Statsutskottets utlåtande nr 217.
31
Nr 217.
Ankom till riksdagens kansli den 18 juni 1946 kl. 1 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag
för budgetåret 1946/47 till teckning av ytterligare
aktier i aktiebolaget Ceaverken m. m.
(lia avd.)
I propositionen nr 303 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 24 maj 1946, föreslagit
riksdagen att
dels till Teckning av ytterligare aktier i aktiebolaget Ceaverken under
kapitalbudgeten, fonden för statens aktier, för budgetåret 1946/47 anvisa ett
investeringsanslag av 500 000 kronor,
dels av det bolaget ur fonden för låneunderstöd beviljade statslånet efterskänka
å lånet upplupen ränta ävensom ett kapitalbelopp av 83 500 kronor,
dels ock till Avskrivning av ett aktiebolaget Ceaverken meddelat statslån
under huvudtiteln avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster för
budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 83 500 kronor.
Aktiebolaget Ceaverken utgjorde ursprungligen ett enskilt företag. Med hänsyn
till angelägenheten av att under krigsåren säkerställa tillverkning inom
landet av röntgenfilm, röntgenpapper m. m. lämnades emellertid från statens
sida stöd åt bolaget i olika former. Bl. a. anvisades genom beslut av 1941
års riksdag (skr. nr 205) till Lån för tillverkning av röntgenfilm m. m. å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 å kapitalbudgeten under fonden
för låneunderstöd ett reservationsanslag av 600 000 kronor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts beslut den 9 maj 1941 utlämnades därefter av anslaget
ett belopp av 400 000 kronor såsom lån till bolaget. Beträffande användningen
av återstående del av anslaget förklarade Kungl. Maj:t sig framdeles vilja
meddela beslut. Emellertid har något beslut angående nämnda återstod sedermera
icke fattats, varför dispositionsrätten till anslaget förfallit.
På förslag av Kungl. Majit (prop. nr 261:1943) anvisade därefter 1943
års riksdag (skr. nr 343) ett anslag av 100 000 kronor till förvärv av bolagets
aktier. Samtidigt medgav riksdagen att bolaget tills vidare från och med den
15 maj 1942 befriades från skyldigheten att gälda ränta och amortering å
nyssnämnda statslån, vars kapitalbelopp då uppgick till 383 500 kronor. Aktierna
i bolaget förvärvades sedermera av staten. 1 enlighet med riksdagens
beslut (skr. nr 468: 19431 avskrevs i samband därmed i statens räkenskaper
värdet av aktierna.
32
Statsutskottets utlåtande nr 217.
För budgetåren 1943/44—1945/46 lämnades statligt stöd åt aktiebolaget
Ceaverken även i form av särskilda anslag till dels upprätthållande av bolagets
drift och dels vissa forskningsarbeten. För nästkommande budgetår har
emellertid anslag beviljats bolaget endast för sistnämnda ändamål (1946 års
statsverksprop. X H. T. p. 47; r. skr. nr 10 p. 40).
I sin petitaskrivelse år 1945 förklarade aktiebolaget Ceaverken, att bolaget
icke ansåge sig behöva något driftsanslag för budgetåret 1946/47. Däremot
hemställde bolaget i skrivelsen, förutom om anslag för fortsatta forskningsarbeten,
bl. a. även örn ett anslag för bestridande av kostnaden för viss utredning
rörande utvidgning av bolagets anläggningar m. m. Vid anmälan av
statsverkspropositionen uttalade departementschefen beträffande sistnämnda
anslag bl. a. att de talrika problem som uppdragits i bolagets hemställan
vore av så komplicerad natur, att de icke kunde avgöras utan en närmare
utredning. I främsta rummet borde förutsättningarna för en fortsatt drift
klarläggas. En dylik utredning borde försiggå i tre etapper. I den första etappen
borde utredas omfattningen av beredskapsbehovet för militära ändamål
samt andra sjukvårdsändamål än militära såväl vad beträffar arten av
produkterna som kvantiteterna. Härvid borde hänsyn tagas till möjligheterna
för lagring respektive produktion inom landet av råvaror och halvfabrikat.
Vidare borde förutsättningarna för avsättning av bolagets produkter i fredstid
undersökas. Beroende på resultatet av dessa undersökningar kunde olika
alternativ uppställas för fabrikens kapacitet, varefter i den andra etappen
borde upptagas de för anläggningarna nödvändiga tekniska och ekonomiska
utredningarna. Härefter skulle som tredje och sista etapp komma bedömningen
av företagets räntabilitet och beräkning av de eventuella kostnader
som en beredskap på detta område kunde komma att medföra. I samband
därmed och under förutsättning att utredningarna gåve till resultat att bolaget
borde fortsätta sin verksamhet, borde en finansiell rekonstruktion av bolaget
företagas. Under hänvisning till att första etappen av den av departementschefen
skisserade utredningen redan påbörjats inom handelsdepartementet
samt att resultatet därav borde inväntas, innan den av bolaget ifrågasatta
utredningen verkställdes, förklarade sig departementschefen icke då
kunna förorda det av bolaget begärda anslaget för utredningskostnader.
Nyssnämnda inom handelsdepartementet igångsatta utredningsarbete har
sedermera slutförts. Arbetet, som skett i samråd med ledningen för aktiebolaget
Ceaverken och olika myndigheter, har avsett att utröna landets fredsoch
krigsbehov av ljuskänsligt fotografiskt material. Med ledning av denna
utredning har försvarets fabriksstyrelse efter samråd med representanter
för bolaget företagit preliminära beräkningar av de ungefärliga kostnaderna
för utökande av bolagets produktionskapacitet till betryggande försvarsberedskap.
Vid dessa beräkningar, som i viss mån kunna anses motsvara
andra etappen i det nyss berörda utredningsprogrammet, har hänsyn tagits
till olika alternativ beträffande anläggningarna. Fabriksstyrelsen har sålunda
beräknat kostnaderna dels för en helt ny anläggning, nedsprängd
i berg, och dels för den nuvarande fabrikens komplettering med en skidfabrik,
varvid graden av dennas färdigställande varierat.
Statsutskottets utlåtande nr 217.
33
Ordföranden i styrelsen för aktiebolaget Ceaverken, civilingenjören Rolf
Steenholf, och verkställande direktören i bolaget, Lars Högström, lia därefter
verkställt vissa undersökningar, som närmast falla inom ramen för den
tredje av förut angivna utredningsetapper. Dessa undersökningar ha avsett
räntabiliteten av bolagets rörelse under fredsförhållanden ävensom åtgärder,
som kunna anses erforderliga med hänsyn till bolagets nuvarande situation.
Resultatet av undersökningarna föreligger i två den 19 och den 27 mars 1946
dagtecknade promemorior. Sammanfattningsvis bar däri anförts följande.
Bolagets ledning har under krigsåren sett som sin primära uppgift att tillhandahålla
sjukhusen och de militära förvaltningarna visst ljuskänsligt material.
Denna uppgift synes numera, sedan importmöjligheter ånyo börjat
yppa sig, vara i huvudsak fullgjord. Därest statsmakterna anse, att betryggande
försvarsberedskap på ifrågavarande område, som upprepade gånger
krävts av berörda militära och civila myndigheter, och varom riksdagen uttalat
sin förhoppning vid beviljandet av statslån till bolaget, nu bör komma
till stånd, torde det vara av största betydelse, att bolaget fortsättningsvis
bedriver sin rörelse. Iståndsättandet av en planerad eller delvis uppbyggd
försvarsberedskapsanläggning torde nämligen, med den egenartade och ömtåliga
fabrikation, det här gäller, endast kunna baseras på en i verksamhet
befintlig rörelse med dess kadrer av specialister och tränad personal. Sak
samma gäller för den händelse avgörandet av frågan om en försvarsberedskapsanläggning
anses böra uppskjutas. Genom bolagets fortsatta verksamhet
under mellantiden skulle i detta fall de tekniska möjligheterna bevaras
och förstärkas^ att framdeles genom utbyggnad av bolagets anläggning förskaffa
landet åsyftad försvarsberedskap.
Förutsättningen för fortsatt verksamhet under nu inträdda fredsförhållanden
synes emellertid vara, att bolaget dels erhåller tekniska möjligheter
att väsentligt vidga sitt produktionsprogram, dels beredes vissa lättnader i
ekonomiskt avseende.
Utredningsmännen vilja icke underlåta att påtala risken för ekonomiska
förluster vid fortsatt drift, därest bolaget icke skulle kunna hävda sig mot
utländsk konkurrens. När utredningsmännen likväl räkna med att möjligheter
föreligga på basis av företagets under åren samlade erfarenheter att
uppbygga en bärkraftig, inhemsk fotokemisk industri, är denna uppfattning
grundad på följande förhållanden. Företaget kan numera framställa produkter,
som den svenska marknaden är i stort och stigande behov av. Sedan
under krigsåren utomordentligt besvärande tekniska problem blivit lösta,
är vidare bolagets produkter av konkurrenskraftig kvalitet. Slutligen synes
bolaget vid en omsättning, som icke torde ligga utom möjligheternas gräns
att uppnå, i stånd att marknadsföra dessa produkter till konkurrenskraftiga
priser.
Styrelsen för aktiebolaget Ceaverken har därefter i skrivelser den 29 mars
och den 8 april 1946 framlagt förslag örn utbyggnad av bolagets nuvarande
anläggning och örn finansiell rekonstruktion av bolaget.
I skrivelsen den 29 mars 1946 har styrelsen uttalat, att den inom handelsdepartementet
verkställda utredningen rörande behovet av ljuskänsligt fotografiskt
material utvisade, att kapaciteten hos bolagets fabrik måste högst
väsentligt utökas för att beredskapsbehovet skulle fyllas. Vidare framginge
av de kostnadsberäkningar, som utförts av försvarets fabriksstyrelse, att betydande
investeringar skulle bliva ofrånkomliga för att en sådan utökad
lii hang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 215—217.
3
34
Statsutskottets utlåtande nr 217.
kapacitet skulle kunna ernås. Bolagsstyrelsen förutsatte med hänsyn till ovissheten
beträffande bolagets avsättningsmöjligheter att i varje fall under en
tid framåt avsättning knappast kunde erhållas för bolagets produkter utöver
vad kapaciteten vid den nuvarande fabriken medgåve. Med hänsyn härtill
torde, örn fabriken utökades till full beredskapskapacitet, det för detta ändamål
erforderliga kapitaltillskottet knappast, i varje fall under den närmaste
tiden, komma att bliva räntabelt. Det torde icke ankomma på styrelsen
att göra något uttalande i frågan huruvida ur beredskapssynpunkt en
utbyggnad av kapaciteten trots detta borde äga rum. Om en utvidgning skulle
beslutas, ville styrelsen emellertid framhålla angelägenheten av att beredskapsfabriken
förlädes till bergrum.
Styrelsen har i fortsättningen framhållit, att sedan styrelsens petitaskrivelse
för nästkommande budgetår avlåtits, vissa förhållanden inträftat, vilka
i hög grad komme att påverka driftsresultatet. Hittills hade bolagets fabrik
så gott som helt och hållet varit inriktad på tillverkning av röntgenfilm och
röntgenpapper. Marknadspriset på röntgenfilm hade, trots att under kriget
betydande höjningar av råvarupriserna ägt rum, den 1 januari 1946 sänkts
med 20 procent. Då brist för närvarande rådde på röntgenrör, och sådana
rör bleve föremål för större förslitning vid användning av röntgenpapper än
vid användning av röntgenfilm, hade fredsförbrukningen inom landet av
röntgenpapper avsevärt minskats. Med hänsyn härtill syntes de närmaste
framtidsutsikterna för bolagets verksamhet mera ovissa än vad styrelsen
förutsatt i sin petilaskrivelse. Styrelsen vore numera tveksam huruvida rörelsen
under innevarande räkenskapsår kunde drivas utan förlust.
I fortsättningen har styrelsen berört de undersökningar, som verkställts av
styrelsens ordförande och verkställande direktören i bolaget och för vilkas
resultat redogörelse lämnats i förut angivna båda promemorior. Styrelsen har
därvid framhållit att den prissänkning på röntgenfilm, som styrelsen omnämnt
i det föregående, beaktats i kalkylerna. Vidare har styrelsen påpekat,
att medan marknadspriserna varit föremål för ytterst obetydliga förändringar
sedan tiden före kriget, råvarupriserna och arbetslönerna under kriget
högst väsentligt stegrats.
Styrelsen har i skrivelsen den 29 mars 1946 vidare uttalat, att bolaget lill
följd av det utökade och delvis för civil marknad omlagda fabrikationsprogrammet
vore i trängande behov av utökning av sina lokaler, främst utrymmen
för laboratorie- och lagerändamål. Den nuvarande lokalbristen hade
medfört stora svårigheter i arbetet. Med hänsyn härtill och då den ifrågasatta
omställningen till andra tillverkningar förutsatte nya forskningsarbeten
med därmed följande krav på ökade utrymmen ävensom ytterligare behov
av lagerlokaler, funne styrelsen det nödvändigt att, örn rörelsen över huvud
skulle kunna bedrivas under någon tid framåt, en viss tillbyggnad komme
till stånd. Kostnaderna härför hade beräknats till omkring 175 000 kronor.
Enligt den förut angivna promemorian den 19 mars 1946, upprättad av
styrelsens ordförande och bolagets verkställande direktör, fördelar sig nämnda
belopp med 130 000 kronor på byggnadsarbeten och 45 000 kronor på
komplettering och anskaffning av instrument- och maskinutrustning.
Statsutskottets utlåtande nr 217.
35
I fråga om bolagets finansiella ställning har styrelsen i skrivelsen den 29
mars 1946 anfört bl. a. följande.
Med nuvarande aktiekapital å 100 000 kronor har bolaget mycket begränsade
möjligheter att från år till annat balansera eventuella förluster på rörelsen.
Hittills har förlusttäckningen skett genom att för varje år å riksstaten
uppförts ett reservationsanslag för ändamålet. Så kan naturligen ske även
i fortsättningen men då det såsom framgår av det föregående icke låter sig
göra att med någon grad av sannolikhet bedöma driftsresultatet i förväg,
måste i så fall anslaget givas förslagsanslags natur, varigenom ett överskridande
av anslagsbeloppet möjliggöres. För alt eliminera dessa svårigheter
kan även tänkas en finansiell rekonstruktion av bolaget. Styrelsen vill framhålla
önskvärdheten av att om möjligt någon avskrivning av bolagets skulder
äger rum, i första hand då den ränta å statsskulden, från vars gäldande
bolaget tills vidare är befriat. Härigenom skulle en välbehövlig sanering av
balansräkningen äga rum.
I anslutning härtill har styrelsen uttalat, att styrelsen förutsatte att örn
bolagets rörelse skulle fortsättas, medel även efter budgetåret 1946/47 under
den tid verksamheten varade ställdes till förfogande för forskningsändamål
i ungefär samma omfattning som hittills.
I skrivelsen den 8 april 1946 har styrelsen framlagt preciserat förslag till
finansiell rekonstruktion av bolaget och för ändamålet hemställt om anslag
å sammanlagt 583 500 kronor. Styrelsen har i skrivelsen beträffande bolagets
ställning den 31 december 1945 hänvisat till styrelsens vid skrivelsen
fogade preliminära förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning och
balansräkning. Beträffande det närmare innehållet i dessa handlingar torde
få hänvisas till propositionen (s. 6—8).
I sistnämnda skrivelse den 8 april 1946 har styrelsen därefter anfört
följande.
Syftemålet med rekonstruktionen av bolaget är dels att genom ökning av
aktiekapitalet möjliggöra för bolaget att delvis inlösa statens reverslån samt
tillföra bolaget likvida medel, dels ock att avskriva resterande del av reverslånet.
Förslaget avser följande åtgärder.
Aktiekapitalet ökas genom nyteckning från nuvarande kr. 100 000 till kr.
600 000. Av härför erforderliga kr. 500 000 inbetalas kr. 300 000 å statslånet
medan av resterande kr. 200 000 kr. 175 000 skulle användas till viss utbyggnad
av den nuvarande fabriken och kr. 25 000 tillföras i likvida medel.
Återstoden av reverslånet, kr. 83 500, efterskänkes och avskrivning å kontot
Tillverkningsrättigheter företages med motsvarande belopp.
För genomförande av ovan föreslagna finansiella rekonstruktion skulle
sammanfattningsvis erfordras följande anslag av statsmedel under budget
-
året 1946/47.
För nyteckning av aktier .............................. kronor 500 000
För bortskrivning av resterande skuld till statsverket .... _»_83 500
Kronor 583 500.
Styrelsen har vidare uttalat, alt diirest en ränleskuld skulle anses föreligga,
densamma borde bortskrivas i sammanhang med bolagets finansiella
rekonstruktion.
36
Statsutskottets utlåtande nr 217.
Efter att hava lämnat en redogörelse för innehållet i de i ärendet avgivna
remissutlåtandena (s. 9—13 i propositionen), har departementschefen för
egen del anfört följande.
Innan jag närmare redogör för min granskning av styrelsens förslag, vill
jag i korthet erinra örn aktiebolaget Ceaverkens utveckling. Såsom framgår av
det föregående har statens intresse i företaget varit helt och hållet dikterat
av beredskapsskäl. Fabriksmässig tillverkning av röntgenfilm, röntgenpapper
och annat fotografiskt papper har icke tidigare förekommit i vårt land. Bolaget
har därför i stor utsträckning måst experimentera sig fram till godtagbara
kvaliteter. Ledningen har arbetat intensivt på att förbättra kvaliteten hos sina
produkter. Bolagets verkställande direktör har under hand meddelat, att bolaget
i kvalitetshänseende nu nått så långt att den under 1946 tillverkade röntgenfilmen
vore jämställd med flera av de ledande utländska fabrikaten. Beträffande
röntgenpapperet förelåge enstämmiga uttalanden örn att dess kvalitet
vore fullt tillfredsställande och väl kunde mäta sig med kvaliteten hos
utländska fabrikat. Kvaliteten hos bolagets elektrokardiografpapper ansåges
på fackmannahåll vara högre än hos motsvarande utländska fabrikat. Vad
anginge övrigt fotografiskt papper för tekniska och vetenskapliga ändamål,
såsom dokument-, förstorings-, kontakt-, kopierings- och oscillografpapper,
hade även dessa sorter i kvalitetshänseende kunnat väl hävda sig på den
svenska marknaden.
Bolagets tillverkning har under de gångna krisåren varit av mycket stor
betydelse för landets försörjning med ljuskänsligt material. Åtskilliga av remissmyndigheterna
lia understrukit vikten ur beredskapssynpunkt av att i
fortsättningen bibehålla en inhemsk fabrikation av de produkter bolaget
framställer. För ett bibehållande av fabrikationen sorn en beredskap talar
också den omständigheten, att enligt senaste erfarenheter råvara problemet
ligger väsentligt gynnsammare till än som tidigare antagits. Av de utredningar,
som företagits inom handelsdepartementet, framgår att bolagets nuvarande
kapacitet är otillräcklig för att fylla landets totala behov av ljuskänsligt
material under en avspärrning. Omfattande investeringar skulle därför bliva
nödvändiga. Emellertid har bolagets styrelse framhållit, att det knappast skulle
vara möjligt att under fredstid eller i varje fall under den närmaste tiden
förränta det kapital, som skulle erfordras för en anläggning med full beredskapskapacitet.
I följd därav anser jag alt frågan om en sådan anläggning
icke bör tagas upp innan tillfälle lämnats bolaget att pröva sin konkurrensförmåga
under fria marknadsförhållanden. Frågan synes för övrigt icke böra
lösas isolerat utan i samband med en allsidig prövning av våra industriella
och ekonomiska försvarsberedskapsproblem i allmänhet.
Av den nyss lämnade redogörelsen för kvaliteten hos bolagets produkter
torde den slutsatsen kunna dragas att bolaget har vissa förutsättningar att
under fredsförhållanden hävda sig i konkurrens med utländska företag. Det
synes därför vara motiverat att lämna bolaget den prövotid på två år, som
styrelsen föreslagit i sin framställning. Därvid måste emellertid de villkoren
uppställas att bolagets försäljning i fortsättningen sker efter rent kommersiella
principer och att de avtal, som möjligen kunna träffas med större avnämare
och varom medicinalstyrelsens materielnämnd talat i sitt yttrande, icke
giva bolaget en monopolställning på marknaden. Vidare anser jag det vara
lämpligt att bolaget knyter förbindelser med utländska företag, i den mån
detta kan anses affärsmässigt betingat och beredskapsintressena därigenom
icke bli eftersatta.
Förutsättning för att bolaget skall kunna fortsätta sin verksamhet är att
bolagets lokaler utvidgas och dess maskinutrustning kompletteras. Kostnader
-
Statsutskottets utlåtande nr 217.
37
na härför lia beräknats till 175 000 kronor. Investeringen torde vara nödvändig
och jag förordar därför densamma. Styrelsen har i anslutning till
framställningen örn anslag för investeringen jämväl uttalat, att styrelsen
föutsatte att medel för bolagets forskningsarbete även i fortsättningen konnne
att beviljas. Härtill vill jag i detta sammanhang endast anmärka, att det är
av stor betydelse att det pågående forskningsarbetet på förevarande område
fortsättes åtminstone så länge slutlig ståndpunkt icke tagits till bolagets framtid
ur beredskapssynpunkt.
Starka skäl tala för att en finansiell rekonstruktion av bolagets ställning
företages i samband med den ifrågasatta utvidgningen av bolagets anläggningar.
Såsom framgår av det tidigare anförda utgör kapitalbeloppet av bolagets
statslån 383 500 kronor. Från statskontoret har inhämtats att den
oguldna räntan å lånet den 30 juni 1916 beräknas uppgå till 78 990 kronor
35 öre. Enligt styrelsens förslag bör rekonstruktionen genomföras så att aktiekapitalet
ökas från 100 000 kronor till 600 000 kronor genom att dels 300 000
kronor av bolagets statslån omvandlas till aktiekapital och dels nytt kapital
a 200 000 kronor tillföres bolaget. Av sistnämnda belopp avser styrelsen att
använda 175 000 kronor till utvidgningen av anläggningarna och kompletteringen
av maskinutrustningen samt återstoden, 25 000 kronor, till förbättring
av bolagets likviditetsställning. Vidare föreslår styrelsen att resterande del av
statslånets kapitalbelopp eller 83 500 kronor efterskänkes. Det därigenom
frigjorda beloppet ämnar styrelsen använda till avskrivningar å posten
»Tillverkningsrättigheter» i bolagets räkenskaper. Slutligen hemställer styrelsen
att därest en ränteskuld till staten skulle anses föreligga, skulden måtte
avskrivas.
I detta sammanhang må erinras om att statens industrikommission i den
framställning, som låg till grund för statsmakternas beslut om övertagande
av aktierna i bolaget (se prop. nr 261:1943), uttalade att det syntes vara
nödvändigt, att om bolagsformen bibeliölles för företaget aktiekapitalet utökades
exempelvis genom statslånets omvandling eller att i varje fall en
sanering av bolagets balansräkning snarast ägde rum. Dåvarande departementschefen
förklarade vid anmälan av ärendet i statsrådet, att frågan örn
avskrivning å låneanslaget lämpligen borde upptagas först i samband med
en slutlig reglering av statens investeringar med anledning av de då rådande
krisförhållandena.
Bolagets nuvarande aktiekapital torde i förhållande till bolagets omsättning
och det främmande kapitalet i rörelsen vara alltför litet. Styrelsen har
i sin framställning påtalat svårigheterna att till följd av det begränsade
aktiekapitalet balansera förluster från ett år till annat. Såsom nyss anförts
förordar jag styrelsens förslag örn nyinvestering å 175 000 kronor. Jag ansluter
mig även till förslaget att bolaget därutöver tillföres nytt kapital å
25 000 kronor till förbättring av bolagets likviditetsställning. Detta nya kapital
å sammanlagt 200 000 kronor bör lämpligen ställas till bolagets förfogande
genom aktieteckning. Även efter en sådan nyteckning synes emellertid aktiekapitalet
bliva alltför litet, särskilt med hänsyn till att viss risk föreligger
för förluster å rörelsen under övergången till 1''redsproduktion. På grund
härav anser jag mig böra biträda styrelsens förslag, alt 300 000 kronor av
statslånets kapitalbelopp omvandlas till aktiekapital. Vidare förordar jag att
återstoden av nämnda kapitalbelopp, 83 500 kronor, efterskänkes. Jag förutsätter
därvid att beloppet användes pä sätt styrelsen angivit i sin framställning,
nämligen lill avskrivningar å posten »Tillverkningsrättigheter».
Vad slutligen angår styrelsens hemställan alt ogulden ränta å statslånel
skall efterskänkas må anmärkas, att då statsmakterna år 1943 meddelade
beslut örn räntebefrielse lills vidare, avsikten knappast kan lia varit, ali
38
Statsutskottets utlåtande nr 217.
betalning sedermera skulle utkrävas av bolaget. Orsaken till nämnda beslut
torde lia varit, att vid den tidpunkten ställning icke kunde tagas till frågan
huruvida en sanering av bolagets finanser lämpligast skulle ske genom omvandling
av statslånet till aktiekapital eller genom efterskänkande av lånet.
Räntebelrielsen liksom befrielsen för bolaget från att lills vidare erlägga
amorteringar har sålunda varit avsedd som en temporär lösning av denna
fråga. Därest nu beslut fattas örn att statslånets kapitalbelopp delvis omvandlas
till aktiekapital och delvis efterskänkes, torde i samband därmed även
bolagets ränteskuld böra avskrivas.
Utskottet. Såsom i ärendet framhållits lia statens intressen i aktiebolaget Ceaverkens
hittillsvarande verksamhet varit helt och hållet dikterade av beredskapsskäl.
I den nu föreliggande propositionen har till behandling upptagits spörsmålet
örn bolagets fortsatta verksamhet. Utskottet är ense nied departementschefen
om att en utbyggnad av bolaget till full beredskapskapacitet icke nu bör
ifrågakomma. Enligt utskottets mening bör ställning härtill tagas i samband
med liknande beredskapsfrågor i övrigt.
Vid sidan av ett omfattande experiments- och forskningsarbete har bolaget
hittills uppnått ett betydande tillverkningsresultat och dess produkter torde
enligt uttalanden från fackmannahåll i stort sett kunna mäta sig nied
motsvarande utländska fabrikat. Det finnes alltså enligt utskottets mening
anledning till antagande, att bolaget bär vissa förutsättningar att även under
fria marknadsförhållanden kunna hävda sig i konkurrens med utländska
företag. Det synes utskottet därför värdefullt, att bolaget beredes möjlighet
att fortsätta sin verksamhet under någon tid, varvid erfarenheter under fredsförhållanden
komma att vinnas till stöd för ett senare bedömande av driften
i fortsättningen. Ej minst nied hänsyn till företagets värde ur heredskapssynpunkt
måste det anses önskvärt, att denna möjlighet beredes bolaget. Utskottet
delar departementschefens mening, att såsom villkor härför måste
uppställas, att bolagets försäljning i fortsättningen sker efter rent kommersiella
principer och att de avtal, som möjligen kunna träffas med större avnämare,
icke giva bolaget en monopolställning på marknaden.
Verkställd utredning har givit vid handen, att förutsättningen för att bolaget
skall under de ändrade betingelserna kunna fortsätta sin verksamhet är,
att bolagets lokaler utvidgas och dess maskinutrustning kompletteras, varjämte
en finansiell rekonstruktion av bolagets ställning bör vidtagas. Utskottet
har funnit sig böra tillstyrka, att denna rekonstruktion genomföres i enlighet
med Kungl. Maj:ts föreliggande förslag. Utskottet förordar därför, att
aktiekapitalet ökas från 100 000 kronor till 600 000 kronor genom att dels
300 000 kronor av bolagets statslån omvandlas till aktiekapital och dels nytt
kapital å 200 000 kronor genom aktieteckning tillföres bolaget. Av sistnämnda
belopp äro 175 000 kronor avsedda att användas till förenämnda utvidgning
av anläggningarna och komplettering av maskinutrustningen samt återstoden
till förbättring av bolagets likviditetsställning. Vidare vill utskottet
tillstyrka, att resterande del av statslånets kapitalbelopp eller 83 500 kronor
ävensom å nämnda lån upplupen ränta efterskänkas.
Utskottet hemställer,
Statsutskottets utlåtande nr 217.
39
att riksdagen må
a) till Teckning av ytterligare aktier i aktiebolaget Ceaverken
för budgetåret 1946/47 under fonden för statens aktier
anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor;
b) av det bolaget ur fonden för låneunderstöd beviljade
statslånet efterskänka å lånet upplupen ränta ävensom ett
kapitalbelopp av 83 500 kronor;
c) till Avskrivning av ett aktiebolaget Ceaverken meddelat
statslån för budgetåret 1946/47 under huvudtiteln avskrivning
av oreglerade kapitalmedelsförluster anvisa ett anslag
av 83 500 kronor.
Stockholm den 18 juni 1946.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtande! nr 215.