Statsutskottets utlåtande nr 37-

1

Nr 37.

Ankom till riksdagens kansli den 1 mars 1946 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond
gjorda framställningar angående anslag för budgetåret
1946/47, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde.

(4:e avd.)

l:o) Om- och tillbyggnadsarbeten å Haga slott. I propositionen nr 1 har
Kungl. Maj:1 å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond (bilaga
5, punkt 110 s. 195—197 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
kommunikationsärenden för den 4 januari 1946) föreslagit riksdagen att till
Om- och tillbyggnadsarbeten å Haga slott för budgetåret 1946/47 anvisa ett
investeringsanslag av 170 000 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i 1944 års statsverksproposition framlagda
förslag anvisade riksdagen för budgetåret 1944/45 ett reservationsanslag av
62 000 kronor till vissa ändringsarbeten å Haga slott. Dessa arbeten avsågo
åstadkommande av ökade utrymmen åt solsidan genom utförande åt denna
sida av en utbyggnad, inrymmande i huvudsak en större loggia och ett vardagsrum.

Nu förevarande förslag syftar huvudsakligen till att skapa bättre bostadsförhållanden
för tjänstepersonalen samt större och ändamålsenligare ekonomiutrymmen.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Örn- och tillbyggnadsarbeten å Haga
slott för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av
170 000 kronor.

2:o) Ombyggnad av det s. k. värdshuset vid Strömsholms slott. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt lil, s. 197—199), vilket avser
anvisande av medel till erforderliga iståndsättningsarbeten samt ombyggnadsarbeten
i syfte att erhålla ett ökat antal bostadslägenheter, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Ombyggnad av det s. k. värdshuset
vid Strömsholms slott för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 105 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 samt. Nr 37. 1

Utskottet.

2

Statsutskottets utlåtande nr 37-

Utskottet.

3:o) Annexbyggnad till kanslihuset. Kungl. Majit har (punkt 112, s. 199
och 200) föreslagit riksdagen att till Annexbyggnad till kanslihuset för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 1 661 000 kronor.

Till annexbyggnad till kanslihuset har riksdagen för budgetåren 1944/45
och 1945/46 anvisat investeringsanslag av 1 000 000 kronor respektive
2 865 000 kronor. Anslagen ha avsetts för uppförande av annexbyggnaden
å det söder om kanslihuset belägna området mellan Myntgatan, Salviigränd,
Västerlånggatan, Storkyrkobrinken och Riddarhustorget. Hela byggnadsföretaget
har kostnadsberäknats till sammanlagt 5 065 000 kronor, vartill komma
vissa expropriationskostnader.

Byggnadsstyrelsen har beräknat att annexbyggnaden skulle kunna fullbordas
under förra delen av år 1947 samt föreslagit att återstående medelsbehov
för själva byggnadsföretaget, 1 200 000 kronor, anvisas för budgetåret 1946/
47.

Departementschefen har anmält, att expropriationsersättningar samt vissa
i samband med expropriationsförfarandel uppkomna kostnader belöpte sig
till sammanlagt 461 000 kronor. Med anledning härav har departementschefen
föreslagit att anslaget måtte anvisas med 1 661 000 kronor.

Förevarande medelsäskande avser slutförande av arbetena med kanslihusannexet
samt gäldande av vissa i anledning av byggnadsföretaget uppkomna
expropriationsersättningar m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts
förslag och hemställer,

att riksdagen må till Annexbyggnad till kanslihuset för
budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 1 661 000
kronor.

4:o) Konstnärlig utsmyckning av kanslihuset. Kungl. Majit har (punkt
113, s. 200—202) föreslagit riksdagen alt till Konstnärlig utsmyckning av
kanslihuset för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 50 000
kronor.

Kanslihusets konstnärliga utsmyckning består i huvudsak av fyra skulpturer,
allegoriska framställningar av de fyra årstiderna, samt av en marmorfris
och två granitreliefer. Kostnaderna härför ha varit cirka 90 000 kronor.

Statens konstråd har hemställt, att ett anslag av 50 000 kronor måtte anvisas
för ytterligare utsmyckning av kanslihuset. Konstrådet har därvid
framfört förslag om prydande av byggnadskomplexets inre, öppna gård med
en mindre fontänskulptur.

Statskontoret har, under erinran att förevarande fråga år 1945 varit föremål
för prövning såväl av Kungl. Majit som — i anledning av motion
(lii 211) — av riksdagen, uttalat att därest anslag nu ansåges böra anvisas,

Statsutskottets utlåtande nr 37-

3

för ändamålet erforderligt belopp borde i samma ordning som byggnadsanslag
uppföras å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond.

Byggnadsstyrelsen har tillstyrkt konstrådets framställning.

Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande.

Med hänsyn till den i förhållande till byggnadens ändamål ganska enkla
utformning, som kanslihuset erhållit, synes konstrådets nu framförda förslag
örn prydande av den öppna gården med en mindre fontänskulptur vara
väl motiverat. Genom anvisande av det härför såsom erforderligt beräknade
beloppet av 50 000 kronor skulle jämväl den bildande konsten erhålla en
viss stimulans. Jag vill därför — och under erinran örn den positiva, inställning
till här berörda anslagsfråga, som 1945 års riksdag intagit — tillstyrka
konstrådets framställning.

I sitt utlåtande i anledning av en vid 1945 års riksdag i ämnet väckt motion
uttalade utskottet, att krav syntes kunna ställas på en viss konstnärlig utsmyckning
av de för statsmyndigheterna avsedda ämbetsbyggnaderna och
att detta särskilt gällde en byggnad av kanslihusets karaktär. Utskottet ansåg
sig emellertid icke böra på enskild motion tillstyrka medelsanvisning.

Kungl. Maj :t har nu föreslagit anvisande av 50 000 kronor för utsmyckning
av kanslihusets öppna gård. Då behovet av prydande av gården far
anses framträdande finner sig utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Konstnärlig utsmyckning av kanslihuset
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av
50 000 kronor.

5:o) Ämbctsbyggnad för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och luftfartsstyrelsen.
Beträffande ifrågavarande förslag (punkt 114, s. 202 och 203)
kommer utskottet att senare under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

6:o) Anordnande av lokaler för högsta domstolen. Kungl. Majit har (punkt
115, s. 203 och 204) föreslagit riksdagen att till Anordnande av lokaler för
högsta domstolen för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av
400 000 kronor.

Till förberedande åtgärder för lösande av bland annat högsta domstolens och
Svea hovrätts lokalfrågor har riksdagen för budgetåret 1944/45 anvisat ett anslag
av 350 000 kronor, varav 250 000 kronor tagits i anspråk för anordnande
av lokaler för högsta domstolen inom det s. k. gamla rådhuset. För budgetåret
1945/46 har riksdagen till sistnämnda ändamål anvisat ett belopp av
400 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen bar erinrat örn att kronan enligt 1940 ars markavtal
skulle äga tillträda gamla rådhusfastigheten först den 1 juli 1949. Styrelsen
hade emellertid för avsikt att å kronans vägnar inleda förhandlingar med

Utskottet.

4

Statsutskottets utlåtande nr 37-

Utskottet.

Stockholms stad om en tidigare tillträdesdag. Återstoden av de för byggnadsarbetena
beräknade kostnaderna, 1 100 000 kronor, borde med hänsyn
härtill anvisas för budgetåret 1946/47.

Departementschefen har uttalat, att för nästa budgetår medel borde stå
till förfogande för påbörjande av sådana byggnadsarbeten, vilka utan olägenhet
kunde bedrivas med bibehållande av lokalernas nuvarande användning.
Anslagsbeloppet borde bestämmas till 400 000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Anordnande av lokaler för högsta
domstolen för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 400 000 kronor.

7:o) Anordnande av lokaler för Svea hovrätt. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 116, s. 204 och 205), vilket innebär anvisande av slutanslag
till förevarande byggnadsföretag, vartill riksdagen tidigare anvisat
310 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Anordnande av lokaler för Svea hovrätt
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av
240 000 kronor.

8:o) Utökade lokaler för Göta hovrätt. Kungl. Maj:t har (punkt 117, s.
205—211) föreslagit riksdagen att till Utökade lokaler för Göta hovrätt för
budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 400 000 kronor.

I skrivelse den 6 februari 1945 har byggnadsstyrelsen anmält, att styrelsen
i samråd med särskilda sakkunniga verkställt utredning angående det i anledning
av processreformen ökade utrymmesbehovet för hovrätterna. Styrelsen
har i denna del uttalat följande.

Från de sakkunniga har framhållits bland annat, att i varje hovrätt måste
finnas en sessionssal för varje division. Beträffande storleken av dessa salar
borde beaktas, att ehuru antalet åhörare i regel kunde beräknas bliva
ganska ringa, tid efter annan dock förekomme mål, som tilldroge sig ett
sadant allmänt intresse, att tillströmning av en större mängd åhörare vöre
att förvänta. För att både tillgodose kravet å offentlighet och iakttaga nödig
sparsamhet kunde hovrättslokalerna planläggas så, att en sal försåges
med ett större antal åhörarplatser, ej under 50, medan övriga gjordes mindre
eller för omkring 25 å 30 åhörare. De större målen kunde då handläggas
i den stora salen, oavsett till vilken division de hörde. Tillfälligt utbyte av
sessionssal divisionerna emellan innebure visserligen olägenheter för hovrättens
arbete, men anordningen kunde med hänsyn till angelägenheten av
byggnadskostnadernas begränsning ändock godtagas.

Vidare har framhållits, att för den allmänhet, som måste besöka domstolarna
och kunde få uppehålla sig inom domstolsbyggnaden under avsevärd tid,

Statsutskottets utlåtande nr 37-

5

mäste beredas ett ej för knappt, efter hovrättens storlek avpassat utrymme.
Särskilda rum, till vilka vittnen kunde hänvisas, vore vidare erforderliga.
För de vid rättegångarna anlitade advokaterna måste dessutom anordnas
uppehålls- och konferensrum, där samråd mellan parterna och deras juridiska
rådgivare ostört kunde ske. Jämväl för åklagare måste särskilda rum
tillhandahållas, liksom ock för pressens representanter.

Utöver dessa i samband med själva rättegångstillfället erforderliga utrymmen
måste finnas ämbets- och tjänstelokaler för det löpande arbetet inom
hovrätten. I fråga om sådana lokaler bär starkt understrukits, att hovrättens
samtliga ledamöter måste tillhandahållas arbetsrum efter samma normer,
som gälla för andra statstjänstemän. Det nuvarande systemet, enligt vilket
ledamöterna hänvisas till att förrätta allt utanför sessionssalen fallande arbete
i sina bostäder, är redan under nuvarande förhållanden förbundet med
stora olägenheter såväl för arbetet som för tjänstemännen och blir efter den
omläggning av hovrätternas arbetssätt, som kommer att föranledas av processreformens
genomförande, omöjligt att vidare upprätthålla. Lokaler erfordras
vidare för hovrättens sekreterare och aktuarie, för bibliotek samt för
kanslipersonal.

Slutligen har framhållits, att de vid en hovrätt tjänstgörande fiskalerna och
aspiranterna måste, ej minst med hänsyn till den avsedda ändringen i aspiranternas
arbetsåligganden, beredas drägligare arbetsförhållanden i fråga om
tjänstelokaler än som nu i regel kunna erbjudas.

Med ledning av vad som sålunda framkommit under utredningen har byggnadsstyrelsen
i samråd med de sakkunniga utformat lokalprogram för respektive
hovrätter.

Beträffande Göta hovrätt har byggnadsstyrelsen undersökt möjligheterna
att tillgodose det ökade lokalbehovet antingen genom uppförande av en ny
byggnad i direkt anslutning till den nuvarande domstolsbyggnaden eller ock
genom iordningställande av en på tomtens södra del befintlig arkivbyggnad.
Den förra lösningen hade visat sig medföra betydande svårigheter. Med hänsyn
till domstolshusets arkitektur vore nämligen en direkt tillbyggnad icke
tillrådlig i någon form. Arkivbyggnaden, i vilken hovrättens hela arkiv funnes
samlat, vore i sitt nuvarande skick mycket otillfredsställande för arkivändamål.
Byggnadens måttförhållanden och byggnadsstomme gjorde den
däremot lämplig för ombyggnad till ämbetshus för hovrätten. Skulle i en
framtid ytterligare utrymme visa sig behövligt, kunde sådant erhållas antingen
genom att rum inreddes på vinden eller genom en tillbyggnad åt söder.
Hela den vackra parken mellan domstols- och arkivbyggnaderna bleve då
också lämnad orörd. Invändig förbindelse mellan domstols- och ämbetsbyggnaderna
kumle icke, framhåller styrelsen, erhållas på annat sätt än genom
a£t utmed ena tomtgränsen anordna en täckt förbindelsegång, som jämförelsevis
obekvämt finge anslutas till domstolsbyggnadens källarvåning. Ehuru
en sådan förbindelsegång givetvis vore önskvärd med hänsyn till hovrättens
tjänstemän och dess arbete, funne dock styrelsen det tveksamt, om behovet
av densamma kunde sägas vara så starkt, att det motiverade de kostnader,
det komme att röra sig örn.

Kostnaden för ombyggnad av hovrättslokalerna i Jönköping har av byggnadsstyrelsen
beräknats lill 400 000 kronor. Därest förbindelsegång skulle

6

Statsutskottets utlåtande nr 37-

Utskottet.

anordnas mellan byggnaderna, tillkomme ytterligare 50 000 kronor. Härtill
konnne kostnaderna för flyttning av Göta hovrätts arkiv.

Departementschefen har i fråga om utformningen i allmänhet av hovrättsbyggnaderna
anfört följande.

Beträffande utformningen av hovrättsbyggnaderna med hänsyn till den
nya processordningens krav vill jag i huvudsak ansluta mig till de av byggnadsstyrelsen
framlagda allmänna synpunkterna. Inom varje hovrätt torde
sålunda en sessionssal böra anordnas för envar av hovrättens avdelningar.
En av salarna bör i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag förses med ett
större antal åhörarplatser. I övriga sessionssalar torde i besparingssyfte antalet
åhörarplatser kunna begränsas till omkring 20, varvid dock bör tillses,
att ytterligare platser tillfälligtvis kunna anordnas. Tillräckliga väntrum för
allmänhet, parter och vittnen böra finnas, liksom även särskilda uppehållsoch
konferensrum för advokater samt åklagarrum. Dylika utrymmen böra
i viss utsträckning kunna anordnas gemensamt för två eller flera divisioner.

För hovrättens ledamöter böra finnas särskilda tjänsterum. Fiskaler böra
beredas arbetsrum avsedda för i allmänhet en eller högst två personer. En
rationell anordning av aspiranternas och kanslipersonalens arbetslokaler bör
eftersträvas.

Vad angår Göta hovrätt har departementschefen i likhet med byggnadsstyrelsen
funnit, att hovrättens lokalfråga bäst löses om hovrättshuset utnyttjas
för domstolens mest representativa lokaler, nämligen sessionssalarna
med tillhörande utrymmen samt presidentens ämbetsrum, medan övriga
tjänsterum i huvudsak förläggas till arkivbyggnaden, vilken sålunda efter
utflyttning av arkivet skulle omändras till ämbetshus för hovrätten. Departementschefen,
som funnit sig icke böra tillstyrka anordnandet av förbindelsegång
mellan byggnaderna, har icke haft något att erinra mot byggnadsstyrelsens
beräkningar rörande kostnaderna för övriga föreslagna byggnadsarbeten.
Beträffande frågan om beredande av nya lokaler för Göta hovrätts
arkiv har departementschefen anfört följande.

Om den nuvarande arkivbyggnaden efter ombyggnad tages i anspråk för
hovrättens omedelbara behov, måste hovrättens arkivbestånd flyttas. Kostnaderna
härför torde kunna uppskattas till högst 80 000 kronor, vilket belopp
bör anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår. Denna fråga anmäles i
annat sammanhang av chefen för justitiedepartementet. Det torde få ankomma
på Kungl. Majit att, efter den ytterligare utredning som må befinnas erforderlig,
besluta, huruvida arkivet skall flyttas till annan plats i Jönköping
eller till Stockholm. Frågan om eventuellt erforderliga förstärkningar av
riksarkivets anslag torde framdeles få upptagas till prövning.

Den beslutade rättegångsreformen har medfört behov av nybyggnader för
hovrätterna för Västra Sverige och Nedre Norrland ävensom av utökade lokaler
för övriga hovrätter. Med biträde av särskilda sakkunniga har nu byggnadsstyrelsen
verkställt utredning rörande hovrättsbyggnadernas lämpliga
utformning med hänsyn till den nya processordningens krav. Till vad styrelsen
därutinnan föreslagit har departementschefen i huvudsak anslutit sig.
Icke heller utskottet har funnit anledning till erinran mot principerna för lokalbehovets
utmätande.

Statsutskottets utlåtande nr 37-

7

Med utgångspunkt från angivna principer har byggnadsstyrelsen utarbetat
förslag till erforderliga byggnadsåtgärder för Göta hovrätts del. Förslaget,
som avser ombyggnad av en nu såsom arkivlokal utnyttjad byggnad, har utskottet
i likhet med departementschefen funnit innebära den lämpligaste lösningen
av lokalfrågan, varför utskottet tillstyrker, att för förslagets realiserande
erforderliga medel anvisas. Utskottet, som erinrar örn att riksdagen
numera (skrivelse nr 19) anvisat 50 000 kronor för flyttning av Göta hovrätts
arkiv, får alltså hemställa,

att riksdagen må till Utökade lokaler för Göta hovrätt för
budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 400 000
kronor.

9:o) Nybyggnad för hovrätten för Västra Sverige. Kungl. Majit bär (punkt
118, s. 211—213) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att i statsrådsprotokollet
omförmält markbyte mellan kronan och Göteborgs stad må äga rum,
dels ock till Nybyggnad för hovrätten för Västra Sverige för budgetåret 1946/
47 anvisa ett investeringsanslag av 925 000 kronor.

Sedan beslut fattats att förlägga en hovrätt till Göteborg, bar staden överlämnat
för den blivande hovrättsbyggnaden avsedd tomtmark såsom gåva
till kronan samt förbundit sig bidraga med 200 000 kronor till gäldandet
av byggnadskostnaderna. Ifrågavarande markområde har emellertid numera
vid närmare undersökningar visat sig mindre lämpligt för ändamålet. Efter
förda förhandlingar ha därför stadens myndigheter erbjudit sig att byta ut
detta område mot ett annat, beläget öster om Götaplatsen mellan Johannebergsgatan
och Sven Renströmsgatan.

Byggnadsstyrelsen, som funnit den sålunda erbjudna nya tomten avsevärt
större och ur alla synpunkter för kronan värdefullare än det tidigare avsedda
området, säger sig ha igångsatt utredning rörande byggnad för hovrätten
på den sålunda erbjudna nya tomten. Något förslag hade ännu icke hunnit
färdigställas, men styrelsen avsåge att inom den närmaste tiden överlämna
sådant till Kungl. Majit. Det hittills utföixla utredningsarbetet gåve emellertid
vid handen, att en viss höjning av det för en byggnad å den gamla tomten
tidigare beräknade totalkostnadsbeloppet, 850 000 kronor, troligen komme
att erfordras. Förutom i smärre kostnadsökningar hade denna höjning sin
grund däri att den nya tomten hade ett framträdande läge inom ett område,
där staden planerade att uppföra allmänna byggnader, varför större fordringar
måste ställas på hovrättsbyggnadens yttre utformning. Kostnadsökningen
syntes dock kunna inskränkas till högst 75 000 kronor.

Departementschefen bar förordat att bytet kommer till stånd, då det nu
erbjudna området syntes vara lämpligt för det avsedda ändamålet. I övrigt
bar departementschefen anfört i huvudsak följande.

Byggnadsstyrelsen bar ännu ej hunnit fullborda ritningarna lill liovrätlsbyggnaden
å den nya platsen. Del oaktat finner jag mig — på grund av
angelägenheten av att hovrättens för Västra Sverige lokalfråga bringas till

8

Statsutskottets utlåtande nr 37-

Utskottet.

en lösning så snart ske kan — böra hemställa, att förslag avlåtes till riksdagen
om anvisande av medel för ändamålet. Den av byggnadsstyrelsen beräknade
kostnaden, 925 000 kronor, synes därvid böra läggas till grund för
anslagsberäkningen. Beloppet torde i sin helhet böra anvisas å riksstaten
för nästa budgetår. Göteborgs stads förenämnda bidrag å 200 000 kronor
bör i sinom tid tillföras en särskild å investeringsstaten för statens allmänna
fastighetsfond uppförd titel Bidrag från kommuner.

Jag förutsätter, att byggnadsstyrelsen vid utarbetandet av ritningarna, vilka
torde böra i vanlig ordning bliva föremål för Kungl. Maj :ts prövning, följer
samma huvudprinciper som vid planerandet av övriga hovrätterna berörande
byggnadsföretag.

Utskottet finner sig på av departementschefen anförda skäl böra tillstyrka
såväl det föreslagna markbytet mellan kronan och Göteborgs stad som den
av Kungl. Maj:t begärda medelsanvisningen för uppförande av en nybyggnad
för hovrätten för Västra Sverige. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) medgiva, att i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 4 januari 1946 angivna markbyte mellan
kronan och Göteborgs stad må äga rum,

b) till Nybyggnad för hovrätten för Västra Sverige för budgetåret
1946/47 anvisa ett investerings anslag av 925 000 kronor.

10 :o) Nybyggnad för hovrätten för Nedre Norrland. Kungl. Maj:t har
(punkt 119, s. 214 och 215) föreslagit riksdagen att till Nybyggnad för hovrätten
för Nedre Norrland för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 650 000 kronor.

I skrivelse den 6 februari 1945 har byggnadsstyrelsen avgivit förslag till
nybyggnad för den beslutade hovrätten för Nedre Norrland i Sundsvall.
Kostnaderna för byggnaden hava uppskattats till 650 000 kronor.

Sedermera har styrelsen överlämnat dels ett av drätselkammaren i Sundsvall
jämlikt stadsfullmäktiges i staden bemyndigande undertecknat gåvobrev,
varigenom staden till kronan utan ersättning överlåtit tomten nr 1 i kvarteret
Hovrätten, dels ock ett protokollsutdrag utvisande att stadsfullmäktige
i Sundsvall beslutat, att staden skulle bidraga med ett belopp av 200 000 kronor
för täckande av kostnaderna för hovrättshuset.

I skrivelse den 8 oktober 1945 bär styrelsen slutligen anmält, att en kostnadsökning
av 50 000 kronor kunde inträda, därest mera omfattande grundförstärkningar
än som från början tagits i beräkning skulle visa sig erforderliga
på den ifrågavarande tomten.

Departementschefen har biträtt styrelsens förslag samt tillstyrkt medelsanvisning
med 650 000 kronor för nästa budgetår. Departementschefen har
därvid förutsatt att det av Sundsvalls stad utfästa bidraget i sinom tid
skall tillföras investeringsstaten för allmänna fastighetsfonden samt att, därest
behov av ytterligare medel för grundförstärkningsarbeten framdeles skulle
uppkomma, tilläggsanslag finge äskas för sådant ändamål.

Statsutskottets utlåtande nr 37-

9

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av anslag av 650 000 kronor för
uppförande å en av Sundsvalls stad överlåten tomt av en hovrättsbyggnad
för Nedre Norrland. Kronans kostnad för byggnadsföretaget beräknas emellertid,
då staden utfäst sig att bidraga med ett belopp av 200 000 kronor, i
verkligheten att stanna vid 450 000 kronor. Utskottet har icke funnit anledning
till erinran mot det framlagda förslaget för tillgodoseende av hovrättens
lokalbehov eller därför beräknade kostnader. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Nybyggnad för hovrätten för Nedre
Norrland för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 650 000 kronor.

ll:o) Byggnadsarbeten för länsstyrelserna. Beträffande detta förslag
(punkt 120, s. 215 och 216) kommer utskottet att senare under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

Stockholm den 1 mars 1946.

På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Lindström, Gränebo,
Larsson, Andrén, Karl Andersson, Heiding, Gustaf Karlsson, Ekströmer, Berling, Rosenberg
och Albertsson; samt

från andra kammaren: herrar Ward, Rubbestad, Andersson i Malmö, Mårtensson,
Staxäng, Malmborg i Skövde, Lindholm, Åkerström, Thäpper, Onsjö, Persson i Vinberg
och Birke.

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 37.

2