Statsutskottets utlåtande nr 61.
1
Nr 61.
Ankom till riksdagens kansli den 22 mars 1946 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående anslag under försvarets
fonder för budgetåret 1946/47.
(lia avd.)
Försvarets fastighetsfond.
Arméns delfond.
l:o) Vissa byggnadsarbeten m. m. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit
å kapitalbudgeten under försvarets fonder (bilaga 3, punkt 1, s. 6—19 av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4 januari
1946) föreslagit riksdagen att dels till Vissa byggnadsarbeten m. m. för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 21 000 000 kronor, dels ock
medgiva, att i nämnda statsrådsprotokoll (s. 8—19) angivna byggnadsföretag
må komma till utförande med anlitande av berörda anslag, i den mån kostnaderna
icke kunna bestridas från av riksdagen tidigare anvisade anslag
till inom försvarsbeslutets kostnadsram ingående byggnadsarbeten m. m.
Beträffande Kungl. Marits under förevarande punkt framställda förslag
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
2:o) Prisstegringar å byggnadsarbeten m. m. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 2, s. 19 och 20) att till Prisstegringar å byggnadsarbeten
m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 2 800 000
kronor.
Till grund för beräkningarna av kostnadsramen för byggnadsarbeten m. m.
för försvaret under femårsperioden 1942/47 bar som regel lagts prisläget den
1 juli 1941. Med stöd av riksdagens bemyndiganden få inom kostnadsramen
anvisade kvotanslag överskridas med belopp, motsvarande prisstegringar som
inträffat efter nämnda tidpunkt, i den mån sagda ram icke till föl jd av sakRihang
till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 61.
1
2
Statsutskottets utlåtande nr 61.
Utskottet.
liga besparingar kan komma att lämna utrymme härför. Det har förutsatts,
att för täckning av merkostnader av dylik art särskilda anslag skulle komma
att anvisas.
Efter förslag av Kungl. Majit i 1945 års statsverksproposition (kapitalbudgeten:
bil. 2, s. 36 ff.) har riksdagen (skrivelse nr 154) såsom särskilda investeringsanslag
under arméns, marinens och flygvapnets delfonder av försvarets
fastighetsfond för innevarande budgetår anvisat respektive 8 000 000
kronor, 2 000 000 kronor och 6 000 000 kronor till prisstegringar å byggnadsarbeten
m. m. Dessa förstärkningsanslag omfattade de särskilt angivna belopp,
som intill den 1 juli 1944 anvisats från investeringsanslag för budgetåret
1943/44 till mötande av prisstegringar i förhållande till prisläget den
1 juli 1941.
De motsvarande belopp, som anvisats från investeringsanslag under budgetåret
1944/45, uppgå till sammanlagt 12 371 100 kronor.
Anslagen, som alltså äro att betrakta som formella förstärkningsanslag,
korresponderande mot de av riksdagen lämnade bemyndigandena att överskrida
kvotanslagen och därmed även kostnadsramen med hänsyn till inträffade
prisstegringar utöver prisläget den 1 juli 1941, föreslås av föredragande
statsrådet skola upptagas såsom särskilda investeringsanslag under nästa budgetår
med i avrundade belopp 2 800 000, 1 600 000 och 7 800 000 kronor.
Femårsplanens kostnadssiffror hava med hänsyn till prisförhållandena under
de senaste budgetåren måst fastlåsas vid det prisläge, som gällde den 1
juli 1941. Med stöd av riksdagens bemyndigande få emellertid inom kostnadsramen
anvisade kvotanslag överskridas med belopp, motsvarande prisstegringar,
som inträffat efter nämnda tidpunkt, i den mån nämnda ram
icke till följd av sakliga besparingar kan komma att lämna utrymme härför.
I samband härmed förutsattes, att för motvägande av merkostnaderna till
följd av prisstegring särskilda anslag skulle komma att anvisas. I enlighet
härmed har Kungl. Majit nu äskat medel för täckande av kostnader av dylik
art. Förstärkningsanslagen i fråga hava beräknats till sammanlagt
12 200 000 kronor, varav 2 800 000 kronor falla på armén, 1 600 000 kronor
på marinen och 7 -800 000 kronor på flygvapnet. Nämnda belopp avse tiden
intill den 1 juli 1945.
Då Kungl. Majits förevarande förslag står i överensstämmelse med de anslagsprinciper,
som tillämpats för kapitalinvesteringar i försvarets fastighetsfond,
och då de beräkningar, som ligga till grund för de äskade anslagen,
synas vara godtagbara, tillstyrker utskottet, att ifrågavarande förstärkningsanslag
anvisas.
Under respektive delfonder gör utskottet hemställan om anvisande av anslag
för marinen och flygvapnet.
Med avseende å nu förevarande punkt hemställer utskottet,
att riksdagen må till Prisstegringar å byggnadsarbeten m.
m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av
2 800 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 61.
3
3:o) Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 3, s. 20 och 21) att till Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av
150 000 kronor.
För innevarande budgetår ha efter förslag i propositionen 1945: 180 under
arméns, marinens och flygvapnets delfonder av försvarets fastighetsfond anvisats
särskilda investeringsanslag till smärre nybyggnads- och förändringsarbeten
å respektive 100 000 kronor, 60 000 kronor och 40 000 kronor.
Vid anmälan av berörda proposition anförde dåvarande departementschefen
beträffande det föreslagna anslaget under arméns delfond, bland annat,
att inom ett så betydande fastighetsbestånd som det ifrågavarande årligen
måste uppkomma oförutsedda behov av smärre nybyggnads- och förändringsarbeten
av den art, att kostnaderna icke lämpligen borde bestridas från
de för reparation och underhåll av byggnader under fastighetsfonden beräknade
medlen. Sådana kostnader syntes hittills i viss utsträckning det oaktat
ha gäldats från sistnämnda medel. En skarpare avgränsning av de utgifter,
som finge bestridas från ifrågavarande post i staten för försvarets fastighetsfond,
syntes vara möjlig, örn ett anslag till nybyggnads- och förändringsarbeten
stöde till vederbörande myndighets disposition. Häremot hade riksdagen
(skrivelse nr 202) intet att erinra. .
I sina medelsäskanden för nästa budgetår har arméns fortifikationsförvaltning
hemställt, att ett belopp av 400 000 kronor måtte anvisas för smärre nybyggnads-
och förändringsarbeten. För motsvarande ändamål har för nästa
budgetår äskats av marinförvaltningen 200 000 kronor och av flygförvaltningen
50 000 kronor.
Det är uppenbart, framhåller föredragande statsrådet, att medelsbehovet
för arbeten av ifrågavarande art är mycket svårt att beräkna. Erfarenheterna
från innevarande budgetår tydde emellertid på att viss höjning av anslagen
vore erforderlig, även örn en begränsning i förhållande till fortifikationsförvaltningens
och marinförvaltningens äskanden syntes möjlig. Statsrådet
förordade, att anslagen för nästa budgetår bestämdes till 150 000 kronor
under arméns delfond, 75 000 kronor under marinens delfond och 50 000
kronor under flygvapnets delfond. I likhet med vad som vore fallet innevarande
budgetår förutsatte statsrådet, att anslagen finge tagas i anspråk endast
efter beslut av Kungl. Majit i varje särskilt fall och allenast för ändamål, som
icke borde tillgodoses med anlitande av anslagsposterna till reparations- och
underhållskostnader eller genom särskild medelsanvisning under kapitalbudgeten.
Utskottet har icke haft något att erinra mot den av föredragande statsrådet
verkställda beräkningen av medelsbehovet för ifrågavarande ändamål
under respektive försvarsgrenars delfonder av försvarets fastighetsfond. Utskottet
förutsätter emellertid i likhet med statsrådet, att anslagen må tagas
i anspråk endast efter beslut av Kungl. Majit i varje särskilt fall och alle
-
Uls kottet.
4
Statsutskottets utlåtande nr 61.
nast för ändamål, som icke böra tillgodoses med anlitande av anslagsposterna
till reparations- och underhållskostnader eller genom särskild medelsanvisning
under kapitalbudgeten.
Under respektive delfonder gör utskottet hemställan om anvisande av anslag
för marinen och flygvapnet.
I detta sammanhang hemställer utskottet,
att riksdagen må till Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 150 000 kronor.
4:o) Ordnande av Stockholms luftvärnsregementes förläggning. Kungl.
Majit har föreslagit riksdagen (punkt 4, s. 21 och 22) att till Ordnande av
Stockholms luftvärnsregementes förläggning för budgetåret 1946/47 anvisa
ett investeringsanslag av 6 000 000 kronor.
Efter förslag av Kungl. Majit i propositionen 1945:189 beslöt riksdagen
(skrivelse nr 460), att Stockholms luftvämsregemente skulle förläggas till
Norrtälje, varjämte riksdagen för budgetåret 1945/46 anvisade till mark för
övningsfält för regementet ett investeringsanslag av 155 000 kronor och till
ordnande av regementets förläggning ett investeringsanslag av 3 000 000
kronor. Såsom framgår av propositionen beräknades de totala kostnaderna
för uppförande av regementets kasernetablissement m. m. preliminärt till
16 510 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1944.
I sina medelsäskanden för nästa budgetår har arméns fortifikations förvaltning
anfört, att arbetena med etablissementets färdigställande beräknades
kunna bedrivas i sådan takt, att under nämnda budgetår 6 000 000 kronor
borde stå till ämbetsverkets förfogande, varför ämbetsverket hemställt, att
detta belopp måtte anvisas.
Med skrivelse den 15 november 1945 har fortifikationsförvaltningen framlagt
förslag till byggnadsprogram för luftvärnsregementet. Kostnaderna för
programmets genomförande ha beräknats till 16 502 000 kronor enligt nuprisläge.
Av beloppet hänföra sig sammanlagt i runt tal 740 000 kronor till
kostnader för gymnastik- och bastubyggnader samt idrottsplats.
Föredragande statsrådet har för sin del anfört följande.
Jag är icke beredd att nu i detalj taga ställning till de framlagda kostnadsberäkningarna,
vilka emellertid synas mig beträffande vissa i programmet
ingående byggnadsobjekt sluta på alltför höga belopp. Jag förutsätter
därför att, innan ytterligare medel äskas för byggnadsföretagets fullföljande,
närmare utredning förebringas rörande möjligheterna att nedbringa kostnaderna,
eventuellt genom någon förenkling av byggnadsprogrammet. Därvid
bör även verkställas en närmare prövning av utrymmesbehoven, främst i fråga
om förläggningsbyggnader, garage och förråd. Med hänsyn till den reducering
av kadern för det fast anställda manskapet, som kan beräknas bliva resultatet
av 1944 års manskapsutrednings utredningsarbete, synes det icke
uteslutet, att byggnadsprogrammet på denna grund skall kunna något mins
-
Statsutskottets uiiätanae ur 61.
5
kas. I överensstämmelse med för närvarande tillämpade principer förutsätter
jag, att gymnastik- och bastubyggnader samt idrottsplats tills vidare
icke komma till utförande. För den fortsatta utbyggnaden av etablissementet
torde för nästa budgetår böra anvisas ett fortsättningsanslag av 6 000 000
kronor. Då, såsom förutsatts i förenämnda proposition, kostnaderna för
etabLissementets utförande till 50 °/o skola avskrivas med särskilda medel
— nettoinkomsterna från exploateringen av Ladugårdsgärde m. m. — bör
för ändamålet anvisas ett individualiserat anslag.
Utskottet har funnit sig böra tillstyrka det av Kungl. Maj:t för ifrågavarande
ändamål äskade fortsättningsanslaget och får alltså hemställa,
att riksdagen må till Ordnande av Stockholms luftvärnsregementes
förläggning för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 6 000 000 kronor.
5:o) Signalverkstad vid Signalregementet och arméns signalskola. Kungl.
Majit har föreslagit riksdagen (punkt 5, s. 22—25) att till Signalverkstad vid
Signalregementet och arméns signalskola för budgetåret 1946/47 anvisa ett
investeringsanslag av 170 000 kronor.
I skrivelse den 15 november 1945 har arméns fortifikationsförvaltning
framlagt förslag till uppförande av nya verkstäder vid Signalregementet och
arméns signalskola och därvid anfört i huvudsak följande.
Arméförvaltningens tygavdelning har, efter samråd med inspektören för
signaltruppema, till arméns fortifikationsförvaltning överlämnat genom avdelningens
försorg utarbetade förslagsritningar till en verkstadsbyggnad, inrymmande
lokaler för signalverkstad, kabelverkstad med kabelförräd, ackumulatorverkstad
med laddningsrum och ackumulatorförråd samt garageutrymme.
Vidare har genom arméns fortifikationsförvaltnings försorg i samråd
med tygavdelningen utarbetats förslag till verkstadsbyggnad för motorreparationer
m. m.
Beträffande motorverkstadsbyggnaden inhämtas av en inom tygavdelningen
upprättad promemoria, att verkstaden avses skola utnyttjas såsom serviceverkstad
dels för enklare arbeten av så ringa omfattning, att transport
till Stockholms tygstations verkstäder icke lämpligen bör komma i fråga,
dels för reparation av speciell materiel, såsom radiobilar och radiobussar,
då ingrepp erfordras å fordonens speciella utrustning, vilken icke behärskas
av bilmontörer utan specialutbildning. Större bilreparationer samt snickeriarbeten,
som erfordra maskinarbete, äro avsedda att utföras vid Svea ingenjörkårs
verkstäder.
Beträffande åter byggnaden för kabel- och signalverkstäder m. m. har från
tygavdelningen under hand inhämtats följande. Signalverkstaden, vilken avses
för vård av regementets signalmateriel samt viss utbildning av regementets
egna signalmekaniker, måste med hänsyn till risken för radiotekniska
störningar från motorverkstaden anordnas i från motorverkstaden avskild
byggnad. Kabelverkstaden avses i huvudsak för utbildningsverksamhet
vid regementet och signalskolan. Ackumulatorverkstaden med därtill hörande
utrymmen avses för vård och förvaring av regementets ackumulatorer
Utskottet.
6
Statsutskottets utlåtande nr 61.
Utskottet.
samt viss utbildningsverksamhet. Garaget slutligen avses som reparationslokal
för radiobilarnas fasta radioutrustning samt vissa övningar i bilradiotjänst.
Fortifikationsförvaltningen har beräknat kostnaderna för motorverkstaden
till 290 250 kronor och för signal- och kabelverkstaden till 158 500 kronor.
Härtill komma kostnader för administration och oförutsedda utgifter, beräknade
till 27 250 kronor, samt för vissa flyttningar, 4 500 kronor. Totalt skulle
således erfordras 480 500 kronor.
Föredragande statsrådet har funnit behov föreligga av den föreslagna signalverkstaden,
vilken även skulle inrymma lokaler för reparationer av kablar,
kabelförråd, ackumulatorförråd samt garageutrymme. Denna verkstad
erfordras nämligen, framhåller statsrådet, för reparationer och vård av den
mycket dyrbara och tekniskt komplicerade materiel, som framför allt under
de senare åren tilldelats Signalregementet. Däremot hade statsrådet av den
föreliggande utredningen icke blivit övertygad om behovet av motorverkstad
vid Signalregementet, i varje fall icke av den storlek som föreslagits.
De av fortifikationsförvaltningen beräknade kostnaderna för signalverkstaden
förefölle statsrådet höga. Statsrådet förutsatte att vissa minskningar av
desamma skulle visa sig möjliga. I avsaknad av närmare utredning härutinnan
beräknade statsrådet nu för ändamålet, inklusive kostnader för administration
och oförutsett samt vissa omflyttningar, ett belopp av (158 500 + 9 500
+ 2 000 =) 170 000 kronor.
Statsrådet har slutligen framhållit att, då de ifrågavarande kostnaderna
vore föranledda av Mariebergsområdets exploatering, kostnaderna för erforderlig
grundavskrivning borde bestridas av inkomsterna av exploateringen.
Utskottet, som icke har något att erinra mot att den ifrågavarande signalverkstaden
kommer till utförande, har ansett sig böra godtaga den av föredragande
statsrådet verkställda beräkningen av medelsbehovet för ändamålet.
I likhet med statsrådet anser utskottet kostnaderna för erforderlig grundavskrivning
böra bestridas av inkomsterna av Mariebergsområdets exploatering.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må till Signalverkstad vid Signalregementet
och arméns signalskola för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 170 000 kronor.
6:o) Nytt garnisonssjukhus för Stockholms garnison. Beträffande Kungl.
Maj:ts framställning om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 6) har
riksdagen (statsutskottets utlåtande nr 51) redan fattat beslut, varom utskottet
velat här
erinra.
Statsutskottets utlåtande nr 61.
7
7:o) Vissa markförvärv för armén. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 7, s. 25—37) att till Vissa markförvärv för armén för budgetåret 1946/
47 anvisa ett investeringsanslag av 335 000 kronor.
Inlösen av nyttjanderätt till viss kronoegendom inom försvarsväsendets radioanstalts
förläggningsområde. Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1941:305
anvisade riksdagen (skrivelse nr 492) å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor för ordnande
av förläggningen för försvarsväsendets radioanstalt. Genom beslut
den 15 maj 1942 uppdrog Kungl. Maj:t åt dåvarande arméförvaltningens
fortifikationsstyrelse att med anlitande av förenämnda anslag gå i författning
om utförande av vissa för radioanstaltens förläggning erforderliga byggnadsoch
anläggningsarbeten samt förordnade bland annat, att vissa för anstaltens
förläggning erforderliga markområden skulle från och med tidpunkt, varom
överenskommelse finge träffas mellan domänstyrelsen och fortifikationsstyrelsen,
överföras från domänstyrelsens till lantförsvarets vård och förvaltning.
Kungl. Maj:t uppdrog därjämte åt fortifikationsstyrelsen att träffa överenskommelser
nied vederbörande arrendatorer av ifrågavarande kronoegendomar
rörande ersättning för det intrång som under arrendetiden kunde
komma att förorsakas dem genom radioanstaltens förläggning till kronoegendomama
i fråga. Genom beslut den 5 november 1943 förordnade Kungl.
Maj:t, efter framställning av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse, att av
ifrågavarande arrendatorer innehavd nyttjanderätt till kronoegendomarna
skulle i den utsträckning, fortifikationsstyrelsen föreslagit, för försvarsändamål
avstås till kronan i den ordning lagen den 12 maj 1917 örn expropriation
stadgade.
I sina medelsäskanden för budgetåret 1946/47 har arméns fortifikationsförvaltning
anfört, att vederbörande underrätt genom lagakraftvunnen dom förpliktat
kronan att i expropriationsersättningar, rättegångs- och räntekostnader
samt ersättningar till expropriationsnämndens ledamöter utgiva ett sammanlagt
belopp av omkring 16 000 kronor. Då ränta å expropriationsersättningama
skulle utgå med 6 % från dagen för områdenas ianspråktagande
eller den 1 januari 1943, hade förvaltningen, i syfte att minska kronans kostnader
i ärendet, omedelbart utbetalat ersättningarna med anlitande av till
förvaltningens förfogande stående för andra ändamål avsedda medel. Fortifikationsförvaltningen
beräknade vidare, att ett ytterligare belopp av 1 000
kronor kunde komma att erfordras, då arrendatorerna framställt krav på ersättning
för intrång, som skulle ha förorsakats dem efter det expropriationsnämnden
verkställt uppskattning av expropriationsföremålen. Sammanlagt
erfordrades sålunda ett belopp av (16 000 + 1 000=) 17 000 kronor för inlösen
av ifrågavarande nyttjanderätter.
Föredragande statsrådet har, då för anläggningens utförande anvisade medel
icke syntes lämna tillgång till kostnadernas bestridande, tillstyrkt alt för
ändamålet anvisades ett belopp av 17 000 kronor.
8
Statsutskottets utlåtande nr 61.
Förvärv av fältskjutningsterräng för Jämtlands fältjägarregemente. I anledning
av Kungl. Maj:ts proposition 1942:285 anvisade riksdagen (skrivelse nr
356) å kapitalbudgeten under försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens
delfond, å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 ett
reservationsanslag av 5 850 000 kronor till vissa markförvärv. I anslaget ingick
en anslagspost av 250 000 kronor till förvärv av mark till fältskjutningsterräng
för Jämtlands fältjägarregemente. Med hänsyn till att markersättningarna
i de fall, där expropriation måst tillgripas, visat sig uppgå till högre
belopp än som ursprungligen beräknats, har uppkommit en merkostnad
av 99 000 kronor, vilket belopp äskats för nästa budgetår.
Utvidgning av Livregementets grenadjärers övningsfält. Sedan 1941 års riksdag
(skrivelse nr 356) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/
42 anvisat förutnämnda reservationsanslag av 5 850 000 kronor till vissa
markförvärv, av vilket ett belopp av 380 000 kronor avsågs för utvidgning av
Livregementets grenadjärers övningsfält, förvärvade kronan genom frivilliga
av Kungl. Maj :t godkända avtal vissa i Hovsta socken belägna markområden,
vilka tillädes övningsfältet. Genom utvidgningen avsågs bland annat att bereda
möjlighet till fältmässiga skjutövningar å övningsfältet enskilt och i
mindre förband. Ett i förenämnda socken beläget hemman, bestående av
fastigheterna Leketorp l1, Förlunda l7 och Lund l7, gränsar intill övningsfältet.
Hemmanets utfartsväg sträcker sig över övningsfältet, där fältskjutning
äger rum omkring 150 dagar årligen. På grund av detta förhållande lia
olägenheter uppstått för de å hemmanet boende. Då det visat sig icke vara
möjligt att till rimliga kostnader anordna en annan utfartsväg och då denna
dessutom skulle få en oförmånlig sträckning, har föredragande statsrådet
tillstyrkt ett av arméns fortifikationsförvaltning framställt förslag örn förvärv
av hemmanet. Härigenom skulle, framhåller statsrådet, även vinnas
en värdefull utvidgning av övningsfältet, som möjliggjorde dess utnyttjande
för fältskjutningar i högre grad än hittills. Ett med hemmanets ägare träffat
preliminärt avtal, enligt vilket detsamma överlätes till kronan mot en köpeskilling
av 30 000 kronor borde enligt statsrådet godkännas. Statsrådet har
därför tillstyrkt, att nämnda belopp beräknades för ändamålet.
Förvärv av mark för skjutbana för Skånska luftvärnskåren. Skånska luftvärnskåren
disponerar för närvarande huvudsakligen endast en privat skjutbana
vid Limhamn, som ligger en och en halv mil från kårens etablissement.
Det långa avståndet till skjutbanan har ansetts vara till avsevärd
olägenhet. Därtill kommer, att skjutningarna å denna bana ofta
måste avbrytas av hänsyn till sjöfarten samt att banan icke kan disponeras i
önskvärd utsträckning. Föredragande statsrådet har därför funnit det angeläget,
att en ny skolskjutningsbana anordnas för kåren. För erforderligt
markförvärv har beräknats ett belopp av 42 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 61.
9
Utvidgning av Sundsvalls luftvärnskårs övningsområde. Då en av luftvärnsartilleriets
beredskapsdivisioner, vilken sedermera i enlighet med 1942 års
försvarsbeslut omorganiserades till luftvämskar och erhöll benämningen
Sundsvalls luftvämskår, förlädes till Sundsvall, upplät staden utan vederlag
kårens nuvarande område som förläggnings- och övningsområde för divisionen,
varjämte staden på en tid av 25 år mot en årlig avgift av 3 000
kronor till kronan utarrenderade de invid området belägna stadsägorna nr
761 och 763. I och med divisionens utbyggnad till en kår har emellertid
övningsområdet, som från början varit väl knappt tillmätt, blivit för litet.
Föredragande statsrådet har därför tillstyrkt ett av arméns fortifikationsförvaltning
framlagt förslag örn förvärv fran staden av saväl förenämnda
stadsägor som stadsägorna nr 760 och 762 samt delar av stadsägorna nr
1093 och 1181. Statsrådet har därvid framhållit, att luftvärnskåren för kortare
övningspass i artilleritjänst vore helt hänvisad till stadsägan nr 763,
liksom att stadsägan nr 761 i viss utsträckning redan nu användes för övningar.
Förvärvet av stadsägorna nr 760 och 762 motiverades enligt statsrådet
framför allt av att å dessa stadsägor befintliga byggnader med fördel
kunde användas till tjänstebostäder för viss ekonomipersonal. Statsrådet
har i detta sammanhang beräknat medel endast för markförvärven och förutsatt
att kostnaderna för förvärv av byggnaderna samt omändring av desamma
finge bestridas från de medel, som riksdagen (skrivelse nr 107) efter
förslag av Kungl. Majit i 1944 års statsverksproposition (kapitalbudgeten:
bil. 2, s. 22) anvisat för bland annat tjänstebostäder vid Sundsvalls luftvärnskår.
Statsrådet har vidare funnit det skäligt, att kronan även inlöser en å stadsägan
nr 1181 befintlig, enskild person tillhörig byggnad, ehuru någon juridisk
skyldighet därtill icke föreligger.
Det borde enligt statsrådet få ankomma på Kungl. Majit att efter förslag
av fortifikationsförvaltningen meddela bestämmelser rörande nu berörda
byggnaders invärderande i fastighetsfonden.
Kostnaderna för den sålunda föreslagna utvidgningen av luftvärnskårens
övningsområde lia beräknats till 110 000 kronor.
Utvidgning av Luleå luftvärnskårs övningsområde. Efter förslag av Kungl.
Majit i propositionen 1942: 322 anvisade riksdagen (skrivelse nr 409) å kapitalbudgeten
under försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens
delfond, å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag
av 1 300 000 kronor till vissa markförvärv. I anslaget ingick en
anslagspost av 138 000 kronor till förvärv av mark för Luleå luftvämskår.
Inom det område, som förvärvades med anlitande av nämnda anslagspost
och ett för oförutsedda utgifter avsett belopp, äro stadsägorna nr 829 A och
nr 868 belägna. Vid markförvärvet övervägdes att även inköpa nämnda stadsägor.
På grund av att ägarna till nämnda stadsägor då betingade sig ersättningar,
som väsentligt överskredo stadsägornas vid värdering åsätta värden,
och det icke befanns vara oundgängligen nödvändigt ur militär synpunkt att
10
Statsutskottets utlåtande nr 61.
förvärva ägorna, uteslötos dessa ur övningsfältet. Stadsägan nr 868 är belägen
inom den del av övningsområdet, som mest utnyttjas för övningar och
intill en av kronan nyanlagd skjutbana. Stadsägan nr 829 A ligger närmare
övningsområdets gräns.
Sedan ägaren till stadsägan nr 868 numera sänkt sitt försäljningsanbud
fran tidigare 40 000 till 25 000 kronor och med hänsyn till olägenheterna ur
hans synpunkt av grannskapet till övningsfältet hemställt, att kronan måtte
förvärva fastigheten, borde enligt föredragande statsrådet denna fråga tagas
under förnyad prövning.
Statsrådet hade funnit billighetsskäl tala för ett förvärv av fastigheten. Därtill
komme att därigenom möjliggjordes ett rationellare utnyttjande av denna
del av övningsområdet samt att de å fastigheten befintliga byggnaderna, som
vöre i relativt gott skick, kunde utnyttjas för militära behov. Statsrådet ansåge
sig därför böra tillstyrka förvärv av fastigheten och hade ingen erinran mot
priset för densamma, 25 000 kronor.
Då stadsägan nr 829 A icke hade samma utsatta läge som stadsägan nr 868
och ägaren till den förra stadsägan icke anmält någon önskan att sälja sin
fastighet till kronan, syntes enligt statsrådet anledning icke föreligga att överväga
inköp av denna stadsäga.
Sammanfattning.
I följande sammanfattning hava upptagits de av föredragande statsrådet
under förevarande punkt förordade medelsanvisningarna avseende budget
-
året 1946/47.
Inlösen av nyttjanderätt till viss kronoegendom inom för
svarsväsendets
radioanstalts förläggningsområde........ kronor 17 000
Förvärv av fältskjutningsterräng för Jämtlands fältjägarregemente
.......................................... » 99 000
Utvidgning av Livregementets grenadjärer övningsfält .... » 30 000
Förvärv av mark för skjutbana för Skånska luftvärnskåren » 42 000
Utvidgning av Sundsvalls luftvämskårs övningsområde .... » Ilo 000
Utvidgning av Luleå luftvämskårs övningsområde........ » 25 000
Summa kronor 323 000.
För mötande av oförutsedda utgifter föreslår föredragande statsrådet, att
det anslag, som bör anvisas för förutnämnda ändamål, bestämmes till 335 000
kronor. Beloppet har ansetts lämpligen böra anvisas såsom icke specificerat
investeringsanslag, beträffande vars disposition Kungl. Majit borde äga meddela
föreskrifter.
Utskottet. Under förevarande punkt har föredragande statsrådet anmält vissa armén
berörande markförvärv, i huvudsak avseende utvidgning av övnings- och
fältskjutningsterräng. Utskottet har funnit behovet härav i varje särskilt fall
Statsutskottets utlåtande nr 61.
11
styrkt och förordar, att de ifrågasatta markförvärven komma till stånd. Enligt
de verkställda kostnadsberäkningarna, mot vilka utskottet icke funnit
anledning till erinran, skulle för nästa budgetår erfordras en medelsanvisning
av 335 000 kronor.
Utskottet, som ej heller i övrigt haft något att erinra mot vad statsrådet
under förevarande punkt anfört, får hemställa,
att riksdagen må till Vissa markförvärv för armén för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 335 000
kronor.
Marinens delfond.
8:o) Vissa byggnadsarbeten m. m. Kungl. Maj:! har föreslagit riksdagen
(punkt 8, s. 37—85) att dels till Vissa byggnadsarbeten m. m. för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 950 000 kronor, dels ock medgiva,
att i statsrådsprotokollet angivna byggnadsföretag må komma till utförande
med anlitande av berörda anslag, i den mån kostnaderna icke kunna bestridas
från av riksdagen tidigare anvisade anslag till inom försvarsbeslutets
kostnadsram ingående byggnadsarbeten m. m.
Beträffande Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
9:o) Prisstegringar å byggnadsarbeten m. m. Under hänvisning till vad
utskottet ovan under punkten 2 anfört får utskottet i enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 9, s. 85) hemställa,
att riksdagen må till Prisstegringar å byggnadsarbeten m.
m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av
1 600 000 kronor.
10:o) Smärre nybyggnads- oell förändringsarbeten. Under hänvisning till
vad utskottet ovan under punkten 3 anfört får utskottet i överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 85) hemställa,
att riksdagen må till Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 75 000 kronor.
12
Statsutskottets utlåtande nr 61.
Flygvapnets delfond.
ll:o) Vissa byggnadsarbeten m. m. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 11, s. 86—105) att dels till Vissa byggnadsarbeten m. m. för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 28 500 000 kronor, dels ock
medgiva, att i statsrådsprotokollet angivna byggnadsföretag må komma till
utförande med anlitande av berörda anslag, i den mån kostnaderna icke
kunna bestridas från av riksdagen tidigare anvisade anslag till inom försvarsbeslutets
kostnadsram ingående byggnadsarbeten m. m.
Beträffande Kungl. Majits under förevarande punkt framställda förslag
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
12 :o) Prisstegringar å byggnadsarbeten m. ni. Under hänvisning till vad
utskottet ovan under punkten 2 anfört får utskottet i enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 12, s. 105) hemställa,
att riksdagen må till Prisstegringar å byggnadsarbeten
m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av
7 800 000 kronor.
13:o) Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten. Under hänvisning till
vad utskottet ovan under punkten 3 anfört får utskottet i överensstämmelse
med Kungl. Majits förslag (punkt 13, s. 105) hemställa,
att riksdagen må till Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 50 000 kronor.
Försvarets fabriksfond.
14 :o) Anskaffning av maskiner och utrustning in. m. Försvarets fabriksverks
dispositionsanslag. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 14,
s. 105—107) att för budgetåret 1946/47 anvisa följande investeringsanslag,
nämligen till Anskaffning av maskiner och utrustning m. m. 1 000 000 kronor
samt såsom Försvarets fabriksverks dispositionsanslag 100 000 kronor.
Efter förslag av Kungl. Majit i 1945 års statsverksproposition (kapitalbudgeten:
bil. 2, s. 121 ff.) har riksdagen (skrivelse nr 154) för innevarande
budgetår å kapitalbudgeten under försvarets fabriksfond för anskaffning av
maskinutrustning m. m. samt för byggnadsarbeten vid fabriksverket anvisat
Statsutskottets utlåtande nr 61.
13
följande investeringsanslag, nämligen till Ersättningsanskaffning och förnyelsearbeten
750 000 kronor, till Nyanskaffning av maskiner och utrustning
250 000 kronor samt till Diverse byggnadsarbeten 50 000 kronor.
I skrivelse den 27 augusti 1945 angående medelsbehoven för nästa budgetår
har försvarets fabriksstyrelse anfört, att fabriksstyrelsen även för nästkommande
budgetår vore i behov av medel för ifrågavarande ändamål och att
någon ändring i anslagsbeloppen icke vore erforderlig beträffande de två
förstnämnda anslagen. Anslaget till diverse byggnadsarbeten syntes däremot
fabriksstyrelsen knappast vara tillfyllest för att tillgodose vid tidpunkten för
anslagsäskandenas avgivande icke förutsedda behov av medel för byggnadsändamål.
Ämbetsverket har därom vidare anfört följande.
För närvarande finnas inga andra medel tillgängliga inom fabriksverket för
dylika icke förutsedda behov av ersättning eller nyanskaffning av byggnader
inom fabriksverket. Behov av att snabbt få ett mindre byggnadsarbete utfört
kan i en verksamhet av den art, som bedrives av fabriksverket, lätt uppkomma.
Skador å byggnader och anläggningar kunna exempelvis förorsakas av
naturhändelser. Av drifttekniska skäl kan en mindre ombyggnad eller,tillbyggnad
bliva erforderlig, varvid ett avvaktande av riksdagsbeslut i frågan
kan medföra betydande kostnader. Upptagandet av en ny tillverkningsdetalj
kan nödvändiggöra vissa kompletteringar av byggnaderna vid en fabrik. Behovet
av ett investeringsanslag att tjäna till reserv för ändamål, varom nu är
fråga, kommer att bliva så mycket större, i den mån civila tillverkningar
upptagas inom verket. Styrelsen kan därvid få vara beredd att utan tidsutdräkt
upptaga tillverkningar, vilka tidigare icke förekommit inom verket,
medförande vissa investeringskostnader. Enligt styrelsens förmenande bör,
för att ifrågavarande anslag skall kunna på ett riktigt sätt fylla sin uppgift att
tillgodose fabriksverkets behov av såväl ersättningsanskaffningar som nyanskaffningar
av byggnader och anläggningar, anslaget upptagas till ett belopp
av åtminstone 300 000 kronor för nästkommande budgetår.
I yttrande över fabriksstyrelsens här berörda äskanden har riksräkenskapsverket
anfört följande.
Riksräkenskapsverket vill erinra, att man numera för de affärsdrivande
verkens del frångått de särskilda anslagen för ersättningsanskaffning och förnyelsearbeten.
Det anslag till ersättningsanskaffning och förnyelsearbeten å
750 000 kronor som fabriksstyrelsen nu äskar avses helt för anskaffning av
maskiner och utrustning. Gränserna mellan detta anslag och anslaget till nyanskaffning
av maskiner och utrustning äro svävande. Riksräkenskapsverket
förordar därför, att dessa båda anslag sammanslås till ett anslag. Anslaget
till diverse byggnadsarbeten — som motsvarar de dispositionsanslag, som
numera uppförts i investeringsstaterna för de affärsdrivande verken och som
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit för väg- och vattenbyggnadsväsendets
förrådsfond — bör även avse kostnader som kunna förorsakas genom
brand och olyckshändelser. Enligt framställningen bar fabriksstyrelsen,
bland annat av detta skäl, ansett sig böra föreslå en avsevärd böjning av anslagsbeloppet.
Riksräkenskapsverket tillstyrker styrelsens förslag samt förordar,
att anslaget från och med nämnda budgetår upptages under rubriken
Försvarets fabriksverks dispositionsanslag.
14
Statsutskottets utlåtande nr 61.
Utskottet.
Föredragande statsrådet har för egen del anfört följande.
Jag har intet att erinra mot fabriksstyrelsens beräkning för nästa budgetår
av medel till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten samt till nyanskaffning
av maskiner och utrustning. I enlighet med riksräkenskapsverkets
förslag torde dock anslag i likhet med vad som numera tillämpas vid de
affärsdrivande verken höra sammanslås till ett anslag, som lämpligen kan
kallas Anskaffning av maskiner och utrustning m. m. På de av fabriksstyrelsen
anförda skälen finner jag mig böra förorda viss höjning av anslaget till
diverse byggnadsarbeten. Jag anser dock, att höjningen bör begränsas till
50 000 kronor och beräknar därför för ändamålet ett belopp av 100 000 kronor
för nästa budgetår. Vid anmälan av anslagsbehovet för innevarande budgetår
framhöll jag, att anslagsrubriceringen icke syntes helt tillfredsställande,
då anslaget närmast vore att betrakta som ett reguljärt dispositionsanslag. I
enlighet med riksräkenskapsverkets förslag finner jag mig därför nu böra förorda,
att anslaget i fortsättningen benämnes Försvarets fabriksverks dispositionsanslag.
Utskottet har icke haft något att erinra mot den föreslagna sammanslagningen
av de nuvarande anslagen till Ersättningsanskaffning och förnyelsearbeten
samt till Nyanskaffning av maskiner och utrustning till ett gemensamt
anslag under benämningen Anskaffning av maskiner och utrustning m. m. Ej
heller har utskottet funnit anledning till erinran mot beräkningen av det för
detta ändamål erforderliga medelsbehovet, 1 000 000 kronor, innebärande
oförändrat anslagsbelopp.
Föredragande statsrådet har i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag
förordat, att det nuvarande anslaget till Diverse byggnadsarbeten i fortsättningen
benämnes Försvarets fabriksverks dispositionsanslag. Den föreslagna
ändringen i anslagsrubriceringen synes böra godtagas. Utskottet har vidare
funnit sig böra tillstyrka, att anslaget i enlighet med statsrådets förslag höjes
med 50 000 kronor till 100 000 kronor, därvid utskottet emellertid förutsätter
att medel från anslaget icke får tagas i anspråk annat än efter Kungl.
Maj:ts prövning i varje särskilt fall av uppkommande byggnadsbehov.
Åberopande det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa
a) till Anskaffning av maskiner och utrustning m. m. ett
investeringsanslag av 1 000 000 kronor;
b) såsom Försvarets fabriksverks dispositionsanslag ett investeringsanslag
av 100 000 kronor.
Stockholm den 22 mars 1946.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Statsutskottets utlåtande nr 61.
15
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Lindström, Karl Andersson,
Gustaf Karlsson, von Heland, Gillström, Berling, fröken Andersson, herrar Johan
Eric Ericson, Sundberg, Albertsson och Ivar Persson; samt
från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Rubbestad, Andersson i Malmö,
Mårtensson, Viklund, Holmström, fru Alvén, herrar Petterson i Degerfors, Boman i Kieryd,
Onsjö och Birke.