Statsutskottets utlåtande nr 25.
1
Nr 25.
Ankom till riksdagens kansli den 12 februari 1946 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anslag å
tillägg sstat II till riksstaten för budgetåret 1945j46 till
aktieteckning i aktiebolaget Aerotransport.
(4:e avd.)
I propositionen nr 2 har Kungl. Majit (punkt 6, s. 113—123 av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4 januari
1946) föreslagit riksdagen att till Aktieteckning i aktiebolaget Aerotransport
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 under luftfartsfonden
anvisa ett investeringsanslag av 8 080 000 kronor.
Aktiebolaget Aerotransport har ett aktiekapital av 3 084 000 kronor, varav
2 500 000 kronor i A-aktier och 584 000 kronor i B-aktier. Samtliga A-aktier
ägas av svenska staten, medan B-aktierna ägas till ett belopp av 354 000
kronor av svenska staten och till övrig del av svenska företag och enskilda
personer.
Vid bolagsstämma den 4 juni 1945 beslöts bland annat, att, under förutsättning
att kronan förbunde sig teckna hela det till teckning utbjudna aktiekapitalet,
bolagets aktiekapital skulle ökas med 8 000 000 kronor genom utgivande
av 80 000 nya A-aktier å nominellt 100 kronor. För de nya aktierna
fastställdes bland annat det villkoret, att föreskriven stämpel skulle gäldas
av tecknaren.
Aktiebolaget Aerotransport har hemställt, att Kungl. Majit måtte vidtaga
erforderliga åtgärder för teckning och inbetalning av det nya aktiekapitalet.
Fullmäktige i riksgäldskontoret ha ej funnit anledning till erinran mot bolagets
framställning.
Luftfartsstyrelsen, som ansett frågan örn utökning av aktiebolaget Aerotransports
aktiekapital äga visst samband med förhållandet mellan detta
bolag och Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag, har erinrat om att
sistnämnda bolag ägdes av ett antal svenska företag och enskilda personer
och att bolagen sig emellan uppdelat trafiken genom ett särskilt avtal. Hela
trafiken sköttes emellertid av aktiebolaget Aerotransport, medan det andra
bolaget saknade annan trafikorganisation än viss representation i Amerika.
Av olika skäl kunde det ifrågasättas, om icke nuvarande ordning, vilken torde
få anses som ett provisorium, förr eller senare måste avlösas av en fastare
organisationsform. Enligt styrelsens mening borde genom en särskild utredning
undersökas förutsättningarna för en sammanslagning av de båda bolagen.
Med hänsyn härtill ville styrelsen ifrågasätta, huruvida icke med avgö
Bihang
till riksdagens protokoll 19t6. 6 sami. Nr 25—27. 1
2
Statsutskottets utlåtande nr 25.
rande av sättet för kapitaltillskottet till aktiebolaget Aerotransport borde anstå
i avvaktan på resultatet av en dylik utredning.
Beträffande aktiebolaget Aerotransports kapitalbehov framhåller styrelsen,
att det icke torde behöva möta hinder för bolaget att mot dess obelånade flygplanpark
och eventuellt andra tillgångar erhålla lån i luftfartslånefonden med
så stort belopp, att något omedelbart behov av kapitaltillskott genom nyteckning
av aktier icke förelåge, helst som bolagets likviditet förbättrats under
den tid som gått från balansräkningens upprättande per den 31 december
1944.
Luftfartsstyrelsen ■—- som i detta sammanhang berört frågan om ett överlåtande
på staten av bolagets hangar- och verkstadsbyggnader å Bromma flygplats,
vilken fråga enligt styrelsens mening kunde komma att påverka bolagets
kapitalbehov i framtiden, och säger sig visserligen icke vilja motsätta sig
bifall till den remitterade framställningen — har funnit, att med ökning av
bolagets aktiekapital utan större olägenhet syntes kunna anstå i avbidan på
den begärda utredningens verkställande.
Riksräkenskapsverket har uttalat, att ämbetsverket ville, utan att därmed
definitivt avstyrka bifall till den av aktiebolaget Aerotransport gjorda hemställan,
förorda, att fragan örn genomförandet av bolagsstämmans beslut örn
ökning av aktiekapitalet finge anstå ytterligare ett år samt att bolagets omedelbara
kapitalbehov tillgodosåges genom statsförvärv av bolagets hangarbyggnader
å Bromma och genom ett kortfristigt lån från luftfartsfonden.
Statskontoret har uttalat, att, därest den av luftfartsstyrelsen förordade utredningen
komme till stand, statskontoret delade styrelsens uppfattning, att
med ökning av aktiebolaget Aerotransports aktiekapital borde anstå i avbidan
på utredningsresultatet.
Departementschefen har anfört följande.
Luftfartsstyrelsen har i sitt utlåtande förordat en utredning rörande förutsättningarna
för en sammanslagning till ett bolag av aktiebolaget Aerotransport
och Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag samt har ifrågasatt,
huruvida icke i avvaktan på resultatet av en dylik utredning med utökningen
av Aerotransports aktiekapital borde anstå.''i anledning härav har
jag med bolagsledningarna dryftat frågan örn sammanslagning. Det har därvid
framkommit, att vissa fördelar måhända skulle stå att vinna genom ett
samgående men att olika uppfattningar råda i fråga om, bland annat, den
stallning inbördes, som de nuvarande delägarna i de båda bolagen skulle
erhålla i ett sammanslaget bolag. Då denna fråga icke torde vara mogen för
ett avgörande inom den närmaste tiden, synes anledning icke föreligga att
skjuta på ett ställningstagande till spörsmålet örn en höjning av Aerotransports
aktiekapitak En utökning nu av aktiekapitalet torde icke komma att
försvåra en eventuell sammanslagning framdeles av de båda bolagen, enär
ett betydande kapitaltillskott i någon form är nödvändigt, oavsett ^huruvida
detta kommer Aerotransport eller ett genom sammanslagning av de båda
bolagen nyorganiserat bolag till godo.
I likhet med liksräkenskapsverket finner jag uppenbart, att nuvarande relation
mellan Aerotransports egna kapital och bolagets skulder icke är tillfredsställande.
De ytterligare investeringar, som bolagets hastigt ökande trafik
torde nödvändiggöra, komma att förskjuta denna balans i ännu ogynn
-
Statsutskottets utlåtande nr 25. «''
sammare riktning, om icke det egna kapitalet förstärkes. Visserligen ingå
bland bolagets skulder lån, erhållna ur luftfartslånefonden, och mojligheter
till ytterligare lån ur fonden torde föreligga, men då verksamheten bedrives
i bolagsform, synes relationen mellan det egna kapitalet och skulderna böra
bedömas utan hänsyn till det förhållandet att bolaget i huvudsak är ett statsägt
företag.
Luftfartsstyrelsen och riksräkenskapsverket ha förordat, att det erforderliga
kapitaltillskottet, som bolaget beräknat till 8 000 000 kronor, skulle till
viss del tillgodoses genom att bolaget till staten överläte sina nyuppförda
hangar- och verkstadsbyggnader å Bromma flygplats och sålunda erhölle
likvida medel till belopp motsvarande byggnadernas värde. Det ytterligare
erforderliga beloppet har riksräkenskapsverket förutsatt skola tills vidare
ställas till förfogande genom lån från staten i avvaktan på det förslag till
ändrad redovisning av de av luftfarten föranledda statliga utgifterna och inkomsterna,
vilket luftfartsstyrelsen enligt uppgift har för avsikt att under
innevarande år framlägga. Riksräkenskapsverket har till stöd för sitt förslag
örn statens övertagande av ifrågavarande byggnader framhållit, att byggnaderna
sannolikt skulle kunna utnyttjas på ett mera rationellt sätt, om samtliga
byggnader av motsvarande slag å flygplatsen tillhörde luftfartsfonden
och förvaltades av luftfartsstyrelsen. Enligt riksräkenskapsverkets mening
skulle därjämte vinnas den fördelen, att medel för finansiering av samtliga
till luftfartsfonden hänförliga byggnader bleve anvisade av riksdagen. Härigenom
skulle risken elimineras, att riksdagens rätt att besluta örn dylika medelsanvisningar
åsidosattes genom den nära till hands liggande möjligheten,
att det statliga aktiebolaget för ändamålet upptoge lån i allmänna marknaden.
I princip delar jag luftfartsstyrelsens och riksräkenskapsverkets uppfattning,
att byggnaderna å flygplatserna böra ägas av staten och redovisas å
luftfartsfonden. Beträffande det nu aktuella fallet äro emellertid förhållandena
sådana, att ett avsteg från denna princip kan ifrågasättas. De ifrågavarande
byggnaderna utgöras av en verkstadsbyggnad med tillhörande
hangar för uppställning av de flygplan, som äro under reparation, samt en
större hangar. Verkstadsbyggnaden har tillkommit för bolagets ökade verkstadsrörelse
och för att en ur rationaliseringssynpunkt önskvärd koncentration
av denna skulle kunna ske till Bromma flygplats. Tidigare var verkstadsrör
elsen i huvudsak förlagd till Bulltofta flygplats. Lokalerna inrymma
även bolagets omfattande förråd av reservmateriel och äro inredda och utrustade
för att kunna tillgodose de särskilda krav, som föranledas av en
rörelse sådan som den ifrågavarande. Då verkstaden och hangaren äro helt
utnyttjade för bolagets egen rörelse, kunna de näppeligen utnyttjas på ett rationellare
sätt än vad för närvarande sker. Det kan här nämnas, att enligt
vad från bolaget upplysts bolagets rörelse nått en sådan omfattning, att planer
föreligga på uppförande av ytterligare hangarbyggnader. Därest för bolagets
rörelse erforderliga byggnader uppföras genom bolagets försorg, komma,
såsom riksräkenskapsverket framhållit, dessa byggnadsfrågor icke under
riksdagens prövning. Enligt min mening kan det ifrågasättas, huruvida
icke vissa av de fördelar, som avsetts skola vinnas genom att bolagsformen
valts för denna gren av statsverksamheten, skulle gå förlorade, därest riksdagens
medverkan skulle erfordras för genom l urande av byggnadsföretag av
här ifrågavarande slag. .Tåg tänker därvid bland annat på den omgång och
tidsutdräkt, som icke kan undvikas, därest erforderligt medelsbehov skall i
vanlig ordning tillgodoses över riksstaten. Den av bolaget bedrivna flygverksamheten
är stadd i en synnerligen snabb utveckling, och det är därför an
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 25.
Utskottet.
geläget, att bolaget äger alla möjligheter att på ett smidigt och rationellt sätt
kunna snabbt anpassa sin verksamhet efter nya eller ändrade förhållanden.
Enligt min mening bör man vid bedömandet av här föreliggande fråga även
taga hänsyn till att statsmakterna till följd av att bolaget i huvudsak är statsägt
indirekt torde få anses äga tillfredsställande möjligheter att följa och
påverka bolagets verksamhet.
Till de skäl som sålunda kunna anföras mot luftfartsstyrelsens och riksräkenskapsverkets
förslag kommer därjämte, att Bromma flygplats tillhör
Stockholms stad och att byggnaderna sålunda äro belägna på staden tillhörig
mark. Frågan om ett övertagande från statens sida av flygplatsen är visserligen
föremål för förhandlingar, men det är ovisst, huruvida förutsättningar
föreligga för uppnående av en överenskommelse.
Vid övervägandet av de olika skäl, som tala för och emot ett övertagande
från statens sida av de ifrågavarande byggnaderna, har jag kommit till den
uppfattningen, att något övertagande icke nu bör komma i fråga. Jag anser
sålunda, att det för bolaget behövliga kapitaltillskottet bör tillgodoses genom
att staten begagnar sig av sin enligt bolagsstämmans beslut tillkommande rätt
att teckna nytt kapital i bolaget. Då det av bolaget angivna kapitalbehovet
av 8 000 000 kronor synes vara lämpligt avvägt, bör statens aktieteckning
omfatta hela detta belopp. Enligt bolagsstämmans beslut åligger det tecknaren
att gälda stämpelbeloppet, 80 000 kronor, å de nya aktierna. Det erforderliga
anslagsbeloppet uppgår således till 8 080 000 kronor. Då betalningen
för de aktier, som kunna komma att tecknas, skall vara fullgjord senast
den 1 juni 1946, bör detta belopp anvisas å tilläggsstat till riksstaten för
innevarande budgetår.
I förhållande till de ekonomiska engagemang, som aktiebolaget Aerotransport
måste ikläda sig för anskaffande av erforderlig materiel för den efter
inträdande av fredsförhållanden alltmer intensifierade flygtrafiken, måste,
såsom bolaget tillkännagivit, dess kapitaltillgångar anses otillräckliga.
Olika förslag ha framlagts för tillgodoseende av det för bolaget behövliga
kapitaltillskottet. Under det att bolaget ansett en ökning av aktiekapitalet
med 8 000 000 kronor erforderlig ha luftfartsstyrelsen och riksräkenskapsveiket
förordat, att - i avbidan pa resultatet av en av luftfartsstyrelsen
ifrågasatt utredning rörande förutsättningarna för sammanslagning av aktiebolaget
Aerotransport och Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA)
■ det erforderliga kapitaltillskottet till viss del tillgodoses genom att bolaget
till staten överlåter sina nyuppförda hangar- och verkstadsbyggnader å
Bromma flygplats samt i övrigt genom lån från staten. Departementschefen
har för sin del förordat, att kapitaltillskottet tillgodoses genom nvtecknimr.
Utskottet har uppmärksammat, att en försäljning till staten av ifrågavarande
hangarer, som äro intecknade till betydande belopp, endast i mindre
utsträckning kan frigöra kapital för bolagets rörelse. Vid sådant förhållande
synes det erforderliga kapitaltillskottet kunna tillföras bolaget från staten
allenast lånevägen eller genom nyteckning av aktier. I likhet med departementschefen
finner utskottet den nuvarande relationen mellan bolagets egna
kapitalmedel* och skulder icke vara tillfredsställande. Utskottet finner sig
därför böra ansluta sig till departementschefens mening, att det för bolaget
behövliga kapitaltillskottet bör tillgodoses genom aktieteckning. Då, såsom
Statsutskottets utlåtande nr 25.
5
departementschefen framhållit, en utökning av aktiekapitalet icke torde
komma att försvåra en eventuell framtida sammanslagning mellan aktiebolaget
Aerotransport och Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag, finner
utskottet icke anledning till erinran mot att anslag med föreslaget belopp nu
anvisas för aktieteckningens möjliggörande.
I detta sammanhang vill utskottet uttala sin anslutning till departementschefens
uppfattning att byggnader å flygplatserna principiellt böra ägas av
staten och redovisas å luftfartsfonden. Utskottet vill emellertid erinra om att
landets för närvarande största flygplats — Bromma flygplats — tillhör
Stockholms stad. Den av departementschefen förordade principen kan beträffande
detta flygfält uppenbarligen icke helt genomföras med mindre
flygplatsen övertages av staten. Departementschefen har framhållit, att frågan
örn statens övertagande av flygplatsen vore föremål för förhandlingar.
Utskottet finner önskvärt, att dessa snarast fullföljas jämväl med hänsyn
till den betydelse frågan örn förvaltningen av Bromma flygplats äger för den
fortsatta planläggningen av lufttrafiken.
Utskottet vill till slut erinra, att regelmässig svensk lufttrafik för närvarande
bedrives av två bolag, aktiebolaget Aerotransport och Svensk interkontinental
lufttrafik aktiebolag. Aktiebolaget Aerotransport ombesörjer emellertid
båda bolagens trafikrörelse. Departementschefen har i anledning av vad
luftfartsstyrelsen anfört rörande en sammanslagning av bolagen framhållit,
att vissa fördelar därigenom måhända skulle stå att vinna och att frågan
om sammanslagning vore under övervägande. Utskottet, som ifrågasätter
ändamålsenligheten av att ledningen av den kommersiella svenska lufttrafiken
handhaves av två företag, av vilka det ena till större delen är statsägt
och det andra har uteslutande privata intressenter, finner för sin del
angeläget, att frågan om en sammanslagning ägnas fortsatt uppmärksamhet.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Aktieteckning i aktiebolaget Aerotransport
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46
under luftfartsfonden anvisa ett investeringsanslag av
8 080 000 kronor.
Stockholm den 12 februari 1946.
På statsutskottets vägnar:
ALGOT TÖRNKVIST.
Närvarande: se under utlåtandet nr 26.
av herr Åkerström.
Reservation