Statsutskottets utlåtande nr 3.
1
Nr 3.
Ankom till riksdagens kansli den 15 februari 1946 kl. 1 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 19A6U7 under riksstat ens tredje huvudtitel,
avseende anslagen inom utrikesdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
(lia avd.)
Utrikesdepartementet.
l:o) Utrikesdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.
Majit under tredje huvudtiteln (punkt 1, s. 1—7 av hilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över utrikesdepartementsärenden för den 4 januari 1946) föreslagit
riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för utrikesdepartementet
;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för utrikesdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;
dels ock till Utrikesdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 1 015 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 894 000
kronor.
Med anledning av 1945 års riksdags beslut om inrättande av en befattning
såsom sändebud och finanssakkunnig i lönegraden C 12 samt utbyte av en
befattning såsom utrikesråd och avdelningschef i lönegraden B 2 mot en befattning
såsom chef för handelsavdelningen i lönegraden B 2 eller B 3
har förevarande anslag ansetts böra ökas dels med ett belopp motsvarande
lön i lönegraden C 12, dels ock, då lön till chefen för handelsavdelningen för
närvarande utgår enligt lönegraden B 3, med skillnaden i lön mellan en befattning
i lönegraden B 3 och en befattning i lönegraden B 2.
Den s. k. Amerikautredningen uttalade, bland annat, att utrikesdepartementets
liandelsavdelning borde utökas med en byrå för syd- och mellanamerikanska
liandelsfrågor. Då dessa ärenden inom handelsavdelningen förutsågos
intill fredsslutet komma att inskränka sig till organisatoriskt och informatoriskt
arbete, som syntes kunna omhänderliavas av en sekreterare, föreslog
utredningen alt en sådan befattning skulle omedelbart inrättas. På
Bihang till riksdagens protokoll 19i6. G sami. Nr 3. 1
2
Statsutskottets utlåtande nr 3.
förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1943 års riksdag i enlighet härmed. Inför
den förutsedda utvecklingen av vår handel med de syd- och mellanamerikanska
länderna framstår det, framhåller departementschefen, som ett önskemål
av vikt, att den av Amerikautredningen föreslagna förstärkningen av
departementets handelsavdelning genom inrättandet av en särskild byrå för
syd- och mellanamerikanska ärenden nu förverkligas i anslutning till den
provisoriska organisation, som kom till stånd genom den nyssnämnda förste
sekreterarbefattningens inrättande. Med hänsyn till att den sistnämnda befattningen
redan står till förfogande, kunna de erforderliga organisatoriska
förändringarna inskränkas till att en byråchefsbefattning i lönegraden A 30
inrättas. Någon merutgift behöver denna omorganisation icke medföra. Önskemålet
kan tillgodoses genom att legationsrådsbefattningen i Tallinn, som,
alltsedan den svenska representationen i Estland i samband med de politiska
händelserna måste upphöra, tagits i anspråk för arbetsförstärkning inom
utrikesdepartementet, i staten överföres till en byråchefstjänst.
Till följd av det ständigt stigande antalet chiffertelegram har år 1943 uppgiften
att förestå chiffreringskansliet, som tidigare ingick i den ene förste
arkivariens åligganden, måst utbrytas och anförtros åt en för ändamålet
anställd extra tjänsteman; det har med hänsyn till den snabba utvecklingen
å chifferteknikens område även i övrigt synts ofrånkomligt att en tjänsteman
helt ägnar sig åt uppgiften. Med hänsyn till uppdragets betydelse och ansvarsfulla
art har det befunnits i hög grad önskvärt att ifrågavarande befattningshavares
ställning redan nu regleras. Befattningen har synts lämpligen böra
inordnas i den ordinarie arkivorganisationen såsom en arkivarietjänst i lönegraden
A 23. Merkostnaden under förevarande anslag uppväges av att det
under anslaget A 3 Utrikesdepartementet: Förstärkning av personalorganisationen
beräknade arvodet till chiffreringskansliets föreståndare bortfaller.
Departementschefen har vidare föreslagit, att en befattning som expeditionsvakt
i lönegraden A 5 utbytes mot en förste expeditionsvaktsbefattning i
lönegraden A 7. Genom denna ändring avses att bereda förste expeditionsvakts
tjänsteställning åt den expeditionsvakt, som sköter departementets bankärenden
och sålunda fullgör en funktion, som med hänsyn till därmed förenat
ansvar i övriga statliga verk i regel betros åt tjänstemän i sjunde lönegraden.
I övrigt hava under förevarande anslag föreslagits skola vidtagas de förändringar,
som föranledas av överflyttningar till anslagsposten 4. Avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal från anslaget A 3 Utrikesdepartementet: Förstärkning
av personalorganisationen. Från sistnämnda anslag har synts böra
överföras i huvudsak ali extra ordinarie personal, beträffande vilken någon
inskränkning icke kan förväntas i samband med krigsförhållandenas upphörande.
Med hänsyn härtill föreslås från och med nästkommande budgetår
under anslagsposten 4 skola redovisas dels en år 1939 inrättad befattning såsom
extra ordinarie förste sekreterare (lönegraden Eo 26), dels ock samtliga
till extra ordinarie befattningshavare i lönegraden Eo 5 och Eo 4 befordrade
extra expeditionsvakter och extra kontorsbiträden.
Statsutskottets utlåtande nr 3.
3
Kungl. Maj :ts förslag om utökning av utrikesdepartementets handelsav- Utskottet.
delning med en byrå för syd- och mellanamerikanska handelsfrågor synes
utskottet välgrundat med hänsyn till den förutsedda utvecklingen av vår
handel med länderna i Syd- och Mellanamerika. Utskottet, som alltså anser
att denna byrå bör komma till stånd, tillstyrker att för ändamålet inrättas en
byråchefsbefattning i lönegraden A 30. En lämplig utväg synes härvid vara,
att, såsom departementschefen föreslagit, legationsrådsbefattningen i Tallinn,
vars innehavare efter de politiska händelserna i Estland tagits i anspråk för
arbetsförstärkning inom utrikesdepartementet, i staten överföres till en byråchefstjänst.
Med hänsyn till vad i ärendet anförts vill det förefalla utskottet befogat,
att en reglering sker med avseende å löneställningen för den såsom föreståndare
för utrikesdepartementets chiffreringskansli tjänstgörande extra befattningshavaren,
vilken nu åtnjuter arvode av i runt tal 10 000 kronor. Utskottet
finner sig i sådant syfte böra tillstyrka, att befattningen i fråga inordnas i
den ordinarie arkivorganisationen såsom en arkivarietjänst i lönegraden A 23.
Mot Kungl. Maj :ts förslag i övrigt under förevarande punkt har utskottet
icke haft något att erinra.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för utrikesde -
partementet:
Personalförteckning.
Befattning.
Tjänstemän å ordinarie stat:
A. Diplomatisk eller konsulär personal.
1 sändebud såsom kabinettssekreterare ........
Lönegrad.
3 utrikesråd såsom avdelningschefer
10 byråchefer ....................
9 förste sekreterare .............
8 andre sekreterare .............
1 chef för handelsavdelningen
eller B
B 3
B 3
B 2
B 2
A 30
A 26
A 21
3 förste kanslister eller kanslister
eller A 12
B. Övrig personal.
1 sändebud och finanssakkunnig
1 kansliråd och chef för arkivet.
1 kamrerare ..................
1 förste arkivarie .............
2 arkivarier ..................
1 revisor .....................
9 kansliskrivare ...............
C 12
A 30
A 26
A 26
A 23
A 21
A 11
4
Statsutskottets utlåtande nr 3.
Befattning. I.önegrad.
16 kanslibiträden .............................. A 7
3 förste expeditionsvakter ...................... A 7
7 expeditionsvakter ............................ A 5
10 kontorsbiträden ............................. A 4.
Tjänsteman å övergångsstat:
B. Övrig personal.
1 förste arkivarie ............................. A 24.
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20:
2 förste sekreterare ............................ Eo 26;
b) godkänna följande avlöningsstat för utrikesdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
Kronor.
1. Avlöning till departementschefen, ministern
för utrikes ärendena .................... 30 000
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis
................................... 582 000
3. Arvoden, bestämda av Kungl. Majit......... 10 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 241 000
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie
tjänstemän:
a. Representationsbidrag till ministern
för utrikes ärendena........ 20 000
b. Representationsbidrag till kabinettssekreteraren
.............. 6 000
c. Hyresbidrag till kabinettssekreteraren
.......................... 4 000
d. Representationsbidrag till chefen
för pressbyrån ................ 6 000 36 000
6. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 116 000
Summa kronor 1 015 000.
c) till Utrikesdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 015 000 kronor.
2:o) Utrikesdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj-.ts
förslag (punkt 2, s. 7 och 8), vilket i förhållande till det för löpande budgetår
anvisade anslaget innebär en huvudsakligen till följd av belastningen
föranledd höjning med 22 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utrikesdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 612 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 3.
5
3:o) Utrikesdepartementet: Förstärkning av personalorganisationen. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 8 och 9), vilket i förhållande
till det för löpande budgetår anvisade anslaget innebär en minskning
med 120 000 kronor, beroende på dels överflyttningar till det ordinarie avlöningsanslaget,
dels ock möjliggjorda reella besparingar, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utrikesdepartementet: Förstärkning
av personalorganisationen för budgetåret 1946/47 anvisa ett
anslag av 320 000 kronor.
Sveriges representation i utlandet.
4:o) Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Diplomatisk och konsulär
personal m. m. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt. 4, s. 9—
22) att
dels godkänna av departementschefen förordad förteckning över diplomatisk
och konsulär personal, tjänstgörande utom riket;
dels godkänna av departementschefen förordad stat för ortstillägg åt diplomatisk
och konsulär personal, tjänstgörande utom riket;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för diplomatisk
och konsulär personal, tjänstgörande utom riket, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1946/47;
dels ock till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Diplomatisk och
konsulär personal m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
4 266 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 3 979 000
kronor.
Före kriget tillvaratogos Sveriges intressen i Tjeckoslovakien genom ett i
Prag ackrediterat och bosatt sändebud med befattning å ordinarie stat. Sedan
omvälvningarna i Tjeckoslovakien år 1939 omöjliggjort den därvarande
beskickningens fortsatta verksamhet, beslöt samma års riksdag på Kungl.
Majits förslag (prop. 270/1939), att de till ett sändebud i Prag anvisade medlen
i stället skulle disponeras till avlönande av ett extra ordinarie sändebud
i Belgrad; en för Belgrad avsedd legationsrådsbefattning förutsattes samtidigt
bliva umbärlig och lämnades tills vidare vakant. Efter de sedermera
inträffade händelserna i Jugoslavien beordrades sändebudet i maj 1941
att hemresa. De för befattningen anvisade medlen lia sedermera under sommaren
1945 tagits i anspråk för avlönande av ett sändebud i Prag, dit befattningen
sålunda provisoriskt återförts. Till befattningens definitiva återflyttande
till Prag och i samband därmed dess återuppförande på ordinarie
stat har riksdagens medgivande nu äskats. Ur personalförteckningen skulle
sålunda utgå en befattning såsom extra ordinarie sändebud och i stället i
densamma uppföras en ordinarie sändebudsbefattning.
6
Statsutskottets utlåtande nr 3.
Efter krigets upphörande har den politiska utvecklingen i Jugoslavien
samt hänsynen till svenska kommersiella och finansiella intressen därstädes
medfört, att önskemålet om ackreditering av ett sändebud i Belgrad ånyo
skjutits i förgrunden. Sedan sändebudsbefattningen till följd av den nyssnämnda
anordningen icke längre stått till förfogande, har önskemålet kunnat
tillgodoses genom att för ändamålet taga i anspråk sändebudsbefattningen
i Budapest, vilken tidigare varit gemensam för Österrike, Ungern och
Jugoslavien och före kriget placerad i Wien. Ett sändebud i Belgrad har sålunda
utnämnts från nästlidna december månad. I stället har den för Belgrad
avsedda, under senare år vakanta legationsrådsbefattningen ansetts
böra tills vidare flyttas till Budapest och innehavaren fått ställning av chargé
d’affaires en pied. Dessa anordningar hava synts departementschefen tills
vidare böra bibehållas i avvaktan på en eventuellt erforderlig mera definitiv
organisation av representationen i de befriade länderna i sydöstra Europa.
Tills vidare har det ansetts böra få ankomma på Kungl. Maj:t att
jämväl ordna representationen i Österrike och Bulgarien på sätt förhållandena
påkalla genom placering därstädes av mellangradstjänstemän. Bulgarien
har tidigare tillhört sändebudets i Bukarest verksamhetsområde men
under senare år har i Sofia varit stationerad en chargé d’affaires. Någon ny
befattning behöver enligt departementschefens mening icke upprättas för
tillgodoseende av ifrågavarande representationer. För ändamålet har emellertid
ansetts böra få tagas i anspråk befattningen såsom konsul i Rouen,
där behovet av en lönad tjänsteman i varje fall för närvarande är mindre
framträdande.
En motsvarande förändring har redan under kriget vidtagits i fråga om
den ursprungligen för Riga avsedda sändebudsbefattningen. De härför anslagna
medlen ha sedan 1943 tagits i anspråk för avlönande av ett sändebud
i Lissabon. Då under rådande förhållanden anledning ej föreligger att frångå
denna anordning, har riksdagens medgivande äskats till befattningens definitiva
placering i Lissabon. I staten för ortstillägg för sändebud skulle med
anledning härav Riga utgå och i stället däri uppföras Lissabon; ortstillägget
till denna post har föreslagits skola fastställas till det belopp av 20 000 kronor,
vars bestridande av anslagsposten till ortstillägg riksdagen tidigare medgivit.
Legationsrådsbefattningarna i Tallinn och Kaunas ha under senare år
tagits i anspråk för ofrånkomlig arbetsförstärkning inom utrikesdepartementet,
vilket alltjämt ansetts nödvändigt. Förslag om överförande av Tallinnbefattningen
till en byråchefstjänst i utrikesdepartementet har i det föregående
framställts.
I samband med den omorganisation av Sveriges representation i Främre
Orienten, varom förslag av Kungl. Majit framlades för 1936 års riksdag, hade
en svensk representation i Etiopien förutsatts skola upprättas genom sändebudets
i Kairo samtidiga ackreditering i Addis Abeba, varjämte verksamhetsområdet
för den i Kairo stationerade handelsattachén hade förutsatts
skola utvidgas till att omfatta jämväl Etiopien. Vid tidpunkten för fram
-
Statsutskottets utlåtande nr 3.
7
läggandet av Kungl. Maj:ts berörda förslag hade emellertid den italienska
aggressionen mot Etiopien medfört en sådan förändring av läget, att försåvitt
gällde representationen i Etiopien planen ej kunde föreläggas riksdagen.
Då det synts väl motiverat, att planerna på en svensk representation därstädes
fullföljas, har departementschefen förordat, att sändebudet i Kairo
ackrediteras även i Addis Abeba. Då sändebudet endast i undantagsfall torde
bliva i tillfälle att personligen uppehålla sig i den etiopiska huvudstaden,
har departementschefen härutöver föreslagit, att från och med nästa budgetår
inrättas en särskild mellangradsbefattning, vars innehavare skulle vara
stadigvarande placerad i Addis Abeba och under sändebudets frånvaro förestå
beskickningen i egenskap av tillförordnad chargé d affaires. Därest befattningen,
såsom departementschefen förordat, placeras i rådsgraden (lönegraden
A 30), skulle merkostnaden under detta anslag bliva i runt tal
30 000 kronor. Då den ifrågavarande tjänstemannen ansetts för de mera
irutinmässiga göromålen böra vid sin sida hava en kanslist, har departementschefen
förordat, att en dylik befattning i lönegraden A 12 inrättas för
ändamålet. Kostnaden härför utgör i runt tal 10 000 kronor. Härvid har för
tjänstemännen i Etiopien beräknats ortstillägg enligt den i ortstilläggstabellen
ingående gruppen »övriga länder», vilken synts böra tillämpas i varje
fall tills erfarenhetsmässiga uppgifter om levnadskostnaderna blivit tillgängliga.
Enligt beslut av 1937 års riksdag förändrades det år 1930 upprättade lönade
konsulatet i Reykjavik till generalkonsulat. Då Island i samband med
självständighetsförklaringen år 1940 lät sig företrädas i Stockholm av en
chargé daffaires, förordnade Kungl. Majit i reciprocitetssyfte generalkonsuln
i Reykjavik att tills vidare vara chargé d’affaires därstädes, varigenom generalkonsulatet
de facto framträtt som beskickning. Av övriga länder företrädas
Danmark och Norge av sändebud, och detsamma är förhållandet med
Amerikas förenta stater, Sovjetunionen och Storbritannien. Det har synts
önskvärt, att den svenske representanten får en ställning, som ur internationell
synpunkt icke står tillbaka för den som intages av de övriga skandinaviska
ländernas representanter. Den svenske representantens ackreditering
såsom sändebud kan äga rum utan kostnad för statsverket. I personalförteckningen
har befattningen föreslagits skola ändras till en befattning såsom sändebud
i lönegraden B 2 och motsvarande ändring företagas i staten för ortstillägg.
Är 1930 upprättades ett lönat konsulat i Dublin med verksamhetsområde
omfattande Irland. Departementschefen har på anförda skål föreslagit, att
konsulsbefattningen i Dublin omändras till en befattning såsom legationsråd
och att befattningens innehavare gives ställningen såsom chargé ^affaires
en pied. Då ortstillägget lill ett legationsråd med 3 000 kronor överstiger det
ortstillägg, som utgår till konsul, (18 000 resp. 15 000 kronor), erfordras en
motsvarande uppräkning av delposten till ortstillägg; härtill kommer det
8
Statsutskottets utlåtande nr 3.
enligt gällande avlöningsbestämmelser till chargé d’affaires utgående särskilda
tillägget å 2 000 kronor.
Sändebudsposten i Lima upprättades år 1930 såsom en befattning å extra
stat. Detsamma gäller den samtidigt upprättade befattningen såsom förste
kanslist vid samma beskickning. Då någon anledning icke längre finnes att
bibehålla dessa befattningars icke-ordinarie karaktär, som ursprungligen
valts med tanke på att under en övergångstid pröva organisationens lämplighet,
har departementschefen föreslagit, alt de från och med nästa budgetår
uppföras å ordinarie stat. I fråga om sändebudsbefattningen föranleder
ändringen ingen merutgift. Beträffande kanslistbefattningen medför förändringen
en utgiftsökning av 400 kronor, motsvarande skillnaden i lön för en
ordinarie och en extra ordinarie tjänsteman i ifrågavarande lönegrad. Beträffande
återförande till ordinarie stat av den nuvarande extra ordinarie
sändebudsbefattningen i Belgrad i samband med dennas återflyttande till
Prag har hänvisats till vad ovan anförts.
De s. k. sjöfartskonsulatens befattning med tillvaratagande av det svenska
sjöfolkets angelägenheter har, allteftersom den internationella sjöfarten utvecklats,
blivit alltmera omfattande. Under kriget har antalet av sådana
ärenden minskats, men i stället lia konsulaten ställts inför problem av komplicerad
och tidsödande natur. I samband med sjöfartens återupptagande efter
krigets slut kunna hithörande ärenden givetvis beräknas komma att återfå
normal omfattning och karaktär. Utöver praktiskt bistånd till sjömännen
under uppehållet i hamnarna påkallas den konsulära representationens medverkan
i ökad utsträckning för sakkunnig prövning av olika rättsliga frågor
såsom tolkning av författnings- och avtalsbestämmelser o. d.
För att tillmötesgå de krav på effektivare konsulär hjälp, som framställts
från såväl sjöfartsnäringens som sjöfolkets sida, ävensom med hänsyn till
hithörande frågors omedelbara vikt ur social synpunkt har det synts angeläget,
att redan nu vissa förslag framläggas. I detta syfte har departementschefen
föreslagit, att handläggningen och övervakningen av de konsulära
myndigheternas verksamhet förstärkas genom tillsättande av ett rådgivande
och inspekterande organ. Den eller de personer, åt vilka denna uppgift skulle
anförtros, skulle givetvis besitta ingående sakkunskap i och erfarenhet av
hithörande spörsmål. Avsikten vore att de under inspektionsresor till sjöfartskonsulatén
skulle i detalj sätta sig in i konsulatens sätt att handlägga
sina uppgifter och föreslå de förbättringar, som kunde finnas påkallade.
Uppdraget borde utföras i närmaste kontakt med utrikesdepartementet och
den tjänsteman, som i vederbörande land utövade den högsta konsulära ledningen.
I första hand borde uppmärksamhet ägnas åt konsulaten i Storbritannien.
I den mån så befunnes önskvärt och möjligt, borde emellertid inspektionen
utsträckas jämväl till konsulat i andra länder. I de fall då såsom
sakkunnig anlitades person i tjänstemans ställning, syntes denne med bibehållande
av ordinarie löneförmåner kunna erhålla gottgörelse för uppdraget
genom traktamentsersättning under resorna, eventuellt i förening med ett
Statsutskottets utlåtande nr 3.
9
mindre arvode. Därest annan sakkunnig person anlitades, borde ersättning
utgå med ett högre, efter omständigheterna anpassat arvode. Intill dess erfarenhet
vunnits rörande den lämpligaste formen för ifrågavarande verksamhet
borde anställningsvillkoren bestämmas av Kungl. Majit. Därest ett fixt
arvode skulle ifrågakomma, borde detsamma fastställas till högst 15 000
kronor, vilket belopp av departementschefen föreslagits för nästkommande
budgetår. Härutöver skulle utgå rese- och traktamentsersät bring. Arvodet syntes
böra belasta anslagsposten till avlöningar tilli icke-ordinarie personal,
varemot traktamentsersättningen i likhet med de av verksamheten föranledda
resekostnaderna borde belasta det förslagsvis beräknade anslaget till reseoch
flyttningsersättningar. Traktamentsersättningens storlek borde i samband
med övriga anställningsvillkor bestämmas av Kungl. Majit med hänsyn till
den sakkunniges kvalifikationer och övriga omständigheter. Approximativt
syntes för resor och vistelse utomlands kunna beräknas 25 000 kronor.
Som en ytterligare omedelbar åtgärd för tillgodoseende av sjöfolkets intressen
har det synts departementschefen önskvärt att förstärka den lönade konsulära
representationen i Storbritannien. För närvarande funnes i Storbritannien
intet annat lönat konsulärt organ än generalkonsulatet i London.
Med hänsyn till att generalkonsuln för närvarande helt foges i anspråk för
handelspolitiska uppgifter, hade ledningen av generalkonsulatets verksamhet
å sjöfartens område kommit att åvila hans närmaste man, en vicekonsul.
Avsikten vore emellertid att inom den närmaste tiden förstärka personalen
med en tjänsteman i konsuls ställning.
Som ett led i en förbättrad organisation för handläggningen av sjöfartsärenden
har ytterligare en lönad tjänsteman, förslagsvis av vicekonsul grad
(A 26), föreslagits skola tillsättas i Storbritannien. Lämpligen borde ifrågavarande
tjänsteman placeras i Liverpool, som utgör det viktigaste centrum
för den svenska sjöfarten på Storbritanniens västkust. Emellertid borde
Kungl. Majit äga att, därest förhållandena så påkallade, annorstädes, exempelvis
i sådana för den svenska sjöfarten betydelsefulla hamnar som Newcastle
och Hull, stadigvarande eller möjligen under begränsad tid stationera
den nye vicekonsul. Kostnaden för denna befattning utgjorde i runt tal
25 000 kronor.
Vid beskickningar och konsulat tjänstgöra för närvarande tillhopa bortåt
200 skrivbiträden och vaktbetjänte, varav ett sextiotal av utländsk nationalitet.
Av dem, som äro svenska medborgare, har endast en del -— omkring 65
-— i samband med anställandet kommit att tjänstgöra i utrikesdepartementet
tillräckligt länge för att erhålla ställning såsom extra ordinarie tjänstemän.
Det övervägande antalet har anställts direkt av vederbörande beskickningsoch
konsulatschefer och endast i ett fåtal fall senare överflyttats till departementet.
De avlönas med arvoden, som utgå av anslagen till Skrivbiträden,
respektive Extra biträden och vaktbetjänte.
Dessa arvodister ha, framhåller departementschefen, givetvis icke kunnat
lönegradsplaceras inom utrikesdepartementets begränsade personalförteck
-
10
Statsutskottets utlåtande nr 3.
ningar för ordinarie och extra ordinarie personal, vilka förteckningar bygga
på antalet tjänstemän inom departementet självt. Då i fråga örn nyssberörda
tvenne anslag motsvarande personalförteckningar icke finnas, har befordran
till extra ordinarie tjänstemän icke kunnat äga rum för denna personal. De
äro sålunda bl. a. icke berättigade till pension och erlägga icke heller däremot
svarande avgifter. Pensionsförhållandet har emellertid kunnat regleras
genom framställning till riksdagen i samband med avgången ur utrikesförvaltningens
tjänst, varvid vederbörande alltefter arten av tjänsteåliggandena
jämställts med tjänstemän i tillämpliga lönegrader.
En tillfredsställande lösning har synts kunna vinnas därigenom, att ministern
för utrikes ärendena finge befordra arvodist, som fullgjort viss minimitjänst,
till Eo 4 resp. Eo 5 — svarande mot de lägsta eo-graderna inom
utrikesdepartementet -—• ävensom, efter bemyndigande av Kungl. Majit, låta
ett begränsat antal arvodister erhålla eo-kanslibiträdesgrad (Eo 7) eller —
där göromålen uppenbarligen motsvara en kanslists — eo-kanslistgrad (Eo
12). I enlighet med föreliggande förslag förutses 13 arvodister, vilkas sammanlagda
arvoden för närvarande utgöra 156 000 kronor, kunna förordnas
till extra ordinarie kanslister. Deras överförande till anslaget B 1 skulle
medföra en merutgift av 12 050 kronor. Med hänsyn till att arvodena åt berörda
befattningshavare genom löneökningar på grund av stegrade levnadskostnader
kunna beräknas ha vid instundande budgetårsskifte stigit utöver
det nu utgående sammanlagda beloppet, 156 000 kronor, blir merutgiften i
realiteten mindre.
I enlighet med förslag av 1938 års sakkunniga för lönereglering åt utrikesdepartementets
tjänstemän förordades i statsverkspropositionen till 1939 års
riksdag (s. 28—29) en omorganisation i fråga om kanslistbefattningarna i
utlandet, vilken innebar, att av ifrågavarande befattningar, vilka då voro 21,
11 skulle placeras i lönegraden A 16 och 10 i A 12, ävensom att samtidigt
skulle införas två grader av ortstillägg för kanslister. Då vid tidpunkten för
förslagets framläggande 19 tjänstemän redan innehade konstitutorial såsom
tjänstemän i 16 :e lönegraden —- vilka tjänstemän givetvis icke kunde nedflyttas
till 12 :e -— föreslogs, att samtliga befattningshavare i lönegraden A 16
utöver 11 i mån av avgång skulle ersättas med tjänstemän i A 12. I fråga
örn de nya ortstilläggen skulle Kungl. Majit ha rätt att anvisa högst 11 ortstillägg
av den högre graden. Ifrågavarande förslag föranledde ej erinran från
riksdagens sida.
Avgången bland kanslisterna har hittills icke varit tillräcklig för att nedbringa
befattningarna i A 16 till det förutsedda antalet av 11, varför någon
kanslist i högre grad än A 12 icke kunnat konstitueras. Med hänsyn till
förste kanslisternas förhållandevis låga ålder kan detta icke heller förutses
äga rum inom avsevärd tid. Detta förhållande har visat sig medföra olägenheter,
som särskilt framträtt vid utseende av efterträdare åt förste kanslisten
vid beskickningen i London, som förra året beviljades avsked med pension.
Statsutskottets utlåtande nr 3.
11
Av olika skäl har det icke varit lämpligt att till London förordna någon av
de äldre förste kanslisterna, och befattningen har därför återbesatts med en
för uppgiften särskilt lämpad person inom beskickningens kansli. Med hänsyn
till att ifrågavarande befattning ur många synpunkter måste anses vara
den viktigaste och mest maktpåliggande av samtliga kanslistposter inom utrikesrepresentationen,
har det varit otillfredsställande att nödgas placera
postens nye innehavare i den lägre lönegraden. I ett dylikt fall synes departementschefen
— därest riksdagen icke finner anledning till erinran häremot
— ett avsteg från den eljest för återbesättande inom kanslistgruppen
följda principen böra medgivas.
Utskottet tillstyrker, att befattningen såsom extra ordinarie sändebud i
Prag utbytes mot en ordinarie sändebudsbefattning därstädes. Till förslaget
om ordnandet av vår representation i Österrike, Ungern, Jugoslavien och
Bulgarien kan utskottet giva sin anslutning. Under kriget har lönen för den
ursprungligen för Riga avsedda sändebudsbefattningen tagits i anspråk för
avlönande av ett sändebud i Lissabon. Departementschefen har funnit, att anledning
ej föreligger att frångå denna anordning. Utskottet instämmer häri
och tillstyrker förslaget om befattningens definitiva placering i Lissabon.
För att tillgodose det behov av mera permanent representation, som uppstått
på grund av de allt livligare förbindelserna mellan Sverige och Etiopien,
finnér utskottet välgrundat, att sändebudet i Kairo ackrediteras även i
Addis Abeba och att där stadigvarande placeras en mellangradstjänsteman,
vilken under sändebudets frånvaro skall förestå beskickningen i egenskap
av tillförordnad chargé d’affaires. Sedan Island numera bbvit självständig
stat, finner utskottet med hänsyn till den ställning landet intager
i den nordiska kulturgemenskapen och då övriga skandinaviska länder där
företrädas av sändebud motiverat, att en motsvarande åtgärd vidtages för
Sveriges vidkommande, varför utskottet tillstyrker, att befattningen såsom
generalkonsul i Reykjavik omändras till en sändebudsbefattning. Såsom departementschefen
framhållit har utvecklingen i Irland medfört en markerad
förändring i riktning mot större självständighet inom ramen för det
brittiska väldet. På grund härav och då såsom i ärendet upplysts ett flertal
länder givit sin representation i Irland diplomatisk status, finner utskottet
sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, som innebär att konsulsbefattningen
i Dublin omändras till en befattning såsom legationsråd och att
befattningens innehavare gives ställningen såsom chargé d’affaires en pied.
Vad slutligen beträffar sändebudsposten i Lima, vilken befattning sedan
år 1930 är uppförd å extra stat, tillstyrker utskottet att densamma inplaceras
å ordinarie stat.
Med avseende å de s. k. sjöfartskonsulatens befattning med tillvaratagandet
av det svenska sjöfolkets angelägenheter vill det förefalla utskottet som örn
en förstärkning av handläggningen och övervakningen av sjöf artsärendena
vid de konsulära myndigheterna vöre befogad. Departementschefens förslag
Utskottet.
12
Statsutskottets utlåtande nr 3.
om inrättande av ett rådgivande och inspekterande organ synes utskottet
vara en åtgärd ägnad att tjäna nämnda syfte, varför utskottet tillstyrker
detsamma. Utskottet har vidare icke något att erinra mot att i samma syfte
ytterligare en lönad tjänsteman, förslagsvis av vicekonsul grad, tillsättes i
Storbritannien med placering i Liverpool eller annan stad, som Kungl. Majit
må äga bestämma.
För ett bättre ordnande av den vid beskickningar och konsulat anställda
biträdespersonalens avlönings- och pensionsförhållanden synes departementschefens
härutinnan framlagda förslag principiellt innebära en ändamålsenlig
och tillfredsställande lösning, varför detsamma tillstyrkes av utskottet.
Utskottet har vidare icke något att erinra mot att frågan om löneställningen
för kanslistbefattningen vid beskickningen i London löses på föreslaget
sätt.
Under åberopande av det anförda och då departementschefens förslag
i de delar, varom utskottet icke särskilt uttalat sig, icke givit anledning till
erinran, får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande förteckning över diplomatisk och
konsulär personal, tjänstgörande utom riket:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat:
A. Placerade vid beskickning eller lönat konsulat:
11 sändebud ................................ B 3
19 sändebud ................................ B 2
7 generalkonsuler............................ B 2
21 legationsråd, handelsråd eller konsuler ...... A 30
21 förste legationssekreterare eller vicekonsuler . . A 26
11 andre legationssekreterare eller andre vicekon
sul
.................................... A 21
28 förste kanslister eller kanslister .... 1 A 16
jeller A 12.
B. Placerade enligt Kungl. Maj:ts beprövande:
2 legationsråd, handelsråd eller konsuler ......A 30.
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20:
A. Placerad vid beskickning eller lönat konsulat:
1 legationsråd .............................. Eo 30.
B. Placerade enligt Kungl. Maj:ts beprövande:
3 förste legationssekreterare eller vicekonsuler . . Eo 26
3 andre legationssekreterare eller andre vicekonsuler
.................................... Eo 21;
Statsutskottets utlåtande nr 3.
13
b) godkänna följande stat för ortstillägg åt diplomatisk
och konsulär personal, tjänstgörande utom riket:
Placering.
Stat för ortstillägg.
Ortstillägg.
Kronor.
Sändebud (B 3, B 2).
Washington ................................ 70 000
.London .................................... 50 000
Berlin, Paris................................. 40 000
Moskva, Rom, Warszawa, Pretoria, Ottawa...... 25 000
Bern, Bryssel, Haag, Lissabon, Madrid, Ankara,
Buenos Aires, Mexico, Teheran .............. 20 000
Helsingfors, Köpenhamn, Oslo, Lima, Rio de Janeiro
.................................... 18 000
Belgrad, Bukarest, Prag, Kairo, Shanghai, Tokio. . 15 000
Reykjavik .................................. 7000
•Generalkonsuler (B 2).
New York................................... 38 000
Chicago, San Francisco....................... 27 000
London .................................... 24 000
Hamburg, Calcutta, Sydney.................... 15 000.
Legationsråd, handelsråd, konsuler (A 30, Eo 30).
Förste legationssekreterare, vicekonsuler (A 26, Eo 26).
Andre legationssekreterare, andre vicekonsuler (A21,Eo21).
Ort K |
still rönö |
ägg r |
|||||
Placering |
Leg.- råd |
Han- dels- råd |
Kon- suler |
Förste leg- sekr. |
Vice- kon- suler |
Andre leg.- sekr. |
Andre vice- kon- suler |
Nordamerikas Förenta Stater, Canada |
»25 000 |
»25 000 |
»22 000 |
»17 000 |
16 000 |
»15 000 |
14 000 |
Cuba, Venezuela .................. |
24 000 |
24 000 |
21000 |
16 000 |
15 000 |
14 000 |
13 000 |
Storbritannien, Irland, Brittiska do-minions och besittningar utom de |
18 000 |
15 000 |
15 000 |
13 000 |
12 000 |
11000 |
10 000 |
Syd- och Mellanamerika utom Cuba |
14 000 |
14 000 |
12 000 |
9 000 |
8 000 |
8 000 |
7 000 |
Övriga länder utom nedan angivna.. |
10 000 |
8 030 |
8 000 |
7 000 |
6 000 |
6 000 |
5 000 |
Danmark, Finland, Norge, Portugal, |
8 000 |
6 000 |
6 000 |
6 000 |
5 000 |
5 000 |
5000 |
1 För legationsråd i Washington, som är sändebudets ställföreträdare, ävensom handelsråd
i Washington utgör ortstillägget 27 000 kronor.
2 För konsul vid generalkonsulat utgör ortstillägget 18 000 kronor.
8 Till tjänsteman vid beskickningen i Washington, som handlägger pressärenden, utgår ett
särskilt tillägg av 5 000 kronor.
14
Statsutskottets utlåtande nr 3.
Förste kanslister, kanslister (A 16, A 12, Eo 12).
Placering |
O r t s t K r o A |
i 1 1 ä g g n o r B |
Ortstillägg enligt kolumn A |
||
Generalkonsulatet i New York.............................. |
11500 |
9 500 |
Nordamerikas Förenta Stater utom New York, Canada ...... |
10 000 |
8 500 |
Brittiska Indien, Cuba, Venezuela .......................... |
9 500 |
7 500 |
Storbritannien, Irland, Brittiska dominions och besittningar |
7,000 |
5 000 |
Syd- och Mellanamerika utom Cuba och Venezuela.......... |
5 000 |
3 500 |
Övriga länder utom nedan angivna ........................ |
4 000 |
2 500 |
Danmark, Finland, Norge, Portugal, Frankrike: Rouen ...... |
3 000 |
1500 |
c) godkänna följande avlöningsstat för diplomatisk och
konsulär personal, tjänstgörande utom riket, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
Kronor.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 314 000
2. Exspektansarvoden, bestämda av Kungl. Majit,
förslagsvis ............................. 75 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 132 000
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie
tjänstemän:
a. Ortstillägg, förslagsvis........ 1 745 000
b. Barnbidrag, förslagsvis........ 106 000
c. Utomeuropeiskt tillägg, förslagsvis
........................ 271 000
d. Chargé d’affairestillägg, förslagsvis
.................... 18 000
e. Bidrag för inköp av automobil,
förslagsvis .................. 10 000
f. Ersättning för hållande av automobil
förslagsvis............. 30 000
g. Förflyttningsbidrag, förslagsvis 30 000
h. Språktillägg, förslagsvis ...... 10 000
i. Prisutjämningstillägg ........ 333 000 2 553 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 192 000
Summa kronor 4 266 000;
Statsutskottets utlåtande nr 3.
15
d) till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Diplomatisk
och konsulär personal m. m. för budgetåret 1946/
47 anvisa ett förslagsanslag av 4 266 000 kronor.
5:o) Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Attachéer. Kungl. Maj.t
har föreslagit riksdagen (punkt 5, s. 22 och 23) att
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för attachéer,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;
dels ock till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Attachéer för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 470 000 kronor.
I samband med att vissa beskickningar, vilka under kriget icke kunnat
fungera, nu åter trätt i verksamhet har en ökning av antalet attachéer visat
sig oundgänglig. En ökning av delposten till Avlöningar till icke-ordinarie
personal har därför ansetts böra ske med 12 000 kronor, motsvarande lön
till tre nya attachéer. Även delposten till Särskilda löneförmåner till ickeordinarie
tjänstemän (ortstillägg) har med hänsyn till förutsedda placeringar
föreslagits uppräknad med 28 000 kronor. Slutligen har delposten till Rörligt
tillägg med hänsyn till de föreslagna nya befattningshavarna föreslagits
ökad med 2 000 kronor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för attacheer, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat. Kronor.
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal.........
2. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänste
män
(ortstillägg), förslagsvis................
3. Prisutjämningstillägg .......................
4. Rörligt tillägg, förslagsvis....................
207 000
200 000
30 000
33 000
Summa kronor 470 000;
b) till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Attachéer
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
470 000 kronor.
6:o) Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Prcssattachécr. Kungl.
Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 6, s. 23—25) att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
pressattachéer;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för pressattachéer,
alt tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;
Utskottet.
16
Statsutskottets utlåtande nr 3.
Utskottet.
dels ock till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Pressattachéer för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 204 500 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 175 000
kronor.
Sedan behov visat sig föreligga att förstärka vår ordinarie representation i
Oslo med en särskild tjänsteman för pressangelägenheter, har Kungl. Majit
såsom en provisorisk anordning från och med innevarande budgetår förordnat
en härför kvalificerad person att tills vidare bestrida handläggningen av
dessa ärenden vid beskickningen. Departementschefen, som ansett det vara
ett viktigt önskemål, att en tjänsteman för nu ifrågavarande ändamål även
framgent står till beskickningens i Oslo förfogande, har förordat, att i personalförteckningen
uppföres ytterligare en pressattachébefattning i lönegraden
Eo 26. Såsom ortstillägg har för ifrågavarande befattning ansetts icke
böra beräknas ett lägre belopp än 12 000 kronor.
Beträffande pressattachéernas ortstillägg har departementschefen erinrat,
att avvägningen av dessas storlek inom den förslagsvis anvisade anslagspostens
ram lagts i Kungl. Maj:ts hand. Departementschefen har framhållit,
att i vissa fall dessa tillägg genom väsentliga förskjutningar i levnadskostnadsnivån
kommit att framstå såsom otillräckliga. Detta är särskilt fallet
beträffande pressattachéerna i Helsingfors, London och Paris, vilkas ortstillägg
sedan länge varit fastställda till respektive 4 000, 14 000 och 7 000
kronor. En rimlig anpassning efter de ändrade förhållandena har synts departementschefen
i dessa fall påkallad. För detta ändamål skulle enligt departementschefen
en anslagsökning av 8 200 kronor vara tillräcklig.
Utskottet finner i likhet med departementschefen det vara ett viktigt önskemål,
att en tjänsteman för pressangelägenheter även framgent står till beskickningens
i Oslo förfogande. Utskottet tillstyrker därför, att i personalförteckningen
uppföres ytterligare en pressattachébefattning i lönegraden
Eo 26. Mot det för innehavaren av befattningen föreslagna ortstillägget har
utskottet icke något att erinra. Kungl. Maj:ts förslag örn ökning av anslaget
med 8 200 kronor i syfte att åstadkomma en höjning av vissa ortstillägg, vilka
genom förskjutningar i levnadskostnadsnivån kommit att framstå såsom
otillräckliga, tillstyrkes jämväl av utskottet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för pressattachéer:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
7 pressattachéer................................ Eo 26;
b) godkänna följande avlöningsstat för pressattachéer, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Statsutskottets utlåtande nr 3. 17
Avlöningsstat.
Kronor.
1. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.............. 26 500
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 66 000
3. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänste
män
(ortstillägg), förslagsvis .............. 92 000
4. Prisutjämningstillägg ........................ 10 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 10 000
Summa kronor 204 500;
c) till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Pressattachéer
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 204 500 kronor.
7:o) Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7, s. 25), vilket i förhållande till det för
innevarande budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med 80 000 kronor,
beroende på dels återupprättandet och utbyggandet av vissa beskickningar
och konsulat, dels ock stigande levnadskostnader i utlandet, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Avlöningar vid beskickningar och
konsulat: Skrivbiträden för budgetåret 1946/47 anvisa ett
reservationsanslag av 980 000 kronor.
8:o) Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Extra biträden och vaktbetjänte.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 25 och 26),
vilket i förhållande till löpande budgetår innebär oförändrat anslagsbelopp,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Avlöningar vid beskickningar och
konsulat: Extra biträden och vaktbetjånte för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 364 000 kronor.
9:o) Kontorskostnadscrsättningar åt lönade tjänstemän. Ersättningar åt
olönade konsuler. I överensstämmelse med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna
9 och 10, s. 26) och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats
samma anslagsbelopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa
a) till Kontorskostnadscrsättningar åt lönade tjänstemän
ett reservationsanslag av 125 000 kronor;
b) till Ersättningar ät olönade konsuler ett förslagsanslag
av 300 000 kronor.
10:o) Rese- oell flyttningsersättningar. I enlighet nied Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 11, s. 26 och 27), vilket i förhållande till motsvarande anslag för
Bihang till riksdagens protokoll lutti. 6 sami. Nr 3.
2
18
Statsutskottets utlåtande nr 3.
löpande budgetår innebär en av omplaceringar av den diplomatiska och
konsulära personalen efter kriget föranledd höjning med 100 000 kronor,
får utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
i ärendet anfört, hemställa,
att riksdagen må till Rese- och flyttning ser sättningar för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.
Illo) Skrivmaterialier m. m. vid beskickningar och konsulat. Kungl.
Majit har föreslagit riksdagen (punkt 12, s. 27) att till Skrivmaterialier
m. m. vid beskickningar och konsulat för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 400 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 350 000
kronor.
En förstärkning av anslaget med 50 000 kronor för nästa budgetår har befunnits
erforderlig med hänsyn till oundgänglig komplettering och förnyelse
av kansliinredningar å orter, där sådant icke kunnat ske under krigsåren,
ävensom till nyanskaffningar för de beskicknings- och konsulatkanslier, som
föreslås tillkomma under budgetåret.
Sändebudet i Moskva har anmält, att beskickningens tjänsteautomobil
blivit helt utsliten och behövde utbytas mot en ny. De i Moskva rådande
särskilda förhållandena ha, såsom tidigare anmälts för riksdagen (statsverkspropositionen
till 1932 års riksdag, III ht s. 35), gjort det nödvändigt
att i stället för den ersättning, som eljest av statsmedel plägar utgå till beskickningar
för åkning i tjänsteärenden, ställa en automobil till beskickningens
förfogande. Dessa förhållanden anses för närvarande lia sin motsvarighet
i vissa andra länder. Under erinran att 1926 års riksdag uttalat (rd. skr.
nr 3 A/1926), att anslaget till expensutgifter icke utan riksdagens medgivande
borde belastas med utgifter för inköp och drift av automobiler vid beskickningarna,
har departementschefen föreslagit, att, därest riksdagen icke
framställer erinran däremot, Kungl. Majit skall äga att i de fall, då det med
hänsyn till nu rådande speciella förhållanden befinnes påkallat att anskaffa
tjänsteautomobil för beskickning eller konsulat, belasta anslaget med
härav föranledda kostnader.
Utskottet. Utskottet finner den föreslagna anslagshöjningen motiverad och tillstyrker,
att anslaget för nästa budgetår bestämmes till 400 000 kronor.
Såsom departementschefen erinrat har 1926 års riksdag uttalat, att anslaget
till expensutgifter icke utan riksdagens medgivande borde belastas med
utgifter för inköp och drift av automobiler vid beskickningarna. Med hänsyn
till av rådande förhållanden föranledd brist på kommunikationsmedel
i vissa länder synes i stället för den ersättning, som eljest av statsmedel plägar
utgå till beskickningar och konsulat för kostnader för åkning i tjänsteärenden,
med anlitande av förevarande anslag automobil böra få anskaffas
för ifrågavarande ändamål. Utskottet tillstyrker, att riksdagen lämnar Kungl.
Statsutskottets utlåtande nr 3.
19
Maj:t bemyndigande att besluta härom men förutsätter, att beslutanderätten
utnyttjas endast då alldeles speciella förhållanden föreligga. Utskottet förutsätter
vidare, att Kungl. Maj:t lämnar riksdagen en redogörelse över de fall,
då dylika automobilinköp förekommit.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Skrivmaterialier m. m. vid beskickningar
och konsulat för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 400 000 kronor.
12 :o) Övriga omkostnader vid beskickningar och konsulat. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s. 28), vilket i förhållande till det för
löpande budgetår anvisade anslaget innebär en minskning med 85 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Övriga omkostnader vid beskickningar
och konsulat för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 315 000 kronor.
13 :o) Lastkommittén i New York. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning
örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 14) kommer utskottet att
framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
S Internationell a förhandlingar m. m.
14 :o) Särskilda förhandlingar med främmande makter. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15, s. 29), vilket i förhållande till löpande
budgetår innebär oförändrat anslagsbelopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Särskilda förhandlingar med främmande
makter för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 200 000 kronor.
15:o) Tillfälliga representationskostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 16, s. 29), vilket i förhållande till det för löpande budgetår
anvisade anslaget innebär en höjning med 10 000 kronor, beroende på ett
växande antal väntade besök i Sverige av förhandlingsdelegationer från olika
länder, får utskottet under erinran, att årets riksdag för ifrågavarande
ändamål anvisat ett tilläggsstatsanslag av 10 000 kronor, hemställa,
att riksdagen må till Tillfälliga representationskostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 25 000
kronor.
20
Statsutskottets utlåtande nr 3.
Utskottet.
16 :o) Riksdagens interparlamentariska grupp. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 17, s. 29 och 30) att till Riksdagens interparlamentariska
grupp för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 18 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 12 000 kronor.
Gruppens styrelse har framhållit, att återupptagandet i full omfattning av
ett interparlamentariskt samarbete kan förväntas senast under loppet av
nästa budgetår. Grunden till ett förnyat samarbete hade lagts genom ett i
augusti 1945 hållet nordiskt interparlamentariskt möte i Köpenhamn samt de
interparlamentariska råds- och kommissionsmötena i Genéve i september
1945, vid vilka möten den svenska gruppen varit representerad. Styrelsen har
ansett sig i fortsättningen böra räkna med den svenska gruppens aktiva deltagande
i ett interparlamentariskt samarbete i minst samma omfattning som
före kriget, under förutsättning att ett statsanslag, motsvarande de under
förkrigsåren beviljade, kommer gruppen till del. Under nästkommande budgetår
förutses vidare ett möte komma att avhållas av interparlamentariska
unionens råd och kommissioner. Dylika mölen kunna härefter väntas liksom
före kriget bliva årligen återkommande. Å andra sidan skall, enligt beslut
fattade vid det nyssnämnda mötet i Köpenhamn, under nästa budgetår
ett nordiskt interparlamentariskt rådsmöte och ett delegerademöte äga rum
antingen i Oslo eller i Reykjavik.
Kostnaderna för nästa budgetår hava av styrelsen beräknats till 18 600
kronor. Med avdrag för gruppens beräknade inkomster av medlemsavgifter
komme att återstå en utgiftssumma av 18 000 kronor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksdagens interparlamentariska grupp
för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 18 000 kronor.
Diverse.
17 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond. På därom av Kungl.
Maj :t gjorda framställningar (punkt 18, s. 31) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond
för budgetåret 1946/47 anvisa:
för Utrikesdepartementets delfond ett förslagsanslag av
866 000 kronor;
för Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av
206 000 kronor.
18:o) Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda svenska undersåtar.
I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, s. 31) och
Statsutskottets utlåtande nr 3.
21
under erinran, att för innevarande budgetår anvisats samma anslagsbelopp,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gottgörelse av kostnader för sjöfolk
och nödställda svenska undersåtar för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor.
19 :o) Förstärkning av avkastningen av understödsfonden för rysslandssvenskar.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s. 31 och
32), vilket i förhållande till löpande budgetår innebär oförändrat anslagsbelopp,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förstärkning av avkastningen av understödsfonden
för rysslandssvenskar för budgetåret 1946/47
anvisa ett anslag av 80 000 kronor.
20:o) Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige. Kungl. Majit
har föreslagit riksdagen (punkt 21, s. 32—42) att till Upplysningsverksamhet
i utlandet angående Sverige för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av
756 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 666 000
kronor.
Såsom erinrats i statsverkspropositionen till 1945 års riksdag, hade utgifterna
för den organisation, som planerades under namn av Svenska institutet,
ursprungligen beräknats till 1 050 000 kronor. Genom nedskärning av
vissa utgiftsposter kunde det för innevarande budgetår beräknade medelsbehovet
nedbringas till 850 000 kronor. Enligt Kungl. Maj :ts förslag anvisade
riksdagen för det löpande budgetåret 425 000 kronor såsom statsanslag under
förutsättning att ett minst lika stort belopp erhölles från privat håll.
Departementschefen har ansett det önskvärt, att institutet sättes i tillfälle
att fortfarande bedriva sin verksamhet efter avsedda riktlinjer. Institutet har
för budgetåret 1946/47 beräknat kostnadsramen till 900 000 kronor, vilket
förutsätter med hänsyn till storleken av de beräknade bidragen från privat
håll ett från 425 000 till 450 000 kronor förhöjt statsbidrag. Departementschefen
har icke velat motsätta sig den ifrågasatta höjningen och har därför
föreslagit, att ett belopp av 450 000 kronor anvisas såsom statsbidrag under
förutsättning att ett minst lika stort belopp ställes till förfogande från privat
håll.
Under framhållande av att Svenska turisttrafikförbundets verksamhet under
de närmaste åren planerats som en övergång till verkliga fredsförhållanden,
har förbundet beräknat sina sammanlagda utgifter för nästa budgetår
till 415 450 kronor och inkomsterna till 155 600 kronor, vadan förbundet
alltså för att finansiera sin verksamhet hade behov av ett anslag av
259 850 kronor.
Det av turistlrafikförbundet anmälda behovet av statsbidrag avser, enligt
vad av förbundets framställning framgår, icke minst att möjliggöra en för
-
22
Statsutskottets utlåtande nr 3.
beredande propaganda för Sverige såsom turistland i avvaktan på den normalisering
av förhållandena, som utgör förutsättningen för en större internationell
turisttrafik. Ehuru i princip intet torde vara att invända mot ett
sådant program, har det i nuvarande läge synts departementschefen icke innebära
alltför stor olägenhet, därest verksamheten tills vidare begränsas till
de viktigaste arbetsfälten. Under förutsättning av en dylik koncentration av
verksamheten har departementschefen ansett, att för nästkommande budgetår
ett statsanslag av 150 000 kronor, innebärande i förhållande till löpande
budgetår en höjning med 90 000 kronor, skulle tillgodose förbundets väsentliga
syften. Departementschefen har följaktligen förordat, att ett statsanslag
beviljas till detta belopp.
Departementschefen har förordat, att såsom statsbidrag till Svensk-internationella
pressbyrån för nästkommande budgetår beräknas samma belopp
som för närvarande utgår eller 15 000 kronor. Såsom villkor för beloppets
utbetalande torde enligt departementschefen Kungl. Majit böra föreskriva,
att byrån under tiden från och med den 1 juli 1946 till och nied den 30
juni 1947 utsänder sitt nyhetsmaterial på engelska och spanska, att byråns
verksamhet i övrigt fortsätter i samma omfattning och efter i stort sett samma
riktlinjer som hittills samt att verksamheten övervakas av ett råd bestående
av tre ledamöter, utsedda en av ministern för utrikes ärendena, en av
Sveriges alllmänna exportförening och en av Tidningarnas telegrambyrå.
Det bör därjämte enligt departementschefen åligga Sveriges allmänna exportförening
att före den 1 oktober 1947 till utrikesdepartementet avgiva
berättelse rörande byråns verksamhet under tiden från och med den 1 juli
1946 till och med den 30 juni 1947 ävensom redogörelse för dess ekonomiska
ställning vid utgången av samma tid.
Av de för innevarande budgetår beviljade belopp, som avse upplysningsverksamheten
i övrigt, har för nästkommande budgetår icke upptagits den
post å 15 000 kronor, som beräknats för utgivandet av broschyr angående
Sveriges politik under kriget. Det för utgivandet av ny upplaga av »Sweden
Year Book» upptagna beloppet 30 000 kronor har jämväl bortfallit. Å andra
sidan hava medel ansetts böra anvisas för utgivande genom utrikesdepartementet
av en publikation på franska språket under titeln »La Suéde» av
samma art som de redan förefintliga »Sweden Year Book» och »Suecia».
Med hänsyn till det stora värde, som ifrågavarande publikationer visat sig
äga som hjälpmedel för vår utrikesrepresentation i dess arbete för spridande
av kännedom om Sverige och svenska förhållanden, har det synts departementschefen
vara ett viktigt önskemål att förfoga över en sådan framställning
även på franska språket. För ändamålet har beräknats ett belopp av
20 000 kronor bliva erforderligt. Någon ändring i övrigt av anslagsposten
har icke ifrågasatts.
Utskottet. Med avseende å Svenska institutets verksamhet har till följd av avspärrningens
upphörande en rad angelägna önskemål gjort sig gällande, vilket
föranlett Kungl. Majit föreslå, att statsanslaget för nästa budgetår höjes
Statsutskottets utlåtande nr 3.
23
med 25 000 kronor till 450 000 kronor. Utskottet har ansett sig icke böra
framställa någon erinran häremot. Såsom förutsättning för utbetalande av
ifrågavarande bidrag bör liksom hittills gälla, att institutet erhåller ett
minst lika stort belopp från privat håll.
Svenska turisttrafikförbundet, som för innevarande budgetår åtnjuter ett
statsbidrag av 60 000 kronor, har anmält behov av bidrag av statsmedel för
nästa budgetår till inemot 260 000 kronor. I likhet med departementschefen
anser utskottet, att bidraget bör kunna bestämmas till 150 000 kronor. Utskottet
förutsätter, att förbundet därmed skall kunna tillgodose de viktigaste
arbetsuppgifterna.
Utskottet tillstyrker, att bidraget till Svensk-internationella pressbyrån för
nästa budgetår utgår med oförändrat belopp eller 15 000 kronor och att de
av departementschefen angivna villkoren för beloppets utbetalande av Kungl.
Majit föreskrivas.
Då Kungl. Majits förslag i övrigt under förevarande punkt tillstyrkas av
utskottet, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Upplgsning sverksamhet i utlandet an.
gående Sverige för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av
756 000 kronor.
21 :o) Utländska pressbesök. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt
22, s. 42) att till Utländska pressbesök för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 kronor.
Till detta ändamål har riksdagen å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1942/43 anvisat ett reservationsanslag av 100 000 kronor. För innevarande
budgetår har i annat sammanhang äskats å tilläggsstat II ett belopp av
75 000 kronor för enahanda ändamål. Vid anmälan av berörda ärende har
framhållits, att det syntes önskvärt att kunna tillmötesgå i utlandet framkomna
önskemål om utväxlande av pressbesök, så mycket mera som dylika
besök på verksamt sätt bidraga till att sprida upplysning om Sverige, ävensom
att det syntes angeläget att vårt land mot de besökande utövar sådan
gästfrihet, som i allmänhet brukas vid dylika tillfällen.
Det torde vara att räkna med, framhåller departementschefen, att under
de närmaste åren utländska pressrepresentanter i avsevärd utsträckning komma
att besöka Sverige för att skaffa sig en inblick i svensk kultur och svenska
sociala anordningar icke minst med hänsyn till det uppbyggnadsarbete,
som efter kriget förestår på många båll i utlandet. Av skäl, som redan framhållits,
böra dylika besök hälsas med tillfredsställelse från svensk sida, och
medel böra stå till förfogande för att möta därav föranledda kostnader.
Utskottet finner goda skäl tala för att medel för ifrågavarande ändamål
ställas till förfogande för nästa budgetår och bar icke något att erinra mot
den av Kungl. Majit härför äskade medelsanvisningen.
U tekottet.
24
Statsutskottets utlåtande nr 3.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Utländska pressbesök för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.
22 :o) Upplysningsarbete rörande mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska
frågor. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 23, s. 42 och
43) att till Upplysningsarbete rörande mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska
frågor för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 30 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr E. A. Lindblom
m. fl. (I: 108) och den andra inom andra kammaren av herr O. E. Sandberg
m. fl. (II: 199), i vilka hemställts, alt riksdagen måtte anvisa ett anslag
av 2 000 kronor till Internationella fredsbyrån i Genéve.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen I: 108.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att för ändamålet anvisas samma anslagsbelopp,
som beviljats för innevarande budgetår, eller 30 000 kronor.
Utskottet. Utskottet tillstyrker den av Kungl. Majit under förevarande punkt äskade
medelsanvisningen.
Beträffande det motionsvis gjorda yrkandet vill utskottet erinra, att under
en följd av år särskilt anslag anvisats å riksstaten till Internationella
fredsbyrån i Genéve. I statsverkspropositionen (tredje huvudtiteln) till 1932
års riksdag uttalade emellertid föredragande departementschefen, bland annat,
att viss tvekan förelåge, huruvida ett fortsatt svenskt statsunderstöd till
fredsbyrån kunde under dåvarande förhållanden anses fullt motiverat. Ett
definitivt ställningstagande syntes departementschefen icke heller för det dåvarande
vara påkallat, då en närmare prövning av anslagsfrågan lämpligen
borde ske i samband med fördelningen av anslaget till upplysningsarbete för
freden, inom vars ram bidraget till fredsbyrån sakligt sett hörde hemma.
Under sådana förhållanden ansåg departementschefen sig icke böra föreslå
äskandet av ett särskilt riksstatsanslag till byrån i fråga, utan borde det få
ankomma på Kungl. Maj :t att avgöra, huruvida och i vilken utsträckning det
allmänna anslag till upplysningsarbete för freden, som kunde komma att
av riksdagen anvisas, borde anlitas för understöd till internationella organisationer
med ifrågavarande syfte. Riksdagen beslöt i enlighet härmed.
På grund av vad sålunda förekommit och då det beträffande användningen
av förevarande anslag torde liksom hittills få ankomma på Kungl. Majit att
fördela de anvisade medlen, anser utskottet sig icke böra tillstyrka det motionsvis
gjorda yrkandet.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag samt
med avslag å motionerna I: 108 och lii 199, till Upplysnings
-
Statsutskottets utlåtande nr
25
arbete rörande mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska
frågor för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 30 000
kronor.
23:o) Ersättningar för vissa beslagtagna fartyg m. m. Kungl. Majit har
föreslagit riksdagen (punkt 24, s. 43) att till Ersättningar för vissa beslagtagna
fartyg m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
100 000 kronor.
Förevarande anslag, som för innevarande budgetår är uppfört med
1 000 000 kronor, är avsett till täckande av statsverkets kostnader för ersättningar
i anledning av beslag å fartyg enligt bestämmelserna i lagen
den 11 maj 1945 med vissa bestämmelser örn fartyg, som ankommit från
krigförande eller ockuperat land.
Enligt vad i ärendet upplysts väntas flertalet hithörande ersättningsfrågor
bliva avgjorda under innevarande budgetår. Emellertid torde avgörande i
vissa dylika frågor komma att fattas först efter budgetårets utgång. Medel
för ändamålet torde därför böra ställas till förfogande jämväl för nästa budgetår.
På grund härav och då den äskade medelsanvisningen icke givit utskottet
anledning till erinran, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Ersättningar för vissa beslagtagna
fartyg m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 100 000 kronor.
24 :o) Restitutionsnämnden. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt
25, s. 43 och 44), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Restitutionsnämnden för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.
25:o) Flyktkapitalbyrån. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 26,
s. 44 och 45) att till Flyktkapitalbyrån för budgetåret 1946/47 anvisa ett
förslagsanslag av 200 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 160 000
kronor och har enligt vad departementschefen upplyst varit för snävt beräknat.
Kostnaderna för byrån kunna förutses komma att under innevarande
budgetår uppgå till 273 000 kronor.
Det kan, framhåller departementschefen, ej med säkerhet bedömas, huruvida
byråns fortsatta verksamhet under hela nästa budgetår kommer att
bliva erforderlig. Däremot torde kunna förutses, alt denna verksamhet kommer
i allt fall att pågå under en del av budgetåret. Anslaget har därför ansetts
kunna begränsas till 200 000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 6 sami. Nr 3. 3
Utskottet.
26
Statsutskottets utlåtande nr 3.
Utskottet. Utskottet, som tillstyrker den under förevarande punkt äskade medelsanvisningen
och icke har något att erinra mot att Kungl. Maj:t fastställer
avlönings- och omkostnadsstater för byrån, får hemställa,
att riksdagen må till Flyktkapitalbyrån för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.
26:o) Ersättningar för viss från ockuperat land härrörande egendom. Beträffande
Kungl. Maj:ts framställning om anslag till ifrågavarande ändamål
(punkt 27) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,
vilket härmed
anmäles.
27 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 46) och under erinran, att förevarande
anslag, som för budgetåren 1943/45 varit uppfört med 18 000 kronor, på
grund av förefintlig reservation i gällande riksstat upptagits till 5 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 15 000 kronor.
28:o) Extra utgifter. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt
29, s. 46) och under erinran, att samma anslagsbelopp anvisats för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kronor.
29 :o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Barntillägg åt
vissa befattningshavare i statens tjänst. På därom av Kungl. Majit gjorda
framställningar (punkterna 30 och 31, s. 47) hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa
a) till Dyrtidstillägg dt befattningshavare i statens tjänst
ett förslagsanslag av 12 000 kronor;
b) till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens
tjänst ett förslagsanslag av 3 000 kronor.
30 :o) Kristillägg. Provisoriskt lönetillägg. Beträffande Kungl. Maj:ts
framställningar örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkterna 32 och
Statsutskottets utlåtande nr 3.
27
33) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket
härmed
anmäles.
Stockholm den 15 februari 1946.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli,
Lindström, Larsson, Andrén, Bäckström, Karl Andersson, Heiding, Gustaf Iwar Anderson,
von Heland och Ragnar Bergh; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,
Svensson i Grönvik, Ward, Falla, Rubbestad, Andersson i Malmö, Mårtensson, Lindholm,
Boman i Kieryd och Persson i Vinberg.
Reservation
vid punkten 22:o) (Upplysningsarbete rörande mellanfolkligt samarbete
och utrikespolitiska frågor) av herr Boman i Kieryd.