Statsutskottets utlåtande nr 225.

1

Nr 225.

Ankom till riksdagens kansli den 18 juni 1946 kl. 5 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om vissa
anslag för budgetåret 1946147 till länsstyrelserna och
landsfiskalerna, jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln (punkterna
207, 216 och 217, s. 381 och 385—388 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 4 januari 1946) föreslagit riksdagen att
dels, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Länsstyrelserna: Avlöningar
för budgetåret 1946/47 såsom förslagsanslag beräkna 10 480 000 kronor,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för landsfiskalerna
m. fl., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47,
dels till Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett
förslagsanslag av 6 460 000 kronor, dels ock till Landsfiskalerna m. fl.: Omkostnader
för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 794 000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t i propositionen nr 280, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 12 april 1946,
föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning
och avlöningsstat för länsstyrelserna, avlöningsstaten att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47, dels till Länsstyrelserna:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
12 115 000 kronor, dels ock medgiva att i gällande personalförteckning för
landsfiskalerna m. fl. finge upptagas en befattning som landsfiskal å övergångsstat
i lönegraden A 22.

Till Länsstyrelserna: Avlöningar har anslag för innevarande budgetår anvisats
med 10 480 000 kronor.

Enligt riksdagens skrivelse den 21 juni 1945, nr 445, i anledning av
Kungl. Maj:ts proposition den 23 februari 1945, nr 227, med förslag till
lag angående ändring av lagen den 6 juni 1924 (nr 361) örn samhällets
barnavård och ungdomsskydd (barnavårdslagen) m. m., har riksdagen beslutat,
att vid varje länsstyrelse skulle från och med den 1 juli 1945 inrättas
en befattning som bamavårdsassistent i lönegraden Eo 17. Samtidigt medgav
riksdagen, att den i avlöningsstaten för länsstyrelserna upptagna anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal finge för budgetåret
1945/46 överskridas med högst 112 900 kronor för avlönande av
nämnda assistenter.

Bihang till riksdagens protokoll I&4G. 6 sami. Nr 225—226.

1

2

Statsutskottets utlåtande nr 225.

Vidare hava de av 1945 års riksdag fattade besluten angående omorganisation
av folkbokföringen samt utbyggnad och omläggning av uppbördsorganisationen
redan för innevarande budgetår medfört en ökning av arbetsbelastningen
å länsstyrelserna med därav följande ökat personalbehov.

Som framgår av proposition den 20 april 1945, nr 282, angående omorganisation
av folkbokföringen föreslog folkbokföringskommittén, att det arbete
med folkbokföringen, som borde ankomma å länsstyrelserna, skulle
utföras å en särskild arbetsdetalj, folkbokföringsavdelningen, vilken borde
förestås av en arbetsledare och föreståndare med ställning som ordinarie
landskontorist i lönegrad A 17. Vid folkbokföringsavdelningen borde vidare,
med undantag för Gotlands län, finnas anställd en biträdande arbetsledare
samt biträdespersonal (kontors- och skrivbiträden) i erforderlig utsträckning.
Den biträdande arbetsledare!! borde enligt kommittén lämpligen utgöras av
en kansliskrivare i 11 lönegraden, tills vidare placerad i extra ordinarie
tjänsteställning. Även flertalet övriga biträden ansåg kommittén tills vidare
icke böra erhålla ordinarie anställning. Dock föreslog kommittén, att kontorsbiträdena,
vilkas antal beräknades till 56, skulle uppföras å ordinarie
stat i lönegraden A 4. Skrivbiträdena borde till en början placeras i lönegraden
Ex 2. Slutligen föreslog kommittén, att för täckande av det ökade personalbehovet
för expedierande av postförsändelser, budskickning m. m. i stället
för anställandet av ytterligare expeditionsvakter, till varje länsstyrelses
förfogande borde ställas erforderligt belopp för anställande av yngre pojkar
eller flickor, en eller två vid varje länsstyrelse för utförande av dessa göromål,
förslagsvis benämnda kontorselever. Dessa föreslogos böra erhålla ett
arvode av 150 kronor i månaden. De borde beredas möjlighet att så småningom,
om de visade sig lämpliga härför, vinna fastare anställning vid länsstyrelserna
som kontors- och skrivbiträden eller expeditionsvakter.

Folkbokföringskommittén framhöll i anslutning till förslaget, att uppbördsberedningens
förslag till omläggning av uppbördsförfarandet kunde förväntas
komma att medföra behov av ytterligare personalförstärkning vid
länsstyrelserna. Då folkbokföringen och uppbördsväsendet hade nära samband
med varandra och då uppbördsberedningens förslag kunde medföra förändringar
i fråga om de arbetsuppgifter, som vid folkbokföringskommitténs
överväganden beräknats ankomma på folkbokföringsavdelningarna, funnes
anledning antaga, att det framlagda förslaget beträffande organisationen av
folkbokföringsavdelningarna måste justeras i olika avseenden, när uppbördsberedningens
förslag framlades.

Vid anmälan av kommitténs förslag till utbyggnad av länsstyrelseorganisationen
anförde chefen för finansdepartementet, att han fann förslaget i princip
godtagbart. Ett definitivt ställningstagande till de härmed sammanhängande
detaljspörsmålen fann han vara omöjligt, så länge länsbyråemas arbetsuppgifter
ej i detalj bestämts. Personalbehovet ansåg han kunna med
säkerhet bedömas först sedan erfarenhet vunnits genom någon tids tillämpning
av det nya systemet. I avbidan härpå borde det av folkbokföringsarbetet
föranledda ökade personalbehovet vid länsstyrelserna tillsvidare tillgodoses
med arvodesanställd personal. Nyanställningen av personal borde beträf -

Statsutskottets utlåtande nr 225. 3

fande såväl antal som kvalifikationer hållas inom den ram, som kommittén
föreslagit.

I nyssnämnda proposition beräknades, att kostnaderna för nyanställning
av personal å folkbokföringsavdelningama vid landskontoren skulle under
budgetåret 1945/46 uppgå till 528 000 kronor. Genom beslut den 29 juni 1945
medgav Kungl. Majit, att länsstyrelserna finge till bestridande av nämnda
kostnader och med redovisning under särskild rubrik under anslagsposten till
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal tills vidare disponera högst sagda
belopp. Kungl. Majit förklarade sig vilja framdeles meddela beslut om
täckande av sistbprörda utgifter.

Sedermera har Kungl. Majit genom beslut den 7 september och den 31
december 1945 meddelat närmare föreskrifter rörande personalen å folkbokföringsavdelningarna,
därvid Kungl. Majit medgivit, att vid nämnda
avdelningar finge tills vidare anställas sammanlagt följande personal: 24
arbetsledare (en i varje län), 23 biträdande arbetsledare (en vid varje länsstyrelse
utom Gotlands), 55 kontorsbiträden samt 68 skrivbiträden. Arbetsledare,
biträdande arbetsledare och kontorsbiträde skulle enligt beslutet
äga uppbära arvoden med belopp motsvarande högst den lön jämte
därå belöpande rörligt tillägg och kristillägg samt i förekommande fall
provisoriskt lönetillägg, som tillkommer tjänsteman i 16, 10 respektive 3
löneklassen löneplan Ex. Skrivbiträde, som avdelats till gransknings- eller
tryckningsarbete, finge uppbära arvode med belopp motsvarande högst den
lön jämte rörligt tillägg, kristillägg och provisoriskt lönetillägg, som tillkommer
tjänsteman i löneklass b löneplan Ex. För befattningshavarna
skulle i övrigt i tillämpliga delar gälla bestämmelserna i 31—35, 37 § 1
mom. och 38 § civila icke-ordinariereglementet, varvid skulle så anses, som
om arbetsledare tillhörde lönegrad Ex 17, löneklass 16, biträdande arbetsledare
lönegrad Ex 11 löneklass 10, kontorsbiträde lönegrad Ex 4 löneklass
3 och skrivbiträde lönegrad Ex 2 löneklass b. Annat skrivbiträde än nyss
nämnts skulle äga uppbära arvode, som tills vidare borde fastställas med
hänsyn till vederbörandes kvalifikationer; å dyraste ort dock till högst 240
kronor för månad. Enligt bestämmande av statistiska centralbyrån skulle
ersättning kunna utgå efter ackord.

I proposition den 15 november 1945, nr 382, med förslag till utbyggnad
och omläggning av uppbördsorganisationen beräknades, att — frånsett de
förut omförmälda föredragandetjänsterna för folkbokförings- och uppbördsärenden
— följande nya befattningar skulle behöva inrättas å landskontorens
uppbördsavdelningar, nämligen 122 landskontoristtjänster (Ex 4
—Eo 11) samt 78 skriv- och kontorsbiträdestjänster (Ex 2—Eo 4). I propositionen
framhölls emellertid, att personalbehovet i synnerhet under övergångstiden
kunde komma att bliva större än vad sålunda beräknats, varför
Kungl. Majit borde äga möjlighet att besluta om erforderlig förstärkning av
personalen.

Genom beslut den 22 februari 1946 har Kungl. Majit medgivit, att länsstyrelserna
må i den utsträckning så prövas lämpligt med början från och
med den 1 april 1946 anställa högst 122 samt med början från och med

4

Statsutskottets utlåtande nr 225.

den 1 juli 1946 ytterligare högst 30 icke-ordinarie landskontoris ter. Av nämnda
befattningshavare äro 52 avsedda att från och med sistnämnda dag stadigvarande
tjänstgöra i fögderi.

Vidare må nämnas, att Kungl. Maj:t genom skilda beslut ansett sig böra
medgiva vissa länsstyrelser rätt att förstärka arbetskrafterna å taxeringsavdelningarna.

Slutligen må erinras om att Kungl. Majit genom beslut den 29 juni 1945
föreskrivit, att de utgifter, som under budgetåret 1945/46 kunde komma att
göras med stöd av de av Kungl. Majit i beslut den 1 september 1939 och
16 § kungörelsen den 26 september 1943 (nr 708) givna bemyndigandena att
anställa tillfälliga befattningshavare vid länsstyrelserna, skulle tills vidare
redovisas under särskild rubrik under anslagsposten till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal. Kungl. Majit förklarade sig härvid framdeles
vilja meddela beslut om sättet för täckande av utgifter, som orsakades av
ifrågavarande personalförstärkning.

De länsstyrelserna sålunda lämnade medgivandena att anställa personal
utöver vad som beräknats vid avlöningsstatens uppgörande ha medfört behov
av att överskrida posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
med ett förhållandevis betydande belopp. Sedan länsstyrelserna inkommit
med uppgifter å länsstyrelsernas behov av medel för avlönande av ickeordinarie
personal, har Kungl. Majit i proposition den 1 mars 1946, nr 163,
(bil. 4, punkt 7) föreslagit riksdagen medgiva, att den i avlöningsstaten för
länsstyrelserna upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal må för budgetåret 1945/46 överskridas med — utöver jämlikt
riksdagens förenämnda skrivelse nr 445/1945 medgivet belopp — högst
1 670 000 kronor, därav cirka 705 000 kronor beräknats för avlönande av
den s. k. krispersonalen.

I särskilda framställningar, som inkommit till Kungl. Majit under augusti
och september 1945, hava länsstyrelserna hemställt om anslag för nästa budgetår
för ifrågavarande ändamål, varvid dock medel ej beräknats för avlönande
av personal å uppbördsavdelningarna. Ett fåtal länsstyrelser har vid
sina beräkningar tagit hänsyn till personalbehovet å folkbokföringsavdelningarna.
Vissa länsstyrelser hava även gjort framställning om inrättande av
nya tjänster, vilka — vid bifall till framställningarna — skulle uppföras å
personalförteckningen.

Med bortseende tills vidare från personalen å folkbokförings- och uppbördsavdelningama
hava länsstyrelserna beräknat medelsbehovet till 11 538 797
kronor, därav till avlöningar till landshövdingarna 478 762
kronor, till avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie
stat 4 309 561 kronor, till avlöningar till tjänstemän å
övergångsstat 204 385 kronor, till arvoden och särskilda
ersättningar 59 883 kronor, därav till ersättning till sakkunniga för
biträde vid utredningar m. m. 10 350 kronor och till ersättning till militärassistenter
49 533 kronor, till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal 5 172 540 kronor, till särskilda löneförmåner

Statsutskottets utlåtande nr 225.

5

till ordinarie tjänstemän (representationsbidrag till landshövdingarna)
80 000 kronor och till rörligt tillägg 1 233 666 kronor.

Över framställningarna hava utlåtanden avgivits av statskontoret och allmänna
lönenämnden.

I fråga om medelsbehovet för avlönande av den fasta personalen å
folkbokföringsavdelningarna har statistiska centralbyrån i
skrivelse den 22 mars 1946 framlagt beräkningar. Byrån har härvid uppskattat
medelsbehovet till 745 000 kronor. Föreningen Sveriges taxeringsrevisorer
har i framställningar den 11 december 1945 och den 11 februari 1946
hemställt, att taxeringsassistenternas löne- och befordringsförliållanden måtte
bliva föremål för omprövning.

I detta sammanhang hava i propositionen nr 280 även anmälts vissa förslag
rörande kom missionär sväsendet vid statens förvaltningsmyndigheter,
som i ett den 20 juli 1945 avgivet betänkande
(SOU 1945: 34) framlagts av landssekreteraren Olof Åkesson i egenskap av
inom socialdepartementet tillkallad sakkunnig och vilka förslag i förhållandevis
hög grad beröra länsstyrelserna. Betänkandet utmynnar bland annat
i förslag till ny kungörelse angående kommissionärer hos statens förvaltningsmyndigheter
samt till cirkulär till dessa myndigheter angående utförande
såsom tjänsteåligganden av vissa hittills av kommissionär omhänderhavda
göromål m. m.

Utredningsmannen har beräknat, att för länsstyrelsernas vidkommande
skulle behöva anställas sammanlagt 16 icke-ordinarie skrivbiträden. Vid uppskattningen
av kostnaderna för dessas avlönande har utredningsmannen utgått
från lönen i lägsta löneklassen i lönegrad Ex 2 å dyrortsgruppen F.
Lönekostnaderna ha med dessa utgångspunkter beräknats till sammanlagt
60 700 kronor för år. Vidare har räknats med att avlönandet av tillfällig
arbetskraft hos vissa kommissionärsmyndigheter skulle draga en kostnad av
högst omkring 20 000 kronor per år. I årliga kostnader har härjämte upptagits
ett belopp av 16 000 kronor för utgifter för skrivpapper, kuvert, liggare
m. m.

Den nya ordningen har vidare beräknats komma att föra med sig vissa engångskostnader
för anskaffning av möbler, armatur och skrivmaskiner. Dessa
hava beräknats till 18 000 kronor.

över den sakkunniges förslag hava utlåtanden avgivits av de därav
berörda myndigheterna.

I samband med framläggande av förslag rörande medelsbehovet för avlönande
av personal å folkbokföringsavdelningarna har statistiska centralbyrån
i sin förenämnda skrivelse den 22 mars 1946 under rubriken diverse driftkostnader
upptagit ett belopp av 150 000 kronor, avseende utgifter för utbyte
av förbrukade adressplåtar, registerkort för aktualisering, färgband
och karbonpapper ävensom övriga kontorsutensilier. Vidare har byrån upptagit
en post å 57 000 kronor för blanketter till mantalslängden

I propositionen nr 280 har slutligen också anmälts uppkommen fråga örn
att å övergångsstat överföra en landsfiskal med skyldighet för honom att
tjänstgöra å länsstyrelse. Härom anföres följande.

6

Statsutskottets utlåtande nr 225.

Sedan det i oktober 1943 vid inventering hos landsfiskalen i Sävars distrikt,
Västerbottens län, konstaterats att nämnde landsfiskal gjort sig skyldig
till förskingring av tjänslemedel, ställdes landsfiskalen under åtal vid
Umeå rådhusrätt. Genom utslag den 31 januari 1944, som sedermera fastställdes
av vederbörande hovrätt, fann rådhusrätten det vara utrett, att den
åtalade tillägnat sig och förskingrat honom i tjänsten anförtrodda medel.
Rådhusrätten fann det av ett i målet av medicinalstyrelsen avgivet utlåtande
jämte övriga i målet förekommande omständigheter framgå, att den åtalade
vid tiden för de brottsliga gärningarnas begående på grund av kronisk
bromylförgiftning befunnit sig i sådant sinnestillstånd, som avses i 5. kap.
5 § strafflagen. Med hänsyn härtill och då omständigheterna i målet icke
gåve vid handen, att den åtalade avsiktligt försatt sig i sagda tillstånd, samt
gärningarna förty jämlikt sistnämnda lagrum skulle vara strafflösa, prövade
rådhusrätten lagligt förklara den åtalade, som enligt omförmälda utlåtande
icke vore i behov av vård å sinnessjukhus, icke kunna fällas till ansvar
i målet.

Genom beslut den 15 november 1944 föreskrev Kungl. Maj:t, att landsfiskalen
skulle från och med den 1 januari 1945 tills vidare tjänstgöra vid
länsstyrelsen samt därstädes utföra det arbete, som länsstyrelsen bestämde.
I samband därmed anbefallde Kungl. Majit länsstyrelsen att efter utgången
av år 1945 ofördröjligen taga under övervägande frågan, huruvida ifrågavarande
landsfiskal borde förklaras skyldig att avgå från sin befattning samt
göra den framställning till Kungl. Majit, vartill omständigheterna kunde föranleda.

I skrivelse den In januari 1946 har länsstyrelsen i Västerbottens län, som
bifogat yttranden från hjälpverksamhetsläkaren vid Umedalens sjukhus, medicinalstyrelsen
samt från landsfogden i länet hemställt att landsfiskalen
i fråga måtte överföras å övergångsstat med åläggande för honom att vid
länsstyrelsen eller eljest i statens tjänst utföra det arbete, som kunde bliva
bestämt.

Justitiekansler sämb etet och statskontoret hava i utlåtanden tillstyrkt länsstyrelsens
förslag.

Departementschefen har i fråga örn avlöningsan slaget till
länsstyrelserna anfört följande.

Innan jag ingår på en beräkning av de olika anslagsposterna under här
ifrågavarande anslag vill jag taga ställning till de av länsstyrelserna gjorda
framställningarna ävensom vissa andra frågor rörande personalbehovet vid
länsstyrelserna.

Vad till en början angår det av länsstyrelsen i Malmöhus län framförda
yrkandet att tre extra ordinarie länsassessorstjänster (Eo 27), två å landskansliet
och en å landskontoret, måtte överföras till ordinarie stat vill jag
framhålla, att frågan härom måste bedömas under beaktande att liknande
tjänster finnas inrättade vid vissa andra länsstyrelser. Inalles finnas 12 sådana
tjänster, därav 8 å landskanslierna — två i vardera Stockholms och
Malmöhus län ävensom en i vardera Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Västernorrlands
och Norrbottens län — samt fyra å landskontoren, nämligen i
Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län. I
anledning av väckta motioner till 1945 års riksdag (1:229 och 11:386) vari
hemställdes, att här avsedda tjänster måtte överföras till ordinarie stat ut -

Statsutskottets utlåtande nr 225.

7

talade sig statsutskottet för att så skedde vid lämplig tidpunkt. Utskottet
hänvisade härvid till att tjänsterna motsvarade ett stadigvarande behov. Vad
angår de åtta assessorstjänsterna å landskanslierna är jag beredd att redan
nu tillstyrka, att dessa göras ordinarie I fråga örn de fyra assessorstjänsterna
å landskontoren anser jag emellertid, att en sådan åtgärd bör anstå till dess
den beslutade nya organisationen av folkbokföringen och uppbördsväsendet
varit i kraft under ytterligare någon tid och man bättre än nu kan överblicka
personalbehovet å dessa avdelningar.

Länsstyrelsens i Älvsborgs län hemställan att de två extra ordinarie tjänsterna
vid länsstyrelsen såsom taxeringsrevisor (Eo 25) respektive taxeringsinspektör
(Eo 24) skulle överföras å ordinarie stat kan jag ej biträda. Frågan
i vad män dylika tjänster böra uppföras å ordinarie stat torde framdeles
få upptagas till prövning i ett sammanhang för samtliga länsstyrelser. Ej
heller kan jag tillstyrka samma länsstyrelses förslag att en arvodesavlönad
taxeringsinspektör skulle beredas extra ordinarie anställning med placering i
lönegraden Eo 21. Även örn vissa skäl tala för bifall till länsstyrelsens i
Örebro län framställning örn inrättandet av en ny ordinarie länsbokhållartjänst
av andra klass samt beredandet av ordinarie anställning åt ett extra
ordinarie kontorsbiträde, synes likväl härmed tills vidare böra anstå.

Frågan om lönesättningen för de tjänster inom statsförvaltningen å Gotland,
vilka äro placerade i lägre lönegrad än motsvarande tjänster å fastlandet,
torde komma att upptagas till prövning framdeles i samband med spörsmålet
örn en allmän lönereglering inom statsförvaltningen. Jag är därför ej
nu beredd att framlägga något förslag i ämnet.

Med anledning av den av föreningen Sveriges taxeringsrevisorer gjorda
framställningen örn förbättring av avlönings- och befordringsförhållandena
för taxeringsassistenterna vill jag erinra örn att enligt de för närvarande gällande
best arn melserna sådan assistent måste underkasta sig en aspiranttjänstgöring
av sex månader, varunder utgår ett arvode motsvarande lönegraden
Ex 14. Sedan vederbörande antagits till taxeringsassistent, bibehålies han
vid detta arvode under en tid av 2’/2 år, varefter arvodet må höjas till belopp
motsvarande lönegraden Ex 19. I de län där antalet taxeringsassistenter
överstiger en må en (i Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län tva) befattningshavare
efter aspiranttjänstgöring placeras i lönegrad Ex 14 samt efter
sex månader i nämnda lönegrad högst i lönegraden Ex 19. Efter ytterligare
två år må han antagas till extra ordinarie befattningshavare med placering
högst i lönegraden Eo 19. Sedan befattningshavaren under två år tillhört
denna lönegrad må han placeras högst i lönegraden Eo 20.

Då svårigheter yppat sig att med nuvarande lönesättning och befordringsgång
för taxeringsassistenter förvärva och kvarhålla dugande sådana befattningshavare,
finner jag skäligt att löneförmånerna för dessa regleras i syfte
bland annat’att bereda dem förmånen av extra ordinarie anställning. Jag har
för avsikt att sedermera för Kungl. Majit framlägga förslag i sådant hänseende.
Preliminärt synes detta förslag böra gå ut på, att assistent etter en
aspiranttjänstgöring av ett år — varunder lön bör utgå med antingen arvode
motsvarande Ex 15 eller eventuellt med placering som extra tjänsteman
i samma lönegrad — bör vinna placering i lönegraden Ex 18 för att efter
ett å två år i nyssnämnda lönegrad uppflyttas till lönegraden Eo 18. Möjligheten
att i vissa fall befordra assistent till lönegraderna Eo 19 eller Eo
20 synes jämväl böra övervägas.

I fråga örn personalen å folkbokföringsavdelningarna, vilken på sii 11 framgår
av vad jag tidigare anfört för närvarande uteslutande avlönas medelst
arvode, vill jag förorda, att vissa befattningshavare å dessa avdelningar från
och med nästa budgetår överföras a ordinarie stat. I anslutning lill det av
folkbokföringskommitlén framlagda förslaget vill jag föreslå, att de 24 ar -

8

Statsutskottets utlåtande nr 225.

betsledarna, en vid varje länsstyrelse, såsom landskontorister placeras i lönegraden
A 17 samt att 55 nya ordinarie kontorsbiträdesbefattningar i lönegraden
A 4 inrättas vid landskontorsavdelningama. övrig personal på bokfö
ringsavdelningama synes tills vidare böra avlönas enligt de bestämmelser,
som enligt vad förut sagts gälla för innevarande budgetår.

Beträffande personalen å uppbördsavdelningama har jag ej anledning att
räkna med någon förändring i det genom Kungl. Maj:ts beslut den 22 februari
1946 fastställda antalet landskontorister, vilket sålunda bör beräknas till
152. Antalet skrivbiträden beräknar jag i likhet med uppbördsberedningen
till 78. Enligt vad det numera visat sig föreligger behov av att vid de större
länsstyrelserna anställa en kvalificerad tjänsteman (jurist) som biträde åt
den assessor, vilken är föredragande för folkbokförings- och uppbördsfrågor.
För att tillgodose detta behov torde man böra räkna med att ett tiotal
befattningshavare i icke-ordinarie länsbokhållares tjänsteställning behöver
anställas.

De av mig i det föregående föreslagna ordinarie tjänsternas fördelning å de
olika länsstyrelserna framgår av följande tablå.

Xya ordinarie befattningar vid länsstyrelserna.

Län

Assessor

A 27

Lands-

kontorist

A 17

Kontors-

biträde

A 4

Stockholms..........................

2

1

3

Uppsala............................

—

1

1

Södermanlands......................

1

2

Östergötlands........................

—

1

3

Jönköpings..........................

—

1

3

Kronobergs..........................

—

1

1

Kalmar ............................

—

1

2

Gotlands............................

—

1

1

Blekinge............................

—

1

1

Kristianstads........................

—

1

3

Malmöhus..........................

2

1

4

Hallands............................

—

1

1

Göteborgs och Bohus................

1

1

4

Älvsborgs ..........................

1

1

3

Skaraborgs..........................

—

1

3

Värmlands..........................

—

1

3

örebro..............................

—

1

2

Västmanlands ......................

—

1

1

Kopparbergs........................

—

1

3

Gävleborgs..........................

—

1

3

Västernorrlands ....................

1

1

3

Jämtlands..........................

—

1

1

Västerbottens........................

—

1

2

Norrbottens ........................

1

1

2

Summa

8

24

55

Statsutskottets utlåtande nr 225-

9

I detta sammanhang vill jag erinra örn att i proposition nr 382/1945 med
förslag till utbyggnad och omläggning av uppbördsorganisationen förutsatts,
att tjänsteman, vilken av Kungl. Maj:t förordnats att lills vidare uppehålla
häradsskrivartjänst och som innehade annan ordinarie statstjänst, borde
överföras till indragningsstat vid vederbörande verk, därest sådan tjänsteman
med hänsyn till de stora krav, som komme att ställas å häradsskrivare
efter den nya organisationens genomförande, icke ansåges böra ifrågakomma
till ordinarie häradsskrivartjänst. I propositionen räknades med att
två befattningshavare av denna anledning borde överföras å sådan stat, därav
den ene var ordinarie assessor vid länsstyrelse. Enligt vad det numera
visat sig torde anledning föreligga att av nämnd anledning överföra ytterligare
två ordinarie länsstyrelsetjänstemän till indragningsstat, nämligen en
länsnotarie och en länsbokhållare, båda av första klass. Överförandet av
dessa befattningshavare å indragningsstat bör formellt genomföras så, att i
personalförteckningen för länsstyrelserna å indragningsstat upptagas följande
befattningar: en länsassessor, en länsnotarie av första klass och en länsbokhållare
av första klass. Detta bör ej föranleda minskning i antalet sådana
ordinarie befattningar, men föreskrift bör lämnas att de befattningar, som
innehafts av de tjänstemän vilka överförts å indragningsstat, icke må besättas
med ordinarie innehavare så länge de å indragningsstat uppförda tjänstemännen
kvarstå i sina befattningar.

Vad angår beräkningen av de särskilda anslagsposterna torde till a v 1 öningartill
landshövdingarna böra upptagas ett oförändrat belopp
av 500 000 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie
stat är för innevarande budgetår beräknad till 4 000 000 kronor.
I bilaga till årets statsverksproposition, upptagande vissa för flera huvudtitlar
gemensamma frågor, har chefen för finansdepartementet vid anmälan
av ett av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga avgivet betänkande
angående revision av tjänsteförteckningen i vad avser byråchefs- och rådstjänster
m. m. (SOU 1942: 30) förordat en evalvering i lönegrad av den till
landssekreterarna och landskamrerarna för närvarande utgående avlöningsförstärkningen.
Departementschefen har härvid föreslagit, att landssekreterar-
och landskamrerartjänsterna från och med budgetåret 1946/47 uppflyttas
från nuvarande 30 till 34 lönegraden. Evalveringen har ansetts böra ske
efter jämförelse med löneförmånerna i slutlöneläget, varvid en minskning i
förhållande till sammanlagda nuvarande förmåner med 500 kronor befunnits
motiverad med hänsyn till den förbättring i pensionshänseende, som blir
en följd av evalveringen. På grund härav föreslås, att nu utgående avlöningsförstärkning
till ifrågavarande befattningshavare skall helt bortfalla, utom
såvitt angår landssekreterarna och landskamrerarna i Stockholms, Malmöhus
samt Göteborgs och Bohus län, vilka alltjämt skulle erhålla en avlöningsförstärkning
med 1 000 kronor eller således med samma belopp, varmed
den till dem för närvarande utgående avlöningsförstärkningen överstiger
den till befattningshavarna i dc övriga länen — utom Gotlands — utgående
avlöningsförstärkningen.

I skrivelse den 12 februari 1946, nr 16, har riksdagen anmält, att riksdagen
vid genomgång av bland annat förenämnda evalveringsfråga i årets statsverksproposition
ej funnit anledning att i dåvarande sammanhang framställa
erinran mot vad chefen för finansdepartementet anfört. Sitt slutliga ställningstagande
i berörda ämne uppsköte riksdagen dock till prövningen av de
särskilda anslagsfrågorna, vilka påverkades av Kungl. Maj:ts förslag.

Jag anser mig här böra omnämna, alt landshövdingen i Kristianstads län
A. E. Rodhe i en den 28 mars 1946 avlämnad promemoria föreslagit, att

10

Statsutskottets utlåtande nr 225-

här avsedda befattningshavare placeras i lönegraden B 2. I promemorian
anföres, att en placering i lönegrad A 34 icke syntes böra ifrågakomma med
hänsyn till deras allmänna tjänsteuppgifter och därtill att en sådan lönereglering
skulle över lag innebära icke en förbättring utan tvärtom en försämring
av deras löneförmåner, vilken icke kunde anses kompenserad nyden
något ökade pensionen. Till avdelningscheferna vid länsstyrelserna i
Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län, vilka genom en sådan
placering skulle vidkännas minskning i löneförmånerna, föreslås avlöningsförstärkning
böra utgå. — Samtliga landshövdingar, med undantag för
landshövding Westling, hava förklarat sig instämma i här återgivna förslag.
Sistnämnde landshövding har anfört, att han såsom ledamot av 1939 års
tjänsteförteckningssakkunniga vore förhindrad att deltaga i en aktion till förmån
för en högre placering, men ville framhålla, att han under de ingående
överläggningarna inom tjänsteförteckningssakkunniga bestämt hävdat, att
avdelningscheferna icke borde ha en lägre placering än hovrättens divisionsordförande.
Därest dessa komme att erhålla en högre placering än A 34, förelåge
fullgoda skäl för att senare påyrka samma förbättring för avdelningscheferna.

Tillräckliga skäl att med anledning av de framförda yrkandena om högre
lönegradsplacering för avdelningscheferna frångå vad chefen för finansdepartementet
förordat anser jag ej föreligga. Lönegradsuppflyttningen
beräknas medföra en ökning av anslagsbehovet med omkring 48 000 kronor.
Genom avlöningsförstärkningens bortfallande uppstår å andra sidan en
besparing av 59 000 kronor. Ifrågavarande anslagspost bör vidare uppräknas
med ett belopp motsvarande lönen till de av i945 års riksdag beslutade
17 nya länsassessorstjänstema ävensom för löner åt de 8 assessorer å landskanslierna,
som enligt vad jag nyss förordat äro avsedda att överföras från
extra ordinarie till ordinarie stat. Merbelastningen å anslagsposten för nu
nämnda båda ändamål kan beräknas till 228 000 kronor. Under posten böra
vidare beräknas medel för avlönande av de föreslagna ordinarie tjänsterna
vid folkbokföringsavdelningarna. Kostnaderna härför kunna uppskattas till
omkring 270 000 kronor. Ehuru jag ännu icke tagit definitiv ställning till frågan
örn avlöningsförmånerna at de tjänstemän, som skola överföras å indragningsstat,
anser jag mig böra för dessas avlönande räkna med ett belopp av
28 000 kronor.

Anslagsposten skulle i enlighet härmed behöva upptagas till (4 000 000 +
48 000 — 59 000 + 228 000 + 270 000 + 28 000) 4 515 000 kronor.

I huvudsaklig enlighet med länsstyrelsernas förslag synes för avlöningar
11 tjänstemän å övergångsstat böra avses ett belopp av
20o 000 kronor.

Vid beräkningen av den under anslagsposten till arvoden och sä rr
■k \ld inrättningar upptagna delposten till ersättning till sakkunniga
tor biträde vid utredningar m. m., vilken för innevarande budgetår är beräknad
till 10 000 kronor, bör beaktas att som framgår av proposition till
årets riksdag (nr 236) med förslag till lag rörande ny indelning av riket i
borgerliga kommuner m. m. länsstyrelserna under nästa budgetår komma att
ta vissa utgifter för arvoden till de kammarkollegiets experter, vilka länsstyrelserna
torde behöva^ anlita i samband med utarbetandet av förslag till
kommunindelning. Kostnaderna flir arvoden samt reseersättningar till
sådana experter ha i nämnda proposition approximativt beräknats till 25 000
kronor. Ender antagande att härav omkring 10 000 kronor avse kostnader för
arvoden, skulle delposten behöva höjas till 20 000 kronor. Med hänsyn till
dessa beräkningars osäkerhet torde delposten för nästa budgetår böra upptagas
förslagsvis.

Statsutskottets utlåtande nr 225.

11

Delposten till ersättningar till militärassistenter beräknar jag lill oförändrat
belopp eller 70 000 kronor. I detta sammanhang vill jag anmäla, att
Kungl. Maj:t genom beslut den 22 februari 1946 medgivit, att militärassistenterna
i Hallands och Skaraborgs län under budgetåret 1945/46 linge uppbära
månatliga tilläggsarvoden med 440 respektive 485 kronor. Enligt uttalande
i 1945 års statsverksproposition borde arvode till militärassistent, som
icke vore uppförd på försvarsstabens stat, bestämmas till skillnaden mellan
lön och pension till major. Genom beslut den 22 juni 1945 föreskrev Kungl.
Majit att till arvodesavlönad militärassistent vid länsstyrelse, däribland till
militärassistent i nämnda län skulle utgå arvode, motsvarande skillnaden
mellan å ena sidan lön i vederbörande ortsgrupp jämte i förekommande
fall rörligt tillägg och kristillägg, som tillkommer befattningshavare i lönegrad
Oa 4 militära avlöningsreglementet, och å andra sidan oavkortade
pensionsförmåner jämte kristillägg för befattningshavare i nyssnämnda lönegrad,
därvid lönen skulle beräknas efter löneklass Oa 12 med pensionsavdrag.
Då militärassistenterna i nämnda län äro kaptener i reseiven, skulle
med tillämpning av förenämnda bestämmelser arvodena till dem komma att
utgå med ett belopp, som avsevärt understiger arvodet till militärassistent,
som är pensionerad major. Det genom Kungl. Maj:ts beslut fastställda tillläggsarvodet
medför att assistenterna i nämnda län i fråga om löneförmånerna
"bli jämställda med assistent, som är pensionerad major. Därest assistenterna
kvarstå i sina befattningar, synes man böra räkna med att motsvarande
tilläggsarvode behöver utgå jämväl i fortsättningen.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal har som förut framhållits under ett flertal år visat sig otillräcklig
och därför måst överskridas med betydande belopp. Till väsentlig del
har överskridandena föranletts av behov att ha anställd särskild personal
för fullgörandet av arbetsuppgifter, sorn till följd av krisförhållandena pålagts
länsstyrelserna. Emellertid har även ökningen av de mera ordinarie
arbetsuppgifterna — i synnerhet gäller detta beträffande taxeringsavdelningarna
— medfört behov av personalförstärkning. Den utökning av landskontorens
arbetsuppgifter, som besluten angående omläggning av folkbokföringen
samt omorganisationen av uppbördsväsendet fört med sig, gör att det för
nästa budgetår möter svårigheter att beräkna medelsbehovet under förevarande
anslagspost. Som utgångspunkt för beräkningen kan tagas det belopp,
varmed posten är uppförd i gällande avlöningsstat, 4 500 000 kronor.
Posten bör härvid i första hand minskas med den beräknade kostnaden, omkring
73 000 kronor, för löner till de åtta extra ordinarie assessorer, som
föreslås överförda å ordinarie stat. Å andra sidan bör posten uppräknas
med dels ett belopp av 59 900 kronor för lön till de från och med den
1 april 1946 anställda 7 extra ordinarie assessorer, som äro föredragande
för folkbokförings- och uppbördsärenden, dels ett belopp av 112 900 kronor
för lön lill de av 1945 års riksdag beslutade barnavårdsassistenterna, dels
ock ett belopp av 278 000 kronor för arvoden ät 23 biträdande arbetsledare
samt lön åt 68 skrivbiträden vid folkbokföringsavdelningarna. Vidare bör
under posten beräknas medel till avlönande av de landskontorister samt kontors-
och skrivbiträden, som bliva erforderliga i anledning av uppbördsreformen.
Som förut angivits har Kungl. Majit medgivit, att från och med
budgetåret 1946/47 sammanlagt 152 icke-ordinarie landskontorister må anställas.
Av dessa äro 52 avsedda alt stadigvarande tjänstgöra i fögderi och
komma sålunda att avlönas från anslaget lill lläradsskrivania: Avlöningar.
Under förevarande anslagspost behöver därför beräknas medel för avlönande
av endast 100 landskontorister samt dessutom 78 kontors- och skrivbiträden.
Kostnaderna härför kunna beräknas lill omkring 350 000 kronor. Härvid

12

Statsutskottets utlåtande nr 225.

har hänsyn tagits till att vissa (uppskattningsvis 30) av sistnämnda landskontorister
på grund av tidigare tjänstgöring inom landsstaten eller kronouppbördskontor
kunna komma att placeras i högre lönegrad än den för
landskontorister fastställda begynnelselönegraden, nämligen Ex 4.

Då jag har för avsikt att senare föreslå Kungl. Maj:t att — i huvudsaklig
överensstämmelse med det av landssekreteraren N. O. Åkesson utarbetade
förslaget — utfärda ändrade föreskrifter rörande kommissionärsväsendet vid
statens förvaltningsmyndigheter att tillämpas från och med 1 januari 1947,
bör här vidare beaktas behovet av att vid vissa länsstyrelser anställa särskilda
biträden för expediering av försändelser m. m. Den sakkunnige räknade
med att sammanlagt 16 skrivbiträden skulle behöva anställas härför
vid de största länsstyrelserna. Då länsstyrelsens i Jämtlands län anhållan att
jämväl för sin del få anlita ett heltidsanställt skrivbiträde för fullgörandet
av nämnda uppgifter synes böra tillmötesgås, räknar jag med att inalles 17
sådana biträden behöva anställas. För löner till dessa bör, under antagande
att de placeras i lönegrad Ex 2, löneklass b, beräknas ett belopp av 19 000
kronor. För anlitande av tillfällig arbetskraft vid de länsstyrelser, som för
nyssnämnda uppgifter ej hava behov av heltidsanställt biträde, torde få
avses ett belopp av omkring 10 000 kronor.

För anställande vid de större länsstyrelserna av en icke-ordinarie länsbokhållare
såsom biträde åt föredraganden för folkbokförings- och uppbördsärenden
torde böra beräknas ett belopp av i runt tal 50 000 kronor.

I förenämnda proposition nr 236/46 med förslag till lag rörande ny indelning
av riket i borgerliga kommuner m. m. räknades med att någon av de
mera kvalificerade befattningshavarna vid länsstyrelserna som regel komme
att förordnas till utredningsman beträffande frågor, som äga samband med
en ny kommunindelning. I vissa län beräknades emellertid, att härför komme
att anlitas någon person utanför länsstyrelsen. Utredningsmannen förutsattes
i medeltal för samtliga län komma att bliva sysselsatt med utredningsarbetet
under uppskattningsvis sex månader. Därest utredningsmannen
vore tjänsteman hos länsstyrelsen ansågs för att det löpande arbetet skulle
kunna medhinnas personalförstärkning erforderlig under den tid utredningsarbetet
påginge. Kostnaderna för ersättning åt utredningsman eller vikarie
uppskattades till 72 000 kronor samt ersättning åt skrivbiträden m. fl. till
36 000 kronor för samtliga län. Nyssnämnda utgifter böra belasta förevarande
anslagspost.

Anslagsposten kan i enlighet härmed beräknas till (4 500 000 — 73 000 +
59 900 + 112 900 + 278 000 + 350 000 + 19 000 + 10 000 + 50 000 +
72 000 + 36 000) 5 414 800 kronor eller i avrundat belopp 5 415 000 kronor.

För särskilda löneförmåner till ordinarie tjänstemän
torde alltjämt böra beräknas 90 000 kronor.

Slutligen upptages för rörligt tillägg 1 300 000 kronor.

Enligt dessa kalkyler skulle till avlöningar till länsstyrelserna för nästa
budgetår behöva anvisas ett anslag av (500 000 + 4 515 000 + 205 000 +
90 000 + 5 415 000 + 90 000 + 1 300 000) 12 115 000 kronor.

Vad beträffar övriga förslag har departementschefen anfört följande.

Vad angår statistiska centralbyråns framställning om medel för bestridande
av vissa löpande kostnader för folkbokföringsavdelningarna vill jag
erinra om att i årets statsverksproposition en uppräkning av länsstyrelsernas
expensanslag skett bland annat med tanke på nämnda kostnader. Jämväl
utgifterna för blanketter till mantalslängder torde böra bestridas från nämnda
anslag.

Statsutskottets utlåtande nr 225-

13

Länsstyrelsens i Västerbottens län framställning rörande överförandet aven
landsfiskal å övergångsstat anser jag mig böra biträda. Riksdagens bemyndigande
bör inhämtas att i personalförteckningen för landsfiskalerna
m'' fl. upptaga en härför avsedd befattning, med placering i lönegraden A 22.
Frågan huruvida vid länsstyrelsen eventuellt ledigblivande befattning, med
vilken närmast är förenad arbetsuppgifter, som komma att åläggas berörde
landsfiskal, bör hållas obesatt så länge landsfiskalen tjänstgör vid länsstyrelsen
torde få prövas av Kungl. Majit, då nämnda fråga blir aktuell.

Jag vill här jämväl anmäla uppkommen fråga örn bestridande av vissa
kostnader, som äga samband med landshövdingarnas representation. Enligt
för närvarande tillämpade bestämmelser, svarar statsverket för kostnaderna
för möblering av länsresidensens representationsvåningar. Landshövdingarna
lia emellertid att själva bestrida kostnaderna för dessas förseende med
porslin, glas, matsilver samt bordslinne. Då i vissa fall nyssnämnd utrustning
torde behöva anskaffas för mer än 100-tal personer, blir det, i synnerhet
med nuvarande höga priser, ofta mycket betungande för en nytillträdande
landshövding att anskaffa här avsedd utrustning. Jag vill därför föreslå,
att i ifrågavarande hänseende för landshövdingarna införes motsvarande
anordning, som gäller i fråga om förseende av de svenska beskickningarna i
utlandet med dylik utrustning. I enlighet härmed bör statsverket beträffande
landshövdingresidensen svara för anskaffande av erforderliga köksutensilier,
porslin, glas, silver och duktyg för representationen.

Enligt beslut av Kungl. Majit i varje särskilt fall torde vid skifte å landshövdingepost
staten böra förse residenset med ifrågavarande utrustning.
Byggnadsstyrelsen bör inkomma med förslag rörande det erforderliga behovet.
Utrustningen bör av tillträdande landshövding överlämnas till efterträdaren
i det skick, vari den mottagits. Kostnaderna för inköp av persedlar,
som till följd av normal nötning behöva ersättas (såsom duktyg), synas dock
böra bestridas av statsverket. Utgifterna för utrustningens anskaffande samt
statsverket åvilande komplettering torde böra bestridas från länsstyrelsernas
expensanslag i likhet med vad som för närvarande sker i fråga örn möbleringen
av representationsvåningama. De föreslagna bestämmelserna böra
träda i kraft den 1 juli 1946. Kungl. Majit bör dock äga besluta örn inköp
av här avsedd utrustning även åt landshövding, som utnämnts och tillträtt
ämbetet dessförinnan, i den mån erforderlig utrustning ännu ej anskaffats
eller redan befintlig sådan till följd av normal förslitning behöver ersättas.
Enligt en från byggnadsstyrelsen erhållen uppgift torde kostnaderna för fullständig
nyanskaffning av här avsedd utrustning komma att belöpa sig till i
genomsnitt omkring 5 000 kronor för varje residens.

Kungl. Majits i statsverkspropositionen framlagda förslag om anslag till
Landsfiskalerna m. 11. innebär höjning av avlöningsanslaget med 20 000
kronor och en minskning av omkostnadsanslaget med 6 000 kronor. Förstnämnda
höjning hänför sig helt till posten till arvoden till landsfiskalselever
m. fl. och motiveras av en förväntad utökning av antalet elever.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sandler m. fl. (1:347) och den andra inom andra kammaren av herrar
Andersson i Falun och Rylander (11:528), i vilka hemställts, att avdelningscheferna
vid länsstyrelserna från den 1 juli 1946 placeras i lönegraden B 2

14

Statsutskottets utlåtande nr 225.

Utskottet.

samt att avdelningscheferna i Stockholms, Malmöhus och Göteborgs och Bohus
län därutöver tillerkännas avlöningsförstärkning med 2 000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herrar Ljungqvist och Andersson i
Gisselås väckt motion (II: 538) med yrkande av samma innebörd som yrkandet
i förenämnda två motioner.

Beträffande de skäl, vilka i motionerna anförts till stöd för nämnda förslag,
får utskottet hänvisa till motionerna I: 347 och II: 538.

I propositionen nr 280 föreslagen lönereglering för landssekreterama och
landskamrerarna innebär evalvering i lönegrad av den dessa tjänstemän tillkommande
avlöningsförstärkningen. Tjänsterna föreslås uppflyttade från
30 till 34 lönegraden. Evalveringen har ansetts böra ske efter jämförelse med
löneförmånerna i slutlöneläget, varvid en minskning i förhållande till sammanlagda
nuvarande förmåner med 500 kronor befunnits påkallad med
hänsyn till den förbättring i pensionshänseende, som blir en följd av evalveringen.
På grund härav föreslås, att avlöningsförstärkningen skall helt bortfalla,
utom såvitt angår landssekreterama och landskamrerarna i Stockholms,
Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län, vilka alltjämt skulle erhålla
en avlöningsförstärkning efter evalveringen minskad till 1 000 kronor.
Motionernas förslag innebära, att landssekreterama och landskamrerarna i
stället skola hänföras till lönegraden B 2 och avlöningsförstärkningen i de
nämnda tre länen höjas till 2 000 kronor.

I detta hänseende tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag. Nuvarande
innehavare av landssekreterar- eller landskamrerareänst böra dock tillerkännas
ett personligt lönetillägg till undvikande av annan minskning i deras
kontanta löneförmåner än vad som svarar mot de till följd av lönegradsuppflyttningen
ökade pensionsavdragen.

I övrigt har Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag ej givit utskottet anledning
till erinran.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,
att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å
motionerna I: 347 och II: 528 samt II: 538

a) fastställa följande personalförteckning för länsstyrel -

serna:

Statsutskottets utlåtande nr 225.

15

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Län

I (Lön enl. särsk.best.

r

c

p

ct

cfc

H

so

P

>

&

r

O:

3
a
era
n■■
3

a

>

tc

Lönegrad A 27

r

c

dc

S

p

>

b

£

5

Lönegrad A 21

1

Lönegrad A 17

Lönegrad A 11

Lönegrad A 9

Lönegrad A 7

I Lönegrad A 5

Lönegrad A 4

Landshövding

| Landssekreterare

Landskamrerare

Taxeringsintendent

Taxeringsintendent

Länsassessor j

Länsnotarie av l:a klass

Länsbokh. av l:a klass 1

Länsnotarie av 2:a klass 1

Länsbokh. av 2:a klass 1

Landskanslist j

Landskontorist !

Kansliskrivare

Kontorist

Förste expeditionsvakt 1

Kanslibiträde j

Expeditionsvakt |

Kontorsbiträde

Stockholms ...

1

i

i

i

_

5

i

i

2

i

8

6

2 + 1

2 + 1

i

3 + 3

3

4 + 11

Uppsala......

1

i

i

i

—

2

i

i

—

—

3

4

1+1

1+1

i

1 + 1

1

1 +

2

Södermanlands

1

i

i

i

—

2

i

i

1

—

3

5

1+1

1 + 1

i

2 + 1

1

1 +

4

Östergötlands .

1

i

i

i

—

3

i

i

1

i

5

5

1 + 1

2 + 1

i

2 + 3

1

3 +

6

Jönköpings ...

1

i

i

i

—

3

i

i

1

i

4

5

1 + 1

1 + 1

i

2 + 1

1

2 +

6

Kronobergs . ..

1

i

i

i

—

2

i

i

—

—

3

4

0+1

1 + 0

ii+i

1

1 +

2

Kalmar.......

1

i

i

i

—

3

i

i

1

i

4

5

1 + 1

1 + 1

i

1 + 1

1

2 +

5

Gotlands.....

1

i

i

—

i

1

i

i

—

—

1

3

—

—

i

1 + 1

1

1 +

2

Blekinge .....

1

i

i

i

—

2

i

i

—

—

3

3

0 + 1

0 + 1

i

1 + 1

1

1 +

2

Kristanstads .

1

i

i

i

—

3

i

i

1

i

5

5

1+1

1+1

i

2 + 1

1

1 +

6

Malmöhus ....

1

i

i

i

—

5

i

i

2

i

7

6

2+2

2+2

i

4 + 3

3

5 + 10

Hallands.....

1

i

i

i

2

i

i

-

—

3

4

0+1

1 + 0

i

1 + 1

1

1 +

2

Göteb. o. Bohus

1

i

i

i

-

4

i

i

2

i

7

6

2 + 1

2 + 1

i

3 + 3

3

5+

9

Älvsborgs ....

1

i

i

i

_

4

i

i

1

2

5

5

2 + 1

2 + 2

i

2 + 2

1

2 +

5

Skaraborgs....

1

i

i

i

3

i

i

1

—

4

4

1 + 1

1 + 1

i

1 + 1

1

1 +

4

Värmlands....

1

i

i

i

3

i

i

1

1

5

5

1 + 1

1 + 1

i

2 + 2

1

2 +

5

Örebro.......

1

i

i

i

3

i

i

1

—

4

4

0 + 1

1 + 1

i

2 + 1

1

2 +

3

Västmanlands.

1

i

i

i

2

i

i

—

—

3

4

1 + 1

1 + 1

i

1 + 1

1

1 +

2

Kopparbergs ..

1

i

i

i

—

3

i

i

1

1

5

5

1+1

1 + 1

i

2 + 1

1

2 +

6

Gävleborgs....

1

i

i

i

—

3

i

i

1

1

5

5

1 + 1

2 + 1

i

2 + 2

1

2 +

5

Västernorrlands

1

i

i

i

—

4

i

i

1

1

5

5

2 + 1

2 + 2

i

2 + 2

1

3 +

6

Jämtlands .. ..

1

i

i

i

2

i

i

1

—

4

4

0 + 1

1 + 1

i

1 + 1

11 +

3

Västerbottens .

1

i

i

i

—

3

i

i

1

1

4

B

1 + 1

1 + 1

i

1+2

12 +

4

Norrbottens .

1

i

i

i

1-

4

i

1

1

4

£

1 + 1

1 + 1

i

1 + 1

12 +

4

Tjänstemän å övergångsstat.

33 landskanslister .
19 landskontorist

Lönegrad
A 15
A 15

16

Statsutskottets utlåtande nr 225.

Tjänstemän å indragningsstat.

1 länsassessor .................................. A 27

1 länsnotarie, av första klass .................... A 24

1 länsbokhållare, av första klass .................. A 24;

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20:

Län

Löne-grad
Eo 28

Löne-

grad

Eo 27

Lönegrad
Eo 25

* Lönegrad
Eo 24

Lönegrad
Eo 21

Civil-

försvars-

direktör

Läns-

assessor

Taxerings-

revisor

Taxerings-

inspektör

Taxerings-

inspektör

| Stockholms........

1

i

i

1

_

i Uppsala ..........

1

i

i

—

1

Södermanlands ....

1

i

i

—

1

Östergötlands......

1

—

i

1

—

Jönköpings........

1

—

i

1

—

Kronobergs........

1

i

i

—

—

Kalmar............

1

—

i

1

—

Gotlands ..........

1

—

i

—

—

Blekinge ..........

1

i

i

—

—

Kristianstads ......

1

—

i

1

—

Malmöhus ........

1

i

i

1

1

Hallands ..........

1

i

i

—

1

Göteborgs och Bohus

1

i

i

1

1

Älvsborgs..........

1

—

i

1

—

Skaraborgs ........

1

—

i

1

—

Värmlands ........

1

—

i

1

—

Örebro............

1

—

i

1

—

Västmanlands......

1

i

i

—

1

Kopparbergs .......

1

—

i

1

—

Gävleborgs ........

1

—

i

1

—

Västernorrlands ....

1

i

i

1

—

Jämtlands .........

1

i

i

—

—

Västerbottens......

1

—

i

—

1

Norrbottens........

1

—

i

—

1

Anm. En ordinarie tjänst som länsassessor, en ordinarie tjänst som
länsnotarie, av första klass, och en ordinarie tjänst som länsbokhållare,
av första klass, torde hållas obesatta så länge innehavarna av motsvarande
å indragningsstat uppförda befattningar kvarstå i dessa.

b) godkänna följande avlöningsstat för länsstyrelserna, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Statsutskottets utlåtande nr 225-

17

Avlöningsstat.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

Avlöningar till landshövdingarna, förslagsvis
........................ kronor

Avlöningar till övriga tjänstemän å

ordinarie stat, förslagsvis.......... »

Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
förslagsvis .............. »

Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Ersättning till sak kunniga

för biträde
vid utredningar
m. m., förslagsvis
...... kronor 20 000

b. Ersättning till militärassistenter,

förslagsvis .... » 70 000 »

Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal ......................... »

Särskilda löneförmåner till ordinarie
tjänstemän (representationsbidrag till

landshövdingarna), förslagsvis...... »

Rörligt tillägg, förslagsvis .......... »

500 000
4 515 000
205 000

90 000
5 415 000

90 000
1 300 000

Summa förslagsanslag kronor 12 115 000;

c) till Länsstyrelserna: Avlöningar för budgetåret 1946/47
under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
12 115 000 kronor;

II. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

a) medgiva att i gällande personalförteckning för landsfiskalerna
m. fl. må upptagas en befattning som landsfiskal
å övergångsstat i lönegraden A 22;

b) godkänna följande avlöningsstat för landsfiskalerna m.
fl., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis .................... kronor 3 350 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 2 132 000

3. Arvoden lill landsfiskalselever m. fl. .. » 178 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 817 000

Summa kronor 6 477 300

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 225—226. 2

18

Statsutskottets utlåtande nr 225.

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning från Trollhättan, Karlskoga och

Askersunds städer................... kronor 17 300

Summa förslagsanslag kronor 6 460 000;

c) för budgetåret 1946/47 under femte huvudtiteln såsom
förslagsanslag anvisa

1) till Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar 6 460 000 kronor,

2) till Landsfiskalerna m. fl.: Omkostnader 1 794 000 kronor.

Stockholm den 18 juni 1946.

På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Bäckström, Karl Andersson,
Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Gillström, Näsström, Gustav Emil Andersson, Bosenberg,
Hesselbom och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Ward, Falla, Bergström, Rubbestad,
Andersson i Malmö, Mårtensson, Pettersson i Dahl, Viklund, Malmborg i Skövde,
Petterson i Degerfors och Birke.