Statsutskottets utlåtande nr 242.
1
Nr 242.
Ankom till riksdagens kansli den 25 juni 1946 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
omorganisation av de tekniska högskolorna m. m.
jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkten
126) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition, för budgetåret
1946/47 beräkna
dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1 700 000 kronor;
dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader ett förslagsanslag
av 500 000 kronor;
dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 1 000 000 kronor;
dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning för
högskolans bibliotek ett reservationsanslag av 60 000 kronor;
dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier ett anslag av 19 000
kronor;
dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning av
nya lokaler ett reservationsanslag av 1 300 000 kronor;
dels till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar ett förslagsanslag av
700 000 kronor;
dels till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader ett förslagsanslag av
200 000 kronor;
dels till Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 400 000 kronor;
dels till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning för högskolans
bibliotek ett reservationsanslag av 46 000 kronor;
dels till Chalmers tekniska högskola: Stipendier ett anslag av 7 000 kronor;
dels till Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning av nya
lokaler ett reservationsanslag av 1 400 000 kronor;
dels till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier
för främjande av högre tekniska studier ett reservationsanslag av 45 000
kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 242.
1
2
Statsutskottets utlåtande nr 21$.
dels till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag till
främjande av teknisk forskning ett reservationsanslag av 190 000 kronor;
dels till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag till
tryckning av doktorsavhandlingar ett anslag av 3 000 kronor;
dels ock till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ersättning
åt sakkunniga i befordringsärenden ett förslagsanslag av 20 000 kronor.
Vidare har Kungl. Maj:t under kapitalbudgeten (bilagan 7, punkterna 10
och 11) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för
budgetåret 1946/47 beräkna
dels till Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm ett investeringsanslag
av 3 000 000 kronor;
dels ock till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola ett investeringsanslag
av 2 600 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 244, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 12
april 1946, föreslagit riksdagen att
1. dels medgiva, att för professorn Sigurd Mattias (Matts) Bäckström
må från och med den 1 juli 1946 inrättas en personlig professur i kylteknik
vid tekniska högskolan i Stockholm;
dels besluta, att Bäckström skall såsom innehavare av sagda befattning i
avlöningshänseende vara likställd med ordinarie professor vid nämnda högskola;
dels
ock medgiva att till upprätthållande av den med professuren förenade
undervisningsskyldigheten må av statsmedel utgå bidrag i enlighet med vad
departementschefen förordat;
allt under förutsättning att aktiebolaget Elektrolux i övrigt bestrider kostnaderna
för Bäckströms avlöningsförmåner ävensom svarar för Bäckströms
tjänste- och familjepensionering och bidrager till kostnaderna för institutionen
för kylteknik vid högskolan på sätt av departementschefen angivits;
2. godkänna av departementschefen angiven personalförteckning för tekniska
högskolan i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47;
3. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för tekniska
högskolan i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47;
4. till Tekniska, högskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1946/
47 anvisa ett förslagsanslag av 1 765 000 kronor;
5. bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad av departementschefen
anförts tills vidare från och med budgetåret 1946/47 medgiva överskridande
av den i avlöningsstaten för tekniska högskolan i Stockholm upptagna anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal;
6. till Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader för budgetåret 1946/
47 anvisa ett förslagsanslag av 527 400 kronor;
3
Statsutskottets utlåtande nr 21^2.
7. till Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 1 100 000 kronor;
8. till Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning för
högskolans bibliotek för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
60 000 kronor;
9. till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier för budgetåret 1946/
47 anvisa, ett anslag av 19 000 kronor;
10. till Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning av
nya lokaler för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
1 300 000 kronor;
11. dels medgiva, att för professorn Johan Arvid Hedvall må från och
med den 1 juli 1946 inrättas en personlig professur i silikatkemi vid Chalmers
tekniska högskola;
dels ock besluta, att Hedvall skall såsom innehavare av sagda befattning
i avlönings- och pensionshänseende vara likställd med ordinarie professor
vid nämnda högskola;
allt under förutsättning att aktiebolaget Mälardalens tegelbruk, aktiebolaget
Gustavsbergs fabriker och aktiebolaget Surte glasbruk bestrida kostnaderna
för Hedvalls avlöningsförmåner och övriga med professurens tillkomst
förenade kostnader på sätt av departementschefen angivits;
12. godkänna av departementschefen angiven personalförteckning för
Chalmers tekniska högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47;
13. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för Chalmers
tekniska högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47;
14. till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 772 000 kronor;
15. bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad av departementschefen
anförts tills vidare från och med budgetåret 1946/47 medgiva överskridande
av den i avlöningsstaten för Chalmers tekniska högskola upptagna
anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal;
16. till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader för budgetåret 1946/
47 anvisa ett förslagsanslag av 198 000 kronor;
17. till Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. för budgetåret 1946/
47 anvisa ett reservationsanslag av 425 000 kronor;
18. till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning för högskolans
bibliotek för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
45 000 kronor;
19. till Chalmers tekniska högskola: Stipendier för budgetåret 1946/47
anvisa ett anslag av 7 000 kronor;
20. till Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning av nya
lokaler för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 785 000
kronor;
4
Statsutskottets utlåtande nr
21. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier
för främjande av högre tekniska studier för budgetåret 1946/47 anvisa ett
reservationsanslag av 50 000 kronor;
22. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag till
främjande av teknisk forskning för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 220 000 kronor;
23. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag till
tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 3 000 kronor;
24. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ersättning
åt sakkunniga i befordringsärenden för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 16 000 kronor;
25. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Resestipendier
åt lärare för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
40 000 kronor;
26. till Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 5 000 000 kronor;
27. till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola för Budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 3 700 000 kronor;
28. medgiva, att vid utgången av budgetåret 1945/46 befintlig reservation
å det senast för budgetåret 1942/43 anvisade reservationsanslaget till
Chalmers tekniska högskola: Reparation av högskolans äldre byggnader
m. m. må disponeras intill utgången av budgetåret 1946/47.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sjödahl (I: 339) och den andra inom andra kammaren av herr Olson i
Göteborg (II: 519), i vilka hemställts, att riksdagen måtte, med frångående
av de i Kungl. Maj:ts proposition nr 244 angivna grunderna för beräkning
av arvodena till speciallärare vid Chalmers tekniska högskola, besluta,
att speciallärararvodena vid sagda högskola skola beräknas efter samma
grunder som i propositionen föreslås beträffande tekniska högskolan i Stockholm;
dels
en inom första kammaren av herr Wehtje väckt motion (I: 340), i
vilken hemställts, att riksdagen vid behandling av Kungl. Maj:ts proposition
nr 244 måtte anvisa den höjning av anslaget till tekniska högskolan i
Stockholm till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, som föranledes
av i denna motion framställda yrkanden;
dels en inom första kammaren av herr Nordenson väckt motion (I: 341),
i vilken föreslagits, att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition
nr 244 måtte uttala sig för en sammansättning av överstyrelsen för
de tekniska högskolorna i enlighet med vad i motionen anförts;
5
Statsutskottets utlåtande nr 21$.
dels och en inom första kammaren av herr Holmbäck väckt motion
(1:342), i vilken hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl.
Maj:ts proposition nr 244 ville besluta, att sekreterarbefattningen vid tekniska
högskolan i Stockholm från och med den 1 juli 1946 uppföres i lönegrad
A 28 med tjänstetiteln högskolesekreterare.
I den mån redogörelse icke i det följande lämnas för motiveringen till de
motionsvis gjorda yrkandena, får utskottet hänvisa till motionerna I: 339,
I: 340, I: 341 och I: 342.
Inledning.
Kungl. Maj:ts förslag grundar sig i huvudsak på utredningsförslag, som
framlagts av 191)0 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen.
Såvitt angår den tekniska bibliotekstjänsten bygger propositionen på ett av
nämnda sakkunniga och utredningen rörande den tekniskt vetenskapliga
forskningens ordnande gemensamt avgivet betänkande i ämnet.
Riksdagen har redan på förslag av Kungl. Majit beslutat en utbyggnad
av de tekniska högskolorna för möjliggörande av en årlig intagning av nya
ordinarie studerande till ett antal av 250 vid Chalmers tekniska högskola
och 450 vid tekniska högskolan i Stockholm i enlighet med de sakkunnigas
förslag beträffande högskolornas kapacitet i detta hänseende. Såvitt gäller
den förra högskolan har därvid det av de sakkunniga framlagda byggnadsprogrammet
befunnits utgöra en lämplig grundval för högskolans fortsatta
utbyggnad, under det att i fråga om utbyggnaden av den senare högskolan
en generalplan, som — efter överarbetning av de sakkunnigas byggnadsprogram
— framlagts av en av Kungl. Majit den 12 augusti 1944 för ändamålet
tillsatt byggnadskommitté (tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté),
godtagits som grundval för det fortsatta arbetet med utbyggnadens
detaljplanering.
Departementschefen har vidare erinrat, att Kungl. Majit bland annat
med hänsyn till de önskemål, som därutinnan framförts vid remissbehandlingen
av de sakkunnigas förslag, genom beslut den 18 januari 1946 bemyndigat
chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla sju sakkunniga för
att inom departementet verkställa utredning och avgiva förslag rörande
utbildningen av lantmätare och lantbruksingenjörer samt därmed sammanhängande
spörsmål. Jämlikt de för utredningen meddelade direktiven ha
dessa sakkunniga även att överväga frågan om en förläggning av ifrågavarande
utbildning till annan läroanstalt än tekniska högskolan i Stockholm
ävensom att till prövning upptaga frågan om ordnandet av undervisningen
i geodesi jämväl för de ordinarie studerandena inom avdelningen för vägoch
vattenbyggnad vid omförmälda högskola.
6
Statsutskottets utlåtande nr 21+2.
De tekniska högskolornas inre organisation.
De tekniska högskolornas inre administrativa uppgifter handhavas av
följande organ, nämligen
lärarkollegiet,
kollegienämnden,
förvaltningsnämnden,
avdelningskollegier,
avdelningsföreståndare,
rektor och prorektor,
sekreterare och kamrerare.
Högskolans samtliga professorer med rektor såsom ordförande och prorektor
såsom vice ordförande bilda tillsammans lärarkollegiet.
Kollegienämnden utgöres av rektor såsom ordförande, prorektor såsom
vice ordförande samt vid tekniska högskolan i Stockholm nio och vid Chalmers
tekniska högskola sju valda ledamöter. Val av ledamot förrättas för tre
år på det sätt, att lärarkollegiet, efter inhämtande av förslag av varje avdelningskollegium,
utser en professor från vart och ett av avdelningskollegierna.
Förvaltningsnämnden utgöres av rektor såsom ordförande, prorektor såsom
vice ordförande samt vid tekniska högskolan i Stockholm två valda professorer
och vid Chalmers tekniska högskola en vald professor. Val av ledamot
i nämnden jämte suppleant förrättas av lärarkollegiet för tre år.
Professors- och speciallärarbefattningarna vid högskolorna fördelas mellan
de olika avdelningarna av styrelsen, sedan lärarkollegiet avgivit förslag. Dock
må, om så befinnes lämpligt, professors- och speciallärarbefattningarna i allmänna
vetenskaper hänföras till en särskild avdelning. De till en avdelning
hörande professorerna och speciallärarna bilda ett avdelningskollegium.
För var och en av högskolans avdelningar väljer lärarkollegiet efter förslag
av vederbörande avdelningskollegium bland avdelningens professorer en föreståndare
för tre år.
Avdelningsföreståndare är ordförande i vederbörande avdelningskollegium
och åligger att gå de studerande inom avdelningen till handa med råd och
upplysningar angående deras studier.
Rektor och ''prorektor väljas av lärarkollegiet för tre år. Valbar är professor,
som å dag, då ämbetet skall tillträdas, i minst tre år innehaft professorsbefattning
vid högskolan. Val av rektor och prorektor skall anmälas hos
styrelsen, som, därest valet befinnes vara i laga ordning förrättat, stadfäster
detsamma. Innan sådan stadfästelse skett, må den valde ej utöva sitt ämbete.
Under vissa förutsättningar äro rektor och prorektor berättigade att avsäga
sig val.
Rektor kan, om han så önskar, bliva helt eller delvis frikallad från skyldigheten
att bestrida till hans professorsbefattning hörande undervisning och
examination; dock skall han underrätta lärarkollegiet, huruvida och i vilken
omfattning han begagnar sig av denna rätt. Härom skall lärarkollegiet därefter
göra anmälan hos styrelsen.
Särskild befattning som sekreterare finnes endast vid tekniska högskolan
i Stockholm, där tillika finnes en tjänst som kamrerare. Sekreterarbefatt
-
7
Statsutskottets utlåtande nr Ulfö.
ningen är för närvarande placerad i lönegraden A 26, kamrerare"änsten i
A 24. Vid Chalmers tekniska högskola finnes en i A 22 placerad befattning
som kamrerare. Däremot finnes icke någon särskild sekreterartjänst.
De förslag, som de sakkunniga framlagt i fråga om den inre organisationen
av de tekniska högskolorna, innebära avsevärda förändringar i förhållande
till vad som för närvarande gäller i detta hänseende.
Lärarkollegiet. De sakkunniga ha funnit lärarkollegiets åligganden
genom sin nuvarande omfattning allvarligt inkräkta på de särskilda
kollegieledamöternas verksamhet som lärare och forskare. Principiellt
bör därför enligt de sakkunnigas mening lärarkollegiet endast taga befattning
med ärenden, i vilka ett samråd mellan alla högskolans professorer är
påkallat. Huvudsakligen från denna utgångspunkt ha de sakkunniga — såsom
av den i propositionen lämnade redogörelsen framgår -— föreslagit en långt
gående begränsning av lärarkollegiets nuvarande uppgifter och befogenheter,
särskilt såvitt gäller ärenden av administrativ natur. Därmed ha de sakkunniga
även åsyftat att vinna en snabbare och effektivare handläggning av dylika
ärenden. Av viktigare frågor, som nu behandlas av lärarkollegiet, skulle
kollegiet sålunda enligt det föreliggande förslaget icke längre taga befattning
med ärenden rörande tillsättning av professorer, speciallärare och laboratorer
annat än genom utseende av ledamöter i en särskild beredningsnämnd, vilken
skulle övertaga lärarkollegiets uppgift att avgiva förslag i sådana ärenden.
Icke heller skulle kollegiet äga välja rektor eller prorektor, såsom för närvarande
är fallet, utan rektor skulle utses av Kungl. Maj:t efter förslag av
överstyrelsen och prorektor av överstyrelsen, efter kollegiets hörande. I övrigt
skulle kollegiets åliggande att yttra sig över ansökningar till tjänster, som tillsättas
av Kungl. Maj:t eller överstyrelsen, överflyttas å kollegienämnden. I
kollegienämnden, som enligt gällande stadgar väljes av lärarkollegiet, skulle
de olika avdelningsföreståndama, vilka enligt förslaget utses av överstyrelsen,
ingå som självskrivna ledamöter. Bland övriga åligganden, som nu ankomma
på lärarkollegiet men som enligt det föreliggande förslaget skulle överflyttas å
andra organ, må här nämnas kollegiets befogenhet att hemställa om docentförordnande
och om återkallande av sådant förordnande, vilken tilldelats vederbörande
avdelningskollegium, samt lärarkollegiets befogenhet att göra framställning
om anslag av statsmedel för högskolans verksamhet, vilken avses
skola överflyttas å kollegienämnden, varvid dock förutsatts skyldighet för
rektor att informera kollegiet om framställningar i dylika frågor. Genom ett
sådant åliggande för rektor borde enligt de sakkunniga i erforderlig mån bli
sörjt för att samtliga ledamöter av lärarkollegiet erhålla kännedom örn förslag
till nyheter, som härröra från andra avdelningar än deras egen. Såvitt
gäller studiefrågor borde enligt sakkunnigförslaget lärarkollegiet alltjämt äga
granska kollegienämndens förslag till program samt till läro- och timplaner
för undervisningen, men fastställandet därav, som nu jämväl ankommer på
lärarkollegiet, skulle enligt sakkunnigförslaget ankomma på överstyrelsen,
8
Statsutskottets utlåtande nr 2!$.
som därigenom skulle få möjlighet att tillse, att undervisningen vid de båda
högskolorna blir likvärdig såväl som helhet betraktad som när det gäller de
särskilda läroämnena. Utan olägenhet borde vidare enligt de sakkunnigas
mening lärarkollegiet kunna befrias från sitt åliggande att fastställa kollegienämndens
förslag till studiehandbok ävensom från skyldigheten att fastställa
formulär för examensbetyg och tentamensbok och vissa andra ärenden, vilka
det i stället skulle ankomma på kollegienämnden att avgöra. Slutligen må
nämnas, att lärarkollegiets åliggande att bedöma disputationsprov och däröver
avgiva vitsord av de sakkunniga föreslagits överflyttat å kollegienämnden.
I remissyttrandena har tanken att befria lärarkollegiet från åtskilliga göromål,
med vilka det nu har att taga befattning, genomgående vunnit anslutning,
varvid dock betänkligheter i skilda hänseenden framförts mot em så
långt gående beskärning av lärarkollegiets befogenheter, som de sakkunniga
ifrågasatt. Såvitt gäller förslaget att överflytta lärarkollegiets befogenheter
med avseende å tillsättning av professurer och vissa andra lärarbefattningar
å en för varje särskilt fall tillsatt beredningsnämnd, ha de hörda instanserna
i princip nästan genomgående anslutit sig härtill, dock ha lärarkollegiet vid
Chalmers tekniska högskola och matematisk-naturvetenskapliga sektionen vid
Lunds universitet — med instämmande av det större akademiska konsistoriet
— avstyrkt förslaget, därvid från Lunds universitets sida uttalats, att
befordringsärenden alltjämt syntes böra ankomma på lärarkollegiet med hänsyn
till dess mångsidiga sammansättning och den samlade erfarenhet, som
besittes av detta organ i hithörande ärenden. Beträffande den närmare utformningen
av sakkunnigförslaget i denna del ha i yttrandena starka betänkligheter
anförts främst från de tekniska högskolornas och universitetens sida
samt av statskontoret. Nu omförmälda remissinstanser ha även avstyrkt sakkunnigförslaget,
i vad detta åsyftar att fråntaga lärarkollegiet rätten att välja
sin egen ordförande och vice ordförande, d. v. s. rektor och prorektor. Kanslern
för rikets universitet samt matematisk-naturvetenskapliga avdelningen vid
Stockholms högskola — med instämmande av högskolans lärarråd — ha även
motsatt sig förslaget, att lärarkollegiet skulle fråntagas rätten att välja avdelningsföreståndare.
Såväl lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm som
lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola ha vidare funnit betygsättning
av doktorsavhandlingar samt frågor rörande docentförordnanden vara av
sådan allmän betydelse för högskolornas vetenskapliga standard, att de böra
behandlas av lärarkollegiet. Den förstnämnda högskolans lärarkollegium har
därjämte ansett anslagsfrågor alltjämt böra behandlas av lärarkollegiet.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
För egen del ansluter jag mig till de sakkunnigas uppfattning om önskvärdheten
av att lärarkollegiet så långt möjligt befrias från att taga befattning
med ärenden, vilka icke äro av den beskaffenhet, att deras handläggning kan
anses påkalla ett samråd mellan samtliga professorer. Enligt min mening lärer
9
Statsutskottets utlåtande nr Släven,
utan att ett allsidigt och sakkunnigt bedömande därigenom äventyras,
åtskilliga ärenden, vilkas handläggning nu ankommer å lärarkollegiet, kunna
anförtros andra organ, främst kollegienämnden. Genom en sådan anordning
skulle vinnas — såsom de sakkunniga även framhållit — förutom en snabbare
behandling av ifrågakommande ärenden, att åt lärarkollegiets ledamöter herodes
möjlighet att ägna mera tid åt deras verksamhet som lärare och forskare.
I anslutning härtill vill jag även framhålla, att de olägenheter, som
i här berörda hänseenden framträtt med nuvarande organisation, kunna
antagas komma att bli allt starkare framträdande i samma mån som högskolorna
och den högre tekniska undervisningen utvidgas. Med detta
principiella ståndpunktstagande är jag dock icke beredd att förorda en så
långt gående begränsning av lärarkollegiets befogenheter som de sakkunniga
ifrågasatt. I likhet med flera av remissinstanserna anser jag mig
sålunda icke kunna ansluta mig till sakkunnigförslaget, i vad det avser
att fråntaga lärarkollegiet rätten att välja rektor och prorektor, och icke heller
kan jag biträda förslaget, såvitt gäller sättet för utseende ay kollegienämndens
ledamöter. I dessa delar synes mig de sakkunnigas förslag innefatta ett alltför
allvarligt ingrepp i den rätt till självstyrelse, som sedan gammalt i viss utsträckning
tillkommer vårt lands universitet och högskolor. Såvitt gäller kollegienämndens
sammansättning vill jag redan nu framhålla, att jag visserligen
finner de sakkunniga hava förebragt vägande skäl för att avdelningsföreståndarna
skola bli självskrivna ledamöter därav, men enligt min mening bör
det ej tillkomma en överstyrelse — såsom de sakkunniga ifrågasatt — utan
alltjämt ankomma å lärarkollegiet att utse dessa. Denna ordning synes ur
här berörd synpunkt så mycket mera påkallad, som det enligt det föreliggande
förslaget i första hand" blir kollegienämnden, som kommer att övertaga
åtskilliga av de uppgifter, vilka för närvarande åvila lärarkollegiet. Vidare
synes mig det i ett par remissyttranden framförda önskemålet, att lärarkollegiet
skall bibehålla sina nuvarande befogenheter att avgiva vitsord över disputationsprov
samt att handlägga ärenden rörande docentförordnanden böra
tillgodoses.
I)ärest — såsom jag i annat sammanhang kommer att föreslå — en gemensam
överstyrelse inrättas för högskolorna, finner jag i likhet med de sakkunniga,
att det bör ankomma å denna att fastställa program samt läro- och
timplaner för undervisningen vid högskolorna.
Vidare bör enligt min mening lärarkollegiet, i överensstämmelse med mitt
tidigare angivna ställningstagande, befrias från handläggningen av åtskilliga
ärenden av administrativt-kameral natur.
Såvitt gäller lärarkollegiets befattning med anslagsfrågor har den gångna
tidens erfarenheter givit vid handen, att en mindre församling sannolikt skulle
vara mera lämpad för handläggningen av dylika ärenden. Jag anser mig därför
böra biträda förslaget örn att kollegienämnden skall övertaga lärarkollegiets
befogenhet i detta hänseende. Därvid torde det enligt min mening vara
ändamålsenligt att i stadgarna för de tekniska högskolorna uttryckligen föreskrives,
att kollegienämnden vid sin behandling av ifrågavarande ärenden skall
verkställa en avvägning mellan de olika avdelningarnas önskemål.
Såvitt gäller tillsättning av professorer, speciallärare och laboratorer finner
jag de sakkunnigas förslag att överlåta lärarkollegiets åligganden i dessa frågor
å en för varje särskilt fall tillsatt beredningsnämnd beaktansvärt. Till den
närmare utformningen av förslaget kan jag emellertid i vissa hänseenden ej
ansluta mig. Jag vill därvid särskilt framhålla den enligt min mening vägande
kritik, som i flera remissyttranden framförts mot att beredningsnämnden
10
Statsutskottets utlåtande nr 21+2.
icke skulle uttryckligen uttala sig angående en sökandes kompetens eller inkompetens
utan endast föreslå den enligt nämndens mening lämpligaste
till en professur eller annan ifrågakommande befattning. En sådan behandling
av befordringsärendena skulle innebära, att en sökande betoges den
möjlighet att få sin vetenskapliga skicklighet officiellt och opartiskt värdesatt,
som en professorskonkurrens för närvarande skänker. Men därjämte
skulle, såsom i ett yttrande framhållits, Kungl. Majit vid sin behandling
av utnämningsfrågor komma att sakna tillräckliga förutsättningar för ett
ställningstagande i det ärende, som föreligger till bedömande.
Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att framdeles efter närmare
överväganden utfärda erforderliga bestämmelser beträffande detta spörsmål
ävensom övriga här berörda frågor.
Kollegienämnden. Enligt sakkunnigförslaget, vilket av departementschefen
tillstyrkts, skall denna bestå av rektor såsom ordförande, prorektor
såsom vice ordförande och de olika avdelningsföreståndarna såsom
självskrivna ledamöter. Departementschefen anser även lämpligt, att vederbörande
sekreterare och kamrerare, var och en såvitt gäller till hans ämbetsområde
hörande ärenden, deltaga i kollegienämndens överläggningar ävensom
erhålla rätt att till protokollet anteckna sin mening. Motsvarande befogenheter
borde i biblioteksfrågor tillkomma vederbörande överbibliotekarie.
Departementschefen förutsätter, att vissa ärenden, som nu ankomma på
kollegienämnden, skola överflyttas till andra organ. Ett av de sakkunniga
framlagt förslag örn överflyttning till en särskild antagningsnämnd av kollegienämndens
nuvarande befattning med antagning av studerande har av departementschefen
avstyrkts.
Förvaltningsnämnden. Departementschefen har i likhet med
de sakkunniga ansett denna nämnd kunna indragas.
I fråga örn av delning skollegierna föreslås icke några mera väsentliga
förändringar, varemot avdelningsföreståndarna i
vissa avseenden förutsatts skola få ökade befogenheter och bli självskrivna
ledamöter av kollegienämnden samt erhålla särskilda arvoden av 800 kronor
(föreståndarna för avdelningskollegierna för allmänna vetenskaper 400
kronor).
Avdelning sråd. I syfte att skapa en organiserad kontakt mellan
högskolorna och näringslivet ha de sakkunniga förordat inrättande av ett
s. k. avdelningsråd för varje fackavdelning, bestående av 3—6 ledamöter.
Avdelningsrådet skall enligt förslaget avgiva yttrande över avdelningskollegiets
förslag till läroplaner och till större ändringar av studieverksamheten
samt därmed sammanhörande utbildningsplaner. Särskild
uppmärksamhet skall ägnas åt att undervisning och forskning vid respektive
avdelningar bedrivas på ett ur näringslivets synpunkt ändamålsenligt sätt.
11
Statsutskottets utlåtande nr
Rektor bör enligt förslaget vara självskriven ordförande i samtliga avdelningsråd,
vilket ansetts naturligt, då rektor kan förutsättas vara den, som besitter
den bästa samlade överblicken över högskolans olika specialområden. I övrigt
skola enligt sakkunnigförslaget i regel samtliga ledamöter i avdelningsråden
utses — vid tekniska högskolan i Stockholm — av styrelsen för svenska
teknologföreningen och — vid Chalmers tekniska högskola — av styrelsen
för tekniska samfundet i Göteborg. Såvitt gäller avdelningen för lantmäteri
har dock föreslagits, att alla ledamöter skola utses av lantmäteristyrelsen, och
i fråga örn avdelningen för bergsvetenskap, att alla ledamöter utom en, vilken
utses av styrelsen för svenska teknologföreningen, tillsättas av fullmäktige i
Jernkontoret.
I remissyttrandena har förslaget i princip genomgående tillstyrkts, men beträffande
den närmare utformningen därav ha skiljaktiga meningar gjort sig
gällande, särskilt såvitt gäller frågan örn rätten att utse avdelningsrådens
ledamöter. I åtskilliga yttranden har sålunda uttalats, att industriens branschorganisationer
vore mera lämpade att utse avdelningsrådens ledamöter än
styrelsen för svenska teknologföreningen och styrelsen för tekniska samfundet
i Göteborg, vilka sammanslutningar icke anses kunna göra anspråk på att i
samma grad företräda de olika näringsföretagens intressen. Vidare har i ett
antal remissyttranden framförts den åsikten, att de affärsdrivande verk, som i
större utsträckning sysselsätta civilingenjörer, borde framför de förenämnda
ingenjörsföreningarna ifrågakomma vid val av ledamöter i avdelningsråden.
I några yttranden har såsom en lämpligare organisationsform förordats en förstärkning
av avdelningskollegierna vid behandlingen av vissa frågor med representanter
för näringslivet, varigenom skulle vinnas att samtliga ledamöter
i avdelningskollegierna komme i kontakt med dessa. Vid remissbehandlingen
har även gjorts gällande, att avdelningsråden borde tillerkännas befogenhet
att inom sig utse ordförande ävensom att vederbörande avdelningsföreståndare
vore mera lämpad att bekläda ordförandeposten än rektor. I åtskilliga
yttranden har uttalats, att det av de sakkunniga ifrågasatta antalet ledamöter
borde utökas. Slutligen har i ett antal yttranden föreslagits, att — då
motsvarande avdelningar finnas vid båda högskolorna — ledamöterna i avdelningsråden
i viss utsträckning skulle vara gemensamma.
För egen del har departementschefen anfört följande.
Det är enligt min mening för den högre tekniska undervisningen av särskild
vikt, att ett fortlöpande samarbete äger rum mellan högskolorna och näringslivet,
så att undervisningen på ett smidigt sätt kan anpassas efter den tekniska
utvecklingen och de ekonomiska konjunkturernas växlingar. Behovet av en
dylik samverkan har i gällande organisation beaktats genom bestämmelserna
örn högskolestyrelsernas sammansättning, vilka bereda möjlighet för statliga
affärsdrivande verk och i viss utsträckning enskilda näringsorganisationer
att utöva inflytande inom högskolornas ledning. Härutöver föreligger möjlighet
till en värdefull kontakt med industrien genom de enskilda lärarnas personliga
förbindelser med denna. Jag delar emellertid de sakkunnigas uppfattning, att
den kontakt, som i förevarande avseende framstår såsom eftersträvansvärd,
12
Statsutskottets utlåtande nr 2J,2.
för närvarande icke är i önskvärd grad säkerställd. Såsom även de sakkunniga
framhållit äro nämligen ledamöterna av högskolornas styrelser ofta synnerligen
strängt upptagna personer i chefsställning, som ej äro i tillfälle att mera ingående
sätta sig in i förhållandena inom de olika fackavdelningarna och därigenom
bilda sig en uppfattning om vilka åtgärder, som kunna vara påkallade
för att anpassa undervisningen och forskningen efter utvecklingen inom skilda
områden av det tekniska livet. Kontakten genom de enskilda lärarna är vidare
i hög grad beroende av vederbörandes personliga förutsättningar och ämnets
beskaffenhet.
Lr nu anförda synpunkter finner jag i likhet med remissinstanserna de sakkunnigas
förslag om inrättandet av s. k. avdelningsråd erbjuda en lämplig
utväg till förverkligande av här berörda önskemål. I princip ansluter jag mig
därför till detsamma. Vad angår den närmare utformningen av sakkunnigförslaget
så finner jag de vid remissbehandlingen framförda anmärkningarna
mot att styrelsen för svenska teknologföreningen och styrelsen för tekniska
samfundet i Göteborg som regel skulle utse samtliga avdelningsråd vid högskolorna
befogade. Visserligen ha dessa sammanslutningar vid upprepade tillfällen
nedlagt ett betydande och värdefullt arbete på olika frågor rörande
undervisningen vid högskolorna genom kommittéer, i vilka lärare och ingenjörer
från det praktiska livet samverkat, men det synes mig likväl motiverat,
att industriens branschorganisationer och vissa statliga verk, som företräda
intressen inom teknikens olika områden, tillerkännes rätt att jämväl utse ledamöter
i dessa råd. Jag tillåter mig i detta sammanhang erinra, att de nyssnämnda
ingenjörssammanslutningarna vid bifall till vad jag i det följande
kommer att förorda i fråga örn sammansättningen av överstyrelsen för de
tekniska högskolorna, skola tillerkännas befogenhet att vardera avgiva förslag
beträffande en ledamotsplats i överstyrelsen. Enligt min mening bör icke
nu fastställas, vilka myndigheter och sammanslutningar som skola utse ledamöter
av avdelningsråden. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att
efter förslag av överstyrelsen bestämma detta för varje särskild fackavdelning.
Därvid synes böra beaktas det i en del remissyttranden uttalade önskemålet
om gemensamma ledamöter för vissa avdelningsråd vid de båda
högskolorna.
Med mitt nu angivna ståndpunktstagande finner jag även lämpligt, att
antalet ledamöter i avdelningsråden icke på förhand fixeras. Behovet härav
torde variera avsevärt för olika avdelningars vidkommande. Jämväl frågan
härom synes böra avgöras av överstyrelsen från fall till fall. Vad härefter angår
frågan om ordförandeskapet inom avdelningsråden, finner jag i likhet
med de sakkunniga rektor vara bäst skickad för utövandet därav med hänsyn
till den samlade överblick han kan förutsättas besitta över högskolans olika
fackområden. En sådan anordning skulle bidraga till att åstadkomma en lämplig
avvägning av de olika avdelningarnas intressen, Vid förfall för rektor
bör prorektor inträda såsom ordförande. Slutligen vill jag framhålla, att det
icke synts mig lämpligt att, såsom i ett antal remissyttranden ifrågasatts,
organisera vederbörande avdelningsråd såsom ett förstärkt avdelningskollegium
för behandlingen av vissa frågor. En sådan anordning är enligt min
mening icke ägnad att giva avdelningsråden det inflytande, som här eftersträvats.
Å andra sidan är det även enligt min uppfattning av vikt, att ett
nära samarbete kommer till stånd emellan avdelningsråden och avdelningskollegierna.
Jag förutsätter emellertid, att detta i önskvärd utsträckning
skall kunna säkerställas, därest vederbörande avdelningsföreståndare såsom
föredragande i avdelningsråden tillerkännes rätt att deltaga i rådens för
-
13
Statsutskottets utlåtande nr 21$.
handlingar. Skulle erfarenheterna komma att utvisa, att tillräcklig kontakt
icke uppnås härigenom, torde framdeles andra former för organisatorisk
samverkan i förevarande avseende böra övervägas.
Rektor. De sakkunniga föreslå, att rektors befogenheter i åtskilliga
hänseenden utökas, bland annat genom överflyttning av ett flertal ärenden
från kollegienämnden. Bland annat skulle det ankomma å rektor att i ökad
utsträckning avgöra personalärenden. Gentemot av rektor tillsatt befattningshavare
skulle rektor äga vidtaga ifrågakommande disciplinära åtgärder,
under det att disciplinmål nu ankomma å vederbörande styrelses handläggning.
Kollegienämndens nuvarande uppgift att antaga specialstuderande
ävensom att bevilja nedsättning i föreskrivna avgifter för ordinarie studerande
och specialstuderande skulle även överflyttas å rektor. Från lärarkollegiet
skulle rektor övertaga uppgiften att från undervisning avstänga
studerande, som ej fullgjort sina ekonomiska skyldigheter mot högskolan
eller studentkåren. Rektors övervakning av undervisningen bör — med
biträde av vederbörande avdelningsföreståndare — enligt de sakkunnigas
mening utvidgas. De sakkunniga ha vidare föreslagit, att rektor ensam skall
avgöra upphandlingsärenden. Slutligen erinras örn att rektor enligt sakkunnigförslaget
skulle övertaga kollegienämndens allmänna uppgift att handlägga
alla högskolan berörande ärenden, om vilka ej är särskilt förordnat
att de tillhöra annan högskolans myndighet.
Med hänsyn till den ökning av rektorernas arbetsbörda och ansvar, som
ett genomförande av sakkunnigförslaget kunde förväntas medföra, är det enligt
de sakkunniga icke lämpligt, att rektor tillika innehar professur vid högskolan.
Han bör även enligt de sakkunnigas mening kunna utses utanför högskoleprofessorernas
krets men helst under längre tid lia varit knuten till en
teknisk högskola som lärare. Enligt förslaget skulle rektor placeras i lönegraden
C 12 vid tekniska högskolan i Stockholm och lönegraden C 10 vid Chalmers
tekniska högskola och förordnas av Kungl. Majit för en tid av 6 år i sänder
efter förslag av överstyrelsen.
I princip lia vid remissbehandlingen inga erinringar framställts mot förslaget
att tilldela rektor ökade befogenheter. Förslaget att rektor skulle utses
utanför professorernas krets eller — därest han innehade professur — frånträda
densamma, Ilar åter avstyrkts i ett flertal yttranden. Lärarkollegiet vid
tekniska högskolan i Stockholm Ilar sålunda gentemot en dylik ordning anfört,
att mången professor säkerligen icke komme att vara villig åtaga sig
rektorsbefattningen, örn han samtidigt nödgades taga avsked från sin professur.
Det skulle vidare vid sådant förhållande ofta bli svårt att underlåta
att omvälja en rektor, som icke visade sig lämplig. Rektor borde alltså enligt
lärarkollegiets bestämda uppfattning bibehålla sin professur. Statskontoret
har för sin del särskilt framhållit, att förtrogenhet med och på egen lärarverksamhet
grundad inlevelse i högskolans speciella problem vore lika viktiga
kvalifikationer för innehavaren av rektorsämbetet som utpräglad läggning
14
Statsutskottets utlåtande nr 2^2.
för administrativ verksamhet och ledaregenskaper. Även ur sistnämnda synpunkt
lämplig kandidat borde för övrigt enligt ämbetsverkets mening alltid
finnas bland de vid högskolan verksamma professorerna.
Departementschejen anför för egen del följande.
För egen del har jag i princip intet att erinra mot en viss utökning av rektors
uppgifter. På sätt framgår av vad jag i det föregående anfört vid behandlingen
av kollegienämndens uppgifter och organisation är jag emellertid icke
beredd att föreslå en så långt gående utvidgning av rektors befogenheter som
de sakkunniga ifrågasatt. Vad befattningen med disciplinmål angår torde det
böra ankomma å den av mig i det följande föreslagna överstyrelsen att
handlägga dylika ärenden. Jag finner vidare vägande skäl hava anförts
mot förslaget, att rektor skulle kunna utses utanför högskoleprofessorernas
krets eller att han — därest han tillhörde denna — skulle vara nödsakad frånträda
sin professur. Jag vill härvid erinra, att, i samma mån som antalet professurer
vid en högskola växer, även möjligheterna att bland högskolans professorer
finna en lämplig kandidat för rektorsbefattningen torde komma att
ökas. Jag kan alltså icke biträda förslaget i denna del. Då rektor enligt föreliggande
förslag kommer att erhålla ökade arbetsuppgifter — jag erinrar i
detta sammanhang örn hans åliggande att vara ordförande i avdelningsråden
ävensom om den ökning av hans arbetsbörda i allmänhet, som följer med
en utvidgning av högskolan — torde det enligt min mening vara motiverat,
att han erhåller ett ökat arvode. Jag vill därför förorda en höjning av arvodet
till rektor vid tekniska högskolan i Stockholm från nuvarande belopp, 2 400
kronor, till 4 800 kronor om året och av arvodet till rektor vid Chalmers
tekniska högskola, 2 000 kronor, till 3 600 kronor om året. Det synes mig vidare
lämpligt, att mandattiden för rektor utsträckes från 3 till 4 år i överensstämmelse
med vad jag tidigare förordat beträffande avdelningsföreståndare.
Beträffande prorektor ha de sakkunniga föreslagit en utökning av
mandattiden från 3 till 4 år, under framhållande av att denne såsom vice
ordförande i kollegienämnden borde utses för samma tidrymd som förordats
för dess ledamöter, avdelningsföreståndarna. Såsom lämpligt arvode har föreslagits
samma belopp som för avdelningsföreståndare eller 1 000 kronor till
prorektor vid tekniska högskolan i Stockholm, som för närvarande åtnjuter
ett arvode av 200 kronor, och 800 kronor till prorektor vid Chalmers tekniska
högskola, vilken hittills icke uppburit något särskilt arvode.
Allmänna lönenämnden har ansett arvodena böra bestämmas till 1 000
kronor om året vid båda högskolorna.
Departementschejen har anfört följande.
Jag biträder förslaget örn en utsträckning av mandattiden för prorektor från
3 till 4 år i anslutning till vad jag nyss förordat för rektorernas vidkommande.
Liksom i fråga om dessa finner jag ett högre arvode vid tekniska högskolan i
Stockholm än vid Chalmers tekniska högskola motiverat. Mot de av de
sakkunniga föreslagna beloppen har jag ingen erinran och förordar sålunda ett
arvode av 1 000 kronor till prorektor vid den förra högskolan och 800 kronor
till prorektor vid den senare högskolan.
Sekreterare och kamrerare. Enligt sakkunnigförslaget skulle
vid tekniska högskolan i Stockholm sekreterar- och kamrerarbefattningarna
15
Statsutskottets utlåtande nr 2Jf2.
ombildas till befattningar i lönegraden A 28 och innehavarna därav benämnas
högskolesekreterare och högskoleintendent.
Vid remissbehandlingen ha delade meningar gjort sig gällande med avseende
å ifrågavarande befattningshavares lönegradsplacering och tjänstebenämning.
Statskontoret har icke ansett sig kunna tillstyrka någon ändring
härav, vare sig för sekreterarens eller kamrerarens vidkommande, varvid
dock reservationsvis förordats en uppflyttning av sistnämnde befattningshavare
till lönegraden A 26. Riksräkenskapsverket har ifråga örn sekreterartjönsten
intagit samma ståndpunkt som statskontoret och beträffande
kamrerart jönsten uttalat, att enligt dess mening högre löneställning
än lönegraden A 26 — med oförändrad tjänstebenämning — icke vore motiverad.
Inom riksräkenskapsverket har reservationsvis föreslagits en befattningshavare
som chef för en gemensam administrativ och kameral avdelning
i lönegraden A 28 eller A 29 med bibehållande av en kamrerartjänst
och eventuellt en sekreter ar tjänst eller ock alternativt två befattningar
i lönegraden A 28 i enlighet med sakkunnigförslaget. Av allmänna
lönenämnden, som icke haft något att erinra mot tjänstebenämningarna
högskolesekreterare respektive högskoleintendent, har förordats lönegraden
A 27 för båda dessa befattningshavare. En ledamot av nämnden har anfört
skiljaktig mening häremot och — i huvudsaklig överensstämmelse med reservanten
inom riksräkenskapsverket — förordat inrättandet av en administrativ
avdelning under ledning av en byråchef i lönegraden A 30, med
bibehållande av nuvarande löneställning för högskolans sekreterare och
kamrerare.
Den för handläggning av motsvarande ärenden vid Chalmers tekniska högskola
nu förefintliga kamrerarbefattningen skulle enligt sakkunnigförslaget
ombildas till en befattning såsom högskoleintendent, tillika sekreterare, placerad
till en början i lönegraden A 24 och därefter — då utbyggnadsprogrammet
börjat genomföras — i lönegraden A 26. Statskontoret och riksräkenskapsverket
ha tillstyrkt förslaget, i vad det avser en uppflyttning av befattningen
i 24 lönegraden. Allmänna lönenämnden har för sin del ej funnit
skäl att framställa någon erinran mot de sakkunnigas ifrågavarande förslag,
under det att lärarkollegiet uttalat sig för en uppdelning av befattningen i
en sekreterartjänst och en kamrerartjänst.
Departementschefen har anfört följande.
De administrativa och kamerala ärendena vid tekniska högskolan i Stockholm
äro redan nu av betydande omfattning och komma vid den planerade
utbyggnaden av högskolan att under de närmaste åren successivt öka. Även
örn vissa skäl kunna anses tala för ett inrättande vid högskolan av en befattning
såsom byråchef eller en därmed jämförlig befattning pa sätt i ett pär
remissyttranden reservationsvis ifrågasatts, har jag likväl icke funnit mig
böra förorda detta förslag. Jag vill emellertid här förutskicka, att jag i det
följande i stället kommer att föreslå inrättandet av en befattning såsom
16
Statsutskottets utlåtande nr Ulfö.
byråchef hos överstyrelsen för de tekniska högskolorna. Det har nämligen
synts mig ändamålsenligare att på detta sätt tillföra högskolornas administration
en administrativ kraft i här avsedd tjänsteställning.
Vid övervägande av frågan örn sekreterar- och kamrerartjänsternas löneställning
har jag kommit till den uppfattningen, att båda dessa befattningar
lämpligen böra placeras i lönegraden A 27 på sätt allmänna lönenämnden
förordat. Mot den av de sakkunniga föreslagna tjänstebenämningen »högskolesekreterare»
för den förra och »högskoleintendent» för den senare befattningens
del har i likhet med lönenämnden jag ingen erinran.
Beträffande Chalmers tekniska högskola finner jag en förstärkning av
den administrativa organisationen nödvändig. Till vinnande härav synes mig
icke enbart en mindre uppflyttning av den nuvarande kamrerarbefattningens
lönegradsplacering — på sätt de sakkunniga förordat — tillfyllest. Disproportionen
mellan detta förslag och förslaget om inrättandet av två högre
befattningar vid tekniska högskolan i Stockholm är uppenbar och blir än
mera framträdande vid en utbyggnad av Chalmers tekniska högskola. Medelsomslutningen
och antalet befattningshavare vid denna högskola äro
emellertid — såsom av det förut anförda framgår — avsevärt lägre vid denna
högskola än vid tekniska högskolan i Stockholm, låt vara att Chalmers
tekniska högskola efter utbyggnaden torde komma att bli av ungefär samma
storleksordning som tekniska högskolan i Stockholm nu är. Vid övervägande
av den föreliggande organisationsfrågan har jag för Chalmers tekniska
högskolas del — i likhet med högskolans lärarkollegium — ansett mig böra
förorda inrättande av en särskild befattning som sekreterare. Denna torde
tills vidare böra uppföras i lönegraden Eo 24 under benämningen »högskolesekreterare».
Vid detta ställningstagande har jag icke funnit anledning, att
föreslå någon uppflyttning av kamrerarbefattningen, vilken sålunda bör
bibehållas i lönegraden A 22 med oförändrad tjänstebenämning.
I enlighet med vad jag sålunda förordat skulle den kvalificerade personalen
för handläggningen av administrativa och kamerala ärenden vid vardera
högskolan komma att omfatta följande befattningshavare, nämligen
vid tekniska högskolan i Stockholm
1 högskolesekreterare.................................... A 27
1 högskoleintendent ..................................... A 27
samt vid Chalmers tekniska högskola
1 högskolesekreterare .................................... Eo 24
1 kamrerare ............................................ A 22.
Avslutningsvis anför departementschefen följande.
Ett genomförande av de av mig i det föregående förordade förändringarna
med avseende å de tekniska högskolornas inre organisation torde kräva en
viss förberedelsetid. Det synes mig därför lämpligt, att den nya organisationen
i princip icke träder i funktion förrän den 1 juli 1947. Såvitt gäller de
av mig föreslagna befattningarna för handläggningen av administrativa
och kamerala ärenden vid högskolorna är jag emellertid av den uppfattningen,
att desamma böra inrättas redan från och med nästa budgetår. Icke
minst under övergångstiden torde behov av tillgång till kvalificerad sakkunskap
för handläggningen av dylika ärenden komma att göra sig starkt gällande.
I detta sammanhang vill jag även erinra, att innehavaren av den nuvarande
sekreterartjänsten vid tekniska högskolan i Stockholm med ingången
av nästkommande juni månad inträder i pensionsåldern. Det torde få an
-
Statsutskottets utlåtande nr 2Jf2. 17
komma å Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter beträffande ifrågavarande
befattningshavares åligganden och uppgifter under övergångstiden,
som må finnas påkallade. Vid mitt nu angivna ståndpunktstagande torde någon
förändring med avseende å för närvarande utgående arvoden till högskolornas
rektorer m. m. icke böra vidtagas för nästa budgetår.
Till vad departementschefen föreslagit med avseende å de tekniska högskolornas
inre organisation kan utskottet giva sin anslutning. Utskottet anser
sålunda i likhet med allmänna lönenämnden och departementschefen att
sekreterartjänsten vid tekniska högskolan i Stockholm bör placeras i lönegraden
A 27 och har icke funnit tillräckliga skäl föreligga för att befattningen
i enlighet med vad i motionen I: 342 payrkats skulle uppflyttas till
lönegraden A 28. Utskottet avstyrker alltså bifall till detta motionsvis gjorda
yrkande.
De tekniska högskolornas administrativa ledning.
Enligt gällande stadgar för de tekniska högskolorna står vardera högskolan
under ledning av en styrelse, som har överinseende över högskolans
alla angelägenheter och lyder omedelbart under ecklesiastikdepartementet.
Styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm består av sammanlagt 11
ledamöter, av vilka 10 utses av Kungl. Majit på sådant sätt, att lärarkollegiet
avger förslag beträffande ordförandeplatsen och en ledamotsplats,
varjämte envar av följande institutioner har att föreslå en ledamot, nämligen
vetenskapsakademien, kommerskollegium, järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen,
byggnadsstyrelsen, lantmäteristyrelsen, ingenjörs vetenskapsakademien
och svenska teknologföreningen. Den återstående ledamoten av
styrelsen utses av Jernkontoret.
Styrelsen för Chalmers tekniska högskola utgöres av 7 ledamöter, av vilka
4 förordnas av Kungl. Majit efter förslag avgivet för ordförandeplatsen av
lärarkollegiet och för vardera av 3 ledamotsplatser av ingenjörsvetenskapsakademien,
handelskammarens i Göteborg industrisektion samt tekniska samfundet
i Göteborg. Övriga 3 ledamöter utses av frimurarbarnhusdirektionen i Göteborg.
Mandattiden för ordförande (preses) samt övriga ledamöter av högskolestyrelserna
utgör 4 år.
Rektor eller, vid förfall för honom, prorektor skall närvara vid styrelsens
sammanträden och äger deltaga i överläggningarna men ej i besluten.
Till vardera styrelsens förfogande står en sekreterare, som åtnjuter ett
årligt arvode av 900 kronor respektive 400 kronor. Såsom sekreterare åt
styrelsen för Chalmers tekniska högskola tjänstgör för närvarande högskolans
kamrerare.
Vid sidan av sin huvuduppgift att handha den administrativa ledningen för
Chalmers tekniska högskola har emellertid styrelsen för denna högskola att
Bihang till riksdagens protokoll lofö. 6 sami. Nr 2fö. 2
Utskottet.
18
Statsutskottets utlåtande nr 2/t2.
fungera som styrelse för Chalmers provningsanstalt och — jämte gymnasiets
rektor — för tekniska gymnasiet i Göteborg samt — jämte anstaltens chef
— för statens skeppsprovningsanstalt. Dessutom har högskolans styrelse befattning
med vissa fonder, som ej äro stipendiefonder.
Enligt sakkunnigförslaget skall i stället för de särskilda styrelserna för de
tekniska högskolorna inrättas ett gemensamt organ för utövande av den
administrativa ledningen av högskolornas verksamhet i syfte att åstadkomma
ett stadgat och fördjupat samarbete dem emellan. Såsom skäl för
den sålunda föreslagna anordningen har bland annat anförts svårigheten
för Kungl. Majit att utan tillgång till en gemensam överinstans mot varandra
väga av högskolorna framställda krav och önskemål med avseende
å utbildningen vid de båda högskolorna och olika därmed sammanhängande
spörsmål.
Vid övervägande av frågan om den lämpligaste organisationen av den centrala
överinstansen ha de sakkunniga i valet mellan ett kanslersämbete och en
överstyrelse stannat för en lösning i enlighet med det senare alternativet. Utslagsgivande
för de sakkunniga ha härvid varit två synpunkter, nämligen å ena
sådan vanskligheten för en man att förvärva tillräcklig överblick över den tekniska
utvecklingens olika områden och å andra sidan önskvärdheten av en
nära personlig kontakt med näringslivet och den tekniskt-vetenskapliga forskningen.
I de avgivna remissvaren har de sakkunnigas förslag om inrättande av en
särskild överinstans för de tekniska högskolorna så gott som utan meningsskiljaktighet
godtagits; enda undantaget utgör svenska gruvföreningen, som i princip
uttalat sig för att den nuvarande ordningen med enbart lokala styrelser
bibehålies. Däremot ha åsikterna gått isär i frågan om hur den administrativa
överinstansen bör organiseras. I ett yttrande, nämligen statskontorets, har
ifrågasatts, huruvida icke även de tekniska högskolorna skulle kunna inordnas
under universitetskanslern. Andra remissorgan åter ha uttalat sig till förmån
för ett särskilt kanslersämbete för ifrågavarande högskolor. Till stöd härför har
bland annat framhållits, att en kansler lättare än en månghövdad styrelse
skulle kunna upprätthålla den personliga kontakten med högskolorna, varigenom
en snabbare behandling av ärendena skulle kunna förväntas. Lärarkollegiet
vid tekniska högskolan i Stockholm, vars yttrande är representativt
för denna uppfattning, har ansett, att kravet på särskild sakkunskap skulle
kunna bliva tillgodosett genom att kanslern, när han så funne påkallat, finge
tillkalla experter för samråd eller ock vid sin sida finge ett råd, sammansatt av
företrädare för näringslivet och de tekniska vetenskaperna.
Flertalet remissinstanser ha emellertid anslutit sig till de sakkunnigas förslag
och väsentligen på de av dem anförda skälen förordat inrättandet av en överstyrelse.
Statsutskottets utlåtande nr Sf2.
19
Departementschefen har för egen del anfört följande.
För egen del vill jag till en början erinra om att tanken på en gemensam
överinstans för de tekniska högskolorna länge varit aktuell. 1929 ars sakkunniga
för omorganisation av den högre tekniska undervisningen förordade sålunda
inrättande av ett kanslersämbete för rikets tekniska högskolor; 1934 års
sakkunniga ansågo en överinstans i form av en gemensam överstyrelse principiellt
önskvärd men nöjde sig med att förorda inrättandet.av ett samarbetsorgan
i form av delegerade för rikets tekniska högskolor. Vid tillsättandet av
1940 års sakkunniga ansåg föredragande departementschefen, att lämpligheten
av att ställa högskolorna under tillsyn av en särskild central myndighet borde
övervägas. Enligt min mening Ira erfarenheterna vid behandlingen av högskolans
framställningar under de år, som förflutit sedan frågan örn inrättandet av
en gemensam administrativ ledning först väcktes, i hög grad bekräftat behovet
därav. Det av riksdagen vid flera tillfällen uttalade önskemålet om planmässighet
i högskolornas utveckling och en inbördes avvägning av deras önskemål
och behov synes icke kunna bliva tillgodosett utan en sådan sammanhållande
instans. Önskvärdheten av en sådan måste också komma att växa,
därest i enlighet med nu föreliggande förslag den högre tekniska undervisningen
under en följd av år kommer att kraftigt utvecklas och moderniseras.
Jag tillstyrker alltså, att en gemensam överinstans kommer till stånd.
Vid övervägande av frågan om den lämpligaste organisationsformen för
den gemensamma administrativa ledningen har jag till en början utgått
från att universitetskanslern, med den utveckling som den vetenskapliga
forskningen vid våra universitet och de därmed jämställda allmänt inriktade
högskolorna kan förväntas få, icke skall finna det möjligt att ägna tillräcklig
tid även åt de tekniska högskolorna. Vad åter tanken på inrättandet
av ett särskilt kanslersämbete för sistnämnda läroanstalter beträffar, kunna
helt visst vägande skäl anföras till förmån för en dylik anordning. Då emellertid
såväl de sakkunniga som flertalet remissinstanser funnit ett kollektivt
organ utgöra den ändamålsenligaste administrationsformen har jag i avvaktan
på närmare erfarenhet härutinnan ansett mig böra förorda, att en gemensam
överstyrelse inrättas för rikets tekniska högskolor. Härigenom vinnes,
att det beslutande organet erhåller en fastare förankring i produktionslivet
och den vetenskapliga forskningen.
Den fråga, som härnäst inställer sig, gäller överinstansens sammansättning.
Härutinnan ha bland dem, som i ärendet uttalat sig till förmån för överstyrelseformen,
vissa meningsskiljaktigheter kommit till synes. De sakkunniga
ha ansett, att överstyrelsens samtliga ledamöter, inalles 9, skulle utses av
Kungl. Maj:t, ordföranden (preses) utan föregående förslag, övriga ledamöter
däremot efter förslag av olika för högskolans verksamhet intresserade
organ. Sålunda skulle vartdera lärarkollegiet ha att föreslå en ledamot, samt
vetenskapsakademien och lantmäteristyrelsen likaledes var sin ledamot. De
4 återstående styrelseledamöterna skulle utses efter förslag av de avdelningsråd,
som föreslås komma att upprättas vid högskolorna. Två ledamöter i
överstyrelsen skulle speciellt representera västsvenska intressen.
I de remissvar, som innehålla uttalanden till förmån för en lösning enligt
överstyrelsealternativet, har i vissa fall framförts önskemål om en delvis annan
sammansättning av överstyrelsen. Sålunda har förslag framlagts om representation
i överstyrelsen för Sveriges industriförbund, ingenjörsvetenskapsakademien
och de anställdas centralorganisation, varjämte i ett yttrande lor
ordats direkt representation för näringslivets viktigaste branschsammanslut
-
20
Statsutskottets utlåtande nr 2^2.
ningar, trots att detta skulle medföra en icke oväsentlig utökning av antalet
ledamöter. Mot förslaget att lantmäteristvrelsen, som för närvarande jämte
4 andra statliga styrelser äger föreslå ledamöter i tekniska högskolans i Stockholm
styrelse, skulle fä denna befogenhet överflyttad till den nya överstyrelsen,
har erinran framställts i ett yttrande. I ett annat yttrande, avgivet
av fullmäktige i jernkontoret, erinras örn att avdelningsråden, som skulle
komma att tillsättas av överstyrelsen, skulle komma att stå i en viss beroendeställning
till denna; det vore därför olämpligt att tillägga avdelningsråden
förslagsrätt till vissa platser i överstyrelsen.
Vid övervägande av de sålunda i olika hänseenden framförda önskemålen
och förslagen har jag för egen del funnit, att en sådan sammansättning av överstyrelsen
bör eftersträvas, som säkerställer att detta organ får en allmän överblick
över näringslivet och de tekniska vetenskaperna, medan det däremot icke
synes mig nödvändigt att där bereda utrymme för speciella branschintressen.
Sådana intressen skulle, vid bifall till vad jag i det föregående förordat beträffande
högskolornas inre organisation, bliva beaktade och tillräckligt företrädda
genom tillkomsten av de nya avdelningsråden. Jag kan sålunda icke ansluta
mig till den i ett yttrande framförda tanken om representation i överstyrelsen
för de viktigaste industriella branschsammanslutningarna.
Vad den ifrågasatta förslagsrätten för avdelningsråden angår finner jag den
av fullmäktige i jernkontoret framförda kritiken berättigad. Jag kan alltså
icke förorda, att avdelningsråden, som själva skola utses av överstyrelsen, få
öva inflytande å dennas sammansättning.
Beträffande antalet ledamöter av överstyrelsen och sättet för utseendet av
dessa har jag för egen del kommit till den uppfattningen, att följande organisation
skulle innefatta den ändamålsenligaste lösningen. Antalet ledamöter
synes mig lämpligen böra bestämmas till 10. Förslagsrätt bör tillkomma,
förutom vetenskapsakademien, jämväl ingenjörsvetenskapsakademien, vardera
akademien beträffande en ledamot. I stället för avdelningsråden böra svenska
teknologföreningen och tekniska samfundet i Göteborg äga att föreslå ledamöter,
dock ej mer än en för vardera organisationen. Jag erinrar i detta sammanhang
örn att jag tidigare frångått de sakkunnigas förslag, att de båda nämnda
föreningarna skulle ensamma som regel äga föreslå ledamöter i avdelningsråden.
Förslagsrätt beträffande en ledamot synes mig vidare böra tillkomma
Sveriges industriförbund. I stället för den av de sakkunniga förordade rätten
för lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm respektive Chalmers
tekniska högskola att vardera föreslå en ledamot, finner jag lämpligt,
att de båda högskolorna bliva inom överstyrelsen representerade av sina
rektorer. Till stöd för denna anordning kan anföras, att rektorerna vid lantbrukshögskolan,
veterinärhögskolan, skogshögskolan samt handelshögskolorna
i Stockholm och Göteborg intaga en motsvarande ställning i styrelserna
för respektive läroanstalter. Vid bifall till mitt förslag örn inrättande
av en befattning såsom administrativ byråchef hos överstyrelsen, vartill jag
återkommer i det följande, synes vidare denne befattningshavare böra ingå
som ledamot av styrelsen. Överstyrelsens ordförande (preses) och ytterligare
en ledamot böra enligt min mening utses av Kungl. Majit utan föregående
förslag. Ordföranden torde böra representera allmänna intressen och icke
nödvändigtvis vara tekniker. Med undantag för styrelsens tre självskrivna
ledamöter — högskolornas rektorer och byråchefen — böra ledamöter i
överstyrelsen tillsättas för en tid av 4 år.
Den nya överstyrelsen bör i princip övertaga de uppgifter, som nu tillkomma
respektive högskolestyrelser. Överstyrelsens befattning med personalären
-
21
Statsutskottets utlåtande nr Sedevi
synes emellertid kunna i viss utsträckning begränsas i förhållande till
vad som härutinnan gäller med avseende å de nuvarande högskolestyrelserna.
Ä andra sidan bör överstyrelsen övertaga kollegienämndernas nuvarande
uppgift att fastställa grunderna för urvalet bland de inträdessökande
ävensom den nu på lärarkollegierna ankommande uppgiften att fastställa
program samt läro- och kursplaner för undervisningen. 1 anslutning härtill
vill jag framhålla, att det — såsom ock uttalats av lärarkollegiet vid Chalmers
tekniska högskola — synes lämpligt, att preses erhåller befogenhet att
själv avgöra på överstyrelsens prövning ankommande ärenden, där dessa
ej äro av principiell betydelse eller i övrigt av större vikt.
Beträffande kostnaderna för överstyrelsen, i den mån de äro av beskaffenhet
att redovisas över avlöningsanslag, ha de sakkunniga förordat ett årligt
arvode för preses av 10 000 kronor ävensom årliga arvoden av 800 kronor för
envar av överstyrelsens ledamöter i övrigt. De sakkunniga ha vidare föreslagit,
att till överstyrelsen knytes en kvalificerad sekreterare med halvtidsanställning.
Med denna befattning skulle följa ett årligt arvode av 8 000 kronor utan
rätt till dyrtids- och kristillägg. För överstyrelsens kansli skulle slutligen avses
ett kvinnligt biträde i lönegraden A 7. Allmänna lönenämnden har funnit det
tveksamt, örn preses’ arbetsuppgifter motiverade ett arvode av föreslagen storlek
samt har, i avbidan på närmare erfarenheter, förordat en väsentlig nedsättning
av det föreslagna sekreterararvodet.
Den gångna tidens erfarenheter från handläggningen av de ärenden
rörande de tekniska högskolorna, som ankomma å Kungl. Maj:ts prövning,
lia ådagalagt ett starkt behov av en kvalificerad befattningshavare med
juridiskt-administrativ utbildning inom högskolornas ledning. Det torde
kunna antagas, att behovet härav vid den nu planerade utbyggnaden av
högskolorna kommer att bli iin mera framträdande. Med hänsyn härtill och
då genom inrättandet av en för högskolorna gemensam ledning i enlighet
med det föreliggande förslaget organisatoriska förutsättningar skapas för
att tillföra högskoleadministrationen en dylik kraft, är enligt min mening
den lämpliga tidpunkten härför nu inne. Jag har salunda funnit mig böra
förorda, att i stället för den ifrågasatta sekreter art jönsten inrättas en befattning
som administrativ byråchef hos överstyrelsen i lönegraden A 30,
vilken befattningshavare — på sätt förut nämnts -— bör ingå såsom ledamot
av styrelsen. Enligt min uppfattning torde såväl arten som omfattningen
av de ifrågakommande arbetsuppgifterna motivera inrättandet av en
dylik tjänst. Förutom befattningen med till styrelsens handläggning hörande
ärenden av löpande natur torde böra ankomma på byråchefen att verkställa
erforderliga utredningar i frågor, som beröra överstyrelsens verksamhetsområde.
Det synes mig föreligga anledning till antagande, att överstyrelsen
i sådant hänseende kan komma att anlitas i icke ringa utsträckning.
Vidare torde denne befattningshavare böra vid behov stå till högskolornas
förfogande som rådgivare i juridiskt-administrativa spörsmål.
Ifan bör jämväl i övrigt upprätthålla en nära kontakt med högskolorna
och följa utvecklingen därstädes. Till främjande härav synes det mig lämpligt,
att han erhåller riitt. att närvara vid lärarkollegiernas och kollegienämndernas
sammanträden samt alt deltaga i deras överläggningar. Jag
erinrar i detta sammanhang, att enligt gällande stadgar preses eller den
styrelseledamot, han i sitt ställe därtill förordnar, tillerkänts motsvarande
befogenhet såvitt gäller vederbörande lärarkollegium.
Utrustas överstyrelsen med en kvalificerad juridiskt-administrativ befattningshavare
i enlighet med vad jag här förordat, torde detta vara iignat
22
Statsutskottets utlåtande nr 2.^2.
att väsentligt reducera arbetsbördan för styrelsens preses. Presesbefattingen
torde härvid åtminstone tills vidare kunna givas karaktären av
bisyssla med ett till 3 000 kronor om året bestämt arvode. Jag vill emellertid
härtill anmärka, att det ej torde få anses uteslutet att det framdeles
kan komma att visa sig erforderligt att organisera jämväl denna
befattning som en heltidstjänst. Vad ersättningen till de andra ledamöterna
av styrelsen angår, så torde de självskrivna ledamöterna icke böra äga rätt
till arvode. För övriga ledamöter synes mig den föreslagna ersättningen av
800 kronor för år lämplig. Jag förordar vidare, att på överstyrelsens kansli
placeras ett kvinnligt biträde i lönegraden Eo 7.
Med denna uppläggning av organisationen av överstyrelsen bortfaller, såsom
de sakkunniga framhållit, strängt taget behovet av särskilda lokalstyrelser;
Några skäl att bibehålla den nuvarande styrelsen för tekniska högskolan i
Stockholm synas mig i vart fall icke föreligga, varför jag förordar, att denna
styrelse skall upphöra i och med inrättandet av den nya överstyrelsen. I viss
mån annorlunda är läget beträffande administrationen av Chalmers tekniska
högskola. Såväl dess styrelse som lärarkollegiet har uttalat sig för en anordning,
innebärande en särskild lokalstyrelse för denna högskola vid sidan av
den nya överstyrelsen. Till stöd härför kan enligt min mening anföras, förutom
historiska skäl och en fast grundad lokal tradition, framför allt den Chalmerska
donationen, som förutsätter visst inflytande för frimurarbarnhusdirektionen
på högskolans ledning. Därtill kommer behovet av ett gemensamt organ
för högskolan och vissa till denna anknutna särskilda institutioner, i främsta
rummet Chalmerska provningsanstalten. För egen del har jag funnit mig
böra tillmötesgå de sålunda från Chalmers tekniska högskolas sida uttalade
önskemålen.
Förefintligheten av en lokalstyrelse för Chalmers tekniska högskola bör
emellertid icke få medföra onödig omgång med ty åtföljande försening av ärendenas
behandling. För att undvika dylika olägenheter vill jag till en början förorda,
att den Chalmerska lokalstyrelsen såtillvida förankras i den nya överstyrelsen,
att 2 ledamöter av den sistnämnda, nämligen högskolans rektor
och den på förslag av tekniska samfundet i Göteborg utsedde ledamoten,
ingå såsom självskrivna ledamöter i lokalstyrelsen. Förutom av dessa ledamöter
bör lokalstyrelsen bestå av ytterligare 4 ledamöter; antalet medlemmar
bör sålunda vara 6. Efter överläggningar med frimurarbarnhusets i
Göteborg direktion, vilken såsom nämnts för närvarande äger besätta 3
platser i högskolans styrelse, är jag i tillfälle förorda, att det nämnda direktion
förbehållna antalet platser i den nya lokalstyrelsen begränsas till 2. De
båda övriga ledamöterna böra utses av Kungl. Majit direkt utan föregående
förslag.
Förutom genom den nu angivna sammansättningen av den Chalmerska
lokalstyrelsen, vilken i och för sig bör vara ägnad att tillgodose önskemålet örn
ett smidigt samarbete med överstyrelsen, bör förhållandet mellan de båda
instanserna regleras på det sätt, att lokalstyrelsens uppgifter begränsas till
de för denna närmast till hands liggande uppgifterna att förvalta högskolans
fonder, att handha inseendet över högskolans byggnader och att å högskolans
vägnar förhandla med Göteborgs stad i de frågor, som aktualiseras vid högskolans
fortsatta utbyggnad. Därjämte bör lokalstyrelsen, i likhet med vad
som gäller motsvarande organ vid de allmänna läroverken, äga att taga kännedom
om arbetet och anordningarna i övrigt vid läroanstalten samt att hos
överstyrelsen väcka förslag till åtgärder, som lokalstyrelsen finner påkallade.
Något särskilt arvode bör icke utgå till ledamöterna av lokalstyrelsen. Denna
Statsutskottets utlåtande nr 242. 23
bör äga rätt att utan ersättning erhålla erforderlig biträdeshjälp från högskolans
kansli.
Min ståndpunkt i fråga om organisationen av den Chalmerska lokalstyrelsen
innebär tillika, att jag icke för närvarande är beredd att — såsom från statens
skeppsprovningsanstalts sida ifrågasatts — förorda åtgärder för upplösning
av det organisatoriska sambandet mellan högskolan och anstalten. Efter
samråd med chefen för handelsdepartementet vill jag uttala, att denna fråga
dessförinnan torde böra göras till föremål för ytterligare övervägande.
Avslutningsvis anför departementschefen följande:
I likhet med vad jag tidigare anfört med avseende å de tekniska högskolornas
inre organisation torde den föreslagna omorganisationen av den administrativa
ledningen för högskolorna kräva en viss förberedelsetid. Jag förordar
därför, att den nya överstyrelsen skall träda i funktion först den
1 juli 19-17, vid vilken tidpunkt de nuvarande styrelserna följaktligen skola
upphöra att fungera, respektive den nya Chalmerska lokalstyrelsen träda i
verksamhet.
Till stöd för det i motionen 1:341 gjorda yrkandet anföres i huvudsak
följande.
Beträffande den av Kungl. Majit föreslagna sammansättningen av överstyrelsen
må till en början framhållas, att det icke torde kunna anses lämpligt,
att de båda tekniska högskolornas rektorer skola vara ledamöter av
överstyrelsen, dels därför att den ene rektorn icke bör sitta och votera i
frågor, som endast angå den andra högskolan, och dels därför att rektor i
sådana fall, då han i sitt lärarkollegium representerar en minoritetsuppfattning,
kan komma i ett besvärligt motsatsförhållande till detta genom sin
verksamhet inom överstyrelsen. Detta skulle menligt kunna inverka på det
nödvändiga goda samarbetet dels högskolorna emellan och dels inom respektive
högskola. Därför synes i stället böra genomföras den av de sakkunniga
i detta avseende föreslagna ordningen, att lärarkollegierna föreslå var sin
representant. Därigenom vinnes även anknytning till den nuvarande ordningen,
enligt vilken lärarkollegiet vid varje högskola har att upprätta förslag
till en ledamot i högskolans styrelse.
Vidare lia de sakkunniga förutsatt, att för överstyrelsens sekreterare torde
till cn lior jan halvtidstjänst vara tillräcklig för att fullgöra honom åliggande
uppgifter. Med denna befattning, på vilkens innehavare borde ställas krav
på viss juridisk administrativ kompetens, skulle följa ett årligt arvode av
8 000 kronor utan rätt till dyrtids- och kristillägg. Kungl. Majit har ansett
sig böra skärpa kvalifikationskraven på denna befattningshavare samt bland
annat med hänsyn därtill förordat, att i stället för den ifrågavarande sekreterare
änsten inrättas en befattning såsom administrativ byråchef i lönegraden
A 30, vilken även bör ingå såsom ledamot av styrelsen. Intill dess
närmare erfarenheter vunnits angående omfattningen av överstyrelsens och
denne tjänstemans arbetsbörda, torde det enligt mitt förmenande icke vara
motiverat att frångå de sakkunnigas förslag örn halvtidstjänstgöring för
sekreteraren och ett fixerat arvode för honom. Åtminstone inom den närmaste
tiden torde det vara ett slöseri med arbetskraft att inrätta denna befattning
såsom heltidstjänst, då de väntade arbetsuppgifterna icke motivera
något dylikt. Vid en lösning i enlighet med de sakkunnigas förslag vinnes
liven en icke obetydlig kostnadsbesparing. Skulle det så småningom visa sig
Utskottet -
24 Statsutskottets utlåtande nr 24-2.
nödvändigt att inrätta befattningen såsom heltidstjänst, kan givetvis riksdagen
vid en senare tidpunkt taga ställning därtill. Med hänsyn till denna
befattningshavares ställning såsom överstyrelsens tjänsteman torde det
vidare icke kunna anses lämpligt, att han skall vara ledamot av överstyrelsen.
Denne bör icke beredas möjlighet att i voteringshänseende inverka på
dess beslut, vilka ju kunna beröra honom själv och hans ställning inom
överstyrelsen. Han bör i stället tjänstgöra såsom föredragande inom överstyrelsen
utan beslutanderätt men givetvis med rätt att deltaga i överläggningarna
och framställa förslag.
I likhet med departementschefen har utskottet funnit, att erfarenheten
givit vid handen, att en gemensam administrativ ledning för de tekniska
högskolorna är i hög grad av behovet påkallad. Utan en dylik sammanhållande
instans föreligga svårigheter att ernå önskvärd planmässighet i
högskolornas utveckling och få till stånd den nödvändiga inbördes avvägningen
av högskolornas olika önskemål. Utskottet ansluter sig till departementschefens
förslag örn inrättandet av en dylik överinstans i form av en
överstyrelse för rikets tekniska högskolor.
Departementschefen har föreslagit, att antalet ledamöter i överstyrelsen
bestämmes till tio. Förslagsrätt bör enligt vad departementschefen förordat
tillkomma vetenskapsakademien, ingenjörsvetenskapsakademien, svenska
teknologföreningen, tekniska samfundet i Göteborg och Sveriges industriförbund,
var och en beträffande en ledamot. De båda högskolorna skulle representeras
av sina rektorer; den administrativa byråchefen hos överstyrelsen
skulle ingå såsom självskriven ledamot. Slutligen skulle överstyrelsens
ordförande (preses) och ytterligare en ledamot utses av Kungl. Majit
utan föregående förslag. I motionen I: 341 har föreslagits, att högskolorna
skulle vara företrädda i överstyrelsen i stället för genom sina rektorer av
en av vardera lärarkollegiet utsedd representant. Vidare skulle enligt motionen
någon administrativ byråchefstjänst tills vidare icke inrättas, varför
överstyrelsen skulle minskas med en ledamot; hos överstyrelsen skulle anställas
en halvtidstjänstgörande sekreterare med arvode.
Utskottet har vid sin prövning av förevarande fråga i likhet med departementschefen
kommit till den uppfattningen, att övervägande skäl tala för
att högskolorna böra vara representerade i överstyrelsen av sina rektorer.
Utskottet har därför icke ansett sig böra biträda det i motionen I: 341
framställda förslaget.
Utskottet vill vidare framhålla, att det visat sig i hög grad erforderligt
att inom högskolornas ledning hava tillgång till en väl kvalificerad befattningshavare
med juridiskt-administrativ utbildning. Enligt utskottets mening
synes det lämpligt, att en dylik kraft knytes till den nya överstyrelsen.
Utskottet tillstyrker alltså Kungl. Maj:ts förslag örn inrättande av
ifrågavarande tjänst och avstyrker bifall till motionen I: 341 på denna
punkt. Vad angår departementschefens förslag örn att byråchefen skulle
25
Statsutskottets utlåtande nr 21$.
ingå såsom ledamot av överstyrelsen, har utskottet för sin del funnit sig
icke kunna biträda detsamma. Det synes nämligen utskottet lämpligare, att
byråchefen — med den ställning han kommer att intaga inom överstyrelsen
— icke äger deltaga i överstyrelsens beslut. Han torde emellertid böra
tjänstgöra såsom föredragande inom överstyrelsen, äga deltaga i överläggningarna
och framställa förslag ävensom hava rätt att till protokollet låta
anteckna sin mening.
Enligt departementschefens förslag skulle preses erhålla befogenhet att
själv avgöra på överstyrelsens prövning ankommande ärenden, där dessa
icke äro av principiell betydelse eller i övrigt av större vikt. Till preses,
vilken befattning skulle hava karaktären av bisyssla, skulle utgå ett årligt
arvode av 3 000 kronor. Med hänsyn till de betydelsefulla uppgifter, som
komma att åvila preses, och då det synes utskottet av stor vikt, att man
till denna befattning kan förvärva en väl kvalificerad person, som också är
beredd att ägna avsevärd del av sin tid och sina arbetskrafter åt ifrågavarande
uppgifter, anser utskottet det av departementschefen angivna arvodet
alltför knappt utmätt. Utskottet förordar därför, att arvodet bestämmes
till ett väsentligt högre belopp och vill i sådant avseende föreslå,
att det fastställes till 8 000 kronor för år.
Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang anfört och föreslagit
föranleder icke någon erinran eller något uttalande från utskottets
sida.
Lärarpersonalen.
Lärarpersonalen vid de tekniska högskolorna utgöres av professorer, speciallärare,
docenter, tillfälliga lärare, förste assistenter och assistenter (övningsassistenter).
Vid tekniska högskolan i Stockholm finnas härjämte sedan några
år tillbaka två laboratorer, en i kemi och en i fysik, vilka räknas till speciallärarna.
Professorer. Enligt gällande personalförteckningar uppgår antalet professorsbefattningar
till 45 vid tekniska högskolan i Stockholm och till 19
vid Chalmers tekniska högskola. Förutom dessa professorsbefattningar finnes
vid vardera högskolan en personlig befattning såsom professor, nämligen
vid tekniska högskolan i Stockholm i teknisk fysik, bekostad av Aktiebolaget
Bofors, och vid Chalmers tekniska högskola i oljekemi, bekostad av
Svenska skifferoljeaktiebolaget.
I lönehänseende är professor placerad i lönegraden A 30. Vikariatsarvode
vid förordnande att med full tjänstgöringsskyldighet uppehålla professorsbefattning
vid de tekniska högskolorna utgår med 8 800 kronor för år. Vikarie,
som under minst fem års tid innehaft anställning såsom docent vid något av
rikets universitet eller någon av dess tekniska högskolor och som redan
förut under sammanlagt minst ett års tid med full tjänstgöringsskyldighet
26
Statsutskottets utlåtande nr 2/f2.
uppehållit professorsbefattning vid något av nämnda universitet (högskolor),
kan dock av Kungl. Majit tillerkännas arvode efter 9 500 kronor för år, där
vikariatstiden omfattat sammanlagt minst ett år, och efter 10 300 kronor
för år, där vikariatstiden omfattat sammanlagt minst tre år. Därest särskilda
förhållanden det påkalla, äger Kungl. Majit förordna, att vikariatsarvode
skall utgå efter andra än sålunda angivna grunder.
Speciallärare. Antalet speciallärare uppgår för närvarande vid tekniska
högskolan i Stockholm — förutom de ovannämnda laboratorerna — till
58 och vid Chalmers tekniska högskola till 31. Speciallärare åtnjuter arvode
med av Kungl. Majit fastställt belopp. Arvodet bestämmes med hänsyn
till omfattningen av vederbörandes undervisningsskyldighet. Några enhetliga
grunder för beräknande av dessa arvoden har emellertid icke tillämpats.
Som regel ha vid tekniska högskolan i Stockholm speciallärararvodena
beräknats efter en ersättning av 36 kronor för föreläsningstimme och 18
kronor för övningstimme samt vid Chalmers tekniska högskola efter en
ersättning av 600 kronor för terminsveckotimme och läsår. Vid den senare
högskolan har sålunda härutinnan — frånsett en viss reduktion av arvodet
i ämnen, där antalet övningstimmar är jämförelsevis stort — ingen åtskillnad
i allmänhet gjorts mellan föreläsningar och övningar. Från dessa vid
högskolorna tillämpade principer ha i övrigt vissa avvikelser i olika fall
skett. Enligt av Kungl. Majit meddelade föreskrifter kan speciallärare, vilken
har ifrågavarande befattning såsom huvudsaklig sysselsättning, tilldelas
arvodesförhöjning med 12—13 procent å fastställt arvodesbelopp. Härjämte
har speciallärares arvode maximerats till 9 500 kronor. Även vid förening
av flera speciallärarbefattningar äger speciallärare ej uppbära arvode
med högre sammanlagt belopp än vad sålunda angivits.
Laboratorer. Laboratorsbefattningarna vid tekniska högskolan i Stockholm,
beträffande vilka några föreskrifter icke finnas intagna i högskolestadgarna,
ha hittills ansetts hänförliga till speciallärartjänster, varvid de bestämmelser,
som i skilda avseenden gälla i fråga örn sistnämnda tjänster,
analogt tillämpats. De båda laboratorsbefattningarna ha karaktär av heltidstjänster
och vardera befattningen är förenad med ett arvode av 8 700
kronor, vartill kommer viss procentuell förhöjning i likhet med vad som
gäller beträffande speciallärartjänst, som innehaves såsom huvudsaklig sysselsättning.
Vid Chalmers tekniska högskola har någon laboratorstjänst
hittills icke inrättats.
Docenter. \ id de tekniska högskolorna finnas inrättade docentstipendier,
fyra vid tekniska högskolan i Stockholm och tre vid Chalmers tekniska
högskola. Varje sådant stipendium uppgår till 6 000 kronor. Med därå belöpande
dyrtidstillägg och kristillägg uppbär för närvarande innehavaren
av docenstipendium ett belopp av sammanlagt omkring 8 600 kronor om
året. Docentstipendium tillsättes för en tid av högst tre år.
Statsutskottets utlåtande nr
27
Tillfälliga lärare, förste assistenter samt assistenter m. m.
1 Tillfälliga lärare. Under senare år ha vid högskolorna anlitats
tillfälliga lärare för att inom olika ämnesområden hålla kurser av
skilda slag. De årliga kostnaderna härför ha uppgått till belopp varierande
mellan 5 000 kronor och 10 000 kronor vid tekniska högskolan i Stockholm.
Ersättningen har i genomsnitt beräknats till 50 kronor för föreläsningstimme.
Vid Chalmers tekniska högskola ha här avsedda lärarkrafter använts i
tämligen ringa utsträckning.
2. Förste assistenter. Förste assistenter biträda vid undervisningen
i större läroämnen.
Från och med innevarande budgetår har i huvudsaklig överensstämmelse
med ett av de sakkunniga därom framfört förslag genomförts en lönereglering
för förste assistenterna, varigenom dessa placerats i lönegrad Ex 21. Studerande
vid vederbörande högskola, som förordnats till förste assistent, ma
dock ej placeras i högre lönegrad lin Ex 20.1 den man förste assistent har kol
tare tjänstgöringstid än den för jämförlig ordinarie tjänsteman i allmänhet
gällande eller beviljas längre årlig semester än 15 dagar, utgår lönen med ett
i förhållande därtill reducerat belopp.
Antalet förste assistenter uppgår för närvarande till 43 vid tekniska högskolan
i Stockholm och till 26 vid Chalmers tekniska högskola.
3. Assistenter. Assistent anställes för att biträda huvudlärare med
undervisningen. Assistent är sålunda mindre fast knuten till vederbörande
institution än förste assistent. Med avseende å ersättningen till assistenter
(övningsassistenter) tillämpas för närvarande olika beräkningsgrunder vid
tekniska högskolan i Stockholm och vid Chalmers tekniska högskola. Vid
den förra högskolan utgår sålunda ersättning med ett belopp av 8 kronor
80 öre i timmen vid arbete inom högskolan, 4 kronor 80 öre i timmen
vid hemarbete och omkring 25 kronor för dag vid exkursioner och fältövningar.
Vid den senare högskolan åter har assistenternas ersättning vid
arbete inom högskolans lokaler beräknats med utgångspunkt från ett
grundbelopp av 220 kronor per veckotimme och läsår, vilket — då läsåret
omfattar 28 veckor — innebär en genomsnittlig ersättning av omkring 7
kronor 85 öre i timmen. För hemarbete utgår ersättning med omkring 3
kronor 40 öre i timmen, medan ersättningen för exkursioner och fältövningar
brukar bestämmas i varje särskilt fall.
Dc sakkunniga ha föreslagit en avsevärd utökning av lärarkrafternas antal.
De lia därvid uppgjort en detaljerad plan härför, avsedd att successivt
genomföras under loppet av åtta budgetar. Den tidtabell, som i detta hänseende
uppgjorts av de sakkunniga, har bestämts främst med hänsyn till
å ena sidan angelägenhetsgraden av de ifrågasätta nya eller omreglerade
lärarbefattningarna och å andra sidan den takt, i vilken byggnadsprogrammen
för dc båda högskolorna förutsatts kunna genomföras, och den henik
-
28
Statsutskottets utlåtande nr 2J,2.
nade ökningen av studerandeantalet vid dessa. Den förstärkning av lärarpersonalen,
som betingas av studerandeantalets ökning, ha de sakkunniga
företrädesvis funnit kunna tillgodoses genom införande av en ny lärarkategori,
adjungerade lärare, ävensom genom en utökning av antalet
förste assistenter och övriga assistenter. I remissyttrandena har från
de tekniska högskolornas sida framhållits vanskligheten av att utforma detaljerade
planer för en längre tidsperiod rörande en utökning av lärarpersonalen.
Det framlagda detaljförslaget har därför av högskolorna ansetts
böra bedömas endast som ett vägledande arbetsprogram. Denna uppfattning
delas av departementschefen. Med den snabbhet, varmed den tekniska
utvecklingen för närvarande fortskrider, kan det enligt hans mening icke
vara ändamålsenligt att nu binda sig för någon generalplan i detta avseende,
utan torde frågan örn vilka nya lärarbefattningar, som böra inrättas
vid högskolorna, lämpligen böra bedömas år från år med utgångspunkt
från högskolornas anslagsäskanden.
De sakkunnigas förslag örn inrättandet av befattningar såsom adjungerad
lärare innebär en nyhet för de tekniska högskolornas vidkommande.
Enligt sakkunnigförslaget skall dylik lärare anställas såsom biträde
åt professor i de fall då en avlastning av vederbörande professors undervisningsskyldighet
erfordras på grund av det stora antalet studerande
inom ett ämne med gemensam undervisning eller till följd av att undervisningen
i ett ämne måste differentieras för skilda grupper av studerande med
hänsyn till olika utbildningsmål. Skapas icke på detta sätt förutsättningar
för en avlastning i förekommande fall av professorernas arbetsbörda kommer
enligt de sakkunniga en dubblering av vissa professurer att bli nödvändig.
Att inrätta professurer i en och samma disciplin till ett antal beroende
huvudsakligen pa antalet däri deltagande studerande kan emellertid enligt
de sakkunniga knappast anses rationellt. Adjungerad lärare, som sålunda
avsetts skola föreläsa över vissa delar av ett läroämne eller ock övertaga
all undervisning i ett ämne för vissa grupper av studerande, skall
enligt sakkunnigförslaget alltid meddela undervisning under professorns ledning
och ansvar. Han skall äga verkställa examination men betygssättningen
skall ske av vederbörande professor efter förslag av den adjungerade
läraren. Enligt de sakkunniga skall vidare adjungerad lärare tillsättas av
kollegienämnden efter förslag av huvudläraren i ämnet.
Vid remissbehandlingen har förslaget om införandet av adjungerade lärare
i princip genomgående tillstyrkts av de instanser, som särskilt uttalat sig
i denna fråga. Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har emellertid
funnit försiktighet böra iakttagas vid inrättandet av dylika befattningar,
speciellt i teoretiska ämnen av grundläggande natur, och ingenjörsvetenskapsakademien
har uttalat farhågor för att denna anställningsform
skulle komma att anlitas, då i själva verket en professur vore av behovet
påkallad. Från Stockholms högskolas sida har anmärkts, att om här avsedda
Statsutskottets utlåtande nr £.''+.2, 29
lärare skulle verkställa examination, de även själva borde taga ansvaret för
betygssättningen.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
För egen del anser jag de sakkunnigas förslag om införande av denna
nya typ av lärare vid våra tekniska högskolor utgöra en lämplig anordning
för vinnande av en avlastning av en professors undervisningsskyldighet, där
detta finnes påkallat med hänsyn till storleken av antalet i dennes ämne
deltagande studerande. Den av de sakkunniga ifrågasatta nya kategorien
av lärare kan enligt min mening antagas komma att bli ett värdefullt och
ändamålsenligt tillskott till högskolornas lärarorganisation, varför jag i princip
tillstyrker förslaget i denna del. I detta sammanhang vill jag även erinra,
att en motsvarande typ av lärare, s. k. biträdande lärare, förekommer vid
andra högre lärosäten i landet, såsom Uppsala och Lunds universitet. I anslutning
härtill vill jag förorda, att jämväl ifrågavarande lärare vid de tekniska
högskolorna erhålla benämningen biträdande lärare.
Såsom de sakkunniga förutsatt torde biträdande lärares undervisning böra
bedrivas under vederbörande professors ledning och ansvar. Uppläggningen
av föreläsningar och övningar torde sålunda böra ske i enlighet med av denne
angivna riktlinjer. Beträffande förslaget, att examination skall verkställas
av biträdande (adjungerad) lärare, men betygssättningen efter förslag av denne
avgöras av vederbörande professor, vill jag anmärka, att det synes mig
lämpligt, att professorn bör vara oförhindrad att i viss begränsad utsträckning
själv ombesörja examination av den biträdande lärarens elever. I
övrigt torde denna uppgift kunna överlåtas åt den biträdande läraren, varvid
hinder icke synes böra möta för professorn att jämväl överlämna betygssättningen
åt denne. De sakkunnigas förslag beträffande tillsättningen av
ifrågavarande lärare, innebärande att dessa skulle utses av vederbörande
kollegienämnd efter förslag av huvudläraren i ämnet, kan jag icke biträda.
Med hänsyn till angelägenheten av att väl kvalificerade krafter erhållas å
dessa befattningar ävensom önskvärdheten av att för båda högskolorna enhetliga
bedömningsgrunder bli tillämpade vid deras tillsättning böra de biträdande
lärarna enligt min mening — i likhet med vad som förutsatts beträffande
speciallärarna — förordnas av överstyrelsen efter kallelse eller ansökan.
Jag förutsätter härvid, att huvudläraren i ämnet beredes tillfälle att
yttra sig i ärendet samt att vid tillsättningen skälig hänsyn tages till dennes
uppfattning i fråga om vederbörandes lämplighet. Ett tillsättningsförfarande
i enlighet med vad jag här förordat — i viss mån analogt med det
som tillämpas beträffande biträdande lärare vid universiteten, vilka i regel
tillsättas av universitetskanslern — synes mig vara ägnat att i väsentlig
grad minska de betänkligheter mot inrättandet av här avsedda tjänster i
teoretiska ämnen av grundläggande karaktär, vilka framförts av lärarkollegiet
vid tekniska högskolan i Stockholm. Jag vill härtill vidare anmärka,
att behovet av biträdande lärare torde komma att framträda speciellt i
dessa ämnen, diir undervisningen ofta är gemensam för flera avdelningar
och sålunda studerandeantalet blir särskilt omfattande. Att döma av kollegiets
anslagsäslcanden för nästa budgetår vill det också synas som om kollegiet
icke längre tillmätte sina härutinnan anförda betänkligheter samma
vikt som tidigare.
Då jag i det föregående föreslagit inrättandet av en gemensam överstyrelse
för de tekniska högskolorna, har jag uttalat, att denna icke syntes böra
träda i funktion förrän den 1 juli 1947. I det följande har jag emellertid
30
Statsutskottets utlåtande nr 2.f2.
funnit mig böra tillstyrka inrättandet av vissa befattningar som biträdande
lärare redan från och med nästa budgetår. Det torde därför under övergångstiden
få ankomma å vederbörande högskolestyrelse att tillsätta ifrågakommande
befattningar i enlighet med de bestämmelser, som för närvarande
gälla beträffande speciallärartjänster.
Befattning som biträdande lärare torde i enlighet med sakkunnigförslaget
och i likhet med specialiärartjänst böra ha karaktär av med arvode förenad
bisyssla, och förordnande därå meddelas att gälla tills vidare. Till frågan örn
arvodesberäkningen återkommer jag i det följande.
Med avseende å professorernas löneställninghade sakkunniga
föreslagit, att professorsbefattningarna skola förändras till förordnandetjänster
och hänföras till lönegraden C 7, under det att högskolorna
i sina anslagsäskanden för nästa budgetår förordat en placering i lönegraden
A 34. Departementschefen finner i likhet med statskontoret och ett antal
andra remissinstanser frågan örn en lönereglering för dessa befattningshavare
böra upptagas till övervägande i ett vidsträcktare sammanhang och är ej
beredd att nu ingå på en prövning av detta spörsmål.
Från båda högskolornas sida har vidare hemställts örn en förbättring av
arvodena till vikarier å professorsbefattningar under
framhållande av att med nuvarande arvoden svårigheter ofta visat sig
möta att erhålla kvalificerade krafter härför. Departementschefen har anfört
följande.
Jag erinrar att — såsom tidigare nämnts — dessa arvoden för närvarande
utgå med vissa på förhand bestämda belopp alltefter vederbörandes
kvalifikationer, varvid dock Kungl. Majit, där särskilda förhållanden det
påkalla, äger förordna att arvode skall utgå efter andra än sålunda fastställda
grunder. Kungl. Majit äger sålunda redan inom ramen för gällande
bestämmelser möjlighet att i särskilda fall fastställa förmånligare vikariatsarvoden
än de normalt utgående. Därest det i förekommande fall skulle visa
sig erforderligt att för erhållande av kompetenta vikarier anlita denna utväg
är jag för min del beredd att medverka till ett vidgat utnyttjande därav.
Någon ändring av gällande grunder för arvodesberäkningen kan jag
emellertid för närvarande icke förorda.
De sakkunniga ha föreslagit, att professorerna och speciallärarna
för avgivande av yttranden i patent- och tullärenden, vilka ansetts
speciellt tidskrävande, skola erhålla antingen av överstyrelsen i varje
särskilt fall bestämd ersättning, högst 300 kronor, eller ock tjänstledighet
med bibehållen lön. Departementschefen har ansett sig icke kunna biträda
detta förslag och därvid yttrat följande. •
Såsom allmänna lönenämnden framhållit, bör bestyret med besvarande
av remisser, som ankomma till högskolorna från statlig myndighet, anses
utgöra ett åliggande i tjänsten. Vid sådant förhållande kan lärare, å vilken
civila avlöningsreglementet äger tillämpning, för fullgörande av ifrågavarande
uppgifter med oavkortad lön helt eller delvis befrias från övriga honom
åliggande tjänstegöromål, i den män detta finnes påkallat. För professorernas
vidkommande kan sålunda de sakkunnigas alternativt framför
-
31
Statsutskottets utlåtande nr 2J{2.
da önskemål om tjänstledighet med bibehållen lön för besvarande av här
avsedda remisser tillgodoses redan inom ramen för gällande bestämmelser.
Såvitt gäller speciallärarna föreligger visserligen icke samma möjlighet. Enligt
vad jag inhämtat anlitas dessa emellertid i regel i tämligen begränsad
utsträckning för ifrågavarande uppgifter. I det följande kommer jag även
att föreslå en icke oväsentlig förbättring av nu tillämpade grunder för bestämmande
av dessa lärares arvoden, innebärande bland annat ett hänsynstagande
till med speciallärarbefattning förenade allmänna åligganden. Under
sådana omständigheter har jag icke funnit erforderligt, att speciallärarna
beredas någon motsvarande förmån för fullgörande av här avsedda
göromål. Jag vill härtill vidare anmärka, att det torde böra ankomma å
den föreslagna överstyrelsen för högskolorna att tillse, att remisser till dessa
bli så långt möjligt jämnt fördelade dem emellan, så att icke lärarna vid
tekniska högskolan i Stockholm — såsom för närvarande synes vara fallet
— bli förhållandevis mera belastade därmed än lärarna vid Chalmers
tekniska högskola.
Vidare ha de sakkunniga framlagt förslag till ändrade grunder för beräkningen
av speciallärarnas arvoden. De sakkunniga lia härutinnan
framhållit, att vid arvodesberäkningen hittills ingen hänsyn tagits
till antalet studerande i ämnet och ej heller till vederbörandes allmänna
åligganden i egenskap av ledamot av avdelningskollegium samt i förekommande
fall hans ansvar för laboratorium ävensom för instrument och samlingar.
I anslutning härtill ha de sakkunniga föreslagit följande grunder för
arvodesberäkningen, nämligen ett för alla speciallärartjänster gemensamt
belopp å 400 kronor för allmänna åligganden; ett belopp för speciallärartjänster,
med vilka är förenat ansvar för laboratorium, instrument och samlingar,
varierande mellan 100 och 400 kronor alltefter omfattning av dessa;
en ersättning av 40 kronor för föreläsningstimme, 20 kronor för övningstimme
och 35 kronor örn dagen för exkursioner och fältövningar samt slutligen
ett belopp av 5 kronor för år för varje i läroämnet deltagande studerande.
De sakkunniga ha vidare ansett nuvarande föreskrifter rörande maximering
av arvoden böra slopas, enär dessa å ena sidan i regel saknade praktisk
betydelse men å andra sidan undantagsvis kunde förhindra en med
hänsyn till vederbörandes kvalifikationer önskvärd förening av två speciallärarbefattningar.
Departementschefen har anfört följande.
För egen del är jag av den uppfattningen, att de för närvarande tillämpade
grunderna för beräkningen av arvoden åt speciallärarna icke äro tillfredsställande.
Såsom de sakkunniga framhållit, medgiva de icke en rättvis
avvägning av arvodena mellan olika speciallärartjänster. Vidare framstår
en förbättring av arvodena som erforderlig, örn en fullgod rekrytering av
dessa befattningar skall kunna ernås. Högskolorna ha ofta haft svårt att få
kvalificerade innehavare av ifrågavarande befattningar. Svårigheterna ha
varit särskilt framträdande vid Chalmers tekniska högskola, där urvalet
måste ske inom en mindre krets av personer än vid tekniska högskolan i
Stockholm. Undervisningen vid de tekniska högskolorna har förutsatts skola
i avsevärd utsträckning bestridas av ifrågavarande lärare. I alla de läro
-
32
Statsutskottets utlåtande nr Stämmen,
där professurer ej finnas inrättade, är sålunda huvudläraren i ämnet
speciallärare. Att tillförsäkra högskolorna väl meriterade speciallärare är
därför en angelägenhet av största betydelse för upprätthållandet av den tekniska
utbildningen på en hög nivå.
Med hänsyn till vad sålunda anförts bör enligt min mening frågan om
en reglering av dessa arvoden icke uppskjutas. De sakkunnigas förslag härutinnan
kan jag i princip biträda. Det synes mig sålunda lämpligt, att i enlighet
med sakkunnigförslaget ett fast grundbelopp utgår såsom ersättning
för allmänna åligganden och — i förekommande fall — för vård av laboratorium,
instrument och samlingar samt ett rörligt belopp, motsvarande en
ersättning med 5 kronor för år för varje i ämnet deltagande studerande.
Vad beträffar de föreslagna ersättningsbeloppen å 40 kronor för föreläsningstimme,
35 kronor om dagen för exkursioner och fältövningar samt 20 kronor
för övningstimme, finner jag visserligen den förordade differentieringen
lämplig, men enligt min mening lärer en tillräcklig förbättring av ifrågavarande
arvoden ernås även med något mindre förmånliga ersättningar än de
sakkunniga härvidlag förordat. Inom ecklesiastikdepartementet verkställda
överslagsberäkningar lia givit vid handen, att — såvitt gäller tekniska högskolan
i Stockholm — en ersättning av 35 kronor för föreläsningstimme,
30 kronor för dag vid exkursioner och fältövningar samt 17 kronor 50 öre
för övningstimme med tillämpning av de ersättningsgrunder i övrigt, som
förordats av de sakkunniga, kommer att medföra en genomsnittlig höjning
av nuvarande arvoden med omkring 20 procent, om härvid frånses den
mindre procentuella förhöjning av arvodesbelopp, som för närvarande kan
tillerkännas speciallärare, vilka ha speciallärartjänsten till huvudsaklig sysselsättning.
För Chalmers tekniska högskolas del skulle redan vid en ersättning
av 30 kronor för föreläsningstimme, 25 kronor för dag vid exkursioner
och fältövningar samt 15 kronor för övningstimme ökningen komma att
uppgå till i genomsnitt omkring 55 procent. Jag förordar för min del, att
nu angivna ersättningsbelopp för föreläsningar och övningar samt — i förekommande
fall — exkursioner och fältövningar läggas till grund vid arvodesberäkningen,
vilket alltså innebär fördelaktigare grunder för ersättningsberäkningen
vid tekniska högskolan i Stockholm än vid Chalmers tekniska
högskola. Främst med hänsyn till att den relativa förbättringen i genomsnitt
icke desto mindre vid bifall till vad jag sålunda förordat kommer
att bli avsevärt högre för den senare högskolans vidkommande — ett resultat,
som även på grund av de särskilt framträdande rekryteringssvårigheterna
därstädes är i hög grad önskvärt -— har jag ansett en dylik differentiering
högskolorna emellan motiverad.
Vid ett genomförande av den av mig här förordade arvodesregleringen
torde — såsom de sakkunniga förutsatt — de vid vissa speciallärartjänster
av huvudsysslekaraktär utgående procentuella arvo desförhöjningarna böra
bortfalla. A arvodena böra icke utgå rörligt tillägg, dyrtidstillägg eller kristillägg.
Ej heller böra tjänstinnehavarna åtnjuta provisoriskt lönetillägg.
Arvodesregleringen kommer i enstaka fall att medföra något lägre arvode
än det, varmed vederbörande befattning för närvarande är förenad. Jag har
ansett skäligt att — i anslutning till vad lärarkollegiet vid tekniska högskolan
i Stockholm ifrågasatt — i sådant fall låta befattningens nuvarande
innehavare bibehålla det nuvarande arvodet, dock endast i det fall, då tjänsten
är att betrakta som vederbörandes huvudsyssla. Anmärkas må i detta
sammanhang, att det för närvarande undantagsvis förekommer, att speciallärararvode
bestämts med hänsyn till att vederbörande lärare såsom bun
-
33
Statsutskottets utlåtande nr 2Jf2.
den av förvärvsverksamhet till ort å större avstånd från högskolan har att
företaga regelbundna resor mellan hemorten och denna, varvid arvodet sålunda
avsetts skola innefatta jämväl ersättning för med dessa resor förenade
kostnader. Det synes mig mindre lämpligt att sådan ersättning inräknas
i arvodet. Framdeles torde i stället dylika kostnader, i de sällsynta fall, där
fråga därom uppkommer, böra bestridas från vederbörande anslagspost under
omkostnadsstaten. Det torde böra ankomma å Kungl. Majit att efter
därom i varje särskilt fall gjord framställning pröva frågan om och i vad
mån ersättning för här avsedda kostnader bör utgå.
Av principiella skäl bör enligt min mening speciallärararvode även framdeles
maximeras. Med hänsyn till den av mig förordade arvodesförbättringen
ävensom till vad de sakkunniga anfört rörande betydelsen av att maximeringen
ej kommer att utgöra ett hinder för en i vissa fall önskvärd kombination
av speciallärartjänster finner jag emellertid en höjning av nuvarande
maximibelopp, 9 500 kronor, böra vidtagas. Jag förordar för egen del,
att speciallärares arvode ej må sättas högre än till 15 000 kronor. Vid förening
av flera speciallärarbefattningar eller ock av speciallärarbefattning
och befattning som biträdande lärare — en kombination som jämväl i särskilda
fall torde kunna komma att befinnas ändamålsenlig — synes mig
vidare arvode ej böra utgå med högre belopp än tillhopa lo 000 kronor.
Beträffande arvodesberäkningen för biträdande lärare
ha de sakkunniga föreslagit samma grunder som i fråga om speciallärare
med den skillnaden, att för biträdande lärare ej skulle beräknas
någon ersättning för allmänna åligganden (400 kronor), enär ifrågavarande
befattningshavare ej avsetts skola bli ledamot av avdelningskollegium,
och icke heller för vård av laboratorium, instrument och samlingar (100—
400 kronor), beträffande vilka ansvaret åtminstone tillsvidare avsetts skola
åvila vederbörande professor.
För egen del har departementschef en i princip biträtt de sakkunnigas förslag
i förevarande avseende. I likhet med lärarkollegiet vid tekniska högskolan
i Stockholm har departementschefen dock ansett, att jämväl biträdande
lärare i förekommande fall bör åtnjuta ersättning för vård av
instrument och samlingar, varför han förordat, att arvode till biträdande
lärare beräknas i överensstämmelse med vad i det föregående föreslagits
i fråga örn speciallärare med den skillnaden, att i arvodet ej inberäknas
någon ersättning för allmänna åligganden.
Arvode som biträdande lärare bör enligt departementschefen i analogi
med vad som förordats i fråga örn speciallärararvode maximeras till ett belopp
av 15 000 kronor.
Hittills har Kungl. Majit förelagt riksdagen frågan örn storleken av med
speciallärarbefattning förenat arvode i varje särskilt fall. Detta förfarande
synes departementschefen icke behöva tillämpas, därest riksdagen i enlighet
med vad här förordats fastställer enhetliga grunder för arvodesberäkningen.
Det torde sålunda enligt departementschefen framdeles böra ankomma
på Kungl. Majit att för såväl speciallärare som biträdande liirare be
Bihang
till riksdagens protokoll 19i6. 6 sami. Nr S//2. 3
34
Statsutskottets utlåtande nr Instämma
vederbörandes arvode med tillämpande av de för beräkningen
därav fastställda grunderna, varvid departementschefen förutsätter, att en
viss avrundning av arvodesbeloppen bör kunna vidtagas.
I fråga örn de två laboratorsbefattningarna vid tekniska
högskolan i Stockholm ha de sakkunniga — under erinran att laboratorerna
vid universiteten och karolinska institutet vore ordinarie tjänstemän
samt att 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga föreslagit en placering av
nämnda befattningshavare i lönegraden A 27 — förordat samma lönegradsplacering
för nu ifrågavarande befattningshavare. De ha därvid framhållit,
att det för laboratorieundervisningen samt vården av laboratorierna och
deras dyrbara utrustning vore angeläget att vid här avsedda tjänster binda
väl kvalificerade krafter.
Departementschefen finner för egen del starka skäl tala för en lönereglering
av ifrågavarande lärartjänster i enlighet med vad de sakkunniga föreslagit
och förordar alltså, att befattningarna som laborator i kemi och fysik
vid tekniska högskolan i Stockholm från och med nästa budgetår inplaceras
i lönegraden A 27. I det följande föreslår departementschefen även inrättandet
av en befattning som laborator i fysik vid Chalmers tekniska högskola.
Vid tillsättningen av laboratorstjänsterna torde, anför departementschefen,
i analogi med vad som enligt universitetsstatuterna gäller i fråga örn
laboratorsbefattningarna vid universiteten, i tillämpliga delar böra förfaras
på sätt som är föreskrivet i fråga örn professorsbefattningar, varvid det
torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga föreskrifter
rörande ersättning åt vikarier å ifrågavarande befattningar i avvaktan på
deras besättande med ordinarie innehavare.
Av docentföreningarna vid de tekniska högskolorna framförda förslag
rörande lönegradsplacering av och inrättande av särskilda forskarstipendier
för docenter vid dessa lärosäten har departementschefen förklarat sig
ej beredd att nu upptaga till prövning. Departementschefen har emellertid
härvid framhållit, att — därest grunderna för docentstipendierna vid universiteten
och övriga högskolor skulle komma att ändras från och med nästa
budgetår — motsvarande ändringar torde böra vidtagas med avseende å de
tekniska högskolornas docentstipendier.
Beträffande ersättningen till assistenter (övningsassistenter)
ha de sakkunniga i syfte att underlätta rekryteringen till
nämnda tjänster för båda högskolornas del föreslagit en timersättning av
10 kronor vid arbete inom högskolan och 5 kronor vid hemarbete samt en
ersättning av 30 kronor örn dagen vid exkursioner och fältövningar.
Departementschefen har anfört följande.
För egen del är jag beredd att förorda en förbättring av assistenternas
arvoden för möjliggörande av en tillfredsställande rekrytering av ifrågavarande
lärarkrafter. Den av de sakkunniga föreslagna timersättningen torde
kunna i huvudsak godtagas. Ersättningen torde böra utgå med högst de av
de sakkunniga angivna beloppen. I vissa fall synes mig sålunda en lägre
35
Statsutskottets utlåtande nr •2Jt2.
ersättning böra beräknas, exempelvis då studerande anlitas såsom assistent.
Vidare synes mig dagsersättningen vid exkursioner och fältövningar
icke böra sättas högre än till 25 kronor. Jag förordar sålunda, att vid båda
högskolorna assistentarvodena beräknas efter en ersättning av högst 10 kronor
i timmen vid arbete inom högskolan, högst 5 kronor i timmen vid hemarbete
och högst 25 kronor örn dagen vid exkursioner och fältövningar.
Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn lärår- och assistentpersonalen vid de
tekniska högskolorna innebär i huvudsak följande förändringar.
Tekniska högskolan i Stockholm.
Professorer. Den nuvarande professuren i tillämpad matematik
uppdelas i en professur i tillämpad matematik I och en professur i tilllämpad
matematik II. Tre nya ordinarie professurer inrättas från och med
nästa budgetår nämligen i läran om verktygsmaskiner, i uppvärmningsoeh
ventilationsteknik samt i livsmedelskemi. En personlig professur i kylteknik
inrättas från och med nämnda budgetår för professorn Sigurd
Mattias (Mats) Bäckström, varjämte den vakanta professuren i vägbyggnad
och kommunikationsteknik omregleras till en professur i enbart kommunikationsteknik.
— Departementschefen har beträffande ifrågavarande
förslag anfört följande.
En uppdelning av professuren i tillämpad matematik i en professur i tilllämpad
matematik 1 och en professur i tillämpad matematik II med den
matematiska statistiken respektive den matematiska fysiken som centralt
område tillgodoser ett gammalt önskemål från högskolans sida. Detta har
aktualiserats genom den nuvarande innehavarens av professuren i tillämpad
matematik snart förestående inträde i pensionsåldern, vilket enligt vad i
ärendet blivit upplyst inträffar med utgången av november månad 1947.
Vid min tillstyrkan av ifrågavarande förslag har jag med hänsyn till föreliggande
omständigheter förutsatt, att detsamma skall genomföras först från
och med den 1 december 1947 eller eventuellt annan tidpunkt, då den nuvarande
professuren i tillämpad matematik blir ledig. På grund av den tidsutdräkt,
varmed professorstillsättningar vanligen äro förenade, har jag
emellertid funnit lämpligt, att principbeslut härom träffas redan nu. Viii
anslagsberäkningen har jag utgått ifrån att ett bifall till vad jag här förordat
icke kommer att föranleda något ökat medelsbehov för nästa budgetår.
Önskemål om en professur i läran örn verktygsmaskiner i stället för den
nuvarande speciallärartjänsten i ämnet ha framförts av ett flertal av landets
större industriföretag på det mekaniska området. Inrättandet av en
professur i ämnet torde vara ägnat att verksamt främja en fortsatt utveckling
av den svenska verkstadsindustrien, å vars kvalitet och produktionskapacitet
stora anspråk måste ställas. Därest ifrågavarande professur kommer
till stånd, bortfaller det nuvarande arvodet å 5 800 kronor för specialläraren
i läran örn verktygsmaskiner.
Behovet av att ersätta den nuvarande speciallärarbefattningen i värmeoch
ventilationsteknik med en professur i uppvärmnings- och ventilationsteknik
har starkt framhållits av dc sakkunniga, och deras därom framförda
förslag har livligt förordats av byggnadsstyrelsen. Med hänsyn till ämnesområdets
stora betydelse ur såväl ekonomiska som hygieniska synpunkter
36
Statsutskottets utlåtande nr 2!+2.
har även jag funnit mig böra förorda en dylik åtgärd. Vid bifall härtill bortfaller
det arvode av 2 900 kronor, som är förenat med nyssnämnda speciallärartjänst.
Beträffande professuren i livsmedelskemi, vilken förordats av såväl 1940
års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen som utredningen rörande
den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande, tillåter jag mig erinra,
att Kungl. Maj:t nyligen till främjande av forskning inom livsmedelsområdet
efter föredragning av chefen för handelsdepartementet förelagt riksdagen
förslag om inrättande av ett institut för forskning rörande konservering
och lagring av livsmedel (propositionen 1946: 140). En förutsättning
för att det sålunda planerade nya forskningsinstitutet skall kunna på tillfredsställande
sätt fylla sin uppgift är, att kvalificerade arbetskrafter kunna
knytas till detsamma. För att öka möjligheterna härtill och för att tillgodose
från industrihåll framförda önskemål örn utbildning av livsmedelstekniker
har jag funnit den förstärkning av de tekniska högskolornas lärarpersonal
på livsmedelsområdet, som ett inrättande av den ifrågavarande professuren i
livsmedelskemi innebär, utgöra en ändamålsenlig åtgärd. Då denna professur
är avsedd att ersätta den nuvarande speciallärartjänsten i vattenkemi
och livsmedelskemi vid högskolan, kommer vid bifall härtill det med nämnda
tjänst förenade arvodet av 1 800 kronor att bortfalla.
Vid den av mig förordade förändringen av professuren i vägbyggnad och
kommunikationsteknik till en professur i kommunikationsteknik, en åtgärd
som även föreslagits av de sakkunniga, har förutsatts inrättandet av en ny
speciallärarbefattning för undervisningen i ämnet vägbyggnad. Härtill återkommer
jag i det följande.
De villkor, som avsetts skola gälla för den av mig tillstyrkta personliga
professuren i kylteknik för professorn Sigurd Mattias (Matts) Bäckström,
förete vissa avvikelser från de grunder, vilka tidigare vunnit tillämpning vid
inrättande av personliga professurer vid de tekniska högskolorna, såsom
ock av statskontoret anmärkts. Aktiebolaget Elektrolux har sålunda å ena
sidan åtagit sig att svara för kostnaderna för Bäckströms tjänste- och familjepension,
vilket i förhållande till tidigare fall innebär en ekonomisk fördel
för statsverket, men å andra sidan endast förpliktat sig att svara för
skillnaden mellan Bäckströms professorslön och det arvode, som Bäckström
med av honom nu eller framdeles ålagd undervisningsskyldighet skulle lia
ägt uppbära, därest han fortfarande vore speciallärare vid högskolan. Vid
övriga personliga professurer åter har vederbörande bolag utfäst sig att bestrida
samtliga med en professur förenade avlöningskostnader och professurens
inrättande har avsett ett område, som tidigare ej varit f(»reträtt. Med
hänsyn till de fördelar det måste anses innefatta för undervisningen att vid
högskolan kunna binda en lärarkraft av Bäckströms kapacitet, Ilar jag ej
funnit de i förevarande fall föreliggande avvikelserna från eljest tillämpade
principer böra föranleda till, att det gjorda erbjudandet avvisas. Jag erinrar
vidare, att detta tillika innefattar en utfästelse från nämnda företags sida,
att så länge Bäckström innehar professuren bidraga till kostnaderna för institutionen
för kylteknik med ett årligt belopp av 1 000 kronor ävensom att
Svenska turbinfabriks aktiebolaget Ljungström utfäst sig att för professurens
inrättande bidraga till laboratoriekostnaderna med ett engångsbelopp
av 10 000 kronor och ett årligt belopp av 2 000 kronor.
Riksdagens samtycke lärer böra inhämtas till professurens inrättande på
här avsedda villkor. Det torde emellertid böra ankomma på Kungl. Majit
att meddela närmare föreskrifter rörande sättet för bestridande av de avlöningsförmåner,
som skola tillkomma Bäckström såsom innehavare av den
-
37
Statsutskottets utlåtande nr 21$.
na professur. Med avseende å den med den nuvarande speciallärartjänsten
i kylteknik förenade undervisningsskyldigheten har ingen ändring ifrågasatts
för nästa budgetår. Det för närvarande till 5 900 kronor uppgående
arvodet skulle vid den reglering av speeiallärararvodena, som jag i det föregående
förordat, komma att belöpa sig till 6 300 kronor, vilket alltså vid
bifall till förevarande förslag tills vidare kommer att utgöra statens bidrag
till avlöningskostnaderna. Jag vill härtill anmärka, att jag utgått ifrån den
innebörden av den av aktiebolaget Elektrolux gjorda utfästelsen, att detta
bidrag kommer att utgå, endast i den mån Bäckström fullgör föreskriven
undervisningsskyldighet. Vid sjukdom eller annan ledighet för Bäckström
skall bolaget sålunda ha att övertaga samtliga avlöningskostnader och förenämnda
belopp i stället anlitas till bestridande av arvode till vikarie, vilken
det därvid bör ankomma å högskolan att anskaffa. Den för statens bidrag
erforderliga medelsanvisningen torde böra beräknas under vederbörande
anslagspost till arvoden åt speciallärare m. m.
Till högskolans personalförteckning bör fogas en anmärkning av innehåll
att vid högskolan finnes en för Bäckström inrättad personlig professur i
kylteknik, som delvis bekostas av aktiebolaget Elektrolux och delvis av
statsmedel.
I övrigt föreliggande förslag angående inrättande av nya professorsbefattningar
vid högskolan, avseende ämnena fotografi, flygplanstatik och flygplanbyggnad,
elektroteknisk materiallära, kraftteknisk driftteori, pappersteknik
samt metallhyttlconst har jag ej ansett mig för närvarande kunna
tillstyrka. Ehuru enligt min mening goda skäl anförts för vissa av dessa
professurer, har jag likväl ej funnit dem vara av den angelägenhetsgraden,
att ett omedelbart inrättande av desamma synts mig påkallat.
Speciallärare. I fråga om denna personal föreslår departementschefen
uppdelning av den för närvarande vakanta speciallärartjänsten i teknisk
hygien i en dylik befattning i teknisk hygien och en i allmän hygien; en
omvandling av den nuvarande speciallärartjänsten i läran örn värmemotorer
till en speciallärarbefattning i vatten- och värmekraftteknik, en omvandling
av den nuvarande speciallärartjänsten i byggnadshygien till en
speciallärarbefattning i byggnadshygien och sanitetsteknik, en utökning av
den med speciallärartjänsterna i arkitekturens historia, i materialbehandling
med formlära och i rättskunskap förenade undervisningsskyldigheten,
en förändring av speciallärartjänsten i tillämpad stadsbyggnadsrätt till en
speciallärarbefattning i tillämpad byggnadsrätt ävensom inrättandet av nya
speciallärarbefattningar i fordonsteknik, varvsteknik samt vägbyggnad.
Härutöver har departementschefen vid ett inrättande av den förut omförmälda
professuren i livsmedelskemi ansett sig böra biträda förslaget om
inrättande av en speciallärartjänst i vattenkemi för undervisningen i detta
ämne inom avdelningen för väg- och vattenbyggnad. Arvodena för de speciallärarbefattningar,
som beröras av de sålunda biträdda förslagen, uppskattas
av departementschefen — vid en tillämpning av de tidigare förordade
grunderna för arvodesberäkningen — för nästa budgetår till ett sammanlagt
belopp av (1 145 + 1 530 + 5 120 + 3 990 + 3 200 + 5 235 +
+ 2 830 + 2 075 + 3 490 + 4 130 + 4 305 + 1 755 —) i runt tal 39 400
kronor.
38
Statsutskottets utlåtande nr
Av lärarkollegiet framlagda förslag med avseende å speciallärarbefattningar
i geodesi II, allmän och kvartär geologi, svenska arkitekturens historia
samt geoteknik är departementschefen icke för närvarande beredd att
tillstyrka. Till förslaget örn en speciallärartjänst i grafostatik och hållfasthetslära
återkommer departementschefen i det följande.
Biträdande lärare. Departementschefen föreslår inrättande från
och med nästa budgetår av befattningar som biträdande lärare i följande
11 ämnen, nämligen grafostatik och hållfasthetslära (i stället för den av
lärarkollegiet äskade speciallärartjänsten i detta ämne), fysik, hållfasthetslära,
läran om maskinelement, radioteknik, järnets manufakturering, lantbruksbyggnadslära,
bostadsbyggnad, vattenkemi, mekanik samt industriell
ekonomi och organisation. Den sistnämnda befattningen förutsättes skola
avses för undervisning i arbetsstudier.
Medelsbehovet för nästa budgetår för dessa befattningar uppskattas
till ett sammanlagt belopp av (3 195 -f- 3 415 -f- 3 617 + 3 290 + 2 995 +
+ 1 180 + 1 185 + 4 270 + 1 305 + 2 870 + 1 765 =) i runt tal 29 100
kronor.
Ett bifall till förslaget om inrättande av en befattning som biträdande
lärare i hållfasthetslära innebär en utbrytning av den del av detta ämne,
som för närvarande ingår i speciallärartjänsten i läran om maskinelement II.
I anslutning härtill bör enligt departementschefen det med sistnämnda
tjänst förenade arvodet för nästa budgetår beräknas till 5 625 kronor med
iakttagande av i övrigt föreslagna grunder för arvodesberäkningen.
Med inrättandet av ytterligare tre av lärarkollegiet äskade befattningar
såsom biträdande lärare, nämligen en i fysik för undervisning i ämnet inom
högskolans samtliga avdelningar med undantag av avdelningen för väg- och
vattenbyggnad, en i trädgårdskonst samt en i industriell ekonomi och organisation,
vilken sistnämnda avsetts förenad med ett arvode av 2 100 kronor,
har departementschefen funnit böra tills vidare kunna anstå.
Docenter. Högskolans framställning om en ökning från och med
nästa budgetår av antalet docentstipendier från fyra till sex i anslutning
till de sakkunnigas förslag tillstyrkes av departementschefen. För
detta ändamål tillstyrkes en anslagshöjning med 12 000 kronor.
Tillfälliga lärare och assistenter. Vid sin uppskattning
av medelsbehovet för nästa budgetår har departementschefen funnit sig
böra räkna med en anställning av ytterligare tio förste assistenter. Vidare
beräknar departementschefen ett bifall till vad tidigare förordats beträffande
assistentersättningarna föranleda en höjning av förevarande delpost. Mot
av lärarkollegiet äskad arvodeshöjning till 4 500 kronor för den tillfällige
läraren i geodesi i samband med en utökning av dennes undervisningsskyldighet
har departementschefen ingen erinran. Arvodet avses för nästa budgetår
skola bestridas från denna delpost. I anslutning härtill och för tillgodoseende
av övriga med ifrågavarande anslagsmedel avsedda ändamål tillstyrker
departementschefen en förstärkning av medelsanvisningen för nästa
39
Statsutskottets utlåtande nr 2f2.
budgetår med 140 000 kronor. Departementschefen utgår härvid ifrån att
inkomstposten avgifter från de studerande upptages till oförändrat
belopp eller 350 000 kronor. Posten rörligt tillägg föreslås i samband
härmed böra uppräknas med i runt tal 8 000 kronor.
Chalmers tekniska högskola.
Professurer. Tre nya ordinarie professurer föreslås inrättade från
och med budgetåret 1946/47, nämligen i tillämpad matematik, i vattenbyggnad
och i teoretisk kemi; inrättandet av professuren i vattenbyggnad medför
att arvodet å 3 000 kronor till en speciallärare i damm- och kajbyggnadslära
bortfaller. Vidare föreslås, likaledes från och med budgetåret 1946/47, inrättande
av en personlig professur i silikatkemi för professorn J. A. Hedvall
samt omreglering av nuvarande professuren i mekanisk värmeteori och förbränningsmotorer
till en professur i förbränningsmotortelmik, varvid undervisningen
i mekanisk värmeteori avses skola ankomma på en speciallärare
i kylteknik. — Beträffande ifrågavarande förslag har departementschefen
anfört följande.
Då Chalmers tekniska instituts högre avdelning för ett tiotal år sedan
fick karaktär av teknisk högskola, ställdes i utsikt, att högskolan i fråga
om personella och materiella resurser skulle göras kvalitativt jämbördig
med tekniska högskolan i Stockholm. Som bekant har denna utvecklingsprocess,
även om den målmedvetet påbörjats, dock blivit starkt hämmad
på grund av krigsförhållandena. Även med beaktande av skillnaden i storleksordning
mellan våra två tekniska högskolor är det tydligt, att Chalmers
tekniska högskola för närvarande är relativt sämre tillgodosedd, icke
minst i fråga örn lärarkrafter, än sin systerinstitution i Stockholm. Det är
mot bakgrunden av detta faktiska läge, som de föreliggande framställningarna
om en förstärkning av lärarkrafternas antal böra bedömas.
I det föregående har jag tillstyrkt lärarkollegiets vid tekniska högskolan
i Stockholm förslag örn uppdelning i två professurer av den nuvarande
professuren i tillämpad matematik. De matematiska ämnena äro av grundläggande
betydelse för de tekniska vetenskaperna och det är givetvis av
största vikt, att de företrädas av tillräckligt antal lärostolar vid båda de
tekniska högskolorna. Jag är därför beredd att tillstyrka de sakkunnigas,
av styrelsen för Chalmers tekniska högskola nu framförda förslag om inrättande
vid sistnämnda högskola av en professur i tillämpad matematik.
Professuren torde böra inrättas från och med nästa budgetår.
Även förslaget örn inrättande från och med nästa budgetår av en professur
i vattenbyggnad anser jag mig nu böra tillstyrka. Detta förslag har
framförts av såväl de sakkunniga som högskolestyrelsen och kan nu, sedan
den nya väg- och vattenbyggnadsinstitutionen färdigställts, förverkligas.
På sätt av förslagsställarna förutsatts bör härvid speciallärartjänsten i dammoch
kajbyggnadslära (arvode 3 000 kronor) indragas.
Avdelningen för kemi och kemisk teknologi vid tekniska högskolan i
Stockholm företrädes av åtta professurer (i teoretisk kemi, organisk kemi,
oorganisk kemi, teknisk organisk kemi, teknisk oorganisk kemi, teknisk
elektrokemi, värmeteknik och maskinlära samt cellulosatcknik och träkemi)
medan motsvarande antal vid Chalmers tekniska högskola är tre (organisk
kemi, oorganisk kemi samt kemisk teknologi). Vid tekniska högskolan i
40
Statsutskottets utlåtande nr 21+2.
Stockholm ökades från och med budgetåret 1944/45 antalet professurer inom
ifrågavarande avdelning från sex till åtta genom nyinrättande av professuren
i teknisk elektrokemi och uppdelning av professuren i kemisk teknologi
i två, den ena omfattande teknisk organisk och den andra teknisk
oorganisk kemi. Såsom motiv härför framhölls, hurusom den tekniska industrien
under de senaste decennierna genomgått en utveckling, som ställt
den i första ledet bland världens storindustrier, samt att en motsvarande
utveckling börjat göra sig gällande även inom vårt land. För att vårt lands
naturliga förutsättningar för uppkomsten av en konkurrenskraftig kemisk
storindustri skola kunna rationellt utnyttjas, fordras emellertid givetvis,
att undervisningen och forskningen inom detta område stå i nivå med utvecklingens
krav. En väsentlig förstärkning även av Chalmers tekniska högskolas
resurser i förevarande avseende ter sig mot bakgrunden av den antydda
utvecklingen i hög grad påkallad. Jag är därför beredd att tillstyrka
inrättandet från och med nästa budgetår av den ifrågasatta professuren i
teoretisk kemi.
Till övervägande föreligger även en framställning örn inrättande av en
personlig professur i silikatkemi för professorn J. T. Hedvall. Hedvall, som
är född år 1888 och sålunda uppnår pensionsåldern om 7 år, innehar för
närvarande professuren i kemisk teknologi vid ifrågavarande högskola. Den
huvudsakliga delen av sin forskningsverksamhet har han ägnat åt den s. k.
silikatkemien, vars industriella tillämpningsområden utgöras av framför allt
tegel-, keramik-, porslins- och glasfabrikationen jämte dess olika förgreningar.
Inom silikatkemien har Hedvall utfört ett banbrytande forskningsarbete,
som redan avsatt betydelsefulla praktiska resultat och som för
framtiden kan väntas få en allt vidsträcktare praktisk betydelse. Ett uttryck
härför är det erbjudande från industriellt håll om att bekosta den
ifrågasatta personliga professuren och även i övrigt ställa forskarkrafter och
penningmedel till förfogande, som nu föreligger till bedömande. Härvid har
dock förutsatts, att staten skulle bekosta utbyggandet av den kemiska institutionen.
Kostnaderna härför beräknas, såsom framgår av den i det följande
lämnade redogörelsen, till, för första utbyggnadsetappen 893 400 kronor,
varav för utrustning 210 000 kronor, och för andra utbyggnadsetappen
i enbart byggnadskostnader 381 600 kronor.
För egen del har jag kommit till den uppfattningen, att det forskningsfält,
som representeras av den s. k. silikatkemien och dess förgreningar, med hänsyn
till sin stora praktiskt-industriella betydelse förtjänar ett kraftigare
stöd från statens sida än vad som hittills kommit detsamma till del. Någon
tvekan synes dock kunna råda om, huruvida ett sådant stöd bör ske i den
form, som nu ifrågasatts, eller i annan form; jag syftar härvid närmast på
upprättandet av ett fristående forskningsinstitut av samma karaktär som
exempelvis svenska träforskningsinstitutet och svenska textilforskningsinstitutet.
Av en utredning i ämnet, som verkställts av kommittén för den
tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande (slutbetänkandet, stat. off.
utr. 1945: 40), framgår emellertid, att det icke hittills gått att samla de utslagsgivande
industrigrupperna inom det silikatkemiska området omkring
en lösning, vid vilken staten och industrien skulle samverka för drivande av
forskningsverksamhet efter samma riktlinjer som i fråga om trä- och textilforskning.
Vid sådant förhållande synas övervägande skäl tala för att den
redan befintliga silikatkemiska forskningsinstitutionen vid Chalmers tekniska
högskola utbygges på sätt ifrågasatts och att det från vissa silikatkemiska
industrier gjorda erbjudandet om samarbete och ekonomiskt stöd ac
-
41
Statsutskottets utlåtande nr %!$.
cepteras. Visserligen ernås härmed en lösning av samarbetsproblemet allenast
för den tid, professorn Hedvall kvarstår vid sin personliga professur,
men jag förutsätter, att frågan om fortsatt samarbete med den silikatkemiska
industrien även efter nämnda tidrymd skall få en tillfredsställande
lösning. Det torde böra ankomma på vederbörande högskolemyndigheter
att närmare överväga dessa spörsmål. „
Jag tillstyrker således, att för professorn Hedvall ma fran och med den 1
juli 1946 inrättas en personlig professur i silikatkemi vid ifrågavarande
högskola, varvid Hedvall i avlönings- och pensionshänseende skall vara likställd
med ordinarie professor vid högskolan, under förutsättning, att kostnaderna
för Hedvalls avlöningsförmåner bestridas av förutnämnda industrier.
Vad högskolestyrelsen anfört angående Hedvalls undervisningsskyldighet
som professor har icke givit mig anledning till erinran. Till fragan
örn anvisande av medel till utbyggnad av den silikatkemiska institutionen
och till utrustning för densamma återkommer jag i annat sammanhang.
Jag tillstyrker vidare, att professuren i mekanisk värmeteori och förbränningsmotorer
omregleras till en professur i förbränningsmotorteknik. Undervisningen
i mekanisk värmeteori avses därvid skola ankomma på en speciallärare
i kylteknik. Jag återkommer härtill i det följande.
Laborator. Departementschefen föreslår inrättande från och med
nästa budgetår av en laboratorstjänst i fysik i lönegraden A 27.
Speciallärare och biträdande lärare. De av departementschefen
föreslagna förändringarna i fråga om denna personal framgå
av följande sammanställning:
Nuvarande kostnad |
|||
Beräknat |
|||
arvode enligt |
|||
av dep.chefen |
bestridd av |
bestridd av |
|
förordade grunder, |
medel, av-sedda för |
assistent- |
|
speciallärare, |
|||
kronor |
kronor |
kronor |
|
Speciallärare i |
|||
arkitekturens historia (ny).............. |
4 500 |
— |
-- |
beskrivande geometri (omreglerad)......... |
5 400 |
3 200 |
1 000 |
byggnadsekonomi- och byggnadsorganisation (ny) . |
3100 |
— |
1 500 |
byggnadslära (omreglerad).............. |
8 700 |
4 800 |
4 000 |
byggnadsmateriallära (ny).............. |
3 200 |
— |
1 750 |
geodelisk mätningsteknik (omreglerad)....... |
7 100 |
4 500 |
— |
jarnbyggnadslära (omreglerad) ........... |
3 200 |
1 500 |
500 |
kylteknik (ny)..................... |
4 900 |
— |
1000 |
livsmedels- och vattenkemi (ny).......... |
4 000 |
— |
3 000 |
materiallära (omreglerad).............. |
5 300 |
1 500 |
— |
stadsbyggnad (omreglerad).............. |
6100 |
2 400 |
2 000 |
stadsbyggnadsrätt (ny)................ |
2 800 |
— |
500 |
textil provningsteknik (ny) ............. |
2 800 |
— |
— |
vattenlednings- och avloppsteknik (omreglerad) . . |
4 800 |
3 300 |
— |
väebyggnadslära (omreglerad)............ |
6 300 |
2 400 |
— |
Summa kronor |
72 200 |
23 600 |
| 15 250 |
42
Statsutskottets utlåtande nr HJ+tt
Utskottet.
Beräknat |
Nuvarande kostnad |
||
arvode enligt |
bestridd av |
bestridd av |
|
kronor |
kronor |
kronor |
|
Biträdande lärare i |
|||
bostadsbyggnad (omreglerad)............ |
3 400 |
— |
3 000 |
byggnadsakustik (ny)................. |
1200 |
— |
— |
byggnadsstatik och brobyggnad (omreglerad) . . . |
6 100 |
3 000 |
2 750 |
elektronik (ny)..................... |
1 900 |
— |
— |
elektriska mätmetoder (ny)............. |
3 600 |
— |
_ |
elasticitets- och hållfasthetslära (omreglerad) . , . |
2 800 |
— |
2 000 |
matematik (omreglerad)............... |
5 500 |
— |
4 000 |
mekanik (omreglerad) ................ |
3 400 |
— |
3 000 |
modellförsöks- och propellerteknik (omreglerad) . . |
3100} 1400'' |
3 600 |
— |
ultrakortvågsteknik (ny)............... |
1 900 |
— |
— |
Summa kronor ; |
34 300 |
6 600 |
14 750 |
Departementschefen anför följande.
. Vid bifall till vad jag sålunda förordat och med beaktande av att en speciallärartjänst
bortfaller, därest i enlighet med vad jag tillstyrkt en professur
i vattenbyggnad inrättas, kommer Chalmers tekniska högskola att
disponera över 35 speciallärartjänster mot för närvarande 31 samt dessutom
över 11 befattningar som biträdande lärare. Kostnaderna för speciallärare
beräknar jag till i runt tal 148 000 kronor. Motsvarande kostnader för innevarande
budgetår uppgå, om från assistentmedel bestridd ersättning medräknas,
till 101 750 kronor. Kostnaderna för biträdande lärare beräknar jag,
såsom av sammanställningen framgår, till i runt tal 34 300 kronor. Jag
vill i detta sammanhang betona, att de i sammanställningen angivna arvodesbeloppen
äro endast preliminärt beräknade under hänsynstagande till av
mig tillstyrkta arvodesgrunder och följaktligen kunna tänkas bli i viss mån
jämkade i samband med arvodesbeloppens definitiva fastställande.
Tillfälliga lärare och assistenter. Departementschefen
har, under erinran om det avsevärda antal biträdande lärarbefattningar,
som han ansett böra inrättas vid högskolan, förordat en anslagshöjning till
ersättningar åt nämnda personal med 50 000 kronor till 285 000 kronor.
Departementschefen utgår från att den såsom särskilda uppbördsmedel
under avlöningsanslaget redovisade inkomstposten avgifter från de
studerande uppföres med oförändrat belopp eller 210 000 kronor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag tillstyrker utskottet, att från den
1 juli 1946 inrättas dels för professorn Sigurd Mattias (Matts) Bäckström
en personlig professur i kylteknik vid tekniska högskolan i Stockholm, dels
43
Statsutskottets utlåtande nr 21$.
ock för professorn Johan Arvid Hedvall en personlig professur i silikatkemi
vid Chalmers tekniska högskola.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen i anslutning
till de sakkunnigas förslag ansett, att införandet av befattningar såsom
biträdande (adjungerade) lärare skulle utgöra en lämplig anordning för
vinnande av en avlastning av professorernas undervisningsskyldighet m. m.
Utskottet har för sin del i likhet med vissa remissinstanser icke kunnat undgå
att finna det i viss mån tveksamt, om denna helt nya anordning kan befinnas
ändamålsenlig. På sätt ingenjörsvetenskapsakademien framhållit, kan
nämligen ifrågavarande anställningsform måhända komma att användas
även i sådana fall, då en professur eljest kunde vara behövlig. Utskottet har
emellertid funnit skäl tala för att biträdande lärarbefattningar vid de tekniska
högskolorna försöksvis inrättas med de uppgifter, departementschefen
angivit. Utskottet förutsätter härvid, att anordningens lämplighet i fortsättningen
blir föremål för uppmärksamhet från Kungl. Maj:ts sida och att,
därest erfarenheten skulle visa att systemet med biträdande lärare befinnes
mindre lämpligt för de tekniska högskolornas del, frågan om anordningens
vidmakthållande upptages till förnyat övervägande.
Departementschefen har — såsom av den lämnade redogörelsen framgår
— föreslagit en viss differentiering beträffande arvodena till såväl speciallärare
som biträdande lärare vid de två högskolorna, innebärande en något
högre ersättning vid tekniska högskolan i Stockholm än vid Chalmers tekniska
högskola. I motionerna I: 339 och II: 519 har yrkats, att de för speciallärarna
vid tekniska högskolan i Stockholm föreslagna arvodesgrunderna
måtte tillämpas även för speciallärarna vid Chalmers tekniska högskola.
Utskottet har för sin del icke kunnat finna, att bärande skäl blivit förebragta
för att speciallärarna och biträdande lärarna vid Chalmers tekniska högskola
i avlöningshänseende skola ställas lägre än motsvarande lärarkategorier vid
tekniska högskolan i Stockholm. Enligt utskottets mening torde — icke
minst med hänsyn till svårigheterna att i Göteborg rekrytera omförmälda
tjänster med för uppgifterna väl kvalificerade personer — bär ifrågavarande
arvoden vid de två tekniska högskolorna böra utgå enligt samma grunder.
På grund härav tillstyrker utskottet, i anslutning till vad i motionerna I: 339
och II: 519 yrkats, att den i avlöningsstaten för Chalmers tekniska högskola
upptagna delposten till arvoden åt speciallärare och biträdande lärare höjes
från 182 500 kronor med 26 000 kronor till 208 500 kronor.
Departementschefen har icke funnit sig beredd att nu till prövning upptaga
de förslag rörande inrättandet av särskilda forskarstipendier för docenter
vid de tekniska högskolorna, som framförts av docentföreningarna vid
dessa högskolor. Utskottet vill för sin del framhålla betydelsen av att dylika
stipendier inrättas vid högskolorna, varför utskottet förutsätter, att denna
fråga göres till föremål för allvarligt övervägande från Kungl. Maj:ts sida.
Vad departementschefen i övrigt under detta avsnitt föreslagit har utskottet
ansett sig böra biträda.
44
Statsutskottets utlåtande nr 21$.
Viss biträdespersonal.
Kungl. Maj:ts förslag i fråga om kansli- och kontorspersonalen
vid de tekniska högskolorna innebär följande.
Tekniska högskolan i Stockholm.
1) Den nuvarande kontoristbefattningen å kamrerarkontoret i lönegraden
A 9 förändras till en kassörstjänst i lönegraden All;
2) Den nuvarande kanslibiträdesbefattningen å kansliet i lönegraden A 7
förändras till en kansliskrivartjänst i lönegraden All, varvid till ifrågavarande
kanslibiträde nu utgående årsarvode å 600 kronor bortfaller;
3) De båda nuvarande kanslibiträdesbefattningarna å kansliet i lönegraden
Eo 7 förändras till kontoristbefattningar i lönegraden Eo 9;
4) En av de båda kontorsbiträdesbefattningarna å kansliet i lönegraden
Eo 4 överföres å ordinarie stat i lönegraden A 4;
5) En ny befattning å skrivcentralen i lönegraden Ex 7 inrättas;
6) En befattning i lönegraden Ex 4 å skrivcentralen utbytes mot en kontorsbiträdestjänst
i lönegraden Eo 4;
7) 5 000 kronor anvisas till extra arbetskraft.
Chalmers tekniska högskola.
1) Den nuvarande kanslibiträdesbefattningen i lönegraden A 7 förändras
till en kontoristbefattning i lönegraden A 9;
2) Den med registratorsgöromål och arbete som sekreterare åt rektor förenade
kontorsbiträdesbefattningen i lönegraden Eo 4 förändras till en kanslibiträdesbefattning
i lönegraden Eo 7;
3) En biträdesbefattning i lönegraden Ex 4 utbytes mot en kontorsbiträdesbefattning
i lönegraden Eo 4;
4) Två nya skrivbiträdesbefattningar inrättas varjämte de tre nu i lönegraden
Ex 2 uppförda skrivbiträdesbefattningarnas löneställning förbättras.
Vid anslagsberäkningen utgår departementschefen från en placering av dessa
fem befattningshavare i lönegraden Ex 4;
5) 1 500 kronor anvisas till extra arbetshjälp.
Kungl. Maj:t har beträffande institutionsvaktmästare m.m.
föreslagit följande.
Vid tekniska högskolan i Stockholm inrättas fyra nya institutionsvaktmästarbefattningar
(avsedda för envar av institutionerna för elektrisk anläggningsteknik,
elektroteknik, järnets bearbetning och behandling samt
brobyggnad), varav två placeras i lönegraden Eo 9 och två i lönegraden Ex 7.
Vid Chalmers tekniska högskola inrättas ytterligare en institutionsvaktmästarbefattning
vid avdelningen för elektroteknik ävensom en befattning
som glasblåsare och glastekniker (institutionsvaktmästare) vid institutionen
för teleteknik och elektroteknik, båda befattningarna placeras i lönegraden
Eo 7.
Ett av tekniska högskolan i Stockholm framlagt förslag om en placering
av samtliga institutionsvaktmästare vid högskolan i 9 lönegraden har departementschefen
avstyrkt under erinran, att statsmakterna så nyligen som vid
1945 års riksdag tagit ställning till denna fråga.
45
Statsutskottets utlåtande nr ?J$.
En av lärarkollegiet vid nämnda högskola gjord framställning om en medelsanvisning
för nästa budgetår av 25 000 kronor till anställande av laboratoriebiträden
har departementschefen ej heller funnit sig kunna biträda.
— I motionen 1: 3//J har hemställts, att lärarkollegiets ifrågavarande förslag
måtte bifallas. Ett avslag å kollegiets framställning skulle enligt motionären
vara synnerligen beklagligt såväl ur undervisnings- som framför allt ur forskningssynpunkt,
enär de arbeten, som med fördel skulle kunna utföras av
dylika laboratoriebiträden, nu måste i stor utsträckning utföras av förste
assistenterna, varigenom dessa belastas av okvalificerade arbetsuppgifter till
uppenbart förfång för sådana högre kvalificerade uppgifter, för vilkas utförande
de äro avsedda. Med hänsyn till att ej mindre än 17 olika institutioner
vid högskolan anmält behov av laboratoriebiträden anser motionären
det äskade anslaget av 25 000 kronor vara ytterst försiktigt tilltaget, varför
med hänsyn även till det trängande behovet något skäl att ej bifalla detsamma
icke torde föreligga.
Beträffande viss personal i övrigt innebär Kungl. Maj:ts förslag
följande.
Tekniska högskolan i Stockholm.
1) Förste vaktmästaren i lönegraden A 7 och den huvudsakligen å högskolans
lokaler vid Drottninggatan tjänstgörande vaktmästaren i lönegraden
A 5 erhålla benämningen förste expeditionsvakt respektive expeditionsvakt;
2) Den å högskolans post- och godsexpedition tjänstgörande vaktmästaren
i lönegraden A 5 uppflyttas till lönegraden A 7 under benämningen förste
expeditionsvakt, varjämte 1 000 kronor anvisas för tillfällig arbetshjälp a
nämnda expedition; . ,
3) Den nuvarande befattningen såsom gårdskarl och parkvakt (arvode
4 800 kronor) förändras till en befattning som gårdskarl, tillika parkskötare, i
lönegraden Eo 6. Därest den nuvarande gårdskarlen erhåller denna tjänst,
bör vederbörandes inplacering i löneklass ske med beaktande av storleken
av det nu utgående arvodet. Då kostnaderna för ifrågavarande göromål för
närvarande bestridas fran anslagsposten till expenser, föranleder ett bifall
till förslaget en minskning av nämnda post med i runt tal 4 800 kronor.
4) De nu i lönegraden Eo 1 uppförda båda telefonistbefattningarna uppflyttas
till lönegraden Eo 2.
I fråga om portvaktstjiinsterna vid högskolan har departementschefen
anfört följande.
Enligt vad jag inhämtat från högskolans rektorsämbete komma av de
fyra portvaktstjänsterna vid högskolan — envar förenad med ett arvode
av 1 700 kronor förutom förmånen av fri bostad samt fri uppvärmning och
belysning — de två vid högskolans byggnader vid Valhallavägen att indragas
från och med nästa budgetår. Detta föranleder en minskning av
icke-ordinarie posten med 3 400 kronor. De två portvaktsbefattmngarna
vid högskolans till Drottninggatan förlagda byggnader komma emellertid
tillsvidare att bibehållas. I likhet med riksr åken skaps verket anser jag dessa
befattningshavare i överensstämmelse med inom statsförvaltningen i a 11-mänhet tillämpade grunder böra erlägga ersättning för omförmälda förmå
-
Utskottet.
46 Statsutskottets utlåtande nr 21$.
ner. Härvid förutsätter jag, att en motsvarande höjning av arvodesbeloppen
vidtages. I enlighet härmed har jag funnit mig böra vid anslagsberäkningen
utgå från en sammanlagd arvodeshöjning för ifrågavarande befattningshavare
med 800 kronor.
Chalmers tekniska högskola.
Högskolestyrelsen har hemställt om inrättande av en befattning som
gårdskarl i lönegraden Eo7. Departementschefen har anfört att — enligt vad
i ärendet blivit upplyst — de göromål, för vilka denna tjänst avsetts, komme
att i huvudsak utföras genom byggnadsstyrelsens försorg. Vid sådant förhållande
förefinnes enligt departementschefen icke något behov av ifrågavarande
befattningshavare. Vissa bestyr, som tänkts skola åvila denne, såsom
sophämtning vid de olika institutionerna och vakthållning, kvarstå
emellertid för högskolans del. Med hänsyn härtill har departementschefen
funnit sig böra förorda en medelsanvisning av 2 000 kronor till extra arbetshjälp
för ombesörjandet av dylika uppgifter.
I anslutning till vad som förordats beträffande motsvarande befattningshavare
vid tekniska högskolan i Stockholm föreslår departementschefen, att
tjänstebenämningen »förste vaktmästare» ändras till »förste expeditionsvakt».
Utskottet biträder vad departementschefen under förevarande avsnitt
föreslagit.
I motionen I: 340 har gjorts framställning om en medelsanvisning av
25 000 kronor för anställande av laboratoriebiträden vid tekniska högskolan
i Stockholm. Utskottet har icke funnit sig böra tillstyrka bifall till detta
förslag. Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet
riktad på ifrågavarande spörsmål och, därest erfarenheten giver vid
handen att behov av dylika biträden föreligger, vidtager åtgärder i syfte
att tillgodose detta behov. Med vad sålunda anförts torde motionen I: 340
— såvitt nu är i fråga — få anses besvarad.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att de två port vaktstjänster, som
komma att bibehållas vid tekniska högskolan i Stockholm, skola få sina
avlöningsförmåner på så sätt reglerade, att förmånen av fri bostad samt fri
uppvärmning och belysning ersättas av en motsvarande höjning av de till
vederbörande utgående arvodesbeloppen. Utskottet utgår ifrån, att denna
anordning icke kommer att medföra någon minskning av den ersättning
ifrågavarande anställningshavare nu åtnjuta från högskolan.
Statsutskottets utlåtande nr 2j!it.
47
Den tekniska bibliotekstjänsten.
1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen saint utredningen
rörande den tekniskt vetenskapliga forskningens ordnande -— i det
följande benämnda biblioteksutredningen — framlade den 5 april 1944 gemensamt
ett betänkande med förslag till åtgärder för främjande av litteraturtjänsten
inom de tekniska fackområdena (stat. off. utr. 1944: 17).
Detta förslag innebär i huvuddrag följande.
Biblioteksutredningen har ansett sig kunna konstatera, att de tekniska
högskolornas bibliotek icke för närvarande ha möjlighet att fylla de krav,
som nu ställas på dem, eller de ökade krav, som den tekniska undervisningens
utökning och fortgående differentiering samt forskningens utvidgning
och framåtskridande kunna väntas medföra.
En första förutsättning för en effektiv litteraturtjänst är enligt utredningens
uppfattning väl utrustade bibliotekscentraler. Såsom dylika centraler
och såsom centra för den tekniska litteraturtjänsten i landet böra
enligt utredningens mening de tekniska högskolornas bibliotek fungera.
Biblioteksutredningen har därför föreslagit, att dessa bibliotek skola med
bibehållande av karaktären av bibliotek för respektive högskolor utvecklas
till centraler för den allmänna tekniska litteraturtjänsten i landet och att
de i princip skola jämställas med de båda universitetsbiblioteken, ehuru
med personal och utrustning avpassade efter de tekniska högskolornas i
jämförelse med universiteten mindre omfattning. De båda högskolebiblioteken
böra enligt utredningens mening inbördes vara jämställda, ehuru
med den kvantitativa skillnad som betingas av respektive högskolas olikhet
i storlek och skillnad i verksamhetsuppgifter.
En för den tekniska forskningen mycket betydelsefull del av litteraturtjänsten
bedrives dels i form av referattjänst, innebärande granskning samt
fortlöpande referering och registrering av facklitteraturen, och dels i form
av referens- eller hänvisningstjänst, varigenom forskarna hänvisas till eller
tillhandahållas de resultat, som vunnits genom referattjänsten. Vid sidan
av själva anskaffandet och tillhandahållandet av de litterära dokumenten
skulle enligt biblioteksutredningens förslag referenstjänsten bli de tekniska
högskolebibliotekens huvuduppgift. Referattjänsten åter borde bedrivas av
fackmän inom olika kunskapsområden, varvid de tekniska högskolornas
bibliotek i första hand borde utnyttjas som samlings- och distributionscentraler
för referatmaterialet.
Biblioteksutredningen har vidare funnit angeläget att — i avvaktan
på att frågan örn ett allmänt svenskt biblioteksråd avgöres — ett kontaktorgan
skapas, vilket kunde tjäna till att upprätthålla en fortlöpande förbindelse
i den tekniska litteraturtjänstens intresse mellan högskolebiblioteken,
den tekniska undervisningen, den tekniska forskningen, näringslivet
och de större vetenskapliga biblioteken m. fl. För detta ändamål har utredningen
föreslagit inrättande av ett statens tekniska biblioteksråd, bestående
av 18 ledamöter, vars huvudsakliga uppgifter skulle vara att följa
litteraturtjänstens allmänna utveckling och tillse att biblioteksverksamheten
hålles på hög nivå, att tjänstgöra som en förmedlande och rådgivande
institution, att arbeta för åstadkommande av en allmän teknisk referatoeh
referenstjänst samt att utgöra remissinstans för frågor rörande den
tekniska litteraturtjänsten.
48
Statsutskottets utlåtande nr 21^2.
En grundläggande förutsättning för att de tekniska högskolornas bibliotek
skola kunna fylla de fordringar, som komma att ställas på dem i egenskap
av centrala institutioner för litteraturtjänsten inom teknikens område
är enligt utredningen, att de, jämte erforderligt bok- och tidskriftsbestånd,
utrustas med tillräcklig och kvalificerad personal. Med utgångspunkt härifrån
har utredningen, som funnit bibliotekens nuvarande personalbestånd
alldeles otillräckligt, ansett sig böra föreslå en synnerligen omfattande, successiv
utbyggnad av personalorganisationen under ett fatal budgetår.
Departementschefen har inledningsvis anfört följande.
De myndigheter och sammanslutningar, som yttrat sig över biblioteksutredningens
betänkande, ha i stort sett varit eniga om behovet av en
väsentlig förbättring av den tekniska bibliotekstjänsten. Jag delar för egen
del denna uppfattning.
Mot utredningens förslag att de båda tekniska högskolornas bibliotek
skola, med bibehållande av karaktären av bibliotek för respektive högskola,
utvecklas till centralbibliotek för den tekniska litteraturtjönsten ha erinringar
endast framställts från två håll. Sålunda har statskontoret — under
erinran om ett tidigare förslag till inrättande av endast ett dylikt bibliotek
-—- ifrågasatt riktigheten av en principlösning enligt biblioteksutredningens
förslag, medan tekniska litteratursällskapet närmast förordat, att
tekniska högskolans i Stockholm bibliotek skulle göras till en i förhållande
till högskolan självständig institution.
För egen del är jag icke beredd att förorda ett så långt gående förslag
som det av tekniska litteratursällskapet framlagda. Såsom jag förut framhållit
ha de tekniska högskolornas bibliotek så småningom kommit att
fungera såsom tekniska centralbibliotek, vilka betjäna icke blott den tekniska
undervisningen och den vid de tekniska högskolorna bedrivna forskningen
utan även den tekniska forskningen utanför dessa högskolor. Ur
denna synpunkt synes utredningens nu förevarande förslag icke innebära
något principiellt nytt. Detta synes i sak endast innebära, att de tekniska
högskolornas bibliotek skola göras bättre rustade att möta de växande krav,
som ställas på dem såsom centraler för den tekniska litteraturtjänsten.
Övertygande skäl ha enligt min mening anförts härför.
Med avseende å biblioteksutredningens förslag om inrättande av ett
statligt tekniskt biblioteksråd ha vid remissbehandlingen icke oväsentliga
meningsskiljaktigheter gjort sig gällande. Statskontoret, universitetskanslern
och överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Lund ha sålunda i
likhet med de båda sakkunnigutredningarnas ordförande ansett, att frågan
örn ett biblioteksråd borde lösas i ett sammanhang för biblioteksväsendet i
dess helhet. I den mån som förslaget om inrättande av ett tekniskt biblioteksråd
vunnit anslutning, ha åsikterna gått i sär i fråga om dess organisation,
sammansättning och arbetsuppgifter. Särskilt har kritik därvid riktats
— enligt min mening icke utan fog — mot den vidlyftighet, som rådet enligt
förslaget skulle erhålla.
En av rådets huvuduppgifter skulle enligt biblioteksutredningens förslag
vara att arbeta för åstadkommande av en allmän teknisk referat- och referenstjänst
ävensom för den tekniska dokumentationstjänstens utveckling
jämväl i övrigt. Enligt vad ingenjörsvetenskapsakademien framhållit kan
det år 1936 stiftade tekniska litteratursällskapet, vilket på sitt program
har bland annat frågan örn upprättande av en central för referat- och referenstjänst
för teknisk litteratur, efter skedd omorganisation och förstärkning
49
Statsutskottets utlåtande nr 21+%.
beräknas få sådana resurser, att det kan bli ett slagkraftigt organ för sina
syften. Med hänsyn härtill och till vad eljest vid remissbehandlingen förekommit
är jag icke nu beredd att biträda biblioteksutredningens förslag i
denna del utan förordar, att frågan örn inrättande av ett officiellt tekniskt
biblioteksråd ställes på framtiden.
Kungl. Maj:ts förslag till personalorganisation för de tekniska högskolornas
bibliotek framgår av efterföljande sammanställningar, i vilka till jämförelse
jämväl upptagits nuvarande personalorganisation.
Tekniska högskolan i Stockholm.
Nuvarande personalorganisation |
Föreslagen personalorganisation |
||
Befattning. |
Lönegrad. |
Befattning. |
Lönegrad. |
. A 24 |
A 28 |
||
2 andre bibliotekarier....... |
. Eo 21 |
1 förste bibliotekarie...... |
A 26 |
1 amanuens............. |
. Eo 18 |
2 bibliotekarier......... |
A 23 |
1 , ............ |
. Eo 16 |
1 bibliotekarie.......... |
Eo 23 |
1 » ............ |
. Ex 17 |
3 amanuenser (bibliotekarier). . |
Ex 17-Eo 20 |
1 biblioteksassistent (halvtid) . . |
. Eo 11 |
1 biblioteksassistent....... |
A 11 |
2 kanslibiträden......... |
. Eo 7 |
1 n ....... |
Eo 11 |
1 kontorsbiträde.......... |
. Eo 4 |
2 kanslibiträden......... |
A 7 |
1 vaktmästare........... |
. A 5 |
1 kanslibiträde.......... |
Eo 7 |
1 » ........... |
. Eo 5 |
1 kontorsbiträde......... |
A 4 |
1 tamburvakt........... |
. Ex 1 |
1 » ......... |
Eo 4 |
Extra arbetshjälp för cirka 6 900 kr. |
1 > ......... |
Ex 4 |
|
1 förste expeditionsvakt .... |
A 7 |
||
1 expeditionsvakt........ |
Eo 6 |
||
1 garderobsvakt......... Extra arbetshjälp för 9 000 kr. |
Ex 1 |
Chalmers tekniska högskola.
Nuvarande personalorganisation |
Föreslagen personalorganisation |
||
Befattning. |
Lönegrad. |
Befattning. |
Lönegrad. |
1 bibliotekarie.......... |
. . A 24 |
1 överbibliotekarie ....... |
A 28 |
1 andre bibliotekarie....... |
. . Eo 21 |
1 förste bibliotekarie...... |
A 26 |
1 amanuens (halvtid)...... |
. . Eo 16 |
1 bibliotekarie.......... |
A 23 |
1 kontorsbiträde......... |
. . Eo 5 |
i » .......... |
Eo 23 |
1 » ......... |
. . Eo 4 |
1 amanuens (bibliotekarie) . . . |
. Ex 17-Eo 20 |
1 vaktmästare.......... |
. . Eo 6 |
1 biblioteksassistent....... |
Eo 11 |
Extra arbetshjälp för 6 000 kr. |
1 kanslibiträde.......... |
A 7 |
|
Ett biträde, avlönat med assistentmedel. |
1 » .......... |
Eo 7 |
|
1 kontorsbiträde......... |
Eo 4 |
||
1 förste expeditionsvakt .... |
A 7 |
||
1 expeditionsvakt........ |
Eo 6 |
||
Extra arbetshjälp för 5 000 kr. |
Departementschefen har beträffande ifrågavarande förslag anfört följande.
Enligt biblioteksutredningens förslag skulle vartdera biblioteket ställas
under ledning av en överbibliotekarie i lönegraden A 30 eller med den löne
Bihang
till riksdagens protokoll 101^6. 6 sami. Nr 21^2. 4
50
Statsutskottets utlåtande nr 2J+2.
ställning, som för närvarande tillkommer överbibliotekarierna vid universitetsbiblioteken
och jämväl överbibliotekarien vid riksdagens bibliotek.
Särskilt den omständigheten att överbibliotekarien vid riksdagens bibliotek
är placerad i lönegraden A 30 torde icke utan fog kunna åberopas till stöd
för en motsvarande placering i lönegrad av ehefbibliotekariebefattningarna
vid de tekniska högskolornas bibliotek. Med beaktande av att dessa befattningar
så sent som från och med budgetåret 1942/43 uppflyttats till lönegraden
A 24, vid tekniska högskolan i Stockholm från lönegraden A 22 och
vid Chalmers tekniska högskola från lönegraden Eo 21, Ilar jag emellertid
ansett mig böra stanna vid att nu förorda, att befattningarna i fråga inplaceras
i lönegraden A 28.
Jag förutsätter, att innehavaren av den nuvarande befattningen såsom
bibliotekarie i lönegraden A 24 vid Chalmers tekniska högskola erhåller den
nya befattningen såsom överbibliotekarie i lönegraden A 28 vid samma högskola.
Då innehavaren av den till tekniska högskolans i Stockholm bibliotek
knutna befattningen såsom bibliotekarie i lönegraden A 24 redan vid utgången
av juli månad innevarande år inträder i pensionsåldern, torde denna
befattning böra föras å övergångsstat, varvid den nya befattningen i lönegraden
A 28 icke bör få tillsättas, förrän den å övergångsstat förda befattningen
blivit ledig.
Enligt biblioteksutredningens förslag skulle vid vartdera biblioteket finnas
två förste bibliotekarier. Dessa skulle fungera såsom chefer, en för den
inre och en för den yttre tjänsten. Då överbibliotekarien själv torde kunna
utöva den omedelbara ledningen av den inre tjänsten, har jag inskränkt mig
till att föreslå inrättande av endast en förste bibliotekariebefattning vid
vartdera biblioteket.
För säkrande av en tillfredsställande rekrytering av de föreslagna förste
bibliotekariebefattningarna, respektive bibliotekariebefattningarna har jag
ansett mig böra förorda, att desamma — i anslutning till biblioteksutredningens
förslag och i överensstämmelse med 1945 års riksdags beslut i fråga
örn löneställningen för motsvarande befattningshavare vid kungl, biblioteket,
universitetsbiblioteken m. fl. bibliotek — inplaceras i 26, respektive
23 lönegraden.
Den av 1944 års riksdag beslutade befordringsgången för amanuenser vid
de s. k. lärda verken torde böra tillämpas jämväl beträffande amanuenspersonalen
vid de tekniska högskolornas bibliotek. Denna befordringsgång
upptager ett första år med pro vår stjänstgöring och — efter amanuensantagning
— anställning i lönegraden Ex 17, därefter tre års anställning i
lönegraden Eo 18 och slutligen uppflyttning i lönegraden Eo 20 under benämningen
bibliotekarie, arkivarie, antikvarie, respektive intendent. Såsom
villkor för tjänstemannens uppflyttning till lönegraden Eo 20 gäller
som regel, att vederbörande avlagt filosofie licentiatexamen. För att möjliggöra
rekrytering av tekniskt utbildade personer till ifrågavarande bibliotek,
vilket synes önskvärt, torde väl vitsordad, fullständig avgångsexamen
vid någon av de tekniska högskolorna böra få jämställas med filosofie licentiatexamen
för vederbörandes uppflyttning till lönegraden Eo 20.
Tjänstebenämningarna för biträdes- och vaktmästarpersonal torde böra
ansluta sig till dem som fastställts att gälla för motsvarande personal vid
kungl, biblioteket och universitetsbiblioteken. I detta sammanhang vill jag
framhålla, att jag utgått från att innehavaren av den nuvarande befattningen
såsom vaktmästare i lönegraden A 5 vid tekniska högskolans i Stockholm
bibliotek erhåller den nya befattningen såsom förste expeditionsvakt i lönegraden
A 7 vid samma högskolas bibliotek.
Statsutskottets utlåtande nr Ulfö. 51
Vid tekniska högskolans i Stockholm bibliotek äro nu anställda en bokbindare,
tillika handförgyllare, som avlönas med medel ur högskolans anslag
till bokinköp och bokbindning, och en apparatskötare för reproduktionsverksamheten,
vilken avlönas ur reproduktionsverksamhetens inkomstmedel.
Biblioteksutredningen har ansett, att dessa befattningshavare alltjämt
borde avlönas efter hittillsvarande principer. I avsaknad av närmare
utredning är jag icke nu beredd att taga ställning till den av civilförvaltningens
personalförbunds avdelning 2 väckta frågan örn dessa befattningshavares
inplacering å löneplan.
De av mig förordade anslagsmedlen till extra arbetshjälp torde främst
böra disponeras för en utökning av tiden för bibliotekens öppethållande.
I motionen I: 340 har anförts bland annat följande.
Den vaktmästarpersonal, som hittills stått till bibliotekets förfogande
och kan anses motsvara nära tre heltidstjänster, har redan med nuvarande
verksamhet, då enbart för den yttre bibliotekstjänsten behovet av två ständigt
i arbete varande vaktmästare gjort sig synnerligen kraftigt gällande,
visat sig ytterst otillräcklig. För de lånesökande har bristen på vaktmästarhjälp
varit synnerligen kännbar och medfört stor tidsutdräkt. Ordningen i
läsesalarna liksom i bokmagasinen har icke kunnat tillfredsställande upprätthållas.
Då förste biblioteksvaktmästarens speciella göromål äro av den
art och omfattning, att hans hjälp icke kan påräknas för vaktmästargöromålen
vid låneexpeditionen eller för tillväxtens uppställning, har behovet
av en ökning av antalet fast anställda vaktmästare redan nu kraftigt gjort
sig gällande. Med den ökning av personalen i övrigt vid biblioteket, som
Kungl. Majit föreslagit, och ökningen av anslagen för bokinköp och bokbindning
samt nya bytesobjekt, som nu ställts till bibliotekets förfogande,
är en ytterligare accentuerad utveckling av biblioteksverksamheten att
emotse då det gäller såväl bibliotekets användning som tillväxten. Summan
av expeditionslånen har ju stigit från 36 600 1939/40 till 80 000 1944/45,
och i samband med omorganisationen och det ökade öppethållandet kan
frekvensen väntas öka i en omfattning, som ytterligare framhäver behovet
av flera fast anställda vaktmästare. För att möjliggöra den även av Kungl.
Majit förordade utsträckningen av tiden för bibliotekets öppethållande
måste därför anslagen till högskolan ökas.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot vad departementschefen
föreslagit med avseende å organisationen av de tekniska högskolornas bibliotek
och vad därmed står i samband.
Utskottet har icke funnit sig berett att i anledning av motionen I: 340
tillstyrka anvisande av medel för ökning av vaktmästarpersonalen vid tekniska
högskolans i Stockholm bibliotek. Utskottet förutsätter dock, att Kungl.
Majit har sin uppmärksamhet riktad på denna fråga och, därest förhållandena
därtill giva anledning, vidtager åtgärder i syfte att tillgodose behovet
av erforderlig personalförstärkning. Med vad sålunda anförts torde motionen
1:340 i nu förevarande del få anses besvarad.
Utskottet.
52
Statsutskottets utlåtande nr 2J+2.
Anslagsberäkningar.
1. Förslagsanslaget till Tekniska högskolan i
Stockholm: Avlöningar.
Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 435 000 kronor.
Kungl. Majit har föreslagit, att anslaget höjes med 330 000 kronor till
1 765 000 kronor.
Ett bifall till Kungl. Majrts förslag innebär följande.
1) Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän
höjes till en början med i runt tal 53 000 kronor, motsvarande grundlön
vid dels tre nya professurer i läran om verktygsmaskiner, i uppvärmnings-
och ventilationsteknik samt i livsmedelskemi, dels ock två laboratorsbefattningar
i lönegraden A 27. Den förordade lönegradsuppflyttningen
av sekreterar- och kamrerarbefattningarna föranleder en ökning av anslagsposten
med 300 kronor. I anslutning till Kungl. Maj:ts ställningstagande
beträffande biträdespersonalen å kansliet och kamrerarkontoret
ökas anslagsposten med ytterligare 4 700 kronor. Ett bifall till förslaget
rörande bibliotekspersonalens organisation ävensom den förordade lönegradsuppflyttningen
av en befattning för högskolans post- och godsexpedition
föranleder en höjning av denna anslagspost med sammanlagt i runt tal
41 100 kronor. Anslagsposten uppföres alltså med sammanlagt 796 000
kronor, innebärande en ökning med 99 100 kronor.
2) Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit uppdelas å en post
avseende arvoden åt speciallärare och biträdande
lärare, vilken synes böra uppföras med förslagsvis angivet belopp, samt
en post avseende övriga arvoden och särskilda ersättningar.
Den förra delposten beräknas för nästa budgetår till sammanlagt
274 500 kronor. Departementschefen har härvid förutsatt, att de båda
nuvarande speciallärarna i jordbrukspiga med jordbruksekonomi samt i
matematik I och II, vilka innehava vederbörande befattning såsom huvudsaklig
sysselsättning och vid den av departementschefen förordade arvodesregleringen
eljest komme att vidkännas en arvodesminskning, skola äga
att såsom personligt arvodestillägg uppbära skillnaden mellan nu utgående
arvode, inräknat procentuell förhöjning för heltidssyssla, och det med vederbörande
befattning efter arvodesregleringen förenade normalarvodet. De
med den senare delposten avsedda utgifterna ha för innevarande budgetår
beräknats till 28 500 kronor. Tillkomsten av två nya docentstipendier föranleder
en ökning av medelsbehovet med 12 000 kronor. Posten upptages
sålunda för nästa budgetår till ett belopp av 40 500 kronor. Därest grunderna
för docentstipendierna vid universiteten och övriga högskolor skulle
ändras från och med nästa budgetår, böra motsvarande ändringar vidtagas
med avseende å de tekniska högskolornas docenstipendier. Härvid torde
ifrågavarande delpost få överskridas med för ändamålet erforderligt belopp.
Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, uppföres i enlighet härmed för nästa budgetår med sammanlagt
315 000 kronor, vilket innebär en ökning med 58 700 kronor.
53
Statsutskottets utlåtande nr 21^2.
3) Delposten till ersättningar åt tillfälliga lärare
och assistenter förstärkes för nästa budgetår med 140 000 kronor
till 675 000 kronor. Såvitt gäller delposten till avlöningar åt a -nan icke-ordinarie personal vid högskolan föranleder
Kungl. Maj:ts ståndpunktstagande med avseende å personalorganisationen
vid högskolans bibliotek en minskning därav med i runt tal 8 500
kronor. En ytterligare minskning av omkring 800 kronor föranledes vidare
av ställningstagandet med avseende å kansli- och kontorspersonalen vid
högskolan. Å andra sidan medför ett bifall till vad som förordats rörande
övrig biträdespersonal en ökning av denna delpost med i runt tal 15 800
kronor. Med hänsyn till beräknade löneklassförändringar höjes posten med
ytterligare 1 300 kronor. Ifrågavarande delpost uppföres sålunda för nästa
budgetår med 161 000 kronor. Anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal uppföres alltså i sin helhet med 836 000 kronor innebärande
en höjning med 147 800 kronor.
4) Anslagsposten till rörligt tillägg uppräknas med 24 400 kronor
till 168 000 kronor.
5) Den under särskilda uppbördsmedel uppförda posten
avgifter från de studerande uppföres med oförändrat belopp, 350 000
kronor.
2. Förslagsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:
Omkostnader.
Detta anslag, som för innevarande budgetår är uppfört med 485 000
kronor, skall enligt Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår höjas med
42 400 kronor till 527 400 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär följande:
1) höjning av anslagsposten till sjukvård m. m. med 2 000 kronor till
7 000 kronor;
2) höjning av anslagsposten till reseersättningar med 4 000 kronor till
20 000 kronor;
3) höjning av anslagsmedlen till bränsle m. m. med 40 000 kronor till
320 000 kronor;
4) höjning av anslagsmedlen till övriga expenser med 10 000 kronor till
169 500 kronor, varav för biblioteket 5 500 kronor och för högskolan i övrigt
164 000 kronor;
5) anslagsposten till övriga utgifter sänkes med 13 000 kronor till 36 900
kronor, innebärande, å ena sidan, en minskning med 24 000 kronor, avseende
vissa utgifter av engångsnatur, samt, å andra sidan, en höjning med dels
9 000 kronor till anskaffande av kontorsmaskiner för biblioteket samt för
komplettering av dess bokbinderi-, tryckeri- och reproduktionsutrustning,
dels ock 1 400 kronor till bestridande av kostnaderna för anordnande av
anlagsprov i samband med intagningen av studerande vid högskolan höstterminen
1946.
54
Statsutskottets utlåtande nr 2Jf2.
3. Reservationsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:
Materiel m. m.
Detta anslag, som i gällande riksstat är uppfört med 800 000 kronor, disponeras
jämlikt av Kungl. Maj:t genom beslut den 29 juni 1945 meddelade
föreskrifter (statsliggaren sid. 582 f.) sålunda:
Samlingar och laborationer .......................... kronor 425 000
Tekniska licentiatarbeten ............................ » 20 000
Nyanskaffning av apparater m. m..................... » 316 000
Fotogrammetrisk utrustning .................. » 39 000
Summa kronor 800 000.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att ifrågavarande anslag för nästa budgetår
höjes till 1 100 000 kronor, att fördelas sålunda:
Samlingar och laborationer ........................ kronor 500 000
Tekniska licentiatarbeten .......................... » 20 000
Nyanskaffning av apparater m. m.................... » 580 000
Summa kronor 1 100 000.
4. Reservationsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:
Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek.
Detta anslag har under de senaste åren utgått med följande belopp:
1935/36 ............................ kronor 33 000
1936/37 ............................ » 33 500
1937/42 ............................ » 35 000
1942/45 ............................ » 40 000
1945/46 ............................ » 76 000.
Högskolans lärarkollegium erinrar, att av det för innevarande budgetår
anvisade anslaget å 76 000 kronor 40 000 kronor äro avsedda till bestridande
av löpande utgifter, under det att återstoden, 36 000 kronor, utgör ett engångsanslag
till inköp av engelskspråkig teknisk litteratur. Kollegiet har —
under åberopande av biblioteksutredningens förslag — för nästa budgetår
äskat en medelsanvisning av 60 000 kronor till löpande utgifter, vilket innebär
en höjning med 20 000 kronor.
Biblioteksutredningen, som för budgetåret 1945/46 föreslagit ett anslag
av 50 000 kronor till löpande utgifter, har ansett, att anslaget till detta
ändamål därefter borde successivt ökas från 60 000 kronor budgetåret
1946/47 till 90 000 kronor budgetåret 1951/52.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
En rikhaltig tillgång till framför allt aktuell litteratur angående den tekniska
forskningen är av den största betydelse för de tekniska högskolornas
verksamhet och för vårt näringsliv, för vilket den i högskolornas bibliotek
Statsutskottets utlåtande nr 21^2. 55
samlade tekniska litteraturen redan nu i betydande omfattning utnyttjas. Av
särskilt värde synes vara, att högskolornas bibliotek tillhandahålla ett rikhaltigt
tekniskt tidskriftsmateriel. För att möjliggöra detta och för att högskolebiblioteken
jämväl i övrigt skola kunna fylla sin uppgift såsom tekniska
centralbibliotek finner jag det ofrånkomligt, att anslagsmedlen till löpande
utgifter för bokinköp och bokbindning höjas väsentligt. Vid tekniska högskolans
i Stockholm bibliotek utgöra dessa anslagsmedel nu 40 000 kronor. För
nästa budgetår anser jag mig böra tillstyrka den begärda höjningen av dessa
anslagsmedel med 20 000 kronor till 60 000 kronor. Då i förevarande anslag,
som nu är uppfört med 76 000 kronor, ingår en engångsanvisning av 36 000
kronor till inköp av engelskspråkig teknisk litteratur, innebär vad jag sålunda
förordat en anslagsminskning med 16 000 kronor.
5. Anslaget till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier.
Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 18 000 kronor
och disponeras på följande sätt:
1. Stipendier åt studerande vid högskolan.............. kronor 13 000
2. Resebidrag till studerande, som deltaga i exkursioner
och fältövningar i anslutning till undervisningen i
vissa ämnen...................................... » 5 000
Summa kronor 18 000.
Kungl. Maj:t föreslår, att anslaget för nästa budgetår uppföres med
19 000 kronor, innebärande en höjning av förstnämnda delpost med 1 000
kronor.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag i fråga om anslag
för budgetåret 1946/47 till ovannämnda ändamål.
6. Anslag till utbyggnad av tekniska högskolan
i Stockholm m. m.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen 1945: 374 därom framställda
förslag har 1945 års riksdag dels beslutat, att tekniska högskolan i Stockholm
skall utbyggas för möjliggörande av en årlig intagning av 450 nya ordinarie
studerande, dels ock medgivit, att en av högskolans byggnadskommitté
framlagd generalplan i huvudsak må — på sätt chefen för ecklesiastikdepartementet
i statsrådsprotokollet till nämnda proposition förordat
— läggas till grund för det fortsatta arbetet med utbyggnadens detaljplanering.
I den av statsmakterna sålunda i princip godtagna generalplanen för
högskolans utbyggnad har byggnadsprogrannnet uppdelats på två huvudetapper.
Till den första e t a p p e n lia hänförts de ny- och ombyggnader m. m.,
som oundgängligen erfordras för en ökning av högskolans examinationskapacitet,
och därutöver vissa andra byggnadsföretag, som stå i samband
V tskottct.
56
Statsutskottets utlåtande nr 2!fö.
med kapacitetsökningen eller eljest befunnits särskilt angelägna. Ifrågavarande
byggnadsarbeten avse i stort sett att genom nybyggnad bereda
lokaler inom högskolans område å norra Djurgården för de båda lägre årskurserna
samt genom ny- och ombyggnad större och förbättrade lokaler
för de kemiska och fysiska institutionerna. Därjämte ingå i första byggnadsetappen
nybyggnad av ett starkströmslaboratorium och vissa personalbostäder.
Kostnaderna för den första etappen av högskolans utbyggnad ha av
kommittén uppskattats till ett sammanlagt belopp av i runt tal 15 300 000
kronor, varav omkring 10 400 000 kronor för ny- och ombyggnader m. m.
samt omkring 4 900 000 kronor för utrustning och möblering.
Här må erinras, att riksdagen i anslutning till ett av departementschefen
därom i statsrådsprotokollet till omförmälda proposition gjort uttalande
beträffande planläggningen av personalbostäderna funnit storleken av de däri
inrymda lägenheterna böra ökas utöver vad kommittén avsett, vilket beräknas
medföra en merkostnad av 60 000 kronor.
Den andra etappen har avsetts skola omfatta övriga vid ett genomförande
av den planerade utbyggnaden av högskolan erforderliga nyoch
ombyggnader. Bland större byggnadsföretag inom denna etapp märkas
tillbyggnad av biblioteksflygeln, ombyggnad av det nuvarande huvudbyggnadskomplexet,
avseende bland annat inredande av ett svagströmslaboratorium
och lokaler för lantmäteriavdelningen, ävensom uppförande
av nybyggnader för avdelningarna för väg- och vattenbyggnad och arkitektur
samt för institutionerna för brobyggnad och byggnadsstatik, byggnadsteknik
och förbränningsmotorteknik m. m. En planerad värme- och
kraftcentral skulle även ingå i denna byggnadsetapp.
I detta sammanhang må vidare anmärkas, att — därest lantmäteriundervisningen
skulle komma att förläggas till annan plats än högskolan
— den planerade byggnaden för avdelningen för arkitektur avsetts skola
utgå ur byggnadsprogrammet och denna avdelning förläggas till den byggnad,
i vilken eljest avdelningen för lantmäteri tänkts skola inrymmas.
Kostnaderna för den andra utbyggnadsetappen ha av kommittén beräknats
till i runt tal 10 800 000 kronor, varav ungefär 7 400 000 kronor i
byggnadskostnader m. m. och 3 400 000 kronor för utrustning och möblering.
De ny- och ombyggnader och därmed förenade arbeten, som hänförts
till den första utbyggnadsetappen, ha av kommittén förutsatts skola vara i
huvudsak slutförda vid utgången av budgetåret 1947/48, varigenom ett
ökat antal studerande höstterminen 1948 första gången skulle kunna intagas
vid högskolan. Den andra utbyggnadsetappen har av kommittén beräknats
skola vara avslutad med utgången av budgetåret 1952/53.
Kostnaderna för högskolans utbyggnad ha sålunda uppskattats till sammanlagt
i runt tal 26 100 000 kronor, varav byggnadskostnader omkring
57
Statsutskottets utlåtande nr 21$.
17 900 000 kronor och kostnader för utrustning och möblering omkring
8 200 000 kronor. Härvid ha ej medräknats kostnaderna för den planerade
värme- och kraftcentralen. Anmärkas må vidare att dessa kostnadskalkyler
verkställts på grundval av 1942 års prisnivå. Såsom departementschefen
erinrade i sitt anförande till det vid Kungl. Maj:ts förut omförmälda proposition
fogade statsrådsprotokollet torde den sedan dess inträffade prisstegringen
— såvitt gäller byggnadskostnader — böra uppskattas till omkring
15 procent. Byggnadskostnaderna kunna alltså för närvarande beräknas till
i runt tal 20 600 000 kronor, varav omkring 12 000 000 kronor belöpa å den
första utbyggnadsetappen och omkring 8 600 000 kronor å den andra etappen.
Jämväl beträffande kostnaderna för utrustning och möblering har man
att räkna med ökade priser, men den därav föranledda kostnadsökningen är
mera svårbestämbar.
Till inredning och utrustning av nya lokaler vid högskolan
ha under budgetåren 1942/46 genom å riksstaten uppförda reservationsanslag
anvisats tillhopa 1 025 000 kronor, varav 325 000 kronor för
budgetåret 1945/46.
Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande för budgetåret 1946/47 av dels
ett investeringsanslag av 5 000 000 kronor till utbyggnad av högskolan, dels
ock ett anslag av 1 300 000 kronor till inredning och utrustning av nya
lokaler vid densamma. — Departementschefen har beträffande ifrågavarande
förslag anfört följande.
Såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår har Kungl. Majit och
riksdagen i princip godtagit den generalplan för utbyggnad av tekniska
högskolan i Stockholm, som framlagts av högskolans byggnadskommitté.
Från statsmakternas sida har därvid även uttalats, att den av kommittén
föreslagna etappindelningen syntes i stort sett lämpligt avvägd samt att
det med hänsyn till angelägenheten av att snarast öka högskolans kapacitet
med avseende å antalet studerande framstode som ändamålsenligt att
förlägga tyngdjiunkten av högskolans utbyggnad till den första huvudetappen.
Vid framläggandet av sin generalplan har kommittén jämväl överlämnat
skissritningar till samtliga de i första etappen ingående byggnadsföretagen
med undantag av de till personalbostäder avsedda byggnaderna. Enligt vad
jag inhämtat från kommittén föreligga numera även ritningar beträffande
sistnämnda byggnader. Storleken av de däri inrymda lägenheterna har därvid
utökats i förhållande till det ursprungliga förslaget i enlighet med vad
i det föregående angivits. De föreliggande skisserna till den första etappens
byggnader torde kunna läggas till grund för uppgörandet av erforderliga huvudritningar
och arbetsbeskrivningar. De förberedande arbetena ha sålunda
beträffande den första utbyggnadsetappen numera fortskridit så långt, att
dit hörande byggnadsföretag snart torde kunna igångsättas. Jag vill härvid
framhålla, att byggnadsprogrammet förutsätter, att arbetena med de olika
i denna etapp ingående byggnadsföretagen i stort sett skola bedrivas parallellt,
för att den planenliga undervisningen vid högskolan under utbygga
nadstiden icke skall behöva i nämnvärd mån rubbas. Anslag till påbörjande
58
Statsutskottets utlåtande nr 24~-
av elen första byggnadsetappen torde sålunda böra anvisas å riksstaten för
nästa budgetår. Däremot synes icke erforderligt att —- såsom i ärendet
ifrågasatts — anvisa medel för ändamålet å tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1945/46. På grund av ifrågavarande byggnadsföretags speciella
karaktär och angelägenheten av att detsamma bedrives i nära kontakt med
vederbörande vid högskolan synes det mig lämpligt, att byggnadskommittén,
som utformat byggnadsplanerna, även får taga ansvaret för utbyggnadens
utförande. Jag erinrar i detta sammanhang, att även utbyggnaden av
Chalmers tekniska högskola ombesörjes av en särskild byggnadskommitté.
Kostnaderna för kommittén torde få bestridas av vederbörande byggnadsanslag.
Härifrån torde jämväl — efter prövning av Kungl. Majit i varje
särskilt fall — få bestridas kostnader för utländska studieresor av vederbörande
lärare vid högskolan, i den mån dylika resor finnas påkallade för den
närmare planeringen av olika institutioner i samband med utbyggnaden.
Innan arbetena igångsättas, böra fullständiga huvudritningar till de olika
byggnaderna jämte beskrivningar och kostnadsberäkningar av kommittén
underställas Kungl. Maj:ts prövning.
I enlighet med vad jag i det föregående angivit torde byggnadskostnaderna
för ett genomförande av generalplanens första etapp för närvarande
kunna uppskattats till i runt tal 12 000 000 kronor. Kommittén har för budgetåren
1945/46 och 1946/47 beräknat medelsbehovet till sammanlagt
8 698 000 kronor och högskolan har för de nämnda budgetåren äskat en
medelsanvisning av 8 980 000 kronor. Merkostnaden enligt anslagsäskandena
har föranletts av förslaget, att de nya lokalerna för den livsmedelskemiska
institutionen skulle färdigställas tidigare än kommittén förutsatt.
Jag vill härtill anmärka, att — enligt vad jag inhämtat från kommittén —
en sådan jämkning av programmet ej torde vara praktiskt genomförbar.
Såväl kommittén som högskolan lia grundat sina förenämnda anslagsberäkningar
på 1942 års prisnivå. Angelägenheten av att den beslutade utbyggnaden
snarast kommer till stånd motiverar en betydande medelsanvisning
till ändamålet för nästa budgetår. Med beaktande av den för närvarande
begränsade tillgången på materiel och arbetskraft har jag emellertid funnit
mig böra stanna vid att förorda, att till utbyggnad av högskolan å riksstaten
för budgetåret 1946/47 uppföres ett investeringsanslag av 5 000 000
kronor.
Vad härefter angår frågan örn anslag till inredning och utrustning av nya
lokaler så har byggnadskommittén beräknat medelsbehovet därför i samband
med utbyggnaden till ett sammanlagt belopp av i runt tal 8 225 000
kronor, varav ett belopp av 509 000 kronor avsetts skola anvisas å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1945/46 och ett belopp av 998 500 kronor
å riksstaten för budgetåret 1946/47. Från högskolans sida har för bär avsedda
ändamål i samband med utbyggnaden hemställts om en medelsanvisning
i enlighet med kommitténs förslag med den avvikelsen, att för budgetåret
1946/47 äskats ett belopp av ytterligare 130 000 kronor med utgångspunkt
från att vissa institutioners lokaler skulle färdigställas från en tidigare
tidpunkt lin kommittén förutsatt. Härutöver bär högskolan för nästa
budgetår äskat ett belopp av sammanlagt 113 400 kronor till inredning oell
utrustning av lokaler för vissa institutioner, vilkas behov därav icke betingas
av den planerade utbyggnaden, nämligen för institutionerna för järnets
bearbetning och behandling, teknisk organisk kemi, teknisk oorganisk
kemi, cellulosateknik och träkemi, pappersteknik samt mineralogi och geologi.
59
Statsutskottets utlåtande nr %J$.
Det synes mig till en början lämpligt att inredningen och utrustningen
av de här angivna institutionernas lokaler nu slutföres. Mot uppskattningen
av medelsbehovet härför har jag ingen erinran och förordar alitsa att till
ändamålet för nästa budgetår beräknas en medelsanvisnmg av 113 400
kronor. Vad åter angår anslagsbehovet för inredning och utrustning av
högskolans lokaler i samband med utbyggnaden, så synes något anslag a
tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår icke erfordras. Aven örn
jag för nästa budgetår ej är beredd att tillstyrka en medelsanvisning för
ändamålet av den omfattning, som högskolan och byggnadskommittén avsett,
torde dock med hänsyn till de långa leveranstider, varmed man tor närvarande
har att räkna, anslagsbeloppet ej böra tillmätas alltför snavt. Jag
vill sålunda förorda, att anslaget till inredning och utrustning av nya lokaler
för nästkommande budgetår — inräknat den förenamnda medelsanvisnumen
av 113 400 kronor — uppföres med 1 300 000 kronor. Det torde
böra ankomma å Kungl. Majit att meddela närmare bestämmelser rörande
dispositionen av de anslagsmedel, som härvid avsetts för inredning och utrustning
i samband med utbyggnaden.
I enlighet med Kungl. Majits förslag tillstyrker utskottet, att för tekniska Utskottet.
högskolans i Stockholm utbyggnad för budgetåret 1946/47 anvisas ett investeringsanslag
av 5 000 000 kronor. Utskottet biträder jämväl Kungl.
Maj:ts förslag om anvisande för nästa budgetår av 1 300 000 kronor till
inredning och utrustning av nya lokaler, häri inräknat ett belopp av 113 400
kronor till inredning och utrustning av lokaler för vissa av departementschefen
närmare angivna institutioner, vilkas behov därav icke betingas av
den planerade utbyggnaden.
Utskottet har icke något att erinra mot att ifrågavarande anslag i mån
av behov och efter Kungl. Maj:ts prövning även får anlitas för bestridande
av kostnaderna för eventuellt erforderliga utrikes resor för anskaffande av
här avsedd laboratorieutrustning m. m.
7. Förslagsanslaget till Chalmers tekniska högskola:
Avlöningar.
Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 515 000
kronor. Kungl. Maj:t har föreslagit en höjning av anslaget med 257 000
kronor till 772 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär följande.
1) Inrättandet av nya professurer i tillämpad matematik, i vattenbyggnad
och i teoretisk kemi ävensom en laborator stjänst i fysik föranleder
en höjning av anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän med i runt tal 41 800 kronor. Uppflyttningen av en kanslibiträdestjänst
å rektorsexpeditionen till en kontoristbefattning beräknas
medföra en ökad belastning av anslagsposten med omkring 200 kronor.
Vidare föranleder Kungl. Maj:ts ställningstagande med avseende å personalorganisationen
vid högskolans bibliotek en ytterligare uppräkning med i
runt tal 23 000 kronor. Anslagsposten uppföres alltså för nästa budgetår
med 323 000 kronor, innebärande en höjning med 65 000 kronor.
60
Statsutskottets utlåtande nr 21^2.
2) Anslagsposten till arvodenboch särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, uppdelas i överensstämmelse med
motsvarande anslagspost för tekniska högskolan i Stockholm å en post
avseende arvoden åt speciallärare och biträdande
lärare, upptagen med förslagsvis angivet belopp, samt en post avseende
övriga arvoden och särskilda ersättningar. Den förra
delposten beräknas till ett belopp av sammanlagt i runt tal 182 500 kronor.
Be rned den senare delposten avsedda utgifterna ha för innevarande budgetår
beräknats till 20 500 kronor. Vid anslagsberäkningen utgår departementschefen
fran oförändrat medelsbehov för nästa budgetår och upptager
sålunda denna delpost till 20 500 kronor. Därest grunderna för docentstipendierna
vid universiteten och övriga högskolor skulle ändras från och
med nästa budgetår, har departementschefen emellertid — såsom förut
nämnts — avsett, att motsvarande ändringar skola vidtagas i fråga om de
tekniska högskolornas docentstipendier. Härvid torde ifrågavarande delpost
få överskridas med för ändamålet erforderligt belopp. Anslagsposten till
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, upptages
] enlighet härmed för nästa budgetår till sammanlagt 203 000 kronor, vilket
innebär en ökning med 95 600 kronor.
3) Delposten till ersättningar åt tillfälliga lärare och assistenter höjes med
50 000 kronor till 285 000 kronor. Den till undervisning örn arbetsledningens
problem avsedda delposten uppföres med oförändrat belopp, 1 500 kronor.
Delposten till avlöningar åt annan icke-ordinarie personal ökas för det första
med ett belopp av 7 600 kronor till grundlön vid en befattning som högskolesekreterare
i lönegraden Eo 24. Härjämte uppräknas denna post vid
den förordade förstärkningen av kansli- och kontorspersonalen å rektorsexpeditionen
samt å fackavdelningarna med ett belopp av 6 000 kronor.
Vidare höjes posten med 6 200 kronor till grundlön vid två nya befattningar
som institutionsvaktmästare i lönegraden Eo 7 och med 2 000 kronor
till viss extra arbetshjälp. Slutligen föranleder Kungl. Majits ställningstagande
med avseende å personalorganisationen vid högskolans bibliotek
en höjning av denna post med i Tunt tal 6 100 kronor. Delposten till avlöningar
till annan icke-ordinarie personal uppföres sålunda med 93 500
kronor. Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal höjes
alltså i sin helhet med 77 900 kronor till 380 000 kronor.
4) Anslagsposten till rörligt tillägg uppräknas med 18 500 kronor
till 76 000 kronor.
.5) Den under särskilda uppbördsmedel uppförda posten avgifter
från de studerande upptages till oförändrat belopp, 210 000 kronor.
8. Förslagsanslaget till Chalmers tekniska högskola:
Omkostnader.
Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 170 000 kronor.
Kungl. Majit har föreslagit, att anslaget för nästa budgetår uppföres
med 198 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 28 000 kronor,
därav 500 kronor till sjukvård m. m., 1 000 kronor till reseersättningar,
20 000 kronor till bränsle m. m. och 6 500 kronor till övriga expenser.
Statsutskottets utlåtande nr 21$.
61
9. Reservationsanslaget till Chalmers tekniska högskola:
Materiel m. m.
Detta anslag, som i gällande riksstat är uppfört med 300 000 kronor, disponeras
jämlikt av Kungl. Majit genom beslut den 29 juni 1945 meddelade
föreskrifter (statsliggaren sid. 588 f.) sålunda:
Samlingar och laborationer ........................... kronor 200 000
Nyanskaffning av apparater m. m..................... » 100 000
Summa kronor 300 000.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att förstnämnda anslagspost ökas med
35 000 kronor till 235 000 kronor och sistnämnda anslagspost med 90 000
kronor till 190 000 kronor samt anslaget i dess helhet alltså med 125 000 kronor
till 425 000 kronor.
10. Reservationsanslaget till Chalmers tekniska högskola:
Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek.
Detta anslag, som för budgetåren 1939/45 var uppfört med 25 000 kronor,
har för budgetåret 1945/46 höjts till 49 000 kronor. Av det sålunda för innevarande
budgetår anvisade anslaget äro 25 000 kronor avsedda att användas
till löpande utgifter, medan återstoden, 24 000 kronor, utgör ett engångsanslag
för inköp av engelskspråkig teknisk litteratur.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en minskning av anslaget med 4 000 kronor
till 45 000 kronor.
Departementschefen har under åberopande av vad han anfört vid behandlingen
av motsvarande anslagsfråga för tekniska högskolan i Stockholm
tillstyrkt, att de för löpande utgifter avsedda anslagsmedlen till bokinköp
och bokbindning vid Chalmers tekniska högskola för nästa budgetår
höjas med 20 000 kronor till 45 000 kronor. Däremot har departementschefen
ansett sig icke kunna tillstyrka, att särskilda medel jämväl för nästa
budgetår beräknas under förevarande anslag för inköp av engelskspråkig
teknisk litteratur.
11. Anslaget till Chalmers tekniska högskola: Stipendier.
Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 6 000 kronor.
Kungl. Majit har med hänsyn till det ökade antalet studerande vid högskolan
föreslagit, att anslaget för nästa budgetår höjes med 1 000 kronor
till 7 000 kronor.
Utskottet har icke funnit annat att erinra mot Kungl. Majits här ifrågavarande
förslag än att den i avlöningsstaten för Chalmers tekniska högskola
upptagna delposten till arvoden åt speciallärare och biträdande lärare med
anledning av den ståndpunkt utskottet i det föregående intagit torde böra
höjas från 182 500 kronor till 208 500 kronor och avlöningsanslagets slutsumma
alltså uppföras med ett belopp av 798 000 kronor.
Ctikottet.
62
Statsutskottets utlåtande nr %jt2.
12. Anslag till nybyggnader för Chalmers tekniska
högskola m. m.
Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1945:326 har riksdagen
(skrivelsen nr 485) för innevarande budgetår anvisat ett investeringsanslag
av 2 230 000 kronor till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola.
Genom beslut den 29 juni 1945 föreskrev Kungl. Maj:t, att av nämnda
anslag finge tagas i anspråk högst följande belopp för påbörjande av här
-
efter angivna byggnadsföretag, nämligen
nybyggnad för avdelningen för elektroteknik.......... kronor 1 000 000
tillbyggnad av fysikinstitutionen .................... » 300 000
nybyggnad för avdelningen för maskinteknik ........ » 930 000
Summa kronor 2 230 000.
Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande för nästa budgetår av anslag
dels till fortsättande av ovannämnda tre byggnadsföretag, dels till påbörjande
av örn- och tillbyggnad av institutionen för silikatkemisk forskning,
dels ock till första utrustning och möblering av samtliga nu nämnda byggnader.
För byggnadsföretagen har äskats ett investeringsanslag av 3 700 000
kronor och för utrustning och möblering ett reservationsanslag av 785 000
kronor. Kostnaderna fördela sig på de olika byggnaderna på följande sätt:
Byggnads- Kostnader
kostnader för utrustning
m. m. och möblering
Nybyggnad för avdelningen för elektroteknik kronor 1 000 000 325 000
Tillbyggnad av fysikinstitutionen......... » 303 000 150 000
Nybyggnad för avdelningen för maskinteknik » 2 200 000 150 000
Om- och tillbyggnad av institutionen för silikatkemisk
forskning .................. » 200 000 160 000
Summa kronor 3 703 000 785 000.
Beträffande nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik har departementschefen
ansett sig böra förorda av Chalmerska byggnadskommittén
och högskolans styrelse framlagt förslag, att den i denna byggnad ingående
värme- och kraftcentralen utrustas med två 9-tons ångpannor i stället för
två 5-tons. Till stöd för detta förslag har anförts, att det med hänsyn till
högskolans beräknade snabba utbyggnad vore fördelaktigare ur ekonomisk
synpunkt att redan från början utföra anläggningen för större effekt. Totalkostnaden
för nybyggnaden med däri ingående värme- och kraftcentral,
utrustad med två 9-tons ångpannor, har beräknats till 5 121 000 kronor,
vilket innebär en ökning med 675 000 kronor av den tidigare beräknade
totalkostnaden. Av sistnämnda belopp anses omkring 300 000 kronor böra
belöpa å den av departementschefen sålunda tillstyrkta utvidgningen av
värme- och kraftcentralen, medan 240 000 kronor utgöra ökat medelsbehov,
föranlett av att vissa maskiner, som tillhöra det nuvarande maskinlabora
-
63
Statsutskottets utlåtande nr 2Jfe.
toriets ånganläggning, icke lämpligen torde böra överflyttas till nybyggnaden.
Återstoden av kostnadsökningen synes vara betingad av att kostnaderna
för värme- och kraftcentralen tidigare beräknats för lågt.
I detta sammanhang har departementschefen vidare anmält uppkommen
fråga örn dispositionen av det för budgetåret 1942/43 anvisade reservationsanslaget
å 175 000 kronor till Chalmers tekniska högskola: Reparation av
högskolans äldre byggnader m. m. Genom beslut den 15 juni 1945 har
Kungl. Maj:t medgivit, att vid utgången av budgetåret befintlig reservation
å anslaget finge av byggnadsstyrelsen disponeras under budgetåret
1945/46. Då de med anslaget avsedda byggnadsarbetena beräknas icke
hinna slutföras under innevarande budgetår, har byggnadsstyrelsen anhållit
att få disponera vid budgetårets utgång förefintlig behållning å anslaget
jämväl under budgetåret 1946/47. Då innevarande budgetår är det tredje
efter det, varunder ifrågavarande reservationsanslag senast uppfördes i riksstaten,
får anslaget enligt antagna grunder icke disponeras även under
nästa budgetår. I likhet med vad som skett i andra dylika fall har departementschefen
föreslagit, att riksdagens medgivande att disponera anslaget
även under budgetåret 1946/47 inhämtas.
Med biträdande av Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag tillstyrker utskottet,
att för nästa budgetår anvisas dels till nybyggnader för Chalmers
tekniska högskola ett investeringsanslag av 3 700 000 kronor, dels ock
till inredning och utrustning av högskolans nya lokaler ett anslag av
785 000 kronor. Utskottet har icke något att erinra mot att ifrågavarande
anslag må i mån av behov och efter Kungl. Maj:ts prövning även få anlitas
för bestridande av kostnaderna för eventuellt erforderliga utrikes resor för
anskaffande av här avsedd laboratorieutrustning m. m.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot att vid utgången av budgetåret
1945/46 förefintlig reservation å det senast för budgetåret 1942/43
anvisade reservationsanslaget till reparation av Chalmers tekniska högskolas
äldre byggnader m. m. må disponeras även under budgetåret 1946/47.
13. Reservationsanslaget till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Stipendier för främjande av högre tekniska studier.
Detta anslag beviljades första gången av 1942 års riksdag och uppfördes
med 22 500 kronor. Anslaget var avsett för 9 stipendier å 2 500 kronor,
därav 6 vid tekniska högskolan i Stockholm och 3 vid Chalmers tekniska
högskola. Enär stipendierna avses normalt skola utgå under två år, höjdes
anslaget för budgetåret 1943/44 till 45 000 kronor, med vilket belopp det
är uppfört även i gällande riksstat.
Kungl. Majis förslag innebär, att förevarande anslag höjes med 5 000
kronor till 50 000 kronor. — Departementschefen har beträffande ifrågavarande
förslag anfört följande.
Utskottet.
64
Statsutskottets utlåtande nr
Antalet ansökningar till stipendier för högre tekniska studier har, enligt
vad jag inhämtat från respektive högskolor, under de senaste åren varit
följande.
Högskolan i |
1942/43 |
1943/44 |
1944/45 |
1945/46 |
Stockholm ....... |
13 |
24 |
19 |
24 |
Göteborg........ |
2 |
8 |
4 |
3 |
De två senaste budgetåren lia 12 stipendier avsetts för tekniska högskolan
i Stockholm och 6 stipendier för Chalmers tekniska högskola. Enär stipendierna
avses normalt skola utgå under två år, torde som regel hälften av
nämnda antal stipendier årligen kunna utdelas till nya sökande.
Mot bakgrunden av nu angivna relation mellan antalet stipendier å ena
sidan och antalet ansökningar å andra sidan är jag icke beredd att för närvarande
förorda någon utökning av antalet stipendier vid Chalmers tekniska
högskola. Däremot anser jag mig böra förorda, att medel beräknas för ytterligare
två stipendier vid tekniska högskolan i Stockholm. Då jag icke anser
mig kunna tillstyrka någon ökning av stipendiebeloppen, bör anslaget för
nästa budgetår höjas med 5 000 kronor till 50 000 kronor.
14. Reservationsanslaget till Gemensamma ändamål vid de
tekniska högskolorna: Bidrag till främjande
av teknisk forskning.
Under vart och ett av budgetåren 1942/45 har såsom bidrag till främjande
av teknisk forskning anvisats ett för de båda tekniska högskolorna
gemensamt anslag av 150 000 kronor. Av dessa medel ha 100 000 kronor
brukat disponeras för tekniska högskolan i Stockholm och 50 000 kronor
för Chalmers tekniska högskola. För innevarande budgetår har anslaget
höjts med 40 000 kronor för tillgodoseende av ett speciellt forskningsändamål,
nämligen understödjande av den forskning på elektronikens område,
som sedan några år tillbaka bedrives vid högskolan i Stockholm av professorn
H. Alfvén.
Departementschefen har anfört, att samma skäl, som föranlett att särskilda
medel beräknats under förevarande anslag till främjande av forskning
vid tekniska högskolan i Stockholm på elektronikens område, synas
tala för att särskilda medel jämväl beräknas under anslaget för främjande
av dylik forskning vid Chalmers tekniska högskola. Medelsanvisningen för
detta ändamål synes departementschefen kunna begränsas till 30 000 kronor,
varför han förordar, att anslaget för nästa budgetår uppföres med
220 000 kronor.
15. Förslagsanslaget till Gemensamma ändamål vid de
tekniska högskolorna: Bidrag till tryckning av
doktorsavhandlingar.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle anslaget uppföras med oförändrat
belopp, 3 000 kronor.
65
Statsutskottets utlåtande nr
16. Förslagsanslaget till Gemensamma ändamål vid de
tekniska högskolorna: Ersättning åt sakkunniga
i befordringsärenden.
Detta anslag, som för budgetåret 1943/44 var uppfört med 7 000 kronor,
höjdes för budgetåret 1944/45 till 10 000 kronor, med vilket belopp det
även för innevarande budgetår är uppfört.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär att anslaget för nästa budgetår
höjes till 16 000 kronor.
Departementschefen har anfört följande.
Beträffande ersättning av denna art vid de tekniska högskolorna gälla i
huvudsak enahanda bestämmelser, som tillämpas i fråga örn universiteten.
Åren 1940 och 1941 ha grunderna för ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
vid såväl de tekniska högskolorna som universiteten underkastats
ändringar i utgiftsminskande syfte. Under punkten 119 i årets
åttonde huvudtitel har jag tillstyrkt ett av universitetskanslern framlagt förslag
beträffande grunderna för ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
vid universiteten, vilket förslag i huvudsak innebär en återgång till de
före budgetåret 1940/41 gällande ersättningsgrunderna. De av mig salunda
förordade ändrade grunderna för ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
vid universiteten torde jämväl böra tillämpas i fråga om dylik
ersättning vid de tekniska högskolorna. Vid bifall härtill synes förevarande
anslag för nästa budgetår böra uppräknas med 6 000 kronor till 16 000
kronor.
17. Reservationsanslag till Gemensamma ändamål vid de
tekniska högskolorna: Resestipendier åt lärare.
Stipendier för utrikes studieresor åt lärare vid de tekniska högskolorna
ha tidigare under en följd av år utgått från de för högskolorna anvisade
särskilda anslagen till stipendier. För budgetåret 1939/40 voro sålunda under
dessa anslag beräknade ett belopp av 4 000 kronor för tekniska högskolan
i Stockholm och ett belopp av 1 500 kronor för Chalmers tekniska
högskola. För budgetåren 1941/46 ha på grund av den utrikespolitiska
situationen icke beviljats några medel för ändamålet.
Från högskolornas sida har nu, under hänvisning till av de sakkunniga
framlagt förslag i ämnet, gjorts framställning örn uppförande pa riksstaten
från och med nästa budgetår av ett för högskolorna gemensamt anslag för
ändamålet. Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har därvid
beräknat medelsbehovet för högskolan ensam till 23 000 kronor, medan
styrelsen för Chalmers tekniska högskola ansett ett belopp av 40 000 kronor
erforderligt för båda högskolorna gemensamt.
Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har i sina anslagsäskanden
för nästa budgetår framhållit, att kostnaderna för resor stigit
i synnerligen hög grad efter det att de sakkunniga uppgjort sina beräkningar
av medelsbehovet. Varje resestipendium borde därför numera beräknas
till 2 500 kronor i stället för 1 500 kronor. Härtill komme, att de
Bihang till riksdagens protokoll läbo. 6 sami. Nr 5
Utskottet.
66 Statsutskottets utlåtande nr 2/^2.
sakkunniga vid anslagsberäkningarna icke tagit hänsyn till sitt förslag
om inrättande av befattningar såsom adjungerade lärare.
Departementschefen har för egen del anfört, att det måste anses som ett
viktigt led i de tekniska högskolornas verksamhet, att lärarna vid dessa
beredas tillfälle att utomlands följa utvecklingen på sina respektive områden
och knyta personliga förbindelser med utländska kolleger. För möjliggörande
härav finner departementschefen det angeläget, att medel nu
ånyo anvisas till stipendier för utrikes studieresor. Man torde ha att räkna
med att dylika resor nu komma att i väsentligt större utsträckning än före
kriget förläggas till mera avlägset belägna länder. Med hänsyn till de betydande
resekostnader, som därför torde vara att påräkna i många fall,
och då det är av vikt att ett ej alltför begränsat antal lärare kunna erhålla
stipendier, är en icke obetydlig medelsanvisning erforderlig. Departementschefen
förordar därför, att å riksstaten för nästa budgetår för ändamålet
uppföres ett anslag av 40 000 kronor, vilket torde böra givas reservationsanslags
natur. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela bestämmelser
rörande anslagets disposition.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Majits ifrågavarande förslag beträffande
anslag till gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna.
Hemställan.
Under åberopande av vad i det föregående anförts får utskottet hemställa
A
att riksdagen må, med anledning av Kungl. Majits förslag
samt motionerna I: 339 och lii 519 ävensom med avslag
å motionerna I: 341 och I: 342,
1. dels medgiva, att för professorn Sigurd Mattias
(Matts) Bäckström må från och med den 1 juli 1946 inrättas
en personlig professur i kylteknik vid tekniska högskolan
i Stockholm;
dels besluta, att Bäckström skall såsom innehavare av
sagda befattning i avlöningshänseende vara likställd med
ordinarie professor vid nämnda högskola;
dels ock medgiva att till upprätthållande av den med professuren
förenade undervisningsskyldigheten må av statsmedel
utgå bidrag i enlighet med vad departementschefen
förordat;
allt under förutsättning att aktiebolaget Elektrolux i övrigt
bestrider kostnaderna för Bäckströms avlöningsförmåner
ävensom svarar för Bäckströms tjänste- och familjepensionering
och bidrager till kostnaderna för institutionen för
kylteknik vid högskolan på sätt i det föregående angivits;
67
Statsutskottets utlåtande nr Utfå.
2. godkänna följande personalförteckning för tekniska
högskolan i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1946/47:
Personalförteckning.
Tjänstemän & ordinarie stat.
Befattning.
49 professorer .........................
1 överbibliotekarie .....................
2 laboratorer .........................
1 högskolesekreterare...................
1 högskoleintendent ....................
1 förste bibliotekarie...................
2 bibliotekarier .......................
1 biblioteksassistent ...................
1 kansliskrivare .......................
1 kassör .............................
1 maskinist...........................
12 institutions vaktmästare .............
1 maskinist...........................
2 kanslibiträden.......................
3 förste expeditionsvakter...............
13 institutionsvaktmästare...............
1 snickare ...........................
1 expeditionsvakt......................
4 kontorsbiträden .....................
Anm. 1: De å personalförteckningen uppförda 49 professorsbefattningarna
omfatta vardera ett av följande ämnesområden: 1) anrikning; 2) arkitektur
I; 3) arkitektur II; 4) brobyggnad; 5) byggnadsstatik; 6) byggnadsteknik;
7) cellulosateknik och träkemi; 8) elektrisk anläggningsteknik;
9) elektromaskinlära; 10) elektronik; 11) flygteknik; 12) fotogrammetri;
13) fysik; 14) förbränningsmotorteknik; 15) geodesi med utjämningsräkning;
16) gruvbrytning; 17) hållfasthetslära; 18) industriell ekonomi och
organisation; 19) järnets bearbetning och behandling; 20) järnets metallurgi;
21) kommunikationsteknik; 22) livsmedelskemi; 23) läran om maskinelement;
24) läran om vattenmotorer och pumpar; 25) läran om verktygsmaskiner;
26) matematik; 27) matematik och mekanik; 28) mekanik;
29) mekanisk teknologi; 30) metallografi; 31) mineralogi och geologi;
32) oorganisk kemi; 33) organisk kemi; 34) radioteknik; 35) skifteslära;
36) stadsbyggnad; 37) teknisk elektrokemi; 38) teknisk hydromekanik;
39) teknisk oorganisk kemi; 40) teknisk organisk kemi; 41) telegrafi och
telefoni; 42) teoretisk elektroteknik; 43) teoretisk kemi; 44) tillämpad
matematik I; 45) tillämpad matematik II; 46) uppvärmnings- och ventilationsteknik;
47) vattenbyggnad; 48) värmeteknik och maskinlära; 49)
ångteknik.
Förutom ovannämnda 49 professorsbefattningar finnas vid högskolan en
av aktiebolaget Bofors bekostad personlig befattning såsom professor i teknisk
fysik för E. Hj. W. Weibull samt en delvis av aktiebolaget Elektrolux
och delvis av statsmedel bekostad personlig befattning såsom professor i
kylteknik för S. M. Bäckström.
Anm. 2: Professorsbefattningarna i tillämpad matematik I och tilllämpad
matematik II må icke tillsättas, sa länge en å övergångsstat uppförd
professor i tillämpad matematik kvarstår i sin tjänst.
Anm. 3: Överbibliotekariebefattningen må icke tillsättas, så länge en å
övergångsstat uppförd bibliotekarie kvarstår i sin tjänst.
Lönegrad.
. A 30
,. A 28
. A 27
.. A 27
, . A 27
. A 26
. A 23
, . A 11
. . A 11
. A 11
.. A 10
. A 9
. . A 8
, . A 7
.. A 7
. . A 7
. . A 7
.. A 5
. . A 4
Statsutskottets utlåtande nr 2Jf2.
Extra ordinarie tjänsteman i högre
lönegrad än 20.
Befattning. Lönegrad.
1 bibliotekarie .............................. Eo 23
Tjänstemän å övergångsstat.
1 professor.................................. A 30
1 bibliotekarie .............................. A 24;
3. godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... kronor 796 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit:
a. Arvoden åt speciallärare
och biträdande
lärare,
förslagsvis ......kronor 274 500
b. Övriga arvoden
och särskilda ersättningar
...... » 40 500 » 315 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal......................... » 836 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ......... » 168 000
Summa kronor 2 115 000
Särskilda uppbördsmedel:
Avgifter från de studerande.......... kronor 350 000
Nettoutgift kronor 1 765 000;
4. till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för
budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 1 765 000 kronor;
5. bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad i det
föregående anförts tills vidare från och nied budgetåret
1946/47 medgiva överskridande av den i avlöningsstaten
för tekniska högskolan i Stockholm upptagna anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal;
69
Statsutskottets utlåtande nr 21^2.
6. till Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader för
budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 527 400 kronor;
7. till Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m.
för budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 1 100 000 kronor;
8. till Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och
bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret 1946/
47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 60 000 kronor;
9. till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier för
budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
anslag av 19 000 kronor;
10. till Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och
utrustning av nya lokaler för budgetåret 1946/47 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
1 300 000 kronor;
11. dels medgiva, att för professorn Johan Arvid Hedvall
må från och med den 1 juli 1946 inrättas en personlig professur
i silikatkemi vid Chalmers tekniska högskola;
dels ock besluta, att Hedvall skall såsom innehavare av
sagda befattning i avlönings- och pensionshänseende vara
likställd med ordinarie professor vid nämnda högskola;
allt under förutsättning att aktiebolaget Mälardalens tegelbruk,
aktiebolaget Gustavbergs fabriker och aktiebolaget
Surte glasbruk bestrida kostnaderna för Hedvalls avlöningsförmåner
och övriga med professurens tillkomst förenade
kostnader på sätt av departementschefen angivits;
12. godkänna följande personalförteckning för Chalmers
tekniska högskola, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1946/47:
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Befattning. Lönegrad.
22 professorer................................ A 30
1 överbibliotekarie .......................... A 28
1 laborator ................................. A 27
1 förste bibliotekarie ........................ A 26
1 bibliotekarie .............................. A 23
1 kamrerare ................................ A 22
1 kontorist ................................ A 9
1 maskinist ................................ A 9
70
Statsutskottets utlåtande nr 2.f2.
Befattning. Lönegrad.
2 institutionsvaktmästare .................... A 9
1 kanslibiträde .............................. A 7
2 förste expeditionsvakter .................... A 7
6 institutionsvaktmästare .................... A 7
1 värmeledningsskötare ...................... A 6
Extra ordinarie tjänstemän i högre
lönegrad än 20.
1 högskolesekreterare ...................... Eo 24
1 bibliotekarie ............................ Eo 23;
Anm.: De å personalförteckningen uppförda 22 professorsbefattningarna
omfatta vardera ett av följande ämnesområden: 1) arkitektur; 2) byggnadsstatik
och brobyggnad; 3) byggnadsteknik; 4) elasticitets- och hållfasthetslära;
5) elektricitetslära och elektrisk mätteknik; 6) elektrisk anläggningsteknik;
7) elektromaskinlära; 8) fysik; 9) förbränningsmotorteknik;
10) maskinelement jämte hiss- och tranportanordningar; 11) matematik;
12) mekanik och matematik; 13) oorganisk kemi; 14) organisk kemi; 15)
praktiskt skeppsbyggeri; 16) radioteknik; 17) teknisk kemi; 18) teoretisk
kemi; 19) teoretiskt skeppsbyggeri; 20) tillämpad matematik; 21) vattenbyggnad;
22) ångteknik.
Förutom ovannämnda 22 professorsbefattningar finnas vid högskolan en
av Svenska skifferoljeaktiebolaget bekostad personlig befattning såsom professor
i oljekemi för C. E. B. Schjånberg, samt en av aktiebolaget Mälardalens
tegelbruk, aktiebolaget Gustavsbergs fabriker och aktiebolaget Surte
glasbruk bekostad personlig befattning såsom professor i silikatkemi för
J. A. Hedvall.
13. godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska
högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... kronor 323 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit:
a. Arvoden åt speciallärare
och biträdande
lärare,
förslagsvis......kronor 208 500
b. Övriga arvoden
och särskilda ersättningar
..... » 20 500 » 229 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal ........................ » 380 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 76 000
Summa kronor 1 008 000
Statsutskottets utlåtande nr 2Jf2. 71
Särskilda uppbördsmedel:
Avgifter från de studerande............kronor 210 000
Nettoutgift kronor 798 000;
14. till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret
1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 798 000 kronor;
15. bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad i det
föregående anförts tills vidare från och med budgetåret
1946/47 medgiva överskridande av den i avlöningsstaten
för Chalmers tekniska högskola upptagna anslagsposten till
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal;
16. till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader för
budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 198 000 kronor;
17. till Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. för
budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 425 000 kronor;
18. till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek för budgetåret 1946/47
under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
45 000 kronor;
19. till Chalmers tekniska högskola: Stipendier för budgetåret
1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag
av 7 000 kronor;
20. till Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning
av nya lokaler för budgetåret 1946/47 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
785 000 kronor;
21. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:
Stipendier för främjande av högre tekniska studier för
budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 50 000 kronor;
22. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:
Bidrag till främjande av teknisk forskning för budgetåret
1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 220 000 kronor;
23. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:
Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för
budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 3 000 kronor;
72
Statsutskottets utlåtande nr 21$.
24. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:
Ersättning åt sakkunniga i beforäring särenden för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 16 000 kronor;
25. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:
Resestipendier åt lärare för budgetåret 1946/47 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 40 000
kronor;
26. till Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm
för budgetåret 1946/47 under statens allmänna fastighetsfond
anvisa ett investeringsanslag av 5 000 000 kronor;
27. till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola
för budgetåret 1946/47 under statens allmänna fastighetsfond
anvisa ett investeringsanslag av 3 700 000 kronor;
28. medgiva, att vid utgången av budgetåret 1945/46 befintlig
reservation å det senast för budgetåret 1942/43 anvisade
reservationsanslaget till Chalmers tekniska högskola:
Reparation av högskolans äldre byggnader m. m. må disponeras
intill utgången av budgetåret 1946/47.
B att motionen I: 340 må anses besvarad med vad utskottet
i det föregående anfört.
Stockholm den 25 juni 1946.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli, Karl Andersson,
Heiding, Mannerskantz, Boman, Petersson, Johan Eric Ericson, Hesselbom och Gunnar
Andersson; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Ohlin, Falla, Rubbestad,
Mårtensson, Åkerström, Hoppe, Thäpper, Onsjö och Birke.
Stockholm 1946 Ivar Hfeggströms Boktryckeri A. B.
462829