204:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 208, s. 384), vilket
innebär en anslagsminskning med 7 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vårdanstalten i Lund för blinda med
komplicerat lyte: Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 103 000 kronor.
205 :o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 209, s. 385), vilket innebär en anslagsminskning
med 1 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 9 000 kronor.
206 :o) Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 210, s. 385), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resor för blindskolelever jämte åtföljande
vårdare för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 20 000 kronor.
207:o) Understöd åt blivande blindlärare. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 211, s. 385—387), avseende anvisande av stipendiemedel för
utbildning av två lärare i kunskapsämnen, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt blivande blindlärare
för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 2 400 kronor.
208:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 212, s. 387 och 388), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8.
103
att riksdagen må till Tryckning av blindskrifter för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 9 000
kronor.
209:o) Dövstumskolorna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 213,
s. 388—403) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven personalförteckning och avlöningsstat för dövstumskolorna, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1946/47, dels ock till Dövstumskolorna:
Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 1 288 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr D. Norman (1:136)
och den andra inom andra kammaren av herr E. Håstad (II: 245), i
vilka hemställts, att riksdagen i överensstämmelse med skolöverstyrelsens
förslag ville besluta att återupprätta en ordinarie arbetslärartjänst i skomakeri
i lönegrad All vid Manilla dövstumskola från och med budgetåret
1946/47, så att antalet ordinarie arbetslärartjänster vid barndomsskolorna
uppgår till 12, och att anslaget till avlöningar åt ordinarie tjänstemän vid
dövstumskolorna förhöjes med 4 395 kronor för nämnda år.
Kungl. Maj:ts förslag grundas på antagandet, att vårdanstalten för dövstumma
med komplicerat lyte, för närvarande provisoriskt förlagd till Gävle,
skall komma att nästa sommar flytta till jordbruksegendomen Mogård i
Östergötland. Förslaget innebär i huvudsak följande förändringar i personalorganisationen:
a)
föreståndarbefattningen för vårdanstalten (Eo 26) ändras till rektorstjänst
(E 3);
b) nyinrättande av 5 ordinarie befattningar som lärare i kunskapsämne
(A2°);
c) en vakant slöjdlärarinnebefattning (A 11) vid Manillaskolan återbesattes;
d)
inrättande av en ordinarie sjukskötersketjänst (A 6) vid dövstumskolan
i Lund;
e) en ordinarie vaktmästarbefattning (A 6) indrages.
Beträffande den i motionerna berörda frågan örn en ordinarie arbetslärartjänst
i skomakeri inhämtas av statsrådsprotokollet
följande.
Skolöverstyrelsen har föreslagit, att en ny ordinarie tjänst (A 11) som »arbetslärare
i barndomsskola» (skomakeri) måtte inrättas. Till stöd härför har
överstyrelsen anfört följande.
I personalförteckningen äro upptagna 11 ordinarie arbetslärartjänster i
barndomsskola. Av dessa äro tre placerade vid vardera av skolorna i Härnösand
och i Lund, två vid vardera skolorna å Manilla och i Örebro samt en
vid vårdanstalten i Gävle. Vid Manillaskolan har dessutom sedan hösttcr
-
104
Statsutskottets utlåtande nr 8.
minen 1940 tjänstgjort en extra arbetslärare i skomakeri. Styrelsen för vårdanstalten
har i sina anslagsäskanden för nästkommande budgetår icke upptagit
någon arbetslärare i skomakeri, då styrelsen utgått från att skomakare
vid anstalten icke skulle vara anställd. Denna uppfattning har också överstyrelsen
tidigare delat vid avgivande av förslag ifråga örn personal vid anstalten,
varför den i Gävle anställde skomakaren beräknats skola överflyttas
till Manilla. Överstyrelsen bär emellertid nu kommit till den uppfattningen
att vid anstalten å Mogård bör finnas någon hantverkare, som kan
handleda de manliga skyddslingarnas arbeten inomhus. Dessa kunna dock
icke hela året sysselsättas i trädgården eller med vedsågning och dylikt, utan
någon momhussysselsättning torde böra ordnas för dem. Då anstalten även
bor ha stor nytta av en skomakare, vilken som hittills kan sköta alla anstaltens
skoreparationer med hjälp av skyddslingarna, vill överstyrelsen för sin
del föreslå, att arbetslärartjönsten bibehålies vid anstalten. Örn detta förslag
venner bifall, torde en ny tjänst böra inrättas vid dövstumskolan å Manilla.
Vid denna skola har skomakeriundervisningen sedan några år tillbaka omlagts
från att tidigare ha omfattat huvudsakligen skoreparationsarbete till
efter lärjungarnas ålder och övriga förutsättningar avpassad läderslöjd. Den
vid skolan tjänstgörande extra läraren har utarbetat dessa slöjdserier och
vid undervisningen i övrigt visat mycket gott pedagogiskt omdöme. Det
vöre därför önskvärt, att fastare anställning kunde beredas honom. Då en
ordinarie arbetslärartjänst tidigare funnits vid skolan, vill överstyrelsen föreslå,
att en dylik återupprättas från och med budgetåret 1946/47. Antalet
ordinarie arbetslärartjänster skulle därigenom komma att uppgå till 12.
Statskontoret avstyrker förslaget om inrättande av en ny lärartjänst av
ifrågavarande slag. Ämbetsverket anför. Under de tider av året, då enbart
lantbruks- eller trädgårdsarbete icke kan hålla skyddslingarna vid det manliga
arbetshemmet sysselsatta, synas de böra beredas möjlighet till annat
arbete. Överstyrelsen finner för sin del skomakeriarbete lämpligt. Den
arbetslärare i barndomsskola, som nu är placerad vid anstalten i Gävle, bör
för den skull enligt överstyrelsens mening medfölja vid flyttningen till
Mogård. Då behovet emellertid ur sysselsättningssynpunkt torde vara i
huvudsak begränsat till vinterhalvåret kan det enligt statskontorets mening
knappast vara motiverat att ha en under hela året heltidstjänstgörande befattningshavare
anställd för ändamålet. Ämbetsverket får för sin del föreslå,
att någon i närheten av anstalten bosatt hantverkare anlitas för att mot
visst arvode biträda med skyddslingarnas sysselsättning under erforderlig
tid. Därest emellertid med hänsyn jämväl till anstaltens eget behov av
skoreparationer tjänstgöring under hela året skulle anses erforderlig, bör i
varje fall icke erfordras en tjänst i 11 lönegraden. En placering som hantverkare
i lönegraden Ex 6 torde tillsvidare vara fullt tillfredsställande.
Erinras må, att skomakeriföreståndarna vid de större och medelstora sinnessjukhusen
för närvarande äro placerade i 8 och 10 lönegraden samt att för
skomakarna en placering i 6 lönegraden ansetts tillfyllest (se proposition
241/1945, särskilt sid. 43 f). Lärartjänsten i Gävle torde i anslutning härtill
böra förflyttas till Manilla.
Allmänna lönenämnden, som icke ingått på den organisatoriska sidan av
ifrågavarande förslag, har uttalat, att den extra arbetsläraren i läderslöjd
vid dövstumskolan å Manilla icke borde överföras till ordinarie anställning
direkt utan att befattningen ifråga tills vidare syntes böra upptagas såsom
extra ordinarie.
105
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Innehavaren av den vid vårdanstalten placerade arbetslär ar tjänsten har
i särskild skrivelse anhållit att icke bli förflyttad till Mogård.
Departementschefen har för egen del avstyrkt skolöverstyrelsens förslag
och förklarat sig anse, att ifrågavarande arbetsförtjänst borde förflyttas
från vårdanstalten i Gävle till Manillaskolan. Departementschefen anför
följande.
Då vårdanstalten för dövstumma med komplicerat lyte år 1942 inrättades,
ansågs det naturligt, att den vid dåvarande dövstumskolan i Gävle placerade
arbetsläraren i skomakeri vid första tillfälle skulle beredas anställning
vid annan dövstumskola; för vårdanstaltens räkning ansågs en dylik
befattning icke behövlig, enär internerna avsetts skola huvudsakligen sysselsättas
med jordbruks- och trädgårdsarbete. I avbidan på vårdanstaltens
förflyttning till jordbruksegendomen Mogård har emellertid ifrågavarande
tjänst provisoriskt bibehållits vid vårdanstalten för att bereda sysselsättning
åt internerna. Vad skolöverstyrelsen i ärendet anfört har icke övertygat mig
om lämpligheten av att göra nämnda provisorium permanent. Såsom statskontoret
anfört, synes det icke motiverat att för ett arbete, som under större
delen av året skulle vara relativt okvalificerat, uppehålla en befattning i 11
lönegraden. Jämväl i övrigt synas mig de av statskontoret mot^ förslaget
framförda erinringarna befogade. Vid sådant förhållande torde ifrågavarande
lärartjänst böra som övertalig vid vårdanstalten förflyttas till Manillaskolan,
som saknar ordinarie lärartjänst i skomakeri. Jag förutsätter härvid,
att åtgärder såvitt möjligt vidtagas i syfte att trots detta bibehålla undervisningen
i läderslöjd vid nämnda skola. Med hänsyn till vad jag sålunda
anfört kan jag icke tillstyrka en ökning av antalet ordinarie befattningar
som arbetsgivare vid barndomsskola.
I förutnämnda motioner anföres följande.
Vid Manilla dövstumskola har sedan lång tid tillbaka funnits en arbetslärare
i skomakeri med fast anställning. Från och med den 1 juli 1940, då
den förutvarande tjänstinnehavaren avgick med pension, har tjänsten varit
vakant och uppehållits av extra arbetsläraren S. Juhlin. Under nämnda tid
har den tidigare undervisningen i skomakeri för skolans lärjungar modernirats
och i viss utsträckning omlagts till »pedagogisk läderslöjd», och Juhlin
har vid denna förbättring av undervisningen visat mycket god arbetsskicklighet
och gott pedagogiskt omdöme. Ilan har sålunda ådagalagt stort intresse
för undervisningen och utarbetat för denna undervisning lämpade
slöjd- och arbetsserier. Ur skolans synpunkt är det ömkligt, att dessa praktiska
försök med slöjdbetonad undervisning fa fullföljas, och denna synpunkt
torde även delas av departementschefen. Att bibehålla undervisningen
i sin nuvarande form synes emellertid ej vara möjligt, örn annan person
utan erfarenhet av sådan läderslöjd kommer att handhava densamma.
Det synes ej heller vara med rätt och billighet överensstämmande att
en lärare, som under 6 läsår pa ett mycket lörtjänstfullt sätt uppehållit
en extra lärartjänst och som skolan även för framtiden har behov av, entledigas
på grund av organisatoriska förändringar rörande dövstumskoleväsendet
i övrigt. Den vid vårdanstalten anställde ordinarie arbetsläraren i
skomakeri torde även efter anstaltens flyttning till Mogård vara välbehövlig
på denna plats.
Utskottet.
106 Statsutskottets utlåtande nr 8.
Utskottet har icke funnit annat att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag än att utskottet — i anslutning till vad i motionerna I: 136 och
II: 245 påyrkats — ansett övervägande skäl tala för att den ordinarie arbetslärartjänsten
i skomakeri vid vårdanstalten i Gävle i samband med anstaltens
överflyttning till Mogård placeras därstädes och härvid uppföres å övergångsstat.
För Manillaskolans vidkommande torde enligt utskottets mening
böra anvisas medel för anställande av en extra ordinarie arbetslärare
i barndomsskola. Anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal torde
med hänsyn härtill böra ökas med 4 000 kronor till 209 000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 136 och II: 245,
a) godkänna följande personalförteckning för dövstumskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
P ersonalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 rektor, avlöningsgrupp II..................... E 4
5 rektorer, avlöningsgrupp III .................. E 3
1 rektor, avlöningsgrupp IV.................... E 2
58 lärare i kunskapsämne ....................... A 20
2 lärare i gymnastik med lek och idrott.......... A 20
7 arbetslärare i fortsättningsskola................ A15
1 skolkökslärarinna............................ A15
2 skolköks- och kindergartenlärarinnor........... A15
10 arbetslärare i barndomsskola.................. All
4 slöjdlärarinnor .............................. Ali
1 kindergartenlärarinna ........................ All
1 kindergarten- och gymnastiklärarinna.......... All
1 maskinist av 2:a klass........................ A 9
Anm. Förestående befattning må tillsättas endast i mån av
inträffande ledighet å den å övergångsstat uppförda maskinistbefattningen.
6 husmödrar.................................. A 7
5 sjuksköterskor .............................. A 6
6 vaktmästare ................................ A 6
Tjänstemän å övergångsstat.
1 arbetslärare i barndomsskola.................. All
1 maskinist .................................. A 10
3 slöjdlärarinnor .............................. A 8
Statsutskottets utlåtande nr 8.
107
Extra ordinarie tjänstemän i högre
lönegrad än den 20:de.
1 föreståndare ...............................Eo 23;
b) godkänna följande avlöningsstat för dövstumskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis .................... kronor
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis
...................... »
3. Avlöningar till vård- och ekonomi
personal,
förslagsvis............ »
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis ........... »
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ »
Summa kronor 1 292 000;
c) till Dövstumskolorna: Avlöningar för budgetåret 1946/
47 anvisa ett förslagsanslag av 1 292 000 kronor.
210:o) Dövstumskolorna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj.ts
förslag (punkt 214, s. 403—405), vilket innebär en anslagsminskning med
1 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Dövstumskolorna: Omkostnader för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 681 300
kronor.
211:o) Dövstumskolorna: Flyttning av vårdanstalten för dövstumma
med komplicerat lyte. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215,
s. 405—407), hemställer utskottet,
att riksdagen må till Dövstumskolorna: Flyttning av vårdanstalten
för dövstumma med komplicerat lyte för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 33 000 kronor.
212:o) Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever jämte åtföljande
vårdare. I enlighet med Kungl. Majt:s förslag (punkt 216, s. 407),
vilket innebär en anslagsminskning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen ina till Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever
jämte åtföljande vårdare för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.
658 000
44 700
237 000
209 000
143 300
108
Statsutskottets utlåtande nr 8.
213:o) Dövstumskolorna: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga
elever. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 217, s. 407 och
408), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Dövstumskolorna: Stipendier åt
vissa fortsättning sskolpliktiga elever för budgetåret 1946/47
anvisa ett anslag av 5 000 kronor.
214:o) Dövstumskolorna: Understöd åt blivande dövstumlärare. I enlighet
med Kungl. Majt:s förslag (punkt 218, s. 408 och 409), vilket avser
anvisande av stipendiemedel till åtta lärarkandidater, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Dövstumskolorna: Understöd åt blivande
dövstumlärare för budgetåret 1946/47 anvisa ett
anslag av 9 600 kronor.
215:o) Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 219, s. 409—411), vilket innebär
en anslagshöjning med 24 000 kronor, föranledd av ändringar i gällande
statsbidragsgrunder och villkor för kommunalt bidrag, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till förskolor och skolhem
för dövstumma barn för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 46 000 kronor.
216:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 220, s. 411), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter:
Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 43 000 kronor.
217:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 221, s. 411 och 412), vilket innebär
en anslagshöjning med 2 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter:
Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 20 100 kronor.
218:o) Bidrag till tidning för dövstumma. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 222, s. 412 och 413), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till tidning för dövstumma
för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 1 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8. 109
219 :o) Bidrag till svenska föreningen för dövas väl. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 223, s. 413 och 414), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till svenska föreningen för
dövas väl för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 12 000
kronor.
Yrkesunder visn in gen.
220:o) överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar. Kungl. Majit
har (punkt 224, s. 415—423), föreslagit riksdagen att dels besluta, att i personalförteckningen
för överstyrelsen för yrkesutbildning skall tills vidare
från och med budgetåret 1946/47 uppföras en befattning som byråsekreterare
i lönegraden Eo 21, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat
för överstyrelsen för yrkesutbildning, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1946/47, dels ock till Överstyrelsen för yrkesutbildning:
Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 390 000
kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru Anna SjöströmBengtsson
m. fl. (I: 206) och den andra inom andra kammaren av fru Disa
Västberg och fru Ragnhild Sandström (II: 316), i vilka hemställts, att riksdagen
vid behandlingen av överstyrelsens avlöningsstat ville anvisa ett med
7 000 kronor utökat belopp under punkt 3, arvoden och ersättningar till inspektörer
och sakkunniga biträden m. m., att av överstyrelsen nyttjas för
angelägna arbetsuppgifter i samband med yrkesutbildningen på det husliga
arbetets område.
Beträffande innehållet i nämnda motioner hänvisas till motionen I: 206.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 40 000 kronor, väsentligen
föranledd av ökat behov av icke-ordinarie personal. Härutöver
förordas en höjning av anslagsposten 3. Arvoden och ersättningar till inspektörer
och sakkunniga biträden m. m. med 3 400 kronor till 24 400 kronor.
I detta sammanhang må erinras, att överstyrelsen i samband med sina
anslagsäskanden föreslagit inrättandet av en särskild byra för husligt arbete.
Förslaget överensstämmer med ett av befolkningsutredningen i betänkande
angående den husliga utbildningen framlagt förslag, avseende en forsta
utbyggnadsetapp. Enligt detta förslag skulle från och med nasta budgetår
följande befattningar nyinrättas, nämligen en befattning såsom byråchef
(A 30) och en befattning såsom konsulent (A 24), varjämte till byrån
skulle överföras den nuvarande byrådirektörstjänsten (A 26) pa tredje byrån.
I samband härmed har överstyrelsen anfört följande.
Ilo
Utskottet.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Inom den centrala ledningen för yrkesutbildningen företrädes det husliga
arbetet i fråga orri heltidsanställd arbetskraft av en enda tjänsteman, nämligen
byrådirektören på överstyrelsens tredje byrå. Härutöver stå till förfogande
för ledningen av sagda verksamhet endast deltidsanställda konsulenter,
vilka åtnjuta blygsamma arvoden och som alltså endast kunna ägna
en ringa del av sin tid åt verksamheten. Dessa arbetskrafter äro avgjort
otillräckliga även för den förhållandevis begränsade omfattning, som den
husliga yrkesutbildningen för närvarande har. De medgiva endast en nödtorftig
behandling av de löpande ärendena och en inspektionsverksamhet,
som måste anses vara otillfredsställande i så måtto, att alltför många år förflyta
mellan tvenne inspektioner vid en och samma skola. Någon planläggning
av verksamhetens utvidgning och av dess kvalitativa intensifiering
med systematisk överarbetning av undervisningsplaner m. m. eller anordnande
av propaganda och upplysningsverksamhet har icke varit möjlig.
Otvivelaktigt är därför det husliga arbetet i fråga om personalbeståndet inom
överstyrelsen väsentligt mindre väl tillgodosett än övriga under överstyrelsens
inseende stående näringsgrenar.
Departementschefen har beträffande den föreslagna byrån för husligt
arbete anfört följande.
Jag vill till en början erinra, att jag nyligen erhållit Kungl. Maj:ts bemyndigande
att tillkalla sakkunniga för verkställande av utredning om möjligheten
av att åstadkomma en gemensam tillsynsmyndighet för viss yrkesutbildning,
särskilt med tanke på den husliga utbildningen. I avvaktan på resultatet
av denna utredning anser jag mig icke kunna biträda överstyrelsens förslag
om inrättande av en särskild byrå inom överstyrelsen för husligt arbete.
Jag är icke heller beredd att för närvarande tillstyrka någon utökning av personalen
för handläggning av ärenden rörande den husliga utbildningen.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen erhållit
Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla sakkunniga för verkställande
av utredning örn möjligheten av att åstadkomma en gemensam tillsynsmyndighet
för viss yrkesutbildning, särskilt med tanke på den husliga utbildningen.
Departementschefen har i avvaktan på resultatet av denna utredning
icke ansett sig kunna biträda överstyrelsens för yrkesutbildning förslag
örn inrättande av en särskild byrå inom överstyrelsen för husligt arbete
och ej heller funnit sig beredd att för närvarande tillstyrka någon utökning
av personalen för handläggning av ärenden rörande ifrågavarande utbildning.
På grund härav anser utskottet — som med hänsyn till angelägenheten av
att omförmälda frågor bringas till en snar lösning hyser förhoppningen örn
att utredningsarbetet kommer att i möjligaste mån påskyndas — sig icke
böra tillstyrka bifall till det i motionerna I: 206 och II: 316 framställda
yrkandet. Utskottet utgår ifrån att de i motionerna berörda synpunkterna
komma att bliva föremål för utredningens beaktande. Ifrågavarande motioner
torde alltså icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag har icke givit
utskottet anledning till erinran.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
lil
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må
a) besluta, att i personalförteckningen för överstyrelsen
för yrkesutbildning skall tills vidare från och med budgetåret
1946/47 uppföras en befattning som byråsekreterare i
lönegraden Eo21;
b) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för
yrkesutbildning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................... kronor 106 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis .... » 7 000
3. Arvoden och ersättningar till inspektörer
och sakkunniga biträden m. m., förslagsvis
............................... » 24 400
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per -
sonal, förslagsvis.................... » 215 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 37 600
Summa kronor 390 000;
c) till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 390 000
kronor.
II. att motionerna I: 206 och II: 316 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
221 :o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 225, s. 424 och 425), vilket innebär en
med hänsyn till den ökade omfattningen av överstyrelsens verksamhet sammanhängande
anslagshöjning med 8 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Överstyrelsen för yrkesutbildning:
Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 58 500 kronor.
222:o) Högre tekniska läroverk: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt
226, s. 425—442) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven personalförteckning och avlöningsstat för de högre tekniska
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47, dels
ock till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 1 955 000 kronor.
112
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Vidare har Kungl. Maj:t i propositionen nr 45, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 1 februari
1946, föreslagit riksdagen att besluta, dels att i Gävle skall från och
med budgetåret 1947/48 eller den senare tidpunkt, som av Kungl. Maj:t
bestämmes, successivt upprättas ett tekniskt gymnasium, under förutsättning
att Gävle stad för nämnda gymnasium tillhandahåller erforderliga
undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning samt bostäder
åt rektor och erforderlig vaktmästarpersonal eller motsvarande kontant
ersättning, dels ock att i Karlskrona skall från och med budgetåret 1947/48
eller den senare tidpunkt, som av Kungl. Majit bestämmes, successivt upprättas
ett högre tekniskt läroverk, omfattande fackskola och gymnasium,
under förutsättning att Karlskrona stad för nämnda läroverk tillhandahåller
erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning
samt bostäder åt rektor och erforderlig vaktmästarpersonal eller motsvarande
kontant ersättning.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr M. Ståhl väckt motion (II: 163), vari hemställts, att
riksdagen ville hos Kungl. Majit anhålla örn uppdrag åt överstyrelsen för
yrkesundervisning att verkställa en förutsättningslös utredning rörande ett
tekniskt läroverk av den art, omfattning och belägenhet som i motionen antytts
samt att, i händelse utredningen ådagalägger behovet av en sådan
skola, inkomma med detaljerat förslag i ärendet att snarast föreläggas riksdagen.
Beträffande innehållet i motionen hänvisas till denna.
Anslag för budgetåret 194 6/4 7. Kungl. Majits i statsverkspropositionen
framlagda förslag om anslag till avlöningar vid de högre
tekniska läroverken innebär i huvudsak följande förändringar i jämförelse
med nu rådande förhållanden.
a) Benämningen av ifrågavarande läroanstalter ändras från »tekniska
läroverk» till »högre tekniska läroverk»; därmed anses vinnas, bland annat,
den fördelen, att de tekniska fackskolorna och de tekniska gymnasierna även
i benämningshänseende bli jämbördiga med de högre allmänna läroverken.
b) Vid högre tekniska läroverket i Stockholm, vars nya byggnad beräknas
kunna tagas i bruk höstterminen 1946, startas en kemiskt-teknisk gymnasielinje,
en elektroteknisk gymnasielinje, en två-årig maskinteknisk fackskollurje
samt en tvåårig elektroteknisk fackskollinje.
c) 14 nya ordinarie lektorstjänster, 5 nya extra ordinarie adjunktstjänster
och 1 ny extra ordinarie gymnastiklärartjänst inrättas.
d) Vaktmästarpersonalen vid stockholmsläroverket utökas med 5 ordinarie
institutionsvaktmästare i A 9, en maskinist i Eo 9, en vaktmästare i
Eo 7, en vaktmästare i Eo 6 och en eldare med ett arvode av 4 000 kronor.
Nya läroverk. Kungl. Majits i propositionen nr 45 framlagda förslag
innebär, att principbeslut nu skulle fattas örn inrättande från och med
Statsutskottets utlåtande nr 8. 113
budgetåret 1947/48 av två nya högre tekniska läroverk, det ena i Gävle,
omfattande ett tekniskt gymnasium med till en början en maskinteknisk och
en byggnadsteknisk linje, och det andra i karlskrona, omfattande, förutom
ett tekniskt gymnasium med en byggnadsteknisk linje, även en maskinteknisk
fackskola. Framställningar om inrättande av nämnda läroverk ha
gjorts av respektive städer, vilka därvid åberopat genom städernas försorg
verkställda utredningar rörande behovet av ifrågavarande läroverk.
Vad Kungl. Majit föreslagit under förevarande punkt i åttonde huvudtiteln
föranleder icke någon erinran från utskottets sida.
Utskottet biträder jämväl Kungl. Majits i ovannämnda proposition nr 45
framställda förslag om inrättandet av högre tekniska läroverk i Gävle och
Karlskrona.
Vad beträffar motionen II: 163 får utskottet framhålla, att utskottet
delar motionärens uppfattning om betydelsen av en ytterligare utbyggnad
av det tekniska läroverksväsendet. En dylik utbyggnad bör dock enligt utskottets
mening omprövas i ett vidare sammanhang än vad ett bifall till
motionen skulle innebära. Vidare torde initiativet till upprättandet av ett
högre tekniskt läroverk på en viss ort böra liksom tidigare ägt rum, tagas
av vederbörande kommunala instanser och framställning i ämnet göras hos
Kungl. Majit, på vars prövning det i första hand torde böra ankomma att
bedöma lämpligheten av de tekniska läroverkens förläggning med hänsyn
tagen till olika på frågan inverkande omständigheter. På grund av vad sålunda
anförts avstyrker utskottet bifall till motionen lii 163.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för de högre
tekniska läroverken, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1946/47:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
2 rektorer, avlöningsgrupp I...............E13
3 rektorer, » II...............E 12
6 rektorer, » lil...............Eli
84 lektorer..............................A 27
5 institutionsvaktmästare..................A 9
7 vaktmästare ............ A 7
9 vaktmästare.........................A 6
1 vaktmästare..........................A 5
Bihang till riksdagens protokoll 19hG. 6 sami. Nr 8. 8
Utskottet.
114
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än den 20:e.
21 adjunkter............................Eo 21;
b) godkänna följande avlöningsstat för de högre tekniska
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis....................kronor 942 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit:
a. Arvoden åt skol
kare
m. m., förslagsvis
.............kronor 15 900
b. Arvoden åt bibliotekarier
......... » 6 205
c. Arvoden åt bokfö
rings-
och skrivbiträden
åt rektorer . » 15 000 » 37105
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis............. » 822 600
4. Rörligt tillägg, förslagsvis........ » 200 000
Summa kronor 2 001705
Särskilda uppbördsmedel:
Hyror och hyresersättningar m. m.. . . kronor 46 705
Nettoutgift kronor 1955 000;
c) till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 955 000 kronor.
II. att riksdagen må besluta,
a) att i Gävle skall från och med budgetåret 1947/48
eller den senare tidpunkt, som av Kungl. Majit bestämmes,
successivt upprättas ett tekniskt gymnasium, under förutsättning
att Gävle stad för nämnda gymnasium tillhandahåller
erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och
möbelutrustning samt bostäder åt rektor och erforderlig
vaktmästarpersonal eller motsvarande kontant ersättning;
b) att i Karlskrona skall från och med budgetåret
1947/48 eller den senare tidpunkt, som av Kungl. Majit
115
Statsutskottets utlåtande nr 8.
bestämmes, successivt upprättas ett högre tekniskt läroverk,
omfattande fackskola och gymnasium, under förutsättning
att Karlskrona stad för nämnda läroverk tillhandahåller erforderliga
undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning
samt bostäder åt rektor och erforderlig vaktmästarpersonal
eller motsvarande kontant ersättning;
lil. att motionen II: 163 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
223:o) Högre tekniska läroverk: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 227, s. 442—444), vilket innebär en anslagshöjning
med 81 200 kronor, huvudsakligen avseende delposten till bränsle, lyse och
vatten samt vissa utgifter av engångskaraktär, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
270 000 kronor.
224:o) Högre tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 228, s. 444—447), vilket innebär en anslagsminskning
med 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Materiel,
böclcer m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 133 500 kronor.
225:o) Högre tekniska läroverk: Laboratorieutrustning m. m. för
högre tekniska läroverket i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 229, s. 447) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Laboratorieutrustning
m. m. för högre tekniska läroverket i Stockholm
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
100 000 kronor.
226:o) Högre tekniska läroverk: Stipendier. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 230, s. 447 och 448), vilket innebär en anslagshöjning
med 5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Stipendier
för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 30 000 kronor.
227:o) Högre tekniska läroverk: Föreläsningar och fortbildningskurser.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 231, s. 448 och 449), vilket
innebär en anslagshöjning med 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Föreläsningar
och fortbildningskurser för budgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av 18 400 kronor.
116
Statsutskottets utlåtande nr 8.
228:o) Konstfackskolan: Avlöningar. Konstfackskolan: Omkostnader.
Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 232) föreslagit riksdagen i fråga
om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen
utlåtande, vilket härmed
anmäles.
229:o) Understöd åt han delsgymnasier. Kungl. Majit har (punkt 233,
s. 450—455) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1946/47 anvisa ett anslag av 430 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr B. Elmgren
(I: 137) och den andra inom andra kammaren av herr O. Nilsson i Göteborg
(lii 242), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att till understöd
åt handelsgymnasier för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 510 000
kronor.
Förevarande anslag är för närvarande uppfört med ett belopp av 409 000
kronor. Överstyrelsen för yrkesutbildning har hemställt om en anslagshöjning
till 485 000 kronor. Härav avser ett belopp av 12 400 kronor anordnande
av ett handelsgymnasium i Kalmar. Departementschefen har, under
hänvisning till pågående utredning rörande handelsundervisningen, förklarat
sig icke beredd att nu förorda inrättandet av ett handelsgymnasium i
Kalmar och ej heller i övrigt kunna tillstyrka en så betydande anslagshöjning
som den av överstyrelsen förordade. Departementschefen har för sin
del förordat en höjning av anslaget med 21 000 kronor till 430 000 kronor.
Till stöd för det i motionen lii 242 framställda yrkandet har anförts följande.
I kungörelsen den 30 juni 1938 angående statsunderstödda handelsgymnasier
(nr 529) stadgas i § 13 följande:
»Terminsavgifterna i den tvååriga kursen må uppgå till högst 200 kronor
för år. Läroanstalten skall vara skyldig att åt lärjungar i nämnda kurs bevilja
befrielse från eller nedsättning i de vid läroanstalten utgående terminsavgifterna
till så stor utsträckning, att den minskning i avgifter, som
härigenom uppkommer, utgör minst 15 procent av det belopp, vartill terminsavgifterna
skolat uppgå, därest samtliga lärjungar i den tvååriga kursen
erlagt fulla avgifter.»
Nu citerade bestämmelse hade före år 1938 varit gällande i ett 20-tal år.
För att bereda handelsgymnasierna större möjligheter att åt behövande
lärjungar lämna lättnader i avgifterna ändrades emellertid ifrågavarande
paragraf efter beslut av riksdagen år 1939, så att den i paragrafen nämnda
minskningsprocenten höjdes till 30 procent (sv. förf. sami. nr 168/1939),
och samtidigt höjdes handelsgymnasiernas statsunderstöd i erforderlig mån.
Som en följd av den i och med krigets utbrott inträdda försämringen i
den statsfinansiella situationen skedde emellertid redan året därpå en åter
-
Statsutskottets utlåtande nr 8.
117
gång till tidigare gällande minskningsprocent (kungl, brev den 26 april
1940), och i samband därmed minskades åter handelsgymnasiernas statsunderstöd.
Handelsgymnasierna ha av naturliga skäl under senare år haft betydligt
ökade utgifter men ha icke fått några motsvarande ökningar i sina statsunderstöd
(enda ökningen år 1942 med 20 300 kronor). För att täcka sina
ökade utgifter ha gymnasierna varit nödsakade att höja de redan alltför
höga lärjungeavgifterna. Efter ansökan från gymnasierna har Kungl. Maj:t
under de senaste tre åren lämnat gymnasierna medgivande att oberoende
av vad som föreskrives i ovan berörda kungörelse upptaga med vissa belopp
höjda terminsavgifter i de tvååriga kurserna. Terminsavgifterna under läsåret
1945/46 utgå sålunda med följande belopp per år: handelsgymnasierna
i Stockholm (Frans Schartaus handelsinstitut) och Göteborg (Göteborgs
handelsinstitut) 300 kronor och handelsgymnasierna i Malmö, Hälsingborg,
Norrköping och Örebro 250 kronor. De av respektive kommuner ägda handelsgymnasierna
(Gävle, Sundsvalls, Umeå och Stockholms stads) ha icke
höjt sina terminsavgifter, utan i stället ha kommunerna tillskjutit avsevärda
belopp utöver vad som förutsatts i författningen. De gymnasier, som måst
höja sina avgifter, ha också i allmänhet sett sig nödsakade att noga begränsa
nedsättningarna till de föreskrivna 15 procent, vilket medfört att ansökningar
örn avgiftslindringar måst avslås även i mycket ömmande fall.^
Nu äro visserligen sakkunniga tillkallade för utredning av frågor på handelsutbildningens
område, däribland även handelsgymnasiernas organisation,
men det torde kunna förutsättas, att de sakkunnigas eventuella förslag
ej kunna bli realiserade på åtskilliga år. Det skulle innebära en uppenbar
orättvisa, om under tiden ingenting åtgjordes för att lätta de ekonomiska
uppoffringar, som måste göras för studier vid handelsgymnasier. Handelsgymnasierna
förse icke blott handel och industri utan även åtskilliga kommunala
och statliga organ med väl kvalificerad arbetskraft. Elevantalet i
handelsgymnasiernas tvååriga kurser är närmare 1 200. Det torde ur social
synpunkt vara angeläget att handelsutbildningen öppnas för alla, oberoende
av föräldrarnas ekonomiska villkor.
En ökning av anslaget till handelsgymnasierna med 80 000 kronor torde
vara erforderlig för att möjliggöra en återgång till de elevavgifter, som gällde
budgetåret 1939/40, d. v. s. avgifter på 200 kronor per år och avgiftslättnader
med minst 30 procent.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av förevarande anslag med
21 000 kronor. Utskottet biträder detta förslag. Att härutöver i enlighet
med vad i motionerna I: 137 och II: 242 påyrkats vidtaga en så betydande
anslagsökning som med 80 000 kronor kan utskottet icke tillstyrka. Såsom
av departementschefen framhållits är frågan om handelsundervisningen för
närvarande föremål för utredning genom särskilt tillkallade sakkunniga.
Utskottet förutsätter att de i motionerna I: 137 och II: 242 berörda förhållandena
härvid snarast komma under omprövning så att Kungl. Maj:t därest
utredningen därtill giver anledning kan vidtaga erforderliga åtgärder
i av motionärerna angiven riktning. Med vad sålunda anförts torde motionerna
1:137 och 11:242 få avses besvarade.
V Ukottet.
118
statsutskottets utlåtande nr S.
Utskottet hemställer,
a) att riksdagen må till Understöd åt handelsgymnasier
för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 430 000 kronor;
b) att motionerna I: 137 och II: 242 må anses besvarade
med vad utskottet här ovan anfört.
230:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning. Kungl. Majit
har (punkt 234, s. 455—457) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 3 900 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 350 000 kronor.
Med anledning av en av Sveriges husmodersföreningars riksförbund i ämnet
gjord framställning har överstyrelsen för yrkesutbildning föreslagit att
i skolor för yrkesundervisning ämnet medborgarkunskap skulle, där så ske
kunde, införas, varvid i förekommande fall ämnet arbetarskydd och yrkeslagstiftning
lämpligen kunde ingå såsom en del av medborgarkunskap. Mot
detta förslag anfördes reservation av ledamoten av överstyrelsen Thomson,
vilken ansåg att undervisning i detta ämne icke borde ingå i yrkesutbildning.
Statskontoret har anfört följande.
I samband med yrkesundervisning meddelas vid vissa kurser undervisning
rörande lagstiftnings- och sociala frågor, vilka ha samband med det yrke,
som utbildningen avser. Förslaget att utvidga denna undervisning vid yrkesskolorna
till att omfatta allmän medborgarkunskap, kan statskontoret i likhet
med reservanten inom överstyrelsen av principiella skäl icke biträda. En ökad
kunskap hos skilda folkgrupper om samhället och dess funktioner synes visserligen
i och för sig eftersträvansvärd. Härför lära emellertid andra utvägar,
vilka kunna nå en större del av ungdomen, böra anlitas.
Departementschefen har beträffande förevarande fråga intagit samma
ståndpunkt som reservanten inom överstyrelsen och statskontoret.
Utskottet. Utskottet tillstyrker att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag för nästa budgetår uppföres med 3 900 000 kronor.
Vad beträffar överstyrelsens för yrkesutbildning förslag örn införande i
skolor för yrkesundervisning av ämnet medborgarkunskap vill utskottet
förorda, att undervisning i detta ämne försöksvis på sina håll anordnas såsom
en kompletterande del av den egentliga yrkesutbildningen, i syfte att
erhålla fastare hållpunkter för bedömande av den av överstyrelsen föreslagna
anordningen.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Understöd åt kommunala anstalter
för yrkesundervisning för budgetåret 1946/47 anvisa ett
förslagsanslag av 3 900 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
119
231 :o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 235, s. 457—459), vilket innebär en anslagshöjning
med 50 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Understöd åt enskilda anstalter för
yrkesundervisning för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 750 000 kronor.
232:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 236, s. 459—461), vilket innebär en anslagshöjning
med 500 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av centrala
verkstadsskolor m.m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 4 000 000 kronor.
233:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 237, s. 461—463), vilket innebär en anslagshöjning
med 350 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 2 000 000 kronor.
234:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom. Kungl. Majit
har (punkt 238, s. 463—465) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 94 000 kronor.
Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 95 000 kronor.
Överstyrelsen för yrkesutbildning har för sin del förordat en anslagsminskning
med 31 000 kronor till 64 000 kronor, varav 42 000 kronor för verkstadsskolan
i Byske och 22 000 kronor för verkstadsskolan i Lysekil.
Nämnda förslag sammanhänger med, att överstyrelsen utgått ifrån, att
verkstadsskolan i Lysekil på sätt förordats i det av särskilda sakkunniga
avgivna betänkandet angående yrkesutbildning av sjöfolk av manskapsgrad
skulle komma att avvecklas för att i stället omorganiseras till en yrkesskola
för den mindre sjöfarten och fisket.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
120
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Utskottet.
I annat sammanhang denna dag förklarar jag mig icke för närvarande
beredd att tillstyrka det av överstyrelsen berörda förslaget om förändring av
verksamheten vid Lysekils-skolan till en yrkesskola för den mindre sjöfarten
och fisket. Jag har emellertid samtidigt framhållit såsom en möjlighet, att
denna skola likväl kunde komma att framdeles inlemmas i en yrkesutbildningsorganisation
för fiskerinäringen, en fråga, som för närvarande är föremål
för utredning inom jordbruksdepartementet. Med hänsyn till att Lysekils-skolans
framtida ställning inom yrkesskolväsendet således tills vidare måst
lämnas öppen, kan det måhända ifrågasättas, huruvida icke avvecklingen av
skolans nuvarande verksamhet borde ske i en långsammare takt än som
beräknats. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att framdeles besluta
härom. Med hänsyn till det ovissa läget anser jag tillrådligt att för nästa budgetår
beräkna en medelsåtgång till skolan av ungefär samma omfattning som
för innevarande budgetår, d. v. s. i runt tal 52 000 kronor eller 30 000 kronor
mer än överstyrelsen beräknat.
Med anledning av vad departementschefen anfört rörande förslaget om
förändring av verkstadsskolan i Lysekil till en yrkesskola för den mindre
sjöfarten och fisket vill utskottet framhålla, att det synes utskottet rimligt,
att statsunderstöd utgår till verksamheten vid ifrågavarande verkstadsskola
i huvudsaklig överensstämmelse med hittills tillämpade grunder intill dess
statsmakterna beretts tillfälle att taga ställning till resultatet av den av
departementschefen åsyftade utredningen rörande yrkesutbildningen inom
fiskeriyrket. Utskottet tillstyrker därför, att förevarande anslag för nästa
budgetår uppföres med det av departementschefen förordade beloppet. Utskottet
får alltså hemställa,
att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Understöd åt verkstadsskolor för viss
arbetslös ungdom för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 94 000 kronor.
235:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av flygmekanikeravdelningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 239, s. 465 och 466), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av flygmekanikeravdelningar
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 100 kronor.
236:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till driften av flygmekanikerskolan i Mölndal. I enlighet med
Kungl. Majlis förslag (punkt 240, s. 466), vilket innebär en anslagsminsk
-
121
Statsutskottets utlåtande nr 8.
ning med 25 000 kronor, föranledd av bortfallande hyreskostnader för matserveringslokal
m. m. i samband med elevinternatets vid flygmekanikerskolan
tagande i bruk, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till driften av flygmekanikerskolan
i Mölndal för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 190 000 kronor.
237:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av sjömansskolor. Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till driften av sjömansskolor. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 241, s. 467) och under hänvisning
till vad utskottet i annat sammanhang anfört, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa
a) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av sjömansskolor ett förslagsanslag
av 150 000 kronor;
b) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till driften av sjömansskolor ett förslagsanslag
av 100 000 kronor.
238:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av elektriska installatörer.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 242, s. 467 och 468),
vilket innebär en anslagsminskning med 14 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till anordnande av kurser för
utbildning av elektriska installatörer för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 27 600 kronor.
239:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning.
Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever vid centrala verkstadsskolor. Kommunala och
enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier åt elever vid verkstadsskolor
för viss arbetslös ungdom. Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Stipendier åt elever vid flygmekanikerskolan
i Mölndal. Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever vid sjömansskolor. Beträffande vad Kungl.
Maj :t (punkterna 243 och 244) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till
förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,
vilket härmed
anmäles.
122
Statsutskottets utlåtande nr 8.
240:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till grafiska
institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 245, s. 469),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till grafiska institutet för budgetåret 1946/47
anvisa ett anslag av 3 600 kronor.
241:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till bergsskolan
i Filipstad m, m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 246,
s. 469), vilket innebär en anslagshöjning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m. för budgetåret
1946/47 anvisa ett anslag av 37 000 kronor.
242:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till textilinstitutet
i Borås. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 247, s. 470
—472), vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till textilinstitutet i Borås för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 42 000 kronor.
243:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till Lennings
textiltekniska institut i Norrköping. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 248, s. 472 och 473), vilket innebär en anslagshöjning med
6 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping
för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 33 000
kronor.
244:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till laboratorieutrustning
vid Lennings textiltekniska institut i Norrköping. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 249, s. 473 och 474) hemställer
utskottet,
att riksdagen ma till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till laboratorieutrustning vid Lennings textiltekniska
institut i Norrköping för budgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av 15 800 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8. 123
245:o) Yrkesutbildningskurser för arbetslösa in. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 250, s. 474 och 475), vilket innebär en anslagsminskning
med 1 950 000 kronor, föranledd dels av att det icke ansetts
erforderligt att för nästa budgetår beräkna medel för yrkesutbildning i beredskapskurser,
dels ock av sänkning med 450 000 kronor av medlen till
yrkesutbildning av långtidsinkallad beredskapspersonal, hemställer ut
att
riksdagen må till Yrkesutbildningskurser för arbetslösa
m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 1 800 000 kronor.
246 :o) Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare.
Kungl. Majit har (punkt 251, s. 475—490) föreslagit riksdagen
att till Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3o 000 kronor och avser
utbetalande av s. k. lärlingsunderstöd till ett antal av högst 100. I samband
med anslagsberäkningen för nästa budgetar har departementschefen
upptagit till behandling frågan örn ändrade former för statens stöd åt yrkesutbildningen
inom hantverket.
Understöd av statsmedel till befrämjande av dylik utbildning ha sedan
en lång följd av år utgått efter följande två linjer, nämligen dels såsom understöd
till hantverksmästare, som tecknat kontrakt med lärling (lärlingsunderstöd),
dels ock i form av understöd till s. k. decentraliserade verk
-
stadsskolor.
Lärlingsunderstöd. Understöden till hantverksmästare, högst 100 för år,
avse en lärotid av tre år och utgå enligt gällande bestämmelser med 400 i onor
för varje lärling. Av detta belopp utbetalas 125 kronor vid torsta, 10
kronor vid andra och 75 kronor vid tredje läroårets slut. Återstående belopp,
100 kronor, utbetalas, sedan det styrkts, att lärling genom av lågtprov eller
på annat sätt visat sig utlärd i yrket. Lärling, för vars utbildande mästare
erhållit statsunderstöd, är, örn han efter avlagt prov undfått Sveriges Hantverksorganisations
utlärlingsbevis, berättigad till utlärhngspennmg av
kronor Han kan dessutom, örn han i utlärhngsbeviset tillerkänts hogsta
vitsord för skicklighet i yrket, tilldelas statsstipendium av högst 100 kronor.
Antalet inkomna ansökningar och antalet lärlingsunderstöd under senare
budgetår framgå av följande tabell:
1937/38 1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43 1943/44 1944/45
Ansökningar..... 174 230 104 101
Utdelade understöd 100 100 88 68
99 131 133 128
72 78 100 95
Decentraliserade verkstadsskolor. Denna skolform daterar sig fran budgetåret
1932/33. På framställning av skolöverstyrelsen medgav nämligen
Kungl. Majit den 21 oktober 1932, att statsbidrag fick utgå till kommunala
verkstadsskolor, anordnade på så sätt, att eleverna, utplacerades hos enskilda
företagare för att erhålla den praktiska utbildningen i respektive yrke
124
Statsutskottets utlåtande nr S.
i stället för att, såsom vid verkstadsskolor av vanlig typ, undervisas i yrkesarbete
a särskilda skolverkstäder.
Den årliga undervisningstiden för eleverna i decentraliserade verkstadsskolor
utgör 47 eller 48 veckor med i regel 48 timmar per vecka. I denna
tid inraknas da även tiden för teoriundervisningen, som meddelas av lärare
i ortens larlingsskola.
Statsbidrag till lärarlön i decentraliserad verkstadsskola — företagaren
eller den arbetsledare han har i sitt ställe anses i detta fall vara lärare —
utgår 20 öre per undervisningstimme, och undervisningen anses vara
tudelad pa hela den tid, som användes till yrkesarbete och som beräknas
till 2 000 timmar för ett läsår. Statsbidraget utgår alltså till varje lärareioretagare
med 400 kronor per år och utgör sålunda för en fyraårig hantverksutbildning
tillhopa 1 600 kronor. Då statsbidraget är knutet till undervisnmgstimmarna,
ökas icke detta för det fall att mer än en elev erhåller
utbildning samtidigt hos samme företagare. Förutsättningarna för erhållande
av statsbidrag till lärarlöner vid decentraliserad verkstadsskola avvika icke
eljest fran vad som gäller vanlig verkstadsskola. Yrkesskolstadgans bestämmelser
örn lokal styrelse, örn reglemente, om sökande av behörighet för lärare
o. s. v. äro alltså tillämpliga.
1936 ars hantverkssakkunniga avgavo ar 1938 betänkande med förslag
angående lärlingsutbildningen inom hantverket och den mindre industrien,
vilket emellertid icke lagts till grund för åtgärder från statsmakternas sida.
Sedermera har överstyrelsen för yrkesutbildning med skrivelse den 7 februari
1945 framlagt nytt förslag i ämnet, avseende dels utfärdande av en lärlingslag
och dels meddelande av nya bestämmelser örn statsunderstöd
till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare.
Detta förslag har sedermera varit föremål för remissbehandling.
Problemen örn en reglering av lärlingsutbildningen inom industri och hantverk
ha emellertid under åren efter 1938 upptagits direkt av de stora organisationerna
på arbetsmarknaden. År 1940 tillsatte sålunda Svenska Arbetsgivareföreningen
och Landsorganisationen i Sverige en kommitté med uppdrag
att verkställa utredning i ämnet. Kommittén, som antog benämningen
Arbetsmarknadsorganisationernas yrke sutbildning skommitté, avgav den 20
maj 1944 betänkande med förslag till åtgärder för lärlingsutbildningens
främjande.
Detta betänkande utmynnar i förslag om att lärlingsfrågan skall lösas
avtalsvägen genom en aktivisering av organisationernas arbete på detta omra.
~e- .Kommittén ansåge nämligen, att intet stöde att vinna genom en lagstiftning
om lärlingsutbildning på arbetsplatserna. En sådan skulle komma
att ingripa i frågor, som sedan gammalt varit föremål för överenskommelser
mellan de fackliga organisationerna på arbetsmarknaden. Bestämmelser
rörande lärlingsutbildning funnes redan i ett flertal kollektivavtal och hade
under senare år i ökad utsträckning influtit i avtalen.
Departementschefen erinrar, att ett »Arbetsmarknadens yrkesråd» numera
tillsatts med uppgift att utgöra ett centralt organ för industriens utbildningsfrågor
samt att även i övrigt arbetet med ett genomförande av
kommitténs förslag planenligt pågår.
Statsutskottets utlåtande nr 8. 125
Det av överstyrelsen för yrkesutbildning framlagda förslaget innebär i
huvudsak följande.
a) Förslaget till lärlingslag.
Lagen avses äga tillämpning endast å sådan i hantverksrörelse bedriven
praktisk yrkesutbildning, som avser att giva härför anställd arbetare
fullgod yrkeskunnighet i hantverksyrke. Förutsättning för lagens tilllämplighet
skall vidare vara, att lärlingskontrakt upprättas mellan mästaren
och lärlingen samt i viss ordning registreras. Lagen föreslås sålunda få fakultativ
och ej tvingande karaktär.
Sedan lärlingskontrakt upprättats och registrerats, skall utbildning av
lärlingen ske i enlighet med närmare bestämmelser i lagen. Bryter mästare
eller lärling kontrakt, inträder skadeståndsskyldighet.
Finnas i för mästaren gällande kollektivavtal bestämmelser, som reglera
lärlingars löner, skola dessa bestämmelser tillämpas. Eljest ankommer det
på de enskilda parterna att träffa uppgörelse om lönevillkoren.
Registrerings- och tillsynsmyndighet bör vara överstyrelsen för yrkesutbildning.
Såsom rådgivande organ åt tillsynsmyndigheten bör ett lärlingsrad kunna
utses, halva antalet ledamöter i rådet avses skola representera arbetsgivarparten
och halva antalet arbetarparten.
För den lokala tillsynen böra lärlingsombud förordnas, vilka skulle få ersättning
av statsmedel med 20 kronor för år jämte reseersättningj ur
klass III b i allmänna resereglementet.
b) Förslaget om statsunderstöd.
Då kostnaderna för en lärlings utbildning äro störst under^det första året
av utbildningen, föreslår överstyrelsen, att under detta år får utgå ett belopp,
som motsvarar vad som för närvarande utgives såsom statsbidrag till
lärarlön vid decentraliserad verkstadsskola eller 400 kronor för år. Detta
belopp skulle sålunda utbetalas, sedan ett år förflutit av lärotiden. Då kostnaderna
under de följande åren bli mindre därigenom, att utbytet av lärlingens
arbete ökar, föreslår överstyrelsen, att för denna senare del av utbildningen
understöd får utgå förslagsvis så, att 200 kronor utbetalas efter
det andra årets utbildning och att ett belopp av 300 kronor utbetalas, sedan
lärotiden gått till ända. Sammanlagt föreslås sålunda ett understöd av 900
kronor. 0 .. ... „ . . .
Antalet understöd anser överstyrelsen också böra ökas. Det later sig icke
göra, framhåller överstyrelsen, att matematiskt fastställa behovet av stimulans
till lärlingsutbildning genom här avsedda understöd. I avvaktan på
närmare vunnen erfarenhet anser emellertid överstyrelsen att understödens
antal bör för första budgetåret för tillämpningen av dessa nya regler fastställas
till 300 mot nuvarande 100. Vid bifall härtill synas de nuvarande
s. k. utlärlingspenningarna och statspremierna icke längre böra utgå.
Överstyrelsen förutsätter, att de s. k. decentraliserade verkstadsskolorna
skola avvecklas.
I fråga örn kostnaderna för de nya lärlingsunderstöden har överstyrelsen
framhållit, att ett ökat medelsbehov för detta ändamål successivt kommer
att uppstå. Med de föreslagna bidragsreglerna skulle medelsbehovet ett ar
efter det de nya reglerna kommit i tillämpning, om samtliga understödsruin
126
Statsutskottets utlåtande nr 8.
utnyttjas, bli (300 X 400 =) 120 000 kronor. Det maximala medelsbehovet
kan beräknas föreligga efter fyra år och, därest samtliga understödsrum utnyttjas
och under förutsättning att samtliga lärlingar fullfölja utbildningen,
då uppgå till (300 X 400 + 300 X 200 + 300 X 300 =) 270 000 kronor.
Kostnadsökningen blir emellertid, framhåller överstyrelsen, mindre än angivna
belopp, därest föreslagen avveckling av de nuvarande decentraliserade verkstadsskolorna
kommer till stånd. Med nuvarande elevantal motsvara kostnaderna
för lärarlöner vid dessa skolor ett belopp av omkring (160 X 400 —)
64 000 kronor årligen. De nuvarande lärlingsunderstöden utgöra därjämte
ett belopp av 35 000 till 40 000 kronor årligen. För de två sistnämnda ändamålen
tagas^ sålunda redan nu i anspråk statsmedel med omkring 100 000
kronor örn året. Det ökade medelsbehovet skulle sålunda stanna vid högst
omkring 170 000 kronor.
Förslaget till lärlingslagstiftning har avstyrkts av, bland andra,
Svenska arbetsgivareföreningen, la näsö ryan isa t lone n i Sverige, Sveriges industriförbund,
statens arbetsmarknadskommission, socialstyrelsen och statskontoret
men tillstyrkts av Sveriges hantverks- och småindustriorganisation
och Sveriges köpmannaförbund.
Förslaget om ändrade statsbidragsgrunder har tillstyrkts av, bland andra,
Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges hantverks- och småindustriorganisation,
Sveriges industriförbund, Sveriges köpmannaförbund, handelskamrama,
socialstyrelsen och arbetsmarknadskommissionen. Sistnämnda myndighet
anser, att frågan örn stipendier åt ungdom, som önskar genomgå lärlingsutbildning
utom hemorten, upptages till prövning.
Departementschefen har för egen del icke ansett sig kunna förorda, att en
lärlingslagstiftning nu genomföres. Departementschefen anför vidare bland
annat följande.
Visserligen torde det förhålla sig så, att många hantverksföretag icke
omfattas av den frivilliga reglering av lärlingsutbildningen, som nu påbörjats.
Jag vågar emellertid tro att, därest vilja till samverkan finnes,
sa småningom en lika god lärlingsutbildning skall kunna åstadkommas
inom dessa hantverksyrken på grundvalen av frivilliga överenskommelser
som om en lärlingslag varit gällande, vilken lag i allt fall för sin tillämpning
i det enskilda fallet förutsatt frivillig överenskommelse mellan parterna.
I varje fall torde resultaten av strävandena att på frivillighetens väg åstadkomma
tillfredsställande förhållanden på detta område böra avvaktas, innan
lagstiftningsåtgärder tillgripas.
. Enligt lagförslaget skulle överstyrelsen för yrkesutbildning bli tillsynsmyndighet.
Det bör bär erinras om, att en av överstyrelsens huvuduppgifter
är att genom initiativ, råd och vägledning främja yrkesutbildningen inom
näringslivet. Med den ställning, överstyrelsen sålunda intar, bör det enligt
min mening bli överstyrelsen möjligt att i samverkan med hantverksyrkenas organisationer
även utan stödet av en lärlingslag få samma ställning som tillsynsmyndighet
för lärlingsutbildningen som överstyrelsen skolat erhålla enligt
lagförslaget. Eftersom enligt detta förslag lärlingslagen skulle bli tillämplig
endast efter överenskommelse i varje särskilt fall mellan mästare och
lärling, bör även utan en lagstiftning frivillig överenskommelse om lärlingskontrakt
kunna ingås av det innehåll, lagförslaget förutsatt och med över
-
Statsutskottets utlåtande nr S. 127
styrelsen såsom tillsynsmyndighet, vilken i så fall bland annat skulle äga
att ge bindande anvisningar för utbildningens bedrivande. För att främja en
sådan utveckling bör även utan en lärlingslagstiftning överstyrelsen kunna
förordna lärlingsombud med arvode och rätt till reseersättning enligt överstyrelsens
förslag.
Ett verksamt medel till befrämjande av lärlingsutbildningen hos hantverksmästare
ser jag vidare i de statliga understöd, som böra kunna utgå
till dessa. Det har allmänt vitsordats, att de nuvarande understöden äro för
låga. Ett tecken härpå är, att såsom regel icke hela antalet understöd utnyttjats.
Överstyrelsen för yrkesutbildning har föreslagit, att understödsbeloppen
skola höjas från 400 kronor till 900 kronor samt antalet understöd
från 100 till 300. Ehuru vid remissbehandlingen andra förslag framkommit,
råder i huvudsak enighet örn att överstyrelsens förslag är val avvägt. Jag
vill alltså förorda, att från och med budgetåret 1946/47 ifrågavarande lärlingsunderstöd
må utgå med 900 kronor till ett antal av högst 300. Huruvida
antalet bör ytterligare ökas, torde erfarenheten få utvisa. I samband härmed
torde på sätt överstyrelsen föreslagit även de nuvarande lärlingspenningarna
och statspremierna böra avvecklas.
Jag finner vidare övervägande skäl tala för att i samband med denna
omläggning av statsunderstöden skolformen decentraliserade verkstadsskolor
avvecklas i den ordning, överstyrelsen förordat. Det är angeläget, att åtgärderna
på detta område samordnas.
I sitt utlåtande har statens arbetsmarknadskommission hemställt, att frågan
om stipendier till ungdom, som önskar genomgå lärlingsutbildning utom
hemorten, måtte upptagas till övervägande. Även enligt min mening är
detta spörsmål betydelsefullt och jag förutsätter, att överstyrelsen för yrkesutbildning
upptager detsamma och framlägger de förslag, som överstyrelsen
kommer att finna motiverade.
I fråga om anslagsberäkningen jör budgetåret 1946/47 gäller såsom överstyrelsen
närmare utvecklat, att hänsyn nu icke behöver tågås till den föreslagna
omläggningen av understödsgrunderna. Anslag behöver sålunda nu
beräknas, förutom till de eventuella kostnaderna för lärlingsombud, för
kostnaderna för de understöd, som enligt nu gällande grunder beviljats intill
utgången av budgetåret 1945/46. Överstyrelsen har härför beräknat
40 000 kronor. ^ ..
Vid bifall till vad som i det föregående förordats torde Kungl. Maj:t äga
utfärda de föreskrifter rörande utdelande av understöd m. m., som befinnas
erforderliga.
Utskottet är ense med departementschefen därom, att resultaten av strävandena
att på frivillighetens väg åstadkomma tillfredsställande förhållanden
med avseende å lärlingsutbildningen böra avvaktas, innan lagstiftningsåtgärder
tillgripas. Såsom departementschefen framhållit torde det med den
ställning överstyrelsen för yrkesutbildning intager bliva möjligt för överstyrelsen
att i samverkan med hantverksyrkenas organisationer även utan stödet
av en lärlingslag få samma ställning som tillsynsmyndighet för lärlingsutbildningen
som överstyrelsen skolat erhålla enligt det av överstyrelsen
framlagda lagförslaget.
Utskottet biträder det av departementschefen tillstyrkta förslaget örn höj -
Utskottet.
128
Statsutskottets utlåtande nr 8.
ning från och med budgetåret 1946/47 av lärlingsunderstöden från 400 kronor
till 900 kronor samt ökning av antalet dylika understöd från 100 till
300. I samband härmed böra — på sätt departementschefen förordat — de
nuvarande lärlingspenningarna och statspremierna avvecklas. Vidare torde i
enlighet med departementschefens förslag skolformen decentraliserade verkstadsskolor
böra avvecklas i den ordning, överstyrelsen förordat.
I likhet med departementschefen anser även utskottet, att det betydelsefulla
spörsmålet om stipendier till ungdom, som önskar genomgå lärlingsutbildning
utom hemorten, bör upptagas till övervägande av överstyrelsen
för yrkesutbildning.
Utskottet tillstyrker i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag att förevarande
anslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 40 000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av ''praktisk lärlingsutbildning
hos hantverksmästare för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.
247:o) Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 252, s. 490), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till kostnader för granskning
av utförda gesällprov för budgetåret 1946/47 anvisa ett
reservationsanslag av 5 000 kronor.
248:o) Resestipendier för yrkesutbildning. Kungl. Maj:t har (punkt
253, s. 490 och 491) föreslagit riksdagen att till Resestipendier för yrkesutbildning
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 30 000
kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av fru Olivia Nordgren väckt motion (II: 98), vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta att det under åttonde huvudtiteln, punkt 253,
äskade anslaget till resestipendier för yrkesutbildning höjes med 10 000 kronor,
eller från 30 000 kronor till 40 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att förevarande anslag för nästa budgetår
skulle uppföras med samma belopp som för innevarande budgetår. Överstyrelsen
för yrkesutbildning hade hemställt örn en anslagshöjning med
10 000 kronor för att sätta överstyrelsen i stånd att utdela stipendier även
för studieresor utomlands. Departementschefen har emellertid ansett sig icke
kunna tillstyrka den begärda anslagshöjningen.
Statsutskottets utlåtande nr 8. 129
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och har
icke funnit tillräckliga skäl föreligga för ett biträdande av det i motionen
II: 98 framställda yrkandet. Utskottet hemställer förty,
a) att riksdagen må till Resestipendier för yrkesutbildning
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 30 000 kronor;
b) att motionen II: 98 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
249 :o) Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 254, s. 491—496), vilket innebär anvisande
av 40 000 kronor till pedagogiska kurser för yrkeslärare och 13 000 kronor
till fortbildningskurser, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 53 000 kronor.
250:o) Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 255, s. 496 och 497) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 3 000 kronor.
251 :o) Anordnande av en kurs för utbildning av hemkonsulenter. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 256, s. 497—500) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Anordnande av en kurs för utbildning
av hemkonsulenter för budgetåret 1946/47 anvisa ett
reservationsanslag av 31 000 kronor.
Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.
252:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. Kungl. Maj:t har (punkt
257, s. 501—506) föreslagit riksdagen att till Understöd åt folkbiblioteksväsendet
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 2 341 000
kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr M. Ståld m. fl. väckt motion (II: 241), vari hemställts,
att riksdagen vid behandlingen av ifrågavarande punkt måtte utöver av
Kungl. Maj:t äskade anslag anvisa dels 3 000 kronor till av skolöverstyrelsen
föreslagen kurs för bibliotekarier vid folkskolor, dels 2 000 kronor till
Bihang till riksdagens protokoll 19/t6. G sami. Nr 8. 9
Utskottet.
Utskottet.
130 Statsutskottets utlåtande nr 8.
likaledes av skolöverstyrelsen föreslagna kortare kurser för skolbibliotekarier
att anordnas i samarbete med centralbiblioteken.
Beträffande den till stöd för det i motionen framställda yrkandet anförda
motiveringen hänvisas till motionen.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 209 000 kronor, föranledd
av följande av departementschefen förordade förslag:
a) höjning av automatisk natur med 156 200 kronor;
. b) höjning med 15 000 kronor till 25 000 kronor av maximiunderstödet
till svenska sjömansbiblioteket;
c) anvisande av en förslagsvis betecknad anslagspost å 13 000 kronor till
biblioteksverksamhet för svenskar i utlandet;
. d) höjning med 20 800 kronor i samband med utvidgning av centralbiblioteksorganisationen;
e)
höjning fran 3 000 kronor till 7 000 kronor av anslagsmedlen till bibliotekskurser.
Beträffande de under b) och c) omnämnda förslagen hänvisas till den
redogörelse, utskottet i annat sammanhang lämnar för Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 8 framlagda förslag rörande statsbidrag till yrkesutbildning
av sjöfolk av manskapsgrad m. m.
I fråga om det under e) omnämnda förslaget, vilket avser anordnande av
en s. k. biblioteksskola och en kurs för folkbibliotekarier med biblioteksarbetet
som bisyssla, må erinras, att skolöverstyrelsen hemställt örn anvisande
av medel jämväl för anordnande av en kurs örn en vecka för skolbibliotekarier,
kostnadsberäknad till 3 000 kronor, och 4 å 5 kortare kurser
rörande skolbibliotek, kostnadsberäknade till sammanlagt 2 000 kronor.
Departementschefen har emellertid icke ansett sig kunna för närvarande
tillstyrka detta förslag.
Utskottet får — under hänvisning jämväl till vad utskottet i särskilt utlåtande
anfört i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen nr 8 framlagda
förslag rörande statsbidrag till yrkesutbildning av sjöfolk av manskapsgrad
m- m- — tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts under här förevarande punkt
framställda förslag, vilket innebär en anslagshöjning med 209 000 kronor.
Vad beträffar motionen II: 241 finner utskottet det visserligen behjärtansvärt
att åtgärder vidtagas i syfte att ernå ett riktigt utnyttjande av
skolbiblioteken i skolans dagliga arbete, men anser sig likväl — med beaktande
av de av Kungl. Maj:t föreslagna betydande höjningarna av anslagen
till undervisningsändamål — icke nu böra biträda det i motionen framställda
yrkandet. Utskottet, som förutsätter att Kungl. Majit har sin uppmärksamhet
riktad på de i motionen berörda spörsmålen, finner alltså motionen
icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8.
131
a) att riksdagen må till Understöd åt folkbiblioteksväsendet
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
2 341 000 kronor;
b) att motionen II: 241 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
253:o) Anskaffande av fasta fartygsbibliotek. Bidrag till bildningsverksamhet
bland sjömän. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 258, s.
506) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål ävensom
beträffande motionen II: 162 har utskottet i annat sammanhang avgivit
utlåtande, varom utskottet härmed velat
erinra.
254:o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar. Kungl. Majit har (punkt 259, s. 506—509)
föreslagit riksdagen att till Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna
populärvetenskapliga föreläsningar, för budgetåret 1946/47 anvisa ett
anslag av 274 800 kronor, att i huvudsaklig överensstämmelse med de för
budgetåret 1945/46 gällande grunderna och villkoren med av departementschefen
angivna ändringar utgå i enlighet med de närmare bestämmelser,
Kungl. Majit må äga meddela.
Kungl. Majits förslag innebär en anslagshöjning med 46 300 kronor, avseende
bland annat föreläsningar i samband med studiecirkelarbete och på
orter, där lokala föreläsningsanstalter icke finnas.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr E. Gustafsson i Bogla m. fl. väckt motion (lii 97), vari
hemställts, att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla
örn utredning rörande statliga bidrag till resekostnaderna till deltagare
i föreläsnings-, studie- och semesterkurser samt att Kungl. Majit ville för
riksdagen framlägga det förslag vartill utredningen kan föranleda.
Beträffande motiveringen till det motionsvis gjorda yrkandet hänvisas
till motionen.
Kungl. Majits förslag under förevarande punkt har icke givit utskottet
anledning till erinran.
Vidkommande motionen lii 97 får utskottet erinra därom, att frågan örn
grunderna för statens understödjande av det fria och frivilliga bildningsarbetet
för närvarande är föremål för omprövning av 1944 års folkbildningsutredning.
Utskottet förutsätter att de i motionen lii 97 berörda spörsmålen
komma att av utredningen tagas under övervägande. Vid sådant förhållande
saknas enligt utskottets mening anledning för riksdagen att i skrivelse
Utskottet.
132
Statsutskottets utlåtande nr 8.
till Kungl. Majit anhålla om särskild utredning i av motionärerna angiven
riktning. Med vad sålunda anförts torde ifrågavarande motion få anses besvarad.
Utskottet hemställer,
a) att riksdagen må till Understöd åt anstalter och föreningar,
som anordna populärvetenskapliga föreläsningar,
för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 274 800 kronor,
att i huvudsaklig överensstämmelse med de för budgetåret
1945/46 gällande grunderna och villkoren med av departementschefen
angivna ändringar utgå i enlighet med de
närmare bestämmelser, Kungl. Majit må äga meddela;
b) att motionen lii 97 må anses besvarad med vad utskottet
här ovan anfört.
255:o) Understöd för anordnande av flyttande folkhögskolekurser. I
enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 260, s. 509 och 510), vilket innebär
en anslagshöjning med 15 000 kronor med hänsyn till väntad utvidgning
av verksamheten, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Understöd för anordnande av
flyttande folkhögskolekurser för budgetåret 1946/47 anvisa
ett anslag av 90 000 kronor.
256:o) Bidrag till vissa bildningsförbund för organisations- och
administrationskostnader. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt
261, s. 510—512), vilket innebär en anslagshöjning med 16 000 kronor, varav
10 000 kronor avse höjning av bidraget till arbetarnas bildningsförbund,
hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till vissa bildningsförbund
för organisations- och administrationskostnader för budgetåret
1946/47 anvisa ett anslag av 82 000 kronor.
257:o) Understöd till de lungsjukas riksförbunds studieverksamhet.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
P. Olofsson m. fl. (I: 32) och den andra inom andra kammaren av herrar
S. Jonsson i Järvsand och G. Adolfsson (lii 41), har hemställts, att riksdagen
måtte besluta att till de lungsjukas riksförbund bevilja ett anslag av
10 000 kronor till studieverksamhet. Till stöd härför har anförts följande.
De lungsjukas riksförbund, som sedan 1939, då förbundet i sin nuvarande
form bildades, samlat alla av lungsjuka bildade föreningar i en fast organisation,
vilken nu omfattar över 100 föreningar med över 20 000 medlemmar,
har bland annat till uppgift att genom beredande av möjligheter till
studier hjälpa lungsjuka och konvalescenter att vinna inträde i produktionen
i sådana yrken, som ur hälsosynpunkt äro lämpliga.
Förbundet har för detta ändamål organiserat sitt studiearbete både i form
av cirklar, korrespondensstudier och studier i särskilda kurser samt givit
anslag till enskilda studier vid universitet och tekniska skolor m. m.
Statsutskottets utlåtande nr 8. , 133
Antalet av de i förbundets regi studerande lungsjuka uppgick under det
sist förflutna verksamhetsåret till 1 726 personer mot 1 387 året förut. Utanför
nu nämnda siffror kommer den stora socialvårdskurs, som de lungsjukas
riksförbund under tre år å rad anordnat å socialdemokratiska ungdomsförbundets
skola i Bommersvik, där kursdeltagarna under en veckas
tid få en ingående handledning i olika sociala spörsmål såsom socialvården
i Sverige, fattigvårdslagen, folkpensioneringen, tuberkuloslagen, de partiellt
arbetsföras problem, folkbildningsarbetet m. m. och där man haft tillgång
till så framstående föreläsare som statsrådet Tage Erlander, generaldirektör
Karl Höjer, byråchef Ali Berggren, fattigvårdsdirektör Otto Wingson,
sekreterare P. E. Brusewitz, doktor John Lundquist, rektor G. Hirdmän,
assessor Sven Larsson och konsulent Karl Montan m. fl.
Det 40-tal konvalescenter, som helt på förbundets bekostnad årligen deltagit
i denna kurs, ha sedan av sina föreningar kunnat utnyttjas som ett
slags socialkuratorer för föreningskamraterna.
Ytterst tacknämligt vore emellertid örn denna kursverksamhet kunde utökas
både vad antalet deltagare och tiden för kursen beträffar. Behovet
är mycket stort. Samma är förhållandet beträffande förbundets övriga studieverksamhet.
De lungsjukas riksförbunds starkt begränsade resurser omöjliggör emellertid
en eljest mycket välbehövlig och välmotiverad utökning av studieverksamheten
såväl den enskilda som den i cirklar och alldeles speciellt Bommersvikskurserna.
I likhet med motionärerna finner utskottet det behjärtansvärt att åtgärder
vidtagas i syfte att genom beredande av möjligheter till studier hjälpa
lungsjuka och konvalescenter att vinna inträde i produktionen i sådana,
yrken, som för dem äro lämpliga ur hälsosynpunkt. Utskottet anser emellertid,
att denna fråga i första hand bör prövas av Kungl. Majit, och är icke
berett att på i enskilda motioner framställda yrkanden tillstyrka att anslag
beviljas för omförmälda ändamål. Utskottet avstyrker alltså bifall till
motionerna och hemställer,
att motionerna I: 32 och II: 41 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
258:o) Bidrag till verksamheten vid hemgårdar. Bidrag till verksamheten
vid studieliem. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 262,
s. 512 och 513), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa
a) såsom Bidrag till verksamheten vid hemgårdar ett
anslag av 30 000 kronor;
b) såsom Bidrag till verksamheten vid studiehem ett
anslag av 30 000 kronor.
259:o) Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.
för nykterhetens främjande. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
Utskottet.
Utskottet.
134 Statsutskottets utlåtande nr 8. ,
263, s. 513—519), vilket innebär en anslagshöjning med 24 700 kronor, varav
10 000 kronor avse höjning av anslaget till föreläsnings- och instruktionsverksamhet
för nykterhetens främjande m. m. och 8 000 kronor anordnande
av en fortbildningskurs för lärare vid högre skolor, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till undervisnings- och
upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande
för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 355 700 kronor.
260:o) Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 264, s. 519), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd
för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 12 000
kronor.
261:o) Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier. Beträffande vad
Kungl. Majit (punkt 265) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande
ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket
härmed
anmäles.
262:o) Understöd till Siljanskolan. I en inom första kammaren av herr
F. Ström väckt motion (1:134) har hemställts, att riksdagen måtte besluta
att bevilja ett anslag a femtiotusen kronor att tilldelas Signe Bergners
minnesfond eller alternativt att riksdagen måtte bevilja Siljanskolan eller
berörda fond ett årligt anslag att för kommande budgetår utgå med 10 000
kronor.
Beträffande motiveringen till nämnda yrkanden hänvisas till motionen.
Utan att vilja underkänna betydelsen av den vid Siljanskolan bedrivna
verksamheten har utskottet likväl icke funnit att tillräckligt bärande skäl
blivit förebragta för anvisande av statsbidrag i förevarande fall. Utskottet
avstyrker alltså bifall till de i förevarande motion framställda yrkandena
och hemställer,
att motionen I: 134 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
263:o) Statens studielån: Studielånenämnden. Beträffande vad Kungl.
Majit (punkt 266) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande
ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
264:o) Statens studielån: Ersättning till postverket för dess bestyr
nied statens studielån. I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 267,
Statsutskottets utlåtande nr 8. 135
s. 520), vilket innebär en anslagshöjning med 1 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens studielån: Ersättning till
postverket för dess bestyr med statens studielån för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 7 600 kronor.
265:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 268, s. 520—523), vilket innebär uppflyttande av befattningen
som biografbyråns chef från lönegraden A 28 till lönegraden A 30
samt anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetar,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för statens biografbyrå,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Befattning.
1
1
2
1
1
Personalförteckning.
Lönegrad.
. A 30
direktör ..................................
kassör ...................................... Ali
maskinister ................................. A10
kontorist.................................... A 9
maskinist ................................... A 8;
b) till Statens biografbyrå: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 65 300 kronor.
266:o) Statens biografbyrå: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 269, s. 524), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens biografbyrå: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 6 000
kronor.
Gymnastiska centralinstitutet m. m.
267:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 270, s. 525—531), vilket innebär en anslagshöjning
med 8 400 kronor, avseende bland annat beredandet av medel för
anställande av en amanuens vid fysiologiska institutionen, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
136
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis......................... kronor 68 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 85 550
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 22 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............. » 12 950
Summa kronor 189 900;
b) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 189 900 kronor.
268:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Marits förslag (punkt 271, s. 531), vilket innebär en anslagsminskning
med 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 34 100 kronor.
269:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 272, s. 531 och 532), vilket innebär
en anslagshöjning med 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Maldrid,
böcker m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 9 300 kronor.
270:o) Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 273, s. 532), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier
för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 3 000
kronor.
271 :o) Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning i idrott
och gymnastik m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 274,
s. 532), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer -utskottet,
att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild
undervisning i idrott och gymnastik m. m. för budgetåret
1946/47 anvisa ett anslag av 5 500 kronor.
272:o) Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening till lokalhyra
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 275, s. 533), vil
-
Statsutskottets utlåtande nr 8. 137
ket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till Stockholms studenters
idrottsförening till lokalhyra m. m. för budgetåret 1946/47
anvisa ett anslag av 5 500 kronor.
273:o) Understöd åt svenska Dalcroze-institutet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 276, s. 533—537), hemställer utskottet
att riksdagen må såsom Understöd åt svenska Dalcrozeinstitutet
för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 10 000
kronor.
Understöd åt vetenskap, vitterhet
och konst m. m.
274:o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker.
Understöd för utgivande av Svenskt biografiskt lexikon. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 277, s. 538 och 539), vilket beträffande
förstnämnda anslag innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor
och i övrigt oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa
a) till Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk
och läroböcker ett reservationsanslag av 200 000 kronor;
b) till Understöd för utgivande av Svenskt biografiskt
lexikon ett reservationsanslag av 15 000 kronor.
275 :o) Bidrag till utgivande av Svenskt diplomatarium. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 278, s. 539), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till utgivande av Svenskt
diplomatarium för budgetaret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 kronor.
276:o) Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt
förtjänst. Kungl. Majit har (punkt 279, s. 539 och 540), föreslagit riksdagen
att till förevarande ändamål för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag
av 40 000 kronor.
Från och med år 1908 ha till detta ändamål utgått särskilda, av riksdagen
beviljade anslagsmedel, vilka av Kungl. Majit fördelats mellan
därav förtjänta vitterhetsidkare dels såsom fasta, dels i form av för viss
tid givna understöd. Anslaget, som från och med år 1920 till och med budgetåret
1936/37 utgått med 20 000 kronor, höjdes år 1937 till 25 000 kronor
138
Statsutskottets utlåtande nr 8.
och år 1938 till 30 000 kronor. År 1940 sänktes anslaget till 16 000 kronor.
Samtidigt indrogs ett under anslaget till svenska akademien uppfört belopp
av 6 050 kronor till honorarier och understöd åt författare m. fl. Under budgetåren
1942/44 utgick anslaget med 25 000 kronor och under budgetåret
1944/45 med 30 000 kronor. För innevarande budgetår har anslaget höjts
till 40 000 kronor.
Sveriges författarförening har hemställt örn en anslagshöjning med 35 000
kronor till 75 000 kronor.
Departementschefen har, med hänsyn till att anslaget för innevarande
budgetår höjts med 10 000 kronor, förordat, att anslaget för nästa budgetår
uppföres med oförändrat belopp, 40 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr F. Ström väckt motion (I: 13), vari hemställts örn en
anslagshöjning med 35 000 kronor till 75 000 kronor.
Till stöd härför anföres följande.
• i? förhållande till de understöd som övriga nordiska länder lämna den
inhemska litteraturen och dess utövare äro de svenska understöden låga
och vittna icke gott om de svenska statsmakternas uppskattning av skönlitteraturen.
Särskilt äro understöden åt utmärkta författare obetydliga.
Ar 1938 utgjorde anslaget till dessa 30 000 kronor och är nu 40 000 kronor
Men samtidigt har anslaget å 6 050 kronor till svenska akademien för liknande
ändamål indrägt. Summan av statsanslag till vittra författare är
salunda i år blott obetydligt högre än före kriget, ehuru penningvärdet sjunkit
med närmare 50 procent. Statens tjänstemän och många andra ha erhållit
kompensation för dyrtiden. Författarnas understöd har icke ökats i proportion
till dyrtiden. Samtidigt som författarna utelämnats eller bortglömts
av statsmakterna har ingen rättelse skett i den oerhörda börda som åvilar
författarna genom att de icke kompenseras för den organiserade gratisutlånmg
av deras verk, som sker genom de allmänna biblioteken och enskilda
bokbarerna. Pa detta sätt undgår den bokälskande delen av allmänheten
att själv köpa sina böcker och befrias från varje bidrag till arbetaren-förtattaren
för hans arbetsprodukt. Ett enda exemplar av en bok, som inköpes
av ett bibliotek eller en bokbar, kan lånas och gratis läsas av 200—300
boklånare. Lägger man härtill att författarhonoraren i Sverige äro små och
upplagorna utom i fråga örn ett tiotal bestsellers likaledes små, beroende
pa språkområdets begränsning, blir det ekonomiska läget för de svenska författarna
ytterst prekärt. Cirka 80 procent av de svenska författarna ha att
dragas med stora ekonomiska svårigheter, som inverka högst menligt på
deras produktionsförmåga och hindra dem att dels företaga erforderliga studieresor,
dels avsätta något för ålderdomen, som för författarna i regel är
mycket bekymmersam.
Slutligen ha den skärpta beskattningen av litterära stiftelser och de stigande
skatterna i allmänhet ytterligare försvårat författarnas ställning.
„..tnför de sig hopande svårigheterna för Sveriges författare har Sveriges
författarförening hos Kungl. Majit anhallit örn en höjning av det nu utgående
anslaget till författare av utmärkt förtjänst från 40 000 kronor till
Statsutskottets utlåtande nr 8. 139
75 000 kronor. Genom en dylik höjning skulle dels de nu utgående små beloppen
till respektive författare kunna höjas, dels ytterligare ett antal förtjänta
författare beredas understöd i sin förtjänstfulla kulturella gärning
Kungl. Majit har avslagit författarföreningens rimliga hemställan. Motivet
synes vara, att rikets ekonomi äventyras örn Sveriges författare erhålla
ett ökat stöd från det allmännas sida. Då rikets ekonomi icke äventyras
genom mycket betydande nya anslag på andra områden, torde ett mycket
ringa ökat belopp till fromma för den svenska litteraturen icke kunna kullkasta
regeringens budget.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår höjdes anslaget till förevarande
ändamål från och med budgetåret 1945/46 med 10 000 kronor till
40 000 kronor. Att nu i enlighet med vad i motionen I: 13 hemställts ytterligare
höja anslaget med icke mindre än 35 000 kronor kan utskottet icke
tillstyrka. Utskottet ansluter sig alltså till Kungl. Majits förslag och avstyrker
bifall till ifrågavarande motion samt hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag
och med avslag å motionen I: 13, till Understöd at inhemska
skönlitterära författare av utmärkt förtjänst för budgetåret
1946/47 anvisa ett anslag av 40 000 kronor.
277:o) Understöd åt professorn K. O. Östergren för fortsatt utgivande
av Nusvensk ordbok. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 280,
s. 540—544), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt professorn K. O. Östergren
för fortsatt utgivande av Nusvensk ordbok för budgetåret
1946/47 anvisa ett anslag av 12 000 kronor.
278:o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet med
Kungl. Majits förslag (punkt 281, s. 544), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. II.
Thörnberg för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av
3 000 kronor.
279:o) Understöd åt f. d. professorn, docenten P. V. Wieselgren. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 282, s. 544), vilket innebär en
anslagshöjning med 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt f. d. professorn, docenten
P. V. Wieselgren för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag
av 8 800 kronor.
Utskottet.
140
Statsutskottets utlåtande nr 8.
280:o) Bidrag till föreningen Pietas. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 283, s. 544 och 545), vilket innebär en anslagshöjning med 500
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till föreningen Pietas för
budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 3 500 kronor.
Diverse.
281 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Uppsala universitets delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Lunds universitets delfond. Ersättning till statens allmänna
fastighetsfond: Karolinska sjukhusets delfond. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 284, s. 546), vilket beträffande förstnämnda anslag
innebär oförändrad medelsanvisning och en anslagshöjning av de övriga här
angivna, anslagen med respektive 635 000 kronor, 103 000 kronor, 50 000
kronor och 86 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbyggnadernas delfond ett förslagsanslag av 25 000
kronor;
b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 6 035 000
kronor;
c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Uppsala universitets delfcmd ett förslagsanslag av 828 000
kronor;
d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Lunds universitets delfond ett förslagsanslag av 370 000
kronor; och
e) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Karolinska sjukhusets delfond ett förslagsanslag av 899 000
kronor.
282 :o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 285, s. 546 och 547), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må såsom Ersättning till statens domäners
fond för upplåten mark för budgetåret 1946/47 anvisa ett
förslagsanslag av 12 000 kronor.
141
Statsutskottets utlåtande nr 8.
283:o) Planering av allmänna arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 286, s. 547), hemställer utskottet,
att riksdagen må till Planering av allmänna arbeten för
budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 20 000
kronor.
284 :o) Sveriges anslutning till baltisk-geodetiska kommissionen. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 287, s. 547), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Sveriges anslutning till baltiskgeodetiska
kommissionen för budgetåret 1946/47 anvisa ett
förslagsanslag av 2 100 kronor.
285:o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 288, s.
247 och 248), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella
vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 3 200 kronor.
286 :o) Bidrag till svenska institutet i Rom m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 289, s. 548—550), vilket innebär en anslagshöjning
med 7 300 kronor, avseende uppförande av en anslagspost å 2 800 kronor
till två stipendier åt läroverkslärare i klassiska språk och anvisande av 4 500
kronor till en särskild bibliotekarie, tillika sekreterare, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till svenska institutet i
Rom m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av
44 300 kronor.
287 :o) Hyra för ett arbetsbord vid zoologiska stationen i Neapel. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 290, s. 550 och 551), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Hyra för ett arbetsbord vid zoologiska
stationen i Neapel för budgetåret 1946/47 anvisa ett
anslag av 1 800 kronor.
288 :o) Främjande av internationellt-kulturellt samarbete. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 291, s. 551—555), hemställer utskottet,
att riksdagen må till Främjande av internationellt-kulturellt
samarbete för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 125 000 kronor.
142
Statsutskottets utlåtande nr 8.
289:o) Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. Kungl. Majit har
(punkt 292, s. 555—568), föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 121 600 kronor.
Kungl. Marits förslag innebär en anslagshöjning med 61 600 kronor. Det
av Kungl. Majit äskade anslaget skulle disponeras sålunda:
a) Nordiska docentstipendier ........................ kronor 25 800
b) Bidrag till svenska kommittén för nordiskt-akademiskt
samarbete ...................................... » 15 000
c) Bidrag till svenska föreningen Norden för lektorats
verksamhet
..................................... » 55 000
d) Bidrag till svenska föreningen Norden för förmedling
av lärarutbyte .................................. » 10 800
e) Bidrag till svenska föreningen Norden för bestridande
av resekostnader för folkhögskolelever från nordiska
grannländer .............................. » 15 000
Summa kronor 121 600.
Beträffande det under d) omförmälda förslaget har departementschefen
anfört följande.
Svenska föreningen Norden har vidare anhållit om statsbidrag till av föreningen
förmedlat utbyte av lärare inom det allmänna skolväsendet mellan
Sverige, Danmark och Norge. En viss försöksverksamhet av ifrågavarande
slag har, såsom i ärendet framhållits, ägt rum före kriget och under den
sistförflutna höstterminen. Dessa försök böra enligt min mening fortsätta
under nästa läsår och därvid utsträckas även till folkskoleväsendet. Såsom
skolöverstyrelsen anfört, torde ett lärarutbyte även inom folkskoleväsendet
kunna anordnas, även om vissa praktiska svårigheter därvid uppstå. I likhet
med överstyrelsen förutsätter jag, att svensk folk- eller småskollärare,
som åtnjuter ledighet för deltagande i utbytesverksamhet, under tiden skall
få åtnjuta oavkortad lön. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att för
varje särskilt fall meddela de bestämmelser som i sådant avseende och i övrigt
må befinnas erforderliga. Såsom statskontoret framhållit torde hinder
icke möta för Kungl. Majit att därvid medgiva vissa jämkningar i gällande
statsbidragsvillkor. Beträffande de anslagsmedel, som föreningen Norden
äskat för ändamålet, vill jag i likhet med statskontoret framhålla, att ifrågavarande
lärarutbytesverksamhet principiellt bör vila på reciprocitetsgrundvalen,
varför särskilda medel strängt taget icke borde anvisas till bidrag till
utländska lärares vistelse vid svenska skolor. Emellertid synas nu rådande
förhållanden påkalla ett undantag från denna huvudregel. Jag anser mig
sålunda böra för nästa budgetår tillstyrka, att 6 000 kronor anvisas för detta
ändamål. Jag förordar vidare, att bidrag må utgå till svenska lärares resekostnader
och beräknar för detta ändamål ett belopp av Jf 800 kronor.
Utskottet. Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Majits ifrågavarande förslag.
Med anledning av att utskottet under hand erfarit, att centralstyrelsen
för föreningen Norden funne det önskvärt att även ett mindre antal lärår
-
Statsutskottets utlåtande nr 8.
143
utbyten under läsåret 1946/47 kunde äga rum mellan Finland och Sverige
vill utskottet framhålla, att utskottet icke har något att erinra mot att
ovannämnda statsbidrag till föreningen för förmedling av lärarutbyte tages
i anspråk jämväl för nu berörda ändamål.
Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Främjande av nordiskt-kulturellt
samarbete för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 121 600 kronor.
290 :o) Bidrag till bestridande av vissa kostnader för femte nordiska
yrkesskolmötet i Stockholm år 1946. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 293, s. 568—570), hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till bestridande av vissa kostnader
för femte nordiska yrkesskolmötet i Stockholm år
1946 för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 42 000 kronor.
291 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 294, s. 570 och 571), hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 600 000 kronor.
292:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 295,
s. 571), vilket innebär en anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 125 000 kronor.
293:o) Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare
i statens tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 296, s. 571
och 572), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att provisorisk avlöningsförstärkning må enligt
hittills tillämpade grunder utgå under budgetåret
1946/47 till innehavare av sådan ordinarie befattning vid
universiteten i Uppsala och Lund eller vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet, på vilken civila avlöningsreglementet
icke äger tillämpning;
b) till Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 23 000 kronor.
144
Statsutskottets utlåtande nr S.
294 :o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 297, s. 572), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt bejattningshavare i
statens tjänst för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 650 000 kronor.
295:o) Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-
m. fl. anstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 298,
s. 572), vilket innebär en anslagshöjning med 50 000 kronor, huvudsakligen
föranledd av höjning av den tillfälliga löneförbättringen för privatläroverkens
lärarpersonal, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa
statsunderstödda undervisnings- to. fl. anstalter för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.
296 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 299, s. 572 och 573), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 140 000 kronor.
297:o) Barntillägg åt vissa lärare vid statsunderstödda kommunala
läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 300, s. 573),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Barntillägg åt vissa lärare vid statsunderstödda
kommunala läroanstalter för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.
298:o) Kristillägg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 301,
s. 573), hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kristillägg för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 30 000 000 kronor.
299:o) Provisoriskt lönetillägg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 302, s. 573), hemställer utskottet,
att riksdagen må till Provisoriskt lönetillägg för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 13 000 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8. 145
300:o) Reglering av vissa kursförluster. I enlighet med Kungl. Marits
förslag (punkt 303, s. 574), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Reglering av vissa kursförluster för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 4 000
kronor.
Stockholm den 29 mars 1946.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Patdi, Lindström,
Larsson, Andrén, Karl Andersson, Heiding, Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Petersson
och Gustav Emil Andersson; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Svensson i Grönvik, Falla, Rubbestad, Andersson
i Malmö, Wallentheim, Viklund, Malmborg i Skövde, Holmström, fru Alvén, herrar Hoppe och
Petterson i Degerfors;
dock att
vid behandlingen av punkterna 209:o) — 300:o) deltagit herr Berling i stället för herr Karl
Andersson, herr Thäpper i stället för herr Viklund och herr Åkerström i stället för herr Hoppe.
Reservationer:
1) vid punkten 125 (Skolöverstyrelsen: Avlöningar)
dels av herrar Pauli, Lindström, Petersson, Malmborg i Skövde, Holmström,
fru Alvén och herr Hoppe, vilka ansett, att utskottets yttrande och
hemställan bort hava följande lydelse:
»Såsom av---motionen framförda.
Utskottet får erinra därom, att utskottet i fjol — i anledning av motionsvis
gjorda framställningar i ämnet — i sitt utlåtande nr 8 framhöll, att det
syntes utskottet böra övervägas, huruvida andre gymnastikkonsulentens
löneplacering kunde anses lämpligt avvägd med hänsyn tagen till löneplaceringen
för de ordinarie gymnastiklärarna dels vid de allmänna läroverken,
dels ock vid gymnastiska centralinstitutet. Sistnämnda lärare äro placerade
i lönegraden A 24 (en i lönegraden A 26). Gymnastiklärarna vid de
allmänna läroverken tillhöra lönegraden A 20 och vid folk- och småskoleseminarierna
lönegraden A 21.
Bihang till riksdagens protokoll 19hö. 6 sami. Nr S. 10
146
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Enligt utskottets mening synes det med hänsyn till den omfattande oell
självständiga inspektionsverksamhet, som åvilar skolöverstyrelsens andre
gymnastikkonsulent, icke skäligt att denna befattning inplaceras i samma
lönegrad som gymnastiklärare vid seminarierna och i lägre löneställning än
lärarna vid gymnastiska centralinstitutet. I överensstämmelse med vad skolöverstyrelsen
föreslagit och vad i motionen 1:139 påyrkats har utskottet —
i betraktande jämväl av arten och omfattningen av konsulentens arbetsuppgifter
— för sin del funnit motiverat att ifrågavarande befattning uppföres
i lönegraden A 24. Att såsom motionären föreslagit giva befattningen
tjänstebenämningen förste gymnastikkonsulent kan utskottet däremot icke
förorda, utan anser liksom departementschefen tjänsten böra benämnas gymnastikkonsulent.
Vid ett bifall till vad utskottet sålunda föreslagit torde
anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän böra höjas med i runt
tal 1 000 kronor.
Till konsulenten---motioner hemställts.
Vad kamrerarbefattningen---II: 308.
Utskottet biträder---punkt föreslagit.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionen 1:139,
a) godkänna följande---budgetåret 1946/47:
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Befattning. Lönegrad.
1 förste byråsekreterare ......................... A 24
1 gymnastikkonsulent .......................... A 24
1 hjälpkonsulent och inspektör för sinnesslöundervis
ningen
...................................... A 23
1 bibliotekskonsulent ........................... A21
7 byråsekreterare .............................. A21
b) godkänna följande---budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis......................... kronor 424 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis .''. » 29 100
3. Arvoden och särskilda ersättningar till
inspektörer och sakkunniga biträden
m. m., förslagsvis.................. » 22 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 266 700
5. Rörligt tillägg, förslagsvis . ......... » 96 700
Summa kronor 839 200;
Statsutskottets utlåtande nr 8.
147
c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 839 200 kronor;
II. att motionerna---åtgärd föranleda;
III. att motionerna---åtgärd föranleda»;
dels ock av herr Malmborg i Skövde och fru Alvén;
2) vid punkten 179 (Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader
och deras inredning) av herrar Heiding, Mannerskantz, Gustav Emil Andersson,
Svensson i Grönvik och Rubbestad, vilka ansett, att utskottet bort
tillstyrka minskning av det av Kungl. Majit äskade anslagsbeloppet med
125 000 kronor och alltså hemställa,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader
och deras inredning för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av 875 000 kronor;
3) vid punkten 209 (Dövstumskolorna: Avlöningar) av herrar Törnkvist
och Holmström, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka Kungl. Marits
förslag och alltså hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Marits förslag
samt med avslag å motionerna I: 136 och II: 245,
a) godkänna följande---budgetåret 1946/47:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
2 skolköks- och kindergartenlärarinnor......... A15
11 arbetslärare i barndomsskola................ All
4 slöjdlärarinnor ............................ All
Tjänstemän å övergångsstat.
1 maskinist ..........................
A 10
b) godkänna följande---budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
jörslagsvis ....................... kronor 658 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, jörslagsvis » 44 700
3. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal,
förslagsvis ................. » 237 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis .............. » 205 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 143 300
Summa kronor 1 288 000;
148
Statsutskottets utlåtande nr 8.
c) till Dövstumskoloma: Avlöningar för budgetåret 1946/
47 anvisa ett förslagsanslag av 1 288 000 kronor;
4) vid punkten 276 (Understöd åt inhemska skönlitterära författare av
utmärkt förtjänst)
dels av herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli, Lindström,
Törnkvist och Thäpper, vilka ansett, att utskottets yttrande och
hemställan bort hava följande lydelse:
»I anslutning till vad i motionen 1:13 anförts finner utskottet det av
Kungl. Majit under förevarande punkt äskade anslaget icke tillräckligt för
därmed avsett ändamål, men anser sig dock icke böra förorda större anslagsökning
än med 10 000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionen 1:13, till Understöd åt inhemska skönlitterära
författare av utmärkt förtjänst för budgetåret 1946/47 anvisa
ett anslag av 50 000 kronor»;
dels ock av herr Andrén.
Stockholm 1946 Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.