Statsutskottets utlåtande nr 4.
1
Nr 4.
Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1946 kl. 3 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga
statsutgifter för hudgetåret 194647 under fjärde
huvudtiteln, avseende anslagen inom försvarsdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta
motioner.
(l:a avd.)
Försvarsdepartementet.
l:o) Försvarsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.
Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 1, s. 10—12 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 4 januari 1946) föreslagit riksdagen
att
dels å personalförteckningen för försvarsdepartementet nied försvarets
kommandoexpedition under rubriken Tjänstemän å ordinarie stat uppföra
— i stället för 1 byråchef i lönegrad C 5 — 1 byråchef i lönegrad C 6,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarsdepartementet
med försvarets kommandoexpedition, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1946/47,
dels ock till Försvarsdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 485 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 460 000
kronor.
Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet anfört vid behandlingen
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor har departementschefen
föreslagit, att från och med nästa budgetår en i personalförteckningen
uppförd befattning för byråchef i lönegrad C 5 uppflyttas i lönegrad C 6.
Anslagshöjningen i övrigt sammanhänger väsentligen med att anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit,
tidigare varit för lågt beräknad.
Utskottet tillstyrker den föreslagna uppflyttningen av departementets byråchefsbefattning
från lönegraden C 5 till lönegraden C 6. Då den verkställda
beräkningen av anslaget i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran, får
utskottet hemställa,
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 4.
Utskottet.
776 46
2
Statsutskottets utlåtande nr 4.
att riksdagen må
a) å personalförteckningen för försvarsdepartementet med
försvarets kommandoexpedition under rubriken Tjänstemän å
ordinarie stat uppföra —- i stället för 1 byråchef i lönegrad C 5 •—
1 byråchef i lönegrad C 6,
b) godkänna följande avlöningsstat för försvarsdepartementet
med försvarets kommandoexpedition, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöning till departementschefen........kronor 24 000
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................................ » 223 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis.................. » 164 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 106 000
5. Kärligt tillägg, förslagsvis.................... » 67 000
Summa kronor 584 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis ...................... kronor 99 000
Nettoutgift kronor 485 000,
c) till Försvarsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 485 000 kronor.
2:o) Försvarsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 2, s. 12) och under erinran, att samma anslagsbelopp anvisats
för innevarande budgetår, får utskottet, som icke haft något att erinra mot
att vederbörligt för armén anvisat anslag till anskaffning av intendenturmateriel
anlitas för bestridande av kostnader för viss för departementet erforderlig
utrustning, hemställa,
att riksdagen må till Försvarsdepartementet: Omkostnader för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.
Centrala förvaltningsmyndigheter.
3:o) Försvarets civilförvaltning: Avlöningar. Försvarets civilförvaltning: Omkostnader.
Beträffande Kungl. Maj:ts framställningar om anslag till ifrågavarande
ändamål (punkt 3) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;
vilket härmed
anmäles.
4:o) Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 4, s. 13—21) att
Statsutskottets utlåtande nr 4.
3
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets
sjukvårdsförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47;
dels ock till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 285 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 250 000
kronor.
Departementschefen har tillstyrkt framlagt förslag örn anställande, mot
ett arvode av 600 kronor för år, av en biträdande apotekare vid materielbyråns
läkemedelssektion för verkställande av taxationsgranskning av räkningar, utställda
av enskilda apotek.
Med hänsyn till den betydande arbetsbelastningen å sjukhusbyrån har departementschefen
föreslagit, att medel anvisas för anställande av en arkitekt.
För befattningen avses arvode motsvarande nettoavlöning till befattningshavare
tillhörande 26:e lönegraden, 26:e löneklassen, i löneplan C.
En allmän skärmbildsundersökning avses under medicinalstyrelsens ledning
komma till utförande i Sverige. Under tiden för inskrivningsförrättningarna
och de värnpliktigas inryckning avses den allmänna undersökningen
skola avbrytas, varvid personal och apparatur i stället skulle utnyttjas för
undersökning av de värnpliktiga. Departementschefen har förutsatt, att medel
för dessa undersökningar skola anvisas under fjärde huvudtiteln. Utredning
rörande kostnaderna därför pågå, varför försvarets anslag ansetts för närvarande
kunna uppföras med allenast beräknat belopp. Enligt ett av chefen
för socialdepartementet framlagt förslag skall inom medicinalstyrelsen finnas
organiserad en granskningscentral för prövningen av resultatet av den allmänna
skärmbildsundersökningen. Departementschefen har räknat med att denna
organisation skall betjäna även försvaret. Den för behandlingen av tuberkulosoch
röntgenfrågor avsedda personalen inom ämbetsverket har beräknats till
en sakkunnig i tuberkulosfrågor och en konsulterande röntgenolog.
Med beaktande av vad sålunda anförts och då det synes erforderligt med en
viss förstärkning av sakkunnigposten i övrigt har departementschefen föreslagit,
utan att i detta sammanhang i detalj taga ställning till storleken av de
arvoden, som böra tillkomma av sjukvårdsförvaltningen anlitade sakkunniga,
att anslagsioosten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, för innevarande budgetår 56 000 kronor, höjes till 63 000 kronor.
Med avseende å anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
har en förstärkning av denna personal ansetts erforderlig, varför anslagsposten
i fråga föreslagits höjd med 20 000 kronor.
Med hänsyn till pågående utredningar rörande sjukvårdsförvaltningens
organisation är det påkallat, att ämbetsverkets personalbehov bedömes med
stor återhållsamhet. Kungl. Majits prövning av ämbetsverkets anslagsäskanden
visar att så även skett. Den personalförstärkning, som av Kungl. Majit
nu förordats, synes vara av beskaffenhet att icke lämpligen kunna uppskjutas,
Utskottet.
4
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet tillstyrker därför de av Kungl. Majit under förevarande punkt framlagda
förslagen, vilka medföra en anslagshöjning av 35 000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för försvarets sjukvårdsförvaltning,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................................... kronor 107 300
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis ..................... » 63 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 103 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... » 36 700
Summa kronor 310 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis .............................. kronor 25 000
Nettoutgift kronor 285 000;
b) till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 285 000 kronor.
5:o) Försvarets sjukvårdsförvaltning: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.
Majits förslag (punkt 5, s. 21 och 22), vilket i förhållande till motsvarande
anslag för löpande budgetår innebär en höjning med 10 000 kronor, avseende
anslagsposten till publikationstryck, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 70 000
kronor.
6:o) Krigsmaterielverket: Avlöningar. Beträffande Kungl. Majits framställning
örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 6) kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket härmed
anmäles.
7:o) Krigsmaterielverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majits förslag
(punkt 7, s. 40), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Krigsmaterielverket: Omkostnader för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4. 5
8:o) Krigsmaterielverket: Förrådsorganisationen m. m. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 8, s. 40—42) att till Krigsmaterielverket: Förrådsorganisationen
m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 120 000
kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 930 000 kronor
och enligt fastställd stat fördelat med 650 000 kronor till lönekostnader vid
krigsmaterielverkets ammunitionsförråd och 280 000 kronor till driftkostnader
vid förråden.
För nästa budgetår har krigsmaterielverket ansett sig böra under
detta anslag beräkna kostnader jämväl för vissa förråd, som hittills
bekostats från förskotts- eller avvecklingsanslag. Det är här fråga örn förråd
av verktyg och reservdelar, råvaror och halvfabrikat m. m. För dessa
förråd har verket beräknat 120 000 kronor i lönekostnader och 95 000 kronor
i driftkostnader. För driftkostnader vid de centrala ammunitionsförråden
har verket för nästa år räknat med oförändrat medelsbehov, under det att
lönekostnaderna vid ammunitionsförråden beräknats till ett till 625 000 kronor
reducerat belopp. Krigsmaterielverket har sålunda beräknat anslagsbehovet
till, för lönekostnader 745 000 kronor och för driftkostnader 375 000
kronor, eller totalt 1 120 000 kronor.
Departementschefen har tillstyrkt anslagsberäkningen. Som ett led i de
allmänna rationaliseringssträvandena inom försvaret böra dock, framhåller
departementschefen, på förevarande område alla åtgärder vidtagas, som kunna
vara ägnade att nedbringa kostnaderna. Det får, fortsätter departementschefen,
förutsättas, att krigsmaterielverket i sina anslagsäskanden för budgetåret
1947/48 — sedan närmare överblick vunnits över läget efter beredskapens
avveckling — framlägger resultatet av en översyn i dessa hänseenden.
Utskottet har funnit sig böra tillstyrka, att medel under anslaget beräknas
jämväl för bestridande av löne- och driftkostnader vid vissa förråd för verktyg
och reservdelar, råvaror, halvfabrikat m. m. Framhållas må, att kostnaderna
för dessa förråd tidigare bestritts av förskotts- eller avvecklingsanslag.
Mot kostnadsberäkningarna i övrigt har utskottet icke funnit anledning
till erinran. Utskottet vill understryka departementschefens uttalande,
att alla åtgärder böra vidtagas, som kunna vara ägnade att nedbringa kostnaderna
på förevarande område.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Krigsmaterielverket: Förrådsorganisationen
m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
1 120 000 kronor.
9:o) Krigsmaterielverket: Årskostnader för industriell krigsberedskap. Kungl.
Majit har föreslagit riksdagen (punkt 9, s. 42—-45) att till Krigsmaterielverket:
Årskostnader för industriell krigsberedskap för budgetåret 1946/47 anvisa ett
förslagsanslag av 800 000 kronor.
TJtskottei.
6
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
Krigsmaterielverket har ansett, att de nuvarande anslagen till Krigsmaterielverket:
Vissa beredskapskostnader och till Industriens krigsorganisation,
vilka avsåge den industriella krigsberedskapen, borde erhålla benämningar,
som bättre angåve utgiftsändamålens art, och i sådant hänseende föreslagit
benämningarna Krigsmaterielverket: Årskostnader för industriell krigsberedskap
och Krigsmaterielverket: Engångskostnader för industriell krigsberedskap.
Departementschefen har tillstyrkt förslaget i fråga.
Under anslaget till årskostnader för industriell krigsberedskap har verket,
såvitt här är i fråga, beräknat medel för tomgångsförluster vid skuggfabriker
m. m., för krigsindustriombuden m. m. samt för vissa utgifter för krigsindustriplanering
för marinförvaltningen med ett sammanlagt belopp av 852 000
kronor. Den beräknade ökade medelsförbrukningen hänför sig huvudsakligast
till kostnaderna för skuggfabriker m. m., för vilkas bestridande krigsmaterielverket
beräknat 250 000 kronor högre belopp än som upptagits för innevarande
budgetår. En anslagshöjning för nästa budgetår har med hänsyn till beredskapens
fortgående avveckling synts departementschefen vara ofrånkomlig. I
staten för anslaget till industriens krigsorganisation är uppförd en inkomstpost
å 45 000 kronor, härrörande från inflytande royalty m. nr. Dessa medel äro av
den natur att de böra beräknas under nu förevarande anslag. Dessa uppbördsmedel
torde för nästa budgetår kunna beräknas till samma belopp som för
innevarande år. Inberäknat kostnaderna för de övriga utgiftsändamål, som
böra tillgodoses från detta anslag, har departementschefen ansett sig med hänsyn
jämväl till nyssnämnda inkomstmedel kunna räkna med ett anslagsbelopp
av 800 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 300 000 kronor.
Det hittillsvarande anslaget till vissa beredskapskostnader har erhållit förslagsanslags
natur på grund av svårigheten att med någon exakthet beräkna
utgifterna under anslaget. Då samma förhållande fortfarande föreligger, har
även det nu föreslagna nya anslaget ansetts böra betecknas såsom förslagsanslag.
Stat för anslaget torde, framhåller departementschefen, i vanlig ordning
få fastställas av Kungl. Maj:t, varvid föreskrift torde böra meddelas, att de i
staten ingående posterna icke få överskridas utan Kungl. Maj:ts medgivande.
Utskottet tillstyrker förslaget örn ändrade benämningar av de nu å riksstaten
upptagna anslagen till vissa beredskapskostnader och till industriens
krigsorganisation. Då en anslagshöjning i den omfattning, departementschefen
föreslagit, synes vara ofrånkomlig, tillstyrker utskottet, att anslaget
för nästa budgetår bestämmes till 800 000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Krigsmaterielverket: Årskostnader för
industriell krigsberedskap för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 800 000 kronor.
10:o) Krigsmaterielverket: Engångskostnader för industriell krigsberedskap. Kungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10, s. 45 och 46) att till Krigsmateriel
-
Statsutskottets utlåtande nr 4.
7
verket: Engångskostnader för industriell krigsberedskap för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
Förevarande anslag är, såsom framgår under nästföregående punkt, avsett
att ersätta det nuvarande anslaget till industriens krigsorganisation och upptager
i huvudsak samma utgiftsändamål som detta anslag. Anslaget till industriens
krigsorganisation är för innevarande budgetår uppfört med 200 000
kronor.
Krigsmaterielverket har äskat ett belopp av 4 304 000 kronor till anskaffning
av maskiner för utökning av den industriella kapaciteten för ammunitionstillverkning
m. m. Departementschefen har framhållit, att detta äskande
redan gjorts till föremål för behandling i propositionen 1945: 386. Enligt vad
i denna proposition förutsattes skulle med prövning av de här ifrågavarande
utgiftsändamålen anstå i avvaktan å 1945 års försvarskommittés förslag. Häremot
har riksdagen (skrivelse nr 594) icke haft något att erinra. Några medel
för dylika ändamål böra därför enligt departementschefen icke beräknas i
detta sammanhang.
För övriga under anslaget upptagna utgiftsändamål har krigsmaterielverket
beräknat 208 000 kronor. Med hänsyn till att vid ingången av innevarande
budgetår betydande reservationer förelågo under anslaget till industriens
krigsorganisation och då departementschefen förutsätter, att förefintliga
medel under nämnda anslag vid utgången av innevarande budgetår få
överföras till det nu föreslagna anslaget, har departementschefen ansett, att
det av krigsmaterielverket äskade anslaget kan reduceras till 100 000 kronor.
Beräkningen av förevarande anslag har icke givit utskottet anledning till
erinran, varför utskottet hemställer,
att riksdagen må till Krigsmaterielverket: Engångskostnader
för industriell krigsberedskap för budgetåret 1946/47 anvisa ett
reservationsanslag av 100 000 kronor.
ll:o) Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar. Arméns fortifikationsförvaltning:
Omkostnader. Beträffande Kungl. Maj:ts framställningar örn anslag till
ifrågavarande ändamål (punkt 11) kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket härmed
anmäles.
12:o) Arméns fortifikationsförvaltning: Byggnads- och reparationsberedskapens
övningar m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 12, s. 47 och
48) att till Arméns fortifikationsförvaltning: Byggnads- och reparationsberedskapens
övningar m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 180 000 kronor.
varvid hänsyn tagits till beräknade reservationer å anslaget.
Utskottet.
8
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
Kostnaderna för engångsanskaffning av materiel för denna organisation -—
tidigare beräknade till 12 300 000 kronor — hava kunnat nedbringas med ej
mindre än 3 360 000 kronor. Detta förhållande sammanhänger till huvudsaklig
del med att tidigare planerad anskaffning på grund av försvarsberedskapens
upphörande kunnat i väsentlig grad minskas. En bidragande orsak
till den uppkomna besparingen har emellertid jämväl varit, att anskaffningspriserna
visat sig bliva lägre än man från början haft anledning räkna med.
Med hänsyn till de reservationer, som kunna förutses vara förhanden den
1 juli 1946, har förevarande anslag till övningar upptagits för nästa budgetår
med allenast ett beräknat belopp av 100 kronor.
Den på nästa budgetår belöpande kostnaden för utbildnings-, utrustningsoch
ersättningsammunition åt beredskapsorganisationen har föreslagits skola
bestridas från anslaget till Armén: Vapen och ammunition m. m.
Den verkställda beräkningen av förevarande anslag samt vad departementschefen
i samband därmed föreslagit har icke givit utskottet anledning till
erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Arméns fortifikationsförvaltning: Byggnads-
och reparationsberedskapens övningar m. m. för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.
13:o) Arméförvaltningen: Avlöningar. Arméförvaltningen: Omkostnader. Beträffande
Kungl. Maj :ts framställningar om anslag till ifrågavarande ändamål
(punkt 13) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande''
vilket härmed
anmäles.
14:o) Marinförvaltningen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 14, s. 49—56) att
dels å personalförteckningen för marinförvaltningen under rubriken Extra
ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20 uppföra 1 konstruktör i lönegraden
Eo21;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för marinförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;
dels ock till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 455 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 382 000
kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att för ballistiska detaljen å vapenavdelningens
ammunitionssektion inrättas en befattning för pensionerad underofficer
med arvode motsvarande nettolön i löneklass UO 7 samt att i utbyte mot
en pensionerad underofficer anställes ett kvinnligt kanslibiträde i lönegrad
Eo 7 för handhavande av diarieföringen å intendenturavdelningen. Såsom
Statsutskottets utlåtande nr 4.
9
biträden åt föreståndaren för dispositionsbokföringen beräknas, med beaktande
av den nuvarande personalens löneställning, jämte nuvarande extra
ordinarie personal en befattningshavare i lönegrad Ex 15 och ett kontorsbiträde
i lönegrad Ex 4. Därvid förutsattes emellertid, att därest befattningshavaren
i lönegrad Ex 15 avgår, för ny befattningshavare icke avses högre
löneställning än lönegrad Ex 9.
Av marinförvaltningen verkställda försök i syfte att inom förrådskontrollkontoret
organisera en statistisk detalj för utförande av kostnadsstatistik
(objektstatistik) hava synts böra fullföljas. I avvaktan på närmare erfarenheter
rörande möjligheterna att för motsvarande ändamål utnyttja den hålkortsredovisning,
som avses skola föras inom försvarets civilförvaltning, har
emellertid organisationen ansetts fortfarande böra givas provisorisk karaktär.
Även för nästa budgetår räknas med att en halvtidsanställd statistiker skall
kunna utnyttjas för ledningen av verksamheten. Härför har beräknats ett
arvode av, i ett för allt, 5 000 kronor för år. Såsom biträde till statistikern har
beräknats en befattningshavare i lönegrad Ex 4.
Det är av stor betydelse, framhåller departementschefen, icke minst ur
ekonomisk synpunkt, att hjälpfartygens intagning planlägges på ett grundligt
och förutseende sätt. På grund av förändringarna beträffande handelsflottans
sammansättning måste uppgjorda planer successivt överarbetas. Departementschefen
har därför ansett sig böra tillstyrka, att marinförvaltningen tillföres
särskild arbetskraft, företrädesvis tekniskt skolad, för dessa planeringsarbeten.
För ändamålet hava beräknats 1 konstruktör i lönegrad Eo 21, 1 befattningshavare
i Eo 18 och 1 kontorsbiträde i Eo 4. Kostnaderna för avlöningar
till för ändamålet avsedd personal bestridas för innevarande budgetår
1 huvudsak från marinens anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl.
Kungl. Maj :ts förslag innebär vidare, att medel under förevarande anslag
skola beräknas för avlöningar till följande å förrådskontrollkontoret och kansliet
anställda befattningshavare, vilka hittills avlönats med anlitande av förskottsanslag,
nämligen 1 kontorsskrivare av 1. klass i lönegrad Ex 15, 2 kontorsskrivare
av 2. klass i lönegrad Ex 13 och 1 skrivbiträde i lönegrad Ex 2
samt 1 förste amanuens i lönegrad Ex 18.
Marinförvaltningen har hemställt örn anvisande av medel för avlöningar till
2 extra expeditionsvakter i lönegrad Ex 5 och 10 expeditionsvaktsbiträden,
vilkas avlöning tidigare bestritts från förskottsanslag. Bifall till detta förslag
skulle medföra en årlig kostnad av i runt tal 28 000 kronor. Departementschefen
har emellertid ansett, att kostnaderna för denna expeditionsvaktspersonal
böra kunna något begränsas, och har för ändamålet beräknat ett belopp
av omkring 20 000 kronor.
Utskottet har icke någon erinran att framställa mot Kungl. Maj:ts förslag
under förevarande punkt och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) å personalförteckningen för marinförvaltningen under
rubriken Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20
uppföra 1 konstruktör i lönegraden Eo 21,
Utskottet
10
Statsutskottets utlåtande nr 4.
b) godkänna följande avlöningsstat för marinförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från oell med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.............................................. kronor 167 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis .................. » 137 900
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 173 000
4. Körligt tillägg, förslagsvis ........... » 69 100
Summa kronor 547 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis........................ kronor 92 000
Nettoutgift kronor 455 000;
c) till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 455 000 kronor.
15:o) Marinförvaltningen: Omkostnader. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 15, s. 56—58), vilket i förhållande till motsvarande anslag för
löpande budgetår innebär en höjning med 85 000 kronor, avseende expenser,
får utskottet, som icke haft något att erinra mot att kostnaderna för marinens
blankettryck beräknas under marinens anslag till övriga expenser m. m., hemställa,
att riksdagen må till Marinförvaltningen: Omkostnader för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 435 000 kronor.
16:o) Flygförvaltningen: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 16, s. 58—63) att
dels å personalförteckningen för flygförvaltningen under rubriken Ordinarie
tjänstemän och extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20 uppföra
1 byråsekreterare i lönegrad Eo 21;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för flygförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;
dels ock till Flygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 500 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 450000
kronor.
Den hittills provisoriskt inrättade personaldetaljen för handläggning av ärenden
rörande ämbetsverkets civila personal och av de på ämbetsverket ankommande
ärendena rörande civil icke-ordinarie personal vid flygvapnets förband
och inrättningar har synts departementschefen ändamålsenlig, varför
departementschefen förordat att personalen nu erhåller fastare anställning.
I enlighet härmed har föreslagits, att å personalförteckningen för flygförvalt
-
Statsutskottets utlåtande nr 4. Il
ningen
uppföres en ny befattning för byråsekreterare i lönegrad Eo 21 samt
att under avlöningsstatens icke-ordinariepost därutöver beräknas medel för
följande nytillkommande befattningar, nämligen 1 kanslibiträde i Eo 7 och 2
kontorsbiträden i Eo 4 samt en från sakanslag hit överförd befattningshavare i
Eo 15 med tjänstebenämning kontorsskrivare.
Vidare har föreslagits, att medel beräknas dels för anställande av ytterligare
en expeditionsvakt i lönegraden Eo 5, dels ock till arvode, 6 600 kronor, åt fysiologisk
expert, avsedd att fungera såsom rådgivare i frågor rörande personlig
utrustning för flygande personal m. m. samt att genom kontinuerligt forskningsarbete
studera den flygande personalens funktionsduglighet och genom
förslag till tekniska åtgärder söka höja densamma.
Utskottet, som finner Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt motiverade,
tillstyrker desamma och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) å personalförteckningen för flygförvaltningen under rubriken
Ordinarie tjänstemän och extra ordinarie tjänstemän i
högre lönegrad än 20 uppföra 1 byråsekreterare i lönegrad Eo 21,
b) godkänna följande avlöningsstat för flygförvaitningen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
.
............................. kronor 225 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis ........................
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...
Anm. Därest befattningen såsom chef för materiel
avdelningens
normaliebyrå Desättes med innehavare i
lönegraden Ca 28, skall av denna post innehållas ett
belopp, beräknat efter 11 600 kronor för helt budgetår.
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................
130 000
164 000
68 000
Summa kronor 587 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis.............................. kronor 87 000
Nettoutgift kronor 500 000,
c) till Flygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.
17:o) Flygförvaltningen: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 17, s. 63—66), vilket i förhållande till motsvarande anslag för
löpande budgetår innebär en höjning med 45 000 kronor, vilken till största
delen hänför sig till en överflyttning från flygvapnets övningsanslag av kostnader
för interurbansamtal och telegram, hemställer utskottet,
Utskottet.
12
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet•
att riksdagen må till Flygförvaltningen: Omkostnader för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 380 000 kronor.
Försvarskrafterna.
Försvarsstaben.
18:o) Försvarsstaben: Avlöningar. Försvarsstaben: Omkostnader. Beträffande
Kungl. Maj:ts framställningar örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt
18) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket
härmed
anmäles.
19:o) Försvarsstaben: Krigshistoriska avdelningens verksamhet. Försvarsstaben:
Vissa arbeten å mobiliseringsverket. Försvarsstaben: Fältövningar m. m. På
därom av Kungl. Majit gjorda framställningar (punkterna 19—21, s. 67—69),
vilka innebära oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa
a) till Försvarsstaben: Krigshistoriska avdelningens verksamhet
ett reservationsanslag av 7 500 kronor;
b) till Försvarsstaben: Vissa arbeten å mobiliseringsverket ett
reservationsanslag av 30 000 kronor;
c) till Försvarsstaben: Fältövningar m. m. ett reservationsanslag
av 7 500 kronor.
Armén.
Avlöningar m. m. till fast anställd personal.
20:o) Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Beträffande Kungl. Maj:ts
framställning örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 22) kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket härmed
anmäles.
21:o) Armén: Avlöningar till personal å övergångsstat. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 23, s. 71) att till Armén: Avlöningar till personal å
övergångsstat för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 180 000
kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 255 000
kronor och har under femårsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt
584 000 kronor för år.
Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagsminskning med 75 000
kronor, tillstyrkes av utskottet, som hemställer,
att riksdagen må till Armén: Avlöningar till personal å över
gångsstat
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
180 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
13
22:o) Armén: Avlöningar till personal å reservstat. I enlighet med Kungl.
Majlis förslag (punkt 24, s. 71 och 72), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armén: Avlöningar till personal å reservstat
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
1 400 000 kronor.
23:o) Armén: Avlöningar till personal i arméns reserver. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, s. 73), vilket i förhållande till motsvarande
anslag för löpande budgetår innebär en höjning med 400 000 kronor, beroende
på att medelsanvisningen under anslaget grundats på tillförlitligare beräkningar
än vad fallet varit under tiden för den förstärkta försvarsberedskapen,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armén: Avlöningar till personal i arméns
reserver för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
2 100 000 kronor.
24:o) Armén: Rekryteringskostnader. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 26, s. 74 och 75) att till Armén: Rekryteringskostnader för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 240 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär oförändrad medelsanvisning.
I detta sammanhang har till behandling upptagits en av chefen för marinen
i skrivelse den 3 september 1945 väckt fråga örn beredande av ersättning för
hemresa till manskap, som erhåller avsked under det s. k. provhalvåret, d. v. s.
anställningens första halvår, då manskapet är anställt över stat. Chefen för marinen
har till stöd för framställningen anfört, bland annat, att överstatsanställt
manskap, som visade sig olämpligt för fortsatt anställning, ofta befunnits
sakna medel för hemresa efter anställningstidens slut. Det måste anses
skäligt, att sådana ynglingar, i regel omyndiga, bereddes möjlighet att på
statens bekostnad återresa till sin hemort. Samma förmån borde även tillkomma
överstatsanställt manskap, som erhölle avsked för framtida väl. Ett uteslutande
av denna kategori från ifrågavarande förmån skulle kunna tolkas som
en önskan från statens sida att genom ekonomiskt tvång minska möjligheterna
för ifrågavarande personal att erhålla avsked.
Departementschef en har tillstyrkt marinchefens förslag och framhållit, att
någon anslagshöjning av denna anledning icke vore erforderlig.
Mot den verkställda beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag
har utskottet icke haft något att erinra.
Utskottet finner sig på anförda skäl böra tillstyrka, att sådant överstatsanställt
manskap, som befinnes olämpligt för fortsatt anställning, vid avskedandet
erhåller fri resa till hemorten och att samma förmån beredes även
de enligt uppgift relativt få överstatsanställda, som på egen begäran erhålla
avsked.
Utskottet.
14
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Armén: 11 e lery t e rings 1c o s t na d e r för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 240 000 kronor.
25:o) Armén: Ekiperingsersättningar. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 27, s. 75 och 76), vilket innebär oförändrat anslagsbelopp, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Armén: Ekiperingsersättningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 450 000 kronor.
26:o) Armén: Avlöningar till civil handräckningspersonal. Beträffande Kungl.
Majrts framställning örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 28) kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket härmed
anmäles.
Avlöningar m. m. till värnpliktiga.
27:o) Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 29, s. 77—79) att till Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 17 400 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Näsström m. fl. (I: 112) och den andra inom andra kammaren av herr
Andersson i Alfredshem m. fl. (II: 217), vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att
riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa örn utredning
och förslag beträffande dels en höjning av terminslönen för de värnpliktiga
från 1 krona till 3 kronor per dag, dels ock införandet av en utryckningspremie
cm minst 100 kronor, avsedd att tilldelas den värnpliktige vid rekrytutbildningens
slut, så att en bättre avvägning än hittills ernås i förhållande
till löneläget på den svenska arbetsmarknaden;
dels en inom första kammaren av herr Arrhén väckt motion (I: lil), vari
hemställts, att riksdagen måtte öka anslaget med 2 180 000 kronor för att möjliggöra
en höjning av utgående premier till värnpliktiga, som undergått utbildning
till underofficerare, från 500 kronor till 1 000 kronor samt för värn
pliktiga, som undergått utbildning till officerare, från 1 500 kronor till 3 000
kronor;
dels ock en inom andra kammaren av herr Dahlgren m. fl. väckt motion
(II: 218), vari föreslagits, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställa örn förslag angående höjning av de värnpliktigas dagpenning
till två kronor.
. I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna I: lil, II: 217 och II: 218.
Anslaget för budgetåret 1945/46 är uppfört under beteckningen Armén:
Penningbidrag m. m. åt värnpliktiga med ett belopp av 17 550 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
15
Med utgångspunkt från 13 221 400 tjänstgöringsdagar för arméns värnpliktiga
hava kostnaderna för penningbidrag beräknats till 15 230 000 kronor.
Premier beräknas under nästa budgetår komma att utgå till 1 150 värnpliktiga,
som undergått utbildning till underofficerare, med 500 kronor till envar eller
sammanlagt med 575 000 kronor samt till 1 070 värnpliktiga, som undergått
utbildning till officerare, med 1 500 kronor till envar eller sammanlagt med
1 605 000 kronor. Tillhopa erfordras sålunda för premier 2 180 000 kronor. Att
ökade kostnader för premier uppkomma, oaktat antalet premieberättigade värnpliktiga
underofficerare och officersaspiranter beräknas nedgå, sammanhänger
med att premierna genom kungörelsen 1945: 416 höjts från 250 respektive
1 250 kronor till 500 respektive 1 500 kronor. Kostnadsökningen i anledning
härav beräknas till 555 000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår under förevarande
anslag skulle alltså uppgå till (15 230 000 + 2 180 000 =) 17 410 000 kronor
eller, i avrundat tal, 17 400 000 kronor.
Den höjning av premierna till normalt utgående belopp, som vidtagits genom
kungörelsen 1945: 416, har i anslutning till riksdagens beslut (proposition
1942: 297, riksdagens skrivelse nr 375) skett sedan i samband med avvecklingen
av den förstärkta försvarsberedskapen de förhållanden bortfallit, som motiverat
den tidigare vidtagna reduktionen av premierna. I detta sammanhang har
departementschefen erinrat, att fråga uppkommit örn ytterligare höjning av
premierna i syfte att bereda ökad kompensation åt det värnpliktiga befälet
för den förlängning av värnpliktstjänstgöringen som blir en följd av uttagning
till befälsutbildning. Då denna fråga är ekonomiskt tämligen vittsyftande
och står i nära samband med 1945 års försvarskommittés arbete, har, framhåller
departementschefen, åt kommittén uppdragits att taga frågan under
övervägande.
Departementschefen har erinrat, att värnpliktiga under de senaste åren i
stor utsträckning av arbetsmarknadsskäl erhållit ledighet för deltagande i
jordbruksarbete. Då de värnpliktiga under ledigheten fått behålla sina avlöningsförmåner,
ha således försvarets anslag belastats med utgifter som sammanhänga
med arbetsmarknadens reglering. Enligt en inom arméledningen
verkställd beräkning ha här avsedda kostnader för innevarande budgetår uppgått
till omkring 1 200 000 kronor. Ehuru vissa skäl tala för att kostnader av
denna art skola belasta femte huvudtiteln, hava kostnaderna även för nästa
budgetår synts departementschefen böra bestridas från fjärde huvudtitelns
anslag. Det har emellertid synts departementschefen böra övervägas, huruvida
icke de värnpliktigas rätt till penningbidrag och förplägnadsersättning
borde begränsas för det fall att de under ledigheten uppbära civil lön.
Förevarande anslag — liksom även marinens och flygvapnets motsvarande
anslag — har ansetts böra i fortsättningen benämnas Avlöningar m. m. till
värnpliktiga.
Vidkommande de i motionerna T: 112 och II: 217 samt II: 218 gjorda yrkan
dena örn höjning av de värnpliktigas penningbidrag synes det utskottet mindre
Utskottet.
16
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
lämpligt att, innan resultatet av den pågående utredningen rörande försvarets
framtida organisation föreligger, initiativ tages från riksdagens sida i ett så
betydelsefullt militärt lönespörsmål, som det här är fråga örn. Detsamma
gäller det i förstnämnda båda motioner väckta förslaget örn införande av en
ny avlöningsförmån för de värnpliktiga i form av utryckningspremie. Utskottet,
som alltså icke kan tillstyrka motionärernas förslag, förutsätter emellertid,
att Kungl. Majit bereder 1945 års försvarskommitté tillfälle att närmare
granska nu omhandlade spörsmål.
I motionen I: lil har hemställts om en fördubbling av nu utgående premier
till värnpliktiga, som undergått utbildning till underofficerare respektive
officerare. Då frågan örn en höjning av dessa premier står i nära sammanhang
med 1945 års försvarskommittés arbete, har, såsom departementschefen
meddelat, åt kommittén uppdragits att taga detta spörsmål under övervägande.
Vid angivna förhållande saknar utskottet anledning att nu närmare
ingå på motionärens förslag. Utskottet avstyrker alltså motionen.
Då den verkställda beräkningen av det under förevarande punkt äskade anslaget
icke givit utskottet anledning till erinran liksom ej heller den föreslagna
nya anslagsbenämningen, får utskottet under åberopande av det anförda
hemställa,
a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen I: lil, till Armén: Avlöningar m. m. till
värnpliktiga för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
17 400 000 kronor;
b) att motionerna 1:112 och II: 217 samt II: 218, i vad de avse
värnpliktigas penningbidrag och utryckningspremie, icke må till
någon riksdagens åtgärd föranleda.
28:o) Armén: Familjebidrag. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning om
anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 30) kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket härmed
anmäles.
Sjukvård.
29:o) Armén: Sjukvård. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 31,
s. 79—81) att till Armén: Sjukvård för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 930 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1000 000
kronor och har för femårsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt 971 000
kronor för år.
Anslaget har för nästa budgetår beräknats enligt samma grunder som för
innevarande budgetår. Vid uppskattandet av medelsbehovet har hänsyn tagits
till att antalet vakanser inom manskapsgraderna vid armén under nästa budgetår
kommer att uppgå till omkring 30 %.
Mot de tillämpade grunderna för beräknandet av medelsbehovet under arméns
sjukvårdsanslag har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
17
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Armen: Sjukvård för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 930 000 kronor.
30:o) Armén: Sjukvårdsmateriel. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
32, s. 81—83) att till Armén: Sjukvårdsmateriel för budgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av 510 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 580 000
kronor.
Kostnaderna för fredssjukvårdsmateriel hava för nästa budgetår uppskattats
till 162 800 kronor, därvid hänsyn tagits till att antalet vakanser
inom manskapsgraderna vid armén under nästa budgetår kommer att uppgå
till omkring 30 %. Kostnaderna för krigssjukvårdsmateriel hava beräknats till
350 000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet skulle alltså uppgå till i runt tal 510 000
kronor, innebärande en kostnadsminskning med 70 000 kronor i förhållande
till medelsanvisningen för innevarande budgetår. Av anslagsminskningen belöpa
50 000 kronor på överflyttningen av hemvärnets kostnader till särskilt
anslag. Återstoden av anslagsminskningen beror på minskat antal tjänstgöringsdagar.
Den verkställda beräkningen av förevarande anslag tillstyrkes av utskottet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Armén: Sjukvårdsmateriel för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 510 000 kronor.
Reseersättningar m. m.
31:o) Armén: Reseersättningar m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 33, s. 83—85) att till Armén: Reseersättningar m. m. för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 4 100 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Petersson m. fl.
(1:30) och den andra inom andra kammaren av herr Johnsson i Kastanjegården
m. fl. (II: 44), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att musikelever,
anställda vid krigsmakten, skola erhålla rätt till fri hemresa minst en
gång om året, så länge anställningstiden varar.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen I: 30.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 3 100 000
kronor.
Genom beslut av 1945 års riksdag (proposition nr 354; riksdagens skrivelse
nr 591) ha värnpliktiga bland annat tillförsäkrats rätt till fria resor i
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 samt. Nr 4. 776 te 2
Uttkottct.
18
Statsutskottets utlåtande nr 4.
samband med övningsuppehåll, innebärande att de komma i åtnjutande av
i medeltal tre fria hemresor för år*räknat. Härav föranledda kostnader ha
för krigsmakten i sin helhet uppskattats till omkring 1 000 000 kronor för
år, av vilket belopp omkring 720 000 kronor beräknas belöpa på armén.
Härav följer att anslagsposten till de värnpliktigas färdkostnader för nästa
budgetår bör höjas med sistnämnda belopp.
Sedan chefen för armén hos Kungl. Majit hemställt, att under sommaren
1945 praktisk tjänstgöring måtte på kronans bekostnad få anordnas inom
andra militärområdet för sammanlagt högst 300 gymnasister, fann Kungl.
Majit, då riksdagens medverkan ansågs erforderlig för lämnande av bifall till
framställningen, genom beslut den 8 juni 1945 densamma icke föranleda
någon Kungl. Majits åtgärd. Chefen för armén hade i ämnet anfört i huvudsak
följande.
Rekryteringen av officerare till armén hade de senaste åren företett en
märkbar försämring, och det funnes anledning befara att denna komme att än
ytterligare ökas i samband med återgången till fredsorganisation.
Svårigheterna att finna lämpliga former för att väcka, vidmakthålla och
öka den manliga ungdomens intresse vore förhållandevis större än vid marinen
och flygvapnet. De båda sistnämnda försvarsgrenarna vore redan i sig
själva mera lockande för den möderne ynglingen än armén.
För att bereda skolungdomen i de högsta klasserna möjlighet att bilda
sig en uppfattning örn arméns många olika vapen, dess användning m. m.
vore det önskvärt att ett antal gymnasister kunde sammandragas till omkring
3 veckors praktisk tjänstgöring. Inkvarterings- och utspisningsmöjligheter
kunde vid dylik tjänstgöring beredas vederbörande i kronans baracker. Skolöverstyrelsen
hade under hand förklarat sig intresserad av förslaget.
Kostnaderna för en dylik tjänstgöringsomgång ha av arméförvaltningens
intendenturavdelning beräknats till i runt tal 29 500 kronor. Av detta belopp
avse omkring 12 500 kronor resekostnader, 12 000 kronor förplägnad och förplägnadsutredning,
inemot 4 000 kronor förläggning samt återstoden, omkring
1 000 kronor, tjänstgöringstraktamenten för instruktörer ävensom beklädnad.
Departementschefen har tillstyrkt förslaget i fråga och ansett att härav föranledda
kostnader borde utan anslagshöjning bestridas från arméns ordinarie
anslag.
Över förevarande motioner har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat
yttrande från försvar sväsendets lönenämnd, som anfört följande.
Lönenämnden får till en början erinra, att Kungl. Majit med stöd av riksdagens
i motionerna omförmälda beslut numera utfärdat bestämmelser örn
rätt för värnpliktig att i fredstid åtnjuta fria resor eller resekostnadsersättning
vid övningsuppehåll och tjänstledighet, vilka bestämmelser återfinnas i
21 § kungörelsen den 21 december 1945 angående avlöning m. m. till värnpliktiga.
Enligt vad lönenämnden erfarit torde vidare frågan örn beredande
i vissa fall av motsvarande förmån åt det fast anställda manskapet komma
att upptagas till prövning av 1945 års lönekommitté.
Yad musikeleverna vid krigsmakten beträffar, utgöra dessa en speciell personalgrupp,
som icke är att jämställa vare sig med värnpliktiga eller fast anställt
manskap. I betraktande av den låga kontanta lönen — 360 kronor för
år — som ifrågavarande elever åtnjuta, lärer det i åtskilliga fall vara svårt,
Statsutskottets utlåtande nr 4.
19
för dem att på egen bekostnad företaga resor till hemorten. Lönenämnden
anser det därför vara skäligt, att de förslagsvis två gånger om året erhålla fri
resa eller ersättning för resa från tjänstgöringsorten till hemorten och åter.
Ett beviljande av denna förmån synes icke, med hänsyn till den särställning
musikeleverna intaga inom krigsmakten, få prejudicerande betydelse för frågan
örn fria resor för andra personalkategorier. På grund av det anförda anser
sig lönenämnden i anledning av förevarande motioner böra tillstyrka, att
musikeleverna berättigas att i ovan angiven omfattning på statsverkets bekostnad
erhålla resa från tjänstgöringsorten till hemorten och åter.
Vidkommande det motionsvis gjorda yrkandet anser sig utskottet kunna
dela de synpunkter i ärendet, som framförts av försvarsväsendets lönenämnd.
Utskottet finner alltså goda skäl tala för att musikeleverna vid krigsmakten,
vilka utgöra en speciell personalgrupp, som icke är att jämställa vare sig med
värnpliktiga eller fast anställt manskap, böra få komma i åtnjutande av fri
resa eller ersättning för resa från tjänstgöringsorten till hemorten och åter.
Det synes utskottet skäligt, att antalet dylika resor bestämmes till två för år.
Då de årliga kostnaderna härför torde kunna beräknas till omkring 3 000 kronor,
lärer någon uppräkning av försvarsgrenarnas anslag till reseersättningar
m. m. icke vara behövlig.
Utskottet har i likhet med departementschefen icke något att erinra mot
att möjlighet beredes intresserade skolynglingar att på statens bekostnad
under någon tid följa verksamheten inom armén på sätt chefen för armén
föreslagit.
Den verkställda beräkningen av förevarande anslag tillstyrkes av utskottet.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till Armén: Reseersättningar m. m. för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 4 100 000 kronor;
b) i anledning av motionerna 1:30 och II: 44 bemyndiga
Kungl. Majit att utfärda föreskrifter i fråga örn rätt för musikelever
vid krigsmakten att i ovan angiven omfattning på statsverkets
bekostnad företaga resa från tjänstgöringsorten till hemorten
och åter.
Expenser m. m.
32:o) Armén: Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt. I enlighet med
Kungl. Majis förslag (punkt 34, s. 85—87), vilket i förhållande till motsvarande
anslag för löpande budgetår innebär en minskning med 120 000 kronor,
beroende på vakanser inom manskapsgraderna, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armén: Bränsle, lyse, vatten, renhållning
och tvätt för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
9 880 000 kronor.
Utskottet.
20
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
33:o) Armén: Övriga expenser m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 35, s. 87—89), vilket i förhållande till det för löpande budgetår
anvisade anslaget innebär en av budgettekniska skäl föranledd minskning med
280 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armén: Övriga expenser m. m. för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 1 120 000 kronor.
34:o) Armén: Publikationstryck. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 36, s. 89), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Armén: Publikationstryck för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 350 000 kronor.
Mathållning m. m.
35:o) Armén: Mathållning. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 37,
s. 90 och 91) att till Armén: Mathållning för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 24 650 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 27 275 000
kronor.
För nästa budgetår har räknats med samma portionskostnad som för
innevarande budgetår eller 155 öre för man och tjänstgöringsdag. Med utgångspunkt
från 15 900 000 tjänstgöringsdagar beräknas medelsbehovet under
anslaget till i runt tal 24 650 000 kronor.
Den verkställda beräkningen av anslaget tillstyrkes av utskottet. Med
förmälan att minskningen av anslaget i jämförelse med medelsanvisningen för
innevarande budgetår är föranledd av minskat antal tjänstgöringsdagar för
såväl fast anställda som värnpliktiga, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armén: Mathållning för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 24 650 000 kronor.
36:o) Armén: Furagering. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38,
s. 91 och 92) att till Armén: Furagering för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 4 600 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 4 665 000
kronor.
Beträffande medelsbehovet under anslaget har departementschefen utgått
från de priser, vilka tillämpats vid beräkningarna för innevarande budgetår.
Med hänsyn till bristen på motorfordon har liksom för innevarande budgetår
räknats med ett extra behov av i runt tal 100 000 hästunderhållsdagar. Ifrågavarande
ökning av hästunderhållsdagarna är, framhåller departementschefen,
Statsutskottets utlåtande nr 4.
21
av rent tillfällig natur och bör äga bestånd endast så länge så är nödvändigt
på grund av rådande brist på motorfordon med gummiutrustning.
Mot de föreslagna grunderna för beräkning av furageringskostnaderna per
häst och underhållsdag har utskottet icke något att erinra. Det med hänsyn
till bristen på motorfordon med gummiutrustning beräknade ökade antalet
hästunderhållsdagar synes utskottet likaledes kunna godtagas. Då Kungl.
Maj:ts förslag jämväl i övrigt tillstyrkas, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Armén: Furagering för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 4 600 000 kronor.
Intendenturmateriel m. m.
37:o) Armén: Munderingsutrustning m. m. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 39, s. 92—94) att till Armén: Munderingsutrustning m. m. för
budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 13 500 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 15 400 000
kronor.
Anslaget har beräknats med utgångspunkt från hittills tillämpade grunder.
Av anslagsminskningen belöpa 250 000 kronor på överflyttningen av hemvärnets
kostnader till särskilt anslag. Återstoden av anslagsminskningen beror
på minskat antal tjänstgöringsdagar.
Utskottet tillstyrker, att medel för ifrågavarande ändamål anvisas i överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts förslag, enligt vilket anslaget beräknats efter
oförändrade grunder.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Armén: Munderingsutrustning m. m. för
budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 13 500 000
kronor.
38:o) Armén: Kasern- och förplägnadsutredning m. m. I överensstämmelse
med Kungl. Majlis förslag (punkt 40, s. 94 och 95), enligt vilket anslaget beräknats
efter oförändrade grunder, får utskottet med erinran, att anslaget för
innevarande budgetår är uppfört med 2 475 000 kronor, hemställa,
att riksdagen må till Armén: Kasern- och förplägnadsutredning
m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
2 250 000 kronor.
39:o) Armén: Anskaffning av intendenturmateriel. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 41, s. 95—97) att till Armén: Anskaffning av intendentur
-
Utskottet.
Utskottet.
22 Statsutskottets utlåtande nr 4.
materiel för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000
kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 3 000 000
kronor.
Såvitt anginge — förutom nu ifrågavarande anslag — anslagen till anskaffning
av tygmateriel för armén, till fartygsbyggnader för flottan, till förstärkning
av kustartilleriförsvaret, till anskaffning av flygmateriel samt till engångsanskaffning
av ammunition för armén och flygvapet har 1942 års riksdag
godkänt den anordningen, att anskaffningskostnaderna skola bestridas från
s. k. kvotanslag, d. v. s. reservationsanslag så beräknade, att de för hela
perioden uppgå till ett mot sagda kostnader svarande sammanlagt belopp men
för vart och ett av de i perioden ingående fem budgetåren bestämmes till en
femtedel av sagda belopp — eller till det högre eller lägre belopp, som erfordras
för att ernå en jämn fördelning över femårsperioden av försvarskostnaderna —
med rätt för Kungl. Maj:t att medgiva anslagens överskridande inom ramen
för de av riksdagen fastställda totala kostnadsbeloppen. De överskridanden
eller besparingar, som uppkomma på anslagen, komma alltså vid periodens
slut att motväga varandra. Från och med budgetåret 1943/44 har en motsvarande
anordning vidtagits beträffande de anslag till byggnadsarbeten m. m.,
som skola falla inom den i försvarsbeslutet fastställda kostnadsramen.
Jämlikt propositionen 1942: 266 beräknades de totala kostnaderna enligt
prisläget den 1 juli 1941 för genomförandet av i propositionen 1942: 210 angiven
anskaffning av intendenturmateriel —- utom anskaffning av viss mobiliseringsutrustning,
som bestritts med anlitande av medel från förskottsstaten
för försvarsväsendet — till 15 000 000 kronor, motsvarande en genomsnittskostnad
under femårsperioden 1942/47 av 3 000 000 kronor. Riksdagen har memyndigat
Kungl. Maj:t att meddela beslut örn anskaffning av ifrågavarande
materiel och att medgiva överskridande, inom ramen för ett belopp av
15 000 000 kronor, av det för budgetåret 1942/43 för anskaffning anvisade anslaget
örn 3 000 000 kronor. För ettvart av budgetåren 1943/44, 1944/45 och
1945/46 ha efter enahanda grunder och med motsvarande rätt till överskridande
för ändamålet anvisats 3 000 000 kronor.
Den budgettekniska anordning för bestridande av kostnaderna för vissa
materielanskaffningar, som enligt den lämnade redogörelsen tillämpats för de
fyra första budgetåren av försvarsbeslutets uppsättningsperiod, har synts
departementschefen böra bibehållas även under nästa budgetår.
Yad angår anskaffningen av intendenturmateriel för armén föreslår departementschefen,
att för budgetåret 1946/47 för sådant ändamål anvisas ett reservationsanslag
av 3 000 000 kronor.
Enligt vad departementschefen inhämtat från arméförvaltningens intendenturavdelning
torde inom den för femårsperioden 1942/47 beräknade kostnadsramen
för intendenturmaterielanskaffning intill ett belopp av 150 000 kronor
kunna rymmas de engångskostnader för anskaffning av inventarier för vissa
sjukhus, för vilka sjukvårdsförvaltningen för nästa budgetår äskat medel under
särskilt anslag. Då en begränsning av ifrågavarande utgifter till nyssnämnda
23
Statsutskottets utlåtande nr 4.
belopp torde kunna genomföras, utgår departementschefen alltså från att desamma
skola kunna bestridas från förevarande anslag.
Utskottet förordar, att den budgettekniska anordning för bestridande av
kostnaderna för vissa materielanskaffningar, som tillämpats för de fyra första
budgetåren av försvarsbeslutets uppsättningsperiod, bibehålies även under
nästa budgetår. I enlighet härmed bör för anskaffning av intendenturmateriel
för budgetåret 1946/47 anvisas ett anslag av 3 000 000 kronor.
Då Kungl. Maj:ts förslag jämväl i övrigt under denna punkt tillstyrkas,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Armén: Anskaffning av intendenturmateriel
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
3 000 000 kronor.
Undervisning och övningar.
40:o) Armén: Undervisningsmateriel m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Majrts
förslag (punkt 42, s. 98), vilket innebär att anslaget upptagits med det belopp,
vartill årskostnaderna i försvarsbeslutet beräknats vid genomförd organisation,
eller till 350 000 kronor, vartill lagts 35 000 kronor, utgörande prisstegring
efter den 1 juli 1941, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Armén: Undervisningsmateriel m. m. för
budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 385 000
kronor.
4l:o) Armén: Vissa kostnader för arméns utbildningsanstalter, särskilda utbildningskurser
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 43, s. 98—
100), vilket i förhållande till motsvarande anslag för löpande budgetår innebär
en höjning med 75 000 kronor, avseende väsentligen utgifterna för särskilda
utbildningskurser och för oförutsedda behov, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armén: Vissa kostnader för arméns utbildningsanstalter,
särskilda utbildningskurser m. m. för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 1 150 000 kronor.
42:o) Armén: Truppförbandens övningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 44, s. 101—105) att till Armén: Truppförbandens övningar för
budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 8 900 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 12 700 000
kronor och har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt
9 800 000 kronor för år.
I fråga örn antalet fordon har detsamma beräknats högre än som förutsatts
i försvarsbeslutet. Emellertid har Kungl. Maj:t uppdragit åt chefen för armén
att verkställa utredning i vad mån fordonsantalet kan minskas. En för
-
Utskottet.
24
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
nyad prövning av behovet har synts departementschefen böra ske efter ytterligare
något år.
Arméförvaltningen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår räknat
med ett pris av 25 öre per kilogram gengaskol och 75 öre per liter flytande
drivmedel. Det angivna priset på gengaskol har departementschefen ansett
kunna tills vidare godtagas såsom grund för anslagsberäkningarna. Däremot
har departementschefen ansett sig kunna räkna med att priserna under nästa
budgetår icke skola överstiga 43 öre per liter bensin och motsvarande bränslekvaliteter
samt 30 öre per liter motorbrännolja, allt inklusive skatt.
Vid behandlingen förlidet år av förevarande anslag förutsatte dåvarande
föredragande departementschefen, att drivmedelsåtgången underkastades en
fortsatt ingående kontroll och att därvid alla förefintliga möjligheter att —
utan utbildningens äventyrande — nedbringa förbrukningen tillvaratoges.
Riksdagen (skrivelse nr 4 punkt 42:o) underströk detta uttalande. Departementschefen
utgår från att arméförvaltningen ägnar denna fråga särskild
uppmärksamhet.
Det är icke uteslutet, framhåller departementschefen, att drivmedelspriserna
under nästa budgetår bliva lägre än vid anslagsberäkningen förutsatts.
Departementschefen utgår emellertid från, att anslaget ställes till arméförvaltningens
förfogande endast i den omfattning, som påkallas med hänsyn till
de vid ingången av nästa budgetår aktuella drivmedelspriserna. En sänkning
av drivmedelspriserna under den nivå, som vid anslagsberäkningen förutsatts,
bör föranleda en omprövning av medelsanvisningen. Departementschefen
har erinrat örn att ett motsvarande förfarande fastställts för flottans
och flygvapnets övningsanslag för de två senaste budgetåren. Departementschefen
utgår vidare från, att även kostnaderna för målflygning och målbogsering
underkastas en närmare granskning, innan medel därför ställas till
förfogande för nästa budgetår. Det bör enligt departementschefen få ankomma
på Kungl. Majit att genom fastställande av stat för anslaget närmare
fördela detta på de olika utgiftsändamålen.
I de kalkyler, som lågo till grund för försvarsbeslutet, förutsattes avsevärt
högre drivmedelspriser än som här angivits. Därest de i försvarsbeslutet
förutsatta priserna skulle ha lagts till grund för anslagsberäkningen, skulle
medelsbehovet ha överstigit det nu beräknade med i runt tal 5 700 000 kronor.
I analogi med vad som i 1945 års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln,
s. 238) förutsatts i en liknande fråga berörande flygvapnets övningsanslag
bör, framhåller departementschefen, denna kostnadsminskning tagas i anspråk
för nedbringande av det överskridande av försvarsbeslutets kostnadsram,
som beräknats komma att uppstå. Kostnadsminskningen får sålunda icke
tagas till intäkt för anvisande av medel för nya utgiftsändamål.
Utskottet vill icke framställa någon erinran mot det föreslagna antalet
arméfordon men förutsätter, att det skall bliva möjligt att efter förnyad prövning
av behovet nedbringa fordonsbeståndet.
Utskottet, som funnit den av departementschefen till grund för anslags -
i
Statsutskottets utlåtande nr 4.
25
beräkningen lagda prisnivån på drivmedel böra godtagas, tillstyrker, att medel
för här ifrågavarande ändamål anvisas i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet vill understryka angelägenheten av att drivmedelsåtgången underkastas
en fortsatt ingående kontroll och att därvid alla förefintliga möjligheter
att — utan utbildningens äventyrande — nedbringa förbrukningen tillvaratagas.
Med hänsyn till eventuella fluktuationer i drivmedelspriserna
torde såsom förutsatts anslaget böra ställas till arméförvaltningens förfogande
endast i den omfattning, som påkallas med hänsyn till de vid ingången
av nästa budgetår aktuella priserna. Såsom i ärendet framhållits skulle,
därest de i försvarsbeslutet förutsatta högre drivmedelspriserna lagts till
grund för anslagsberäkningen, medelsbehovet hava överstigit det nu
beräknade med i runt tal 5 700 000 kronor. Utskottet delar departementschefens
uppfattning, att denna kostnadsminskning icke får tagas till intäkt
för anvisande av medel för nya utgiftsändamål utan bör användas för nedbringande
av det överskridande av försvarsbeslutets kostnadsram, som beräknats
komma att uppstå.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armén: Truppförbandens övningar för
budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 8 900 000
kronor.
43:o) Armén: Fält- och fälttjänstövningar. I överensstämmelse med Kungl.
Maurts förslag (punkt 45, s. 106), vilket i förhållande till motsvarande anslag
för löpande budgetår innebär en minskning med 200 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Armén: Fält- och fälttjänstövningar för
budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 2150 000
kronor.
Anskaffning och vård av hästar m. m.
44:o) Armén: Remontering. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 46,
s. 106—110) att till Armén: Remontering för budgetåret 1946/47 anvisa ett
reservationsanslag av 2 325 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 230 000
kronor.
I avvaktan på resultatet av pågående utredning rörande särskilda åtgärder
för främjande av ridhästaveln har departementschefen för nästa budgetår räknat
med remontering efter i huvudsak oförändrade grunder, 10 % av totala
antalet remonter jämte ersättning för störtade remonter, enligt arméförvaltningens
förslag 16 hästar om året. Då antalet remonter av arméförvaltningen
angivits till 4 729, bör alltså anskaffningen kunna begränsas till (473 + 16=)
489 remonter, eller samma antal som för innevarande budgetår. Stamhästar
för dragbruk hava ansetts böra för nästa budgetår anskaffas till samma antal
26
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
som för löpande budgetår eller 35. Medelpriserna vid försvarets hästinköp
hava beräknats till 1 800 kronor för remonter och 1 500 kronor för stamhästar
för dragbruk, vilka priser överensstämma med de vid beräkningen av innevarande
budgetårs riksstatsanslag tillämpade. För utrangerade stamhästar
har räknats med en genomsnittlig prissänkning med 50 kronor eller från 300
kronor till 250 kronor.
\ad härefter beträffar behovet av ackordhästar har nyanskaffning ansetts
böra för nästa budgetår ske i den omfattning, som förutsatts i försvarsbeslutet
eller med 1100 hästar.
Departementschefen har framhållit, att den omständigheten, att förenämnda
inköpspriser vid anslagsberäkningen godtagas, icke innebär ställningstagande
till frågan vilka priser som vid inköp böra slutligt erläggas.
Sistnämnda fråga bör bedömas med ledning av det utredningsmaterial, som
föreligger vid den tidpunkt — våren 1947 — då inköpen skola ske. Örn inköpspriserna
vid berörda tidpunkt äro lägre än här beräknats, bör, fortsätter
departementschefen, motsvarande minskning vidtagas med avseende å det anslagsbelopp,
som ställes till den inköpande myndighetens förfogande.
Utskottet har funnit sig böra tillstyrka de förordade grunderna för beräkningen
av arméns remonteringsanslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Armén: Remontering för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 2 325 000 kronor.
45:o) Armén: Uttagning av hästar och hästfordon m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 47, s. 110—112), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armén: TJttagning av hästar och hästfordon
m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
120 000 kronor.
46:o) Armén: Veterinärvård. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 48, s. 112) och med förmälan, att medelsbehovet beräknats efter samma
belopp för häst och underhållsdag som för innevarande budgetår eller 7,4 öre,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armén: V et er inär vård för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 190 000 kronor.
47:o) Armén: Hundväsendet. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 49, s. 112 och 113), vilket i förhållande till motsvarande anslag för
löpande budgetår innebär en minskning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armén: Hundväsendet för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 62 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
27
48:o) Armén: Brevduveväsendet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
50, s. 113), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armén: Brevduveväsendet för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 kronor.
Tygmaleriei m. m.
49:o) Armén: Vapen och ammunition m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 51, s. 114—120) att till Armén: Vapen och ammunition m. m.
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 24 000 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 23 500 000
kronor och har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i medeltal
19 400 000 kronor samt vid genomförd organisation till 32 000 000 kronor.
Arméförvaltningen har beräknat medelsbehovet under anslaget för nästa
budgetår till 27 000 000 kronor.
Förevarande anslag avses i huvudsak för två olika ändamål, nämligen dels
vård och underhåll av vapenmateriel m. m. och dels anskaffning av ammunition
för övningar.
Arméförvaltningen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår upptagit
till närmare behandling den förstnämnda kostnadsgruppen inom anslaget,
kostnaderna för vård och underhåll av vapenmateriel m. m. I anslutning
härtill har ämbetsverket även framlagt utredning rörande de underhållskostnader,
som bestridas med anlitande av anslagen till signal- och ingenjörteknisk
materiel m. m. samt till motor- och anspannsfordon m. m. Enligt
denna utredning skulle de i försvarsbeslutet för ifrågavarande ändamål
beräknade beloppen högst avsevärt understiga de verkliga medelsbehoven.
De anmälda medelsbehoven för genomförd organisation, nedräknade
till prisläget den 1 juli 1941, överstiga de i försvarsbeslutet beräknade
med omkring 35 % för vapenmateriel, med icke mindre än 200 %
för signal- och ingenjörteknisk materiel samt med mer än 100 % för motorocli
anspannsfordon.
De för budgetåren 1942/46 anvisade anslagen lia väsentligen grundats å
försvarsbeslutets kostnadsberäkningar, vilka såsom nyss nämnts befunnits
sluta på alltför låga belopp såvitt avser genomförd organisation. Det är
sannolikt, att motsvarande är fallet beträffande uppsättningsperioden i
varje fall dess senare del — vilket skulle innebära, alt kostnader för fredsorganisationens
upprätthållande delvis bestritts med anlitande av förskottsstaten
för försvarsväsendet eller anslag till avveckling av försvarsberedskapen.
Att arméförvaltningen först nu anmäler de verkliga kostnaderna för underhållet
av ifrågavarande materiel sammanhänger enligt vad som upplysts från
ämbetsverket därmed, att man tidigare saknat erfarenheter rörande underhållet
av betydande delar av deli för armén enligt försvarsbeslutet anskaffade
materielen, varför man nödgats avvakta erfarenheter rörande de verkliga
kostnaderna för de olika materielslagen, innan säkrare beräkningar rörande
medelsbehovet för materielens underhåll kunnat förebringas. Av betydelse
28
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
lärer även lia varit, att arméförvaltningens ledande personal under beredskapstiden
varit betungad med uppgiften att få den hastigt växande organisationen
funktionsduglig för beredskap och krig och haft svårighet att
ägna ingående uppmärksamhet åt den fredsmässiga beräkningen av anslagen.
Aven örn dessa omständigheter mäste skänkas beaktande, har departementschefen
funnit det beklagligt, att statsmakterna icke tidigare erhållit en föreställning
örn anslagsbehovet på dessa områden.
I avvaktan på säkrare erfarenheter rörande de verkliga kostnaderna i fredstid
har departementschefen ansett de verkställda beräkningarna böra läggas
till grund för medelsanvisningarna dock med en viss begränsning av anslagshöjningarna.
I enlighet härmed har departementschefen beräknat medelsbehoven
för materielens underhåll m. m. för nästa budgetår till följande belopp
enligt prisläget den 1 juli 1941, nämligen för vapenmateriel m. m.
14 500 000 kronor, för signal- och ingenjörteknisk materiel m. m. 3 250 000
kronor samt för motor- och anspannsfordon m. m. 13 000 000 kronor.
I fråga om medelsbehovet för underhåll av vapenmateriel m. m. beräknas
merkostnaderna på grund av prisstegring till 1 500 000 kronor. Kostnaderna
för anskaffning av ammunition för övningar uppskattas till 9 000 000 kronor
mot 9 500 000 kronor för innevarande budgetår. Då kostnaderna för hemvärnet
föreslagits skola sammanföras under en särskild anslagsgrupp och de
på hemvärnet belöpande kostnaderna för vapen och ammunition m. m. beräknats
till 1 000 000 kronor, har förevarande anslag föreslagits skola minskas med
nämnda belopp.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, överstiga de av arméförvaltningen
för vård och underhåll av vapenmateriel m. m. anmälda medelsbehoven
för genomförd organisation, nedräknade till prisläget den 1 juli 1941, de i försvarsbeslutet
beräknade med omkring 35 % för vapenmateriel, med 200 % för
signal- och ingenjörteknisk materiel samt med mer än 100 % för motor- och
anspannsfordon. Anledningen härtill synes vara att de beräkningar rörande
underhållsanslagens storlek, som verkställdes av 1941 års försvarsutredning,
varit i vissa avseenden osäkra och slutat på alltför låga belopp. Även örn
någon befogad anmärkning icke kan riktas mot vederbörande myndigheter,
finner utskottet det i likhet med departementschefen beklagligt, att statsmakterna
icke tidigare erhållit kännedom om verkliga anslagsbehovet på dessa områden.
Det hade enligt utskottets mening varit önskvärt, därest nu ifrågavarande
anslagskrav kunnat begränsas inom den av 1942 års försvarsbeslut förutsatta
kostnadsramen. En dylik återhållsamhet hade varit motiverad av den pågående
översynen av försvarsorganisationen. Utskottet har emellertid vid ingående
prövning av föreliggande medelsäskanden dock ansett sig icke böra
föreslå någon ändring av Kungl. Maj:ts förslag.
Med avseende å nu förevarande punkt hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armén: Vapen och ammunition m. m.
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 24 000 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
29
50:o) Armén: Engångsanskaffning av ammunition. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 52, s. 121) att till Armén: Engångsanskaffning av ammunition
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 12 200 000
kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 14 300 000
kronor.
Av det i 1942 års försvarsbeslut för engångsanskaffning av ammunition
under femårsperioden 1942/47 beräknade beloppet, 71 500 000 kronor, lia för
budgetåren 1942/46 anvisats tillhopa 57 200 000 kronor, varför 14 300 000
kronor skulle återstå att anvisa. Emellertid har medelsbehovet ansetts kunna
något nedbringas. Sålunda har Kungl. Maj :t genom särskilda beslut förordnat,
att omkring 2 000 000 kronor icke må utan Kungl. Maj:ts medgivande disponeras.
Enligt från arméförvaltningen inhämtade upplysningar ha ytterligare
1 400 000 kronor ännu icke disponerats. Av det odisponerade beloppet avses
omkring 325 000 kronor för revidering av viss ammunition. Ytterligare omkring
1 000 000 kronor hava ansetts böra reserveras för mötande av eventuella
kostnadsstegringar å beställd men ännu icke levererad ammunition. Återstoden
av det icke disponerade beloppet, (3 400 000 — 325 000 — 1 000 000 =)
2 075 000 kronor, har däremot befunnits icke böra tagas i anspråk under
femårsperioden. Departementschefen har därför föreslagit, att anslaget för
nästa budgetår bestämmes till (14 300 000 — 2 075 000=) i avrundat tal
12 200 000 kronor.
Departementschefen har förordat, att ett anslaget tillfört belopp av 83 000
kronor, härrörande från överskott å försvarets fabriksverks rörelse, måtte få
disponeras för täckande av viss brist i lagren av 12 cm granatkastarammunition.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, vilket står i huvudsaklig överensstämmelse
med de av 1942 års riksdag angivna principerna för finansieringen
av engångskostnader av här ifrågavarande art. Mot den föreslagna
dispositionen av vissa överskottsmedel från försvarets fabriksverk har utskottet
icke haft något att erinra.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Armén: Engångsanskaffning av ammunition
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
12 200 000 kronor.
51 :o) Armén: Signal- och ingenjörteknisk materiel m. m. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 53, s. 122) att till Armén: Signal- och ingenjörteknisk
materiel m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 4100 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 775 000
kronor och har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i medeltal
1 450 000 kronor samt vid genomförd organisation till 1 500 000 kronor.
Utskottet -
30
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
Utskottet.
Under hänvisning till vad ovan under punkten 49 anförts får utskottet
i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Armén: Signal- och ingenjörteknisk materiel
m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 4 100 000 kronor.
52:o) Armén: Motor- och anspannsfordon m. m. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 54, s. 122 och 123) att till Armén: Motor- och anspannsfordon
m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
15 500 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 9 300 000
kronor och har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till 7 670 000
kronor samt vid genomförd organisation till 8 150 000 kronor.
Under hänvisning till vad ovan under punkten 49 anförts får utskottet i
enlighet med Kungl. Majits förslag hemställa,
att riksdagen må till Armén: Motor- och anspannsfordon m. m.
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 15 500 000
kronor.
53:o) Armén: Uttagning av motorfordon och motorredskap m. m. Beträffande
Kungl. Majits framställning örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 55)
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket
härmed
anmäles.
54:o) Armén: Försök med viss tygmateriel. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 56, s. 123 och 124), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armén: Försök med viss tygmateriel för
budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 440 000
kronor.
55:o) Armén: Anskaffning av tygmateriel. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 57, s. 124—128) att till Armén: Anskaffning av tygmateriel
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 73 000 000 kronor.
Yid 1942 års riksdag beräknades kostnaderna för den anskaffning av tygmateriel,
som skulle bestridas av anslag under femårsperioden 1942/47, till
sammanlagt i runt tal 503 000 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.
Av detta belopp ha för budgetåret 1942/46 anvisats tillhopa 430 000 000 kronor,
varför (503 000 000—430 000 000=) 73 000 000 kronor återstå att anvisa. Detta
belopp har av departementschefen föreslagits skola anvisas för nästa budgetår.
Enär en mera exakt beräkning av medelsbehovet slutar på ett belopp av
Statsutskottets utlåtande nr 4. 31
72 610 000 kronor, innebär detta, att ett belopp av 390 000 kronor kan disponeras
för nya utgiftsändamål.
För innevarande budgetår har därjämte anvisats ett särskilt reservationsanslag
av 12 800 000 kronor till bestridande av merkostnader på grund av
prisstegring sedan den 1 juli 1941. Beräkningen av sistnämnda anslag grundades
på en av arméförvaltningen verkställd uppskattning av sagda merkostnader
intill den 1 juli 1944. Arméförvaltningen har nu förebragt en
motsvarande beräkning för tiden intill den 1 juli 1945, slutande på ett anslagsbehov
av 590 000 kronor. Departementschefen har föreslagit, att för nästa
budgetår anvisas ett anslag å nämnda belopp till bestridande av berördamerkostnader.
I samband med framläggandet av 1945 års statsverksproposition (fjärde
huvudtiteln, punkt 55) verkställdes en närmare utredning i vad mån det av
1942 års riksdag avsedda anskaffningsprogrammet borde oförändrat fullföljas
eller örn på grund av senare vunna erfarenheter jämkningar borde verkställas
beträffande de delar av den planerade materielanskaffningen, som
dittills måst hållas tillbaka med hänsyn till att medel därför icke tidigare
ställts till förfogande. Med stöd av den verkställda utredningen föreslog
dåvarande föredragande departementschefen vid anmälan av nämnda proposition,
att prisstegringsanslaget å 12 800 000 kronor skulle tagas i anspråk
för komplettering av viss motorfordonsmateriel enligt försvarsbeslutet intill
ett belopp av 1 000 000 kronor, för anskaffning av viss i försvarsbeslutet icke
förutsedd materiel, som dock till sin natur är i stort sett likartad med eller
nära ansluter sig till den i beslutet avsedda, intill ett belopp av 7 300 000
kronor samt för principiellt ny materiel intill ett belopp av 4 500 000 kronor.
Mot den sålunda föreslagna dispositionen av ifrågavarande medel hade riksdagen
icke något att erinra.
En motsvarande utredning beträffande olika utgiftsändamåls angelägenhet
har synts departementschefen böra verkställas såvitt avser användningen av
de medel, som stå till förfogande för nästa budgetår. De medelsbehov, som
enligt arméförvaltningens anslagsäskanden för nästa budgetår äro särskilt
framträdande, äro anskaffning av strålsikten för kulsprutepistoler, anskaffning
av viss vägunderhållsmateriel, fullföljande av viss anskaffning av reparations-
och motorfordonsmateriel, anskaffning av verkstadsutrustning för
Stockholms luftvärnsregemente samt försök med ny stridsvagnsmateriel.
De sammanlagda kostnaderna härför ha av arméförvaltningen beräknats till
3 186 500 kronor. Departementschefen har ansett sig icke kunna tillstyrka,
att för något av dessa ändamål anvisas särskilt anslag utom ramen för vad
som förutsatts i försvarsbeslutet. De anslagsmedel inom denna ram, som
kunna ställas till förfogande för dessa ändamål, uppgå till (626 500 + 390 000
+ 590 000 =) 1 606 500 kronor. Beloppet å 626 500 kronor utgör visst överskott
å rörelsen vid försvarets fabriksverk. En gallring bland de angivna
utgiftsändamålen vore alltså erforderlig. I första hand syntes departementschefen
medel böra avses för anskaffning av verkstadsutrustning för Stockholms
luftvärnsregemente. Denna utrustning vore nämligen erforderlig för
32
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
att underhållet av regementets materiel skulle kunna ordnas tillfredsställande.
I andra hand syntes medel böra ställas till förfogande för försök med
ny stridsvagnsmateriel. Det vore nämligen av stor betydelse, framhåller
departementschefen, att snarast utredningar och försök verkställas såsom
förberedelser för den förnyelse av sådan materiel, som kunde bliva erforderlig,
då den nuvarande materielen blivit utsliten eller föråldrad. I vad mån
det återstående beloppet i sin helhet borde ställas till förfogande för försök
med stridsvagnsmateriel syntes departementschefen böra ytterligare övervägas.
Eventuellt borde någon del av beloppet utnyttjas för övrig av arméförvaltningen
föreslagen materielanskaffning. Det har synts få ankomma på
Kungl. Majit att efter förslag av arméförvaltningen meddela beslut härutinnan.
Kostnaderna för den anskaffning av tygmateriel, som enligt försvarsbeslutet
skulle bestridas av anslag under femårsperioden 1942/47, hava beräknats
till sammanlagt 503 000 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.
Av detta belopp hava för budgetåren 1942/46 anvisats tillhopa 430 000 000
kronor. Utskottet tillstyrker, att återstående belopp eller 73 000 000 kronor
anvisas för nästa budgetår. Utskottet förordar vidare, att till bestridande av
på budgetåret 1944/45 belöpande merkostnader på grund av prisstegring,
vilka kostnader enligt uttalande av 1942 års riksdag icke skola belasta försvarsbeslutets
kostnadsram, anvisas ett särskilt anslag av 590 000 kronor.
Beträffande denna medelsanvisning kommer utskottet att göra hemställan
under närmast efterföljande punkt. Yad departementschefen föreslagit med
avseende å vissa jämkningar i den plan för tygmaterielanskaffning, som ursprungligen
fastslagits, har icke givit utskottet anledning till erinran. Någon
medelsanvisning utom ramen för vad som förutsattes i försvarsbeslutet torde
sålunda icke böra ifrågakomma.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armén: Anskaffning av tygmateriel för
budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 73 000 000
kronor.
56:o) Armén: Prisstegringar å anskaffning av tygmateriel. Under hänvisning
till vad utskottet anfört under närmast föregående punkt får utskottet i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58, s. 128) hemställa,
att riksdagen må till Armén: Prisstegringar å anskaffning av
tygmateriel för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 590 000 kronor.
Fortifikatoriska anläggningar m. m.
57:o) Armén: Befästningars underhåll m. m. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 59, s. 128—132) att till Armén: Befästningars underhåll
m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 1400 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4. 33
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 760 000
kronor.
Departementschefen har erinrat, att här i landet tidigare icke bedrivits
någon systematisk forskning rörande konstruktion och utförande av befästningsanläggningar.
Tvivelsutan förhåller det sig så att denna brist i planläggningen
medfört stora svårigheter och vållat högst betydande merutgifter
vid utförandet av de befästningsanläggningar som under de första beredskapsåren
anlagts. Departementschefen har funnit det med hänsyn härtill vara
av synnerlig vikt att tekniken på detta område successivt förbättras genom
forskningsverksamhet i fredstid, syftande till att frambringa befästningskonstruktioner
av största möjliga effektivitet till lägsta möjliga kostnad. Att
i detta hänseende goda resultat kunna vinnas visa erfarenheterna av den
forskningsverksamhet som under en del av beredskapstiden med kraft bedrivits.
Erforderliga utgifter för detta ändamål hava synts departementschefen
böra bestridas från respektive försvarsgrenars anslag till befästningars underhåll
m. m.
Frågan örn bestridande av kostnader för underhåll av baracker kommer
departementschefen att vid behandlingen av marinens anslag till befästningars
underhåll, i anslutning till ett av riksräkenskapsverket i ämnet avgivet utlåtande,
närmare beröra. Departementschefen har därför i detta sammanhang
begränsat sig till att framhålla, att sådana kostnader böra bestridas på tre
olika sätt, nämligen från anslag till försvarsberedskapens avveckling, från
anslag till befästningars underhåll m. m. samt från vederbörlig i staten för
försvarets fastighetsfond upptagen anslagspost till reparation och underhåll.
Något särskilt anslag för ifrågavarande ändamål har därför ansetts icke böra
anvisas. Det är i nuvarande läge icke möjligt att bedöma, framhåller departementschefen,
huru stora kostnader för ifrågavarande ändamål, som kunna
komma att belasta de olika anslagen. I avbidan på säkrare hållpunkter härutinnan
har departementschefen räknat med att kostnaderna under förevarande
anslag för nästa budgetår icke skola överstiga 300 000 kronor.
Medelsbehovet för nästa budgetår till befästningars underhåll m. m., inberäknat
nyssnämnda kostnader för forskningsverksamhet och för underhåll
av baracker, har beräknats till 1 400 000 kronor.
Under beredskapstiden hava medel för forskningsverksamhet för befästningar
ställts till förfogande från anslag å förskottsstat. Utskottet finner i
likhet med departementschefen det vara av synnerlig vikt, att tekniken på
detta område successivt förbättras genom forskningsverksamhet i fredstid.
Erforderliga utgifter härför synas böra bestridas från respektive försvarsgrenars
anslag till befästningars underhåll.
De av departementschefen föreslagna grunderna för fördelningen mellan
olika anslag av kostnaderna för underhåll av baracker finner utskottet sig
böra godtaga. Härav följer, att något särskilt för ifrågavarande ändamål avsett
anslag icke är erforderligt.
Utskottet.
Bihang till riksdagens protokoll lt)46. 6 sami. Nr 4.
776 4(> 3
34
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
Då den verkställda anslagsberäkningen icke givit utskottet anledning till
erinran, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Armén: Befästningars underhåll m. m.
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 1 400 000''
kronor.
58:o) Armén: Underhåll av signalförbindelser. Kungl. Maj:t bär föreslagit
riksdagen (punkt 60, s. 132 och 133) att till Armén: Underhåll av signalförbindelser
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 150 00Ö
kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 75 000 kronor.
Vidare har Kungl. Maj:t, såvitt avser budgetåret 1945/46, medgivit, att erforderliga
kostnader för de operativa signalförbindelserna finge bestridas —
förutom med anlitande av förenämnda å riksstaten för samma budgetår uppförda
anslag till underhåll av signalförbindelser — från det för budgetåret
anvisade reservationsanslaget till Armén: Avveckling av beredskapen m. m.
Arméförvaltningen har beräknat medelsbehovet för nästa budgetår till
210 000 kronor.
Departementschefen har ansett sig icke kunna tillstyrka, att anslaget bestämmes
till högre belopp än 150 000 kronor. Departementschefen har förutsatt,
att inom ramen för detta belopp de ur militär synpunkt betydelsefullast©
linjerna skola kunna nödtorftigt underhållas. För nedbringande av belastningen
å anslaget har det synts departementschefen böra ytterligare undersökas,
huruvida icke vissa av de signalförbindelser, som ansetts böra bibehållas
av rent militära skäl, kunna komma även det civila samhällslivet till
godo. I den mån detta befinnes möjligt böra enligt departementschefen
kostnaderna för underhållet, åtminstone delvis, bestridas av telegrafverkets
medel. Av anslagsbeloppet hava omkring 20 000 kronor ansetts kunna hänföras
till prisstegring sedan den 1 juli 1941.
Utskottet tillstyrker den äskade medelsanvisningen och förutsätter i likhet
med departementschefen, att det skall bliva möjligt att inom ramen för
denna anvisning kunna underhålla de ur militär synpunkt betydelsefullaste
signallinjerna. Till vad departementschefen i övrigt i ämnet anfört vill utskottet
ansluta sig.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Armén: Underhåll av signalförbindelser
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 150 00&
kronor.
59:o) Armén: Fasta drivmedelsanläggningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riks
dagen
(punkt 61, s. 133—139) att till Armén: Fasta drivmedelsanläggningar
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 550 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande• nr 4.
35
De centrala drivmedelsanläggningarna för försvaret ha tillkommit under
tiden för den förstärkta försvarsberedskapen. Deras tillkomst har i första
hand varit ett beredskapsintresse. I avsaknad av hållpunkter för ett bedömande
i vilken omfattning och under vilka former anläggningarna skulle
komma att även efter beredskapens upphörande disponeras av militära myndigheter
ha medel för deras underhåll och drift icke beräknats å den för försvarets
fredsverksamhet beräknade riksstaten utan bestritts av beredskapsmedel.
Dessa spörsmål äro alltjämt icke lösta. Då ett flertal faktorer, som
torde komma att få avgörande betydelse för den slutliga utformningen av
organisationen av försvarets drivmedelsförsörjning, icke kunna förväntas
bliva klarlagda inom den närmaste framtiden, har det ansetts vara nödvändigt
räkna med att förvaltningen av försvarets oljeförråd under nästa
budgetår fortfarande kommer att handhavas av de militära myndigheterna,
varför särskilda medel måste beräknas härför. För de förrådsanläggningar,
örn vilka i detta sammanhang är fråga, har ett särskilt anslag ansetts böra
anvisas för driftkostnader. Även för underhåll av anläggningarna har räknats
med särskilda medel å driftbudgeten. Dessa båda utgiftsändamål hava lämpligen
synts böra sammanföras under ett anslag med reservationsanslags
karaktär. Departementschefen har ansett anslagsbehovet kunna begränsas
till 550 000 kronor.
Vad beträffar uppkommande kostnader för beredskapslagring av drivmedel
hava de utgifter, som eventuellt kunna komma att kvarstå under nästa budgetår
därigenom, att sådana avvecklingsåtgärder som återställande till oljebolagen
av förhyrda fat och dunkar m. m. samt avveckling av vissa särskilda beredskapsorgan
och av lagren av fasta drivmedel icke kunna dessförinnan slutföras,
föreslagits skola bestridas från avvecklingsanslag.
Beträffande kostnaderna för förhyrning av cisternanläggningar hava till
oljebolagen utgående hyror för cisternanläggningar, som avses för armén och
marinen, beräknats kunna bortfalla redan under innevarande budgetår. Det
har förutsatts, att även arméns lager hos statens reservförrådsnämnd, för vilka
de årliga hyreskostnaderna uppgå till 290 000 kronor, skola kunna avvecklas,
ehuru i större omfattning först under nästa budgetår. I avvaktan på slutligt
ställningstagande till i vilken omfattning en dylik avveckling bör ske torde
det, framhåller departementschefen, vara nödvändigt att räkna med hyresutgifter
för detta ändamål även under nästa budgetår. Departementschefen
har därvid utgått från att dylika utgifter övergångsvis skola få bestridas
från avvecklingsanslag. Därest försatt utredning skulle giva vid handen, att
dessa drivmedelslager även framdeles skola få disponeras av försvaret, hava
kostnaderna från och med budgetåret 1947/48 föreslagits skola bestridas från
anslag under fjärde huvudtiteln.
Då det i avvaktan på den slutliga utformningen av organisationen av försvarets
drivmedelsförsörjning torde vara nödvändigt räkna med att förvaltningen
av försvarets oljeförråd även under nästa budgetår kommer att handhavas
av de militära myndigheterna, måste, sedan beredskapsmedel icke
Utskottet.
36
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
längre stå till förfogande, särskilda medel beräknas härför. Det av myndigheterna
anmälda anslagsbehovet, innefattande såväl drift- som underhållskostnader,
synes utskottet kunna begränsas till den av Kungl. Maj:t äskade
medelsanvisningen. Yad departementschefen föreslagit i fråga örn ianspråktagande
av avvecklingsanslag för bestridande av kostnader för beredskapslagring
av drivmedel samt för förhyrning av vissa cisternanläggningar synes
böra godtagas.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Armén: Fasta drivmedelsanläggningar
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 550 000
kronor.
Hemvärnet.
60:o) Armén: Hemvärnets avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 62, s. 139—141) att till Armén: Hemvärnets avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 215 000 kronor.
Kostnaderna för bestridande av arvoden till hemvärnskrets- och hemvärnsområdesbefälhavare
hava enligt av 1945 års riksdag angivna grunder för nästa
budgetår beräknats till 211 700 kronor.
Departementschefen har föreslagit, att den hemvärnspersonal, som undergår
utbildning vid hemvärnets stridsskola vid Vällinge, bör erhålla läkaroch
sjukvård enligt samma grunder som värnpliktiga. Med hänsyn härtill
böra under förevarande anslag medel anvisas för beredande av ersättning till
en för skolan avsedd läkare. Läkararvodet har beräknats till 3 000 kronor.
Utskottet finner lämpligt, att hemvärnets kostnader från och med nästa
budgetår redovisas under särskilda för hemvärnet avsedda anslag, och tillstyrker
förslaget härom. Goda skäl tala enligt utskottets mening för att den
hemvärnspersonal, som undergår utbildning vid hemvärnets stridsskola, beredes
rätt till fri sjukvård i enahanda omfattning som värnpliktiga under
tjänstgöring. Utskottet tillstyrker, att medel anvisas under förevarande anslag
för en för skolan avsedd läkare. Mot det för denne beräknade arvodet,
3 000 kronor, synes icke något vara att erinra. Då beräkningen av anslaget i
övrigt icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Armén: Hemvärnets avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 215 000 kronor.
61:o) Armén: Hemvärnets omkostnader. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 63, s. 141 och 142) att till Armén: Hemvärnets omkostnader för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Heuman (I: 114)
och den andra inom andra kammaren av herr Lindberg (11:214), vari hemställts,
att riksdagen ville besluta att för budgetåret 1946/47 anslagsposten
Statsutskottets utlåtande nr 4.
37
till bidrag till expeditions- och förrådslokaler till hemvärnsområdesbefälhavare
utgår nied 246 000 kronor och anslagsposten till expenser nied 35 000 kronor.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen II: 214.
Medelsbehovet för sjukvård, inberäkna! sjukvårdsmateriel, har för nästa
budgetår beräknats till 51 000 kronor. Däri ingår ett belopp av 900 kronor,
avsett för sjukvård till hemvärnsmän, som deltaga i utbildning vid hemvärnets
stridsskola. För reseersättningar har räknats med oförändrat belopp, 200 000
kronor.
Medel till hemvärnets expenser hava för innevarande budgetår anvisats
under arméns anslag till övriga expenser m. m. I den för berörda anslag
fastställda staten ha sålunda upptagits 110 000 kronor till telefonabonnemangsavgifter
till hemvärnskrets- och hemvärnsområdesbefälhavare samt
256 000 kronor till bidrag till anskaffning av expeditions- och förrådslokaler
till hemvärnsområdesbefälhavare. Departementschefen har för nästa budgetår
räknat med oförändrat belopp, 366 000 kronor.
Kostnaderna för hemvärnets övriga expenser ha icke i gällande stat för
arméns anslag till övriga expenser m. m. angivits. Arméförvaltningen har
beräknat kostnaderna för nästa budgetår till omkring 16 000 kronor. Enligt
en från hemvärnsstaben inkommen uppgift beräknas emellertid dessa kostnader
avsevärt högre. Departementschefen har för egen del ansett sig böra
för närvarande uppskatta ifrågavarande kostnader till omkring 25 000 kronor.
Kostnaderna för publikationstryck hava upptagits med oförändrat belopp,
15 000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget skulle i enlighet med det
anförda utgöra (51 000 + 200 000 + 366 000 + 25 000 + 15 000 =) 657 000 kronor,
eller i nedåt avrundat tal 650 000 kronor.
Mot Kungl. Maj:ts förslag till beräkning av hemvärnets omkostnadsanslag
har utskottet icke något att erinra. Den äskade medelsanvisningen tillstyrkes
alltså.
I de föreliggande motionerna har gjorts gällande, att hemvärnskrets- och
hemvärnsområdesbefälhavarna icke kunnat erhålla ersättning av statsmedel
för sina tjänstesamtal utanför fritrafikområdet, enär den för hemvärnet avsedda
anslagsposten till expenser varit för knappt tillmätt. Motionärerna
hava därför yrkat, att nämnda post uppräknas med 10 000 kronor mot det att
anslagsposten till bidrag till anskaffning av expeditions- och förrådslokaler
till hemvärnsområdesbefälhavare minskas med motsvarande belopp. Då det
närmast bör ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma fördelningen av de i örnkostnadsstaten
ingående anslagsposterna, finner utskottet motionärernas förslag
icke böra påkalla någon riksdagens särskilda åtgärd.
Utskottet hemställer,
a) att riksdagen må till Armén: Hemvärnets omkostnader för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kronor;
b) att motionerna I: 114 och II: 214 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Vtskottei.
38
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
Utskottet.
62:o) Armén: Hemvärnets munderingsutrustning m. m. Kungl. Majit bar
föreslagit riksdagen (punkt 64, s. 142 och 143) att till Armén: Hemvärnets
munderingsutrustning m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kronor.
1945 års riksdags beslut rörande hemvärnspersonalens ekonomiska förmåner
m. m. innebär bland annat, att hemvärnsmännen skola utrustas med
fältuniformer och kappor. De årliga kostnaderna för underhåll av denna utrustning
ha beräknats till 155 000 kronor. Enär för underhåll av hemvärnets
intendenturutrustning i övrigt ansetts böra anvisas samma belopp som för
innevarande budgetår, 250 000 kronor, har det sammanlagda medelsbehovet
under detta anslag beräknats till i avrundat tal 400 000 kronor.
I enlighet med Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armén: Hemvärnets munderingsutrustning
m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kronor.
63:o) Armén: Hemvärnets övningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 65, s. 143 och 144) att till Armén: Hemvärnets övningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 975 000 kronor.
Under förevarande anslag föreslås medel skola anvisas för vissa kostnader,
som föranledas av 1945 års riksdags beslut rörande bland annat hemvärnsmännens
ekonomiska förmåner. Sålunda beräknas årliga merkostnader örn
265 000 kronor uppkomma i anledning av beslutet örn ökad rätt för hemvärnsmännen
att åtnjuta förmånen av fri förplägnad. Vidare böra under förevarande
anslag anvisas medel för hemvärnsmännens daglön under utbildningstjänstgöring.
Kostnaderna härför, vilka för innevarande budgetår bestridas från
arméns anslag till penningbidrag m. m. åt värnpliktiga, ha beräknats till omkring
240 000 kronor för helt år.
Enär för hemvärnets övningar i övrigt beräknas samma belopp som för
innevarande budgetår, har det sammanlagda medelsbehovet under anslaget
för nästa budgetår uppskattats till 975 000 kronor.
Den verkställda beräkningen av anslaget tillstyrkes, varför utskottet hemställer,
att riksdagen må till Armén: Hemvärnets övningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 975 000 kronor.
64:o) Armén: Hemvärnets vapen och ammunition m. m. Kungl. Majit har
föreslagit riksdagen (punkt 66, s. 144) att till Armén: Hemvärnets vapen
och ammunition m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kronor.
De årliga kostnaderna för hemvärnets övningsammunition i gällande planer
hava beräknats till 1 000 000 kronor, varav dock endast 400 000 kronor avsetts
Statsutskottets utlåtande nr 4.
39
skola bestridas med anlitande av arméns anslag till vapen och ammunition
m. m. Återstoden har beräknats motsvara värdet av den ammunition, som
avsetts skola tagas i anspråk ur befintliga lager. För nästa budgetår har
departementschefen beräknat för övningsammunition ett belopp av 400 000
kronor, varvid förutsatts, att ammunitionsbehovet i övrigt får tillgodoses med
anlitande av arméns befintliga lager av ammunition, i den mån dessa lämna
tillgång därtill utan att de för mobilisering avsedda lagren bliva för små.
Vidare ha beräknats 550 000 kronor för underhåll av handvapenmateriel m. m.
och 60 000 kronor för målskjutningsmateriel m. m. Det sammanlagda medelsbehovet
har således angivits till i avrundat tal 1 000 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag och vad departementschefen i anslutning därtill
anfört hava icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande, varför utskottet
hemställer,
att riksdagen må till Armén: Hemvärnets vapen och ammunition
m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kronor.
Bidrag och understöd.
65:o) Armén: Understöd åt frivilligt försvarsarbete. Kungl. Maj-.t har föreslagit
riksdagen (punkt 67, s. 145—157) att till Armén: Understöd åt frivilligt
försvarsarbete för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 450 000
kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fröken Andersson och herr Axel Ivar Anderson (I: 113) och den andra inom
andra kammaren av herr Dickson m. fl. (11:331), vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta ej mindre att anvisa ett med 35 000 kronor förhöjt belopp
till riksförbundet Sveriges lottakårer för viss utbildningsverksamhet, än
även att ersättning till lottor vid tjänstgöring inom krigsmakten skall bestridas
av försvarets ordinarie avlöningsanslag,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Ivar Persson m. fl. (1:195) och den andra inom andra kammaren av
herr Dickson m. fl. (11:215), vari hemställts, att riksdagen måtte anvisa ett
med 50 000 kronor förhöjt reservationsanslag till understöd åt frivilligt försvarsarbete,
vilken summa skall ställas till centralförbundets för befälsutbildning
disposition för att möjliggöra utbetalandet av daglön å sex kronor till i
frivilliga utbildningskurser (lägerkursutbildning) örn minst 12 dagars längd
och i frivillig tjänstgöring deltagande värnpliktigt befäl.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna I: 113 och II: 215.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 400 000
kronor.
Utskottet.
40
Statsutskottets utlåtande nr 4.
I skrivelse den 18 oktober 1945 har chefen för armén hemställt om anvisande
av medel för beredande åt medlemmar i frivilliga försvarsorganisationer
av vissa ekonomiska förmåner. Arméchefen har därvid anfört bland
annat följande.
Det syntes skäligt, att viss ekonomisk gottgörelse utginge dels under
sådan frivillig tjänstgöring vid krigsmakten, som vore nödvändig för genomförande
av vissa övningar, såsom luftförsvarsövningar, fält- och fälttjänstövningar,
flygvapenövningar m. m., dels under sådan frivillig tjänstgöring (utbildning)
vid krigsmakten, som utgjorde ett led i föreskrivna utbildningskurser,
och dels under sådana sammanhängande utbildningskurser enligt gällande
utbildningsföreskrifter, som fullgjordes i vederbörlig organisations egen
regi och vore av sådan längd, att de förorsakade vederbörande deltagare ekonomisk
förlust eller merutgift i form av utgift för anställande av vikarie eller
extra hemhjälp, ianspråktagande av semester, förlorad eller minskad arbetsförtjänst
m. m.
Beträffande centralförbundet för frivillig befälsutbildning och sjö värnskåren
borde den ekonomiska gottgörelsen lämpligen utgå i form av värnpliktigs
avlöningsförmåner. För övriga organisationer syntes däremot det
avsevärt enklare dagavlöningssystemet vara att föredraga. Dagavlöningen
borde därvid icke sättas lägre än 6 kronor.
Det kunde ifrågasättas, huruvida dagavlöning borde utgå med samma
belopp till män före värnpliktsåldern som till män i och över densamma samt
huruvida kvinnor i avlöningshänseende borde likställas med män. Enligt
arméchefens mening borde samma dagavlöning utgå till män oberoende av
ålder. Därest någon differentiering ansåges böra ske för att i möjligaste mån
nedbringa kostnaderna syntes denna rättvisligen hellre böra ske mellan familjeförsörjare
och icke familjeförsörjare, varvid dagavlöning för sistnämnda
kategori kunde tänkas utgå med något lägre belopp, förslagsvis 4 kronor.
Det syntes vara rättvist, att dagavlöning finge utgå till kvinnor enligt samma
grunder som till män, därvid emellertid — för det fall att dagavlöning ansåges
böra utgå till män med olika belopp beroende på örn de vore familjeförsörjare
eller icke — kvinnorna rättvisligen borde jämställas med icke familjeförsörjare.
Värnpliktigs avlöningsförmåner respektive dagavlöning borde utgå under all
frivillig tjänstgöring vid krigsmakten, som vore av minst en dags varaktighet.
Under utbildning i vederbörlig organisations egen regi syntes däremot
gottgörelse böra utgå endast under sammanhängande kurser av minst tre
dagars varaktighet. Däremot syntes någon gottgörelse icke böra utgå under
fritidsutbildning. Behovsprövning före utbetalandet av ifrågakommande gottgörelse
syntes knappast möjlig att genomföra annat än i vad avsåge vederbörandes
ställning såsom familjeförsörjare eller icke. För att i någon mån kunna
beräkna de kostnader, som ifrågavarande gottgörelse till de frivilliga organisationernas
medlemmar komme att medföra, syntes det vara nödvändigt
att viss maximitid fastställdes för den utbildningstid utanför krigsmakten,
för vilken ersättning finge utbetalas. Denna maximitid borde för de olika
organisationerna överensstämma med tiden för längsta årliga utbildningskurser
inom vederbörlig organisation.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
41
I skrivelse den 2 maj 1945 har arméförvaltningens intendenturavdelning —
efter samråd med försvarets civilförvaltning, arméns fortifikationsförvaltning,
marinförvaltningen, flygförvaltningen och arnréstaben — gjort framställning
om tillhandahållande utan ersättning av undervisnings- och övningslokaler
ävensom, i vissa fall, fri inkvartering, fri förplägnad och fria järnvägstransporter
åt medlemmar av för armén arbetande, statsunderstödda frivilliga
försvarsorganisationer.
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
I samband med 1942 års försvarsbeslut förutsattes, att befälsbehovet vid
de mobiliserade förbanden till betydande del skulle fyllas med värnpliktig
personal samt att medlemmar i frivilliga försvarsorganisationer skulle anförtros
omfattande militära uppgifter. Fyllandet av ifrågavarande befälsbehov
och uppbyggandet av de frivilliga försvarsorganisationerna skulle i huvudsak
ske på frivillighetens väg med allenast begränsat ekonomiskt stöd från statens
sida. 1941 års försvarsutredning förutsatte, att det värnpliktiga befälets
utbildning skulle bedrivas dels i form av rent militär tjänstgöring vid trupp
och dels i form av kurser inom den frivilliga utbildningsorganisationen på i
princip samma sätt som inom den dåvarande landstormsrörelsen, d. v. s. i
huvudsak med anlitande av eftermiddagar, söndagar, semester eller annan
ledighet. Vissa mera teoretiskt betonade delar av utbildningen ansågos kunna
inhämtas genom korrespondensundervisning. Även i det fall att utbildningen
beareves i form av kurser borde tillfälle till tjänstgöring vid trupp beredas
eleverna. Viss del av kurs borde således förläggas till truppförband eller
givas formen av »lägerkurs». Efter att ha betonat att utbildningen av det
värnpliktiga befälet ur krigsberedskapens synpunkt vore av sådant värde att
rörelsen borde erhålla allt det stöd, som statsmakterna kunde lämna, framhöll
försvarsutredningen, bland annat, att eleverna borde vid frivillig tjänstgöring
åtnjuta fri inkvartering, förplägnad och sjukvård ävensom avlöning i enlighet
med sin tjänstegrad. Härutöver erfordrades dock medel för att bestrida med
övningsverksamheten i övrigt förenade kostnader. Det årliga medelsbehovet
härför uppskattade utredningen till omkring 350 000 kronor för de närmaste
åren och till omkring 450 000 kronor vid genomfört system. Utredningen ansåg
sig dock böra fästa uppmärksamheten på att det angivna medelsbehovet
beräknats komma att täcka allenast en del av kostnaderna, medan återstående
kostnader förutsatts skola såsom dittills bestridas av medel, som de frivilliga
organisationerna själva anskaffade.
Beträffande lottarörelsen betonade försvarsutredningen, att en av de betydelsefullaste
uppgifterna för denna alltfort bomme att bliva att lämna ekonomiskt
stöd åt de frivilliga försvarsrörelserna. Denna verksamhet syntes sålunda
i framtiden — utöver vad det egna behovet krävde —- främst böra inriktas
på ett understödjande av den frivilliga befälsutbildningen. Ett intimt
samband mellan lottakårerna och de organisationer, som handhade denna
utbildning, vore ur denna synpunkt av betydelse.
Vid anmälan av propositionen 1942: 210 uttalade min företrädare i ämbetet
sin anslutning i huvudsak till de av försvarsutredningen angivna riktlinjerna
för den fortsatta frivilliga befälsutbildningen. Han anförde vidare, att intresset
för deltagande i denna utbildning givetvis borde på lämpligt sätt
stimuleras. Den i sådant hänseende från olika håll anvisade utvägen att
genom befordran uppmuntra till intresserat deltagande i utbildningen syntes
böra övervägas. Den frivilliga befälsutbildningcns främsta mål borde dock
vara att hos deltagarna vidmakthålla redan förvärvade militära kunskaper och
färdigheter. Praktisk erfarenhet och säkrare hållpunkter syntes sålunda böra
42
Statsutskottets utlåtande nr 4.
avvaktas beträffande deltagarfrekvensen vid det av försvarsutredningen förordade
utbildningssystemet, innan frågan om särskilda åtgärder för att ytterligare
stimulera deltagarintresset kunde bliva aktuell. Det årliga anslaget till
den frivilliga befälsutbildningen fann min företrädare kunna beräknas i anslutning
till utredningens förslag, därvid han emellertid framhöll, att behovet
av anslagsmedel vore beräknat under förutsättning, att lottaorganisationerna
fortfarande gåve den frivilliga befälsutbildningen ekonomiskt stöd. Yad sålunda
anfördes föranledde icke särskilt uttalande från riksdagens sida.
Det värnpliktiga befälets förmåner under den fortsatta befälsutbildningen
ha således varit föremål för vissa principuttalanden i samband med 1942 års
försvarsbeslut. Statsmedel ha emellertid —— frånsett å riksstaten anvisade
medel till årligt understöd åt frivilligt försvarsarbete — icke anvisats för
beredande av avlöning eller andra förmåner åt det frivilligt tjänstgörande
befälet.
Till stöd för sina förutnämnda förslag örn beredande av kontant gottgörelse
jämte vissa naturaförmåner åt medlemmar av de frivilliga försvarsorganisationerna
ha arméchefen och arméförvaltningens intendenturavdelning åberopat
den allt större betydelse för riksförsvaret som arbetet inom de frivilliga
försvarsorganisationerna under de senare åren fått. Ehuru jag för egen
del kan i huvudsak ansluta mig till de synpunkter som legat till grund för
nämnda förslag, finner jag det å andra sidan tillrådligt att iakttaga en viss
försiktighet i avvaktan på resultatet av 1945 års försvarskommittés arbete.
Denna kommitté torde nämligen icke kunna undgå att till prövning upptaga
frågan örn de former, under vilka det frivilliga försvarsarbetet skall i fortsättningen
bedrivas. Från denna utgångspunkt finner jag betänklighet icke böra
möta mot genomförande redan nu av intendenturavdelningens förslag örn tillhandahållande
av naturaförmåner. Detta förslag är nämligen i stort sett att
betrakta som en systematisering av nu utgående ersättningar. Den jämkningen
i förslaget bör dock vidtagas, att fri förplägnad under utbildning vid s. k.
lägerkurs bör tillkomma vederbörande, därest kursen pågår minst tre dagar
i följd.
Annorlunda måste i nuvarande läge bedömas arméchefens förslag örn beredande
därutöver av ekonomisk gottgörelse under frivillig tjänstgöring. När
fråga är om tjänstgöring vid krigsmakten — vare sig det gäller sådan tjänstgöring
som är nödvändig för genomförande av vissa övningar eller tjänstgöring
som utgör ett led i föreskrivna utbildningskurser — synes det möjligt
att redan nu, utan avbidan på försvarskommitténs förslag, medgiva sådan
ersättning till medlemmar av centralförbundet för befälsutbildning och lottaorganisationen,
vilka organisationer härvidlag främst synas böra komma
i fråga. Däremot anser jag mig av anfört skäl icke kunna nu förorda, att sådan
ersättning utgår även vid utbildning i vederbörande organisations egen regi.
I fråga örn grunderna för ersättning vid tjänstgöring inom krigsmakten vill
jag framhålla följande. Beträffande centralförbundet för befälsutbildning har
arméchefen föreslagit, att ekonomisk gottgörelse under frivillig tjänstgöring
skulle beredas i form av penningbidrag med belopp, som tillkommer värnpliktig
i motsvarande tjänstegrad vid obligatorisk tjänstgöring, samt därutöver familjebidrag.
För medlem av lottakår har arméchefen förordat tillämpning av daglönsystem
och har i första hand föreslagit, att daglön skulle utgå med samma belopp
till alla oberoende av ålder och försörjningsplikt, därvid daglönen borde fastställas
till 6 kronor, d. v. s. det lägsta belopp med vilket daglön enligt 2 § i avlöningsreglementet
för personal i det allmänna civilförsvaret utgår i lägsta
ortsgrupp. Arméchefens förslag synes leda till att lottor i många fall skulle
komma i åtnjutande av större ersättning än värnpliktigt befäl. Någon anled
-
Statsutskottets utlåtande nr 4.
43
ning till en dylik differentiering synes icke föreligga. Jag finner det vidare
tveksamt, örn familjebidrag överhuvudtaget bör medgivas på detta område.
Dels är det här i allmänhet fråga örn kortare kurser, dels medför tillämpningen
av familj ebidragssystem onekligen omgång i administrativt hänseende.
I avbidan på den slutliga prövning av denna fråga, som tojrde komma att ske
av 1945 års försvarskommitté, torde böra väljas ett enhetligt och enkelt system.
Med hänsyn härtill föreslår jag att daglön utgår i båda fallen och bestämmes
till 6 kronor från och med det kalenderår, under vilket vederbörande
fyller 20 år, och till 3 kronor för tid dessförinnan. Härigenom ernås huvudsaklig
överensstämmelse nied det av 1945 års riksdag beslutade daglönsystemet
för hemvärnsmän. ... .. .
Den ersättning, som av mig i det föregående förordats, synes i enlighet
med vad som avsetts i fråga örn daglön till hemvärnsmän böra utgå under
förutsättning att tjänstgöringen (utbildningen) pågår minst tre dagar i följd.
För hemvärnsmän har förutsatts, att ersättning må utgå högst under 14 dagar
av ett och samma kalenderår. Då vissa av de kurser, som komma i fråga^för
värnpliktigt befäl och för lottor, äro av längre varaktighet, synes ifrågavarande
maximitid böra bestämmas för medlem av centralförbundet för befälsutbildning
till högst 30 dagar och för medlem av lottakår till högst 24 dagar
av ett och samma kalenderår. Jag förutsätter, att de av mig sålunda tillstyrkta
ersättningsbeloppen bestridas av respektive organisationer.
I avbidan på försvarskommitténs omprövning av förevarande spörsmål
synes motsvarande ersättning för sjövärnskåren böra utgå enligt nu gällande
grunder.
Vid bifall till det av mig nu framlagda begränsade förslaget synes någon
ökning av medelsanvisningen till centralförbundet icke vara behövlig. F ör
lottaorganisationen lärer däremot en ökning av medelsanvisningen vara erforderlig.
Funktionsdugligheten hos försvarets krigsorganisation är till ej ringa
del beroende av medverkan från de frivilliga försvarsorganisationernas sida.
Sålunda förutsattes att lottor i betydande utsträckning skola bestrida, kngsbefattningar,
vilka icke nödvändigtvis måste bestridas av män. Härigenom
vinnes, att värnpliktiga i motsvarande utsträckning kunna frigöras för andra
uppgifter inom krigsorganisationen. Det synes mig, med hänsyn även till den
avsevärda minskningen av värnpliktskontingenten under de närmaste åren,
erforderligt att medel anvisas, utöver de nu till förfogande stående, för avhjälpande
av den föreliggande betydande bristen på lottor för krigstjänstgöring.
För utbildning av lottor har riksförbundet Sveriges lottakårer äskat
ett belopp av 110 000 kronor för nästa budgetar. För egen del förorda!’ jag,
att för ändamålet beräknas ett belopp av 75 000 kronor, innebärande en höjning
med 50 000 kronor av det för innevarande budgetår anvisade beloppet.
Ett genomförande av intendenturavdelningens förslag beräknas enligt
kalkyler, som utförts av vederbörliga centrala förvaltningsmyndigheter, för
arméns del medföra en kostnad av omkring 120 000 kronor, under det att
kostnaderna för marinens och flygvapnets del beräknas uppgå till omkring
8 000 kronor respektive 17 500 kronor. Ifrågavarande kostnader böra liksom
hittills belasta de anslag, från vilka dylika kostnader normalt gäldas.
Jag anser mig icke kunna för närvarande förorda någon ökning av medelsanvisningen
i övrigt för de med förevarande anslag tillgodosedda ändamålen.
Jag föreslår därför, att anslaget för nästa budgetår uppföres med ett belopp
av (400 000 + 50 000 =) 450 000 kronor.
På Kungl. Majit lärer få ankomma att meddela reglerande föreskrifter
rörande utbetalande av rese- och traktamentsersättning till militär personal,
som beordras biträda inom det frivilliga utbildningsarbetet, och örn
44
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
fastställande av enhetliga grunder för arvoden och ersättningar till
ifrågavarande instruktörer. Dessa kostnader böra självfallet bestridas av de
organisationer om vilka fråga är. Dock förutsätter jag, att för bestridande av
rese- och traktamentsersättningar vederbörliga anslag till reseersättningar
få efter Kungl. Maj:ts beprövande tagas i anspråk i den mån det kan visas
att någon organisation icke har möjlighet att gälda dessa ersättningar.
Över motionerna I: 113 och II: 331 har utskottet i vederbörlig ordning
inhämtat yttrande från chefen för försvarsstaben, som bilagt yttrande från
chefen för armén.
Chefen för armén har efter samråd med cheferna för marinen och flygvapnet
uttalat, att han intet haft att erinra mot de i förenämnda motioner framlagda
förslagen med undantag av att dagavlöning under tjänstgöring bör bestridas
av särskilt reservationsanslag, som ställes till riksförbundets Sveriges lottakarei
förfogande för ifrågavarande ändamål, och icke av försvarets ordinarie
avlöningsanslag, därest detta icke höjes i motsvarande grad. Chefen för försvarsstaben
har understrukit vikten av att tillräckliga anslag ställas till riksförbundets
Sveriges lottakårer förfogande för bedrivande av deras ur mobiliseringssynpunkt
betydelsefulla verksamhet.
Enligt vad som förutsattes i 1942 års försvarsbeslut skulle i fråga om
det värnpliktiga befälets utbildning eleverna vid frivillig tjänstgöring åtnjuta
fri inkvartering, förplägnad och sjukvård ävensom avlöning i enlighet med
sin tjänstegrad. För bestridande av med övningsverksamheten i övrigt förenade
kostnader beräknades det årliga medelsbehovet till omkring 350 000
kronor under uppsättningsperioden och till omkring 450 000 kronor vid genomförd
organisation. Detta belopp avsåg emellertid att täcka endast en del av
kostnaderna, medan återstoden förutsattes skola bestridas av medel, som
de frivilliga organisationerna själva anskaffade. I fråga örn lottarörelsen betonade
försvarsutredningen, att en av dess betydelsefullaste uppgifter skulle
bliva att lämna ekonomiskt stöd åt de frivilliga försvarsrörelserna.
I enlighet härmed har utöver det årliga anslaget till frivilligt försvarsarbete
statsmedel icke anvisats för beredande av avlöning eller andra förmåner
åt det frivilligt tjänstgörande befälet.
Departementschefens nu föreliggande förslag i fråga om tillhandahållande
av naturaförmåner åt medlemmarna av för armén arbetande, statsunderstödda
frivilliga försvarsorganisationer innebär, såsom departementschefen framhållit,
allenast en systematisering av nu utgående ersättningar, varför utskottet anser
sig kunna tillstyrka förslaget i fråga.
Därutöver har departementschefen emellertid föreslagit, att medlemmar av
centi alförbundet för befälsutbildning och av lottakår skola under tjänstgöring
'' id kiigsmakten äga uppbära daglön med 6 kronor från och med det kalenderår,
under vilket vederbörande fyller 20 år, och med 3 kronor för tid dessförinnan.
Härigenom skulle ernås huvudsaklig överensstämmelse med det av 1945 års
riksdag beslutade daglönsystemet för hemvämsmän. Såsom förutsättning för
ei sättningens utgående skall enligt förslaget gälla, att tjänstgöringen (utbild
-
Statsutskottets utlåtande nr 4.
45
ningen) pågår minst tre dagar i följd och under en maximitid för medlem
av centralförbundet för befälsutbildning av 30 dagar och för medlem av
lottakår av 24 dagar av ett och samma kalenderår.
Departementschefen har förutsatt, att ifrågavarande ersättningsbelopp
skola bestridas av respektive organisationer. I fråga örn lottaorganisationen
har departementschefen dock funnit en höjning av medelsanvisningen från
25 000 kronor till 75 000 kronor vara erforderlig. Även örn förslaget örn införande
av viss dagavlöning till medlemmar i förenämnda organisationer icke
står i full överensstämmelse med vad som förutsatts i försvarsbeslutet, vill
utskottet dock icke motsätta sig att ekonomisk gottgörelse i föreslagna relativt
begränsade omfattning beredes vederbörande, då den härav föranledda
höjningen av medelsanvisningen kan rymmas inom ramen för det anslag, som
i försvarsbeslutet beräknades erforderligt vid fullt genomförd organisation.
De föreslagna grunderna för ifrågavarande dagarvoden synas utskottet i
stort sett lämpligt avvägda och någon erinran torde icke vara att framställa
mot desamma. Enligt vad utskottet under hand inhämtat, äro ett stort antal
lottor krigsplacerade i jaktförbandens stridsledningsorganisation såsom
luftförsvarssignallottor. Dessa lottor fullgöra olika uppgifter, av vilka
den viktigaste är att på stridsledningskartan markera rapporter från
luftbevakningsorganen. Erfarenheterna lära hava utvisat, att lottor lämpa
sig bättre för detta arbete än värnpliktiga. För att stridsledningsorganisationen
skall kunna innehava tillräckligt hög beredskap, måste den
kontinuerligt övas och provas dels vid regelbundet återkommande, kortare
övningar, dels vid större tillämpningsövningar. De förstnämnda övningarna
äga rum ungefär en gång i månaden vid varje stridsledningsplats. Dessa
övningar äro i allmänhet av kort varaktighet (i regel högst en dag). I övningarna
deltager den personal, som är krigsplacerad i respektive centraler —
således även lottorna. Trots sin korta varaktighet anses dessa övningar vara
av mycket stor betydelse för stridsledningen. Hittills vunna erfarenheter
torde utvisa, att flertalet lottor icke kunna deltaga i övningar av ovan angivet
slag, enär detta medför ekonomiska uppoffringar för hemhjälp, resor
m. m. På grund av dessa korta stridsledningsövningars speciella natur och
önskvärdheten av att få lämpliga lottor till ifrågavarande befattningar, synes
en undantagsbestämmelse kunna ifrågasättas för lottatjänstgöring av här avsedd
art. Det kan därvid övervägas, örn icke daglön borde utgå till lottor,
som äro krigsplacerade i jaktstridsledningen även om tjänstgöringen (utbildningen)
endast pågår en dag, dock till varje lotta sammanlagt för högst tio
sådana tjänstgöringstillfällen per år. Även örn enligt utskottets mening skäl
synas tala för att dylik förmån bör beredas ifrågavarande lottor, är utskottet
dock icke berett att nu föreslå riksdagen att besluta i ämnet. Därest emellertid
Kungl. Majit efter närmare prövning av denna fråga skulle finna, att
åtgärder böra vidtagas i angivna syfte och så kan ske utan att konsekvenser
i andra hänseenden kunna befaras uppkomma, bör Kungl. Majit äga medgiva,
att dagavlöning må för sådan tjänstgöring utgå i högst den omfattning
som ovan föreslagits.
46
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
Någon utsträckning av rätten till dagavlöning till att omfatta andra fall
än som nu föreslagits anser utskottet icke böra, i avvaktan på resultatet av
1945 års försvarskommitté, ifrågakomma. Nämnda kommitté lärer nämligen
såsom i ärendet också framhållits komma att till prövning upptaga frågan
örn de former, under vilka det frivilliga försvarsarbetet skall i fortsättningen
bedrivas. Av samma skäl är utskottet ej heller berett förorda någon ytterligare
höjning av bidraget till riksförbundet Sveriges lottakårer eller till
centralförbundet för befälsutbildning och avstyrker därmed också det
motionsvis framkomna förslaget, att ersättning till lottor vid tjänstgöring
inom krigsmakten skall bestridas av försvarets ordinarie avlöningsanslag.
Härav framgår, att utskottet avstyrker såväl motionerna 1:113 och II: 331
som motionerna I: 195 och II: 215. Vad utskottet sålunda anfört bör icke utesluta
möjligheten för Kungl. Maj:t att upptaga i motionerna framkomna spörsmål
till förnyad prövning i enlighet med vad utskottet ovan anfört beträffande
lottorna vid flygvapnet.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 113 och II: 331 ävensom I: 195 och
II: 215, till Armén: Understöd, åt frivilligt för sv ars arbete för
budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 450 000 kronor.
66:o) Armén: Bidrag till frivilliga automobilkåren. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 68, s. 157—159) att till Armén: Bidrag till frivilliga automobilkåren
för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 22 000 kronor.
Departementschefen har för kårens verksamhet räknat med samma belopp
som för innevarande budgetår eller 12 000 kronor.
För utbildningsverksamheten erforderliga drivmedel hava hittills ställts till
kårens förfogande med anlitande av arméns anslag till truppförbandens övningar.
Departementschefen har ansett det riktigare, att medel för bestridande
av dessa kostnader beräknas under förevarande anslag. På grund härav har
anslaget för nästa budgetår ansetts böra höjas med ett häremot svarande
belopp eller med 10 000 kronor.
Utskottet finner lämpligt, att kostnaderna för de för utbildningsverksamheten
erforderliga drivmedlen, vilka hittills bestritts från arméns anslag till
truppförbandens övningar, i stället redovisas under förevarande anslag. Då
anslagsberäkningen icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må till Armén: Bidrag till frivilliga automobilkåren
för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 22 000 kronor.
67:o) Armén: Bidrag till frivilliga motorcykelkåren. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 69, s. 159 och 160), vilket i förhållande till medels
anvisningen
för löpande budgetår innebär en höjning med 8 000 kronor, avse -
Statsutskottets utlåtande nr 4. 47
ende till förevarande anslag överförda kostnader för drivmedel, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Armén: Bidrag till frivilliga motorcykelkåren
för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 18 000 kronor.
68:o) Armén: Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig. Armén: Frivilliga djursjukvården
i krig. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 70 och
71, s. 160), innebärande oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa
a) till Armén: Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig ett anslag
av 20 000 kronor;
b) till Armén: Frivilliga djursjukvården i krig ett anslag av
8 000 kronor.
69:o) Armén: Frivilliga skytteväsendets befrämjande. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 72, s. 161—163) att till Armén: Frivilliga skytteväsendets
befrämjande för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag,
av 1 340 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ragnar Bergh m. fl.
(1:51) och den andra inom andra kammaren av herr Lindberg m. fl.
(11:95), vari hemställts, att riksdagen måtte, utöver vad i 1946 års statsverksproposition
föreslagits, till skjutbanors ordnande inom det frivilliga
skytteväsendet bevilja ett reservationsanslag av 150 000 kronor.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionen I: 51.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 290 000
kronor och har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt
1 225 000 kronor för år.
För den av överstyrelsen ledda verksamheten har beräknats samma belopp
som för innevarande budgetår eller 1 205 000 kronor.
Beträffande posten till skjutbanors underhåll har försvarets civilförvaltning
erinrat, att kostnaderna för iståndsättningsarbeten å skjutbanor under
de senaste åren varit fördelade å dels detta anslag och dels ett särskilt anslag
för skjutbanors ordnande. Någon ytterligare medelsanvisning för sistnämnda
ändamål hade civilförvaltningen icke ansett sig böra räkna med i
detta sammanhang. Förslitningen av skjutbanorna hade under beredskapen
varit synnerligen hög beroende på att desamma använts även av beredskapsförband
och hemvärn. Då därtill komme att jämväl kostnaderna för skjutbanor
för pistolskytteförbundet och sportskytteförbundet borde bestridas
från ifrågavarande anslagspost, ansåge civilförvaltningen en höjning av densamma
till 100 000 kronor berättigad. Departementschefen har biträtt förslaget
i fråga.
48
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
Bidragen till pistol- och sportskytteförbunden hava av departementschefen
föreslagits skola uppföras med oförändrade belopp, 25 000 kronor respektive
10 000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår skulle
alltså utgöra 1 340 000 kronor.
Kostnaderna för iståndsättningsarbeten å skjutbanor hava under de senaste
åren varit fördelade å dels anslaget till det frivilliga skytteväsendets befrämjande
och dels ett särskilt anslag för skjutbanors ordnande.
I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har skytteförbundens överstyrelse
under förevarande anslag upptagit ett belopp av 50 000 kronor till
underhåll av skjutbanor ävensom hemställt örn anvisande av ett särskilt anslag
till skjutbanors ordnande av 200 000 kronor. För sistnämnda ändamål har
departementschefen icke räknat med någon ytterligare medelsanvisning. Med
anledning främst av att skjutbanornas utnyttjande under beredskapstiden av
beredskapsförband och hemvärn förorsakat ett betydande extraordinärt underhållsbehov,
har departementschefen föreslagit, att bidraget till skjutbanors
underhåll för nästa budgetår höjes från 50 000 kronor till 100 000 kronor.
Enligt utskottets mening måste det av departementschefen föreslagna beloppet
betraktas som otillräckligt, helst som detsamma avser att även täcka
kostnaderna för pistol- och sportskyttebanor. En något större medelsanvisning
torde vara oundgängligen erforderlig för att icke skytterörelsen i brist på
tillfredsställande skjutbanor skall nödgas inskränka sin verksamhet. Vid avvägningen
av anslagets storlek har utskottet ansett sig böra i anslutning till
det motionsvis gjorda yrkandet föreslå en ytterligare ökning av medelsanvisningen
med 100 000 kronor. Ifrågavarande belopp synes utskottet lämpligen
böra uppföras under anslaget till det frivilliga skytteväsendets befrämjande.
Posterna i övrigt under anslaget torde, såsom departementschefen förutsatt,
böra upptagas med oförändrade belopp.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj.ts förslag samt
motionerna I: 51 och II: 95, till Armén: Frivilliga skytteväsendets
befrämjande för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 1 440 000 kronor.
70:o) Armén: Understöd åt vissa föreningar m. m. Armén: Bidrag till frivilliga
tjänstehundväsendet. Med tillstyrkande av Kungl. Maurts förslag (punkterna
73 och 74, s. 163 och 164), vilka innebära oförändrade anslagsbelopp, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa
a) till Armén: Understöd åt vissa föreningar m. m. ett anslag
av 22 000 kronor;
b) till Armén: Bidrag till frivilliga tjänstehundväsendet ett
anslag av 3 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
49
Marinen.
Avlöningar m. m. till fast anställd personal.
71:o) Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Beträffande Kungl. Maj:ts
framställning om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 75) kommer utskottet
sedermera under riksdagen att avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
72:o) Marinen: Avlöningar till personal å övergångsstat. Kungl. Majit har
föreslagit riksdagen (punkt 76, s. 164 och 165) att till Marinen: Avlöningar
till personal å övergångsstat för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 440 000 kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
ett belopp av 490 000 kronor. Anslaget är beräknat sålunda: för avlöning åt
personal, som överförts till övergångsstat med tillämpning av kungörelsen
den 23 oktober 1925 (nr 429), 440 000 kronor, för avlöning åt fyra ämneslärare,
upptagna å staten för viss personal vid förutvarande skeppsgosseskolorna,
22 000 kronor, för tjänstgöringstraktamenten 25 000 kronor och för
rörligt tillägg 3 000 kronor.
För nästa budgetår har departementschefen i enlighet med förslag av
försvarets civilförvaltning beräknat kostnaderna för avlöning till personal,
som överförts å övergångsstat jämlikt 1925 års övergångsstatskungörelse, till
386 000 kronor, för avlöning till de fyra ämneslärarna oförändrat till 22 000
kronor, för avlöning till en marinläkare av 1. graden, som enligt Kungl. Maj:ts
beslut den 29 juni 1945 överförts å övergångsstat, till 9 000 kronor, för tjänstgöringstraktamenten
till 22 000 kronor och för rörligt tillägg till 2 500 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget har alltså för nästa budgetår
beräknats till i avrundat tal 440 000 kronor.
Beträffande de förenämnda ämneslärarna har departementschefen erinrat
att hans företrädare i ämbetet vid anmälan av 1944 års statsverksproposition
(fjärde huvudtiteln, punkt 63) framhållit, att det av anförda skäl vore lämpligast,
att de fyra lärarnas framtida ställning upptoges till prövning i ett
sammanhang, sedan säkrare överblick vunnits rörande detaljutformningen
av den civila undervisningen vid marinen, samt att det borde ankomma på
Kungl. Majit att härutinnan träffa avgörande. Ifrågavarande spörsmål vore
för närvarande föremål för övervägande inom försvarsdepartementet. I avvaktan
på resultatet härav ifrågasatte departementschefen icke någon ändring
beträffande medelsanvisningen för avlöning till dessa lärare.
Utskottet har icke haft något att erinra mot den av departementschefen
verkställda beräkningen av medelsbehovet eller mot vad departementschefen
i samband därmed anfört. Liksom för innevarande budgetår bör det få an
-
Utskottet.
Bihang till riksdagens protokoll 1!)46. 6'' sami. Nr 4.
77G 4G 4
50
Statsutskottets utlåtande nr 4.
komma på Kungl. Maj :t att fastställa stat för de förenämnda till övergångsstat
överförda ämneslärarna vid förutvarande skeppsgosseskolorna.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Avlöningar till personal å övergångsstat
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
440 000 kronor.
73:o) Marinen: Avlöningar till personal å reservstat. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 77, s. 166), vilket i förhållande till det för innevarande
budgetår för ändamålet anvisade anslaget innebär oförändrat anslagsbelopp
och i förhållande till det i 1942 års försvarsbeslut för uppsättningsperioden
beräknade årliga medelsbehovet en ökning med 18 000 kronor,
gande med den av 1943 års riksdag beslutade regleringen av reservstatspersonalens
löne- och pensionsförhållanden, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Avlöningar till personal å reservstat
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
60 000 kronor.
74:o) Marinen: Avlöningar till personal i marinens reserver. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 78, s. 166 och 167) att till Marinen: Avlöningar
till personal i marinens reserver för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 950 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 815 000
kronor samt disponeras med 600 000 kronor till avlöningar, 125 000 kronor
till reservbefälstraktamenten och 90 000 kronor till rörligt tillägg. I 1942 års
försvarsbeslut har anslaget beräknats till 512 000 kronor under uppsättningsperioden
och till 910 000 kronor vid genomförd organisation.
Försvarets civilförvaltning har av motsvarande skäl, som av ämbetsverket
anförts vid behandlingen av anslaget till avlöningar till personal i arméns
reserver, hemställt, att förevarande anslag för nästa budgetår måtte upptagas
med oförändrat belopp.
Departementschefen har framhållit, att under de förhållanden, som varit
rådande under den förstärkta försvarsberedskapen, liksom beträffande arméns
motsvarande anslag, svårigheter hade förelegat att någorlunda exakt uppskatta
medelsbehovet under förevarande anslag och att anslaget därför för
innevarande budgetår upptagits med samma belopp som för budgetåret
1944/45. Då det emellertid vore önskvärt att medelsanvisningen under anslaget
redan från och med budgetåret 1946/47 skulle kunna grundas på någorlunda
tillförlitliga beräkningar, hade departementschefen anmodat civilförvaltningen
att verkställa en förnyad beräkning av anslaget, grundad på
uppgifter från marinstaben rörande antalet tjänstgöringsdagar för olika kategorier
reservpersonal. Enligt dessa beräkningar skulle anslagsposten till
avlöningar böra upptagas till 810 000 kronor, anslagsposten till reservbefäls
-
Statsutskottets utlåtande nr 4.
51
traktamenten till 40 000 kronor och anslagsposten till rörligt tillägg till 117 000
kronor. Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget skulle således utgöra
967 000 kronor. Även dessa beräkningar måste, framhåller departementschefen,
betraktas såsom approximativa. Departementschefen ansåge sig emellertid
i nuvarande läge kunna i huvudsak godtaga desamma och beräknade
därför medelsbehovet för nästa budgetår till i avrundat tal 950 000 kronor.
Att anslagsbeloppet överstege det för uppsättningsperioden beräknade genomsnittsbeloppet
sammanhängde enligt departementschefen delvis med den
av 1943 års riksdag beslutade förbättringen av reservpersonalens avlöningsförmåner.
Då den verkställda beräkningen av förevarande anslag icke givit utskottet
anledning till erinran, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Avlöningar till personal i marinens
reserver för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 950 000 kronor.
75:o) Marinen: Rekryteringskostnader. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 79, s. 167), vilket i förhållande till det för innevarande budgetår
för ändamålet anvisade anslaget innebär oförändrat anslagsbelopp, får
utskottet hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Rekryteringskostnader för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 190 000 kronor.
76:o) Marinen: Ekiperingsersättningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 80, s. 167 och 168) att till Marinen: Ekiperingsersättningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 775 000
kronor och har i 1942 års försvarsbeslut beräknats till 685 000 kronor under
uppsättningsperioden och till 795 000 kronor vid genomförd organisation.
Från anslaget bestridas kostnaderna dels för ekiperingshjälp och ekiperingsbidrag
till den aktiva personalen, dels ock för ekiperingshjälp till marinens
reservpersonal.
Vid beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår förutsätter departementschefen,
att de för innevarande budgetår fastställda grunderna för reservpersonalens
rätt till ekiperingshjälp böra givas fortsatt giltighet under
nästa budgetår. Detta innebär följande.
Ekiperingshjälp skall vid första anställning utgå med 700 kronor till reservanställd
officer och underofficer i kustartilleriets reserv, med 1 000 kronor
till annan reservanställd officer och underofficer samt reservanställd
mariningenjör, med 400 kronor till värnpliktsavgången officer och underofficer
i kustartilleriets reserv samt med 600 kronor till annan värnpliktsavgången
officer och underofficer ävensom värnpliktsavgången civilmilitär personal.
Vid befordran till kapten eller flaggunderofficer skall ekiperingshjälp
Utskottet.
52
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
Utskottet.
utgå med 150 kronor. Slutligen utgår ekiperingshjälp med 450 kronor till
viss personal å reservstat.
Departementschefen har efter förslag av försvarets civilförvaltning beräknat
medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår till 800 000 kronor, innebärande
en anslagshöjning med 25 000 kronor.
Utskottet, som icke finner anledning att för nästa budgetår ifrågasätta ändring
beträffande de nu gällande grunderna för ekiperingshjälp till reservpersonalen,
har intet att erinra mot den av departementschefen verkställda anslagsberäkningen.
Utskottet får alltså med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Ekiperingsersättningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kronor.
Avlöningar m. m. till värnpliktiga.
77:o) Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 81, s. 168 och 169) att till Marinen: Avlöningar m. m. till
värnpliktiga för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 3 640 000
kronor.
Anslaget, för närvarande benämnt Marinen: Penningbidrag m. m. till värnpliktiga,
är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 3 300 000
kronor och disponeras med 3 240 000 kronor till penningbidrag och 60 000
kronor till premier. I 1942 års försvarsbeslut har anslaget beräknats till
3 000 000 kronor under uppsättningsperioden och till 3 220 000 kronor vid
genomförd organisation.
Försvarets civilförvaltning har för nästa budgetår uppskattat kostnaderna
för penningbidrag till 3 530 000 kronor och för premier till 111500 kronor
eller tillhopa 3 641 500 kronor. Departementschefen, som icke funnit anledning
till erinran mot civilförvaltningens anslagsberäkning i och för sig, har
emellertid ansett anslagsbeloppet böra avrundas till 3 640 000 kronor, innebärande
en anslagshöjning med 340 000 kronor. Beträffande anslagets benämning
och beräkningen av kostnaderna för premier har departementschefen
hänvisat till vad han härutinnan anfört vid behandlingen av arméns motsvarande
anslag.
Utskottet, som vid behandlingen av arméns motsvarande anslag yttrat sig
i anledning av motionerna 1:112 och II: 217 samt II: 218, har — såvitt avser
förevarande anslag — intet att erinra vare sig mot den föreslagna nya anslagsbenämningen
eller mot den verkställda beräkningen av medelsbehovet
under anslaget. Utskottet får därför hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 3 640 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
53
78:o) Marinen: Familjebidrag. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning om
anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 82) kommer utskottet sedermera
under riksdagen att avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
Sjukvård.
79:o) Marinen: Sjukvård. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 83,
s. 170 och 171) att till Marinen: Sjukvård för budgetåret 1946/47 anvisa ett
förslagsanslag av 320 000 kronor.
För innevarande budgetår är förevarande anslag uppfört med ett belopp av
375 000 kronor. I 1942 års försvarsbeslut har medelsbehovet under anslaget
beräknats till 322 000 kronor under uppsättningsperioden och till 350 000 kronor
vid genomförd organisation.
I enlighet med förslag av försvarets sjukvårdsförvaltning har departementschefen
för nästa budgetår beräknat kostnaderna för sjukvård och begravningshjälp
åt värnpliktiga till 118 000 kronor, för sjukvård och begravningshjälp
enligt militära avlöningsreglementet till 75 000 kronor samt för sjukvård och
begravningshjälp enligt militära icke-ordinariereglementet till 18 000 kronor.
Kostnaderna för sjukvård och begravningshjälp enligt manskapsavlöningsreglementet
har sjukvårdsförvaltningen — då antalet till sådana förmåner
berättigade beräknats till 7 525 — uppskattat till 150 000 kronor. Departementschefen
har emellertid, med hänsyn till att antalet vakanser inom manskapsgraderna
vid marinen under nästa budgetår syntes kunna uppskattas
till omkring 1 900, ansett förevarande kostnader icke behöva beräknas till
högre belopp än 112 000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget har således av departementschefen
beräknats till 323 000 kronor, vilket belopp ansetts kunna avrundas
till 320 000 kronor, innebärande en anslagsminskning med 55 000
kronor.
Då den av departementschefen gjorda beräkningen av medelsbehovet under
anslaget icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Sjukvård för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 320 000 kronor.
80:o) Marinen: Sjukvårdsmateriel. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 84, s. 171 och 172) att till Marinen: Sjukvårdsmateriel för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 85 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av
90 000 kronor och har för femårsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt
76 000 kronor.
Försvarets sjukvårdsförvaltning har — med tillämpning vid anslagsberäkningen
av oförändrat dagskostnadsbelopp av 1 öre — beräknat medelsbehovet
för fredsjukvårdsmateriel till i runt tal 57 000 kronor (nu 50000
TJtskottet•
54
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
Utskottet.
kronor). För krigssjukvårdsmateriel kar ämbetsverket beräknat ett belopp
av 35 000 kronor, innebärande i förhållande till det för ändamålet för
innevarande budgetår avsedda beloppet en minskning med 5 000 kronor.
Minskningen belöper på anskaffning av engångsnatur. Det sammanlagda
medelsbehovet under anslaget skulle alltså enligt ämbetsverkets beräkning
utgöra (57 000 + 35 000 =) 92 000 kronor.
Departementschefen har icke haft något annat att erinra mot sjukvårdsförvaltningens
anslagsberäkning än att medelsbehovet med hänsyn till de
under föregående punkt berörda vakanserna inom manskapsgraderna syntes
kunna beräknas med omkring 7 000 kronor understiga det av ämbetsverket
angivna beloppet. Departementschefen beräknade sålunda medelsbehovet
under anslaget till (92 000—7 000 =) 85 000 kronor, innebärande en anslagsminskning
med 5 000 kronor.
Utskottet har icke haft något att erinra mot den av departementschefen
verkställda anslagsberäkningen och får därför hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Sjukvårdsmateriel för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 85 000 kronor.
81 :o) Marinen: Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel. Kungl. Majit har
föreslagit riksdagen (punkt 85, s. 172) att till Marinen: Engångsanskaffning
av sjukvårdsmateriel för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslagav
50 000 kronor.
Försvarets sjukvårdsförvaltning har hemställt örn anvisande av ett belopp
å 83 000 kronor för anskaffning av inventarieutrustning för ett planerat nytt
sjukhus med 90 vårdplatser för marinens underofficers- och värnpliktsskolor
vid Berga. Sjukvårdsförvaltningen har vidare äskat ytterligare 340 000
kronor för viss komplettering av marinens sjukvårdsmateriel.
Departementschefen, som vid behandlingen av medelsbehovet å kapitalbudgeten
för nästa budgetår framlagt förslag örn beräknande av medel för
uppförande av en ny sjukhusbyggnad för förutnämnda skolor, inrymmande
30 vårdplatser, har anfört att kostnaderna för anskaffning av inventarieutrustning
för ett sådant mindre sjukhus enligt från sjukvårdsförvaltningen
inhämtad uppgift kunde uppskattas till 53 000 kronor. Departementschefen
föresloge, att nämnda belopp, avrundat till 50 000 kronor, anvisades för
nästa budgetår. Däremot kunde departementschefen icke tillstyrka, att medel
för närvarande anvisades för anskaffning av övrig i sjukvårdsförvaltningens
anslagsäskanden angiven materiel.
Under erinran att utskottet i utlåtande nr 96 beräknat medel för uppförande
av en ny sjukhusbyggnad för marinens underofficers- och värnpliktsskolor
vid Berga, inrymmande 30 vårdplatser, tillstyrker utskottet den av
Kungl. Maj:t under förevarande punkt äskade medelsanvisningen och hemställer
alltså,
55
Statsutskottets utlåtande nr 4.
att riksdagen må till Marinen: Engångsanslcaffning av sjukvårdsmateriel
förbudgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kronor.
82:o) Marinen: Bidrag till anskaffning av inventarier för länslasarettet i Karlskrona.
Kungl. Majit bär föreslagit riksdagen (punkt 86, s. 173) att till
Marinen: Bidrag till anskaffning av inventarier för länslasarettet i Karlskrona
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronoi.
I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen 1943: 207 framlagda
förslag har riksdagen (skr. nr 336) dels beslutat, att marinens sjukhus
i Karlskrona skall nedläggas och sjukhusets uppgifter övertagas av ett
till länslasarettet i Karlskrona förlagt samarbetssjukhus, dels bemyndigat
Kungl. Majit att med Blekinge läns landsting träffa erforderliga avtal
rörande ej mindre utbyggande av länslasarettet i Karlskrona till samarbetssjukhus
i enlighet med vissa i propositionen angivna riktlinjer än även
de mellan landstinget och staten föreliggande ekonomiska och rättsliga frågorna
i samband med vården av militära patienter a länslasarettet.
Kungl. Majit har sedermera enligt beslut den 20 augusti 1943 godkänt ett
av marinförvaltningen ingivet förslag till avtal med landstinget, enligt vilket
— på sätt i propositionen förutsatts — Kungl. Majit och kronan förbundit
sig att med ett sammanlagt belopp av 3125 000 kronor deltaga i bestridandet
av kostnaderna för örn- och tillbyggnad av länslasarettet ävensom
att deltaga i bestridandet av kostnader för vissa inventarier m. m. Nyssnämnda
belopp å 3 125 000 kronor har sedermera av riksdagen anvisats för
budgetåren 1943/44 och 1944/45.
I ett till grund för förutnämnda proposition liggande sakkunnigförslag lia
de på statsverket belöpande kostnaderna för anskaffning av inventarier för
det utbyggda sjukhuset, med bortseende från värdet å eventuellt fran marinsjukhuset
övertagna inventarier samt från kostnaderna för anskaffning av
erforderliga linoleummattor, approximativt uppskattats till 485 000 kronor.
I sina anslagsäskanden för budgetåret 1946/47 har försvarets sjukvårdsförvaltning
hemställt, att för bestridande av de å statsverket belöpande kostnaderna
för ifrågavarande inventarieanskaffning måtte anvisas ett belopp av
485 000 kronor.
Departementschefen har under hand inhämtat, att anskaffning av berörda
inventarier ännu ej påbörjats samt att det vore ovisst, huruvida anskaffningen
av de erforderliga inventarierna i full utsträckning kunde genomföras
under nästa budgetår. Medelsanvisningen för ifrågavarande ändamål
syntes departementschefen med hänsyn härtill kunna för budgetåret begränsas
till ett belopp av 400 000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Marinen: Bidrag till anskaffning av
inventarier för länslasarettet i Karlskrona för budgetaret 1946/4i
anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor.
Utskottet.
56
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
Reseersättningar m. m.
83:o) Marinen: Reseersättningar m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 87, s. 17o 175) att till Marinen: Reseersättningar m. m. för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kronor.
Anslaget, som i riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett
belopp av 485 000 kronor, har för femårsperioden 1942/47 beräknats till i
genomsnitt 428 000 kronor.
Såsom framgår av vad departementschefen anfört vid behandlingen av
arméns motsvarande anslag ha genom beslut av 1945 års riksdag värnpliktiga
tillförsäkrats rätt till fria tjänstledighetsresor i viss utsträckning. Kostnaderna
härför ha för marinens del uppskattats till omkring 150 000 kronor för
år. Förevarande anslag bör enligt departementschefen för nästa budgetår
höjas med häremot svarande belopp.
Civilförvaltningen har för nästa budgetår under anslaget beräknat ett belopp
av 50 000 kronor för bestridande av resekostnads- och traktamentsersättningar
till personal vid de till Berga förlagda underofficers- och värnpliktsskolorna.
Frågan örn arten av de förmåner, som böra tillkomma den
vid berörda skolor tjänstgörande personalen, är, framhåller departementschefen,
för närvarande föremål för utredning. Departementschefen har ansett
sig nu böra förorda allenast en försiktig uppräkning av anslaget för bestridande
av sådana förmåner.
Då departementschefen icke ifrågasatt någon ändring av medelsanvisningen
under anslaget i övrigt, uppskattade han det sammanlagda medelsbehovet till
(485 000 + 150 000 =) 635 000 kronor, vilket belopp med hänsyn till det nyss
anförda syntes böra avrundas uppåt till 650 000 kronor. Av anslagsbeloppet
ha 60 000 kronor ansetts kunna hänföras till prisstegring sedan den 1 juli
1941.
Utskottet, som vid behandlingen av arméns motsvarande anslag yttrat
sig i anledning av motionerna I: 30 och II: 44, vald föreslagits att musikelever
måtte beredas rätt till fria hemresor i viss utsträckning, har icke
funnit anledning till erinran mot den av departementschefen verkställda
beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag. Utskottet får
därför hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Reseersättningar m. m. för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kronor.
Expenser m. m.
84:o) Marinen: Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt. Kungl. Majit har
föreslagit riksdagen (punkt 88, s. 175—177) att till Marinen: Bränsle, lyse,
vatten, renhållning och tvätt för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 3 000 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
bl
Detta anslag är i riksstaten för innevarande budgetår nppfört med ett
belopp av 2 200000 kronor, och i 1942 års försvarsbeslut beräknades det
årliga medelsbehovet under uppsättningsperioden till i genomsnitt 1 976 000
kronor.
Marinförvaltningen har för nästa budgetår beräknat medelsbehovet under
anslaget till 3 100 000 kronor, innebärande en anslagsökning med 900 000
kronor. Ökningen är närmast att tillskriva tillämpningen av nytt, på fastare
underlag vilande beräkningssätt. I avbidan på ytterligare erfarenhet har
departementschefen emellertid föreslagit att anslagshöjningen något begränsas
genom avrundning nedåt av det av marinförvaltningen beräknade
medelsbehovet till 3 000 000 kronor. Departementschefen har därvid även
beaktat den minskning av medelsbehovet, som föranledes av de i det föregående
berörda vakanserna inom manskapsgraderna, varjämte han ansett
sig kunna räkna med någon minskning av de av marinförvaltningen angivna
kostnaderna för tvätt, vilka överstiga de för armén beräknade. Aven kostnaderna
för renhållning lia synts departementschefen kunna nedbringas i
förhållande till vad marinförvaltningen förutsatt. Departementschefen har
i detta sammanhang anmärkt, att vissa av statens organisationsnämnd föreslagna
åtgärder beräknats kunna minska städningskostnaderna vid sjökrigsskolan
med omkring 30 000 kronor.
Av anslagsbeloppet ha omkring 1 000 000 kronor ansetts kunna hänföras
till prisstegring sedan den 1 juli 1941.
Utskottet har ansett sig kunna godtaga departementschefens beräkning
av medelsbehovet under förevarande anslag och får därför hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Bränsle, lyse, vatten, renhållning
och tvätt för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 3 000 000 kronor.
85:o) Marinen: Övriga expenser m. m. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 89, s. 177 och 178) att till Marinen: Övriga expenser m. m. för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.
Förevarande anslag har för innevarande år uppförts med ett belopp av
470 000 kronor. För femårsperioden 1942/47 har anslagets medelbelastning
per år å kostnadsramen beräknats till 402 000 kronor.
Marinens landorganisation, som i här förevarande avseende är av intresse,
Ilar beräknats vara fullt genomförd till den 1 juli 1946. Det har därför
synts marinförvaltningen icke oberättigat att redan för budgetåret 1946/47
avses det belopp, som enligt 1942 års försvarsbeslut skulle årligen utgå
efter genomförd organisation. Denna summa utgör 460 000 kronor, vartill
enligt marinförvaltningen borde läggas beräknad prisstegring sedan den 1
juli 1941, vilken enligt den under föregående år tillämpade procentsatsen
av ämbetsverket beräknats uppgå till 90 000 kronor. Anslaget skulle sålunda
enligt marinförvaltningen beräknas till (460 000 + 90 000=) 550 000 kronor.
Utskottet.
58
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
Marinförvaltningen har framhållit, att denna summa i det närmaste överensstämde
med det belopp, som med stöd av den statistiska bokföringen
och med hänsyn till effekten av beräknade besparingsåtgärder kunde uppskattas
såsom erforderlig.
Departementschefen har intet haft att erinra mot marinförvaltningens anslagsberäkning.
Såsom departementschefen anfört vid behandlingen av marinförvaltningens
omkostnadsanslag borde emellertid under förevarande anslag
även beräknas medel för marinens blankettryck. Då kostnaderna härför
kunde uppskattas till 50 000 kronor, beräknar departementschefen det sammanlagda
medelsbehovet under anslaget till 600 000 kronor. Av detta belopp
syntes omkring 80 000 kronor kunna hänföras till prisstegring efter den
1 juli 1941.
Utskottet, som vid behandlingen av marinförvaltningens omkostnadsanslag
förklarat sig intet lia att erinra mot att medel för marinens blankettryck
beräknas under förevarande anslag, tillstyrker den av Kungl. Majit under
denna punkt äskade medelsanvisningen, vilken innebär en delvis med överförande
av medel från annat anslag sammanhängande anslagshöjning av
130 000 kronor.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Övriga expenser m. m. för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.
86:o) Marinen: Publikationstryck. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt
90, s. 178—181) att till Marinen: Publikationstryck för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 110 000 kronor.
I riksstaten för innevarande budgetår är detta anslag uppfört med 110 000
kronor. För femårsperioden 1942/47 har räknats med ett genomsnittligt
medelsbehov av 92 000 kronor.
I sin skrivelse angående medelsbehovet för nästa budgetår har marinförvaltningen
anfört, att chefen för marinstaben i sitt förslag till medelsäskanden
uttalat, att en omfattande tryckning av reglementen, instruktioner, beskrivningar,
läroböcker m. m. kunde förutses som en följd av dels redan verkställd
och pågående omorganisation av olika delar av marinen, dels ock
den omläggning och modernisering av utbildningen, som alltjämt påginge.
Marinstabschefen förväntade vidare, att tillgodogörandet av erfarenheterna
från då pågående krig skulle resultera i utarbetandet av ett flertal instruktioner
och redogörelser för sådan materiel, som först på senare tid eller
icke ännu blivit känd för i kriget icke deltagande nationer. På grund härav
borde enligt marinstabschefens uppfattning förevarande anslag ej upptagas
med lägre belopp än för innevarande budgetår. Ämbetsverket biträdde vad
chefen för marinstaben sålunda anfört.
I samband med anmälan av motsvarande anslagsfråga i 1944 och 1945
års statsverkspropositioner (fjärde huvudtiteln, punkterna 77 respektive 81)
Statsutskottets utlåtande nr 4.
59
behandlades frågan om bibehållande av kaserntryckeriet i Karlskrona, vilket
med vederbörligt tillstånd drives för manskapskassans vid sjömanskåren i Karlskrona
räkning. I anslutning därtill meddelades, att marinförvaltningen vidtagit
åtgärder för att tryckeriet från och med budgetåret 1944/45 skulle
kunna bokföringsmässigt avskiljas från manskapskassan i övrigt samt för
att få till stånd noggranna självkostnadsberäkningar. 1945 års riksdag (skr.
nr 4 punkt 77:o), som fann de sålunda vidtagna åtgärderna tillfredsställande,
förutsatte, att riksdagen innevarande år skulle få tillfälle taga del av det
ekonomiska resultatet av tryckerirörelsen för tid efter det bokföringen omlagts
på sätt nyss sagts. Det syntes nämligen icke vara möjligt att bilda
sig säker uppfattning örn det ekonomiska resultatet av rörelsen, förrän densamma
under ett helt år belastats med samtliga de kostnader, som skäligen
borde bäras av densamma.
Sedan Kungl. Majit i anledning härav uppdragit åt marinförvaltningen
att inkomma med de uppgifter, som av riksdagen sålunda begärts, har marinförvaltningen
i skrivelse den 17 november 1945 redogjort för det ekonomiska
resultatet av berörda kaserntryckeris rörelse under budgetåret 1944/45 och
därvid meddelat, att enligt bokslutet per den 30 juni 1945 försäljningsintäkterna
under samma budgetår utgjort i runt tal 184 000 kronor, under
det att omkostnaderna uppgått till omkring 146 000 kronor, varför vinsten
under budgetåret utgjort cirka 38 000 kronor. Marinförvaltningen bär vidare
anfört följande.
För att erhålla en uppfattning örn kaserntryckeriets ekonomi efter den
förstärkta försvarsberedskapens upphörande hade marinförvaltningen ansett
sig böra införskaffa bokslutet för innevarande budgetårs första kvartal. Av
detta bokslut framginge, att arbetstillgången avsevärt nedgått. Försäljningsintäkterna,
som under budgetåret 1944/45 i genomsnitt uppgått till 46 000
kronor per kvartal, hade under tiden juli—september 1945 utgjort endast
omkring 35 000 kronor, och nettovinsten hade stannat vid i runt tal 1 400
kronor.
Vid en undersökning rörande möjligheterna att nedbringa omkostnaderna
i proportion till den minskade tillverkningen hade befunnits att beträffande
avlöningskostnaderna någon nämnvärd minskning icke kunde åvägabringas
med hänsyn till den maskinella utrustningen och personalens specialisering.
En del av tryckeriets övriga större omkostnader vore att betrakta såsom
fasta. En fortsatt minskning av arbetstillgången kunde därför medföra, att
kaserntryckeriets rörelse bleve förlustbringande.
Tryckeriets maskinuppsättning vore delvis föråldrad och i behov av modernisering
eller förnyelse, för vilket kostnaderna beräknats till 22 000
kronor. Den största posten avsåge utbyte av en digelpress mot en modern
dylik maskin, vilken under de senaste åren icke stått att erhålla inom
landet och för närvarande betingade en leveranstid av omkring ett år. Med
hänsyn till de ovissa framtidsutsikterna i avseende på arbetstillgång för
kaserntryckeriet ansåge marinförvaltningen, att det tills vidare borde anstå
med ställningstagande till moderniseringen och förnyelsen av tryckeriets
maskinpark, ehuru ämbetsverket vore väl medvetet örn att detta skulle förbättra
kaserntryckeriets konkurrenskraft.
Därest bokslutet per den 31 december 1945 klart utvisade, att kaserntryckeriet
icke längre vore ekonomiskt bärkraftigt, hade marinförvaltningen
60
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
för avsikt att snarast möjligt därefter till Kungl. Majit inkomma med förslag
rörande avveckling av tryckeriets verksamhet. För den händelse nämnda
bokslut icke skulle giva tillräckligt stöd för en dylik åtgärd, syntes med ett
slutligt ställningstagande till frågan om kaserntryckeriets fortsatta drivande
böra ^ få anstå till efter utgången av budgetåret 1945/46, då ytterligare ett
helt års rörelseresultat kunde överblickas.
Försvarets civilförvaltning har i avgivet utlåtande anslutit sig till marinförvaltningens
förslag rörande ställningstagandet till avveckling av kaserntryckeriets
verksamhet. Då tryckeriet numera till statsverket inlevererade
ersättning för vissa av staten tillhandahållna förmåner, såsom lokaler, bränsle,
lyse och dylikt, syntes någon grund icke längre föreligga att tillgodoföra
statsverket någon del av tryckeriets vinstmedel (f. n. 50 %).
Departementschefen har med hänsyn till vad marinförvaltningen anfört
rörande medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår föreslagit, att anslaget
uppföres med oförändrat belopp, 110 000 kronor, varav omkring 16 000
kronor syntes kunna hänföras till prisstegring sedan den 1 juli 1941.
Vidkommande frågan örn kaserntryckeriet i Karlskrona har departementschefen
erinrat örn att Kungl. Majit genom beslut den 22 juni 1945 medgivit,
att tryckeriet finge fortsättningsvis under budgetåret 1945/46 drivas
för manskapskassans vid sjömanskåren i Karlskrona räkning, varvid bland
annat skulle iakttagas, att nyanskaffning av inventarier för tryckeriets behov
icke finge äga rum utan medgivande av marinförvaltningen. Den av
marinförvaltningen lämnade redogörelsen för det ekonomiska resultatet av
tryckeriets rörelse sedan den 1 juli 1944 syntes departementschefen giva
stöd åt uppfattningen att tryckeriet icke längre vore ekonomiskt bärkraftigt.
Visserligen hade tryckeriet lämnat en icke obetydlig vinst för budgetåret
1944/45. Den avsevärda minskningen av rörelsevinsten under innevarande
budgetår syntes emellertid visa, att de goda vinstresultaten undet de senaste
åren väsentligen sammanhängt med då rådande beredskapsförhållanden.
Slutlig ställning till frågan örn tryckeriets fortsatta drivande syntes departementschefen
dock icke böra tagas innan ytterligare någon tids erfarenhet
under fredsmässiga förhållanden vunnits. Skulle emellertid resultatet
av rörelsen under första hälften av innevarande budgetår klart utvisa
att densamma borde avvecklas, borde det få ankomma på Kungl. Majit
att efter förslag av marinförvaltningen meddela beslut härom. I annat fall
syntes, såsom marinförvaltningen föreslagit, frågan örn rörelsens avveckling
få upptagas till prövning efter budgetårets utgång. Det borde enligt departementschefen
liksom för innevarande budgetår få ankomma på Kungl.
Majit att pröva, i vad mån rörelsevinsten skulle tillgodoföras statsverket.
Beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag för nästa budgetår,
innebärande oförändrad medelsanvisning, har utskottet ansett sig
kunna godtaga.
Vidkommande kaserntryckeriet i Karlskrona synes det böra få ankomma
på Kungl. Majit att, därest det ekonomiska resultatet av tryckeriets rörelse
under första hälften av innevarande budgetår klart skulle utvisa, att den -
Statsutskottets utlåtande nr 4.
61
samma bör avvecklas, efter förslag av marinförvaltningen meddela beslut
härom. Liksom för innevarande budgetår bör det vidare ankomma på Kungl.
Maj:t att pröva, i vad mån rörelsevinsten skall tillgodoföras statsverket.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Marinen: Publikationstryck för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 110 000 kronor.
Mathållning.
87:o) Marinen: Mathållning. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
91, s. 181—183) att till Marinen: Mathållning för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 10 600 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med ett belopp
av 10 650 000 kronor.
Till grund för medelsanvisningen för innevarande budgetår har legat en
beräknad portionskostnad av 1 krona 55 öre för man och dag vid tjänstgöring i
land och 2 kronor 20 öre för man och dag vid tjänstgöring ombord, varvid
i fråga örn landportionskostnaden 1 krona 40 öre beräknats motsvara kostnaden
för normalportionen samt återstoden, 15 öre, övriga mathållningskostnader.
Härutöver ha i anslagsbeloppet inräknats kostnaderna för avlöning
m. m. till viss civil personal vid matinrättningarna, 96 000 kronor, ävensom
för mässpenningar, 1 350 000 kronor.
I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen i likhet
nied arméförvaltningen beräknat portionskostnaden vid tjänstgöring i land
till 1 krona 55 öre, varav 1 krona 40 öre beräknats motsvara kostnaden för normalportionen
och återstoden, 15 öre, övriga mathållningskostnader. Skeppsportionspriset
har med utgångspunkt från nyssnämnda värde å normalportionen
beräknats till 2 kronor 20 öre. Emellertid har sistnämnda kostnad
genom ändring av gällande föreskrifter rörande måltidsdryck beräknats kunna
bliva lägre. Härom är upplyst i huvudsak följande.
I skrivelse den 7 juli 1943 föreslog marinförvaltningen, att den personalen
för närvarande tillkommande rätten till kontant ersättning för innestående
måltidisdryck skulle upphöra att gälla utom i det fall att portionen i övrigt
innestode och ersättning därför enligt gällande föreskrifter utginge. Häremot
skulle enligt förslaget rätten till måltidsdryck för personal med sjötjänstgöring
eller i sjöreserv bibehållas i enlighet med vissa i skrivelsen angivna
riktlinjer. Förslagets genomförande beräknades medföra en kostnadsminskning
beträffande skeppsportionspriset med 7 öre per tjänstgöringsdag. Enligt
beslut den 27 oktober 1944 förklarade Kungl. Maj:t — med beaktande av då
lådande beredskapsförhållanden — marinförvaltningens framställning icke för
det dåvarande föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Marinförvaltningen anmodades
emellertid att i samband med den förstärkta försvarsberedskapens
upphörande inkomma med förnyad framställning i ämnet. Marinförvaltningen
har nu uttalat sin avsikt att så snart beredskapens avveckling slutförts inkomma
med sådan framställning.
62
Statsutskottets utlåtande nr 4.
TJtskottet.
Departementschefen har intet haft att erinra mot den av marinförvaltningen
tillämpade grunden för beräkning av portionspriset vid tjänstgöring i land.
Jämväl det av ämbetsverket angivna skeppsportionspriset har departementschefen
ansett sig kunna för närvarande godtaga. Därest redan såvitt avsåge
nästa budgetår beslut kunde meddelas av sådan innebörd, att skeppsportionspriset
av skäl som i det föregående anförts kunde beräknas till lägre belopp,
syntes det enligt departementschefen få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela
de ändrade bestämmelser rörande anslagets disposition, som på grund
därav kunde befinnas erforderliga.
Marinförvaltningen har beräknat det antal tjänstgöringsdagar för fast anställda
och värnpliktiga, som bör läggas till grund för anslagsberäkningen,
till 5 453 000, varav 3 630 000 i land och 1 823 000 ombord. Med hänsyn till de
i det föregående berörda vakanserna inom manskapsgraderna har departementschefen
emellertid ansett antalet tjänstgöringsdagar kunna beräknas till
allenast omkring 3 175 000 i land och 1 595 000 ombord. Det på antalet tjänstgöringsdagar
grundade medelsbehovet skulle således komma att utgöra
(3 175 000 X 1: 55 + 1 595 000 X 2: 20 =) i runt tal 8 430 000 kronor. Departementschefen
förutsatte, att inom ramen för detta belopp skulle kunna bestridas
kostnader för avlöning av viss civil personal vid matinrättningarna,
för vilka marinförvaltningen beräknat särskilda medel.
Kungl. Maj:t har den 28 april 1944 anbefallt utförande av vissa praktiska
försök i syfte att i möjligaste mån nedbringa kostnaderna för bespisning av
befälspersonalen å flottans fartyg m. m. Då erfarenheterna av dessa försök
ännu icke föreligga, har departementschefen ansett sig böra tills vidare godtaga
av marinförvaltningen verkställd beräkning av kostnaderna för mässpenningar
till 2 180 000 kronor.
Marinförvaltningen har erinrat örn att under åren 1941—45 anordnats kurser
i sjömanskap m. m. för skolynglingar i syfte att stimulera intresset för
sjöofficersyrket. Av rekryteringsskäl borde dylika kurser anordnas även i
fortsättningen, varvid kostnaderna, tillhopa omkring 2 000 kronor för år,
borde bestridas från förevarande anslag ävensom anslagen till beklädnad samt
bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt. Departementschefen har icke haft
något att erinra häremot. Med hänsyn till de ringa kostnaderna syntes departementschefen
någon uppräkning av berörda anslag av denna anledning
icke erfordras.
Departementschefen har således funnit det sammanlagda medelsbehovet
under anslaget för nästa budgetår uppgå till (8 430 000 + 2 180 000 =) i avrundat
tal 10 600 000 kronor, av vilket belopp omkring 700 000 kronor ansetts
kunna hänföras till prisstegring efter den 1 juli 1941.
Utskottet har ansett sig böra godtaga den av departementschefen verkställda
beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag och har intet
haft att invända mot vad departementschefen i samband därmed anfört.
Under erinran att kostnaderna under anslaget i 1942 års försvarsbeslut på
grundval av prisläget den 1 juli 1941 beräknades till ett genomsnittligt be
-
Statsutskottets utlåtande nr 4.
63
lopp om 9 894 000 kronor för budgetår under uppsättningsperioden och att i
förhållande till anslaget för innevarande budgetår det nu äskade beloppet
innebär en anslagsminskning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Marinen: Mathållning för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 10 600 000 kronor.
Intendenturmateriel m. m.
88:o) Marinen: Beklädnad m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 92, s. 184 och 185) att till Marinen: Beklädnad m. m. för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor.
Anslaget har å riksstaten för innevarande budgetår uppförts nied ett belopp
av 4 600 000 kronor och har genomsnittligt beräknats till 4 335 000 kronor
under ettvart av budgetåren 1942/47.
Departementschefen har tillstyrkt ett av marinförvaltningen framlagt förslag
örn överflyttning till förevarande anslag av vissa kostnader för specialbeklädnad
från anslaget till underhåll av flottans fartyg m. m.
I och för sig har departementschefen icke haft något att invända mot att
medelsbehovet under anslaget i enlighet med förslag av marinförvaltningen
beräknas efter samma kostnad för man och dag som under innevarande år
eller 85 öre. Departementschefen har emellertid erinrat, att arméförvaltningen
räknat med att de nya centrala reparationsanstalterna i Stockholm och
Boden samt på Gotland skulle vara i full drift under budgetåret 1946/47
samt beräknat den kostnadsminskning som härigenom kunde förväntas uppkomma
till 7 öre per tjänstgöringsdag för de truppförband m. m. som komme
att hänvisas till berörda anstalter. Ehuru de speciella tjänstgöringsförhållandena
vid flottan måhända medförde att hänvisning till de centrala anstalterna
komme att kunna ske i förhållandevis mindre utsträckning vid marinen
än vid armén, ansåge sig departementschefen dock kunna utgå från att
även för marinens del den ifrågavarande centraliserade reparationstjänsten
komme att medföra kostnadsminskning i förhållande till innevarande budgetår.
Med beaktande härav och de i det föregående berörda vakanserna inom
manskapsgraderna har departementschefen föreslagit en minskning av anslaget
med 600 000 kronor till 4 000 000 kronor.
Då den gjorda beräkningen av medelsbehovet och vad departementschefen
i samband därmed anfört icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Beklädnad m. m. för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor.
89:o) Marinen: Kasern- och förplägnadsutredning m. m. Kungl. Maj:t karföreslagit
riksdagen (punkt 93, s. 185 och 186) att till Marinen: Kasern- och
förplägnadsutredning m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 575 000 kronor.
Utskottet.
64
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
Utskottet.
Anslaget har å riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett belopp
av 625 000 kronor och har för uppsättningsperioden 1942/47 beräknats
till genomsnittligt 522 000 kronor för budgetår.
Marinförvaltningen har för nästa budgetår beräknat medelsbehovet under
anslaget till 635 000 kronor. Departementschefen har icke haft annat att erinra
mot denna anslagsberäkning än att medelsbehovet med hänsyn till de i
det föregående berörda vakanserna inom manskapsgraderna syntes kunna beräknas
med omkring 60 000 kronor understiga det av marin förvaltningen
äskade beloppet. Departementschefen beräknade således det sammanlagda
medelsbehovet under anslaget till 575 000 kronor, varav omkring 90 000 kronor
ansetts kunna hänföras till prisstegring efter den 1 juli 1941.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till Mannen: Kasern- och förplägnadsutredning
m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 575 000 kronor.
Undervisning och övningar.
90:o) Marinen: Undervisningsmateriel m. m. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 94, s. 186 och 187) att till Marinen: Undervisningsmateriel
m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 165 000 kronor.
Anslaget har å riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett belopp
av 140 000 kronor och har genomsnittligt beräknats till ett belopp av
117 000 kronor under ettvart av budgetåren 1942/47,
Departementschefen har föreslagit, att förevarande anslag höjes med 25 000
kronor utgörande kostnader för undervisningsmateriel för den vid flottans
sjömansskola organiserade verkstadsskolan. Av det sålunda beräknade medelsbehovet,
165 000 kronor, har 7 0Ö0 kronor ansetts kunna hänföras till prisstegring
sedan den 1 juli 1941.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Undervisningsmateriel m. m.
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 165 000
kronor.
91:o) Marinen: Vissa kostnader för marinens utbildningsanstalter, särskilda utbildningskurser
m. m. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 95, s.
187—189) att till Marinen: Vissa kostnader för marinens utbildningsanstalter,
särskilda utbildningskurser m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 250 000 kronor.
Anslaget har å riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett be
lopp
av 210 000 kronor. För uppsättningsperioden 1942/47 har anslaget genom
snittligt
beräknats till 180 000 kronor för budgetår.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
65
Departementschefen har föreslagit, att förevarande anslag för nästa budgetår
höjes till 250 000 kronor. Anslagshöjningen, 40 000 kronor, sammanhänger
väsentligen dels med att under anslaget beräknats medel för bestridande
av driftkostnader för den vid flottans sjömansskola organiserade verkstadsskolan,
vilken beräknats vara färdigställd omkring den 1 juli 1946, dels
ock med det förhållandet att de verkliga kostnaderna för de yrkesskolor och
yrkeskurser samt special- och repetitionskurser för stammanskap, som enligt
gällande utbildningsföreskrifter skola anordnas, visat sig överstiga det belopp
vartill de tidigare uppskattats. Av det beräknade medelsbehovet har
omkring 12 000 kronor ansetts kunna hänföras till prisstegring sedan den
1 juli 1941.
Utskottet, som ansett sig kunna godtaga den av departementschefen verkställda
anslagsberäkningen, får hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Vissa kostnader för marinens
utbildningsanstalter, särskilda utbildningskurser m. m. för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kronor.
92:o) Marinen: Flottans övningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 96, s. 189—193) att till Marinen: Flottans övningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 14 000 000 kronor.
Det för innevarande budgetår anvisade anslaget utgör 20 200 000 kronor.
För uppsättningsperioden 1942/47 har medelsbehovet under anslaget beräknats
till i genomsnitt 13 250 000 kronor för budgetår.
Departementschefen har framhållit, att så länge en på fredsmässiga övningar
grundad statistik rörande medelsförbrukningen under detta anslag
saknades en fullt tillförlitlig beräkning av anslaget icke stöde att vinna.
Marinförvaltningen har i sina anslagsberäkningar utgått från ett medelpris
å pannbrännolja och motorbrännolja av 100 kronor respektive 125 kronor per
ton inklusive kostnader för frakt, försäkring, lagring och distribution. Ehuru
svårigheter för närvarande mötte att tillförlitligt bedöma dessa kostnaders
storlek, har departementschefen ansett sig för närvarande kunna godtaga
dessa beräkningsgrunder. För övriga drivmedel — kol, smörjolja och
flygbensin ■—- har ämbetsverket räknat med 1941 års priser, enligt
uppgift 55 kronor för kol, 680 kronor för smörjolja och 1 280 kronor
för flygbensin, allt per ton. I avvaktan på säkrare utgångspunkter
för beräkningen av priserna på kol och smörjolja har departementschefen
vid beräkningen av medelsbehovet under anslaget utgått från de
av marinförvaltningen angivna priserna. Däremot syntes departementschefen
det av ämbetsverket angivna priset på flygbensin, vilket motsvarade omkring
92 öre per liter, vara alltför högt beräknat. Till jämförelse har departementschefen
nämnt, att flygförvaltningen i sina anslagsäskanden för nästa budgetår
räknat med ett flygbensinpris av, inklusive 37, i öre per liter i tull och skatt,
60 öre per liter, vilket med av 1945 års riksdag beslutad sänkning av bensin
Bihang
till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 4. 776 46 5
Utskottet.
66
Statsutskottets utlåtande nr 4.
skatten borde reduceras till 42 öre per liter. Anledning saknades enligt departementschefen
att beräkna flygbensinpriset högre i detta sammanhang. Flygbensinen
användes inom marinen till väsentlig del för drift av flottans motortorpedbåtar.
Marinförvaltningen har hos Kungl. Majit gjort framställning
örn skattefrihet för den bensin som användes för detta ändamål. Denna
fråga torde, framhåller departementschefen, framdeles komma att upptagas till
behandling av chefen för finansdepartementet. I avvaktan därpå har departementschefen
ansett sig böra räkna med nyss angivna pris av 42 öre per liter,
varvid han förutsatte, att Kungl. Majit, därest marinförvaltningens framställning
örn skattefrihet vunne bifall, meddelade erforderliga bestämmelser örn
begränsning av anslagsdispositionen. Detsamma borde gälla, därest drivmedelspriserna
i övrigt understege vad som vid anslagsberäkningen förutsatts.
Marinförvaltningen har beräknat kostnaderna för målflygning till 500 000
kronor. Med hänsyn till de sänkta drivmedelspriserna syntes departementschefen
även dessa kostnader komma att understiga vad marinförvaltningen
förutsatt. I likhet med vad som anförts vid behandlingen av motsvarande anslagsfråga
för armén har departementschefen emellertid ansett ämbetsverkets
anslagsberäkning för närvarande böra godtagas, varvid han emellertid förutsatt
en närmare prövning av medelsbehovet, innan anslaget i denna del ställdes
till marinförvaltningens förfogande.
Enligt marinförvaltningens anslagsberäkning skulle medelsbehovet under
nästa budgetår för flottans övningar uppgå till 15 000 000 kronor, vilket belopp
beräknats motsvara 16 950 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.
Såsom jämförelse har departementschefen erinrat örn att medelsbehovet i 1942
års försvarsbeslut beräknats till 13 250 000 kronor under uppsättningsperioden
och 17 800 000 kronor vid genomförd organisation, allt enligt prisläget den 1
juli 1941. Enär flottan under nästa budgetår syntes komma att tillföras två
nya kryssare och en större jagare samt fartygsbeståndet därefter — bortsett
från en jagare och ett antal torpedbåtar — väsentligen motsvarade vad som
i försvarsbeslutet förutsatts för genomförd organisation, har departementschefen
ansett marinförvaltningens anslagsberäkning, därest de av ämbetsverket
förutsatta priserna lades till grund för densamma, vara i och för sig godtagbar.
Emellertid har departementschefen erinrat om att i samband med 1944
års riksdags beslut örn uppsättande av en sjunde jaktflottilj förutsattes, att
en årlig besparing å 775 000 kronor enligt 1941 års prisläge skulle åvägabringas
å flottans övningsanslag. Då en besparing av denna storleksordning
syntes böra uttagas redan under nästa budgetår, har departementschefen föreslagit,
att medelsbehovet enligt 1941 års prisläge beräknades till i runt tal
16 200 000 kronor. Med utgångspunkt i de av marinförvaltningen angivna priserna
skulle med motsvarande reducering medelsbehovet kunna uppskattas
till omkring 14 450 000 kronor. Med hänsyn till att marinförvaltningen beräknat
priset på flygbensin för högt, har departementschefen ansett en ytterligare
reduktion med omkring 450 000 kronor böra vidtagas. Anslaget borde
sålunda för nästa budgetår bestämmas till 14 000 000 kronor. Såsom i det
föregående anförts beräknas ett stort antal vakanser komma att föreligga inom
Statsutskottets utlåtande nr 4.
67
flottans manskapsgrader under nästa budgetår. Departementschefen har framhållit,
att då en viss begränsning av fartygsrustningarna eller häremot svarande
reduktion av fartygsbesättningarna av denna anledning syntes bliva
erforderlig, den föreslagna anslagsminskningen kunde genomföras utan större
olägenhet.
Såsom av det föregående framgår beräknas medelsbehovet under nästa
budgetår med 2 200 000 kronor understiga vad som skulle ha erfordrats, därest
1941 års priser tillämpats. Enligt departementschefen borde denna kostnadsminskning
tagas i anspråk för nedbringande av det överskridande av försvarsbeslutets
kostnadsram, som beräknats komma att uppstå.
Då det ännu icke vore möjligt att med någon grad av tillförlitlighet beräkna
de fredsmässiga kostnaderna för uttagning av fartyg, ansåge departementschefen
dessa kostnader liksom för innevarande budgetår böra få bestridas från
förevarande anslag.
Beträffande bestridandet av vissa kostnader för beredskapslagring av drivmedel
har departementschefen hänvisat till vad han i det föregående anfört vid
behandlingen av anslaget till arméns fasta drivmedelsanläggningar.
Utskottet har ansett sig kunna godtaga den av departementschefen verkställda
beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag och har icke
funnit anledning till erinran mot vad departementschefen i samband därmed
anfört. Utskottet får därför hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Flottans övningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 14 000 000 kronor.
93:o) Marinen: Kustartilleriets övningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 97, s. 193) att till Marinen: Kustartilleriets övningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 2 150 000 kronor.
Anslaget, som för innevarande år i riksstaten uppförts med 2 125 000 kronor,
har i 1942 års försvarsbeslut beräknats till i genomsnitt 1 893 000 kronor
för budgetår under uppsättningsperioden.
Marinförvaltningen har för nästa budgetår beräknat medelsbehovet under
anslaget till 2 135 000 kronor, därvid ämbetsverket grundat sin beräkning på''
ett antaget bensinpris av 35 öre per liter. Departementschefen har emellertid,
liksom vid beräkningen av arméns anslag till truppförbandens övningar, ansett
sig tills vidare böra räkna med ett bensinpris av 43 öre per liter och därför
ansett anslaget böra uppräknas till 2 150 000 kronor. Med hänsyn till att drivmedelspriset
avsevärt understiger 1941 års prisläge har departementschefen
ansett sig icke böra räkna med någon prisstegring å anslaget.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Kustartilleriets övningar för
budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 2150 000
kronor.
Utskottet.
Utskottet.
68
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Flytande materiel, artillerimateriel m. m.
94:o) Marinen: Fartygsbyggnader för flottan. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 98, s. 194—200) att till Marinen: Fartygsbyggnader för flottan
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 33 000 000 kronor.
Anslaget har å riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett belopp
av 35 000 000 kronor.
På sätt närmare framgår av 1944 års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln,
punkt 87) och riksdagens skrivelse 1944:4 (punkt 83:o) har kostnadsramen
för flottans fartygsbyggnader under femårsperioden 1942/47 av
1944 års riksdag preciserats till 180 700000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.
Behovet av medelsanvisning för ifrågavarande ändamål har emellertid med
hänsyn till vissa av statsmakterna fattade beslut beräknats komma att, bortsett
från prisstegringar, understiga berörda belopp. Sålunda skall anslaget enligt
Kungl. Maj:ts beslut den 17 september 1943 tillföras medel, som inflyta
vid försäljning av flottan tillhörande utrangerad båtmateriel. Enligt uppgift
av marinförvaltningen i skrivelse den 24 september 1945 ha på grund av
detta beslut intill den 1 juli 1945 tillhopa 617 773 kronor 65 öre tillförts
anslaget. Anslaget har vidare i enlighet med riksdagens beslut tillförts
kvarstående behållning å de av 1939 års riksdag anvisade anslagsmedlen till
påbörjande av två kustförsvarsfartyg, av marinförvaltningen i skrivelse den
13 januari 1944 angiven till 1 994 697 kronor 87 öre. Sammanlagt har anslaget
alltså på sätt här anförts tillförts 2 612 471 kronor 52 öre, eller i runt
tal 2 600 000 kronor.
Medelsbehovet för fartygsbyggnader för flottan tillgodoses genom
s. k. kvotanslag, vilka under femårsperioden må av Kungl. Majit överskridas
inom ramen av det totalbelopp, som avsetts för sådant ändamål, ävensom
med belopp motsvarande merkostnader på grund av prisstegring sedan den
1 juli 1941.
Enligt hittills under femårsperioden meddelade beslut äger marinförvaltningen
utföra fartygsbyggnader för flottan och vidtaga därmed sammanhängande
åtgärder för en kostnad av tillhopa 169 060 000 kronor. I detta belopp
ingå vissa merkostnader på grund av prisstegring efter den 1 juli 1941.
Däremot ha i beloppet icke inräknats vissa andra kostnader för fartygsbyggnader
under femårsperioden, vilka enligt de vid 1942 års riksdag antagna
grunderna icke skola belasta den i försvarsbeslutet beräknade kostnadsramen
och därför icke skola bestridas från anslaget till fartygsbyggnader för flottan,
såsom för nybyggnad av jagare såsom ersättning för de hösten 1941 förolyckade,
ombyggnad av äldre krigsfartyg m. m.
Såsom närmare framgår av 1945 års statsverksproposition har under förevarande
anslag upplagts ett särskilt konto, benämnt Besparingar å äldre anvisningar,
till vilket successivt överföras disponibla besparingar å anvisningar
under detta eller andra till fartygsbyggnader för flottan avsedda anslag,
dock icke anslag å förskottsstat eller anslag till täckande av anvisning
Statsutskottets utlåtande nr 4.
69
å förskotfcsstat. Enligt 1945 års riksdags beslut skola å kontot disponibla
medel — i den mån de icke efter Kungl. Maj:ts beprövande befinnas böra
utnyttjas för eventuellt uppkommande oförutsedda kostnadsökningar å andra
fartygsbyggnader — enligt riksdagens beprövande utnyttjas för nedbringande
av behovet av fortsatta anslag till fartygsbyggnader för flottan eller för med
dessa anslag eljest avsedda ändamål.
På sätt förutsatts i 1945 års statsverksproposition har Kungl. Majit genom
beslut den 1 juni 1945 medgivit, att från ifrågavarande konto må bestridas
vissa till högst 1 100 000 kronor beräknade merkostnader för nybyggnad av
mindre minsvepare m. m. Genom beslut den 21 december 1945 har Kungl. Majit
vidare medgivit, att från kontot må bestridas uppkomna merkostnader å
vissa torpedanskaffningar, tillhopa 502 900 kronor. Slutligen har 1945 års
riksdag (prop. nr 337; rd. skr. nr 552) medgivit, att från kontot må bestridas
vissa kostnader, beräknade till 210 000 kronor, för förbättring av ubåtssäkerlietsmateriel.
Behållningen å kontot uppgår härefter enligt av marinförvaltningen
lämnade uppgifter till i runt tal 2 200 000 kronor.
Departementschefen har i fråga om medelsbehovet under anslaget för
nästa budgetår anfört i huvudsak följande.
Genomförandet av det i 1942 års försvarsbeslut ingående fartygsbyggnadsprogrammet
hade nu fortskridit så långt, att säkrare hållpunkter förelåge för
bedömandet av de slutliga kostnaderna för detsamma. Marinförvaltningen
hade med hänsyn härtill i sina anslagsäskanden för nästa budgetår framlagt
reviderade kostnadsberäkningar för vissa av de i programmet ingående fartygsbyggnaderna.
Av de nya kostnadsberäkningarna framginge, att vissa
kostnader kommit att avsevärt understiga de tidigare beräknade. Marinförvaltningen
hade nämligen genom en rationellt bedriven anskaffning från
underleverantörer i marinförvaltningens regi lyckats avsevärt nedbringa kostnaderna
för byggandet främst av de fartyg, som anskaffats i serie med flera
enheter av samma typ. De största besparingarna hade uppkommit på anskaffningen
av kustjagare och jagare av modifierad stadsjagartyp, men även å
andra fartygsbyggnader hade icke obetydliga kostnadsminskningar framkommit.
På grund av den sedan den 1 juli 1941 uppkomna prisstegringen överstege
de av marinförvaltningen beräknade kostnaderna för byggnadsprogrammets
fullföljande avsevärt den av 1944 års riksdag preciserade kostnadsramen,
180 700 000 kronor. Inom marinförvaltningen hade utförts ingående
undersökningar rörande prisstegringarnas storlek. Enligt de sålunda verkställda
undersökningarna kunde totalkostnaderna för programmets genomförande
— med den begränsning som beslutats av 1943 års riksdag —uppskattas
till omkring 166 000 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Beräkningarna
— vilka utförts enligt grunder, som godkänts av industrikommissionens
prisbyrå — föranledde icke erinran från departementschefens
sida.
Den av 1943 års riksdag beslutade begränsningen av fartygsbyggnadsprogrammet
hade föranletts av att enligt då föreliggande kostnadsberäkningar
70
Statsutskottets utlåtande nr 4.
byggnadsprogrammet icke beräknats kunna helt genomföras inom den fastställda
kostnadsramen. Begränsningen hade inneburit dels att den andra av
de två i programmet upptagna större jagarna, Uppland, skulle byggas i långsammare
takt, varigenom något mer än hälften av kostnaderna skulle förskjutas
till tid efter femårsperiodens slut, och dels att färdigställandet av
planerade större torpedbåtar skulle något förskjutas. Då utrymme inom kostnadsramen
enligt de nu förebragta beräkningarna kunde beredas för färdigställande
av ifrågavarande jagare, vilken byggdes vid Karlskrona örlogsvarv,
hade marinförvaltningen föreslagit en återgång i denna del till 1942 års byggnadsprogram.
Jagaren skulle vid bifall härtill kunna levereras under senare
hälften av 1947 i stället för under 1948, såsom tidigare avsetts. Marinförvaltningen
hade framhållit, att den sålunda föreslagna forceringen av jagarens
färdigställande skulle vara synnerligen önskvärd med hänsyn till arbetstillgången
under sommarmånaderna för vissa arbetsgrupper vid örlogsvarvet.
För egen del ville departementschefen framhålla, att frågan om beredande
av jämn arbetstillgång vid Karlskrona örlogsvarv varit föremål för ingående
överläggningar med berörda myndigheter ävensom med representanter för
varvspersonalen. Det hade därvid befunnits, att det under vissa förutsättningar
skulle vara av stor betydelse, örn byggandet av jagaren kunde påskyndas.
Emellertid vore det icke ännu möjligt att med säkerhet överblicka
dessa spörsmål. Departementschefen utginge från att Kungl. Majit skulle
äga att, i den mån så befunnes påkallat för beredande av jämnare sysselsättning
vid Karlskrona örlogsvarv, besluta örn byggande av ifrågavarande
jagare i snabbare takt än som tidigare avsetts.
Aven örn kostnaderna för nyssnämnda jagare i sin helhet folie på fartygsbyggnadsanslagen
under femårsperioden, beräknades en reserv av omkring
3 000 000 kronor kvarstå inom den för femårsperioden fastställda kostnadsramen.
Med hänsyn till att medel för mötande av oförutsedda kostnadsökningar
syntes komma att stå till förfogande å det enligt 1945 års riksdags
beslut upplagda kontot Besparingar å äldre anvisningar syntes den sålunda
beräknade reserven vara obehövlig.
Ä nyssberörda konto Besparingar å äldre anvisningar beräknades enligt
det föregående omkring 2 200 000 kronor för närvarande vara disponibla. Då
detta belopp icke i sin helhet syntes behöva reserveras för mötande av oförutsedda
kostnadsökningar å äldre fartygsbyggnader, föresloge departementschefen,
att marinförvaltningen bemyndigades att av detsamma använda ett
belopp av 110 000 kronor för anskaffning av en dykarbåt för Karlskrona
örlogsvarv. Varvets nuvarande utrustning på detta område vore föråldrad,
och det syntes, bland annat med hänsyn till personalens säkerhet, icke längre
böra anstå med materielens förnyelse. Även av marinförvaltningen föreslagen
anskaffning av nya vevhus för vissa torpeder för en sammanlagd
kostnad av i runt tal 415 000 kronor syntes böra komma till stånd med anlitande
av besparingsmedel.
Av det för femårsperioden totalt beräknade beloppet för flottans fartygsbyggnader,
180 700 000 kronor, hade för budgetåren 1942/43—1945/46 anvisats
Statsutskottets utlåtande nr 4.
71
tillhopa 142 200 000 kronor. Till bestridande av kostnader för ifrågavarande
ändamål stöde vidare till förfogande fartygsbyggnadsanslaget tillförda medel,
som influtit vid försäljning av utrangerad fartygsmateriel, ävensom kvarstående
behållning å de av 1939 års riksdag anvisade anslagsmedlen till påbörjande
av kustförsvarsfartyg, av marinförvaltningen angivna till sammanlagt
2 600 000 kronor. Det återstående medelsbehovet utgjorde således
(180 700 000 — 142 200 000 — 2 600 000 =) 35 900 000 kronor. Med hänsyn till
vad nyss anförts rörande behovet av den av marinförvaltningen beräknade
reserven för oförutsedda kostnadsökningar syntes emellertid anslagsbehovet
för nästa budgetår böra uppskattas till (35 900 000 — 3 000 000 —) i avrundat
tal 33 000 000 kronor. Anslagsminskningen i förhållande till innevarande
budgetår skulle i så fall utgöra 2 000 000 kronor.
Utöver det sålunda angivna medelsbehovet, vilket beräknats på grundval
av prisläget den 1 juli 1941, förelåge behov av anslag för täckande av kostnadsökningar
på grund av prisstegring efter nämnda tidpunkt. Enligt av
marinförvaltningen verkställd utredning beräknades för närvarande kostnadsökningarna
å hela fartygsbyggnadsprogrammet till sammanlagt 33 587 000
kronor. Detta belopp, avrundat till 33 000 000 kronor, syntes böra anvisas
såsom särskilt reservationsanslag för nästa budgetår.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår tillgodoses enligt av riksdagen
tidigare fattade beslut medelsbehovet för fartygsbyggnader för flottan
för femårsperioden 1942/47 genom s. k. kvotanslag, vilka må av Kungl.
Majit överskridas inom ramen av det belopp av 180 700 000 kronor, som avsetts
för ändamålet under nämnda period, ävensom med belopp motsvarande
merkostnader på grund av prisstegring sedan den 1 juli 1941.
Departementschefen har erinrat örn att 1943 års riksdag beslutat, att —
enär enligt då föreliggande kostnadsberäkningar byggnadsprogrammet icke
beräknats kunna helt genomföras inom den fastställda kostnadsramen —
bland annat den begränsningen i programmet skulle vidtagas att den andra
av de beslutade större jagarna, Uppland, skulle byggas i långsammare takt,
varigenom något mer än hälften av kostnaderna skulle förskjutas till tiden
efter femårsperiodens slut. Sedan marinförvaltningen numera verkställt förnyade
kostnadsberäkningar, utvisande att utrymme inom kostnadsramen kan
beredas för färdigställande av berörda jagare, vilken bygges vid Karlskrona
örlogsvarv, har departementschefen utgått från att Kungl. Majit, i den mån
så befinnes påkallat för beredande av jämnare sysselsättning vid örlogsvarvet,
skall äga besluta örn byggande av jagaren i snabbare takt än som
tidigare avsetts. Utskottet, som Anner det angeläget att föreliggande möjligheter
att trygga arbetstillgången för den vid varvet sysselsatta personalen
tillvaratagas, har intet att erinra mot att Kungl. Majit beredes möjlighet att
i detta syfte meddela beslut som av departementschefen avses.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot att i enlighet med
departementschefens förslag behållningen å det enligt 1945 års riksdags
beslut upplagda kontot Besparingar å äldre anvisningar tages i anspråk för
Utskottet.
72
Statsutskottets utlåtande nr 4.
anskaffning av en dykarbåt för Karlskrona örlogsvarv samt för anskaffning
av nya vevhus för vissa torpeder.
Departementschefen har beräknat det för femårsperioden återstående
medelsbehovet under förevarande anslag till i avrundat tal 33 000 000 kronor.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot denna beräkning, tillstyrker
att nämnda belopp anvisas för nästa budgetår.
Sedan närmare beräkningar numera verkställts beträffande storleken av
de prisstegringar för fartygsbyggnaderna, som inträtt efter den 1 juli 1941,
tillstyrker utskottet att i enlighet med departementschefens förslag för
mötande av prisstegringarna anvisas ett särskilt reservationsanslag för nästa
budgetår. Mot departementschefens beräkning av prisstegringsanslaget till
i runt tal 33 000 000 kronor har utskottet icke någon erinran att framställa.
Utskottet återkommer till denna fråga under nästföljande punkt.
Åberopande det anförda får utskottet med avseende å nu förevarande
punkt hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Fartygsbyggnader för flottan
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
33 000 000 kronor.
95:o) Marinen: Prisstegringar å fartygsbyggnader för flottan. Under hänvisning
till vad utskottet under nästföregående punkt anfört får utskottet i enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 99, s. 200) hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Frisstegringar å fartygsbyggnader
för flottan för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 33 000 000 kronor.
96:o) Marinen: Fartygsbyggnader för kustartilleriet. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 100, s. 201—203) att till Marinen: Fartygsbyggnader för
kustartilleriet för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 70 000
kronor.
Anslaget har å riksstaten för innevarande budgetår uppförts med 340 000
kronor.
Vid anskaffningen av fartyg för kustartilleriet under de senaste åren ha
följts i huvudsak två anskaffningsprogram, nämligen dels en av marinförvaltningen
i dess anslagsäskanden för budgetåret 1940/41 framlagd plan — 1939
års program — omfattande modernisering och inköp av vissa äldre fartyg
samt nybyggnad av ett antal vedettbåtar, motorslupar och artilleritransportfärjor,
dels ocTc en av 1941 års försvarsutredning framlagd och i 1942
års försvarsbeslut godkänd plan — 1942 års program — rörande viss komplettering
av 1939 års program, väsentligen avseende de genom försvarsbeslutet
nytillkomna Göteborgs och Hemsö kustartilleriförsvar. Utom ramen
för dessa anskaffningsprogram har vidare förvärvats ett äldre passagerarfartyg
för Stockholms kustartilleriförsvar.
73
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Beträffande de båda fartygsbyggnadsprogrammens närmare innebörd
torde få hänvisas till 1944 års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln,
punkt 89).
För genomförande av 1939 års fartygsbyggnadsprogram lia anvisats
tillhopa 6 650 000 kronor, varav 3 420 000 kronor belöpa å femårsperioden
1942/47. Det har förutsatts, att ytterligare anslagsmedel icke skola
bliva erforderliga för ändamålet i annan mån än för eventuell anskaffning
av en målbogserare för Blekinge kustartilleriförsvar, vilken i samband med
viss begränsning av fartygsbyggnadsprogrammet föreslagits skola ingå i
programmet.
På grund av höga anbudspriser har marinförvaltningen nödgats något
begränsa anskaffningen enligt 1939 års program och tills vidare uppskjutit
anskaffningen av 8 motorslupar av mindre typ (typ B). Av kostnadsskäl
har vidare en vedettbåt måst utgå ur programmet.
För genomförande av 1942 års fartygsbyggnadsprogram ha för
budgetåren 1942/46 anvisats tillhopa 3 740 000 kronor, varav 340 000 kronor
för innevarande budgetår. Utöver angivna belopp äger marinförvaltningen
att för slutförande av fartygsanskaffning för Göteborgs och Hemsö kustartilleriförsvar
använda 170 000 kronor av vissa medel, som ämbetsverket
reserverat för mötande av kostnadsökningar vid genomförandet av 1939 års
program.
Även anskaffningen enligt 1942 års program har av kostnadsskäl måst något
begränsas. Marinförvaltningen har nämligen för undvikande av anslagsöverskridande
nödgats tills vidare uppskjuta anskaffningen av 2 motorslupar av
typ B och 1 motorslup av typ C.
I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen framhållit,
att tillgången på båtmateriel för kustartilleriet vore otillräcklig för
nuvarande organisation, vilket förhållande inverkade menligt på såväl utbildning
som beredskap. Den i 1939 och 1942 års fartygsbyggnadsprogram
planerade anskaffningen borde därför slutföras sa snart lämpligen kunde
ske, varjämte ytterligare en minutläggare för Stockholms kustartilleriförsvar
borde anskaffas.
Departementschefen Ilar anfört, att det med hänsyn till bristerna i kustartilleriets
fartygsbestånd vore angeläget, att 1939 och 1942 års fartygsbyggnadsprogram
på sätt marinförvaltningen föreslagit i möjligaste man fullföljdes.
Kostnaderna härför syntes i första hand böra bestridas av de reservmedel,
som funnes tillgängliga och som ursprungligen reserverats för mötande av
eventuella kostnadsstegringar vid 1939 års programs genomförande. Därvid
syntes enligt departementschefen även böra utnyttjas av marinförvaltningen
anmälda äldre reservationer, som hänförde sig till vissa för budgetåren
1935/38 anvisade anslag. Enligt nu föreliggande beräkningar skulle, framhåller
departementschefen, på detta sätt omkring 175 000 kronor komma att
stå till förfogande för ifrågavarande fartygsanskaffning. Visserligen syntes
ytterligare medel komma att tillföras reservkontot i den mån pågående anskaffningar
slutfördes. Enär emellertid kostnaderna för anskaffning av samt
-
74
Utskottet.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
liga planerade motorslupar kunde beräknas uppgå till 335 000 kronor, måste
enligt departementschefen sannolikt en begränsning av fartygsanskaffningen
äga rum, därest ej ytterligare anslagsmedel ställdes till förfogande.
Kostnaderna under femårsperioden 1942/47 för kustartilleriets fartygsbyggnader
beräknades i 1942 års försvarsbeslut till 6110 000 kronor enligt
prisläget den 1 juli 1941. Härav ha för budgetåren 1942/46 anvisats, efter
avdrag för prisstegringar, i runt tal 6 050 000 kronor. För budgetåret 1946/47
skulle således 60 000 kronor återstå att anvisa. I huvudsaklig överensstämmelse
med förslag av marinförvaltningen har departementschefen förordat,
att detta belopp, ökat med beräknad kostnad för prisstegring, i runt
tal 10 000 kronor, anvisades för nästa budgetår.
I likhet med marinförvaltningen har departementschefen förklarat sig
anse, att med nyanskaffning av ytterligare fartyg för kustartilleriet borde
ansta till tid efter femårsperiodens slut. Genom av marinförvaltningen
föreslagen överflyttning av ett bogserfartyg från Karlskrona örlogsvarv till
kustartilleriet, syntes departementschefen kustartilleriets behov av målbogserare
tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Kostnaderna för fartygets iordningställande
såsom målbogserare, 47 000 kronor, borde enligt departementschefen
bestridas av en anslagspost å 400 000 kronor till anskaffning av bogserbåtar,
vilken upptagits under det för budgetåret 1944/45 till fartygsbyggnader
för kustartilleriet anvisade reservationsanslaget och som icke behövde
helt utnyttjas för sitt ursprungliga ändamål.
Utskottet tillstyrker den av Kungl. Maj:t för nästa budgetår föreslagna
medelsanvisningen under förevarande anslag och har icke funnit anledning
till erinran mot vad departementschefen uttalat i anslutning till anslagsberäkningen.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Partygsbyggnader för kustartilleriet
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 70 000 kronor.
97:o) Marinen: Underhåll av flottans fartyg m. m. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 101, s. 204 och 205) att till Marinen: Underhåll av flottans
fartyg m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 18 000 000
kronor.
Anslaget är å riksstaten för innevarande budgetår uppfört med ett belopp
av 16 000 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 2000000 kronor
i förhållande till närmast föregående budgetår.
Marinförvaltningen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt
örn en ytterligare höjning av anslaget med 3 900 000 kronor.
Departementschefen, som erinrat örn vad som förekommit i samband med
beräkningen av anslagsbehovet för innevarande budgetår, har vidare anfört
i huvudsak följande.
75
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Då anslagsberäkningarna fortfarande vore i viss mån osäkra, syntes en
viss återhållsamhet alltjämt böra iakttagas vid beräkningen av anslaget.
A andra sidan vore det självfallet av vikt, att anslaget icke så beskures, att
ett tillfredsställande underhåll av materielen omöjliggjordes. Med beaktande
av dessa synpunkter hade departementschefen funnit sig kunna tillstyrka,
att anslaget för nästa budgetår höjdes med ytterligare 2 000 000 kronor till
18 000 000 kronor. Av detta belopp syntes omkring 2 350 000 kronor kunna
hänföras till prisstegring sedan den 1 juli 1941.
Såsom vid behandlingen av anslaget till beklädnad m. m. anförts hade
departementschefen i enlighet med marinförvaltningens förslag räknat med
att vissa kostnader för specialbeklädnad, som nu bestredes från förevarande
anslag, från och med nästa budgetår skulle utgå från beklädnadsanslaget.
Ifrågavarande kostnader vore icke av den storleksordning att de kunde påverka
beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag, får hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Underhåll av flottans fartyg
m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
18 000 000 kronor.
98:o) Marinen: Underhåll av kustartilleriets materiel m. m. Kungl. Majit
har föreslagit riksdagen (punkt 102, s. 206 och 207) att till Marinen: Underhåll
av kustartilleriets materiel m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett
reservationsanslag av 2 865 000 kronor.
Anslaget har i riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett belopp
av 2 650 000 kronor.
Marinförvaltningen har med ledning av de verkliga kostnaderna under
budgetåret 1944/45 beräknat medelsbehovet till 2 865 000 kronor, varav omkring
700 000 kronor ansetts motsvara prisstegring sedan den 1 juli 1941.
Departementschefen har framhållit, att intill dess erfarenhet under fredstid
vunnits rörande medelsbehovet för underhåll av kustartilleriets materiel en
fullt tillförlitlig beräkning av förevarande anslag icke kunde verkställas.
Marinförvaltningens anslagsberäkning syntes emellertid departementschefen
i nuvarande läge godtagbar. Av anslagsbeloppet hänförde sig omkring
770 000 kronor till avlöningar till icke-ordinarie personal. Kostnader för
detta ändamål torde, framhåller departementschefen, i de kostnadsberäkningar,
som lågo till grund för försvarsbeslutet, lia upptagits under marinens
avlöningsanslag.
Då den verkställda beräkningen av medelsbehovet icke givit utskottet
anledning till erinran, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Underhåll av kustartilleriets
materiel m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 2 865 000 kronor.
99:o) Marinen: Anskaffning och underhåll av motorfordon. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 103, sid. 207—209) att till Marinen: Anskaffning
TJ(sköttel.
Utskottet.
76
Statsutskottets utlåtande nr 4.
och underhåll av motorfordon för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 180000 kronor.
Anslaget har å riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett belopp
av 128 000 kronor. I 1942 års försvarsbeslut har det genomsnittliga
medelsbehovet under uppsättningsperioden beräknats till 102 000 kronor för
budgetår.
Marinförvaltningen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår utgått
från att det i tidigare gällande stat fastställda antalet motorfordon, eller 16
personbilar, 16 lastbilar, 5 brandbilar, 1 ambulansbil, 2 bussar och 1 motorcykel,
skulle komma att ökas med 8 personbilar, 9 lastbilar, 4 bärgningsoch
plogbilar, 5 ambulansbilar, 5 bussar, 5 traktorer och 2 motorcyklar
samt beräknat årsbeloppet för underhåll och drift till 215 000 kronor och
för förnyelse av motorfordon till 35 000 kronor, innebärande ett sammanlagt
medelsbehov av 250 000 kronor.
Departementschefen har för sin del anfört följande.
Det av marinförvaltningen beräknade behovet av motorfordon överstiger
avsevärt vad som förutsatts i försvarsbeslutet. Anledningen härtill torde
delvis kunna tillskrivas den omständigheten, att betydande svårigheter förelågo
vid tiden för försvarsbeslutet att överblicka det framtida fredsmässiga
behovet av motorfordon. Ehuru en granskning av marinförvaltningens beräkningar
synes giva vid handen, att en viss minskning av antalet fordon
måhända framdeles kan vidtagas, anser jag mig emellertid kunna förorda
att, _ i avvaktan på närmare erfarenheter under fredsförhållanden, det av
marinförvaltningen angivna antalet fordon lägges till grund för anslagsberäkningen,
särskilt som samtliga fordon genom de under beredskapen verkställda
inköpen redan finnas anskaffade. I detta sammanhang får jag erinra
örn att Kungl. Majit den 15 november 1945 uppdragit åt chefen för marinen
att, i förekommande fall efter samråd med marinförvaltningen, underkasta
behovet av stammotorfordon för marinen en ingående översyn i syfte att
nedbringa motorfordonsbeståndet samt att före den 1 november 1946 till
Kungl. Majit inkomma med den framställning jämte förslag som därav kan
föranledas. Myndigheterna lia anmodats att vid utredningen i denna fråga
särskilt beakta, att stammotorfordon icke beräknas för sådana transportbehov,
vilka i kostnadshänseende kunna förmånligare tillgodoses genom anlitande
av det civila transportväsendet.
Vid uppskattningen av medelsbehovet under förevarande anslag har marinförvaltningen
utgått från en underhållskostnad av en krona per mil och
ett bensinpris av 90 öre per liter. Mot den beräknade underhållskostnaden,
som överensstämmer med den för innevarande år tillämpade, har jag intet
att erinra. Däremot är det av marinförvaltningen beräknade bensinpriset
alltför högt. Med hänsyn bland annat till den av 1945 års riksdag beslutade
skattesänkningen har jag i det föregående ansett mig för nästa budgetår
böra räkna med ett bensinpris av högst 43 öre per liter, inklusive skatt.
Med angivna utgångspunkter beräknar jag medelsbehovet för underhåll och
drift av marinens motorfordon till i runt tal 145 000 kronor.
Medelsbehovet för förnyelse av motorfordon uppskattar jag i likhet med
marinförvaltningen till 35 000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget kan alltså beräknas till
(145 000 + 35 000=) 180 000 kronor. Därest prisläget den 1 juli 1941 lagts
till grund för anslagsberäkningen, skulle medelsbehovet ha uppskattats till
omkring 250 000 kronor.
77
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Det är icke uteslutet, att bensinpriset under nästa budgetår blir lägre än
vid anslagsberäkningen förutsatts. Jag förutsätter emellertid, i likhet med
vad som föreslagits för arméns anslag till truppförbandens övningar, att
anslaget ställes till marinförvaltningens förfogande endast i den omfattning,
som påkallas med hänsyn till det under nästa budgetar aktuella priset.
Utskottet, som ansett sig böra godtaga den av departementschefen verkställda
anslagsberäkningen, får hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Anskaffning och underhåll av
motorfordon för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 180 000 kronor.
100:o) Marinen: Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel. Kungl.
Majit har föreslagit riksdagen (punkt 104, s. 209—217) att dels till Marinen:
Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av 12 000 000 kronor, dels ock bemyndiga
Kungl. Majit att meddela beslut örn beställning av torpeder i den omfattning,
som av departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 4 januari 1946 angivits.
För nu ifrågavarande ändamål ha för innevarande budgetår anvisats
9 485 000 kronor. I 1942 års försvarsbeslut beräknades ett årligt anslag för
ändamålet av 7 000 000 kronor såväl under uppsättningsperioden som vid
genomförd organisation.
Departementschefen har vid sin anmälan av anslagsbehovet för nästa
budgetår inledningsvis erinrat, att redan vid anmälan av 1944 och 1945 års
statsverkspropositioner framhållits att den i försvarsbeslutet för här ifrågavarande
materielanskaffningar fastställda kostnadsramen beräknades komma
att avsevärt överskridas med hänsyn till att kostnaderna för viss ammunitionsanskaffning,
för vilken marinförvaltningen räknat med medel å förskottsstat
eller anslag efter femårsperiodens slut, ansetts böra bestridas inom försvarsbeslutets
kostnadsram. Vid prövningen av marinförvaltningens medelsäskanden
för ifrågavarande ändamål hade därför särskild återhållsamhet måst
iakttagas för att kostnadsramens överskridande skulle kunna såvitt möjligt
begränsas, och många för marinens effektivitet betydelsefulla materielanskaffningar
hade av denna anledning måst undanskjutas. De skäl, som sålunda
föranlett en sträng gallring bland föreliggande medelsframställningar,
förelåge även nu, och medel för nya utgiftsändamål syntes därför icke böra
anvisas annat än då de kunde anses medföra en betydelsefull förstärkning
eller effektivisering av marinens organisation.
Med beaktande av vad sålunda anförts har departementschefen ansett
sig kunna tillstyrka medelsanvisning för nästa budgetar pu sätt framgar av
följande sammanställning.
Utskottet.
78
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Kronor
1. Nja kararör m, m. för marinens artilleripjäser................ 100 000
2. Övningsmateriel m. m. för sjöartilleriet ........................ 1 115 000
3. Handvapen m. m. för flottan .................................... 150 000
4. Reserveldrör till luftvärns- och automatkanoner för flottan .. 1 100 000
5. Kikare för kustartilleriet.......................................... 50 000
6. Handvapen m. m. för kustartilleriet ............................ 1 158 000
7. Övningsmateriel m. m. för kustartilleriet........................ 2 80 000
8. Ammunition för jagare............................................ 1 1 600 000
9. Ammunition för kryssare.......................................... 4 300 000
10. Anskaffning av diverse ammunition för flottan ................ 245 000
11. Specialammunition för kustartilleriet............................ 100 000
12. Pansarammunition för vissa av kustartilleriets batterier...... 75 000
13. Extra laddningar för kustartilleriets medelsvåra batterier ____ 70 000
14. Viss torpedanskaffning............................................ 3 700 000
15. Minmateriel för flottan............................................ 165 000
16. Strålkastarmateriel för kustartilleriet............................ 150 000
17. Nautisk materiel.................................................... 60 000
18. Radiomateriel för marinen........................................ 350 000
19. Strålkastarmateriel för flottan m. m............................. 1 255 000
20. Löpande rationaliseringsåtgärder vid marinens verkstadsan
läggningar
.......................................................... 30 000
21. Syrgasbatterier å örlogsvarven och depåfartyget Patricia ____ 15 000
22. Nedsänkbar rekompressionskammare............................ 57 000
23. Utstigningsdräkter för ubåtspersonal ............................ 65 000
24. Komplettering av gasskyddsmateriel ............................ 10 000
Summa 12 000 000
1 Marinförvaltningen har i enlighet med 1945 års riksdags beslut bemyndigats utlägga
beställningar inom ramen för detta belopp.
2 Marinförvaltningen bar i enlighet med 1945 års riksdags beslut bemyndigats utlägga
beställningar inom ramen för ett belopp av 50 000 kronor.
I fråga örn de särskilda posterna må här anföras följande.
Posten 8 avser slutlikvid för en redan utlagd beställning å ammunition
för jagare.
Marinförvaltningen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår framhållit,
att en viss brist föreligger i flottans ammunitionsutredning. För tillgodoseende
av de mest angelägna behoven har marinförvaltningen äskat
252 000 kronor, av vilket belopp 245 000 kronor upptagits under posten 10.
Posten 14 avser fortsatt anvisande av medel för genomförande av det
torpedanskaffningsprogram, varom förslag framlades i propositionen 1944:288
(s. 15 ff.) och som ytterligare berördes i 1945 års statsverksproposition
(fjärde huvudtiteln, s. 189 ff.). Av sistnämnda proposition framgår, att
för slutförande av redan utlagda beställningar samt för ytterligare beställningar
under femårsperioden 1942/47 avsetts tillhopa 10 775 000 kronor.
Enligt 1945 års riksdags beslut äger Kungl. Majit medgiva utläggande
Statsutskottets utlåtande nr 4.
79
av torpedbeställningar inom denna kostnadsram. Av nyssberörda belopp
beräknades 1044 000 kronor bliva erforderliga såsom likvid för torpeder,
vilka redan vid propositionens avlåtande beställts. Ytterligare 5 550 000
kronor beräknades för likviderande av vissa beställningar, som marinförvaltningen
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 december 1944 ägde
utlägga. För beställningar därutöver skulle således inom ramen för ifrågavarande
anskaffningsprogram återstå (10 775 000—1044 000 — 5 550 000 =)
4 181 000 kronor. Av detta belopp lia sedermera 1 400 000 kronor disponerats
för beställning av ett antal torpeder av ny konstruktion.
Såsom förut i olika sammanhang uppmärksammats har marinförvaltningens
dispositionsbokföring tidigare varit behäftad med vissa brister, som
försvårat överblicken över anslagsdispositionerna. Sedan dessa brister numera
avhjälpts, har det befunnits, att för slutförande av redan utlagda
torpedbeställningar erfordras, utöver tidigare beräknade belopp, omkring
000 000 kronor. Av nyss angivna belopp örn 10 775 000 kronor äro således
numera allenast (4181 000—1400 000 — 600 000=) omkring 2 200 000 kronor
disponibla för nya beställningar. Detta belopp torde, framhåller departementschefen,
komma att under innevarande år disponeras för utläggande av
en ny beställning av torpeder till det antal som tillgängliga medel medgiva.
Omloppstiden vid tillverkning av torpeder är mycket lång, och vissa av
de torpeder, som ingå i det nu berörda anskaffningsprogrammet, komma
därför att bliva färdigställda först efter utgången av nästa budgetår. På
grund härav ha vissa likvider, avseende här ifrågavarande torpeder, förutsatts
bliva erforderliga först efter nämnda tid. För att torpedindustrien skall
kunna erhålla en någorlunda jämn arbetstillgång — något som ansetts
önskvärt icke minst ur social synpunkt — har marinförvaltningen i sina anslagsäskanden
för nästa budgetår hemställt örn bemyndigande att under
tiden intill utgången av nästa budgetår utlägga nya torpedbeställningar inom
ramen för ett belopp av 5 550 000 kronor, varav dock 108 000 kronor beräknats
skola kunna disponeras av medel å fartygsbyggnadsanslag, som redan
ställts till ämbetsverkets förfogande. Marinförvaltningen, som räknat med
en successiv minskning av torpedtillverkningen, har av vissa skäl förutsatt,
att torpedindustrien icke skulle kunna påräkna någon beställning å flygtorpeder
rander angivna tid.
Såsom av nästföljande punkt framgår har marinförvaltningen för avsikt
att utföra omfattande försök i syfte att få fram nya konstruktioner av fartygstorpeder.
Icke minst med hänsyn härtill ansåge departementschefen det
vara önskvärt, att ytterligare beställningar å fartygstorpeder av vedertagen
konstruktion i nuvarande läge så långt möjligt begränsades. Å andra sidan
vore det enligt departementschefen av vikt, att torpedindustrien erliölle torpedbeställningar
i sådan omfattning, att dess specialutbildade och yrkeskunniga
personal kunde i erforderlig utsträckning behållas. Med dessa utgångspunkter
hade ytterligare undersökning verkställts rörande torpedindustriens
behov av beställningar under angivna tid. Därest torpedindustrien
erliölle beställningar å flygtorpeder — frågan härom kunde icke ännu med
80
Statsutskottets utlåtande nr 4.
full säkerhet bedömas — syntes departementschefen under ifrågavarande
tid enligt den nu föreliggande utredningen inga ytterligare fartygstorpeder
behöva beställas utöver det antal som under innevarande år avsåges skola
beställas enligt det tidigare framlagda anskaffningsprogrammet. Vid undersökningen
hade förutsatts en viss minskning av den vid torpedindustrien
anställda personalen. I den mån denna industri erhölle beställningar å
annan materiel än torpeder syntes dock personalminskningen kunna begränsas.
För de planerade beställningarna av flygtorpeder stå medel till förfogande
under flygvapnets materielanskaffningsanslag. Departementschefen har emellertid
framhållit att, därest fortsatt utredning skulle visa, att dessa beställningar
icke inom beräknad tid kunde utläggas hos den svenska torpedindustrien,
medel borde stå till förfogande för den beställning av fartygstorpeder,
som enligt vad i det föregående anförts i så fall borde utläggas. Det
totala medelsbehovet för denna beställning har departementschefen beräknat
till högst 3 000 000 kronor. Av detta belopp syntes emellertid högst 500 000
kronor bliva erforderliga under nästa budgetår. Med beaktande av vad sålunda
anförts förordade departementschefen, att Kungl. Majit utverkade
riksdagens bemyndigande att, i den mån så erfordrades för beredande av
arbetstillfällen vid den svenska torpedindustrien, medgiva utläggande av
ytterligare beställning å fartygstorpeder inom en kostnadsram av 3 000 000
kronor.
Av 1945 års statsverksproposition framgår, att för bestridande av i det
föregående angiven kostnad av 10 775 000 kronor förutsatts skola användas
följande belopp, nämligen dels de anslag örn tillhopa 1 414 000 kronor, som
anvisats å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 för bestridande
av merkostnader å torpedanskaffning, dels ett belopp av 1 736 000 kronor,
som enligt uppgift av marinförvaltningen ställts till verkets disposition för
torpedanskaffning inom ramen för vissa fartygsbyggnadsanslag, dels ett belopp
av 2 780 000 kronor, som återstår att anvisa av i försvarsbeslutet för torpedanskaffning
beräknade medel, dels ett belopp av 3 445 000 kronor, som ansetts
erforderligt för bestridande av ytterligare merkostnader för torpedanskaffning
under femårsperioden 1942/47, dels och ett belopp av 1400 000
kronor, utgörande den icke disponerade återstoden av ett av Kungl. Majit
år 1940 å förskottsstat anvisat belopp
Till bestridande av de på budgetåret 1945/46 belöpande kostnaderna för
här avsedd torpedanskaffning har av det för täckande av prisstegringar avsedda
beloppet örn 3 445 000 kronor anvisats 1 000 000 kronor. Medelsbehovet
i övrigt under nämnda budgetår har tillgodosetts med anlitande av
förenämnda anslagsmedel å 1 400 000 kronor ävensom i den mån så erfordrats
av fartygsbyggnadsanslag.
Medelsbehovet under nästa budgetår för fullföljande av redan utlagda beställningar
ävensom för den ytterligare beställning, som ingår i den för
1945 års riksdag framlagda anskaffningsplanen, syntes departementschefen
kunna beräknas till omkring 3 200 000 kronor. Därutöver kunde såsom nyss
Statsutskottets utlåtande nr 4.
81
anförts högst 500 000 kronor komma att bliva erforderliga såsom dellikvid
för ytterligare en torpedbeställning, varför det sammanlagda medelsbehovet
under nästa budgetår skulle utgöra högst 3 700 000 kronor. Till bestridande
av de sålunda å nästa budgetår belöpande kostnaderna för torpedanskaffning
syntes enligt departementschefen böra anvisas dels 2 000 000 kronor av förenämnda
för täckande av prisstegringar avsedda belopp, dels ock l 700 000
kronor av det belopp om 2 780 000 kronor, som enligt det föregående återstode
att anvisa av medel inom försvarsbeslutets kostnadsram. Av de medel,
som sålunda borde anvisas för nästa budgetår, borde ett belopp av 500 000
kronor ställas till marinförvaltningens förfogande allenast i den mån Kungl.
Majit funne förenämnda nya beställning inom en kostnadsram av 3 000 000
kronor böra utläggas.
Marinförvaltningen har för anskaffning av minor äskat ett belopp av
450 000 kronor. Anskaffningen skulle avse minor av helt ny konstruktion,
som utarbetats under krigsåren. För egen del har departementschefen ansett
sig böra tillstyrka, att medel för anskaffning av sådana minor nu ställdes
till förfogande. I avvaktan på närmare erfarenheter har departementschefen
emellertid ansett anskaffningen böra erhålla begränsad omfattning, och departementschefen
har därför under posten 15 upptagit ett belopp av 165 000
kronor för ändamålet.
Posten 18 å 350000 kronor avser fullföljande av anskaffning av radiomateriel.
Av beloppet ha icke mindre än 150 000 kronor beräknats belöpa å prisstegring
sedan den 1 juli 1941. Prisstegringens storlek förklaras — såsom framgår
av 1945 års statsverksproposition — därav att densamma delvis belöper på
materielanskaffning, för vilken medel anvisats för budgetåren 1942/45.
På hemställan av marinförvaltningen har för innevarande budgetår anvisats
ett belopp av 30 000 kronor för bekostande av löpande rationaliseringsåtgärder
vid marinens verkstadsanläggningar. Medelsframställningen motiverades
med att det ofta under löpande budgetår uppstode krav på smärre
rationaliseringsåtgärder vid verkstäderna i syfte att nedbringa driftkostnaderna,
exempelvis genom vissa mindre anskaffningar av arbetsmaskiner och
verktyg m. m. På förslag av marinförvaltningen har departementschefen
under posten 20 även för nästa budgetår upptagit ett motsvarande belopp.
Marinförvaltningen har framhållit, att man alltmer kommit till insikt
därom, att möjligheter måste beredas för snabb fyllning av ubåtarnas syrgassystem.
Dylik fyllning sker för närvarande med hjälp av omfyllnadspumpar
placerade på örlogsvarven och depåfartyget Patricia. Dessutom finnes
disponibelt ett antal tryckluftkärl, vilka anskaffats som reserv till kustubåtarna.
Antalet i reserv liggande tryckluftkärl är dock avsevärt större än
det beräknade behovet, beroende på att från utlandet erhållits ett antal
sådana kärl, vilka tidigare bedömts icke skulle bliva levererade. Genom
att förändra de sålunda överblivna tryckluftkärlen för fyllning av syrgas
skulle enligt marinförvaltningen ett antal syrgasbatterier kunna anordnas å
örlogsvarven och depåfartyget Patricia. Dessa syrgasbatterier skulle avse
-
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 4.
770 46 6
82
Statsutskottets utlåtande nr 4.
värt öka möjligheterna att tillsammans med befintliga omfyllnadspumpar
snabbt kunna fylla ubåtarnas syrgassystem, vilket ansetts vara ett mycket
trängande behov. För att utnyttja befintliga tryckluftkärl och förändra dem
för fyllning av syrgas samt anordna dem i lämpliga batterier har ett belopp
av 15 000 kronor beräknats vara erforderligt. I enlighet härmed har
under posten 21 upptagits ett belopp av 15 000 kronor för ändamålet.
Beträffande behovet av det under posten 22 upptagna beloppet har marinförvaltningen
anfört, att det vid de dykningar till allt större djup, som
numera utföras, förekommer avsevärda rekompressionstider. Härunder måste
dykaren lång tid uppehålla sig på olika vattendjup under uppstigningen
och är utsatt för kylan i vattnet, varjämte dykaren icke kan vila sig under
rekompressionen. Vidare kan ej bärgningsfartyget förflytta sig eller röra sina
propellrar under den tid dykaren befinner sig i vattnet. Vid arbeten i oskyddade
vatten kan det därför förekomma vid hastig väderleksförsämring, att
bärgningsfartyget tvingas ligga kvar, emedan dykaren icke tillräckligt snabbt
kan tagas ombord utan att utsättas för risker av fysiologisk art. Behovet
av nedsänkbara rekompressionskammare har därför starkt understrukits av
marinförvaltningen, och framför allt har en dylik ansetts erforderlig för
bärgningsfartyget Belos. Anskaffning av en i vattnet nedsänkbar rekompressionskammare
skulle möjliggöra, att dykaren relativt snabbt kunde äntra
in i rekompressionskammaren, varefter kammaren snabbt kunde tagas ombord
och rekompressionen fortsätta. Kostnaden för anskaffning av en dylik
nedsänkbar rekompressionskammare har beräknats uppgå till cirka 57 000
kronor.
Posten 23 avser anskaffning av ett antal under år 1945 utprovade utstigningsdräkter
för ubåtspersonal. Dräkterna anses komma att avsevärt öka
möjligheterna för personalen att, speciellt vid låga vattentemperaturer, företaga
lyckade uppstigningar från sjunkna ubåtar.
Övriga poster avse fullföljande av vissa materielanskaffningar, som upptagits
i den för innevarande budgetår gällande materielplanen.
Såsom framgår av den ovan intagna sammanställningen, har departementschefen
beräknat medelsbehovet under förevarande anslag till 12 000 000
kronor, varav 8 260 000 kronor ansetts böra belasta försvarsbeslutets kostnadsram.
Enär belastningen å kostnadsramen för budgetåren 1942/46, såsom
framgår av 1945 års statsverksproposition, beräknats till 32 585 000 kronor och
i försvarsbeslutet beräknats till 35 000 000 kronor, skulle således kostnadsramen
komma att överskridas med (32 585 000 + 8 260 000 — 35 000 000 =)
5 845 000 kronor. Detta överskridande beror, framhåller departementschefen,
helt på att inom kostnadsramen inrymts medel för förenämnda anskaffning
av förrådsammunition för jägare och kryssare.
I förhållande till innevarande budgetår innebär anslagsbehovet en ökning
med 2 515 000 kronor. Departementschefen har emellertid framhållit, att för
bestridande av kostnader under innevarande budgetår tagits i anspråk
reservationer å äldre anslag till ett sammanlagt belopp av 3 800 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
83
Utskottet tiar icke funnit något vara att erinra mot att de av Kungl.
Majit angivna ändamålen tillgodoses i föreslagen omfattning och tillstyrker
alltså, att under förevarande anslag anvisas ett belopp av 12 000 000 kronor.
Det begärda bemyndigandet för Kungl. Majit att, i den mån så erfordras
för beredande av arbetstillfällen vid den svenska torpedindustrien, medgiva
utläggande av ytterligare beställning å fartygstorpeder inom en kostnadsram
av 3 000000 kronor, har utskottet på de av departementschefen anförda
skälen ansett sig böra tillstyrka.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) till Marinen: Anskaffning av artilleri- och annan teknisk
materiel för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
12 000 000 kronor,
b) bemyndiga Kungl. Majit att meddela beslut örn beställning
av torpeder i den omfattning, som av departementschefen
i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4 januari
1946 angivits.
101:o) Marinen: Vissa materielförsök. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 105, s. 217—219) att till Marinen: Vissa materielförsök för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.
Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av
345 000 kronor. I 1942 års försvarsbeslut har för ändamålet beräknats ett
årligt anslag av 433 000 kronor under uppsättningsperioden.
I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen framhållit,
att den mycket omfattande utveckling, som vapenmaterielen under
det senaste världskriget undergått, av de krigförande makterna omgivits
med sträng sekretess. Detaljerade uppgifter angående nytillkomna vapenkonstruktioner
hade därför i endast mycket begränsad omfattning kunnat
erhållas. Sedan kriget numera avslutats, syntes emellertid hittills hemlighållna
uppgifter angående utvecklingen i här berört avseende komma att
bliva mera tillgängliga. Ansträngningar måste då inriktas på att tillvarataga
av de krigförande gjorda erfarenheter och utprova sådana nytillkomna vapenkonstruktioner,
vilkas utnyttjande kunde förväntas medföra en betydelsefull
effekti visering av marinen. Marinförvaltningen förutsåge därför en
ganska omfattande försöksverksamhet under budgetåret 1946/47. Det syntes
för övrigt vara tämligen naturligt att nu ifrågavarande anslag bleve mest
belastat i slutet av en femårsperiod, enär då stor del av de försök skulle
verkställas, vilka förutsattes medföra åtgärder under nästkommande femårsperiod.
Marinförvaltningen har beräknat det sammanlagda medelsbehovet under
förevarande anslag till 628 000 kronor.
Departementschefen har i likhet med marinförvaltningen ansett, att medel
Utskottet.
84
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
i större omfattning Jin tidigare borde ställas till förfogande för försök och
nykonstruktioner. A andra sidan syntes, såsom exempelvis framginge av
vad som anförts under nästföregående punkt vid behandlingen av frågan örn
fortsatt torpedanskaffning, nyanskaffning av materiel av nuvarande konstruktion
i vissa fall kunna begränsas. Departementschefen hade därför intet
att erinra mot den av marinförvaltningen föreslagna anslagshöjningen, dock
att anslaget syntes böra avrundas nedåt till 600 000 kronor. Av detta belopp
kunde omkring 45 000 kronor beräknas motsvara prisstegring sedan 1 juli
1941. Det borde enligt departementschefen ankomma på Kungl. Majit att
fastställa stat för anslaget.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot det av Kungl. Majit
för ändamålet äskade anslagsbeloppet, får hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Vissa materielförsölc för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.
102:o) Marinen: Förstärkning av kustartilleriförsvaret. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 106, s. 219 och 220) att till Marinen: Förstärkning
av kustartilleriförsvaret för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 7 800 000 kronor.
Departementschefen har förordat, att ifrågavarande anslag, som är ett
s. k. kvotanslag, i enlighet med förslag av marinförvaltningen för nästa
budgetår upptages med oförändrat belopp, 7 800 000 kronor.
I detta sammanhang har departementschefen till behandling upptagit
frågan örn dispositionen av vissa överskotts- och rabattmedel (jfr prop. 1944-275 s. 18 f.).
Genom beslut den 13 och 20 april 1945 uppdrog Kungl. Majit åt marinförvaltningen
att inkomma med förslag rörande dispositionen av, efter avdrag
för merkostnader på grund av s. k. glidande prisskala, återstående
medel å två belopp örn tillhopa 192 436 kronor 90 öre, som tillgodoförts de
för budgetåren 1943/44 och 1944/45 anvisade reservationsanslagen till förstärkning
av kustartilleriförsvaret ävensom å ett belopp om 6 068 kronor
10 öre, som tillgodoförts det för förstnämnda budgetår anvisade anslaget till
anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel.
Sedan marinförvaltningen i skrivelse den 2 mars 1945 hemställt, att för
modernisering av vissa centralinstrument för kustartilleriet få disponera
högst 365 000 kronor av ett å förskottsstaten för försvarsväsendet för budgetåret
1944/45 uppfört förskottsanslag, har ämbetsverket i skrivelse den 16
augusti 1945, då ifrågavarande framställning icke föranlett någon Kungl.
Majits åtgärd, hemställt, att nyssberörda belopp, tillhopa 198 505 kronor,
måtte få disponeras för ifrågavarande moderniseringsarbeten. I skrivelse
den 21 augusti 1945 har marinförvaltningen hemställt, att återstående belopp,
(365 000—198 505 =) 166 495 kronor, måtte få utgå av rabattmedel,
Statsutskottets utlåtande nr 4. 85
som tillgodoförts det för budgetåret 1942/43 anvisade anslaget till Täckning
av vissa engångsutgifter för materielanskaffning m. m.
För egen del har departementschefen i denna fråga anfört följande.
Jag har intet att erinra mot att de av marinförvaltningen angivna överskotts-
och rabattmedlen, vilka härflyta från krigsindustrien, utnyttjas för
ombyggnad av vissa centralinstrument i den omfattning ifrågavarande medel
det medgiva. Ombyggnaden är erforderlig, örn tillfredsställande skjutresultat
skola kunna erhållas mot snabba flygplan på stor höjd. Därest riksdagen
icke har något att däremot erinra, torde alltså Kungl. Majit böra meddela
beslut örn medlens disposition på angivet sätt. I den mån andra besparingar
uppkomma å förevarande anslag, synas även de efter Kungl. Majits
närmare prövning böra få tagas i anspråk för ifrågavarande ändamål. Däremot
torde icke det av marinförvaltningen angivna anslaget till täckning av
vissa engångsutgifter kunna utnyttjas för ändamålet.
Utskottet, som tillstyrker den under förevarande anslag äskade medelsanvisningen,
har icke funnit anledning till erinran mot det av departementschefen
föreslagna sättet för bestridande av kostnaderna för ombyggnad av
vissa centralinstrument.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Förstärkning av kustartilleriförsvaret
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 7 800 000 kronor.
103:o) Marinen: Anskaffning av telefon- och andra elektriska anläggningar m. m.
Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 107, s. 220 och 221) att till
Marinen: Anskaffning av telefon- och andra elektriska anläggningar m. m.
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 78 000 kronor.
Efter förslag av Kungl. Majit i propositionen 1943: 302 (s. 81 ff) anvisade
1943 års riksdag för budgetåret 1943/44 ett reservationsanslag av 1 575 000
kronor till anskaffning av telefon- och andra elektriska anläggningar m. m.
för marinen.
I sina anslagsäskanden för budgetåret 1946/47 har marinförvaltningen
hemställt örn anvisande av medel, tillhopa 78 000 kronor, för vissa ytterligare
telefonanläggningar. Av det äskade beloppet avse 40 000 kronor engångskostnader
för anskaffning av telefonanläggning för marinens underofficersoch
värnpliktsskolor å Berga. Återstoden, 38 000 kronor, belöper på vissa
med den nya varvsorganisationen sammanhängande arbeten. Marinförvaltningen
har beträffande sistnämnda fråga — under framhållande av att omorganisationen
av verksamheten vid Karlskrona och Stockholms örlogsvarv
nödvändiggjorde vissa ändringar samt viss utbyggnad av de av åtgärden
berörda lokalerna — anfört, att i samband därmed erfordrades dels utökning
och flyttning av lokal- och rikstelefoner samt jordkabelnät, dels ock
anskaffning av en chefstelefonanläggning för vartdera örlogsvarvet.
Departementschefen har för sin del anfört följande.
Utskottet.
86
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
Jag får erinra, att 1945 års riksdag (prop. nr 332; riksdagens skrivelse nr 545)
bemyndigat Kungl. Majit att medgiva utläggande av beställning å telefonanläggning
för marinens underofficersskola m. m. å Berga inom en kostnadsram av
40 000 kronor. Senare denna dag torde vid behandlingen av kapitalbudgeten
förslag komma att framläggas örn vissa örn- och tillbyggnader vid
Karlskrona och Stockholms örlogsvarv för åstadkommande av ändamålsenliga
administrationslokaler. Jag har därför intet att erinra mot att medel
för de av marinförvaltningen angivna ändamålen anvisas för nästa budgetår.
Ej heller har jag funnit anledning till erinran mot marinförvaltningens beräkning
av kostnaderna, 78 000 kronor. Av detta belopp torde omkring
11 000 kronor kunna hänföras till prisstegring efter den 1 juli 1941. För
ändamålet torde lämpligen böra uppföras ett reservationsanslag med samma
beteckning som förenämnda anslag för budgetåret 1943/44, varvid jag förutsätter,
att eventuell behållning å sistnämnda anslag vid utgången av innevarande
budgetår tillföres det nya anslaget.
Utskottet får — under erinran att utskottet i sitt utlåtande nr 96 beräknat
medel för de av departementschefen berörda örn- och tillbyggnaderna
vid Karlskrona och Stockholms örlogsvarv — tillstyrka den av Kungl.
Maj:t för nu ifrågavarande ändamål äskade medelsanvisningen. Såsom av
departementschefen förutsatts bör eventuell behållning å motsvarande för
budgetåret 1943/44 anvisade anslag vid utgången av innevarande budgetår
få tillföras det nya anslaget.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Marinen: Anskaffning av telefon- och
andra elektriska anläggningar m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av 78 000 kronor.
Fortifikatoriska anläggningar m. m. j
104:o) Marinen: Befästningars underhåll m. m. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 108, s. 221—225) att till Marinen: Befästningars underhåll
m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
ett belopp av 700 000 kronor och har i 1942 års försvarsbeslut för uppsättningsperioden
beräknats till i genomsnitt 468 000 kronor för budgetår.
Marinförvaltningen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår ■— med
förmälan bland annat att ämbetsverket i enlighet med av chefen för marinen
lämnade direktiv beträffande olika befästningsanläggningars hållande i högre
eller lägre beredskap företagit en utredning för att dels kunna i möjligaste
mån precisera, dels även i möjligaste mån kunna nedbringa kostnaderna för
befästningars underhåll — på grundval av den verkställda utredningen beräknat
det sammanlagda medelsbehovet under förevarande anslag till 1 210 000
kronor, därav för underhåll av befästningsanläggningar 790 000 kronor, för
avlöning av icke-ordinarie personal vid kustartilleriförsvarens fortifikationsförvaltningar
135 000 kronor, för underhåll av baracker 185 000 kronor, därvid
underhållskostnaden beräknats efter 2,5 % av anläggningskostnaden för baran
-
Statsutskottets utlåtande nr 4.
87
ker tillhörande befästningsanläggningar, vilka skulle användas för utbildning
i fredstid, och efter 1 % av anläggningskostnaden för övriga baracker, samt
för underhåll av vissa andra anläggningar vid befästningarna, såsom hygieniska
anordningar, kajer och vägar m. m., 100 000 kronor.
Riksräkenskapsverket har framhållit, att frågan örn lämplig metod för beräkning
av underhållskostnader för i berg insprängda anläggningar icke vore
utredd. Ämbetsverket vore icke övertygat örn att det vore möjligt att vid uppskattning
av kostnader för underhåll av sådana anläggningar tillämpa procentuell
beräkningsmetod, eftersom anläggningskostnaderna i stor utsträckning
berodde av förhållanden, som icke hade samband med de faktorer som påverkade
underhållet av anläggningarna.
Den av marinförvaltningen beräknade procentsatsen för underhåll av baracker
syntes riksräkenskapsverket anmärkningsvärt hög. Ämbetsverket förordade
för sin del, att denna procentsats, såvitt avsåge baracker som endast
skulle stå i reserv, icke sattes högre än till 0,5 % å anläggningsvärdet. Ätt i
kostnaderna för underhåll av befästningar inräkna kostnaderna för underhåll
av baracker vore försvarbart i den mån barackerna skulle bibehållas samt tillhöra
befästningsanläggningar, underhållas av samma personal, som användes
för underhåll av dessa, samt i den mån de icke representerade sådant värde,
att de lämpligen kunde upptagas till redovisning i fastighetsfonden. De
baracker, som skulle bibehållas för att användas för särskilda ändamål eller uthyras,
syntes böra invärderas i fastighetsfonden och underhållas enligt för
denna gällande regler.
Riksräkenskapsverket har vidare ifrågasatt, huruvida icke kostnaderna för
löner till den vid fortifikationsförvaltningama anställda icke-ordinarie personalen
borde överföras till avlöningsanslag.
Riksräkenskapsverket har slutligen framhållit, att den av marinförvaltningen
beräknade totalkostnaden för underhåll av befästningar förefölle synnerligen
hög. Riksräkenskapsverket ville ifrågasätta, huruvida icke marinförvaltningen
räknat med en högre underhållsstandard än som förutsatts i 1942 års försvarsbeslut.
Vid sådant förhållande ansåge sig riksräkenskapsverket icke kunna
förorda någon större höjning av det för innevarande budgetår anvisade anslaget,
innan särskild utredning förebragts rörande dels det faktiska behovet av
underhållsmedel för befästningsanläggningar och dels fastställandet av normer
för beräkning av dessa underhållskostnader.
Departementschefen har till en början erinrat att han vid behandlingen
av arméns motsvarande anslag föreslagit, att erforderliga utgifter för forskningsverksamhet
för befästningar skulle bestridas från respektive försvarsgrenars
anslag till befästningars underhåll.
Beträffande grunderna för fördelningen av kostnaderna för underhåll av
baracker mellan olika anslag har departementschefen i princip icke haft något
att erinra mot vad riksräkenskapsverket anfört. Emellertid syntes det departementschefen
vanskligt att utan närmare utredning bedöma till hur stor
del kostnaderna borde bestridas från förevarande anslag respektive från vederbörlig
anslagspost till reparation och underhåll i staten för försvarets
88
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
fastighetsfond. Det syntes även troligt, att en ej ringa del av de för
nästa budgetår aktuella kostnaderna vore av beskaffenhet att böra
bestridas med anlitande av anslag för försvarsberedskapens avveckling.
I avbidan på närmare överväganden härutinnan har departementschefen utgått
från att de av marinförvaltningen angivna kostnaderna för underhåll av
baracker skulle till huvudsaklig del för nästa budgetår bestridas från förevarande
anslag.
Departementschefen har av skäl, som anförts vid behandlingen av motsvarande
anslag för armén, och med visst beaktande av vad riksräkenskapsverket
framhållit ansett anslagshöjningen böra något begränsas i förhållande till det
av marinförvaltningen angivna medelsbehovet. Han har därför räknat med ett
sammanlagt medelsbehov under anslaget av 1 000 000 kronor, innebärande en
anslagshöjning med 300 000 kronor. Av detta belopp ha omkring 90 000 kronor
ansetts kunna hänföras till prisstegring efter den 1 juli 1941.
Då behovet av och anställningsförhållandena för den icke-ordinarie personal
vid kustartilleriförsvarens fortifikationsförvaltningar, som för närvarande avlönades
från förevarande anslag, syntes bliva föremål för prövning i annat
sammanhang, har departementschefen icke nu velat föreslå ändrad redovisning
av kostnaderna för denna personal.
Utskottet, som vid behandlingen av arméns motsvarande anslag förklarat
sig intet hava att erinra mot att erforderliga utgifter för forskningsverksamhet
för befästningar bestridas från respektive försvarsgrenars anslag till befästningars
underhåll, har funnit sig böra tillstyrka den av Kungl. Maj:t under
förevarande anslag äskade medelsanvisningen.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Marinen: Befästningars underhåll m. m.
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000
kronor.
Bidrag och understöd.
105:o) Marinen: Bidrag till sjövärnskåren. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 109, s. 225), vilket innebär oförändrat anslagsbelopp, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Marinen: Bidrag till sjövärnskåren för
budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 64 000 kronor.
106:o) Marinen: Bidrag till maritim ungdomsverksamhet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 110, s. 225 och 226), innebärande oförändrat anslagsbelopp,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Bidrag till maritim ungdoms
verksamhet
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 78 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
89
107:o) Marinen: Understöd åt föreningar m. m. I överensstämmelse med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt lil, s. 226 och 227), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Mannen: Understöd åt föreningar m. m.
för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 28 000 kronor.
Flygvapnet.
Avlöningar m. m. till fast anställd personal.
108:o) Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Beträffande Kungl.
Maj :ts framställning örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 112) kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket härmed
anmäles.
109:o) Flygvapnet: Avlöningar till personal å reservstat. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 113, s. 227 och 228) och med förmälan, att inrättandet av
ytterligare beställningar å flygvapnets reservstat för nästa budgetår ansetts
icke böra ifrågakomma, varför anslaget beräknats till samma belopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Flygvapnet: Avlöningar till personal å
reservstat för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
4 500 kronor.
110:o) Flygvapnet: Avlöningar till personal i flygvapnets reserv. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 114, s. 229 och 230) att till Flygvapnet: Avlöningar
till personal i flygvapnets reserv för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 935 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp
av 1 060 000 kronor och har för uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till
i genomsnitt 655 600 kronor för budgetår.
Att det för nästa budgetår beräknade anslagsbeloppet överstiger det i försvarsbeslutet
för uppsättningsperioden beräknade genomsnittsbeloppet sammanhänger,
framhåller departementschefen, bland annat med att på grund av
bristen på aktiv personal inom flygvapnet reservpersonalen i stor utsträckning
måste tagas i anspråk för frivillig tjänstgöring ävensom med de av 1943 års
riksdag beslutade förbättrade avlöningsförmånerna för reservpersonalen..
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot anslagsberäkningen,
får hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Avlöningar till personal i
flygvapnets reserv för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 935 000 kronor.
Utskottet.
90
Utskottet.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
lilio) Flygvapnet: Rekryteringskostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 115, s. 230), vilket innebär anvisande av oförändrat anslagsbelopp,
hemjställer utskottet,
att riksdagen må till Flygvapnet: Rekryteringskostnader för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 130 000 kronor.
112:o) Flygvapnet: Ekiperingsersättningar. Kungl. Majit bär föreslagit riksdagen
(punkt 116, s. 230 och 231) att till Flygvapnet: Ekiperingsersättningar
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 525 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av
475 000 kronor.
Enligt reservbefälskungörelserna skall det ankomma på Kungl. Majit att
i samband med medelsäskandena för riksdagen framlägga förslag örn ekiperingshjälpens
belopp för olika personalgrupper. Departementschefen har icke
funnit anledning föreligga till ändring i de för innevarande budgetår gällande
grunderna, enligt vilka vid första anställning till reservanställd officer, underofficer
och flygingenjör utgår ett belopp av 1 000 kronor.
Utskottet, som icke finner anledning att för nästa budgetår ifrågasätta ändring
i de grunder, efter vilka ekiperingshjälpen till reservpersonalen för närvarande
utgår, tillstyrker den under förevarande anslag äskade medelsanvisningen.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen ma till Flygvapnet: Ekiperingsersättningar för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 525 000 kronor.
Avlöningar m. m. till värnpliktiga.
113:o) Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 117, s. 231 och 232) att till Flygvapnet: Avlöningar
m. m. till värnpliktiga för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
3 300 000 kronor. 8
Anslaget, för närvarande benämnt Flygvapnet: Penningbidrag m. m. åt
värnpliktiga, är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 3 450 000
kronor och disponeras med 2 570 000 kronor till penningbidrag, 125 000
kronor till premier och och 755 000 kronor till flygtillägg. I 1942 års försvarsbeslut
har anslaget beräknats till 2 514 000 kronor under uppsättningsperioden
och till 2 644 000 kronor vid genomförd organisation.
Försvarets civilförvaltning har för nästa budgetår uppskattat kostnaderna
för penningbidrag till 2 550 000 kronor, för premier till 184 000 kronor och
för flygtillägg till 600 000 kronor eller tillhopa 3 334 000 kronor. Departementschefen
har ansett det av civilförvaltningen angivna medelsbehovet kunna avrundas
nedåt till 3 300 000 kronor, innebärande en anslagsminskning med
150 000 kronor. Beträffande anslagets benämning och beräkningen av kost
-
Statsutskottets utlåtande nr 4. “1''
naderna för premier har departementschefen hänvisat till vad han härutinnan
anfört vid arméns motsvarande anslag.
Utskottet, som vid behandlingen av arméns motsvarande anslag yttrat sig
i anledning av motionerna I: 112 och II: 217 samt II: 218, har såvitt a\ser
förevarande anslag — intet att erinra vare sig mot den föreslagna nya anslagsbenämningen
eller mot den verkställda beräkningen av medelsbehovet under
anslaget. Utskottet får därför hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
3 300 000 kronor.
114:o) Flygvapnet: Familjebidrag. Beträffande Kungl. Majis framställning
om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 1.18) kommer utskottet sedermera
under riksdagen att avgiva utlåtande; vilket härmed
anmäles.
Sjukvård.
115:o) Flygvapnet: Sjukvård. Kungl. Maji har föreslagit riksdagen (punkt
119, s. 232 och 233) att till Flygvapnet: Sjukvård för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 255 000 kronor.
Anslaget har å riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett belopp
av 265 000 kronor, varav 30 000 kronor avsetts till bestridande av kostnaderna
för vissa specialundersökningar. I 1942 års försvarsbeslut har medelsbehovet
under anslaget beräknats till 252 600 kronor under uppsättningsperioden
och till 287 000 kronor vid genomförd organisation.
Anslaget har beräknats enligt samma grunder som för innevarande budgetår,
dock med den ändringen att kostnaderna för förenämnda specialundersökningar
föreslagits skola utbrytas ur anslaget för att tillsammans med kostnaderna
för liknande specialundersökningar av personal vid armén och marinen
bilda ett för de tre försvarsgrenarna gemensamt anslag.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran vare sig mot den föreslagna
utbrytningen från förevarande anslag av kostnaderna för vissa specialundersökningar
eller mot den verkställda beräkningen av medelsbehovet under
anslaget, får hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Sjukvård för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 255 000 kronor.
116:o) Flygvapnet: Sjukvårdsmateriel. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 120, s. 234), innebärande oförändrad medelsanvisning, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Sjukvårdsmateriel för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 45 000 kronor.
TJtskottet.
Utskottet.
92
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
117:o) Flygvapnet: Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 121, s. 234 och 235), som avser medelsanvisning
för anskaffning av freds- och krigssjukvårdsmateriel för Södertörns flygflottilj,
får utskottet — under erinran att anslaget för uppsättningsperioden beräknats
till i medeltal 54 000 kronor för budgetår — hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kronor.
Reseersättningar m. m.
118:o) Flygvapnet: Reseersättningar m. m. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 122, s. 235 och 236) att till Flygvapnet: Reseersättningar m. m.
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 570 000 kronor.
Anslaget, som i riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett
belopp av 440 000 kronor, har för femårsperioden 1942/47 beräknats till i
genomsnitt 400 000 kronor.
Såsom framgår av vad departementschefen anfört vid behandlingen av
arméns motsvarande anslag ha genom beslut av 1945 års riksdag värnpliktiga
tillförsäkrats rätt till fria tjänstledighetsresor i viss utsträckning. Kostnaderna
härför ha för flygvapnets del uppskattats till omkring 130 000 kronor
för år. Förevarande anslag bör, framhåller departementschefen, för nästa
budgetår uppräknas med häremot svarande belopp. Då departementschefen
icke ifrågasatt någon ändring av medelsanvisningen i övrigt, har han uppskattat
det sammanlagda medelsbehovet under anslaget till (440 000 +
130 000=) 570 000 kronor, av vilket belopp omkring 60 000 kronor ansetts
kunna hänföras till prisstegring sedan den 1 juli 1941.
Utskottet, som vid behandlingen av arméns motsvarande anslag yttrat sig
i anledning av motionerna I: 30 och II: 44, vari föreslagits att musikelever
måtte beredas rätt till fria hemresor i viss utsträckning, har icke funnit anledning
till erinran mot den av departementschefen verkställda beräkningen
av medelsbehovet under förevarande anslag. Utskottet får därför hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Reseersättningar m. m. för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 570 000 kronor.
Expenser m. m.
119:o) Flygvapnet: Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt. Kungl. Majit
har föreslagit riksdagen (punkt 123, s. 236—238) att till Flygvapnet: Bränsle,
lyse, vatten, renhållning och tvätt för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 4 500 000 kronor.
Detta anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med ett be
lopp
av 2 480 000 kronor, och i 1942 års försvarsbeslut beräknades det årliga
medelsbehovet under uppsättningsperioden till i genomsnitt 2 308 600 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
93
Flygförvaltningen har beräknat medelsbehovet elter nuvarande prisläge till
4 980 000 kronor samt därvid förutsatt att samma bränslesorter, som nu stå till
buds, skulle komma till användning jämväl under budgetåret 1946/47. ökningen
i förhållande till det för innevarande budgetår anvisade beloppet, 2 500 000
kronor, vilken till mindre del föranledes av flygvapnets planmässiga utbyggnad,
kan, framhåller departementschefen, i främsta rummet tillskrivas den omständigheten,
att flygförvaltningen vid sina anslagsberäkningar för de senaste
budgetåren icke tagit tillbörlig hänsyn till de kostnadsökningar, som föranletts
av den minskade tillgången på fossila bränslen, ävensom övriga kostnadsökande
faktorer. Detta hade medfört, att kostnader, som icke omedelbart föranletts
av den förstärkta försvarsberedskapen, kommit att i betydande utsträckning
belasta förskottsstaten.
Ehuru en avsevärd anslagshöjning vore erforderlig, syntes denna dock enligt
departementschefen kunna något begränsas i förhållande till vad flyg
förvaltningen föreslagit. Man syntes sålunda ha anledning räkna med att den
pågående bränslekontrollen vid försvarets värmeanläggningar skulle kunna
även under nästa budgetår medföra vissa kostnadsminskningar. Även den beslutade
centraliseringen av försvarets tvätt till vissa centrala tvätt- och reparationsanstalter
syntes komma att föranleda minskad belastning å förevarande
anslag. Med beaktande härav uppskattade departementschefen medelsbehovet
för nästa budgetår till i runt tal 4 500 000 kronor, innebärande en anslagshöjning
med 2 020 000 kronor. Av det föreslagna anslagsbeloppet ha omkring
1500 000 kronor ansetts motsvara prisstegring efter den 1 juli 1941.
Utskottet har ansett sig kunna godtaga den av departementschefen verkställda
beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag. Utskottet
tillstyrker alltså den äskade medelsanvisningen, vilken i förhållande till det
för innevarade budgetår anvisade beloppet innebär en höjning med 2 020 000
kronor. Såsom i ärendet framhållits kan denna anslagshöjning i främsta
rummet tillskrivas den omständigheten, att flygförvaltningen vid sina anslagsberäkningar
för de senaste budgetåren icke tagit tillbörlig hänsyn till de
kostnadsökningar, som föranletts av den minskade tillgången på fossila
bränslen, ävensom övriga kostnadsökande faktorer.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Flygvapnet: Bränsle, lyse, vatten, renhållning
och tvätt för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 4 500 000 kronor.
120:o) Flygvapnet: Övriga expenser m. m. Kungl. Majit har föreslagit riks
dagen (punkt 124, s. 238—240) att till Flygvapnet: Övriga expenser m. m.
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.
Anslaget, som å riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett
belopp av 340 000 kronor, har för femårsperioden 1942/47 beräknats till i
genomsnitt 281000 kronor.
Utskottet.
94
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
I sina medelsäskanden för nästkommande budgetår har flygförvaltningen
beräknat medelsbehovet under anslaget till 428 000 kronor, varav 51960
kronor angivits utgöra merkostnader på grund av prisstegring. Kostnadsökningen
belöper till väsentlig del på kostnaderna för telefonavgifter, vilka,
oaktat betydande kostnader för telefonavgifter avsetts skola liksom hittills
bestridas från flygvapnets övningsanslag, med mer än 40 % beräknats komma
att överstiga vad som tidigare ansetts erforderligt under fredsförliållanden.
Departementschefen har för sin del anfört i huvudsak följande.
Från flygförvaltningen ha inhämtats närmare uppgifter rörande storleken
av de kostnader, som ämbetsverket sålunda avsett skola utgå från övningsanslaget.
Efter granskning av dessa uppgifter anser jag mig böra föreslå,
att under expensanslaget beräknas medel för samtliga samtalsavgifter för
väderlekstjänsten och flygsäkerhetstjänsten i övrigt ävensom för de samtalsavgifter
m. m., som i samband med flygvapnets övningar uppkomma å krigsocii
övningsflygfält. Aven kostnaderna för flygvapnets fasta fjärrskriftsanläggningar
torde böra utgå från expensanslaget. Däremot synas kostnaderna
för av övningarna direkt föranledda tillfälliga telefonförbindelser
och särskilda fjärrskriftsförbindelser fortfarande böra bestridas från övningsanslaget.
Den kostnadsökning, som vid bifall härtill kan beräknas uppkomma
å expensanslaget, har av flygförvaltningen beräknats till sammanlagt
582 000 kronor, varav 447 000 kronor för fjärrskriftsförbindelser.
I avvaktan på närmare erfarenheter rörande det verkliga medelsbehovet
under förevarande anslag anser jag mig böra biträda flygförvaltningens förslag
örn höjning av anslagsbeloppet i övrigt till 428 000 kronor. Härvid
förutsätter jag dock, att flygvapnets myndigheter söka att i görligaste mån
begränsa de avsevärda kostnaderna för telefonavgifter m. m. Därest erfarenheten
skulle giva vid handen, att de för telefon- och fjärrskriftsförbindelser
upptagna beloppen äro för lågt beräknade, torde, i den mån anslaget
i övrigt ej lämnar tillgång till merkostnadernas bestridande, flygvapnets
övningsanslag övergångsvis under nästa budgetår få tagas i anspråk
för ändamålet enligt Kungl. Maj:ts närmare bestämmande. Jag beräknar
således det sammanlagda medelsbehovet under anslaget till (428 000 + 582 000=)
1 010 000 kronor, eller i runt tal 1 000 000 kronor, varav omkring 100 000
kronor torde kunna hänföras till prisstegring efter den 1 juli 1941.
Den av departementschefen föreslagna uppdelningen å förevarande anslag
och flygvapnets övningsanslag av kostnaderna för telefon- och fjärrskriftsförbindelser
har synts utskottet vara ändamålsenlig, varför utskottet tillstyrker
att denna uppdelning kommer till stånd. Utskottet, som icke funnit
anledning till erinran vare sig mot den verkställda beräkningen av medelsbehovet
under anslaget eller mot vad departementschefen i övrigt i samband
därmed anfört, får — under erinran att anslagshöjningen utgör 660 000
kronor, väsentligen sammanhängande med överflyttning av vissa kostnader
från flygvapnets övningsanslag — hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Övriga expenser m. m. för
budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
95
121:o) Flygvapnet: Publikationstryck. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 125, s. 240), innebärande oförändrad medelsanvisning, får
utskottet — under erinran att anslaget för uppsättningsperioden 1942/47
beräknats till i genomsnitt 80 000 kronor för budgetår — hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Puhlilcationstryck för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.
Mathållning.
122:o) Flygvapnet: Mathållning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
126, s. 240—242), vilket i förhållande till medelsanvisningen för innevarande
budgetår innebär en av beräknade vakanser inom manskapsbeställningarna
föranledd minskning av anslaget med 50 000 kronor, får utskottet — med
erinran att anslaget för uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt
5 552 800 kronor för budgetår — hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Mathållning för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 6100000 kronor.
Intendenturmaleriel m. m.
123:o) Flygvapnet: Beklädnad m. m. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 127, s. 242 och 243), innebärande en av beräknade vakanser
inom manskapsbeställningarna föranledd minskning av medelsanvisningen med
20 000 kronor, får utskottet — under erinran att anslaget för uppsättningsperioden
1942/47 beräknats till i genomsnitt 3 078 600 kronor för budgetår —
hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Beklädnad m. m. för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 3 365 000 kronor.
124:o) Flygvapnet: Kasern- och förplägnadsutredning m. m. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 128, s. 243 och 244) att till Flygvapnet: Kasernoch
förplägnadsutredning m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 675 000 kronor.
Anslaget har å riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett
belopp av 655 000 kronor och har för uppsättningsperioden 1942/47 beräknats
till genomsnittligt 563 200 kronor för budgetår.
Departementschefen har för nästa budgetår med tillämpande av oförändrad
beräkningsgrund, 13 öre för tjänstgöringsdag, beräknat medelsbehovet för
kasern- och förplägnadsutredning till 496 800 kronor, därvid hänsyn tagits
till under nästa budgetår beräknade vakanser inom manskapsgraderna. Därjämte
har departementschefen beräknat ett fast belopp av 160 000 kronor
för möbler m. m. till expeditions- m. 11. lokaler ävensom ett belopp av
16 000 kronor för musikmateriel. Sammanlagda medelsbehovet skulle alltså
96
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
Utskottet.
utgöra i runt tal 675 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 20 000
kronor. Av anslagsbeloppet ha omkring 70 000 kronor hänförts till prisstegring
sedan den 1 juli 1941.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till Flygvapnet: Kasern- och förplägnadsutredning
m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 675 000 kronor.
125:o) Flygvapnet: Engångskostnader för anskaffning av intendenturmateriel m. m.
Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 129, s. 244 och 245) att till
Flygvapnet: Engångskostnader för anskaffning av intendenturmateriel m. m.
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 2 450 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp
av 2 430 000 kronor och har för uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till
1 genomsnitt 3 541000 kronor för budgetår, därvid inräknats engångsutgifter
för övriga expenser.
För den materielanskaffning, som avses äga rum under nästa budgetår,
har flygförvaltningen äskat, inberäknat merkostnad på grund av prisstegring,
2 514 000 kronor.
Vid anmälan av motsvarande anslagsfråga i 1944 års statsverksproposition
(fjärde huvudtiteln, punkt 122) framhöll dåvarande departementschefen angelägenheten
av att kostnaderna för inredning av flygvapnets ämbetsbyggnad,
575 000 kronor, åtminstone delvis skulle kunna rymmas inom det i försvarsbeslutet
för femårsperioden 1942/47 beräknade totalbeloppet för engångsanskaffning
av intendenturmateriel m. m.
Flygförvaltningen har nu uppgivit, att allenast 225 000 kronor av ifrågavarande
belopp beräknas kunna bestridas inom angivna kostnadsram. Departementschefen
har emellertid, enär flygförvaltningen genom iakttagande av
särskild sparsamhet syntes kunna ännu något begränsa medelsåtgången för
intendenturmaterielanskaffningen, räknat med en minskning av medelsanvisningen
med ytterligare omkring 65 000 kronor. Då departementschefen icke
i övrigt funnit anledning till erinran mot flygförvaltningens anslagsberäkning,
har han föreslagit, att anslaget för nästa budgetår upptages med ett belopp
av i avrundat tal 2 450 000 kronor. Av detta belopp ha omkring 180 000
kronor ansetts kunna hänföras till prisstegring sedan den 1 juli 1941.
Utskottet, som tillstyrker den under förevarande punkt äskade medelsanvisningen,
får — under erinran att anslagshöjningen utgör 20 000 kronor —
hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Engångskostnader för an
skaffning
av intendenturmateriel m. m. för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av 2 450 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
97
Undervisning och övningar m. m.
126:o) Flygvapnet: Undervisningsmateriel m. m. I överensstämmelse med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 130, s. 245) oell under erinran, att anslaget för
innevarande budgetår är uppfört med 215 000 kronor och för uppsättningsperioden
1942/47 beräknats till i genomsnitt 188 000 kronor för budgetår,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet-. Undervisningsmateriel m. m.
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 230 000
kronor.
127:o) Flygvapnet: Engångsanskaffning av undervisningsmateriel m. m. Med tillstyrkande
av Kungl. Majda förslag (punkt 131, s. 245 och 246) och under
erinran, att anslaget för innevarande budgetår är uppfört med 315 000 kronor
och under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt 168 200
kronor för budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Flygvapnet: Engångsanskaffning av undervisningsmateriel
m. m. för budgetåret 1946/4* anvisa ett reservationsanslag
av 90 000 kronor.
128:o) Flygvapnet: Övningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt
132, s. 246—251) att till Flygvapnet: Övningar förbudgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av 2 900 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetar uppfört med 16 700 000
kronor och har för uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt
20 435 400 kronor för år.
Departementschefen har ansett hinder icke möta mot bifall till ett av flygförvaltningen
framlagt förslag örn överförande av kostnaderna för drivmedel
från övningsanslaget till underhållsanslaget. Det nuvarande underhållsanslaget
syntes departementschefen därvid lämpligen böra givas benämningen
Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel, under vilket anslag borde
upptagas en särskild post för drivmedelskostnader.
Med hänsyn till det anförda har departementschefen under förevarande
anslag beräknat medel allenast för de kostnader, som tidigare benämnts övriga
övningskostnader, ävensom tjänstgöringstraktamenten. Enligt av chefen för
flygvapnet verkställda beräkningar uppskattas antalet flygtimmar under nästa
budgetår till 158 160. Mot denna beräkning har departementschefen intet haft
att erinra och alltså utgått från att flygövningarna skulle planläggas inom
ramen för detta flygtimantal. Emellertid hade det enligt departementschefen
under de senaste åren visat sig, att den beräknade flygtiden på grund av ogynnsamma
väderleksförhållanden m. m. icke kunnat helt uttagas. Med beaktande
härav har departementschefen vid anslagsberäkningarna ansett sig kunna
räkna med att antalet flygtimmar under nästa budgetår icke komme att över
stiga 150 000, innebärande en minskning i förhållande till den för innevarande
Bihang lill riksdagens protokoll 1946. (i sami. Nr 4.
770 ''10 l
98
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utekottet.
budgetår beräknade flygtiden med 13 200 timmar. Departementschefen har
därvid förutsatt, att örn flygtiden skulle komma att överstiga det av honom
sålunda angivna antalet timmar, förevarande anslag samt anslaget till drift
och underhåll av flygmateriel finge, i den mån desamma ej försloge, förstärkas
genom anvisande under år 1947 av anslag å tilläggsstat till riksstaten.
Övriga övningskostnader ha för innevarande budgetår beräknats efter 14
kronor per flygtimme. Då departementschefen i det föregående föreslagit, att
vissa kostnader för telefonsamtal m. m., vilka tidigare bestritts från förevarande
anslag, i stället skulle utgå av flygförvaltningens omkostnadsanslag och
flygvapnets anslag till övriga expenser m. m., har han ansett återstående övningskostnader
böra beräknas efter en kostnad av omkring 13 kronor per flygtimme.
Departementschefen har i enlighet härmed uppskattat övningskostnaderna
till (150 000 X 13 =) 1 950 000 kronor. Med tillägg för av flygförvaltningen
beräknade kostnader för målfartyg, 41 400 kronor, har det sammanlagda
medelsbehovet för övningskostnader av departementschefen uppskattats till i
avrundat tal 2 000 000 kronor. I enlighet med förslag av flygförvaltningen har
departementschefen förordat, att även de till omkring 16 000 kronor beräknade
kostnaderna för utbildning i maskinskrivning ävensom kostnaderna för
fackmeteorologisk utbildning av meteorologaspiranter, uppskattade till 32 000
kronor, skulle utgå från detta anslag. Någon uppräkning av anslaget av denna
anledning syntes departementschefen ej erforderlig.
För tjänstgöringstraktamenten har departementschefen, efter oförändrade
grunder, beräknat (150 000 x 6=) 900 000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget har således av departementschefen
uppskattats till 2 900 000 kronor.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot förslaget örn överförande
av kostnaderna för drivmedel från förevarande anslag till underhålls
anslaget, vilket senare anslag i samband därmed bör såsom av departementschefen
förordats givas benämningen Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel.
Under erinran om vad utskottet i det föregående vid behandlingen
av anslagen till Flygförvaltningen: Omkostnader och Flygvapnet: Övriga expenser
m. m. anfört i fråga örn överförande till dessa anslag av vissa kostnader för
telefonsamtal m. m., vilka tidigare bestritts från förevarande anslag, får utskottet,
som icke haft något att erinra vare sig mot den av departementschefen
verkställda anslagsberäkningen eller mot vad departementschefen i samband
därmed anfört, hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: övningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 2 900 000 kronor.
129:o) Flygvapnet: Hundbevakningstjänsten. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 133, s. 252), innebärande en höjning av medelsanvisningen med
1 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Flygvapnet: Hundbevakningstjänsten för
budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
99
Flygmateriel m. m.
130:o) Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 134, s. 252—257) att till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av lil 500 000
kronor.
Anslaget är å riksstaten för innevarande budgetår uppfört med ett belopp
av 110 000 000 kronor.
Totalkostnaden för anskaffning av flygmateriel under uppsättningsperioden
1942/47 beräknades i försvarsbeslutet till (5 X 101 300 000 —) 506 500 000
kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Efter sedermera beslutade jämkningar,
främst tillkomsten av ytterligare en jaktflottilj, har kostnadsramen
numera, såsom närmare framgår av 1945 års statsverksproposition (fjärde
huvudtiteln, punkt 126), beräknats till 530144 000 kronor, eller i avrundat
tal 530 000 000 kronor enligt nyssnämnda prisläge.
Medelsbehovet för anskaffning av flygmateriel under femårsperioden 1942/47
tillgodoses genom s. k. kvotanslag, vilka enligt 1945 års riksdags bemyndigande
(skrivelse nr 4, punkt 122:o) må av Kungl. Majit under femårsperioden
överskridas intill ett belopp av 530 000 000 kronor enligt prisläget den 1
juli 1941 jämte vad som erfordras för bestridande av merkostnader på grund
av prisstegring sedan den 1 juli 1941.
Enligt beslut av 1945 års riksdag (proposition nr 45; riksdagens skrivelse
nr 368) har Kungl. Majit vidare bemyndigats att inom en kostnadsram av
47 000 000 kronor medgiva utläggande av flygmaterielbeställningar, för vilkas
likvidering anslagsmedel beräknats bliva erforderliga först under budgetåret
1947/48.
Enligt av Kungl. Majit hittills meddelade beslut ha för bestridande av
de på budgetåren 1942/46 belöpande kostnaderna för flygmaterielanskaffning
ställts till flygförvaltningens förfogade — förutom 36 000 000 kronor, utgörande
skadestånd m. m. för uteblivna flygmaterielleveranser från utlandet — tillhopa
487 530 000 kronor, varav i runt tal 43 000 000 kronor preliminärt beräknats
motsvara prisstegring sedan den 1 juli 1941.
Av 1944 och 1945 års statsverkspropositioner framgår, att flygförvaltningen
räknat med att den angivna kostnadsramen för anskaffning av flygmateriel
skulle komma att överskridas — förutom med belopp på grund av prisstegring
— med de belopp, som motsvara kostnaderna för avlöning av viss
icke-ordinarie personal, vilken i försvarsbeslutets kostnadskalkyler avsetts
skola avlönas från avlöningsanslag. I berörda propositioner har emellertid
förutsatts, att flygförvaltningen i görligaste mån begränsade anskaffningsoch
avlöningskostnaderna i syfte att örn möjligt bereda utrymme för dessa
avlöningskostnader inom nyssnämnda kostnadsram.
Vid anmälan av 1945 års fjärde huvudtitel lämnade dåvarande departementschefen
en redogörelse i fråga örn vissa inom flygledningen uppgjorda planer för
flygmaterielanskaffningen. I samband därmed anfördes bland annat, att flygförvaltningen
ansett sig nödsakad att räkna med licenstillverkning av en ny
100
Statsutskottets utlåtande nr 4.
motortyp för att flygvapnets behov av motorer under tiden efter nu löpande
femårsperiods slut skulle kunna i erforderlig omfattning tillgodoses. Emellertid
hade därjämte vidtagits åtgärder i syfte att få fram framdrivningsaggregat
för flygplan med tillämpning av s. k. reaktionsdrift. Samtliga dessa konstruktioner
voro avsedda för flygmateriel, som skulle tillföras flygvapnet efter
femårsperiodens slut såsom ersättning för den under femårsperioden anskaffade
flygmaterielen. Det förutsattes, att Kungl. Maj:t skulle äga besluta om
sådan inriktning av konstruktionsarbetet, att flygvapnets materielanskaffning
för tiden efter femårsperiodens slut — utan att de å femårsperioden belöpande
kostnaderna härför överskrede den för perioden fastställda kostnadsramen —
skulle kunna ske efter så moderna riktlinjer som möjligt. Yad sålunda anförts
föranledde icke erinran från riksdagens sida.
I enlighet med vad sålunda förutsatts har Kungl. Majit fastställt en plan
för den fortsatta konstruktionsverksamheten -—- ett utvecklingsprogram för
flygmaterielanskaffningen — efter de riktlinjer som i propositionen uppdragits.
Emellertid ha förutsättningarna för genomförandet av det sålunda fastställda
utvecklingsprogrammet sedermera i vissa avseenden ändrats, delvis beroende
på den år 1945 inträffade konflikten inom verkstadsindustrien. Med
hänsyn bland annat till de leveransförseningar, som föranledas därav, har det
visat sig möjligt och önskvärt att anskaffa reaktionsflygplan i snabbare takt
än som tidigare avsetts och ansetts möjligt. Den planerade licenstillverkningen
av en ny motortyp har i samband därmed ansetts kunna utgå ur programmet. Ur
kostnadssynpunkt innebär flygförvaltningens modifierade utvecklingsprogram,
vilket i huvudsak fastställts av Kungl. Majit den 31 december 1945, att vissa
kostnader för redan utlagda beställningar å motorflygplan och flygmotorer förskjutas
till tiden efter femårsperiodens slut. Ifrågavarande kostnader beräknas
dock kunna rymmas inom den till 47 000 000 kronor maximerade ram, inom
vilken 1945 års riksdag bemyndigat Kungl.Majit att medgiva utläggande av flygmaterielbeställningar,
för vilkas likvidering anslagsmedel beräknats bliva erforderliga
först under budgetåret 1947/48. Genom dessa kostnaders förskjutning
har utrymme inom den för femårsperioden 1942/47 fastställda kostnadsramen
kunnat beredas för ökade kostnader för anskaffning av reaktionsflygplan och
aggregat för reaktionsdrift. Det nya utvecklingsprogrammet förutser leveranser
av reaktionsdrivna flygplan redan under nästa budgetår. Enligt vad från flygförvaltningen
upplysts anses emellertid dessa leveranser icke komma att påverka
medelsbehovet för nästa budgetår under andra för flygvapnet avsedda
anslag.
Vid framläggandet av 1945 års statsverksproposition förutsattes, att inom
förevarande anslag skulle uppkomma besparingar å sammanlagt 6 900 000
kronor till motvägande av merkostnaderna för den av 1944 års riksdag beslutade
sjunde jaktflottiljen. Flygförvaltningen har nu räknat med en ytterligare
besparing för angivna ändamål å 3 000 000 kronor. Å andra sidan
har ämbetsverket icke ansett sig kunna inom den beräknade kostnadsramen
inrymma mer än 1100 000 kronor av de till sammanlagt 8 570000
Statsutskottets utlåtande nr 4.
101
kronor beräknade avlöningskostnaderna för icke-ordinarie personal. Kostnadsramen
skulle alltså enligt tiygförvaltningens nu föreliggande beräkningar
uppgå till (530 144 000 + 7 470 000 — 3 000 000 =) 534 614 000 kronor. Enär
för budgetåren 1942/46 anvisats kvotanslag å tillhopa 423 000 000 kronor,
har flygförvaltningen för nästa budgetår under hänvisning till anslagets
karaktär av kvotanslag hemställt örn ett reservationsanslag av (534 614 000
—-423 000 000=) 111614 000 kronor för ifrågavarande ändamål. De på
budgetåret i verkligheten belöpande kostnaderna för anskaffning av flygmateriel
lia beräknats till 100 250 000 kronor, varav 10 645 000 kronor preliminärt
beräknats motsvara prisstegringar sedan den 1 juli 1941.
Elygförvaltningen har inom anslaget för nästa budgetår reserverat omkring
10 500 000 kronor för mötande av oförutsedda utgifter och eventuella förskottsbetalningar.
I samband med framläggandet av det nya utvecklingsprogrammet
har flygförvaltningen emellertid anmält, att denna reserv beräknats
i huvudsak komma att åtgå för täckande av merutgifter för anskaffning
av redan beställd motorutrustning.
Departementschefen, som icke funnit något att erinra mot flygförvaltningens
anslagsberäkning, har föreslagit, att anslaget för nästa budgetår
bestämmes till i avrundat tal 111500 000 kronor. Den sammanlagda belastningen
å försvarsbeslutets kostnadsram skulle vid bifall härtill utgöra
534500 000 kronor, eller 4 500 000 kronor mer än det i 1945 års statsverksproposition
angivna beloppet. Emellertid är att märka, framhåller departementschefen,
att i det nu angivna beloppet inräknats omkring 7 500 000
kronor till avlöningar till icke-ordinarie personal samt att dessa kostnader
i de kostnadskalkyler, som lago till grund för försvarsbeslutet, upptogos
under avlöningsanslag.
I detta sammanhang har departementschefen till behandling upptagit en
av chefen för flygvapnet och flygförvaltningen väckt fråga örn anvisande av
medel för utbyggnad av flygvapnets ekoradioorganisation. Med anlitande av
medel å förskottsstat har under beredskapstiden anskaffats viss ekoradiomateriel
för flygvapnet, varjämte medel ställts till förfogande för en första
utbyggnad av ekoradioorganisationen, närmast av försökskaraktär. I särskild
skrivelse den 7 februari 1945 hemställde chefen för flygvapnet och
flygförvaltningen, att för fortsatt utbyggnad av ekoradioorganisationen måtte
anvisas 1 784 250 kronor för anskaffning av materiel m. m. samt 290 000
kronor för avlöning av personal, driftkostnader m. m. I en inom flygledningen
sedermera upprättad promemoria meddelades därefter, att anskaffningskostnaderna
genom vissa förenklingar skulle kunna nedbringas med
510 800 kronor till i runt tal 1 273 000 kronor samt att kostnaderna för avlöningar,
drift m. m. skulle kunna minskas med i runt tal 46 000 kronor
till 244 000 kronor.
Departementschefen Ilar — under framhållande att det icke vore uteslutet,
att inom ramen för i det föregående angivna anslagsbelopp ytterligare
besparingar kunde uppstå — förklarat sig anse, att sådana besparingar,
med hänsyn till angelägenheten av att flygvapnets ekoradioorganisa
-
102
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
tion snarast möjligt gåves ökad stadga och effektivitet, i första hand borde
utnyttjas för anskaffning av den av flygmyndigheterna föreslagna ekoradiomaterielen
m. m. Det borde således enligt departementschefen ankomma
på Kungl. Majit att, i den män utrymme inom förenämnda anslagsbelopp
kunde beredas för utbyggnad av ekoradioorganisationen, bemyndiga flygförvaltningen
att gå i författning örn ifrågavarande materielanskaffning m. m.
Departementschefen har tillika framhållit, att de föreslagna åtgärderna vore
av enklaste slag och endast åsyftade att göra redan anskaffad ekoradiomateriel
mera funktionsduglig och effektiv.
Totalkostnaderna för anskaffning av flygmateriel under uppsättningsperioden
1942/47 beräknades i försvarsbeslutet till 506 500 000 kronor enligt
prisläget den 1 juli 1941. Efter inräknande av merkostnaderna för den av
1944 års riksdag beslutade sjunde jaktflottiljen beräknades emellertid vid
föregående års riksdag, att kostnaderna för flygmaterielanskaffning under
samma period skulle komma att uppgå till 530 000 000 kronor. Till motvägande
av nämnda merkostnader räknades därvid med besparingar örn tillhopa
6 900 000 kronor.
Yid anslagsberäkningen för nästa budgetår har räknats med en ytterligare
besparing för angivna ändamål å 3 000 000 kronor. Å andra sidan hava icke mer
än 1 100 000 kronor av de till omkring 8 500 000 kronor beräknade avlöningskostnaderna
för icke-ordinarie personal ansetts kunna rymmas inom den
tidigare beräknade kostnadsramen. Till följd härav skulle den sammanlagda
belastningen å kostnadsramen ökas med (8 500 000 — 3 000 000 — 1 100 000 =)
i runt tal 4 500 000 kronor till 534 500 000 kronor. Med utgångspunkt härifrån
har departementschefen, då för budgetåren 1942/46 anvisats kvotanslag å
tillhopa 423 000 000 kronor, beräknat det för nästa budgetår erforderliga anslagsbeloppet
till 111500 000 kronor.
Utskottet har ansett sig böra godtaga den av departementschefen sålunda
verkställda anslagsberäkningen och har icke funnit anledning till erinran
mot att, därest ytterligare besparingar skulle uppstå inom ramen för
angivna anslagsbelopp, desamma få utnyttjas för anskaffning av ekoradiomateriel
m. m. enligt flygmyndigheternas förslag.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
111500 000 kronor.
131:o) Flygvapnet: Prisstegringar å anskaffning av flygmateriel. Kungl. Majit
har föreslagit riksdagen (punkt 135, s. 257 och 258) att till Flygvapnet: Prisstegringar
å anskaffning av flygmateriel för budgetåret 1946/47 anvisa ett
reservationsanslag av 25 000 000 kronor.
För bestridande av merkostnader på grund av prisstegring efter den 1
juli 1941 ha förutsatts skola anvisas särskilda anslag, och å riksstaten för
Statsutskottets utlåtande nr 4.
103
innevarande budgetår har upptagits ett reservationsanslag av 25 000 000
kronor för detta ändamål. Yid anmälan av denna anslagsfråga i 1945 års
statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkt 127) anförde dåvarande departementschefen,
att av flygförvaltningen tidigare meddelade uppgifter rörande
prisstegringarnas storlek för budgetåren 1942/45 icke utan ytterligare
utredning syntes kunna läggas till grund för en slutlig beräkning av de på
ifrågavarande budgetår belöpande merkostnaderna. Enligt vad som inhämtats
från flygförvaltningen hade ämbetsverket, i syfte att förebringa mera tillförlitliga
kalkyler i ifrågavarande avseende, igångsatt en sådan utredning. För
vinnande av eu jämnare belastning å riksstaten för de båda sista i femårsperioden
1942/47 ingående budgetåren syntes emellertid utan avvaktan å
resultatet av denna utredning ett anslag böra anvisas för bestridande av en
del av dessa merkostnader.
I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har flygförvaltningen anfört,
att ifrågavarande utredning icke kunde avslutas förrän efter den 1 juli 1947.
Flygförvaltningen hade emellertid funnit, att prisökningen för hela femårsperioden
i varje fall komme att överstiga 60 000 000 kronor. Efter avdrag
för tidigare anvisat belopp av 25 000 000 kronor äskade flygförvaltningen
därför för budgetåret 1946/47 ett prisstegringsanslag av 35 000 000 kronor.
För ändamålet stöde vidare till förfogande vissa rabattmedel å 255 000 kronor.
Flygförvaltningen föresloge, att dessa medel toges i anspråk för prisstegringar
först sedan förenämnda utredning slutförts.
Departementschefen har anfört, att med hänsyn till ovissheten rörande de
slutliga merkostnaderna för prisstegring och då eventuellt ytterligare rabattmedel
kunde komma att stå till förfogande för reglering av uppkomna merkostnader
på grund av prisstegring det av flygförvaltningen äskade anslagsbeloppet
lämpligen borde minskas till 25 000 000 kronor. Därest medel därutöver
visade sig erforderliga, syntes dessa få anvisas för budgetåret 1947/48
eller senare budgetår. De rabattmedel, som tillförts anslaget till anskaffning
av flygmateriel, syntes departementschefen böra ställas till förfogande
för reglering av merkostnader på grund av prisstegring beträffande sådan
maten elanskaffning.
Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag står i överensstämmelse med de avriksdagen
tidigare godtagna anslagsprinciperna. och icke något torde vara att
erinra mot storleken av det begärda anslaget, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Prisstegringar å anskaffning
av flygmateriel för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 000 kronor.
132:o) Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 136, s. 258—268) att till Flygvapnet: Drift och underhåll
av flygmateriel för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
30 000 000 kronor.
Anslaget för innevarande budgetår, benämnt Flygvapnet: Underhåll av
flygmateriel, har i riksstaten uppförts med ett belopp av 17 300 000 kronor.
Utskottet.
104
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Såsom departementschefen anfört under flygvapnets övningsanslag har
han ansett sig böra föreslå, att kostnaderna för drivmedel till flygplan från
och med nästa budgetår skola bestridas från förevarande anslag, vilket i samband
därmed borde erhålla beteckningen Flygvapnet: Drift och underhåll av
flygmateriel. Departementschefen har förutsatt, att under detta anslag skall
upptagas en särskild anslagspost för drivmedelskostnader och att omföring
av medel mellan olika poster under anslaget skall få ske endast enligt Kungl.
Majlis bestämmande.
Kostnaderna för drivmedel äro avhängiga av flygtiden. Departementschefen
har ansett sig vid uppskattningen av medelsbehovet för nästa
budgetår böra räkna med att antalet flygtimmar icke komme att överstiga
150 000. Med denna utgångspunkt har departementschefen beräknat drivmedelsåtgången
till 34 650 000 liter bränsle och 1 040 000 liter smörjolja.
Flygförvaltningen har beräknat priset på drivmedel till 60 öre per liter,
varvid i bränslepriset beräknats ingå skatte- och tullkostnader med 37, i öre
per liter. Å flygbränsle, som åtgått för framdrivning av flygplan, restitueras
emellertid skatte- och tullkostnaderna, varför nettokostnaderna för detta
bränsle skulle utgöra omkring 23 öre. Ehuru restitution av skatt och tull
sker kvartalsvis i efterskott och en viss eftersläpning således föreligger beträffande
densamma, har departementschefen ansett det möjligt att vid anslagsberäkningen
utgå från det angivna nettopriset. Härmed vinnes även,
framhåller departementschefen, att en sänkning eller ett borttagande av
skatten — varom flygförvaltningen framlagt förslag — icke påverkar anslagsbeloppets
storlek.
Med angivna drivmedelspriser har departementschefen uppskattat medelsbehovet
för drivmedel för nästa budgetår till (34 650 000 X 0,2 3 + 1 040 000 X
0,60=) i avrundat tal 8 600 000 kronor. Härtill komma kostnaderna för lagring,
distribution, transporter m. m. Flygförvaltningen har beräknat dessa
kostnader, efter 10 % å det av ämbetsverket förutsatta bruttopriset på drivmedel,
till 2 255 700 kronor. Enär ifrågavarande kostnader till största delen
vore oberoende av bränslepriserna, syntes enligt departementschefen denna
beräkningsgrund knappast kunna giva ett rättvisande resultat. I brist på
närmare utredning rörande de verkliga kostnaderna för dessa ändamål har
departementschefen emellertid ansett sig böra utgå från det av flygförvaltningen
angivna medelsbehovet. Med den förutsatta minskningen av drivmedelsåtgången
har departementschefen på grundval härav beräknat kostnaderna
för lagring m. m. till 2 140 000 kronor. Departementschefen har i detta sammanhang
erinrat örn att han vid behandlingen av anslaget till arméns fasta
drivmedelsanläggningar utgått från att vissa kostnader för beredskapslagring
av drivmedel skulle bestridas från förevarande anslag.
Det sammanlagda medelsbehovet för drivmedel, inklusive kostnader för
lagring m. m., skulle således utgöra (8 600 000 + 2 140 000 =) i avrundat tal
10 750 000 kronor. Enligt de grunder, som tillämpades i 1941 års försvarsutrednings
kalkyler, skulle motsvarande kostnader ha utgjort omkring 18 700 000
105
Statsutskottets utlåtande nr 4.
kronor. Såsom i fråga om flygvapnets övningsanslag förutsatts för innevarande
budgetår bör, framhåller departementschefen, kostnadsminskningen icke
tagas till intäckt för anvisande av anslag för nya utgiftsändamål.
De under detta anslag beräknade kostnaderna för underhåll av
flygmat eriel har flygförvaltningen uppskattat till sammanlagt i avrundat
tal 19 900 000 kronor. Av detta belopp belöpa 1 580 000 kronor på avlöningar
till vissa icke-ordinarie tjänstemän och 873 000 kronor på enligt kollektivavtal
utgående lönetillägg. Ehuru departementschefen icke räknat med uttagande
av det av flygförvaltningen angivna antalet flygtimmar, har han ansett sig
kunna för närvarande godtaga sistnämnda båda belopp. Med hänsyn till den
beräknade reduceringen av flygtiden syntes emellertid enligt departementschefen
medelsbehovet i övrigt under anslaget, av flygförvaltningen beräknat
till i runt tal 17 500 000 kronor, böra uppskattas till 16 600 000 kronor. Flygförvaltningen
har förutsatt, att ett antal civila befattningshavare i mekanikertjänst,
vilkas avlöning beräknats draga en kostnad av 473 400 kronor, från
och med nästa budgetår skola ersättas med överfurirer, för vilkas avlöning
försvarets civilförvaltning äskat medel under flygvapnets avlömngsanslag.
Departementschefen har emellertid förklarat, att han, då han icke kunde taga
ställning till denna fråga förrän i samband med behandlingen av flygvapnets
personalstater i övrigt, ansett sig för närvarande böra räkna med berörda
belopp å 473 400 kronor under förevarande anslag. Departementschefen har
emellertid härvid förutsatt att, om de av flygförvaltningen föreslagna överfurirsbeställningama
inrättas från och med nästa budgetår, nyssnämnda belopp
icke ställdes till flygförvaltningens förfogande.
Medelsbehovet för underhåll av flygmateriel för nästa budgetår skulle i
enlighet med det anförda utgöra (1580 000 + 873 000 + 16 600 000 +
473 400=) i avrundat tal 19 500 000 kronor. Av detta belopp lia omkring
2 950 000 kronor ansetts kunna hänföras till prisstegring sedan den 1 juli
1941.
Det sammanlagda medelsbehovet för drift och underhåll av flygmateriel
har departementschefen på grundval av angivna beräkningar uppskattat till
sammanlagt (10 750 000 + 19 500 000 =) 30 250 000 kronor, vilket belopp ansetts
kunna avrundas nedåt till 30 000 000 kronor.
Utskottet, som vid behandlingen av flygvapnets övningsanslag förklarat
sig intet hava att erinra mot att kostnaderna för drivmedel överföras till förevarande
anslag och att anslaget därvid erhåller benämningen Flygvapnet:
Drift och underhåll av flygmateriel, har funnit sig kunna godtaga den av
departementschefen verkställda anslagsberäkningen. Utskottet får därför
under erinran att anslagshöjningen utgör 12 700 000 kronor och i huvudsak
är föranledd av berörda medelsomföring — hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Drift oell underhåll av flyg
materiel
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
30 000 000 kronor.
Utskotief.
106
Statsutskottets utlåtande nr d.
Utskottet.
133:o) Flygvapnet: Vapen och ammunition m. m. Kungl. Maj:t bar föreslagit
riksdagen (punkt 137, s. 268 270) att till Flygvapnet: Vapen och ammunition
m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000 kronor.
Anslaget har för innevarande budgetår uppförts med ett belopp av 5 000 000
kronor och har för uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt
10 628 200 kronor för budgetår.
Vid anmälan av motsvarande anslagsfråga i 1945 års statsverksproposition
(fjärde huvudtiteln, punkt 129) framhöll dåvarande departementschefen, att
å anslaget avförts vissa kostnader, som enligt grunderna för avgränsningen
mellan riksstat och förskottsstat rätteligen borde ha bestritts från anslag till
löpande beredskapskostnader. Exakt beräkning av storleken av dessa kostnader
hade icke kunnat förebringas. Intill dess så kunde ske, syntes kostnaderna,
oaktat de hänförde sig till beredskapens ujDprätthållande, fortfarande
böla belasta detta anslag och därmed även försvarsbeslutets kostnadsram.
Utredning saknas, framhåller departementschefen, fortfarande rörande storleken
av ifrågavarande kostnader, vilka sålunda alltjämt komma att belasta
försvarsbeslutets kostnadsram.
Flygförvaltningen har beräknat det sammanlagda medelsbehovet under
anslaget för nästa budgetår till 12 634 000 kronor. Vid bifall till detta flygförvaltningens
medelsäskande skulle för femårsperioden 1942/47 komma att
anvisas hela det belopp, som enligt försvarsbeslutets kostnadskalkyler med
däri av beslutet örn uppsättande av en sjunde jaktflottilj föranledda jämkningar
beräknats erforderligt för de med anslaget avsedda ändamålen. Med
hänsyn bland annat till de förskjutningar i materielleveranserna, som ägt
rum, har departementschefen emellertid ansett det av flygförvaltningen beräknade
anslagsbeloppet kunna något minskas samt föreslagit, att anslaget för
nästa budgetår upptages med ett belopp av 10 000 000 kronor, innebärande en
höjning i förhållande till innevarande års anslag med 5 000 000 kronor. Anslagshöjningens
storlek förklaras, framhåller departementschefen, därav, att vid
anslagsberäkningen för innevarande budgetår togos i anspråk samtliga de besparingar
å anslaget, som i samband med beslutet om den sjunde jaktflottilj011
förutsatts skola kunna genomföras, varjämte en ytterligare nedräkning
av anslaget vidtogs med hänsyn till storleken av befintliga reservationer å
anslaget.
I det föreslagna anslagsbeloppet ingå medel för bestridande av merkostnader
på grund av prisstegring efter den 1 juli 1941. Med ledning av flygförvaltningens
beräkningar ha dessa av departementschefen preliminärt uppskattats
till 1 170 000 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran vare sig mot den av departementschefen
verkställda anslagsberäkningen eller mot vad departementschefen
i samband därmed anfört, får hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Vapen och ammunition m. tn.
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
107
134:o) Flygvapnet: Engångsanskaffning av mobiliseringsammunition. Kungl. Majit
har föreslagit riksdagen (punkt 138, s. 270—272) att till Flygvapnet: Engångsanskaffning
av mobiliseringsammunition för budgetåret 1946/47 anvisa ett
reservationsanslag av 16 000 000 kronor.
Anslaget har å riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett belopp
av 15 000 000 kronor.
1942 års riksdag bemyndigade Kungl. Majit att meddela beslut om anskaffning
under femårsperioden 1942/47 av mobiliseringsammunition intill ett belopp
av 76 550 000 kronor. Anslaget har karaktären av s. k. kvotanslag. Sedermera
ha kostnaderna för ifrågavarande ammunitionsanskaffning beräknats till
76 245 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.
Departementschefen har, då för budgetåren 1942/46 anvisats tillhopa
60 000 000 kronor, föreslagit att anslaget för nästa budgetår bestämmes till
(76 245 000 — 60 000 000 =) 16 245 000 kronor, eller i avrundat tal 16 000 000
kronor.
Den kostnadsram, som fastställts för femårsperioden 1942/47, grundar sig
på kostnadsberäkningar avseende prisläget den 1 juli 1941. Flygförvaltningen
har preliminärt beräknat kostnadsökningarna på grund av prisstegring efter
nämnda tidpunkt till 9 600 000 kronor. Emellertid lia, framhåller departementschefen,
avsevärda kostnadsminskningar kunnat ernås beträffande vissa
ammunitionsslag. Det syntes departementschefen därför tveksamt, huruvida
kostnadsökningarna inom anslaget kunde bliva av den storleksordning, som
flygförvaltningen förutsatt. I avvaktan på en mera detaljerad utredning rörande
de verkliga kostnadsökningarna i förhållande till prisläget den 1 juli 1941
har departementschefen därför ansett sig böra föreslå, att med frågan om
anvisande av medel för bestridande av här avsedda merkostnader finge anstå
till dess resultatet av utredningen föreligger.
Utskottet tillstyrker det under förevarande punkt äskade anslaget, vilket
beräknats enligt de av riksdagen tidigare angivna principerna för finansiering
av engångskostnader av här ifrågavarande slag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Flygvapnet: Engångsanskaffning av mobiliseringsammunition
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 16 000 000 kronor.
135:o) Flygvapnet: Motorfordon och motorbåtar. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 139, s. 272—275) att till Flygvapnet: Motorfordon och motorbåtar
för budgetåret 1946/47 anvisa ott reservationsanslag av 2 280 000 kronor.
Anslaget har för innevarande budgetår uppförts med ett belopp av 1 400 000
kronor och har för uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt
1 607 400 kronor för budgetår.
Utskottet.
108
Statsutskottets utlåtande nr 4.
I sina anslagsäskanden för budgetåret 1946/47 har flygförvaltningen anfört,
att, med hänsyn till att flygvapnets organisation tomine att bliva fullt genomförd
med detta budgetår, underhålls- och driftskostnaderna borde i enlighet
med försvarsbeslutets beräkningar upptagas till 1 200 000 kronor samt kostnaderna
för ersättningsanskaffning till 650 000 kronor. Härtill bomme enligt
propositionen 1944: 185 för Södertörns flygflottilj (F 18) beräknade 90 000
kronor, därav för drift och underhåll 60 000 kronor och för ersättningsanskaffning
30 000 kronor. Till sagda belopp, vilka beräknats efter 1941 års prisnivå,
komme av prisstegring föranledd merkostnad, 207 000 kronor. Sammanlagt
erfordrades alltså enligt flygförvaltningens beräkningar 2 147 000 kronor.
Statens sakrevision har efter verkställd granskning av flygförvaltningens
anslagsberäkning på anförda skäl föreslagit nedräkning av ämbetsverkets
äskande till 1 697 000 kronor.
Departementschefen har för sin del anfört i huvudsak följande.
Flygförvaltningen har vid sin anslagsberäkning utgått från de till grund
för 1942 års försvarsbeslut respektive beslutet angående uppsättandet av F 18
liggande kostnadsberäkningarna, vilka angivits avse prisläget den 1 juli 1941.
Merkostnaderna på grund av prisökning sedan nämnda tidpunkt ha beräknats
till drygt 10 %. Det har emellertid numera befunnits, att angivna kostnadsberäkningar
grundats på ett bensinpris, som avsevärt understigit 1941 års
prisläge och sannolikt ungefärligen motsvarat prisnivån före kriget. Enär
även anslagsberäkningarna för budgetåren 1942/46 grundats på angivna fel
aktiga förutsättningar, ha de för nämnda budgetår anvisade anslagen väsentligt
understigit de verkliga medelsbehoven, varav följt, att förskottsstaten
kommit att belastas med utgifter av fredsmässig karaktär. Detta förhållande
hade bort föranleda flygförvaltningen att hemställa om ökad medelsanvisning.
Jag har i det föregående räknat med ett bensinpris av 43 öre per liter.
Priset å motorbrännolja, varå särskild skatt ej bör beräknas, kan uppskattas
till 16 öre per liter. Med utgångspunkt från dessa priser beräknar jag kost
naderna för drift och underhåll av motorfordon och motorbåtar till i runt tal
1 980 000 kronor, vilket belopp med omkring 600 000 kronor överstiger det av
flygförvaltningen för ändamålet beräknade.
Med hänsyn till vad sakrevisionen anfört torde medelsbehovet för ersättningsanskaffning
kunna beräknas till 300 000 kronor, innebärande en minskning
i förhållande till de i anslagsäskandena angivna beloppen med omkring
450 000 kronor.
I anslutning till det anförda beräknar jag således det sammanlagda medelsbehovet
under anslaget till (1 980 000 + 300 000 =) 2 280 000 kronor. Därest
1941 års prisläge lagts till grund för anslagsberäkningen, skulle medelsbehovet
ha utgjort omkring 3 760 000 kronor.
I likhet med vad som anförts vid behandlingen av arméns och marinens
motsvarande anslag bör anslaget ställas till flygförvaltningens förfogande
endast i den omfattning, som påkallas med hänsyn till de under budgetåret
aktuella drivmedelspriserna.
Jag vill slutligen erinra, att Kungl. Maj:t uppdragit åt chefen för flygvapnet
att, i förekommande fall efter samråd med flygförvaltningen, underkasta
behovet av stammotorfordon för flygvapnet en ingående översyn i syfte
att nedbringa motorfordonsbeståndet samt att före den 1 november 1946 till
Kungl. Majit inkomma med den framställning jämte förslag som därav kunde
föranledas. Inom flygledningen pågår vidare en särskild utredning rörande
möjligheterna att vid vissa flottiljer ersätta den av flygvapnet bedrivna buss
-
Statsutskottets utlåtande nr 4.
109
trafiken med civil busstrafik. Uteslutet är alltså icke, att antalet motorfordon
redan under nästa budgetår kan nedbringas under det antal, som i det föregående
förutsatts.
Utskottet, som ansett sig böra godtaga den av departementschefen verkställda
anslagsberäkningen, får hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Motorfordon och motorbåtar
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 2 280 000
kronor.
136:o) Flygvapnet: Engångsanskaffning av motorfordon och motorbåtar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 140, s. 275—277), vilket i förhållande till
motsvarande anslag för innevarande budgetår innebär en med 515 000 kronor
minskad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Flygvapnet: Kngångsanslcaffning av
motorfordon och motorbåtar för budgetåret 1946/47 anvisa ett
reservationsanslag av 235 000 kronor.
137:o) Flygvapnet: Motorvältar för flygfälten m. m. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 141, s. 278—280) att till Flygvapnet: Motorvältar för
flygfälten m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 105 000
kronor.
Å riksstaten för innevarande budgetår ha upptagits dels ett reservationsanslag
å 275 000 kronor till motorvältar för flygfälten och dels ett reservationsanslag
å 175 000 kronor till engångsanskaffning av motorvältar för flygfälten.
Flygförvaltningen har i sin skrivelse angående medelsbehoven for
budgetåret 1946/47 äskat dels ett reservationsanslag å 275 000 kronor till
motorvältar för flygfälten m. m. och dels ett reservationsanslag å 185 000
kronor till engångsanskaffning av motorvältar för flygfälten. Emellertid
har ämbetsverket, efter verkställd närmare beräkning av medelsbehovet,
i skrivelse den 5 december 1945 beträffande det till motorvältar för
flygfälten m. m. förut äskade beloppet, 275 000 kronor, anfört, att enligt
nämnda beräkning kostnaderna för drift och underhåll uppginge till 105 000
kronor. Minskningen i förhållande till det av flygförvaltningen tidigare angivna
medelsbehovet för ändamålet hänförde sig i huvudsak till prissänkning
å flytande drivmedel. Med hänsyn till att ingen del av beståndet normalt
skulle behöva utbytas inom de närmaste två åren och då en fondering av
medel för beståndets uppehållande, såvitt nu kunde bedömas, icke vore erforderlig,
kunde alltså medelsbehovet för motorvältar för flygfälten m. m.
för nästa budgetår nedsättas till 105 000 kronor.
I sin berörda skrivelse har flygförvaltningen vidare anfört, att kostnaderna
för erforderlig nyanskaffning under nästa budgetår av motorvältar m. m. uppginge
till 287 600 kronor. Emellertid funnes av de till och med budget
-
Uts kottet.
Ilo
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
året 1945/46 till engångsanskaffrång av motorvältar för flygfälten anvisade
reservationsanslagen för närvarande en behållning på cirka 170 000 kronor
och av reservationsanslaget till motorvältar för flygfälten en behållning av
117 600 kronor, avsedd att anlitas för ersättningsanskaffning, eller sammanlagt
281 600 kronor, vilket belopp således skulle täcka den beräknade kostnaden
för nyanskaffning under budgetåret 1946/47. Med hänsyn härtill erfordrades
icke för detta budgetår någon medelsanvisning för engångsanskaffning
av motorvältar för flygfälten. Med stöd av numera vunna erfarenheter
förordade flygförvaltningen, att nyssberörda belopp utnyttjades för
anskaffning av — förutom en motorvält och ett antal släpvältar -— gräsklippningsaggregat
och konstgödselspridare. Det kunde nämligen förväntas,
att skötseln av de gräsbevuxna flygfälten i stor utsträckning måste utföras
i flygförvaltningens egen regi.
Departementschfen har för sin del anfört följande.
Flygförvaltningens numera verkställda beräkning av medelsbehovet anser
jag mig kunna godtaga. Jag föreslår alltså att för täckande av de löpande
kostnaderna för nästa budgetår upptages ett reservationsanslag å allenast.
105 000 kronor. Då från anslaget bestridas utgifter även för annat ändamål
än motorvältar, torde anslagsbeteckningen böra ändras till Flygvapnet: Motorvältar
för flygfälten m. m.
Frågan om behovet av materielanskaffning under nästa budgetår är bland
annat avhängig av den av sakrevisionen väckta och av flygförvaltningen närmare
utredda frågan om viss omläggning av underhållst jonsten å flygfälten
Denna fråga är för närvarande föremål för remissbehandling. I avvaktan
på dennas slutförande kan jag icke taga ställning till i vilken utsträckning den
av flygförvaltningen angivna behållningen å tidigare anslag bör utnyttjas för
sådan anskaffning. Jag förutsätter att det får ankomma på Kungl. Majit att,
sedan erforderlig utredning verkställts, meddela beslut härutinnan.
Utskottet har intet att erinra mot att i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
för täckande av de löpande kostnaderna för motorvältar för flygfälten m. m.
för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag av 105 000 kronor, benämnt
Flygvapnet: Motorvältar för flygfälten m. m.
Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, sedan erforderlig utredning av
frågan om viss omläggning av underhållstjänsten å flygfälten verkställts,
meddela beslut i vad mån uppkommen behållning å tidigare anslag bör utnyttjas
för anskaffning av materiel under nästa budgetår.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Flygvapnet: Motorvältar för flygfälten
m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
105 000 kronor.
138:o) Flygvapnet: Eldsläckningsmateriel. I enlighet med Kungl. Majits förslag
(punkt 142, s. 280 och 281), vilket avser engångsanskaffning av eldsläckningsmateriel
för Södertörns flygflottilj, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Eldsläckningsmateriel för
budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 140 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
lil
139:o) Flygvapnet: Snöröjningsmateriel. Med tillstyrkande av Kungl. Majis
förslag (punkt 143, s. 281 och 282), vilket i förhållande till medelsanvisningen
för innevarande budgetår innebär en anslagshöjning med 55 000 kronor, helt
föranledd av tillkomsten av Södertörns flygflottilj, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Flygvapnet: Snöröjningsmateriel för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 775 000 kronor.
Fortifikatoriska anläggningar.
140:o) Flygvapnet: Befästningars underhåll m. m. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 144, s. 282 och 283) att till Flygvapnet: Befästningars underhåll
m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 200 000
kronor.
I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har flygförvaltningen hemställt
örn anvisande av ett reservationsanslag av 204 700 kronor till underhåll av
flygplanvärn och flygplanvägar.
Departementschefen har anfört, att han ansåge det böra övervägas, huruvida
icke de ifrågavarande anläggningarna borde redovisas å försvarets fastighetsfond.
Då departementschefen emellertid icke för närvarande vore beredd
taga ställning till dessa frågor, föresloge han, att för nästa budgetår
å riksstaten anvisades ett särskilt anslag för bestridande av de med anläggningarnas
underhåll förenade kostnaderna. I avsaknad av närmare erfarenheter
rörande de verkliga underhållskostnaderna ansåge han sig böra godtaga
flygförvaltningens kostnadsberäkningar. Departementschefen föresloge
i enlighet härmed, att för ändamålet för nästa budgetår anvisades ett anslag
av i avrundat tal 200 000 kronor. Anslaget syntes departementschefen böra
erhålla reservationsanslags karaktär och, i analogi med motsvarande anslag
för marinen och flygvapnet, anslagsbeteckningen Flygvapnet: Befästningars
underhåll m. m. Departementschefen har erinrat örn att han vid behandlingen
av arméns motsvarande anslag anfört, att erforderliga utgifter för forskningsverksamhet
för befästningar borde bestridas från ifrågavarande anslag. Av
anslagsbeloppet ha 15 000 kronor ansetts kunna hänföras till prisstegring
sedan den 1 juli 1941.
Utskottet, som vid behandlingen av arméns motsvarande anslag förklarat
sig intet hava att erinra mot att erforderliga utgifter för forskningsverksamhet
för befästningar bestridas från respektive försvarsgrenars anslag till befästningars
underhåll, har funnit sig böra tillstyrka att under benämningen Flygvapnet:
Befästningars underhåll m. m. för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag
av 200 000 kronor för underhåll av flygplanvärn och flygplanvägar.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Befästningars underhåll
m. to. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
200 000 kronor.
TJtskottet.
112
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Bidrag och understöd.
141:o) Flygvapnet: Understöd åt privatflyget. Kungl. Maj t Ilar föreslagit
riksdagen (punkt 145, s. 283—286) att till Flygvapnet: Understöd åt privatflyget
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 390 000 kronor.
I riksstaten för innevarande budgetår finnes för understöd åt privatflyget
upptaget, förutom bär förevarande anslag, ett anslag till engångsanskaffning
av materiel m. m. för privatflyget. Då sistnämnda anslag avsåg sista delen
av ett på tre budgetår fördelat totalbelopp för engångsanskaffningar, har
departementschefen icke för nästa budgetår upptagit något anslag för nämnda
ändamål.
Det löpande anslaget till understöd åt privatflyget har för innevarande
budgetår uppförts med ett belopp av 300 000 kronor.
Luftfartsstyrelsen har för nästa budgetår beräknat förevarande anslag till
390 000 kronor ävensom hemställt, att till anordnande av en försökskurs i
högre segelflygning under budgetåret 1946/47 måtte till chefens för flygvapnet
förfogande ställas ett anslag av 36 300 kronor.
Departementschefen har framhållit, att de förhållanden, som varit rådande
under tiden för den förstärkta försvarsberedskapen, i skilda hänseenden
hämmat även den motorlösa flygverksamheten. Sedan beredskapen upphört,
förelåge förutsättningar för en utökning av denna verksamhet. Samtidigt
bomme emellertid de inkomster, som aeroklubben och de enskilda flygklubbarna
under beredskapstiden haft av målflygningar för försvaret, att praktiskt
taget helt upphöra. Avsikten med statsunderstödet till den motorlösa
flygningen, att underlätta flygvapnets rekrytering, syntes departementschefen
i ett sådant läge motivera ökat bidrag för att ekonomiskt möjliggöra den
utökning av verksamheten, för vilken betingelser i övrigt förelåge.
Enligt en av luftfartsstyrelsen lämnad redogörelse för utgifterna för utbildningspremier
beräknas för verksamheten under innevarande budgetår,
utöver anvisat anslag, omkring 70 000 kronor komma att förbrukas av tillgängliga
reservationer. Den beräknade ökade medelsförbrukningen under
nästa budgetår utgör därför 20 000 kronor jämte den reservation som beräknas
föreligga vid innevarande budgetårs utgång, 27 000 kronor, tillhopa
47 000 kronor. Härav hänföra sig 12 000 kronor till centralorganisationens
administrationskostnader, 15 000 kronor till bidrag till fria flygningar för
instruktörer och återstoden, 20 000 kronor, till utbildningspremier. En viss
höjning av bidraget har departementschefen ansett sig böra tillstyrka med
hänsyn till nyss berörda omständigheter.
Förslaget att i flygvapnets regi försöksvis anordna en kurs i högre segelflygutbildning
stöde enligt departementschefen helt i överensstämmelse med
vad av föredragande departementschefen förutsattes vid framläggandet i propositionen
1943: 264 av 1942 års flygutrednings förslag. Departementschefen
funne sig därför kunna tillstyrka, att en dylik försöksverksamhet komme till
stånd. Av flera skäl, främst tillgången på lärarpersonal och flygmateriel,
Statsutskottets utlåtande nr 4.
113
måste kursell börja redan i mitten av juni. Departementschefen förutsatte,
att — därest riksdagen icke hade något att däremot erinra — Kungl. Maj:t
skulle kunna meddela beslut örn kursens påbörjande vid nämnda tidpunkt,
oaktat medel bleve tillgängliga först från och med ingången av budgetåret
1946/47. Med hänsyn till syftet med statsunderstödet till den motorlösa flygverksamheten
syntes departementschefen alla grenar av denna verksamhet
böra ur bidragssynpunkt betraktas såsom en enhet. Då departementschefen
för nästa budgetår ansåge sig icke kunna tillstyrka högre bidrag än 390 000
kronor, borde enligt departementschefen de för den högre segelflygutbildningen
erforderliga medlen inrymmas i detta belopp.
Utskottet tillstyrker det under förevarande punkt äskade anslaget, vilket
med 90 000 kronor överstiger det för innevarande budgetår anvisade, och har
intet att erinra mot att Kungl. Majit meddelar beslut örn påbörjande av en
kurs i högre segelflygutbildning i mitten av juni 1946, oaktat medel härför
bliva tillgängliga först från och med ingången av budgetåret 1946/47.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Flygvapnet: Understöd åt privatflyget
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 390 000
kronor.
Vissa för försvaret gemensamma ändamål.
Sjökarteverket.
142:o) Sjökarteverket: Avlöningar. Sjökarteverket: Omkostnader. Sjökarteverket:
Mätnings- och rekognosceringsverksamhet. Beträffande Kungl. Majis framställningar
örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 146) kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket härmed
anmäles.
143:o) Sjökarteverket: Bidrag till internationella hydrografiska byrån. I enlighet
med Kungl. Majis förslag (punkt 147, s. 287), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sjökarteverket: Bidrag till internationella
hydrografiska byrån för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 15 000 kronor.
Krigsarkivet.
144:o) Krigsarkivet: Avlöningar. Kungl. Maji har föreslagit riksdagen (punkt
148, s. 288—291) att
dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för krigsarkivet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 saini. Nr 4. ne 46 8
Utskottet.
114
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
dels ock till Krigsarkivet: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett
förslagsanslag av 90 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 74 400 kronor.
Kungl. Maj :ts förslag innebär, att medel beräknas dels för förstärkning
av krigsarkivets arbetskrafter med två amanuenser, avsedda för gallringsarbetet,
dels ock för mötande av vissa automatiska kostnadsstegringar.
Utskottet tillstyrker den föreslagna anslagshöjningen och hemställer,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för krigsarkivet, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................................... kronor 28 300
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ » 34 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal... » 39 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... » 15 300
Summa kronor 117 400
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis .............................. kronor 27 400
Nettoutgift kronor 90 000
b) till Krigsarkivet: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 90 000 kronor.
145:o) Krigsarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 149, s. 291—293), vilket i förhållande till motsvarande anslag för
löpande budgetår innebär en höjning med 22 400 kronor, beroende till övervägande
del av krigsarkivets beräknade inflyttning i nya ämbetslokaler,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Krigsarkivet: Omkostnader för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kronor.
146:o) Krigsarkivet: Samlingars konservering m. m. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj ris förslag (punkt 150, s. 293) och under erinran, att samma anslagsbelopp
anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Krigsarkivet: Samlingars konservering
m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
1 900 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
115
Armémuseum.
147:o) Armémuseum: Avlöningar. Kungl. Majit Ilar föreslagit riksdagen (punkt
151, s. 293—295) att
dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för armémuseum,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;
dels ock till Armémuseum: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett
förslagsanslag av 63 800 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 52 300 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att medel beräknas under anslaget för höjning
av timpenningen till de vid museet anställda extra visningsvakterna
från 5 kronor till 6 kronor per dag samt för ersättning till vikarier under
visningsvakternas semester m. m. Kostnaderna härför hava beräknats till 936
kronor respektive 260 kronor. Med erinran att Kungl. Majit den 19 oktober
1945 medgivit, att till styresmannens förfogande finge för bestridande av
kostnader för ersättning till visningsvakter vid armémuseum under budgetåret
1945/46 — utöver för ändamålet enligt gällande stat tillgängliga medel —
utbetalas ett belopp av högst 936 kronor från fjärde huvudtitelns anslag till
extra utgifter har föreslagits, att dessa medel bestridas under förevarande
anslag. Vidare har från museets anslag till samlingars konservering m. m.
till förevarande anslag föreslagits skola överföras kostnaderna, 3 900 kronor,
för avlönande av ett textilvårdsbiträde. Till följd av löneklassuppflyttningar
m. m. föreslås en höjning av anslaget med 5 700 kronor.
Den verkställda beräkningen av medelsbehovet under anslaget tillstyrkes
av utskottet, som alltså hemställer,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för armémuseum, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis ............................... kronor 42 500
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... » 14 600
3. Körligt tillägg, förslagsvis...................... » 6 700
Summa kronor 63 800
b) till Armémuseum: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 63 800 kronor.
148:o) Armémuseum: Omkostnader. I överensstämmelse med Kungl. Maj.ts
förslag (punkt 152, s. 295 och 296), vilket i förhållande till motsvarande anslag
för löpande budgetår innebär en höjning med 3 500 kronor, avsedd för
ytterligare anskaffning av skyddsmontrar m. m., hemställer utskottet,
Utskottet.
116
Statsutskottets utlåtande nr 4.
att riksdagen må till Armémuseum: Omkostnader för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 8 000 kronor.
149:o) Armémuseum: Samlingars konservering m. m. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 153, s. 296 och 297), vilket i förhållande till motsvarande
anslag för löpande budgetår innebär en minskning med 3 900 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armémuseum: Samlingars konservering
m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
11 100 kronor.
Försvarets forskningsanstalt.
150:o) Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 154, s. 297—299), vilket i förhållande till motsvarande anslag
för löpande budgetår innebär en höjning med 9 000 kronor, beroende i huvudsak
på att noggrannare beräkningar numera kunnat göras beträffande det verkliga
medelsbehovet, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) besluta, att i personalförteckningen för försvarets forskningsanstalt
upptagen befattning såsom föreståndare för försöksstation
i lönegrad Eo 24 skall utbytas mot en befattning
såsom forskningsassistent i samma lönegrad,
b) godkänna följande avlöningsstat för forskningsanstalten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.......................................... kronor 133 400
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis .................. » 71 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 300 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... » 63 400
Summa kronor 567 800
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis........................ kronor 3 800
Nettoutgift kronor 564 000
c) till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 564000 kronor.
151:o) Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 155, s. 299 och 300), innebärande oförändrad medelsan
visning,
hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 4.
117
att riksdagen må till Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 400 000
kronor.
152:o) Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet. Beträffande
Kungl. Maj:ts framställning örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 156)
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket
härmed
anmäles.
153:o) Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 157, s. 301), vilket innebär anvisande
av återstoden av de för ändamålet till 550 000 kronor ursprungligen
beräknade kostnaderna, får utskottet, som ansluter sig till vad departementschefen
i ärendet anfört, hemställa,
att riksdagen må till Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning
av viss utrustning för budgetåret 1946/47 anvisa ett
reservationsanslag av 275 000 kronor.
Civilanställningsverksamheten m. m.
154:o) Försvarets anställningsbyrå: Avlöningar. Försvarets anställningsbyrå: Omkostnader.
Beträffande Kungl. Maj:ts framställningar örn anslag till ifrågavarande
ändamål (punkt 158) kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket härmed
anmäles.
155:o) Vissa civilanställningsåtgärder. I enlighet med Kungl. Majits förslag
(punkt 159, s. 302), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa civilanställningsåtgärder för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 725 000 kronor.
Försvarets läroverk.
156:o) Försvarets läroverk: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 160, s. 302—305) att
dels besluta, att vid försvarets läroverk må från och med budgetåret 1946/47
inrättas ytterligare 5 adjunktstjänster i lönegrad A 23;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets
läroverk, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;
dels ock till Försvarets läroverk: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 478 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 540 000 kronor.
118
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
Kungl. Maj:ts förslag innebär inrättande vid försvarets läroverk av nya befattningar
för 5 ordinarie adjunkter. Vidare föreligger förslag om rätt för läroverkets
styrelse att efter eget beprövande utbyta timlärare mot heltidstjänstgörande
extra adjunkter. Därest riksdagen ej har något att erinra däremot,
bör enligt departementschefen anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal
få överskridas för möjliggörande av utbetalning i förekommande fall av semesterersättning
till timlärama vid läroverket. Vidare föreslås att till arméns
avlöningsanslag överföras medel för avlöning av vissa icke-ordinarie befattningshavare,
avsedda för läroverkets intemat.
För anordnande av frivillig extra undervisning i samhällslära vid försvarets
läroverk har departementschefen föreslagit, att ett belopp av 3 000 kronor anvisas
under förevarande anslag till lärararvoden och 7 000 kronor för bestridande
av kostnader för studieresor m. m. Sistnämnda belopp avses skola
belasta läroverkets omkostnadsanslag.
Förslaget örn inrättande av 5 nya befattningar för ordinarie adjunkter står
i överensstämmelse med 1942 års försvarsbeslut och tillstyrkes av utskottet.
Jämväl förslaget örn rätt för läroverkets styrelse att efter eget beprövande
utbyta timlärare mot heltidstjänstgörande extra adjunkter finner utskottet sig
med hänsyn till anordningens ändamålsenlighet böra förorda. Utskottet vill
icke framställa någon erinran mot att medel i av Kungl. Majit föreslagen omfattning
ställas till förfogande för frivillig extra undervisning i samhällslära
vid läroverket och tillstyrker alltså, att till lärararvoden anvisas 3 000 kronor
under förevarande anslag och till studieresor m. m. 7 000 kronor under läroverkets
omkostnadsanslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) besluta att vid försvarets läroverk må från och med
budgetåret 1946/47 inrättas ytterligare 5 adjunktstjänster i
lönegrad A 23;
b) godkänna följande avlöningsstat för försvarets läroverk,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.......................................... kronor 260 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit................................ » 1000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ...................................... » 165 000
4. Körligt tillägg, förslagsvis...................... » 52 000
Summa kronor 478 000
c) till Försvarets läroverk: Avlöningar för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 478 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
119
157:o) Försvarets läroverk: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 161, s. 305 och 306), innebärande en anslagshöjning med 7 000
kronor, får utskottet under hänvisning till vad utskottet under närmast föregående
punkt anfört hemställa,
att riksdagen må till Försvarets läroverk: Omkostnader för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 57 000 kronor.
Garnisonssjukvården m. m.
158:o) Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 162, s. 306 och 307), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
får utskottet, som icke haft något att erinra mot vad departementschefen
i ärendet anfört, hemställa,
att riksdagen må till Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 113 000
kronor.
159:o) Garnisonssjukhusen: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 163, s. 307—312) att
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för garnisonssjukhusen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;
dels ock till Garnisonssjukhusen: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 1 430 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1280 000
kronor.
För att proportionen mellan ordinarie och extra ordinarie sjuksköterskor
vid garnisonssjukhuset i Boden skall bliva ungefärligen densamma som vid
övriga sjukhus föreslås, att fem av sjukvårdsförvaltningen till nyinrättande
föreslagna extra ordinarie sjuksköterskebefattningar vid nämnda garnisonssjukhus
uppföras såsom ordinarie i lönegraden A 7.
Under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal hava
medel beräknats för anställande av vikarier för läkare, avlönade från förevarande
anslag. Kostnaderna härför hava uppskattats till 10 % å utgående
avlöningar. För att möjliggöra en utökning av den icke-ordinarie personalen
har sistnämnda anslagspost ansetts böra höjas med 85 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare, att den militära handräckningspersonalen
vid garnisonssjukhusen utbytes mot civil personal och att den civila
handräckningspersonalen avlönas jämlikt kollektivavtal efter samma grunder,
som tillämpas beträffande motsvarande personal vid arméns truppförband.
Å avlöningsstaten för garnisonssjukhusen har därför föreslagits uppförd en
ny anslagspost till avlöningar till civil handräckningspersonal, vilken anslagspost
beräknats till i runt tal 35 000 kronor.
120
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
Förslaget om nyinrättande av fem ordinarie sjuksköterskebefattningar vid
garnisonssjukhuset i Boden synes befogat, varför utskottet tillstyrker detsamma.
En viss utökning av den icke-ordinarie personalen vid garnisonssjukhusen
synes jämväl vara påkallad. Utskottet anser medelsbehovet härför
kunna begränsas till av departementschefen föreslaget belopp. Utskottet finner
vidare goda skäl tala för förslaget örn övergång från militär handräckning
till civil. Då den civila handräckningspersonalen lämpligen bör avlönas efter
enahanda grunder som motsvarande personal vid arméns truppförband, tillstyrker
utskottet, att å avlöningsstaten för garnisonssjukhusen uppföres en
särskild anslagspost för ändamålet. Utskottet har i likhet med departementschefen
beräknat densamma till 35 000 kronor.
Då den verkställda beräkningen i övrigt av anslaget icke givit utskottet
anledning till erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för garnisonssjukhusen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis ................................................ kronor 187 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ..................... » 179 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................................. » 915 000
4. Avlöningar till civil handräckningspersonal
förslagsvis ............................................. » 35 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ » 151500
Summa kronor 1 468 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis ........................... kronor 38 000
Nettoutgift kronor 1 430 000
b) till Garnisons sjukhus en: Avlöningar för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 1 430 000 kronor.
160:o) Garnisonssjukhusen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 164, s. 312 och 313), vilket innebär en höjning med 35 000 kronor,
beroende på vissa standardförbättringar, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Garnisonssjukhusen: Omkostnader för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 350 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
121
161:o) Garnisonssjukhusen: Anskaffning av inventarier för garnisonssjukhuset i
Boden. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165, s. 313 ock
314) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Garnisonssjukhusen: Anskaffning av inventarier
för garnisonssjukhuset i Boden för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av 350 000 kronor.
162:o) Militärapoteket: Avlöningar. Kungl. Majit bar föreslagit riksdagen
(punkt 166, s. 314—325) att
dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för
militärapoteket, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;
dels medgiva, att den farmaceutiska personalen vid militärapoteket må
placeras i löneklass och komma i åtnjutande av lönetillägg enligt de av departementschefen
i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4 januari
1946 förordade grunderna;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för militärapoteket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;
dels ock till Militärapoteket: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett
förslagsanslag av 220 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 148 000
kronor.
Såsom framgår av en till innevarande års riksdag avlåten proposition nr 11
angående förrådsorganisation för försvarets läkemedel har utredning i detta
hänseende verkställts av särskilda inom försvarsdepartementet tillkallade sakkunniga,
1944 års utredning rörande försvarets läkemedelsförsörjning. I nämnda
proposition har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att godkänna vissa av departementschefen
förordade grunder för förrådsorganisation för vård och omsättning
av försvarets läkemedel. Vid anmälan av propositionen förklarade sig
departementschefen ämna, med beaktande av de i propositionen framlagda
förslagen, i annat sammanhang behandla frågan om militärapotekets anslagsbehov
för budgetåret 1946/47. Departementschefen har nu återkommit till
denna fråga.
Departementschefen har inledningsvis erinrat, att militärapoteket trädde
i funktion den 1 juli 1940. Någon erfarenhet av arbetsbelastningen under
fredliga förhållanden kan således icke föreligga. Självfallet är det, framhåller
departementschefen, med hänsyn härtill vanskligt att beräkna personalbehovet
i fred, särskilt som bifall till vad i förutnämnda särskilda proposition
föreslagits leder till ej oväsentliga ändringar i fråga örn arbetsuppgifternas
art och omfattning.
Förutnämnda sakkunniga hava emellertid sökt verkställa en dylik uppskattning
och hava framlagt följande förslag till personalstat.
1 föreståndare .................................................... C
2 apotekare........................................................ A 24 (arvode)
122
Statsutskottets utlåtande nr 4.
6 apotekare ...................................... |
.................. A 20 (arvode) |
|
2 farmacie kandidater .......................... |
.................. A 15 |
|
1 expedition sunderofficer ...................... |
.................. UO |
7 » |
1 kassaförvaltare ................................ |
.................. UO |
7 |
1 kanslibiträde.................................. |
.................. Eo |
7 |
2 tekniska biträden ............................ |
.................. Eo |
7 |
1 förrådsman, tillika chaufför.................. |
.................. Eo |
6 |
4 förrådsman..................................... |
.................. Eo |
5 |
10 apoteksbiträden............................... |
.................. Eo |
4 |
1 kontorsbiträde................................. |
................. Eo |
4 |
1 skrivbiträde ................................... |
................. Eo |
2 |
1 kemiskt biträde ............................... |
................. Ex |
2 |
5 biträden......................................... |
................. Ex |
2 |
1 skrivbiträde..................................... |
................. Ex |
2 |
4 städerskor ..................................... |
................. U |
1. |
Till jämförelse må framhållas, att i gällande avlöningsstat medel äro beräknade
för 27 befattningshavare; mot slutet av den förstärkta försvarsberedskapen
har sysselsatts ett sjuttiotal personer.
Vid bedömandet av de sakkunnigas ifrågavarande förslag bör enligt departementschefen
beaktas, att militärapoteket i viss mån är att betrakta som
affärsdrivande institution. Någon rättvisande uppskattning av apotekets bärighet
med ledning av beredskapstidens erfarenheter torde vara svår att verkställa.
Däremot är det angeläget, framhåller departementschefen, att denna
synpunkt beaktas i fortsättningen och att militärapoteket vid sina årliga
anslagsäskanden söker framlägga uppgifter till belysande av apotekets driftsekonomi.
Vidare bör vid bedömandet av militärapotekets personalbehov beaktas, att
verksamheten vid denna institution delvis är av annan art än rörelsen vid ett
enskilt apotek. Militärapoteket har icke någon detaljförsäljning och följaktligen
ej heller behov av personal för sådant ändamål. Å andra sidan föranleda
läkemedelssändningarna ett betydande packnings- och transportarbete. Vidare
torde militärapoteket bedriva en relativt sett mera omfattande tillverkning
av läkemedel än civilapoteken. Renovering av från truppförband m. fl. insända
läkemedel tager även en ansenlig tid i anspråk. Då de upplagda förråden
äro större än de å civilapotek förekommande kräver läkemedlens vård
ökad tid. Ett merbehov av personal föranledes också därav, att militärapoteket
endast har kreditförsäljning, vilket nödvändiggör särskilda bokfö ringsåtgärder.
Slutligen har militärapotekets personal att verkställa inspektioner av
läkemedelsförråd å förband och inrättningar samt att fullgöra vissa administrativa
göromål. Självfallet måste, framhåller departementschefen, dessa omständigheter
beaktas vid bedömandet av apotekets årliga driftresultat.
Från dessa utgångspunkter har departementschefen funnit utredningens
uppskattning av det totala personalbehovet och personalens fördelning på
farmaceutisk! utbildade och andra befattningshavare böra godtagas.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
123
Föreståndaren för militärapoteket bör enligt departementschefen instruktionsenligt
vara föredragande inom sjukvårdsförvaltningen i samtliga läkemedelsärenden,
som icke äro av beskaffenhet att böra handläggas å hälsooch
sjuk vårdsby rån. Enligt vad sjukvårdsförvaltningen framhållit föreligger
redan en fast praxis av denna innebörd, vilken synts departementschefen
böra komma till uttryck i ämbetsverkets instruktion. Från denna förutsättning
synes departementschefen föreståndaren böra hänföras till lönegraden
C 6. Föreståndaren bör förordnas på viss tid och således, enligt härom gällande
bestämmelser, erhålla pensionsrätt. Föreståndarens tjänstetitel bör vara
chef för apoteket.
Beträffande den övriga farmaceutiskt utbildade personalen har försvarets
civilförvaltning föreslagit, att avlöning och övriga förmåner skulle utgå i enlighet
med det mellan Sveriges apotekareförbund och Sveriges farmaceutförbund
träffade avtalet angående tjänstgöringsförhållanden och lönevillkor vid
apoteksinrättningarna i riket. Motiveringen härför vore, att arvodena vid
militärapoteket läge under lönerna vid enskilda apotek och att på grund därav
rekryteringssvårigheter uppstått vid militärapoteket.
Departementschefen har erinrat, att riksdagen i skrivelse den 29 maj 1945,
nr 4, medgivit, att Kungl. Majit finge, i avvaktan på slutförandet av den då
inom försvarsdepartementet pågående utredningen rörande försvarsväsendets
läkemedelsförsörjning, anlita fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter för
beredande åt fyra gifta apotekare vid militärapoteket av lönefyllnad med
skäligt belopp. Med stöd härav har Kungl. Majit medgivit, att arvodesfvllnad
till nämnda apotekare må utgå med belopp motsvarande högst skillnaden
mellan, å ena sidan, sammanlagda beloppet av den lön jämte tillägg och i
förekommande fall familjebidrag, som vederbörande skulle ägt åtnjuta såsom
farmaceut å enskilt apotek, samt, å andra sidan, vederbörande i innehavande
befattning tillkommande arvode.
Slutgiltig ställning har nu ansetts böra tagas till ifrågavarande lönespörsmål.
En jämförelse mellan lönerna vid militärapoteket och civilapoteken ger
vid handen följande. Begynnelselönen å Lort för en farmaceut vid militärapoteket
med placering i 20:e lönegraden utgör omkring 780 kronor i månaden
(bruttolön). Å enskilt apotek betalas per månad till ogift farmaceut omkring
670 kronor och till gift farmaceut utan barn omkring 790 kronor. Det statliga
lönereglementet medgiver tre löneklassuppflyttningar med tre år mellan
varje och med den första uppflyttningen räknad från tiden för statsanställningens
början. Vid de enskilda apoteken utgå fem ålderstillägg, vart och ett
å 425 kronor per år eller ungefär samma belopp som skillnaden mellan två
löneklasser i det statliga lönereglementet. Ålderstilläggen utgivas efter respektive
0, 9, 12, 16 och 20 tjänsteår med tjänstetiden räknad från dagen för antagandet
som apotekselev och med rätt att inräkna värnpliktstjänstgöring.
Örn man utgår från tvåårig värnplikt och tre års tjänstgöring å enskilt apotek
— två år såsom elev och ett år såsom praktikant efter farmacie kandidatexamens
avläggande — före anställandet i befattning vid militärapoteket, skulle
124
Statsutskottets utlåtande nr 4.
alltså nämnda olikheter i lönesystemen göra sig gällande, när farmaceuten
■varit i statstjänst ett år. Han skulle då vid anställning å enskilt apotek ha
blivit berättigad till sitt första ålderstillägg, medan han vid militärapoteket
får vänta på den första löneklassuppflyttningen ytterligare två år. Slutlönen
i statstjänst -— efter nio år -— uppgår till 920 kronor och slutlönen i tjänst
vid enskilt apotek — efter (20—5 =) femton år — till 1 020 kronor för gift
farmaceut utan barn samt 880 kronor för ogift farmaceut. Barntillägget till
gift faimaceut är fastställt till 15 kronor för barn och månad. Farmaceut,
som innehar anställning såsom förtroendeman, kan erhålla löneförhöjning.
De icke kontanta löneförmånerna torde i stort kunna anses likvärdiga.
Med hänsyn till rådande rekryteringssvårigheter vid militärapoteket, som
dock delvis torde betingas av farmaceutbristen i landet, har departementschefen
funnit det vara av vikt, att löneförmånerna äro så avvägda, att befattningshavarna
kunna behållas i tjänst vid militärapoteket under en följd av år.
En tillfredsställande lösning av förevarande löneproblem har synts
departementschefen svår att åstadkomma med hänsyn till de principiella
olikheterna mellan det statliga lönesystemet och apotekens. Genom uppfattning
av samtliga ifrågavarande farmaceutbefattningar i högre lönegrad
—- varvid A 21 eller möjligen A 22 närmast skulle ifrågakomma — skulle
visserligen de gifta farmaceuterna erhålla en löneställning som tämligen väl
motsvarade löneförmånerna vid enskilt apotek. De ogifta farmaceuterna, vilka
redan nu åtnjuta högre lön vid militärapoteket än vid enskilt apotek, skulle
emellertid härigenom bringas upp till en avsevärt högre lönenivå än civilapotekens
befattningshavare. Ett allmänt medgivande, att tjänsteår finge
räknas vid militärapoteket enligt samma grunder som vid de enskilda företagen,
skulle leda till samma resultat. Försvarets civilförvaltning har föreslagit,
att avtalet mellan Sveriges apotekareförbund och Sveriges farmaceutförbund
skulle göras tillämpligt vid militärapoteket. Emellertid torde, framhåller
depuitementschefen, hittills icke inom något område av statsförvaltningen
hava förekommit, att avlöningsförmånerna för befattningshavare i
tjänstemannaställning bestämts att utgå enligt ett på den privata arbetsmarknaden
träffat kollektivavtal. På grund härav och med hänsyn till konsekvenserna
har departementschefen funnit det icke nu vara lämpligt att införa en
sådan avlöningsprincip vid militärapoteket. Härefter torde endast två möjligheter
återstå: att bestämma löneklassplaceringen på sådant sätt, att befattningshavaren
erhåller minst den nettolön, som han skulle ha uppburit vid
anställning å enskilt apotek, eller att — såsom redan skett— bevilja särskilda
arvodestillägg. I intetdera fallet kommer således någon generell höjning av
löneställningen för militärapotekets farmaceuter eller en genomgående tillämpning
av ett enskilt kollektivavtal i fråga. Ett beaktande vid löneklassplaceringen
av de i enskild tjänst utgående lönerna kan anses överensstämma
med grunderna för de i 9 § civila avlöningsreglementet meddelade undantagsbestämmelserna
örn löneklassplacering. Anordningen erbjuder dessutom fördelen
av att föreskrifterna i nämnda reglemente angående tjänstledighetsavdrag
vid sjukdom m. m. bli omedelbart tillämpliga å hela den fastställda
Statsutskottets utlåtande nr 4.
125
kontantlönen. Departementschefen har därför ansett denna anordning vara
att föredraga framför metoden att medgiva arvodestillägg. Vid tillämpning
av den angivna regeln torde, framhåller departementschefen, hänsyn icke
böra tagas till de vid enskilda apotek utgående förtroendemannaarvodena.
Vidare bör enligt departementschefen högre löneklass än den 25:e (2 löneklasser
över den högsta för 20:e lönegraden gällande) icke komma till användning.
Därest undantagsvis en placering i 25:e löneklassen icke skulle
medföra minst samma nettolön som befattningshavaren ägt åtnjuta å enskilt
apotek, synes departementschefen Kungl. Majit böra äga möjlighet att, örn
så finnes påkallat, bevilja arvodestillägg med skäligt belopp. Departementschefen
förutsätter, att vid bestämmandet av apotekarnas löneställning hänsyn
tages till de provisoriska lönetillägg, som må komma att utgå till befattningshavare
i statens tjänst.
För två av farmaceuterna, vilka skulle ha att närmast under chefen för
militärapoteket ansvara för omsättningen, respektive den övriga apoteksverksamheten,
har utredningen föreslagit arvode motsvarande lön i lönegraden
A 24. Farmacie kandidat skulle erhålla arvode, motsvarande lönen i lönegrad
A 15. Mot dessa förslag har departementschefen intet haft att erinra.
I övrigt skulle enligt departementschefens förslag grunderna för farmaceuternas
avlöningsförmåner bibehållas oförändrade.
Vad den lägre personalen angår, har departementschefen ansett sig böra
i huvudsak biträda utredningens förslag. Dock borde enligt departementschefen
lämpligt antal av de tio såsom extra ordinarie föreslagna apoteksbiträdena
placeras som extra tjänstemän. Vidare borde befattningen såsom
kassaförvaltare, vilken för närvarande är avsedd för en pensionerad underofficer,
ombildas till tjänst i lönegrad Eo 11 med civil innehavare. Departementschefens
ståndpunkt härutinnnan motiveras av att svårigheter mött att
för sysslan finna lämplig pensionsavgången underofficer. Göromålen fullgöras
för närvarande av en civil befattningshavare.
Utskottet vill erinra, att riksdagen numera godkänt av Kungl. Majit i propositionen
nr 11 föreslagna grunder för förrådsorganisation för vård och
omsättning av försvarets läkemedel. Genom denna nya organisation komma
militärapotekets arbetsuppgifter att bliva av annan art och omfattning än de
uppgifter, som vid apotekets inrättande kunde förutses. På grund härav och
då någon erfarenhet av apotekets verksamhet under fredsförhållanden icke
föreligger, är det givetvis förenat med svårigheter att med större grad av
noggrannhet nu bedöma apotekets personalbehov i fred. Vid den granskning,
utskottet underkastat den föreslagna personalstaten har det dock velat synas
utskottet, som örn den verkställda uppskattningen av personalbehovet bör
kunna godtagas och alltså läggas till grund för beslut i ämnet.
I fråga örn löneställningen för befattningshavarna vid militärapoteket synas
vad först angår föreståndaren för apoteket de på honom ankommande arbetsuppgifterna
motivera, att befattningen hänföres till lönegraden C 6. Utskottet
Utskottet.
126
Statsutskottets utlåtande nr 4.
tillstyrker alltså förslaget härom. För den övriga farmaceutiskt utbildade
personalen är det, såsom departementschefen framhållit, svårt att åstadkomma
en tillfredsställande lösning av lönespörsmålet med hänsyn till rådande principiella
olikheter mellan det statliga lönesystemet och apotekens. Beträffande
härvid framkomna olika förslag synas utskottet övervägande skäl tala för den
anordningen, att löneklassplaceringen bestämmes på sådant sätt, att befattningshavaren
erhåller minst den nettolön, som han skulle hava uppburit vid
anställning å enskilt apotek. Utskottet biträder sålunda departementschefens
uppfattning i detta spörsmål. Utskottet är vidare ense med departementschefen
om att vid tillämpning av den angivna regeln högre löneklass än den 25:e icke
bör komma till användning. Det torde dock få ankomma på Kungl. Majit att
bevilja arvodestillägg med skäligt belopp för det fall en placering i 25:e löneklassen
icke skulle medföra minst samma nettolön, som befattningshavaren
ägt åtnjuta å enskilt apotek. Beträffande löneställningen för de två närmast
under föreståndaren lydande apotekarna synes utskottet skäl tala för att desamma
i enlighet med departementschefens förslag erhålla arvode, motsvarande
lönen i lönegraden A 24. Ej heller torde något vara att erinra mot att
farmacie kandidat erhåller arvode, motsvarande lönen i lönegrad A 15.
Departementschefens förslag i fråga örn löneställningen för den lägre personalen
synes kunna godtagas.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) fastställa följande personalförteckning för militärapoteket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat. Lönegrad
1 chef för militärapoteket ....................................... C 6
2 apotekare, arvode ................................................ A 24
6 apotekare, arvode ................................................ A 20
2 farmacie kandidater, arvode ................................. A15
Anni. Från arvodena skall avdrag göras med belopp motsvarande tjänsteocb
familjepensionsavdragen för vederbörlig lönegrad, minskat med ett
belopp motsvarande vad vederbörande visar sig hava utgivit i personliga
pensionsavgifter för egen och efterlevandes pensionering till apotekarpensioneringsfonderna
jämlikt kungl, brev den 3 augusti 1929 angående pensionering
av apotekens farmaceutiska personal samt reglementet den 1 juli
1940 för apotekarkårens livränte- och pensionskassa.
b) medgiva, att den farmaceutiska personalen vid militärapoteket
må placeras i löneklass och komma i åtnjutande av lönetillägg
enligt de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 4 januari 1946 förordade grunderna;
c) godkänna följande avlöningsstat för militärapoteket, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Statsutskottets utlåtande nr 4. 127
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis kronor 13 100
2. Arvoden motsvarande löner till i personalförteckningen
upptagna apotekare och farmacie
kandidater, förslagsvis .............................. » 78 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ » 5 750
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................................................ » 98 000
Anni. Denna anslagspost må icke utan Kungl. Maj:ts
medgivande överskridas.
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ » 28 800
Summa kronor 223 650
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis ............. kronor 3 650
Nettoutgift kronor 220 000
d) till Militär apoteket: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 220 000 kronor.
163:o) Militärapoteket: Omkostnader. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 167, s. 325—328) att till Militärapoteket: Omkostnader för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 42 500 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 330 000
kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att kostnaden för militärapotekets varuanskaffning
— avseende läkemedel, råvaror till sådana och emballage — samt
distribution böra bestridas från ett särskilt anslag. Det nya anslaget föreslås
skola uppdelas på två förslagsvis upptagna poster, det ena för inköp av läkemedel
till försäljning jämte emballage och distribution och den andra för
inköp av läkemedel motsvarande kassationen. Utgifterna för läkemedelsanskaffningen
beräknas till 650 000 kronor.
Utskottet tillstyrker, att den i omkostnadsstaten uppförda posten till varuanskaffning
utbrytes ur omkostnadsanslaget och att särskilt anslag med av
departementschefen föreslaget belopp uppföres för ändamålet. Härom kommer
utskottet att göra hemställan under nästföljande punkt.
Då den verkställda anslagsberäkningen under förevarande punkt icke givit
utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Militärapoteket: Omkostnader för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 42 500 kronor.
Utskottet.
128
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
Utskottet.
164:o) Militärapoteket: Anskaffning av läkemedel m. m. Under hänvisning till
vad utskottet under närmast föregående punkt anfört får utskottet i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 168, s. 328) hemställa,
att riksdagen må till Militärapoteket: Anskaffning av läkemedel
m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 650 000
kronor.
165:o) Medicinska specialundersökningar m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 169, s. 328 och 329) att till Medicinska specialundersökningar
m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 88 000 kronor.
A riksstaten för innevarande budgetår har uppförts ett förslagsanslag av
33 000 kronor till sero-bakteriologisk verksamhet. För nästa budgetår räknas
med oförändrat anslagsbelopp för detta ändamål. Departementschefen föreslår,
att å riksstaten anvisas medel, 55 000 kronor, för bestridande av kostnaderna
för ögon- och öronundersökningar av viss för särskild utbildning avsedd
personal. Det har synts departementschefen lämpligt, att å riksstaten anvisas
ett för båda ifrågavarande ändamål gemensamt förslagsanslag, betecknat Medicinska
specialundersökningar m. m.
Utskottet tillstyrker, att medel för här ifrågavarande ändamål anvisas under
ett gemensamt anslag, och har icke något att erinra mot beräkningen av detsamma.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Medicinska specialundersökningar m. m.
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 88 000 kronor.
Försvarets tandvård.
166:o) Försvarets tandvård: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 170, s. 330—333) att till Försvarets tandvård: Avlöningar för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 610 000 kronor.
I enlighet med beslut av 1945 års riksdag (propositionen nr 171; riksdagens
skrivelse nr 429) har tandvården inom försvaret — vilken enligt 1943 års
riksdags beslut givits en provisorisk, främst för beredskapsförhållanden avsedd
organisation — från och med innevarande budgetår erhållit en fastare organisation.
De årliga kostnaderna härför ha beräknats till 875 000 kronor, varav
610 000 kronor till avlöningar och 265 000 kronor till omkostnader. För innevarande
budgetår har därjämte anvisats ett anslag å 36 000 kronor till engångsanskaffning
av materiel.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, som innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försvarets tandvård: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 610 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
129
167:o) Försvarets tandvård: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majda
förslag (punkt 171, s. 333), som innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Försvarets tandvård: Omkostnader för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 265 000 kronor.
Försvarets bostadsanskaffningsnämnd.
168:o) Försvarets bostadsanskaffningsnämnd: Avlöningar. Kungl. Hajd har
föreslagit riksdagen (punkt 172, s. 333—336) att till Försvarets bostadsanskaffningsnämnd:
Avlöningar för budgetaret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
89 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 89 000 kronor.
Departementschefen har för nästa budgetår räknat med i huvudsak oförändrad
personalorganisation inom nämnden. Med hänsyn till den minskade
omfattning, som nämndens byggnadsverksamhet beräknas få under nästa budgetår,
kominer visserligen behovet av personal för planerings- och kontrollverksamhet
att nedgå. Enär emellertid kostnaderna för denna personals avlöning
bestridas från byggnadsanslag, föranleder minskningen av nämnda personal
ingen motsvarande minskning av medelsbehovet under förevarande
anslag.
Det Kungl. Maj:t av 1945 års riksdag givna bemyndigandet att medgiva
överskridande av anslaget för bestridande av vissa avlömngskostnader har
synts departementschefen böra gälla även såvitt avser anslaget för nästa
budgetår.
Bostadsanskaffningsnämnden har hemställt örn en anslagshöjning med
16 000 kronor för bestridande av avlöningar till personal, som regelmässigt
avlönas från byggnadsanslag, för den tid som åtgår för sådana utredningsarbeten,
som icke resultera i något byggnadsanslag. Departementschefen har
förordat, att dylika avlöningskostnader liksom hittills få bestridas av tillgängliga
byggnadsanslag. Departementschefen förutsätter härvid, att nämnden
låter sig angeläget vara att i görligaste mån begränsa dessa kostnader.
Utskottet finner sig böra tillstyrka, att anslaget för nästa budgetår bestämmes
till oförändrat belopp. Utskottet vill vidare förorda, att i likhet
med vad fallet varit för innevarande budgetår anslaget må enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande överskridas för bestridande av avlöningskostnader, som befinnas
oundgängligen erforderliga för slutförandet av utredningsarbetet beträffande
överföring av vissa iastigheter till försvarets bostadsanskaffningsfond. Av
annan anledning än den nu nämnda synes anslaget icke böra fa överskridas.
Kungl. Majit bör emellertid äga att inom anslagets ram medgiva jämkningar
i de för nämndens personal gällande avlöningsbestämmelserna.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
Utskottet.
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 4.''
776 46 9
130
Statsutskottets utlåtande nr 4.
att riksdagen må till Försvarets bostadsanskaffningsnämnd:
Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
89 000 kronor.
169:o) Försvarets bostadsanskaffningsnämnd: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Majis förslag (punkt 173, s. 336), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försvarets bostadsanskaffningsnämnd:
Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
30 000 kronor.
Inskrivningsväsendet.
170.o) Inskrivningskostnader. Specialundersökning av vissa inskrivningsskyldiga
m. m.^ Med tillstyrkande av Kungl. Majis förslag (punkterna 174 och 175,
s. 337), vilka innebära oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa
a) till Inskrivningskostnader ett förslagsanslag av 200 000
kronor;
b) till Specialundersökning av vissa inskrivningsskyldiga m. m.
ett förslagsanslag av 25 000 kronor.
171:o) Vård och underhåll av adresseringsmaskinerm. m. I överensstämmelse
med Kungl. Majis förslag (punkt 176, s. 337 och 338), vilket i förhållande till
motsvarande anslag för löpande budgetår innebär en minskning med 5 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vård och underhåll av adresseringsmaskiner
m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 95 000 kronor.
172:o) Maskinella anordningar för de värnpliktigas redovisning m. m. Kungl.
Maji har föreslagit riksdagen (punkt 177, s. 338—340) att till Maskinella anordningar
för de värnpliktigas redovisning m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av 230 000 kronor.
För här ifrågavarande ändamål hava tidigare anvisats sammanlagt 2 530 000
kronor.
För anskaffning av maskiner och övrig materiel för nytillkomna truppregistreringsmyndigheter
samt för utbyte av vissa förvaringsskåp har departementschefen
för nästa budgetår räknat med ett belopp av 120 000 kronor. Härutöver
har ett belopp av 110 000 kronor beräknats erforderligt för slutlig
reglering av den ursprungliga maskinanskaffningen.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
131
Utskottet tillstyrker den äskade medelsanvisningen och hemställer alltså,
att riksdagen må till Maskinella anordningar för de värnpliktigas
redovisning m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 230 000 kronor.
173:o) Inskrivningsrådet. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 178, s. 340 och 341), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Inskrivningsrådet för budgetåret 1946/47
anvisa ett anslag av 6 000 kronor.
Avveckling av beredskapen m. m.
174:o) Avveckling av beredskapen m. m. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning
örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 179) kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket härmed
anmäles.
Diverse.
175:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas delfond.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 180, s. 343) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbyggnadernas delfond för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 35 000 kronor.
176:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond.
I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 181, s. 343) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 564 000 kronor.
177:o) Ersättning till försvarets fastighetsfond: Arméns delfond. Ersättning till
försvarets fastighetsfond: Marinens delfond. Ersättning till försvarets fastighetsfond:
Flygvapnets delfond. Beträffande Kungl. Maj:ts framställningar örn anslag
till ifrågavarande ändamål (punkt 182) har riksdagen redan fattat beslut
(statsutskottets utlåtande nr 62), varom utskottet velat här
erinra.
178:o) Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets fabriksverk. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 183, s. 344), vilket innebär
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
Utskottet.
132
Statsutskottets utlåtande nr 4.
TJtskottet.
att riksdagen må till Bestridande av beredskapskostnader vid
försvarets fabriksverk för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 000 kronor.
179:o) Ersättning för automobilskatt. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 184, s. 344 och 345) att till Ersättning för automobilskatt för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1000 000 kronor.
Anslaget har å riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett belopp
av 2 700 000 kronor.
Den av arméförvaltningen för nästa budgetår framlagda anslagsberäkningen
slutar på ett belopp, 850 000 kronor, som med icke mindre än 1850 000
kronor understiger det för innevarande budgetår anvisade anslaget. Minskningen
förklaras därav, att efter beredskapens avveckling antalet bilar inom
krigsmakten kunnat avsevärt nedbringas. Vid beräkningen av anslaget för
innevarande budgetår, liksom för de närmast föregående budgetåren, har
således hänsyn tagits till de bilar, som anskaffats speciellt för beredskapsändamål.
Departementschefen har framhållit, att riksstaten, och därmed
även försvarsbeslutets kostnadsram, härigenom kommit att belastas med
avsevärda utgifter av beredskapsnatur. Därest medel för dessa utgifters
bestridande skulle ha ställts till förfogande i annan ordning, torde, framhåller
departementschefen vidare, anslagen för budgetåren 1942/46 ha kunnat
bestämmas till belopp, som med sammanlagt minst 6 000 000 kronor understigit
de för dessa budgetår i verkligheten anvisade anslagen.
Enligt av arméförvaltningen sedermera lämnad uppgift kan medelsbehovet
under anslaget för nästa budgetår med beaktande av beslutade begränsningar
av den militära fordonsparken men med oförändrade beräkningsgrunder
i övrigt numera beräknas till omkring 700 000 kronor. Med hänsyn
till den av 1945 års riksdag beslutade höjningen av fordonsskatten med omkring
40 % har departementschefen emellertid ansett anslaget böra undergå
en motsvarande förhöjning. Med hänsyn härtill har departementschefen beräknat
medelsbehovet under anslaget till i runt tal 1 000 000 kronor. Enligt
departementschefen syntes det få ankomma på Kungl. Majit att efter förslag
av arméförvaltningen bestämma genomsnittligt skattebelopp för avsedda
motorfordonsgrupper.
Den mot skattehöjningen svarande anslagshöjningen, omkring 300 000
kronor, är, framhåller departementschefen, närmast att betrakta som en prisstegring.
Med hänsyn till skattehöjningens samband med den vid behandlingen
i det föregående av vissa övnings- m. fl. anslag berörda sänkningen
av bensinskatten har departementschefen dock ansett sig böra räkna med att
anslaget i dess helhet skall belasta försvarsbeslutets kostnadsram.
Utskottet har ansett sig böra godtaga den verkställda anslagsberäkningen
och har intet att erinra mot vad departementschefen i samband därmed
anfört.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
133
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Ersättning för automobilslcatt för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.
180:o) Ersättning för rustning och rotering. I enlighet med Kungl. Majda
förslag (punkt 185, s. 345 och 346), vilket innebär en med 10 000 kronor
minskad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning för rustning och rotering för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.
181 :o) Resestipendier. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 186,
s. 346 och 347) att till Resestipendier för budgetåret 1946/1947 anvisa ett
reservationsanslag av 15 000 kronor.
Då till följd av krigsförliållandena utländska resor under de senaste åren
kunnat äga rum endast i ytterligt begränsad omfattning samt till följd härav
icke obetydliga reservationer å anslaget uppstått, har detsamma för innevarande
budgetår upptagits med allenast ett formellt belopp av 100 kronor.
I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har försvarets civilförvaltning
med hänsyn till att reservationen å anslaget vid ingången av innevarande
budgetår utgjort i runt tal 50 600 kronor hemställt, att anslaget jämväl för
nästa budgetår måtte upptagas med ett formellt belopp av 100 kronor.
Sedermera har emellertid civilförvaltningen i annat sammanhang framhållit,
att efter senaste budgetårsskiftet i åtskilliga fall, där framställningar
gjorts örn anvisande av medel för utländska resor, vederbörande tilldelats
bidrag till icke obetydliga belopp från förevarande anslag. Den vid budgetårsskiftet
förefintliga reservationen hade härigenom kraftigt minskats. Härtill
komme, att i nuvarande läge ytterligare önskemål om medel för utrikes
resor kunde antagas framkomma. Med hänsyn härtill syntes det, för att
nödiga medel för ändamålet skulle finnas tillgängliga under nästa budgetår,
bliva nödvändigt med en förstärkning av anslaget för sagda budgetår.
Departementschefen har i denna anslagsfråga anfört följande.
Kungl. Majit har på senaste tiden i åtskilliga fall medgivit personal tillhörande
försvaret att företaga resor till utlandet för att därstädes taga del
av vunna erfarenheter beträffande nya konstruktioner m. m. För kostnadernas
bestridande ha därvid i flera fall medel från vederbörligt anskaffningsanslag
tagits i anspråk. Resor av angivet slag lia visat sig synnerligen
värdefulla, och jag förutsätter, att kostnaderna för sådana resor jämväl fortsättningsvis
efter prövning av Kungl. Majit få bestridas från sakanslag.
Förevarande anslag är avsett för lämnande av bidrag till bestridande av
kostnader för resor i mera allmänt studiesyfte. Da under innevarande
budgetår anspråk å sådana bidrag redan gjorts i betydande utsträckning,
kan det förväntas att den vid ingången av budgetåret förefintliga reservationen
å anslaget till stor del kommer att ha förbrukats före ingången av
nästa budgetår. Med hänsyn härtill synes det icke vara tillfyllest, att anslaget,
såsom civilförvaltningen i sina anslagsäskanden föreslagit, jämväl för
134
Utskottet.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
nästa budgetår upptages med ett allenast formellt belopp. Jag förordar,
att anslaget för detta budgetår uppföres med ett belopp av 15 000 kronor,’
varvid jag emellertid förutsätter, att — därest nämnda belopp skulle visa
sl?.11. 6 förslå anslaget till extra utgifter får, med iakttagande av största
m oj liga återhållsamhet, tagas i anspråk för ändamålet.
Utskottet bar funnit sig böra tillstyrka den under förevarande punkt
äskade medelsanvisningen. Mot vad departementschefen i samband med
anslagsberäkningen anfört har utskottet intet att erinra.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Resestipendier för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av 15 000 kronor.
182:o) Fritidsundervisning. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 187, s. 347), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Fritidsundervisning för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 185 000 kronor.
183:o) Försvarsupplysning. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt
188, s. 347—365) att till Försvarsupplysning för budgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av 115 000 kronor.
Försvarets upplysningsutredning har den 1 maj 1945 framlagt betänkande
och förslag rörande upplysningsverksamhet örn och inom försvaret (SOU
1945: 21).
Efter att hava lämnat en redogörelse för utredningens betänkande och
däröver avgivna utlåtanden (s. 350—361) har departementschefen anfört följande.
Det betänkande rörande upplysningsverksamheten örn och inom försvaret,
för vilket en kortfattad redogörelse lämnats i det föregående, tar såsom av
det sagda framgår sikte på två skilda spörsmål. I anslutning till de upplysningsutredningen
lämnade direktiven framläggas i betänkandet förslag som
åsyfta en utvidgning på bredden och djupet av såväl för allmänheten avsedd
upplysning örn försvaret som för försvarets fast anställda personal avsedd
upplysning i samhällsfrågor. Som konsekvenser av dessa förslag förordas i
betänkandet vidare inrättandet inom försvarsstaben av en sektion III, bestående
av sektionschef och tre avdelningar — en press-, en upplysnings- och
en personalvårdsavdelning -— samt ombildande av den nuvarande försvarsväsendets
personalvårdsnämnd till försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd
med utvidgat antal representanter för olika intressen.
Det sammanlagda behovet av anslagsmedel för upplysning örn och inom
försvaret har såsom av den lämnade redogörelsen framgår beräknats till 145 000
kronor per år. Kostnaderna för den på angivet sätt omorganiserade delen av
försvarsstaben ha uppskattats till i runt tal 89 000 kronor per år _ vilket
belopp med omkring 6 000 kronor understiger de nuvarande kostnaderna —
medan årskostnaderna för nämndorganisationen beräknats till 12 700 kronor
mot för närvarande 9 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
135
Bland de hörda myndigheterna och organisationerna råder i stort sett enighet
om behovet av åtgärder i de av upplysningsutredningen angivna riktningarna.
På en del punkter ha dock avvikande meningar framkommit. Särskilt
gäller detta principerna för utformningen av det ledande organet.
För egen del har jag blivit övertygad örn behovet av åtgärder i syfte att
bland allmänheten sprida ökad kännedom örn försvarets verksamhet. Härigenom
kan det bli möjligt att skingra missuppfattningar, som kunna uppkomma
på detta område, och skapa ökad förståelse för försvarets syften och
behov. En ovillkorlig förutsättning måste dock vara att denna upplysningsverksamhet
sker objektivt och neutralt och att de medel, som ställas till förfogande,
icke på något sätt användas för att giva en felaktig eller missvisande
bild av förhållandena på detta område. Det synes mig även uppenbart, att
ökad uppmärksamhet måste skänkas åt informationen bland försvarets personal
örn samhällsförhållanden och samhällsfrågor. När jag alltså i princip
ansluter mig till de sakkunnigas förslag, finner jag det å andra sidan erforderligt,
att man på båda dessa områden framgår med en viss försiktighet. . Verksamheten
— såväl den utåt- som den inåtriktade -— bör alltså successivt utbyggas
i den mån erfarenheterna visa sig gynnsamma, Detta leder till att jag
icke är beredd att redan för nästa budgetår förorda en medelsanvisning av den
omfattning som av de sakkunniga föreslagits och i många remissyttranden förordats.
Av samma skäl finner jag det vara av vikt att medelsanvisningen från
början icke alltför hårt bindes vid bestämda ändamål. En viss rörelsefrihet
synes böra tillkomma Kungl. Majit liksom myndigheterna vadbeträffar användningen
av de medel som finnas böra ställas till förfogande. Fad detaljerna
i de sakkunnigas förslag beträffar anser jag mig böra från dessa förutsättningar
anföra följande.
I likhet med utredningen finner jag det lämpligt att den av enskilda sammanslutningar
bedrivna upplysningsverksamheten understödjes dels genom att
lämplig personal och materiel ställas till förfogande av de militära myndigheterna,
dels genom direkt medelsanvisning.
Vad den första av de nu nämnda frågorna beträffar, torde, därest riksdagen
icke har något att erinra däremot, medgivande böra lämnas militära föreläsare
att i den män behov därav föreligger använda tjänstetid med bibehållna löneförmåner
för medverkan i försvarsupplysning. Några konsekvenser av ett
dylikt medgivande torde icke behöva uppkomma inom andra delar av statsförvaltningen.
De militära föreläsningarna torde, såsom från flera håll föreslagits,
böra inordnas i den allmänna föreläsningsverksamhetens s. k. centralbyråkataloger.
Behovet av medel för direkt understödjande av folkbildningsorganisationer,
försvarsföreningar m. fl., som bedriva försvarsupplysning, ha de sakkunniga
beräknat till 50 400 kronor. I huvudsak har jag intet att erinra mot denna beräkning
men anser — under hänvisning till vad jag i det föregående anfört —-att ställning icke nu bör tagas till frågan örn medelsanvisningens storlek. Inom
ramen av det belopp som av mig i det följande beräknas för upplysningsverksamhet
i allmänhet torde för dessa särskilda ändamål få avses de medel, som
finnas böra och kunna ställas till förfogande.
Upplysningsutredningen har ägnat ingående uppmärksamhet åt frågan örn
inrättandet av en ny sektion lil i försvarsstabens fredsorganisation jämte vissa
i samband härmed stående förslag om den inre organisationen av till denna
sektion hörande avdelningar. Till dessa förslag, vilka i första hand torde böra
prövas av försvarskommittén, anser jag mig icke kunna nu taga slutlig ställning.
Jag förutsätter, att tills vidare den nuvarande ordningen på detta
område får bli gällande. Frågan örn personalvårdsnämndens ombildning
till en försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd synes böra ytter
-
136
Statsutskottets utlåtande nr 4.
ligare övervägas. Finnes en sådan ombildning böra ske oell i samband
därmed en utökning av antalet ledamöter i nämnden böra vidtagas — i denna
fråga torde det få ankomma på Kungl. Majit att fatta beslut — synas de härav
föranledda merkostnaderna kunna bestridas inom ramen av det anslag, från
vilket kostnaderna för nämnden nu bestridas.
För verksamheten vid försvarsstabens nuvarande pressorgan (anordnande
av pressbesök, tidningsprenumeration, text- och bildtjänst m. m.) torde, såsom
utredningen föreslagit, särskilda medel böra beräknas. Härför ha de sakkunniga
funnit ett belopp av 10 000 kronor erforderligt.
Till det föreslagna anslagsbeloppet å 18 000 kronor till kontaktverksamhet
ställer jag mig tveksam. Jag vill emellertid med hänsyn till vad jag i det
föregående anfört icke motsätta mig, att försök sker på detta område, varvid
tyngdpunkten torde böra läggas vid anordnande av utställningar, demonstrationer
och dylikt.
Vidkommande härefter de av upplysningsutredningen framlagda synpunkterna
och förslagen rörande undervisningen vid försvarets skolor i stats- och
samhällslära kan jag i allt väsentligt giva dem min anslutning. Flertalet av
dessa spörsmål torde i andra sammanhang komma att anmälas för Kungl.
Majit, varvid de nu framförda synpunkterna få beaktas. Såsom jag redan anfört
vid behandlingen av försvarets läroverks avlöningsanslag har jag intet att
erinra mot den föreslagna frivilliga extra undervisningen i samhällslära vid
läroverket. Jag har jämväl föreslagit anvisande av erforderliga medel under
sistnämnda anslag och läroverkets omkostnadsanslag till bestridande av de med
berörda undervisning förenade kostnaderna. I detta sammanhang vill jag erinra,
att överbefälhavaren i skrivelse den 10 oktober 1945 hemställt, att Kungl.
Majit måtte anvisa 50 000 kronor för bestridande av kostnader för undervisning
i medborgarkunskap åt värnpliktiga. Av framställningen inhämtas, att
viss undervisning på detta område försöksvis anordnats inom kustartilleriet
och att värdefulla resultat uppnåtts. Kostnaderna för undervisning av detta
slag vid samtliga försvarsgrenar ha beräknats till i runt tal 220 000 kronor
per år. Av det nu av överbefälhavaren äskade anslagsbeloppet, 50 000 kronor,
belöper en väsentlig del på kostnader för utbildning av militära lärare för
denna undervisning, överbefälhavaren har ansett det vara av vikt att undervisningen
redan nu anordnas på det att 1945 års försvarskommitté måtte kunna
grunda ett ställningstagande i frågan på de erfarenheter som under försökstiden
vinnas. För egen del finner jag det i hög grad önskvärt, om en systematisk
och relativt omfattande undervisning i medborgarkunskap kunde anordnas
för de värnpliktiga. De hittills föreliggande erfarenheterna ha även utvisat,
att denna undervisning omfattats med det allra största intresse av eleverna.
Jag finnér det även i och för sig lämpligt att undervisningen i viss utsträckning
skötes av militära lärare, då härigenom skulle främjas vissa av de syften som
ligga till grund för upplysningsutredningens förslag. Då det är av värde, att
ytterligare erfarenheter i dessa frågor erhållas, har jag intet att erinra mot
att medel nu anvisas för en fortsatt försöksverksamhet på detta område efter i
huvudsak de riktlinjer som angivits i överbefälhavarens framställning. Medelsanvisningen
för nästa budgetår synes emellertid böra begränsas till 25 000
kronor. Det bör ankomma på försvarskommittén att överväga frågan om
möjligheterna att för framtiden bekosta sådan utbildning inom ramen för de
medel som bliva för försvaret tillgängliga.
Jag har icke något att invända mot de sakkunnigas förslag att anslagsmedel
beräknas för prenumeration å vissa tidskrifter, korrespondenskurser i samhälls
frågor
samt föreläsningar i inrikes- och utrikespolitiska frågor. Härför har
upplysningsutredningen enligt det föregående beräknat tillhopa (4 600 + 5 000
-f 5 000 + 7 000 =) 21 600 kronor. Till frågan om omorganisation av arméns
Statsutskottets utlåtande nr 4.
137
brevskola till en försvarets brevskola är jag, såsom framgår av vad jag anfört
vid behandlingen av arméns undervisningsanslag, icke beredd att nu taga
Jag finner det i viss mån tveksamt huruvida den av upplysningsutredningen
ifrågasatta vistelsen för ett antal officerare vid folkhögskola kan förväntas giva
ett för försvaret i dess helhet så värdefullt resultat, att de härmed förenade
kostnaderna kunna vara motiverade. Det synes mig erforderligt, att denna
fråga ytterligare överväges, lämpligen genom chefens för försvarsstaben försorg,
varvid det nu föreliggande förslaget och de däröver avgivna yttrandena
böra tjäna till ledning. .. ,
Under beredskapstiden har det visat sig lämpligt att genom en särskild tidskrift
giva befäl och trupp en orientering i militära frågor och i samhallssporsmål.
Denna tidskrift — Aktuell orientering — har utgivits genom försvarsstabens
försorg och skulle vid bifall till de sakkunnigas förslag aven fortsättningsvis
utgivas. I avbidan på närmare prövning av denna fråga bär Kungl.
Majit medgivit, att publikationen må tills vidare under budgetåret 194o/4b utgivas
och att kostnaderna må utgå av fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter.
Tidskriften benämnes numera Kontakt med krigsmakten. Jag delar de
sakkunnigas mening att skäl föreligga för fortsatt utgivande av tidskriften.
Närmare erfarenheter torde emellertid böra avvaktas, innan denna fråga slutligt
avgöres. Jag föreslår, att medel för tidskriftens utgivande beraknas i varje
fidi för nästa budgetår och att kostnaderna — 35 000 kronor må utgå av
det av mig i det följande äskade anslaget.
Kostnaderna för vidtagande av de åtgärder som av mig i det föregående förordats
och som icke avses skola i annan ordning tillgodoses uppgå till (50 400 +
10 000 + 18 000 + 25 000 + 21 600 + 35 000 =) i avrundat tal sammanlagt
160 000 kronor. Dessa utgifter torde böra bestridas från ett gemensamt anslag
benämnt försvarsupplysning av reservationsanslags natur och uppfört under
fjärde huvudtitelns rubrik E. Diverse. Med hänsyn till vad av mig inledningsvis
under denna punkt yttrats torde dock anslaget för nästa budgetår bora begränsas
till 115 000 kronor, att utgå med den fördelning som av Kungl. Majit
efter närmare övervägande bestämmes. Jag förutsätter dock harvid, att ett
belopp av 25 000 kronor skall avses för undervisningen i medborgarkunskap.
Till frågan örn anvisande av medel för försvarsfilm återkommer jag i anna
sammanhang. .... . . „ , i
Såsom av redogörelsen för de sakkunnigas betänkande Damgar ha de sakkunniga
framlagt förslag till åtskilliga ytterligare åtgärder på förevarande
område, vilka dock icke synas i huvudsak kräva särskild medelsanvisning och
därför icke torde behöva i detta sammanhang upptagas till närmare dryftande.
Det lärer få ankomma på Kungl. Majit att efter förslag av chefen for försvarsstaben
meddela de föreskrifter och vidtaga de åtgärder i övrigt, som de
framlagda förslagen kunna föranleda.
Utskottet delar departementschefens uppfattning, att behov föreligger av
åtgärder i syfte att bland allmänheten sprida kännedom om försvarets verksamhet,
ävensom att ökad uppmärksamhet måste skänkas åt information
bland försvarets personal örn samhällsförhållanden och samhällsfrågor. Departementschefen,
som i princip anslutit sig till utredningens förslag, har
emellertid funnit det erforderligt att på ifrågavarande områden framgå
med viss försiktighet och därför föreslagit att verksamheten utbygges successivt
i den måll erfarenheterna visa sig gynnsamma. Utskottet finner vad
departementschefen sålunda anfort välbetänkt oell ansluter sig härtill.
Utskottet
138
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet vill icke framställa någon erinran mot att medgivande får lämnas
militära föreläsare att i den mån behov därav föreligger använda tjänstetid
med bibehållna löneförmåner för medverkan i försvarsupplysning. Några
konsekvenser härav inom andra delar av statsförvaltningen torde, såsom av
departementschefen framhållits, icke behöva befaras.
Det synes kunna anförtros åt Kungl. Maj:t att — därest ytterligare överväganden
skulle giva vid handen att försvarsväsendets personalvårdsnämnd
bör ombildas till en försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd och i
samband därmed en utökning av antalet ledamöter i nämnden vidtages —
meddela beslut härom. Utskottet förutsätter emellertid, att de merkostnader,
som må föranledas av ett sådant beslut, kunna rymmas inom ramen för det
anslag, från vilket kostnaderna för nämnden nu bestridas.
Kungl. Majis förslag i övrigt har icke givit utskottet anledning till erinran
eller särskilt uttalande.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Försvarsupplysning för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av 115 000 kronor.
184:o) Personalvårdsverksamhet. Med tillstyrkan av Kungl. Majis förslag
punkt 189, s. 3b5 och 366), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Personalvårdsverksamhet för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 85 000 kronor.
185:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, I enlighet med Kungl.
Majis förslag (punkt 190, s. 366), vilket i förhållande till medelsanvisningen
för innevarande budgetår innebär en ökning av anslaget med 100 000 kronor,
föranledd av att ett flertal förhållandevis kostnadskrävande utredningar kunna
beräknas pågå inom försvarsdepartementet under nästa budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen ma till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
350 000 kronor.
186:o) Planering av allmänna arbeten. I överensstämmelse med Kungl. Majis
förslag (punkt 191, s. 366 och 367) och under erinran, att till planering av
allmänna arbeten, avsedda att ingå i investeringsreserv, å tilläggsstat I till
nksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 1 000 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Planering av allmänna arbeten för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 1 300 000 kronor.
187:o) Historik över den militära försvarsberedskapen m. m. Med tillstyrkan
av Kungl. Majis förslag (punkt 192, s. 367—369) och under erinran, att riks
-
139
Statsutskottets utlåtande nr 4.
dagen å tilläggsstat II till riksstaten för löpande budgetår för ifrågavarande
ändamål anvisat ett reservationsanslag av 55 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Historik över den militära för sv ar sier edskapen
m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 30 000 kronor.
188:o) Premier för innehav av vissa automobiler. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 193, s. 369 och 370), vilket i förhållande till motsvarande
anslag för löpande budgetår innebär oförändrat anslagsbelopp, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Premier för innehav av vissa automobiler
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
100 kronor.
189:o) Reglering av skador i följd av trafik med försvarets motorfordon.
Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 194, s. 370 och 371) att till
Reglering av skador i följd av trafik med försvarets motorfordon för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 125 000 kronor.
Anslaget har å riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett
belopp av 100 000 kronor.
Utgifterna under detta anslag lia, framhåller departementschefen, de
senaste budgetåren med hänsyn till beredskapsförhållandena överstigit de
för respektive budgetår anvisade anslagsbeloppen. Salunda utgjorde nettoutgifterna
för budgetåret 1944/45 omkring 290 000 kronor, varav det anslaget
överskjutande beloppet, 190 000 kronor, avförts fran förskottsstat.
Den militära trafiken har genom beredskapens upphörande från och med
innevarande budgetår undergått en avsevärd minskning. Emellertid har ett
stort antal från beredskapstiden kvarstående skaderegleringsfall beräknats
komma att först efter hand regleras, vilket förutsetts föranleda ökad belastning
på förevarande anslag tämligen lång tid efter beredskapens upphörande.
I nuvarande läge är det, framhåller departementschefen, svårt att överblicka
medelsbehovet. En höjning av anslaget till 125 000 kronor syntes emellertid
tillrådlig. Det belopp, varmed medelsanvisningen överstege innevarande
budgetårs, vore enligt departementschefen motiverat av förhållandena under
den förstärkta försvarsberedskapen och borde icke belasta försvarsbeslutets
kostnadsram.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran vare sig mot den verkställda
anslagsberäkningen eller mot vad departementschefen i samband därmed
anfört, får hemställa,
att riksdagen må till Reglering av skador i följd av trafik
med försvarets motorfordon för budgetåret 1946/47 anvisa ett
förslagsanslag av 125 000 kronor.
Utskottet.
140
Statsutskottets utlåtande nr 4.
190:o) Utredningar rörande markförvärv m. m. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 195, s. 371 och 372), vilket i förhållande till det för
löpande budgetår anvisade anslaget innebär en minskning med 5 000 kronor,
beroende dels på å anslaget förefintliga reservationer, dels ock på att behovet
av utredningar förutsetts komma att nedgå, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utredningar rörande markförvärv m. m.
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 10 000
kronor.
191:o) Försvarsfilm. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
196, s. 372), vilket i förhållande till anslaget för innevarande budgetår innebär
en minskning med 30000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försvarsfilm för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av 165 000 kronor.
192:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 197, s.
372), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av 450 000 kronor.
193:o) Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.
Omskolning av i militärtjänst skadade. Beträffande Kungl. Maj:ts
framställningar örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkterna 198 och
199) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,
vilket härmed
anmäles.
194:o) Ersättning för skada till följd av olycksfall, som förorsakats av krigsförhållandena
under 1914—1919 års världskrig. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 200, s. 373 och 374), vilket i förhållande till motsvarande
anslag för löpande budgetår innebär en av den beräknade belastningen å
anslaget föranledd minskning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning för skada till följd av olycksfall,
som förorsakats av krigsforhållandena under 1914—1919 års
världskrig, för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
40 000 kronor.
195:o) Vissa ersättningar för inskränkningar i förfoganderätten till fast egendom.
Med tillstyrkande av Kungl. Majrts förslag (punkt 201, s. 374), vilket innebär
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa ersättningar för inskränkningar
* förfoganderätten till fast egendom för budgetåret 1946/47 an
visa
ett förslagsanslag av 10 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
141
196:o) Skärmbildsundersökningar av värnpliktiga m. fl. Beträffande Kungl.
Maj:ts framställning om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 202)
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket
härmed
anmäles.
197:o) Militärpsykiatriska undersökningar av värnpliktiga. I överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 203, s. 375) och under erinran, att riksdagen
för ifrågavarande ändamål å tilläggsstat I till riksstaten för innevarande
budgetår anvisat ett förslagsanslag av 70 000 kronor, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må till Militärpsykiatriska undersökningar av
värnpliktiga för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 75 000 kronor.
198:o) Ersättning till domänfonden för vissa utgifter. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 204, s. 375—377) att till Ersättning till domänfonden
för vissa utgifter för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 12 500 kionoi.
Sedan 1933 års riksdag (proposition nr 131; riksdagens skrivelse nr 98)
å riksstaten för budgetåret 1933/34 under fjärde huvudtiteln anvisat ett extra
reservationsanslag av 31 500 kronor för ordnande av förläggning för samvetsömma
värnpliktiga för utdikning av vissa delar av Basarmyren i Fredrika
socken av Västerbottens län, uppdrog Kungl. Majit genom brev den 21 april
1933 åt domänstyrelsen att genom jägmästaren i Fredrika revir handhava
ledningen av ifrågavarande utdikningsföretag. I samma brev föreskrev
Kungl. Majit bland annat, att utgifterna för vederbörliga förberedande åtgärder
för utdikningsföretagets verkställande ävensom för arbetsredskap,
materiel och dylikt skulle av domänstyrelsen tills vidare förskjutas för att
sedermera, efter utdikningsföretagets avslutande, hos Kungl. Majit anmälas
till ersättande. Sedermera medgav Kungl. Majit dels den 18 augusti 1933,
att kostnaderna för indragande av telefon vid den för utdikningsföretaget
anordnade förläggningen finge av domänstyrelsen förskjutas och frågan örn
kostnadernas ersättande sedermera underställas Kungl. Majits prövning, dels
ock den 29 september 1933 att ersättning enligt vissa grunder för egen
velociped finge utgå till ifrågavarande värnpliktiga, varvid Kungl. Majit
tillika föreskrev, att härav föranledda kostnader skulle av domänstyrelsen
tills vidare förskjutas för att sedermera hos Kungl. Majit anmälas till ersättande.
Sedan berörda utdikningsföretag avslutats, har domänstyrelsen i skrivelse
till Kungl. Majit den 9 juli 1943 anmält, att av styrelsen jämlikt Kungl.
Majits nämnda beslut förskjutna kostnader uppginge till ett belopp av
12 450 kronor 41 öre, samt hemställt, att domänfonden måtte beredas ersättning
för detta belopp.
Departementschefen har, då det ifrågavarande utdikningsföretaget kommit
142
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
till stånd huvudsakligen i syfte att bereda arbete åt samvetsömma värnpliktiga
samt domänfonden syntes böra beredas ersättning för ifrågavarande kostnader,
förordat, att ett belopp av i avrundat tal 12 500 kronor för ändamålet anvisades
under fjärde huvudtiteln. Anslaget borde enligt departementschefen
såsom hänförande sig till ett äldre utgjftsändamål .icke belasta 1942 års försvarsbesluts
kostnadsram.
Utskottet, som tillstyrker den ifrågavarande medelsanvisningen, hemställer,
att riksdagen må till Ersättning till domänfonden för vissa
utgifter för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 12 500
kronor.
199:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 205, s. 377), innebärande oförändrad medelsanvisning,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 250 000 kronor.
200:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. Kungl. Majit
har föreslagit riksdagen (punkt 206, s. 377 och 378) att till Barntillägg åt
vissa befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1946/47 anvisa ett
förslagsanslag av 400 000 kronor.
Vidare har uti en inom första kammaren av herrar Wahlund och Friggeråker
väckt motion (1:109) föreslagits, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse
till Kungl. Majit hemställa, att bestämmelserna i kungl, kungörelsen
den 15 juni 1939 (nr 428) angående barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst utsträckas att fr. o. m. den 1 januari 1944 gälla även sådana
beställningshavare, som avlönas enligt föreskrifterna i kungl, kungörelsen
den 24 september 1943 (nr 749) angående krigsmaktens reservstater.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.
Anslaget har å riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett belopp
av 450 000 kronor.
Från och med budgetåret 1940/41 ha medel anvisats för bestridande av
kostnaderna för barntillägg åt vissa befattningshavare, vilka enligt kungörelsen
den 15 juni 1939 (nr 428) angående barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst övergångsvis bibehållits vid rätten att åtnjuta barntillägg.
Departementschefen har biträtt ett av försvarets civilförvaltning avgivet
förslag att anslaget för nästa budgetår upptages med 400 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
143
Över det i förenämnda motion framställda förslaget Ilar utskottet i vederbörlig
ordning inhämtat yttrande från för sv ar sväsendets lönenämnd, som
anfört följande.
Enligt den i motionen berörda kungörelsen 1939:428 ha de befattningshavare
i statens tjänst, som den 1 juli 1939 övergått till civila avlöningsreglementet,
civila icke-ordinariereglementet, militära avlöningsreglementet
eller militära icke-ordinariereglementet och som omedelbart dessförinnan
enligt gällande dyrtidstilläggsbestämmelser ägt uppbära barntillägg, övergångsvis
bibehållits vid denna förmån. Anledningen härtill har varit, att
ett bortfallande av barntilläggen skulle lia medfört, att den löneökning, som
de i ovannämnda avlöningsreglementen innefattade löneregleringarna avsett
att bereda, för befattningshavare med flera barn skulle ha blivit obetydlig
eller ingen alls och i vissa fall förbytts i en minskning av löneinkomsten.
I likhet med förut omförmälda avlöningsreglementen avsåg kungörelsen
1943:749 angående krigsmaktens reservstater, vilken trädde i kraft den 1
januari 1944, att genomföra en viss reell löneförbättring. Beträffande sådan
personal, som från och med den 1 januari 1944 blivit underkastad föreskrifterna
i nämnda kungörelse och som dessförinnan åtnjutit inom dyrtidstillläggets
ram utgående barntillägg, ha emellertid bestämmelser icke meddelats
örn ett bibehållande övergångsvis av denna förmån. Här avsedd reservstatspersonal
har sålunda med avseende å rätt till barntillägg kommit i en mindre
förmånlig ställning än de befattningshavare, som den 1 juli 1939 övergått
till förut berörda avlöningsreglementen. Anledningen härtill synes oklar.
Med hänsyn till det anförda synes det lönenämnden, som örn det i
motionen framlagda förslaget vore förtjänt att tagas under närmare övervägande.
Lönenämnden får emellertid framhålla, att det spörsmål, varom
här är fråga, enligt lönenämndens mening är av sådan natur, att ett ställningstagande
till detsamma måste föregås av närmare utredning. Lönenämnden
får därför föreslå, att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer örn utredning
av den i motionen berörda frågan.
Utskottet tillstyrker den av Kungl. Maj:t under förevarande punkt äskade
medelsanvisningen.
Yidkommande det motionsvis gjorda yrkandet finner utskottet med anledning
av vad försvarsväsendets lönenämnd anfört befogat, att frågan örn
ifrågavarande reservstatspersonals rätt till barntillägg blir föremål för närmare
övervägande från Kungl. Maj:ts sida. Att såsom i motionen yrkats
riksdagen nu skulle fatta ställning till sakfrågan kan utskottet däremot icke
förorda.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor;
b) i anledning av motionen I: 109 i skrivelse till Kungl. Maj.t
anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning rörande
den i motionen berörda frågan om barntillägg åt viss personal
å krigsmaktens reservstater.
201 :o) Kristillägg. Provisoriskt lönetillägg. Beträffande Kungl. Maj:ts framställningar
örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkterna 207 och 208)
Utskottet.
144
Statsutskottets utlåtande nr 4.
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket
härmed
anmäles.
Stockholm den 7 maj 1946.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Lindström, Larsson,
Bäckström, Heiding, Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Boman, von Heland, Rosenberg,
Hesselbom och Ragnar Bergh; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Ward, Bergström, Mårtensson, Pettersson
i Dahl, Lindholm, Holmström, Boman i Kieryd, Thäpper, Onsjö, Persson i
Vinberg och Birke.
Stockholm 1946. K. L. Beckmans Boktryckeri.