Statsutskottets utlåtande nr 46.

1

Nr 46.

Ankom till riksdagens kansli den 8 mars 1946 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
för budgetåret 1946/47 till anskaffning av ytterligare
maskinaggregat i vissa kraftstationer.

(4:e avd.)

I propositionen nr 63 Ilar Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 8 februari
1946, föreslagit riksdagen att för budgetåret 1946/47 å kapitalbudgeten under
statens affärsverksfonder, statens vattenfallsverk, anvisa dels till Ett sjätte
maskinaggregat i Västerås ångkraftstation ett investeringsanslag av 2 500 000
kronor, dels ock till Ett nionde maskinaggregat i Porjus kraftstation ett investeringsanslag
av 3 000 000 kronor.

Västerås ångkraftstation. Vattenfallsstyrelsen bar meddelat, att i ångkraftverket
i Västerås för närvarande funnes fem maskinaggregat med en kapacitet,
som vid lägsta specifika ångförbrukning uppginge till 84 MW samt vid
högsta tillåtna effekt utgjorde vid långtidsdrift 98 MW och vid korttidsdrift
112 MW. Turbinernas sammanlagda ångförbrukning vore, räknat per kilowattimme,
vid 98 MW ca 5 % och vid 112 MW ca 10 % högre än vid
84 MW. Den snabba ökningen av belastningen nödvändiggjorde en omedelbar
utvidgning av kraftverkets kapacitet. Då det med hänsyn till maskinernas
mekaniska påfrestningar och bränsleekonomien vore mindre lämpligt att
under längre tid driva kraftverket med större effekt än 98 MW, för vilken
effekt kraftverket kunde komma att under längre tid tagas i anspråk redan
under budgetåret 1946/47, vore det önskvärt att öka maskineffekten genom
inmontering av ett nytt maskinaggregat av ungefär samma storlek som det
största av de hittills installerade. Vissa delar av den nuvarande pannanläggningen
borde under alla förhållanden förnyas. Med den lägre specifika
ångförbrukning, som skulle ernås efter insättning av det nya maskinaggregatet,
bleve ångpannorna, örn samtliga vore i drift vid långtidsköming, tillräckliga
för 135 MW. Därvid förutsattes, att kol användes för ca 75 % och
olja för ca 25 % av effekten. Maximieffekten vid korttidsdrift bleve ca
150 MW. Örn det största aggregatet tillfälligt behövde tagas ur drift, bleve
maximieffekten 112 MW mot för närvarande 62 MW.

Enligt styrelsens beräkningar skulle genom tillkomsten av eli nytt modernt
ångturbinaggregat bränsleekonomien förbättras i väsentlig grad vid
höga belastningar, nämligen vid 70 MW med 8 %, vid 80 MW med 9 %,
vid 90 MW med 10 %, vid 100 MW med 12 % och vid 110 MW med 17 °/o.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 46—47.

1

2

Statsutskottets utlåtande nr 46.

Kostnaden för det nya maskinaggregatet har av styrelsen beräknats till
sammanlagt 4 100 000 kronor, varav 3 000 000 kronor avsetts för ångturbingenerator
med ångutrustning, 500 000 kronor för transformator och ställverksutrustning
samt 600 000 kronor för byggnadsarbeten. Kostnaden för utvidgningen
syntes styrelsen låg i förhållande till det effeklbelopp, som kunde
utvinnas, och den förbättring av bränsleekonomien, som det vore möjligt att
ernå. Av totalkostnaden hade ett belopp av 2 500 000 kronor beräknats bliva
erforderligt under budgetåret 1946/47.

Departementschefen har anfört följande.

Den vid stationen i Västerås alstrade ångkraften kan numera betraktas
huvudsakligen som reservkraft och fyller som sådan viktiga funktioner. Den
användes mera kontinuerligt under de då och då återkommande lågvattenperioderna,
och den sättes kortvarigt in för att avveckla de även under normala
förhållanden ofta uppträdande belaslningstopparna.

Med hänsyn tagen till stationens kapacitet är det i en ångkraftstation nedlagda
kapitalet obetydligt i jämförelse med anläggningskostnaden för en vattenkraftstation.
Däremot äro givetvis driftkostnaderna — och då särskilt de
rörliga kostnaderna —- avsevärt högre vid en ångkraftstation än vid en vattenkraftstation.
Dessa förhållanden göra det ekonomiskt mest förmånligt att
använda en kombination av vatten- och ångkraftstationer, därvid de förra i
huvudsak ha att tillgodose de mera kontinuerliga kraftbehoven och de senare
få tjäna som reserv, då vattenkraften av en eller annan anledning tryter eller
eljest icke förslår. Vid en dylik kombination bör en lämplig avvägning ske
av mängden utbyggd krafteffekt av de båda olika slagen.

Under de senaste åren har vattenkraft nyttiggjorts i stor omfattning, och
betydande tillskott äro beslutade eller planerade. Samtidigt har visserligen behovet
av ångkraft, relativt sett, minskat tack vare vattenregleringar med därav
följande större jämnhet i vattenkraftproduktionen. För bibehållandet av
jämvikten i kraftsystemet erfordras det oaktat en viss ökning även av den
tillgängliga ångkraftreserven. Ehuru jag tidigare förordat, att avsevärda belopp
till investeringar i statens vattenfallsverk må upptagas såväl å riksstaten
för nästa budgetår som å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår,
finner jag mig därför böra biträda vattenfallsstyrelsens framställning om
anvisande av medel för anskaffande av ett sjätte maskinaggregat i Västerås
ångkraftstation. Mot den av styrelsen verkställda beräkningen av kostnaderna
för ett nytt modernt ångturbinaggregat och de i samband med insättningen av
aggregatet erforderliga byggnadsarbetena m. m., sammanlagt 4 100 000 kronor,
har jag ej funnit skäl till erinran. I enlighet med vad styrelsen föreslagit
torde ett belopp av 2 500 000 kronor böra anvisas för nästa budgetår.

Porjus kraftstation. Porjus kraftstation är nu utbyggd nied två tilloppsoch
två avloppstunnlar, en var med 50 m2 genomskämingsarea. Arbetet med
en tredje tillopp stunnel pågår för närvarande och väntas kunna avslutas
under nästa budgetår. Kraftverkets kapacitet har successivt ökats dels genom
ombyggnad av två aggregat (nr 2 och 5) och insättning av ett nytt
aggregat (nr 8), dels genom höjning av dämningen ovanför Porjus, dels slutligen
genom nya regleringar i Suorva. Maximieffekten vid kraftverket utgör
nu 115 000 kW, och energiproduktionen uppgår vid normal vattentillgång
till 785 MkWh per år. Vattenförbrukningen är vid full effekt 265 kubikmeter
per sekund.

Statsutskottets utlåtande nr 46.

3

I propositionen 1944: 93 förordade dåvarande departementschefen utförandet
av en tredje tilloppstunnel såsom ett led i den utbyggnad av Porjusstationen,
vilken — då avrinningen i Stora Luleälv blivit slutligt reglerad
genom åtgärder i Satisjauregrenen — borde omfatta såväl tillopps- och avloppstunnel
som ett nionde maskinaggregat. Departementschefen; uttalade
vidare, att ett utförande redan då av tunnelarbetena skulle bereda möjlighet
att i en framtid relativt snabbt öka kraftuttagningen från Porjus genom insättande
av ett nionde aggregat, för den händelse kraftförbrukningen i Norrbotten
skulle stegras i sådan grad att en dylik åtgärd av denna anledning
bleve önskvärd.

Vattenfallsstyrelsen har nu framhållit, att läget i flera hänseenden blivit
väsentligt ändrat under de senaste två åren, varför styrelsen ansåge det numera
i hög grad önskvärt, att ett nionde aggregat installerades. Den oväntat
stora ökningen av kraftförbrukningen gjorde det nödvändigt att mobilisera
all den kraft, som kunde utbyggas genom måttliga och snabba åtgärder.

Vid nuvarande reglering och med tre tillopps- och två avloppstunnlar ernåddes
enligt styrelsens uppskattning genom aggregat 9 ett kraftbelopp av
4 000 kW året om på grund av förbättrad verkningsgrad. Därutöver kunde
under tiden från mitten av juni till mitten av oktober i genomsnitt utvinnas
10 000 kW. Under lågvattentiden kunde därjämte genom det större maskineriet
kraft överföras från sön- och helgdagar till vardagarna och i viss mån
även nattkraft till dagkraft. Den totala kraftutvinningen hade beräknats bli
ungefär 35 MkWh årskraft och 30 MkWh sommarkraft, varjämte under
vintern genom vecko- och dygnsreglering en förbättring av kvaliteten kunde
ske beträffande 30 MkWh sön- och helgdags- samt nattkraft. Styrelsen
hade för två år sedan varit något tveksam beträffande dygns- och veckoregleringsmöjligheterna
under vintertiden. De regler, som därefter börjat tilllämpas
om begränsning av denna reglering vid särskilt låg temperatur, hade
emellertid givit vid handen, att man kunde åstadkomma en värdefull och
omfattande korttidsreglering. Sedan beslut under hösten 1944 fattats om insättning
av en tredje elektrisk masugn i Norrbottens järnverk i Luleå, skulle
det, fortsätter styrelsen, bli möjligt att med nuvarande ledningar avsätta
det nya kraftbeloppet, vilket icke helt låtit sig göra, därest kraften hade
behövt överföras till Västerbotten eller sydligare områden. Revisionstiden
hade hittills måst inknappas i hög grad för att icke kraftproduktionen skulle
menligt påverkas. I längden vore det dock något riskabelt att arbeta under
så pressade förhållanden. Genom tillkomsten av ett nytt aggregat erhölles
mera tidsutrymme för revisioner.

Styrelsen har härefter meddelat, att större delen av Porjusanläggningen
numera användes för 50-periodig kraftproduktion och att den 50-periodiga
kraften kunde avsättas över det stora stamlinjenätet. En väsentlig del av
Porjus vore emellertid utförd för 25 perioder — närmast för kraftbehov
inom malmfälten och smältverket i Porjus — samt för cirka 15 perioder
för järnvägsdriften. Den nuvarande konjunkturen hade medfört en minskning
av kraftförbrukningen på de båda sistnämnda systemen, och det bered -

4

Statsutskottets utlåtande nr 46.

de svårighet att fullt utnyttja denna del av maskineriet. Genom insättning
av ett nytt 50-periodigt aggregat åstadkommes större möjlighet att överflytta
vattenuttagningen till det 50-periodiga systemet. Genom utbyggnaden
av Harsprånget torde även en ökning av årsregleringarna ovanför Porjus
kunna bli aktuell tidigare än vad man förut räknat med, varigenom nyttan
av aggregat 9 bleve större.

Vattenbyggnaderna vore, upplyser styrelsen vidare, i så måtto beräknade
för ett nionde aggregat, att tiden för dettas färdigställande endast berodde
av maskineriet, som i allt väsentligt kunde anskaffas inom Sverige redan till
utgången av år 1947.

Kostnaden för aggregat 9 hade styrelsen beräknat till följande belopp,
därvid till grund för byggnadskostnaderna lagts 1945 års lönenivå i Porjus:

Byggnadsarbeten.................................... kronor 720 000

Turbin med hjälpmaskinen, tilloppstub och trottel...... » 1 300 000

Generator, transformator samt elektrisk utrustning .... » 1 600 000
Administration, allmänna kostnader och oförutsett .... » 180 000

Summa kronor 3 800 000.

Av totalkostnaden skulle ett belopp av 3 000 000 kronor erfordras under
budgetåret 1946/47.

Departementschefen har tillstyrkt vattenfallsstyrelsens förslag under framhållande
av att det föreslagna aggregatet icke blott kommer att medföra ett
betydligt ökat kraftbelopp per år, som beräknas bliva taget i anspråk för
driften vid Norrbottens järnverk, utan även medgiva en lättnad i belastningen
vid kraftstationen, så att behövliga revisionsarbeten kunna utföras utan att
kraftproduktionen blir lidande.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag avser anvisande av anslag till påbörjande av ett
sjätte maskinaggregat i Västerås ångkraftstation och ett nionde maskinaggregat
i Porjus kraftstation. Utskottet finner ifrågavarande utbyggnad av det
statliga kraftsystemet ändamålsenlig och får förty tillstyrka densamma. Då
de verkställda kostnadsberäkningarna icke givit utskottet anledning till erinran,
får utskottet hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 under statens affärsverksfonder,
statens vattenfallsverk, anvisa

a) till Ett sjätte maskinaggregat i Västerås ångkraftstation
ett investeringsanslag av 2 500 000 kronor;

b) till Ett nionde maskinaggregat i Porjus kraftstation ett
investeringsanslag av 3 000 000 kronor.

Stockholm den 8 mars 1946.

På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.

5

Statsutskottets utlåtande nr 46.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Lindström, Gränebo, Andrén,
Bäckström, Karl Andersson, Heiding, Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Boman, Gustaf
Iwar Anderson och Hesselbom; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,
Ward, Ohlin, Bergström, Holmström, Norup, Åkerström, Petterson i Degerfors, Persson i
Vinberg och Birke.