Statsutskottets utlåtande nr 252.

1

Nr 252.

Ankom till riksdagens kansli den 25 juni 1946 kl. 3 em.

Utlåtande

angående vissa med redovisningen å kapitalbudgeten
sammanhängande frågor.

(4:e avd.)

I propositionen nr 308 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 24 maj 1946, såvitt
nu är i fråga, föreslagit riksdagen dels bemyndiga Kungl. Majit att i överensstämmelse
med i nämnda statsrådsprotokoll förordade grunder disponera
över de för vederbörande affärsverk anvisade dispositionsanslagen
för förskottering av beslutade investeringsutgifter, dels besluta att Kungl.
Majit skall äga hos riksgäldskontoret lyfta erforderligt belopp, högst 5 miljoner
kronor, för förskottering i enlighet med vad till statsrådsprotokollet
anförts av erforderliga kostnader till återuppbyggnad m. m. i anledning av
eldsvåda eller annan olyckshändelse, som drabbat statlig anläggning, dels
ock besluta att insättning av affärsverkens överskottsmedel mot ränta hos
riksgäldskontoret från och med den 1 juli 1946 icke skall äga rum.

I skrivelse den 30 april 1946 har riksräkenskapsverket avgivit berättelse
över riksbokslutet för budgetåret 1944/45. Ämbetsverket har däivid lämnat en
redogörelse över utfallet av den av 1944 års riksdag fastställda investeringsplanen
samt de bokföringsåtgärder, som nödvändiggjorts av den nya kapitalbudgetsuppställningen.
Därjämte har ämbetsverket berört frågan örn vissa
smärre jämkningar och kompletteringar av redovisningsförfarandet. Emellertid
bär riksräkenskapsverket ansett sig icke ännu ha vunnit sådan erfarenhet
av redovisningsförfarandet, att ämbetsverket vore i stånd att nu avgiva några
definitiva förslag i fråga om anordnandet av anslagsanvisnings- och redovisningsförfarandet.
Ämbetsverket har därför förordat att härmed finge anstå
till dess ytterligare erfarenhet vunnits.

Vissa av de frågor, som av riksräkenskapsverket berörts i förenämnda
skrivelse, har departementschefen ansett vara av beskaffenhet att i förevarande
sammanhang böra upptagas till prövning. Därjämte bär upptagits
vissa andra förslag rörande kapitalbudgeten.

Vissa anslagsöverskridanden. I förenämnda skrivelse angående riksbokslutet
har riksräkenskapsverket framhållit, att hos affärsverken konstaterats
vissa överskridanden av investeringsanslag. Detta förhållande borde enligt
Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 sami. Nr 252. 1

2

Statsutskottets utlåtande nr 252.

riksräkenskapsverkets uppfattning föranleda, att möjlighet öppnades för
affärsverken att förskottera investeringskostnader från vederbörligt dispositionsanslag,
därest medelsanvisningar på lilläggsstat icke ansåges böra ifrågakomma.

Oförutsedda utgifter pä kapitalbudgeten. I skrivelse den 4 oktober 1945
har riksräkenskapsverket framlagt utredning örn sättet för bestridande av
kostnaderna för återuppförande av anläggningar, vilka utsatts för skador av
katastrofnatur. Beträffande affärsverken anser verket, att frågan redan fått
en tillfredsställande lösning, varför verket icke funnit anledning föreligga
att framlägga några ytterligare förslag. Detsamma gällde även försvarets
fabriksfond och väg- och vattenbgggnadsväsendets förrådsfond.

För övriga fonder, särskilt för fastighetsfondema samt andra fonder, som
förvalta fast egendom, vore emellertid nödvändigt att åvägabringa en lösning
av förevarande fråga. Härvid har verket, med avvisande av möjligheten
att anlita anslaget till oförutsedda utgifter under riksstatens trettonde
huvudtitel, såsom tänkbara möjligheter föreslagit 1) antingen anvisande för
ändamålet av särskilda eller för fonderna i fråga gemensamma dispositionsanslag
2) eller en för ändamålet hos riksgäldskontoret öppnad rörlig kredit
till Kungl. Maj:ts förfogande 3) eller slutligen en förening av dessa båda
alternativ. Riksräkenskapsverket förordar öppnande av en rörlig kredit å
5 miljoner kronor hos riksgäldskontoret, avsedd att användas till förskottering
av omedelbart erforderliga medel dels för återuppbyggnad i anledning
av sådana skador å statliga anläggningar som uppkommit genom brand eller
olyckshändelser, dels ock för förhindrande av fortsatt förstörelse av den
skadade egendomen. De med anlitande av denna kredit förskotterade utgifterna
förutsättas senare i vanlig ordning bliva föremål för anslagsmässig reglering
över kapitalbudgeten.

Överskott av likvida medel lios affärsverken. Genom kungörelse den 23
oktober 1915, nr 400, stadgades, bland annat, skyldighet för allmänna verk
och inrättningar att där riksbankskontor fanns å platsen hålla kontanta,
för omedelbart förestående utgifter icke behövliga behållningar insatta å giroräkning
i riksbanken. När denna kungörelse ersattes med nu gällande kungörelse
den 19 december 1924, nr 517, skedde icke någon ändring på denna
punkt. För dylika medel lämnar riksbanken icke räntegottgörelse.

Rätt att i riksgäldskontoret mot ränta insätta vissa särskilt fonderade medel
har i olika sammanhang medgivits, bland annat i fråga om de affärsdrivande
verkens förnyelsefonds- och pensionsfondsmedel. I samband med
kapitalbudgetens omläggning upphörde dessa insättningar. Domänverket, telegrafverket
och statens reproduktionsanstalt ha vidare erhållit medgivande
att temporärt insätta vissa överskott av likvida medel i riksgäldskontoret
mot ränta. Dessa medgivanden äro alltjämt gällande.

I infordrat yttrande över en av telegrafstyrelsen den 13 juni 1945 gjord
framställning i fråga örn räntebärande placering av tillfälliga överskott av

Statsutskottets utlåtande nr 252.

3

likvida medel Ilar riksräkenskapsverket anfört, att i huvudsak fyra alternativ
syntes möjliga när det gällde förvaltningen av ett kortfristigt likviditetsöverskott.

1) Medlen insättas i riksgäldskontoret, som i så fa''l öppnar en kortfristig
räntebärande bankräkning för respektive affärsverk. Förutsättning härför bö,.
vara, att å sådan räkning icke gäldas högre ränta än ett enskilt affärsföretag
på motsvarande villkor kan erhålla i enskild bank.

2) Affärsverken berättigas öppna räkning i statlig affärsbank (jordbrukarbanken)
på de villkor denna kan erbjuda.

3) Affärsverken berättigas förvärva skattkammarväxlar.

4) Affärsverken redovisa medlen över investeringsstaten och berättigas att
under efterföljande budgetår likaledes över investeringsstaten återbekomma
samma medel.

Departementschefen —- som ansett den av 1944 års riksdag beslutade, genomgripande
omläggningen av kapitalbudgetredovisningen lämpligen böra
i sin nuvarande utformning tillämpas under ett flertal budgetår innan frågan
örn någon allmän översyn därav lämpligen kunde upptagas till prövning - -bar beträffande de i det föregående berörda särskilda frågorna anfört följande.

Emellertid synas vissa jämkningar och kompletteringar redan nu böra underställas
riksdagen till avgörande. Här möter i första hand den av riksräkenskapsverket
anmälda frågan om vissa anslagsöver skridanden
hos affärsverken. Dessa lia sin grund i affärsverkens önskan att i
vissa fall kunna påbörja eller fortsätta investeringsarbeten under våren, oaktat
de för ändamålet erforderliga anslagsmedlen äro anvisade att disponeras
först under det kommande budgetåret. Väl får det icke ifrågakomma att
affärsverken förfoga över investeringsanslagen i annan ordning än den av
riksdagen beslutade. Emellertid är det angeläget att möjligheter beredas affärsverken
att på det arbetstekniskt och ekonomiskt mest fördelaktiga sättet
genomföra de beslutade investeringarna. Någon principiell erinran synes vidare
icke kunna riktas mot att, på sätt riksräkenskapsverket ifrågasatt, disponibelt
belopp å vederbörande verks dispositionsanslag får förskottsvis anlitas
för ändamålet. Kungl. Maj:t bör därför äga^ medgiva att av vederbörande
dispositionsanslag förskotteras medel för igångsättande av sådant företag,
vartill medel anvisats för det följande budgetåret, eller där så erfordras
för fullföljande av dylikt investeringsföretag utöver vad det för löpande
budgetår beviljade investeringsanslaget medgiver. Dessa medelsanvisningar
böra betraktas såsom förskott som snarast efter budgetårsskiftet måste ersättas
av medel från vederbörande investeringsanslag.

Vad rör frågan örn medel leir bestridande av oförutsedda utgifter
på kapitalbudgeten ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets förslag,
vilket synes vara ett lämpligt sätt att inom ramen för vår nuvarande
budgetteknik lösa denna fråga. Jag förordar, att åtgärder vidtagas för öppnande
i riksgäldskontoret av en kredit å 5 miljoner kronor för ifrågavarande
ändamål.

Med anlitande av denna kredit böra förskotteras sådana kostnader i anledning
av inträffad eldsvåda eller annan olyckshändelse, vilka regelmässigt
bestridas från kapitalbudgetanslag. Utgiften bör således avse en mer omfattande
reparation eller åtgärder för den skadade anläggningens ersättande

4

Statsutskottets utlåtande nr 2-52.

genom nybyggnad av lämplig storlek och utformning eller genom örn- eller
utbyggnad av annan befintlig anläggning. På Kungl. Ma.j:ts prövning bör
bero, huruvida krediten skall anlitas eller om frågan örn erforderliga åtgärder
skall vila i avbidan på riksdagens prövning. Den senare vägen bör givetvis
valjas, örn beslut i frågan utan olägenhet kan anstå eller tvekan kan råda
örn lämpligheten att omedelbart ersatta den förstörda anläggningen med en
ny av i huvudsak samma karaktär. Krediten bör kunna anlitas för kostnader
i anledning av olyckshändelse m. m., som drabbar å kapitalfond redovisad
anläggning i den mån icke behovet av förskott tillgodose^ i annan ordning.

Vad slutligen angår frågan örn dispositionen av uppkommande överskott
av likvida medel hos affärsverken må i första hand
understrykas den av riksräkenskapsverket påtalade nackdelen av att mellan
affärsverken och riksgäldskontoret tillämpas ett dubbelt system av fordringar
och skulder. Detta blir fallet örn affärsverken dels rekvirera kapitalmedel för
realiserande av sina investeringsstater, dels ock hos riksgäldskontoret mot
ranta insätta uppkommande överskott av likvida medel. I anslutning till
nksräkenskapsverkets förenämnda redogörelse för kapitalbokslutet för budgetåret
1944/45 må vidare här framhållas, att det är riksräkenskapsverket
som i egenskap av centralt statligt bokföringsorgan verkställer det för bela
statsverket enhetliga kapitalbokslutet och i samband därmed vidtager de
hokt öringsatgärder av bokslutskaraktär, vartill verket finner anledning. Det
är alltså i viss utsträckning endast i nksräkenskapsverkets bokföring sorn på
titeln Övriga kapitalmedel bokföras de rörelsemedel, som kommit att utnyttjas
för investeringsändamål. Såsom riksräkenskapsverket framhållit återgå
dessa transitoriska poster automatiskt i det nya budgetårets bokföring.

Det synes angeläget att även på här förevarande punkt genomföra det enhetliga
system tor kapitalmedlens bokföring, som tidigare kommit till uttryck
i, riksdagens beslut örn avskaffande av särskilda avsättningar av pensionsfonds-
och värdeminskningskonto(förnyelsefonds)medel. Den åt vissa affärsverk
givna rätten att hos riksgäldskontoret mot ränta insätta uppkommande
överskott av likvida medel bör därför icke utsträckas att omfatta
ytterligare myndigheter, utan i stället även formellt från och med nästa budgetår
upphävas beträffande de affärsverk för vilka den gäller.

Uppkommande överskott av likvida medel böra därför i framtiden insättas
på vederbörande verks checkräkning hos riksbanken. I den mån de behöva
anlitas för realiserande av den för vederbörande verk fastställda investeringsstaten
bör så givetvis ske innan kapitalmedel för ändamålet rekvireras från
riksgäldskontoret. Därest verket anser att det uppkomna likviditetsöverskotlet
är av stadigvarande natur, böra de sålunda investerade rörelsemedlen
av verket upptagas under titeln Övriga kapitalmedel på investeringsstatens
inkomstsida, varigenom de definitivt upphöra att vara tillgängliga för verket
såsom rörelsemedel. Bedömes däremot det uppkomna likviditetsöverskottet
vara endast av tillfällig art, vidtar vederbörande affärsverk icke någon bokfönngsåtgärd
berörande investeringsstatens inkomstsida, utan den vidtagna
dispositionen kommer där till uttryck först i nksräkenskapsverkets sammanfattade^
kapitalbokslut. Då denna bokföringstransaktion automatiskt
återgår i påföljande budgetårs bokföring bibehålies verket sålunda vid dispositionsrätten
till rörelsemedlen.

Av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, att för telegrafverket
under senare år uppkommit överskott av likvida medel till belopp,
som överstigit behovet av medel för nyinvestering. Såsom riksräkenskapsverket
framhållit, torde detta närmast sammanhänga med verkets svårigheter
att under nu rådande knapphet på material i erforderlig omfattning komplettera
sina förråd. Det är därför en tillfällig företeelse. Motsvarande svå -

Statsutskottets utlåtande nr 252.

5

righeter ha även givit anledning till uppkomsten hos privata företag av stora
likviditetsöverskott, för vilka företagen icke i nuvarande läge utan risk för
framtida likviditetssvårigheter kunna finna en räntabel placering. Den omständigheten
att, såsom även riksräkenskapsverket framhållit, de affärsdrivande
verken icke behöva gardera sig mot risken tor kapitalbrist, utan kunna
i så stor utsträckning som sker investera uppkommande likviditetsöverskott
i räntabla anläggningar ger dem också en gynnsam ställning i jämförelse
med privata företag. Med hänsyn till vad här anförts, synes det mig icke berättigat
att frångå huvudregeln för behandlingen av likviditetsöverskott i
syfte att därigenom tillföra affärsverken en ränteinkomst på dessa medel.

Erfarenheterna av det nya redovisningsförfarande, som infördes i samband
med kapitalbudgetens omläggning, inskränka sig till två budgetår. Med
hänsyn härtill bär utskottet intet att erinra mot att slutliga förslag i fråga
örn anslagsanvisnings- och redovisningsförfarandet framläggas först sedan
det nya systemet prövats ytterligare någon tid.

Vad angår den av departementschefen berörda frågan örn anslagsöverskridanden
hos affärsverken har utskottet ansett erinran icke böra riktas mot
att vederbörande verks dispositionsanslag får förskottvis användas för igångsättande
av sådant företag, vartill medel anvisats för det följande budgetåret,
eller där så erfordras för fortsättande av företag utöver vad för löpande budgetår
beviljat investeringsanslag medgiver. Sådana förskott böra snarast efter
budgetårsskiftet ersättas av medel från vederbörande investeringsanslag. Uppgift
rörande storleken av de förskott, som kunna komma att medgivas, synes
böra lämnas riksdagen i samband med de årliga redogörelserna för användningen
av dispositionsanslagen.

Vad departementschefen föreslagit i fråga örn bestridandet av oförutsedda
utgifter på kapitalbudgeten har ej givit utskottet anledning till erinran.

I fråga om dispositionen av överskott av likvida medel hos affärsverken
bar departementschefen föreslagit, att insättning av sådana medel mot ränta
hos riksgäldskontoret icke skall äga rum från och med nästa budgetår. I
den mån uppkommande överskott äro av stadigvarande natur skulle de av
verket upptagas såsom inkomst i investeringsstaten och därigenom upphöra
att vara tillgängliga för verket såsom rörelsemedel. Om likviditetsöverskottet
åter är av tillfällig natur, skulle medlen, på samma sätt som i fråga om andra
statliga verk, insättas på checkräkning i riksbanken. Vad sålunda föreslagits
står i överensstämmelse med riksdagens tidigare fattade beslut örn affärsverkens
pensionsfonds- och förnyelsefondsmedel samt med huvudregeln för
behandlingen av likviditetsöverskott. Utskottet finner sig därför böra tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag jämväl i denna del.

Utskottet hemställer,

att riksdagen ina

a) bemyndiga Kungl. Majit att i överensstämmelse med i
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 24 maj 1946
förordade grunder disponera över de för vederbörande affärsverk
anvisade dispositionsanslagen för förskottering av beslutade
investeringsutgifter;

Utskottet.

6

Statsutskottets utlåtande nr 252.

b) besluta att Kungl. Majit skall äga hos riksgäldskontoret
lyfta erforderligt belopp, högst 5 miljoner kronor, för
förskottering i enlighet med vad till statsrådsprotokollet anförts
av erforderliga kostnader till återuppbyggnad m. m. i
anledning av eldsvåda eller annan olyckshändelse, som drabbat
statlig anläggning; samt

c) besluta att insättning av affärsverkens överskottsmedel
mot ränta hos riksgäldskontoret från och med den 1 juli
1946 icke skall äga rum.

Stockholm den 25 juni 1946.

På statsutskottets vägnar;

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli,
Bäckström, Karl Andersson, Heiding, Mannerskantz, Boman, Ekströmer, Johan Eric Ericson
och Hesselbom; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Ohlin, Falla, Rubbestad,
Mårtensson, Åkerström, Hoppe, Thäpper, Onsjö och Båke.

468148. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.