Statsutskottets utlåtande nr 28.

1

Nr 28.

Ankom till riksdagens kansli den 19 februari 1946 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl Maj:ts proposition angående provisorisk
förbättring av lönestållningen för vissa befattningshavare
i statens tjänst m. fl. jämte i ämnet
väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 3 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1946, föreslagit
riksdagen att dels medgiva, att tillfälligt lönetillägg under budgetåret
1945/46 och provisoriskt lönetillägg under budgetåret 1946/47 må i huvudsaklig
överensstämmelse med av chefen för finansdepartementet föreslagna
grunder utgå till vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. enligt de närmare
föreskrifter, som meddelas av Kungl. Majit, dels besluta örn sättet för
bestridande av de med berörda lönetillägg förenade kostnaderna, dels ock
bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad i nämnda statsrådsprotokoll
förordats medgiva överskridande under budgetåren 1945/46 och 1946/47 av
genom riksdagens beslut maximerade anslag och anslagsposter, av vilka arvoden
och andra ersättningar till icke-ordinarie personal utgå, samt att förordna
örn arvodestillägg åt befattningshavare, vilkas arvoden fastställts genom
riksdagsbeslut.

I de avlöningsreglementen, som gälla för statliga civila befattningshavare
i allmänhet och för lärare vid det statsunderstödda kommunala skolväsendet
ävensom för militära beställningshavare är grundlönenivån avvägd med
hänsyn tagen till löneutvecklingen på allmänna arbetsmarknaden och levnadskostnadernas
utveckling fram till år 1935. Lönerna äro i begränsad omfattning
automatiskt rörliga i förhållande till den fortsatta utvecklingen av
levnadskostnaderna. Med nuvarande levnadskostnadstal utgår rörligt tillägg
med 15 procent och kristillägg med 16 procent, i regel beräknat på lönebelopp
intill 900 kronor. Jämväl de löner, som utgå enligt äldre bestämmelser,
äro i allmänhet rörliga med levnadskostnaderna.

Vid 1944 års riksdag (prop. nr 296, r. skr. nr 487) fattades beslut om provisoriskt
lönetillägg för budgetåret 1944/45 och tillfälligt barntillägg åt vissa
statliga befattningshavare och kommunalanställda lärare m. fl. Bestämmelser
därom meddelades i kungörelse den 1 december 1944, nr 754.

Genom beslut vid 1945 års riksdag (prop. nr 286, r. skr. nr 478) fastställdes
fortsatt tilläggsreglering för budgetåret 1945/46. Denna innebar en utbyggnad

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 28—29. 1

2

Statsutskottets utlåtande nr 28.

i olika hänseenden av den ursprungligen fastställda. De för budgetåret gällande
bestämmelserna i ämnet äro meddelade i kungörelser den 29 juni 1945,
nr 490, och den 30 november 1945, nr 733. Enligt dessa bestämmelser utgår
provisoriskt lönetillägg till vissa befattningshavare med lön enligt av Kungl.
Majit fastställd löneplan. För de personalgrupper, som äro anslutna till det
gemensamma löneplanssystemet för den civila statsförvaltningen och det statsunderstödda
kommunala skolväsendet (löneplan A i civila avlöningsreglementet
m. fl.), är tillägget begränsat till 10 löneklassen och lägre löneklasser.
Tilläggsbeloppen variera mellan ett högsta belopp av 420 kronor, som utgår
i löneklasserna 1—5 och ett lägsta belopp av 120 kronor som utgår i löneklasserna
9 och 10. För militära beställningshavare i motsvarande lönelägen
utgår provisoriskt lönetillägg enligt liknande grunder.

För vissa grupper anställningshavare ha specialföreskrifter betingats avsärskilda
anställnings- eller avlöningsförhållanden. I dessa och andra hänseenden
överlämnades genom riksdagsbesluten åt Kungl. Majit att meddela
närmare bestämmelser. Dylika bestämmelser ha influtit i kungörelserna.

Såväl för budgetåret 1944/45 som för innevarande budgetår har det provisoriska
lönetillägget kombinerats med utbetalning av tillfälligt barntillägg. För
innevarande budgetår har dylikt tillägg utgått icke blott, såsom under budgetåret
1944/45, till befattningshavare med rätt till provisoriskt lönetillägg utan
även till befattningshavare i högre lönelägen, nämligen i högst 20 löneklassen
i löneplan A respektive motsvarande löneläge. Bamtillägget har för innevarande
budgetår utgått såsom engångsbelopp med 100 kronor till befattningshavare
med 1 barn, beträffande vilket förutsättningarna för rätt till barntillägg
förelegat, och med 200 kronor till befattningshavare med 2 eller flera sådana
barn.

Frågan i vilken mån och på vilka vägar den genomsnittliga lönenivån för
beiattningshavare vid den civila och militära statsförvaltningen skall kunna
återföras till förkrigstidens reallönestandard är för närvarande under prövning
av 1945 års lönekommitté. Kommittén skall jämväl pröva frågan om
lönernas dyrortsgradering med utgångspunkt från det förslag i ämnet, som
framlagts av 1943 års dyrortskommitté. Den nya löneregleringen beräknas
icke kunna träda i kraft tidigare än den 1 juli 1947.

Beträffande frågans nuvarande läge har departementschefen uttalat bland
annat följande.

Vid förhandlingar med personalorganisationerna om den förnyade tillläggsregleringen
för nästa budgetar ha önskemål örn en utbyggnad av det
nuvarande provisoriet framförts. Utgångspunkterna för den provisoriska löneförbättringen
ha undergått vissa förskjutningar efter den nu gällande tillläggsregleringens
utarbetande. Krigets avslutande har givit förhoppningar örn
en ekonomisk återhämtning, och det har ansetts försvarligt att man inriktar
sig pa en förbättring av löneställningen för statsanställda och med dem järnörliga
löntagare, vilka under krigsåren kommit i en relativt eftersatt ställning.
Riktlinjer ha uppdragits för en allmän lönereglering i detta syfte. Därvid
har även fastställts, att en minskning av dyrortsskillnaden i löneskalan
bor etterstravas, och numera föreligger ett direkt uttalande från riksdagens
sida, att den blivande provisoriska löneförbättringen bör så anordnas att den

Statsutskottets utlåtande nr 28.

3

kommer att bidraga till en dylik minskning. Jämväl får man utgå ifrån att
det nuvarande provisoriet med tillfälliga barntillägg vid den definitiva löneregleringen
icke kommer att få någon motsvarighet i form av differentiering
av lönerna efter behovsgrunder.

Departementschefen har vidare framhållit, att den provisoriska löneförbättringen
bör begränsas så, att den icke föregriper den blivande definitiva
löneregleringen. Även med beaktande härav har det funnits skäligt att låta
den förnyade provisoriska förbättringen gå avsevärt längre än den nuvarande.
Inom ramen för vad som kan antagas bli resultatet av den definitiva
löneregleringen har det ansetts lämpligt dels att den provisoriska förbättringen
differentieras efter ortsgrupp på sådant sätt, att den verkar utjämnande
i dyrortshänseende, dels att den provisoriska förbättringen omfattar
hela löneskalan, dels ock att de lägst avlönade få en procentuellt sett något
större löneförbättring.

Från angivna utgångspunkter har departementschefen efter överläggningar
med vederbörande personalorganisationer ansett sig kunna förorda en
provisorisk löneförbättring, enligt nedan angivna riktlinjer, vilka personalorganisationerna
förklarat sig kunna godtaga. Förslaget förutsätter, att grunderna
för kristilläggen skola oförändrade erhålla giltighet även för nästa
budgetår. Däremot har förnyad utbetalning av tillfälligt barntillägg under
nästa budgetår ansetts icke böra ifrågakomma.

Vid förhandlingarna ha önskemål framförts om att den sålunda för nästa
budgetår tillämnade utbyggnaden av tilläggsregleringen måtte få någon motsvarighet
för det innevarande budgetåret. Departementschefen har ansett
rimligt, att en viss löneförbättring tillerkännes anställningshavarna för det
löpande budgetåret utöver vad som tidigare medgivits. Detta har ansetts
böra ske på det sätt att, sedan riksdagen fattat beslut i ärendet,
under det löpande budgetåret till här ifrågavarande personal utbetalas engångstillägg,
att i förekommande fall utgå utöver för budgetåret bestämda
provisoriska lönetillägg och tillfälliga barntillägg. Engångsbeloppet har ansetts
böra fastställas oberoende av löneklass och ortsgrupp till 300 kronor.

I frågan örn de provisoriska lönetilläggens storlek samt vilka personalgrupper,
som böra komma i åtnjutande av tilläggen har departementschefen
anfört följande.

Det stora flertalet statliga civila befattningshavare och lärare vid det statsunderstödda
kommunala skolväsendet äro anslutna till det iöneplanssystem,
som ursprungligen fastställts genom löneplan A i civila avlöningsreglementet
och sedermera utbyggts nedåt genom icke-ordinariereglementenas löneplaner
och speciallöneplanerna för lägre icke-ordinarie vård- och ekonomipersonal
vid vissa vårdanstalter m. fl. institutioner. Idit höra löneplancrna A, Eo och
Ex inom den statliga civilförvaltningen, Ca, MEo och MEx inom försvarsväsendet
samt Ek, U, V och MV för den lägre icke-ordinarie vård- och ekonomipersonalen.
Vidare höra till denna grupp dels löneplan K för lärare vid
högre kommunala skolor — med vilka Övningslärare med lön enligt provisoriska
bestämmelser äro att likställa — dels löneplan L för lärare vid folkskoleväsendet
— med vilka nomadlärare samt vissa befattningshavare vid
sjukvårdsanstalter och barnhem m. fl. institutioner äro att likställa — dels
löneplan S för lärare vid sinnesslöskolor m. fl. anstalter.

4

Statsutskottets utlåtande nr 28.

Det provisoriska lönetillägget för ifrågavarande befattningshavare bör enligt
de principer, för vilka i det föregående redogjorts, under nästa budgetår
utgå med årsbelopp, som framgå av följande sammanställning:

Ortsgrupp Ortsgrupp Ortsgrupp

Löneklass A—C D—F G—I

kronor kronor kronor

g—a................. 600 570 540

1—3 ................. 660 630 600

4 och högre.......... 720 690 660

Provisoriskt lönetillägg bör vidare tillkomma befattningshavare med lön
enligt endera av de allmänna löneplanerna B och G i civila avlöningsreglementet
samt befattningshavare, som äro underkastade samma reglemente och
åtnjuta lön enligt särskild Iöneplan eller eljest enligt särskilda bestämmelser
i reglementet. Till denna grupp höra exempelvis ett antal civila chefstjänstemän
samt landshövdingar, läroverksrektorer, provinsialläkare och distriktsveterinärer.
Enligt förslag, som framlägges i annat sammanhang, skola även
justitieråd och regeringsråd från och med nästa budgetår tillhöra ifrågavarande
grupp av civila avlöningsreglementet underkastade befattningshavare.
För här avsedda befattningshavare bör utgå samma provisoriska lönetillägg
som i de högre löneklasserna av Iöneplan Ä. Om lönen icke är dyrortsgraderad,
bör tillägget utgå med 660 kronor. Vad nu anförts bör i tillämpliga delar
gälla även civilmilitär personal tillhörande Iöneplan Gb i militära avlöningsreglementet.

De för militära beställningshavare på aktiv stat gällande löneplanerna i
militära avlöningsreglementet och manskapsavlöningsreglementet äro uppbyggda
på grundval av särskilda löneklassystem. Med undantag för manskap
tillhörande Iöneplan Ma i manskapsavlöningsreglementet befinna sig dessa
beställningshavare i högre löneställning än löneklass 3 i A-löneplanen och
böra följaktligen erhålla ett tillägg av 720, 690 eller 660 kronor beroende
på ortsgruppen. För beställningshavare med icke-dyrortsgraderad lön bör
det sistnämnda beloppet utgå.

Vad däremot angår manskap tillhörande Iöneplan Ma utgår en väsentlig
del av avlöningsförmånerna i naturaförmåner. Beloppet av provisoriskt lönetillägg
för sådant manskap synes därför böra undergå skälig reducering, varvid
hänsyn bör tagas till att beställningshavare såvitt angår den del av avlöningen,
som utgöres av naturaförmåner, icke behövt vidkännas någon del
av verkningarna av levnadskostadsstegringen. Reduceringen synes böra ske
med samma belopp som enligt den nu gällande tilläggsregleringen. De provisoriska
lönetilläggen för beställningshavare på Iöneplan Ma ha således
upptagits till följande årsbelopp.

Löneklass i Iöneplan Ma Kronor

1—4....................... 420

5—8....................... 480

9—12....................... 540

För beställningshavare, som i stället för fri inkvartering åtnjuter hyresoch
ortstillägg, böra de nu angivna årsbeloppen ökas med 30 kronor i ortsgrupp
D—F och 60 kronor i ortsgrupp A—C.

Huvudgrunderna för det nuvarande provisoriska lönetillägget böra i övrigt
i tillämpliga delar erhålla fortsatt giltighet. Sålunda bör med personal på aktiv
stat likställas sådant manskap på civilanställningsstat eller över stat
som åtnjuter avlöning enligt samma eller väsentligen samma grunder som
manskap på aktiv stat. Vad som föreslagits om provisoriskt lönetillägg åt

Statsutskottets utlåtande nr 28.

5

vissa beställningshavare synes böra gälla även när krigsavlöningsregletmentet
är tillämpligt på sådana beställningshavare. Vidare bör rätt tili provisoriskt
lönetillägg åtnjutas även av innehavare av anställning i reserven eller
därmed jämförlig anställning, när han vid tjänstgöring åtnjuter lön enligt
reglerna för beställningshavare på aktiv stat, samt innehavare av sådan för
pensionerad personal avsedd arvodesbefattning, för vilken avlöningen utgår
enligt löneplan för aktiv personal.

Provisoriskt lönetillägg skall sålunda enligt förslaget utgå till vissa anställningshavare
inom i det föregående berörda förvaltningsområden, vilka
i egenskap av civila ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänstemän (aspiranter)
eller innehavare av vikariatslöneförordnande eller såsom militära eller
civilmilitära beställningshavare åtnjuta lön enligt av Kungl. Maj :t fastställd
löneplan. Med dessa äro vissa anställningshavare med avlöning enligt i det
föregående berörda särskilda bestämmelser alt likställa. Vad däremot angår
de anställningshavare inom samma förvaltningsområden, vilka icke åtnjuta
lön enligt dylik löneplan i nyss angiven egenskap respektive enligt berörda
särskilda bestämmelser, stå dessa anställningshavare, i likhet med kollektivavtalsanställd
personal, utanför den genom avlöningsreglementena och
kristilläggsbestämmelserna verkställda regleringen av löneställningen ined
lön avvägd efter en viss gemensam grundnivå samt rörligt tillägg och
kristillägg. Också saknas gemensamma hållpunkter för att beträffande de
olika här avsedda personalgrupperna åvägabringa en allmän omprövning
av lönenivån motsvarande den, som ligger till grund för provisoriskt
lönetillägg. För dessa personalgrupper bör därför i princip liksom förut
gälia, att de icke omfattas av den provisoriska tilläggsregleringen men att
hinder icke bör möta för att företaga de jämkningar i löneställningen, som
kumla finnas påkallade och förenliga med de allmänna riktlinjerna på löneområdet.
Beträffande dylika jämkningar lia vid behandlingen av frågan örn
provisoriska lönetillägg vid 1944 och 1945 års riksdagar gjorts vissa principuttalanden.
Då frågan om eventuell löneförbättring för kollektivavtals anställd
personal blir beroende på avtalsförhandlingar, har jag beträffande sådan
personal endast att hänvisa till berörda principuttalanden. Vad åter beträffar
andra anställningshavare utom löneplan — huvudsakligen arvodesavlönacle
— bör det bli beroende på prövning efter omständigheterna, huruvida
och med vilket belopp avlöningsförbättring i här åsyftade fall bör utgå.
Framför allt kan en jämkning framstå som motiverad i fråga om arvoden
som äro bestämda att motsvara avlöningen i viss lönekiass eller eljest äro
fastställda i nära anslutning till avlöningen för personal på löneplan. Dock
förekomma fall då den lönekiass, till vilken ett arvode är anknutet, icke blivit
fastställd på grundval av en jämförelse med löneplaceringen för jämförliga
befattningshavare på löneplan utan blivit vald så att den skall täcka en viss
arvodesnivå avvägd efter förhållandena på allmänna arbetsmarknaden. För
dylika lall ger elen provisoriska lönetilläggsregleringen uppenbarligen icke någon
anledning ali jämka arvodet. A andra sidan kan det i vissa fall synas
rimligt, alt det provisoriska lönetillägget får åtföljas av någon skäligt avvägd
förbättring för arvodestagare, oaktat något direkt påvisbart samband
mellan löneplanen och arvodesnivån icke föreligger. Under alla förhållanden
bör emellertid därvid förutsättas, alt arvodet icke genom fri lönesättning blivit
avvägt efter läget på allmänna arbetsmarknaden. Vad nu anförts har i
tillämpliga delar giltighet även beträffande personal inom krisförvaltningen.

Det stora flertalet anställningshavare, varom bär är fråga, hör till atlårsverken
eller lill större förvaltningar, för vilka anslagsposterna till avlöningar
åt icke-ordinarie personal liro förslagsvis upptagna i avlöningsstaterna; även
för krisförvaltningens personal utgå arvodena från förslagsvis anvisade an -

6

Statsutskottets utlåtande nr 28

slagsmedel. För dessa fall komma medel att stå till myndigheternas förfogande
— eller kunna av Kungl. Maj :t ställas till förfogande — för genomförande
av de jämkningar i avlöningen, som anses påkallade i anslutning till den
provisoriska tilläggsregleringen. Beträffande de anställningshavare åter, som
avlönas från anslag eller anslagsposter vilka äro maximerade genom riksdagsbeslut,
förutsattes vid de tidigare tilläggsregleringarna, att framställning skulle
göras till riksdagen om överskridande av anslagsmedlen, för den händelse
dessa icke skulle lämna tillgång till ifrågakommande löneförbättring. Den omständigheten,
att den provisoriska tilläggsregleringen utsträckes att omfatta
hela löneskalan, gör emellertid, att frågan örn tilläggsregleringens konsekvenser
i form av jämkningar i lönestäilningen för olika grupper anställningshavare
utom löneplan får betydligt större aktualitet än förut. Med hänsyn bland
annat till att det här endast rör sig örn ett provisorium för en begränsad tid
anser jag mig kunna tillstyrka, att Kungl. Majit utverkar riksdagens bemyndigande
att i nu avsedda fall förordna örn överskridande av respektive anslag
eller anslagsposter med erforderligt belopp. För jämkning av arvoden fastställda
genom riksdagsbeslut erfordras dessutom särskilt medgivande av riksdagen.
Jag anser mig kunna förorda, att Kungl. Majit jämväl utverkar bemyndigande
att förordna örn provisorisk jämkning av sådana arvoden.

.Vad härefter angår befattningshavare, som åtnjuta lön enligt äldre avlöningsbestämmelser
jämte dyrtidstillägg och som samtidigt i sin egenskap av
löntagare i egentlig mening uppbära kristillägg, bör det ankomma på Kungl.
Majit att efter erforderliga undersökningar förordna örn rätt till provisoriskt
lönetillägg samt om de beräkningsgrunder som därvid böra tillämpas. Tidigare
har så blivit fallet endast beträffande ett fåtal befattningshavare. Till följd
av lönetilläggens utsträckning till de högre lönelägena tillkomma nu bland
andra universitetsprofessorer och vissa lantmätare.

Provisoriskt lönetillägg synes fortfarande icke böra tillkomma befattningshavare
på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet.

I det föregående har förordats, att provisoriskt lönetillägg skall tillkomma
lärare hänförliga till löneplan L i folkskolans avlöningsreglemente. Nämnda
reglemente upptager även en löneplan för extra lärare med lönebeloppen
bestämda såsom dagbelopp. Dessa lärare, som åtnjuta rörligt tillägg och kristillägg,
böra erhålla provisoriskt lönetillägg omräknat till lämpligt avrundat
dagbelopp. Detsamma bör gälla vissa motsvarande befattningshavare vid
s j uk v år dsans tal ter, barnhem, sinnesslöskolor m. fl. institutioner.

Liksom tidigare bör det ankomma på Kungl. Majit att meddela erforderliga
specialföreskrifter om provisoriskt lönetillägg för personal, som övertagits
från enskilt järnvägsföretag eller annat enskilt företag vid dess förstatligande.

Även beträffande det lönetekniska anordnandet av det provisoriska lönetillägget
synas de hittillsvarande grunderna i huvudsak böra erhålla fortsatt
tillämpning. Bland annat bör sålunda fortfarande gälla, att tillägget i allmänhet
i fråga om avlöningsbestämmelsernas tillämpning likställes med lön men
icke skall vara förenat med rörliga tiiläggsförmåner.

Beträffande den ovan berörda tillämnade engångsutbetalningen under innevarande
budgetår av ett tillfälligt lönetillägg har departementschefen anfört
följande.

Tillfälligt lönetillägg bör i princip tillkomma samma löntagarkategorier
som enligt vad i det föregående föreslagits skola erhålla provisoriskt lönetillägg
under budgetåret 1946/47. I analogi med vad som föreskrivits beträffande
tillfälligt barntillägg bör emellertid det tillfälliga lönetillägget icke

Statsutskottets utlåtande nr 28.

7

tillkomma innehavare av anställning i reserven eller därmed jämförlig anställning
vid försvaret, dock alt tillägget bör med hänsyn lill de särskilda
anställningsförhållandena utgå till aspirantanställt underbefäl i reserven.

Beloppet av det tillfälliga lönetillägget bör, såsom förut angivits, oberoende
av såväl dyrortsgrupp som löneläge utgöra 300 kronor. Med detta belopp bör
tillägget utgå även till manskap tillhörande löneplan Ma. Beträffande sådant
manskap har nämligen hänsyn till i det föregående omnämnda naturaförmåner
tagits redan vid beräknandet av det provisoriska lönetillägget för innevarande
budgetår.

Då tillfälligt lönetillägg är avsett att utgå som engångsbelopp, måste de förutsättningar
för rätt att åtnjuta tillägget, som hänföra sig till anställningen,
vara för handen vid en bestämd tidpunkt eller under en bestämd tidsperiod.
Vidare bör tillses, att tillägget icke får utgå på grund av en alltför kortvarig
anställning eller vid anställning utan fortlöpande tjänstgöringsskyldighet.
Därjämte erfordras reglering av frågan om inverkan av tjänstledighet m. m.
i förevarande hänseende. 1 likhet med vad som skedde beträffande motsvarande
spörsmål vid fastställandet av tillfälligt barntillägg senast för innevarande
budgetår torde närmare förslag i angivna ämnen få underställas Kungl.
Majit, sedan riksdagen fattat beslut i ärendet. Jag torde här få inskränka
mig till att ange vissa preliminära riktlinjer, efter vilka spörsmålen synas
kunna lösas.

För rätt att åtnjuta tillfälligt lönetillägg bör förutsättas, att befattningshavaren
å viss dag, exempelvis den 1 mars 1946, innehar sådan anställning, som
berättigar till dylik förmån. Dock synes tillägget skäligen böra tillkomma
även den, som tidigare under det löpande budgetåret blivit pensionerad från
dylik anställning. Örn extra befattningshavare (aspirant) vid den ifrågavarande
tidpunkten är permitterad, bör detta icke i och för sig betaga honom rätten
till lönetillägg.

För erhållande av fullt lönetillägg bör i regel förutsättas, att befattningshavaren
före nyss avsedda tidpunkt men efter ingången av juli 1945 under
ett visst antal dagar, förslagsvis 150, ägt uppbära lön i sådan anställning,
varom här är fråga. Om detta villkor ej är uppfyllt, bör tillägget reduceras
i förhållande till vad som brister i det fordrade antalet dagar och således
begränsas till 2 kronor för varje dag för vilken befattningshavaren ägt uppbära
lön. Tjänstledighet med avstående av hela lönen bör dock ej läggas vederbörande
till last, örn tjänstledigheten föranletts av offentligt uppdrag eller
av militärtjänstgöring, vilken ålegat befattningshavaren såsom anställningshavare
i reserven eller i därmed jämförlig egenskap. I vad mån tid, då befattningshavaren
innehaft arbetar- eller arvodesanställning i statens tjänst
eller varit permitterad på grund av arbetsbrist, bör tillgodoräknas, torde få
bero på omständigheterna i det särskilda fallet. Nedsättning av det tillfälliga
lönetillägget bör kunna ske vid nedsättning i tjänstgöringstiden.

Det tillfälliga lönetillägget bör utbetalas snarast möjligt efter det riksdagen
fattat beslut därom.

Vad i det föregående anförts om prövningen av speciella frågor rörande
provisoriskt lönetillägg för nästa budgetår synes böra gälla beträffande motsvarande
frågor rörande tillfälligt lönetillägg. Vad angår anställningshavare,
som icke åtnjuta lön enligt löneplan eller äro att likställa med befattningshavare
å löneplan, torde på frågan örn utbetalning av engångstillägg få aningsås
delvis samma synpunkter som på den förut berörda frågan om arvodeshöjning
för ifrågavarande anställningshavare. I främsta rummet synes
det motiverat, att dylikt engångstillägg får utgå, när själva arvodet är fastställt
i nära anslutning till avlöningen för befattningshavare på löneplan och
därför anses böra uppräknas i anslutning till det provisoriska lönetillägget.
Bemyndigande för Kungl. Maj:t ali medge (överskridande av riksdagsmaxi -

8

Statsutskottets utlåtande nr :!$.

merade anslag och anslagsposter för beredande av här ifrågavarande engångsförmåner
samt att bevilja engångstillägg åt arvodestagare med av riksdagen
bestämda arvoden torde böra utverkas hos riksdagen.

I fråga om anslagsberäkningarna har departementschefen anfört bland
annat följande.

Kostnaderna för provisoriskt lönetillägg under innevarande budgetår beräknades
i propositionen 1945:286 till närmare 23 miljoner kronor. Kostnaderna
för tillfälligt barntillägg under samma budgetår uppskattades i propositionen
till närmare 4 miljoner kronor. Den nu föreslagna utbyggnaden av
lönetilläggsregleringen föranleder en betydande kostnadsökning. Utgifterna
för det provisoriska lönetillägget för nästa budgetår lia uppskattats till omkring
110 miljoner kronor, därav 47 miljoner kronor för affärsverken, 44
miljoner kronor för statsförvaltningen i övrigt och 19 miljoner kronor för
det statsunderstödda skolväsendet. Detta innebär en ökning av årskostnaden,
såvitt det provisoriska lönetillägget angår, med 87 miljoner kronor. 1 nu anförda
siffror ingå icke kostnaderna för sådana i det föregående berörda höjningar
av arvoden m. m., som kunna ifrågakomma i anslutning till tilläggsregleringen.

Den å det statsunderstödda skolväsendet belöpande kostnaden torde i
princip böra bestridas av statsmedel i samma utsträckning som andra kontanta
avlöningsförmåner åt de anställda. För den ojämförligt största hithörande
personalgruppen, nämligen folk- och småskollärare, innebär detta,
att hela kostnaden skall bestridas av statsmedel. Vad angår statsbidraget till
avlöningskostnaden för hithörande personalgrupper vid de statsunderstödda
sinnesslöskolorna och därmed jämställda anstalter utgår detta för innevarande
budgetår med tre fjärdedelar av kostnaden. Riksdagen har emellertid i
skrivelse 1945: 433 uttalat sig för att staten från och med nästa budgetår
skall övertaga hela avlöningskostnaden och anhållit örn därav påkallade förslag
till årets riksdag. Vid statens övertagande av hela avlöningskostnaden
bör även det provisoriska lönetillägget helt bestridas av statsmedel. På grund
av ordningen för utbetalning av statsbidrag komma statsverkets utgifter för
provisoriskt lönetillägg under nästa budgetår vid det statsunderstödda skolväsendet
att belasta riksstalen för budgetåret 1947/48.

För affärsverken böra kostnaderna för provisoriskt lönetillägg bestridas
av de medel, av vilka verkens utgifter i övrigt bestridas. Vid bank- och fondinspektionen,
sparbanksinspektionen, försäkringsinspektionen och statens
pensionsanstalt samt för stuteriväsendet och luftfartsfonden torde kostnaderna
böra bestridas från särskilda poster i respektive verks och inrättningars
stater. I övrigt bör det provisoriska lönetillägget bestridas från anslag å
riksstaten.

Kostnaden för den föreslagna engångsutbetalningen av tillfälligt lönetilllägg
under innevarande budgetår har uppskattats till omkring 49 miljoner
kronor, därav 19 miljoner kronor vid affärsverken, 22 miljoner kronor vid
statsförvaltningen i övrigt och 8 miljoner kronor vid det statsunderstödda
skolväsendet. I fråga om den utsträckning, i vilken kostnaden bör bestridas
av statsmedel, torde få hänvisas till vad nyss anförts i fråga örn bestridandet
av provisoriskt lönetillägg. Med hänsyn lill de särskilda förhållanden, som
föreligga beträffande sinnesslöskolorna och därmed jämförliga anstalter, vill
jag emellertid förorda, att staten bestrider hela utgiften för tillfälligt lönetilllägg
vid dessa anstalter. Utgifterna för tillfälligt lönetillägg åt statsanställda
synas böra, utom vad angår affärsverken, bestridas från anslag å tilläggsstat
för det löpande budgetåret, utan att undantag därvid göres beträffande personal,
vars avlöning eljest bestrides å specialbudget. Då emellertid tillfälligt

Statsutskottets utlåtande nr 28.

9

lönetillägg under tolfte huvudtiteln endast kommer i fråga vid statens pensionsanstalt,
torde det belopp, som för ändamålet erfordras vid anstalten och
vilket begränsar sig till omkring 5 000 kronor, få bestridas från den i staten
för anstalten upptagna förslagsposten till provisoriskt lönetillägg.

I samband nied Kungl. Majlis förslag har utskottet till behandling förehaft dels

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar E. Hage och J. F. Grym (I: 105) och den andra inom andra kammaren
av herr J. O. Gavelin m. fl. (II: 208), i vilka hemställts, att riksdagen vid
behandling av lönefrågorna för de statsanställda måtte besluta, att det tillfälliga
barntillägg, som av 1945 års riksdag beslöts skola under vissa villkor
utgå till statstjänstemän upp till 20:e löneklassen, skall under samma förutsättningar
och villkor utgå till alla statsanställda — även kollektivanställda
sådana — upp till en löneställning, motsvarande nämnda löneklass, samt
utbetalas om möjligt under loppet av innevarande budgetår ävensom att
riksdagen måtte bestämma, att utgifterna härför, i den mån de ej falla på de
affärsdrivande verken, skola upptagas å respektive huvudtitlar å tilläggsstaten
för budgetåret 1945/46,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr G. Öhman (I: 106) och den andra inom andra kammaren av herrar
G. Adolfsson och K. E. Senander (II: 206), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Majit
måtte ge respektive verkstyrelser bestämda direktiv att dem underställd
kollektivavtalsanställd personal skall erhålla proportionsvis samma löneförbättring
som övriga statstjänare, däri inbegripet även det engångstillägg, som
av Kungl. Majit föreslagits utgå med 300 kronor,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr D. Norman m. fl. (I: 135) och den andra inom andra kammaren av
herr P. L. Orgard m. fl. (II: 236), i vilka hemställts, att riksdagen med anvisande
av härtill behövliga medel måtte besluta, att det i Kungl. Maj:ts
proposition nr 3 föreslagna tillfälliga lönetillägget under budgetåret 1945/46
och det provisoriska lönetillägget under budgetåret 1946/47 måtte tillerkännas
även följande personal vid de statsunderstödda folkhögskolorna: rektorer,
fast anställda ämneslärare, e. o. och vikarierande ämneslärare samt Övningslärare
med full tjänstgöring vid folkhögskolas huvudkurs,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Bror Nilsson m. fl. (I: 163) och den andra inom andra kammaren av
herr E. Haggblom m. fl. (II: 207), i vilka hemställts, att riksdagen måtte bevilja
lärare vid lantbruks-, lantmanna-, lanthushålls- och folkhögskolor samma
provisoriska förbättring av löneställningen, som i propositionen föreslås
för befattningshavare i statens tjänst m. fl.,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Bror Nilsson och .7. Friggeråker (I: 194) och den andra inom andra
kammaren av herr I. Johansson i Mysinge m. fl. (II: 311), i vilka hemställts,
att riksdagen måtte vidtaga den ändringen i Kungl. Maj:ts proposition nr 3,

10

Statsutskottets utlåtande nr 28.

V tskottet.

att provisoriska lönetillägg under budgetåret 1946/47 skola utgå till befattningshavare
i statens tjänst i dyrortsgrupperna A, B, C och D med följande
belopp: i löneklasserna g—a 630 kronor, i löneklasserna 1—3 690 kronor
och i löneklasserna 4 och högre 750 kronor,

dels en inom andra kammaren av herr K. E. Hansson i Skediga väckt
motion (II: 120), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl.
Maj:ts proposition nr 3 måtte besluta, att engångstillägg om 300 kronor icke
skall utgå, då grundlönen överstigar 500 kronor i månaden eller 6 000 kronor
för år,

dels en inom andra kammaren av herr O. E. Sandberg väckt motion (II:

329) , vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att de Övningslärare vid
folk- och fortsättningsskolor, vilka ha hela eller sin huvudsakliga tjänstgöring
förlagd till dessa skolor och vilka icke genom tjänstgöring inom annan
skolform tillerkännas ifrågavarande lönetillägg, skola bliva likställda med
de lärare vid folkskoleväsendet, vilka erhålla lön enligt löneplan L i vad
avser sådant provisoriskt lönetillägg, som föreslås i Kungl. Maj:ts proposition
nr 3 av år 1946,

dels ock en inom andra kammaren av herr E. Håstad väckt motion (II:

330) , vari hemställts, att riksdagen vid behandling av proposition nr 3 angående
provisorisk förbättring av löneställningen för statstjänare måtte besluta,
att denna även skall avse personalen vid det statsunderstödda högre
skolväsendet, enligt de tillämpningsföreskrifter som Kungl. Maj:t utfärdat.

Såsom departementschefen framhållit ha utgångspunkterna för den provisoriska
löneförbättringen undergått vissa förskjutningar efter den nu gällande
tilläggsregleringens utarbetande. Krigets avslutande har givit förhoppningar
örn en ekonomisk återhämtning, och det har ansetts försvarligt att
man inriktar sig på en förbättring av löneställningen för statsanställda och
med dem jämförliga löntagare, vilka under krigsåren kommit i relativt eftersatt
ställning. Riktlinjer ha uppdragits för en allmän lönereglering i detta
syfte. Därvid har även fastställts, att en minskning av dyrortsskillnaden i
löneskalan hör eftersträvas. En utgångspunkt har jämväl varit, att det nuvarande
provisoriet med tillfälliga barntillägg vid den definitiva löneregleringen
icke kommer att få någon motsvarighet i form av differentiering av
lönerna efter behovsgrunder.

Den blivande lönereglering, som med dessa utgångspunkter för närvarande
förberedes av 1945 års lönekommitté, har i betydande utsträckning återverkat
på Kungl. Maj:ts förevarande förslag örn provisorisk tilläggsreglering
för nästa budgetår. Departementschefen har framhållit, att det av naturliga
skäl bör tillses, att denna reglering icke föregriper den blivande definitiva
löneregleringen utan hellre lämnar utrymme för en ytterligare förbättring.
Även med beaktande härav har det funnits skäligt att låta den förnyade provisoriska
förbättringen gå avsevärt längre än dea nuvarande. Det har därvid
förutsatts, att den definitiva löneregleringen skall komma att innebära en
hoppressning av löneskalan icke blott såvitt angår dyrortsgraderingen utan

Statsutskottets utlåtande nr 28.

11

även på det sätt, att de lägst avlönade få en procentuellt sett något större
löneförbättring.

Det nu framlagda förslaget bygger huvudsakligen på dessa utgångspunkter
och har efter överläggningar med vederbörande personalorganisationer godkänts
av dessa. Om de provisoriska lönetilläggen för nästa budgetår uttalade
riksdagen hösten 1945 vid behandlingen av propositionen angående skattegruppering
m. m. att vid deras utformning önskemålet örn minskad spännvidd
mellan lönerna å dyrare och billigare ort i möjligaste mån borde tillgodoses.
För att med siffror belysa tendensen i detta hänseende i Kungl. Maj:ts
förslag må nämnas, att skillnaden i löner på dyraste (I) och billigaste (A) orter
i löneklasserna 4 upp till 15 minskats från omkring 25 procent, räknat
på lönebeloppen i dyraste ortsgruppen, till 20 å 21 procent. Utskottet, som
i anledning av väckta motioner i det följande behandlar vissa frågor om
regleringens omfattning, tillstyrker, att densamma erhåller den innebörd, som
Kungl. Maj:t har föreslagit. Utskottet tillstyrker alltså, att det provisoriska
lönetillägget kommer att omfatta hela löneskalan och för den huvudsakliga
delen av denna (4 löneklassen och högre lönelägen) kommer att uppgå till
årsbelopp av 720 respektive 690 och 660 kronor i ortsgrupperna A—C respektive
D—F och G—I, samt att förnyad utbetalning av tillfälligt barntillägg
under nästa budgetår icke skall ifrågakomma. Härvid förutsätter utskottet,
att grunderna för kristillägg skola erhålla oförändrad giltighet även för nästa
budgetår. Till nämnda grunder återkommer utskottet i annat sammanhang.

Detta ställningstagande innebär, att utskottet ansett sig böra avböja sådana
jämkningar i Kungl. Maj:ts förslag, som avses med de likalydande motionerna
I: 194 och II: 311. För att med siffror belysa även innebörden av
motionsförslaget må anföras, att spännvidden mellan A- och I-ort i 4 löneklassen
skulle minskas med ytterligare cirka 0,6 procent utöver den minskning,
som Kungl. Maj:ts förslag innebär för nämnda löneklass, och att detta
procenttal successivt minskas i högre lönelägen. Vad särskilt D-orten angår,
vilken motionärerna ansett missgynnad i propositionen, må framhållas, att
löneskillnadsbeloppen i nämnda löneklass mellan D-ort och I-ort i Kungl.
Maj:ts förslag sänkts i samma relation som Iöneskillnadsbeloppet mellan Aoch
Fort. Enigt motionärernas förslag skulle sänkningen av löneskillnadsbeloppen
bliva förmånligare för D-ort än A-ort. Ojämnheten i motionsförslaget
visar sig också härutinnan, att skillnaden mellan avlöningen å D- och Eort
skulle i 4 löneklassen minska från nuvarande storlek, 125 kronor, till 65
kronor. Inom utskottet ha jämväl andra förslag til! jämkningar varit under
övervägande. Utskottets ställningstagande innebär, att utskottet, med särskild
hänsyn till att tjänstemannaorganisationema godkänt det i propositionen
framlagda förslaget, icke funnit tillräckliga skäl föreligga att vidtaga ändringar
i de särskilda beloppen.

Kungl. Maj:ts förslag avser befattningshavare vid den civila och militära
statsförvaltningen och det statsunderstödda kommunala skolväsendet. I åtskilliga
motioner har yrkats, att lönetilläggsregleringen skall erhålla en vidare
omfattning. I dessa motioner avses olika kategorier lärare, för vilka ny

12

Statsutskottets utlåtande nr 28.

lönereglering ännu ej är planerad och vilkas löner ej blivit bestämda med
anslutning till det statliga avlöningssystemet, varför utgångspunkten för ett
bestämmande av provisoriska lönetillägg till dem är osäker. Gemensamt för
dessa kategorier befattningshavare är även att staten, i de fall där vissa lönebelopp
överhuvud äro fastställda såsom villkor för statsbidrag till vederbörande
skolor, allenast fastställt minimilöner eller minimiarvoden med rätt
för huvudmannen att utgiva högre löneersättningar, varför en provisorisk
avlöningsförbättring kan åstadkommas utan statens medverkan.

Med hänsyn till det sätt, varpå statsbidrag utgår till lärarlöner vid privatläroverk,
har utskottet funnit, att en eventuell förstärkning av lönerna ej
bör, såsom i motionen II: 330 ifrågasatts, tillerkännas i form av provisoriskt
lönetillägg. Utskottet får erinra, att Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition
under åttonde huvudtiteln vid punkterna 142—144 och 151—153 föreslagit
en höjning av den till lärare vid dessa skolor utgående tillfälliga löneförbättringen.
Det är utskottets avsikt att senare, i samband med behandlingen
av nämnda fråga, taga slutlig ställning till yrkandet i nämnda motion.

Vad angår de i motionen II: 329 avsedda övningslärarna vid folk- och
fortsättningsskolor, får utskottet erinra örn att gällande statliga lönereglering
ännu icke föranlett reglering av dessa befattningshavares löner, men
att 1941 års lärarlönesakkunniga beräknas komma att under våren lägga
fram förslag angående deras anställnings- och avlöningsförhållanden. För
lärare i slöjd vid folkskolor med mindre än 20 undervisningstimmar i veckan
företogs en viss höjning av minimiarvodet förra året. Vad angår fortsättningsskolorna
beslöts vid 1944 års riksdag dels en provisorisk reglering
av avlönings- och anställningsförhållandena för läi''arinnorna i hushållsgöromål
och dels en höjning av minimiarvodet åt lärare i slöjd. I årets statsverksproposition
har under åttonde huvudtiteln vid punkten 195 framlagts
förslag örn höjning av nuvarande minimiarvoden till lärare i slöjd och hushållsgöromål.
Icke heller beträffande dessa lärare har utskottet funnit en
eventuell förbättring i löneställningen böra genomföras i direkt anslutning
till den nu ifrågavarande statliga tilläggsregleringen. Utskottet uppskjuter
det slutliga ställningstagandet beträffande jämväl ifrågavarande motion till
sin behandling av vederbörande anslagsfrågor under åttonde huvudtiteln.

Vad därefter angår lärare vid folkhögskolor, beträffande vilka yrkanden
framställts, dels i de likalydande motionerna I: 163 och II: 207 och dels i de
likalydande motionerna 1:135 och 11:236, vill utskottet erinra, att de erhöllo
sin nuvarande lönereglering så sent som år 1942. Vid granskning av
löneregleringens innebörd har utskottet kommit till den uppfattningen, att
skäl tala för löneförbättring i anslutning till den statliga lönetilläggsregleringen.
Utskottet är emellertid ej nu berett att tillstyrka beslut i ämnet
från riksdagens sida. Bortsett från själva huvudfrågan föreligga vissa spörsmål
av övervägande teknisk natur att lösa vid genomförande av en tilläggsreglering
inom detta område med hänsyn till kursernas varierande längd och
metoden för bestämmande av statsbidragets belopp i anslutning till löneförmånernas
storlek. Hela frågan är av sådan beskaffenhet, att ställningsta -

Statsutskottets utlåtande nr 28.

13

gande till densamma enligt utskottets mening ej bör ske på yrkande av enskilda
motionärer. Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl. Majit ägnar
denna fråga uppmärksamhet och snarast möjligt framlägger de förslag i
ämnet, som finnas påkallade.

Lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolornas lärare, beträffande vilka
yrkande jämväl framlagts i de nyssnämnda motionerna I: 163 och II: 207,
erhöllo sin lönereglering samtidigt som folkhögskollärarna. Den är även uppbyggd
på samma grunder och erhöll huvudsakligen samma innebörd. Vad
utskottet uttalat beträffande frågan om provisoriska lönetillägg åt lärare vid
folkhögskolor äger motsvarande giltighet för lärarna vid ifrågavarande skolor.
Vid Kungl. Maj:ts övervägande av spörsmålet bör uppmärksammas i
vad mån lönebestämmelserna för jordbrukets yrkesskolor och lanthushållningsseminariet
å Rimforsa böra påverkas av en eventuell förbättring av
minimilönerna för ifrågavarande kategorier lärare.

I de likalydande motionerna I: 106 och II: 206 har under åberopande av
riksdagens skrivelse i ämnet förra året (nr 478) föreslagits, att riksdagen
hos Kungl. Majit skall hemställa örn bestämda direktiv till verksstyrelserna,
att dem underställd kollektivavtalsanstäild personal skall erhålla proportionsvis
samma löneförbättring som övriga statstjänare, däri inbegripet det
av Kungl. Majit föreslagna engångstilhigget av 300 kronor, vartill utskottet
i det följande återkommer. Riksdagens av motionärerna åsyftade uttalande
innebar en upprepning och ett understrykande av vad riksdagen uttalade
vid den första statliga lönetilläggsregleringens antagande hösten 1944 och
avsåg att åstadkomma jämkning i gällande avtal med längre löptid. Förutsättningarna
för dessa avtal ansågos väsentligt ändrade genom den utveckling
på löneområdet, som ägt rum sedan hösten 1944. Numera föreligger ett
något ändrat läge. Enligt erhållna uppgifter utlöpte ett flertal statliga kollektivavtal
med utgången av år 1945 och förhandlingar om nya avtal pågå.
Av övriga kollektivavtal utlöpa samtliga den 30 juni 1946 utom ett, som slöts
den 1 januari och utlöper den 31 december 1946.

I detta sammanhang önskar utskottet uttala, att åtskilliga grupper kollektivavtalsanställda
arbetare lia så likartade arbetsuppgifter med vissa grupper
tjänstemän att jämväl likartad löneställning framstår såsom önskvärd.
Emellertid kan en full likställighet icke uppnås med hänsyn till den väsentliga
skillnad, som föreligger i fråga om anställningsformen. Arbetarnas genom
kollektivavtal reglerade lönevillkor gälla i regel under korta tidsperioder,
medan löneregleringar för tjänstemännen genomföras med långa tidsintervaller.
Såsom departementschefen framhållit bör därför i princip liksom
förut gälla, att arbetargrupperna icke omfattas av den provisoriska tilläggsregleringen,
men att hinder icke bör möta att företaga de jämkningar i löneställningen,
som kunna finnas påkallade och förenliga med de allmänna riktlinjerna
på löneområdet. Denna fråga bör emellertid bliva beroende på avtalsförhandlingar,
för vilka utskottet ej anser ali riksdagen i enlighet med
motionsyrkande! bör giva direktiv.

Kungl. Majit har föreslagit en engångsutbetalning av ett tillfälligt löndin -

14

Statsutskottets utlåtande nr 28.

lägg, att utgå under innevarande budgetår vid sidan av den tidigare beslutade
provisoriska löneförbättringen för detta budgetår. Beloppet föreslås
bestämt till 300 kronor. I motionen II: 120 yrkas, att detta tillägg icke skall
utgå då grundlönen överstiger 500 kronor i månaden eller 6 000 kronor för
år. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag jämväl i denna del.

Slutligen har i de likalydande motionerna 1:105 och 11:208 påyrkats
ändring i det vid förra årets riksdag fattade beslutet om tillfälligt barntillägg
under innevarande budgetår. Sådant tillägg skall enligt beslutet inom
ett visst löneläge utgå endast till anställningshavare med lön enligt löneplan,
som av Kungl. Majt fastställts i anslutning till den senaste allmänna löneregleringen,
dock med rätt för Kungl. Maj:t att besluta om tillfälligt barntillägg
åt närstående personalgrupper. I nu ifrågavarande motioner förnyas
ett vid förra årets behandling av frågan föreliggande motionsyrkande, att
tillfälligt barntillägg skulle inom det ifrågavarande löneläget utgå till alla
statliga — även kollektivavtalsanställda — befattningshavare, vilket förslag
ej godtogs av riksdagen. Utskottet har ej ansett sig böra tillstyrka bifall till
motionerna. Till stöd för detta ställningstagande får utskottet hänvisa till
grunderna för riksdagens beslut förra året ävensom till vad utskottet ovan
anfört örn kollektivavtalsanställd personal.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag jämväl i vad det avser den arvodesavlönade
personalen och har ej heller i övrigt funnit anledning lill erinran
mot propositionen.

Under åberopande av det anförda får utskottet

A. hemställa,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionerna I: 105 och 11:208, I: 106 och
11:206, 1:194 och 11:311 samt 11:120,

a) medgiva, att tillfälligt lönetillägg under budgetåret 1945/
46 må i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 4 januari 1946 föreslagna
grunder utgå till vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl.
enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Maj:t;

b) besluta, att utgifterna för tillfälligt lönetillägg skola
bestridas beträffande befattningshavare vid de a ffärsdrivande
verken eller vid av dessa övertagna företag eller inrättningar
och befattningshavare hos statens pensionsanstalt från
de medel, av vilka verkets utgifter i övrigt bestridas, samt
beträffande andra befattningshavare från de anslag, som äro
avsedda för tillfälligt lönetillägg;

c) medgiva, att provisoriskt lönetillägg under budgetåret
1946/47 må i huvudsaklig övex-ensstämmelse med i nämnda
statsrådsprotokoll föreslagna grunder utgå till vissa befattningshavare
i statens tjänst m. fl. enligt de närmare föreskrifter,
som meddelas av Kungl. Majit;

Statsutskottets utlåtande nr 28.

15

d) besluta, att utgifterna för provisoriskt lönetillägg, i den
mån de icke avse befattningshavare hos bank- och fondinspektionen
eller sparbanksinspektionen, skola bestridas:
beträffande befattningshavare vid de affärsdrivande verken
eller vid av dessa övertagna företag eller inrättningar samt
befattningshavare hos försäkringsinspektionen och statens
pensionsanstalt ävensom befattningshavare med avlöning från
luftfartsfonden från de medel, av vilka verkets eller institutionens
utgifter i övrigt bestridas, beträffande befattningshavare
vid statens hingstdepåer och stuteri samt å lantbruksstyrelsens
stuteribyrå från det anslag, varav vederbörandes lön
utgår, samt i fråga om andra befattningshavare från de anslag,
som äro avsedda för provisoriskt lönetillägg;

e) bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad i ovannämnda
statsrådsprotokoll förordats medgiva överskridande
under budgetåren 1945/46 och 1946/47 av genom riksdagens
beslut maximerade anslag och anslagsposter, av vilka arvoden
och andra ersättningar till icke-ordinarie personal utgå,
samt att förordna om arvodestillägg åt befattningshavare, vilkas
arvoden fastställts genom riksdagsbeslut;

II. att motionerna I: 135 och II: 236 samt I: 163 och II: 207
må anses besvarade genom vad utskottet anfört;

B. anmäla, att utskottet kommer att senare avgiva utlåta!)
de i anledning av motionerna II: 329 och 330.

Stockholm den 19 februari 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo, Andrén, Bäckström,
Karl Andersson, Heiding, Mannerskantz, Boman, Gustaf Iwar Anderson, Johan
Eric Ericson, Rosenberg och Hesselbom; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Ward, Ohlin, Falla,
Rubbestad, Andersson i Malmö, Mårtensson, Hall, Pettersson i Dahl, Viklund och Holmström.

16

Statsutskottets utlåtande nr 28.

Reservationer:

1) av herrar Karl Andersson, Andersson i Malmö, Mårtensson och Viklund:

2) av herr Rubbestad; samt

3) av herr Pettersson i Dahl.