Statsutskottets utlåtande nr 251.

1

Nr 251.

Ankom till riksdagens kansli den 25 juni 1946 kl. 3 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts förslag om anslag för
budgetåret 19461-17 till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster.

(4:e avd.)

1 :o) Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförlustcr. I propositionen
nr 1 har Kungl. Maj:t under rubriken Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster,
under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 4 januari 1946, föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
för budgetåret 1946/47 beräkna ett anslag av 75 000 000
kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 306, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 24 maj
1946, föreslagit riksdagen anvisa anslaget med 10 000 000 kronor.

Enligt av 1939 års lagtima riksdag godkända principer skall under denna
rubrik årligen äskas ett anslag till belopp, som kan antagas genomsnittligt
bereda täckning för de förluster som för varje år bruka uppkomma. I riksstaterna
för budgetåren 1939/40—1945/46 har ifrågavarande anslag upptagits
till ett avrundat belopp av 1,5 miljoner kronor.

Efter att i förenämnda vid propositionen nr 1 fogade utdrag av statsrådsprotokollet
hava lämnat en redogörelse för vissa kapitalmedelsförluster, som
vore av natur att böra överföras till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster,
har departementschefen anfört följande.

Under de år som gått sedan ifrågavarande fond inrättades bär årligen på
riksstaten uppförts ett anslag å 1 500 000 kronor till avskrivning av smärre
oreglerade kapitalmedelsförluster, vilket belopp tilliörts fonden. Under senare
år har jag vid anmälan av denna anslagspost framhållit, att riskerna
för vissa under krigsåren beslutade investeringar kunde anföras som skäl
för elt större anslagsbelopp. Da nu kriget är avslutat, bör en sanering av
statens på kapitalfond redovisade förmögenhet vidtagas i så snabb takt, som
statsfinansernas utveckling medgiver. Bland de anvisningar som kräva en
retroaktiv avskrivning över tondén för oreglerade kapitalmedelsförluster vill
jag i detta sammanhang särskilt nämna de omfattande statliga investeringarna
i bostadsproduktionen, vilka delvis äro av subventionsnatur. Avskrivningsbehov
kunna väntas komma att framträda även beträffande, bland annat,

takäng till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 251.

2

Statsutskottets utlåtande nr 251.

vissa av de krediter som under kriget lämnats utlandet för återuppbyggnadsandamål.
Det totala avskrivningsbehovet kan i nuvarande läge icke
med större säkerhet bedömas men kan, enligt en preliminär uppskattning,
kornilla att Wiva av den ungefärliga storleksordningen 300 miljoner kronor,
i avbidan pa resultatet av pågående och planerade utredningar rörande de
motsedda förlusterna samt i avvaktan jämväl på den fullständigare överblick
över det statsfinansiella läget under de närmaste budgetåren, som bör kunna
vinnas under varens lopp, är en definitiv beräkning av den lämpliga storleken
av ifrågavarande avskrivningsanslag icke möjlig. Enligt nu tillgängliga
uppgifter torde ett belopp av 75 miljoner kronor böra avses för ändamaiet
under nästa budgetår.

Vid anmälan av propositionen nr 306 har departementschefen i ämnet
anfört, bland annat följande.

I det förslag till riksstat för budgetåret 1946/47 som framlades i statsverksproposdionen
uppgingo utgifterna å driftbudgeten till 3 258 miljoner kronor
och de beraknade inkomsterna till ett en miljon kronor lägre belopp. Enligt
förslaget var alltså driftbudgeten praktiskt taget jämnt balanserad. Å driftbudgefens
utgiftssida upptogs emellertid preliminärt en balanspost, i det att
det foreslogs, att för avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster skulle
beraknas ett anslag av 75 miljoner kronor, avsett att i den utsträckning som
det finansiella läget kunde medgiva bidraga till en reglering av de förluster
som "vöre att motse a olika under senare år verkställda investeringar, men
som annu icke vore fullt utredda eller kända till sitt exakta belopp. En definitiv
beräkning av anslaget borde anstå i avvaktan på den fullständigare
överblick över bl. a. det statsfinansiella läget som borde kunna vinnas under
varens lopp.

Efter att hava framhållit, att genom förslag till riksdagen, vilka delvis
redan föranlett beslut av denna, anslag tillkommit å driftbudgetens utgiftssida
å sammanlagt 155 miljoner kronor, därav huvudparten hänförde sig
till jordbruksregleringarna och utgifter för sociala ändamål, ävensom att —
under vissa angivna förutsättningar, avseende bland annat omsättningsskattens
bibehållande under hela nästa budgetår — merinkomsterna utöver
de i riksstaten beräknade kunde uppskattas till 90 miljoner kronor, har departementschefen
vidare anfört följande. Om nyssnämnda anslag på 75
miljoner kronor för extraordinära avskrivningar skulle anvisas i enlighet
med den ursprungliga beräkningen, skulle driftbudgeten komma att visa ett
underskott av (155 — 90 =) 65 miljoner kronor. Med de förutsättningar
som uppställts för beräkningen av anslaget till extraordinära avskrivningar,
borde detta under angivna förhållanden i huvudsak bortfalla. Departementschefen
förordade likväl, att anslaget, som med ett mindre belopp regelmässigt
brukat anvisas å riksstaterna under senare år, upptoges med 10 miljoner
kronor. Eljest föreliggande budgetunderskott komme då att praktiskt taget
utjämnas och driftbudgeten att trots inträdda förskjutningar bliva i huvudsak
balanserad.

Statsutskottets utlåtande nr 251.

3

I anslutning till anmälandet i propositionen nr 1 av frågorna om avskrivning
av å fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster redovisade förluster
har departementschefen framlagt förslag om ändring av redovisningen av
sådana medel, som återbetalats på lån och andra fordringar efter det att
dessa avskrivits med anlitande av fonden. Enligt nuvarande ordning återgå
dessa medel visserligen först till fonden men omföras därefter till budgetutjämningsfonden
över avskrivningsanslaget. Med hänsyn till att de medel,
som sålunda omföras, i regel icke uppgå till större belopp, är, framhåller
departementschefen, överföringen till budgetutjämningsfonden utan praktisk
betydelse och innebär en onödig belastning av den statliga bokföringen.
Återinflutna medel från å fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster avskrivna
lån och fordringar eller eljest under fonden anvisade anslag borde
därför tillföras fonden och öka dennas behållning.

Vidare har departementschefen förordat, att de under fonden anvisade
anslagen, vilka sedan fondens tillkomst uppförts i riksstaten såsom reservationsanslag
men regelmässigt i sin helhet tillfördes fonden, i det följande
böra upptagas såsom obetecknade.

I förevarande sammanhang har från finansdepartementet till utskottet
överlämnats redovisning för de beslut, som under år 1945 meddelats angående
biträdande av ackord eller andra efterskänka nden av statens rätt,
innefattande mer än medgivande av betalningsanstånd.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att alltsedan 1939 anslag till av- Utskottet.
skrivning av smärre oreglerade kapitalmedelsförluster upptagits i riksstaterna
med ett avrundat belopp av 1,5 miljoner kronor. Departementschefen
har vid anmälan av statsverkspropositionen framhållit, att med hänsyn till
riskerna för vissa under krigsåren beslutade investeringar en sanering av
statens på kapitalfond redovisade förmögenhet — bland annat de omfattande
statliga investeringarna i bostadsproduktionen — nu bör vidtagas i
så snabb takt som statsfinansernas utveckling medgiver. I avbidan på en
fullständigare överblick över det statsfinansiella läget under de närmaste
åren, som borde kunna vinnas under våren 1946, förordade departementschefen
att i riksstatsförslaget för budgetåret 1946/47 beräknades ett anslag
av 75 miljoner kronor. Anslagets belopp har vid anmälan av propositionen
nr 306 karakteriserats som en balanspost så utmätt, att driftbudgeten bleve
i det närmaste balanserad. Departementschefen har i sistnämnda sammanhang
framhållit, att med de förändringar i förhållande till statsverkspropositionen,
som under vårsessionen företagits i fråga örn utgifter och beräkning
av inkomsterna, utrymme inom en i huvudsak balanserad driftbudget förefunnes
för ett avskrivningsanslag av allenast 10 miljoner kronor. Utskottet
delar departementschefens uppfattning att en sanering av statens på kapitalfond
redovisade förmögenhet bör i erforderlig omfattning snarast möjligt

4

Statsutskottets utlåtande nr 251.

Utskottet.

vidtagas. Under nu rådande förhållanden har utskottet ansett sig böra tillstyrka
att anslaget anvisas med av Kungl. Majit föreslaget belopp, 10 000 000
kronor.

Mot vad departementschefen förordat i fråga om ändrad redovisning av
återbetalade, redan avskrivna lån och beteckningen av anslagen har utskottet
icke något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av
10 000 000 kronor.

2:o) Avskrivning å anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker. Kungl.
Majit har i propositionen nr 1 föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål
för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 1 800 000 kronor.

1939 och 1940 års urtima riksdagar ha under fonden för förlag till statsverket
anvisat vardera ett reservationsanslag å 5 miljoner kronor, att utlämnas
som lån för anläggning av nya sulfitspritfabriker eller för utvidgning
av äldre sådana företag, varjämte 1941 års riksdag för samma ändamål
anvisat ytterligare 8 miljoner kronor. Av skäl, som angivits vid äskandet
av avskrivningsanslag för ändamålet i 1940 års statsverksproposition,
böra ifrågavarande kapitalinvesteringar regleras genom anvisande under
en 10-årsperiod av årliga avskrivningsanslag. Sammanlagt har för ifrågavarande
avskrivningsändamål hittills anvisats 10,5 miljoner kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avskrivning å anläggningskapital för
nya sulfitspritfabriker för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag
av 1 800 000 kronor.

Stockholm den 25 juni 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli,
Bäckström, Karl Andersson, Heiding, Mannerskantz, Boman, Ekströmer, Johan Eric
Ericson och Hesselbom; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Ohlin, Falla,
Rubbestad, Mårtensson, Åkerström, Hoppe, Thäpper, Onsjö och Birke.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1946
617209