Statsutskottets utlåtande nr 212.
1
Nr 212.
Ankom till riksdagens kansli den 18 juni 1946 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
nybyggnad för vissa militära institutioner i
Stockholm.
(l:a avd.)
I propositionen nr 91 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 15 februari 1946,
föreslagit riksdagen att dels till Nybyggnad för vissa militära institutioner i
Stockholm under försvarets fastighetsfond, arméns delfond, för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 4 250 000 kronor, dels ock medgiva,
att för bestridande av i berörda statsrådsprotokoll angiven delkostnad för
ifrågavarande nybyggnad må anlitas det i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten:
Bil. 3) under nämnda fond och delfond för budgetåret 1946/47
äskade investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten m. m.
Under de senaste åren ha betydande svårigheter förelegat att tillgodose lokalbehovet
för de till Stockholm förlagda militära förvaltnings- och stabsorganen.
För förvaltningsorganens del ha åtgärder vidtagits för behovets tillgodoseende
på längre sikt genom uppförande av nya förvaltningsbyggnader å Ladugårdsgärde.
För stabsorganens del ha hittills tillgängliga utrymmen i statliga byggnader
icke varit tillräckliga; omfattande förhyrningar av kontors- och bostadslägenheter
ha måst ske. Till en del ha dessa förhyrningar varit en följd av
den ari svällning av verksamheten som betingats av beredskapsförhållandena,
till en del ha de motiverats av den utökade organisation som 1942 års försvarsbeslut
inneburit. Härtill kommer att vissa av försvarsstabens fotoanstalt
nu inom militärstabsbyggnaden i Stockholm utnyttjade lokaler befunnits ur
olika synpunkter otillfredsställande samt att behov uppstått att bereda lokaler
för ett för försvaret gemensamt, till Stockholm förlagt centralt bok- och
blankettförråd, vilket enligt riksdagens beslut skall inrättas i rationaliseringssyfte.
Under år 1943 anmäldes behov av omfattande och kostnadskrävande iståndsättningsarbeten
å de kasernetablissement som utnyttjades av Svea livgarde
och Stockholms luftvärnsregemente. Då enligt statsmakternas beslut det
förra förbandet inom en snar framtid skulle utflytta till Järvafältet och även
frågan örn utflyttande av luftvärnsregementet från Stockholm var aktuell
fann dåvarande departementschefen vid bedömandet av ändamålsenligheten
av berörda förslag till iståndsättningsarbeten nödvändigt taga under över
Bihang
till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 212—214.
1194 46
2
Statsutskottets utlåtande nr 212.
vägande frågan om det framtida utnyttjandet av etablissementen. Tanken
låg då nära till hands att för tillgodoseende av det lokalbehov, som enligt
vad nyss anförts förelåg, utnyttja det utrymme, som frigjordes efter beslutad
eller ifrågasatt utflyttning av förenämnda truppförband. Av arméns fortifikationsförvaltning
i sådant hänseende verkställd utredning visade, att förutsättningar
förelågo att efter erforderliga örn- och tillbyggnader samt iståndsättningsarbeten
använda det av Svea livgarde disponerade etablissementet
för dessa ändamål. Uti proposition i ämnet till 1944 års riksdag (1944: 174)
förordades också i princip, att Svea livgardes etablissement skulle efter erforderliga
ombyggnadsarbeten utnyttjas för tillgodoseendet av ifrågakommande
militära lokalbehov och att det av luftvärnsregementet disponerade
etablissementet skulle, därest förbandet bomme att erhålla lokaler utom Stockholm,
frigöras för civila ändamål. Riksdagen fann (skrivelse nr 383) icke anledning
till erinran häremot.
Av berörda proposition framgår, att departementschefen fann det möjligt
att vid detta tillfälle taga ställning till frågan örn detaljdispositionen av Svea
livgardes etablissement endast såtillvida, att han förordade anvisande av medel
för iordningställande av lokaler för försvarsstabens fotoanstalt och det centrala
bok- och blankettförrådet. Härjämte förordade han, att medel skulle anvisas
för vissa iståndsättningsarbeten å ifrågavarande etablissement; han
förutsatte emellertid att dessa arbeten skulle så utföras, att de bomme till
nytta för framtiden. Med bifall till Kungl. Maj:ts i berörda proposition framlagda
förslag medgav riksdagen, att av vederbörligt inom 1942 års försvarsbeslut
anvisat kvotanslag till byggnadsarbeten finge disponeras dels 415 000
kronor för iordningställande av lokaler för försvarsstabens fotoanstalt samt
centralt bok- och blankettförråd, dels ock 600 000 kronor för erforderliga
iståndsättningsarbeten å etablissementen. Riksdagen uttalade emellertid, att
det vore önskvärt, att frågan örn det framtida utnyttjandet av Svea livgardes
etablissement örn möjligt i dess helhet underställdes riksdagen.
Kostnaderna för iordningställande av avsedda lokaler för fotoanstalten och
bok- och blankettförrådet hava visat sig bliva högre än för ändamålet räknats
med vid anmälan av propositionen 1944: 174. Med hänsyn härtill och
med beaktande jämväl av riksdagens uttalande örn angelägenheten av att en
generalplan utarbetas rörande det framtida utnyttjandet av Svea livgardes
etablissement har föredragande statsrådet föranstaltat örn ytterligare utredning
i syfte att dels minska de angivna kostnaderna dels klarlägga frågan örn
utnyttjandet av återstående lokalutrymmen inom etablissementet. Den utredning
som i dessa hänseenden numera föreligger (se prop., s. 3—8) har
synts statsrådet möjliggöra en god överblick över dessa lokalfrågor.
Det i propositionen 1944: 174 framlagda och av riksdagen utan erinran
lämnade förslaget innebar i princip, att förutvarande Göta livgardes etablissement
(av etablissementet disponerat markområde) efter Stockholms
luftvärnsregementes utflyttning från huvudstaden icke längre skulle utnyttjas
för militära ändamål. Härutinnan har nu icke ifrågasatts någon ändring.
Sedan av statsmakterna numera beslutad utflyttning av regementet till ett
Statsutskottets utlåtande nr 212.
3
i trakten av Norrtälje iordningställt etablissement genomförts, böra således,
framhåller statsrådet, de av förbandet nu disponerade områdena för framtiden
utnyttjas för civila behov.
I fråga örn utnyttjandet av Svea livgardes etablissement åter syntes
statsrådet den numera föreliggande utredningen giva anledning till förnyade
överväganden jämväl rörande principerna för etablissementets framtida utnyttjande.
Utgångspunkten för det år 1944 fattade principbeslutet var det trängande
lokalbehovet inom huvudstaden för vissa militära staber och institutioner.
Beträffande frågan huruvida förändringar med avseende å detta behov numera
inträtt och örn av denna anledning grunderna för berörda beslut kunna
sägas vara undanryckta har statsrådet framhållit följande.
Riksdagen har fattat beslut örn uppförande av nybyggnader för de militära
högskolorna och för krigsarkivet. Förstnämnda byggnad har, med hänsyn
till pågående utredning rörande skolornas organisation, ännu icke igångsatts;
medel för dess påbörjande ha emellertid anvisats av riksdagen. Den
för krigsarkivet avsedda nybyggnaden åter har nyligen påbörjats. Högskolorna
och vissa delar av krigsarkivet äro för närvarande inrymda i militärstabsbyggnaden
å Östermalm. Genom utflyttningen av dessa institutioner
och försvarsstabens fotoanstalt kunna vissa utrymmen inom militärstabsbyggnaden
frigöras för andra ändamål. Den utredning rörande utnyttjandet
av dessa utrymmen som chefen för försvarsstaben verkställt visar, att det
frigjorda utrymmet erfordras för beredande av lokaler för de delar av försvarsstaben
och arméledningen — enligt fredsorganisation — som nu äro
förlagda annorstädes i huvudstaden men som av organisatoriska skäl och även
i syfte att avveckla i allmänna marknaden verkställda förhyrningar böra inrymmas
i miiitärstabsbyggnaden. Berörda utflyttningar giva däremot icke utrymme
för vissa andra staber (institutioner), för vilka lokaler nu förhyras. Jag
syftar här närmast på fjärde militärbefäls stab en, kommendantsstaben i Stockholm
och centrala värnpliktsbyrån, för vilka även i fredstid erfordras betydande
utrymmen. Angelägenheten att avveckla dessa förhyrningar, vilka
draga avsevärda kostnader — i februari 1945 inemot 125 000 kronor för år
— kvarstår således.
Vid anmälan av propositionen 1944: 174 fann jag en koncentration av
arméns officersskolor med förläggning till Svea livgardes etablissement erbjuda
beaktansvärda fördelar, varför jag förordade åtgärder i sådan riktning.
Enligt de för dessa skolor preliminärt uppgjorda planerna skulle artilleri-,
luftvärns- och ingenjörskolorna, som nu äro anslutna till artilleri- och ingenjörhögskolan,
inrymmas i en ny militär högskolebyggnad, medan infanteri-,
kavalleri- och pansarofficersskolorna skulle förläggas i anslutning till krigsskolan
på Karlberg samt trängofficersskolan kvarbliva i Skövde. Svårigheten
att för det dåvarande bedöma i vad mån Karlbergs slott komme att
bliva rationellt utnyttjat vid en förläggning av nämnda officersskolor till
Svea livgardes etablissement föranledde mig att förorda en överarbetning av
projektet örn centralisering av officersskolorna. Ytterligare överväganden
rörande utnyttjandet av Karlbergs slott ha numera ägt rum. Det har därvid
visat sig vara lämpligt att fullfölja de i propositionen 1944: 174 angivna planerna.
Vid sådant förhållande finnér jag mig böra räkna med att nämnda
skolor i huvudsak förläggas till Svea livgardes etablissement.
Behovet av nya lokaler för försvarsstabens fotoanstalt och för centralt
bok- och blankettförråd kvarstår oförändrat. Härjämte har behov befunnits
4
Statsutskottets utlåtande nr 212.
föreligga av lokaler för östra flygbasområdesstaben. Denna stab hade ursprungligen
avsetts skola inrymmas i flygvapnets ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde.
Emellertid har det visat sig, att plats inom byggnaden icke finnes för
staben.
Av vad nu sagts torde framgå, att det lokalbehov som inom den närmaste
framtiden blir aktuellt — antingen för att frigöra förhyrda lokaler, för att
täcka nytillkommet behov eller för att ersätta mindre ändamålsenliga lokaler
— såvitt nu kan bedömas snarast överstiger vad som vid tidpunkten för
framläggandet av propositionen 1944:174 beräknades föreligga. Återstår då att
belysa i vad mån lokaler därefter blivit tillgängliga, som kunna tänkas ifrågakomma
som alternativ till den i berörda proposition angivna lösningen.
Först må då erinras, att 1945 års riksdag anvisat medel för fortsatt tillbyggnad
av den militära administrationsbyggnaden å Ladugårdsgärde, vilken tillbyggnad
är avsedd för försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsförvaltning och
arméförvaltningens tygavdelning. Genom ianspråktagande av denna tillbyggnad
beräknas frigöras — förutom åtskilliga förhyrda lokaler -— ämbetsbyggnaden
vid Jakobsgatan 30 i huvudstaden örn sammanlagt 3 500 kvadratmeter
nettoyta. Tänkbart vore att tillgodose förut berört lokalbehov genom
att utnyttja sistnämnda ämbetsbyggnad. Emellertid måste till en början beaktas,
att byggnaden icke förslår för tillgodoseende av alla de aktuella lokalbehoven.
Vidare må framhållas att den centralisering av de militära organen
till övre Östermalm-Ladugårdsgärde, som ett fullföljande av projektet örn
ianspråktagande av Svea livgardes etablissement skulle innebära, icke ernås
vid en förläggning av vissa av här ifrågavarande organ till centrum av staden.
Att berörda ämbetsbyggnad kommer att finna användning för andra statliga
ändamål torde vara ställt utom allt tvivel. I vart fall synes det mig mer
ändamålsenligt att utnyttja ifrågavarande centralt belägna ämbetsbyggnad
för den centrala statsförvaltningen mera närliggande organ än de militära
institutioner, som nu äro i fråga. Några andra i statens ägo befintliga lokaler,
som skulle kunna disponeras för ifrågavarande militära institutioner, torde
icke vara eller inom överskådlig tid bliva tillgängliga.
Vad nu sagts ger vid handen, att det i propositionen 1944: 174 anmälda
lokalbehovet kvarstår, att därutöver vissa behov tillkommit samt att dessa
behov icke kunna lämpligen och i vart fall icke i full utsträckning tillgodoses
genom ianspråktagande av förefintliga eller inom överblickbar tid frigjorda
statliga byggnader. Förutsättningen för 1944 års principbeslut i fråga örn
det framtida utnyttjandet av Svea livgardes kasernetablissement -—- tillgodoseendet
av lokalbehovet för vissa militära organ — föreligger således
alltjämt.
På förslag av Kungl. Maj:t i projDositionen 1939:154 anvisade riksdagen
(skrivelse nr 175) för uppförande norr örn Valhalla vägens förlängning mot
öster av en för de militära högskolorna avsedd nybyggnad för budgetåret
1939/40 ett reservationsanslag av 2 200 000 kronor. Totalkostnaderna för
byggnaden beräknades till 4 300 000 kronor. Då redan för budgetåret 1938/39
anvisats 50 000 kronor för vissa förberedande åtgärder, beräknades återstående
medelsbehov till 2 050 000 kronor. Statsrådet har framhållit, att förslag i
början av år 1943 avgivits örn uppförande av en nybyggnad, kostnadsberäknad
till 3 300 000 kronor. Byggnadsfrågan hade emellertid hittills fått anstå
med hänsyn till förhållandena på byggnadsmarknaden och i avvaktan på resultatet
av pågående utredning rörande officersutbildningen inom armén.
Med hänsyn till inträffad prisstegring och delvis ändrade utgångspunkter för
Statsutskottets utlåtande nr 212.
o
beräkningen av utrymmesbehovet syntes det statsrådet vara att förvänta, att
en nybyggnad icke nu skulle kunna uppföras inom ramen för angivna kostnad
av 3 300 000 kronor. Riksdagen har (skrivelse 1945: 217) medgivit, att anslaget
å 2 200 000 kronor må disponeras jämväl under innevarande budgetår.
Det lokalbehov som anmäldes i propositionen 1944: 174 var ej av den omfattningen
att för dess tillgodoseende skulle behöva tagas i anspråk samtliga
till Svea livgardes etablissement hörande byggnader. Den fortsatta utredningen
rörande etablissementets utnyttjande har tagit sikte på att undersöka
möjligheterna att taga dessa utrymmen i anspråk även för de militära högskolorna,
varigenom den för skolorna beslutade nybyggnaden icke skulle behöva
uppföras och det markområde vid Valhallavägen som reserverats för dessa
skolor skulle kunna disponeras för andra ändamål. Utredningen har utvisat,
att förutsättningar härför föreligga.
Förslag har nu framlagts av arméns fortifikationsförvaltning rörande tillgodoseende
inom ramen för Svea livgardes etablissement av här berörda lokalbehov
för fjärde militärbefälsstaben, kommendantsstaben, östra flygbasområdets
stab, centrala värnpliktsbyrån, centralt bok- och blankettförråd, försvarsstabens
fotoanstalt, arméns officersskolor och de militära högskolorna.
I förhållande till 1944 års förslag innebär detta förslag — betecknat
alternativ I — i princip den njdieten, att endast omkring 27 000 kvadratmeter
av den till 45 000 kvadratmeter uppgående kaserntomten behöver tagas
1 anspråk men att såsom ersättning för vissa byggnader å den frigjorda
delen av området — bland annat en matinrättning och en gymnastiksal —
skola uppföras vissa tillbyggnader i omedelbar anslutning till de egentliga
kasernbyggnaderna. Kostnaderna för förslagets genomförande ha av
fortifikationsförvaltningen uppskattats till 5 280 000 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1945. Någon direkt jämförelse med de i propositionen 1944:174
framlagda kostnadsberäkningarna för etablissementets ombyggnad — inemot
2 000 000 kronor — har icke kunnat åstadkommas, då det nu aktuella byggnadsprogrammet
är ett annat, mer omfattande än det tidigare diskuterade.
Det torde dock, framhåller statsrådet, stå klart, att erforderliga örn- och tillbyggnader
inom etablissementet i och för sig komma att draga betydligt större
kostnader än man tidigare räknat med. Toges hänsyn till att i och med byggnadsprojektets
genomförande inbesparades medel, 4 300 000 kronor, som enligt
prisläget 1939 beräknats erforderliga endast för uppförande av nybyggnad
för de militära högskolorna och officersskolorna, ansåge emellertid statsrådet
detta alternativ vara ekonomiskt försvarbart; merkostnaden för tillgodoseendet
av lokalbehovet för de militära staberna, värnpliktsbyrån, bokoch
blankettförråd och fotoanstalten skulle —• bortsett från prisstegringar
— uppgå till allenast omkring en miljon kronor. Toges hänsyn jämväl till
värdet av den tomtmark som vid genomförande av det nu framlagda programmet
frigjordes, måste enligt statsrådets mening detta rent ekonomiskt anses
det i propositionen 1944: 174 överlägset. De med det fortsatta ianspråktagandet
av Svea livgardes kasernetablissement förenade högre kostnaderna enligt
nu föreliggande beräkningar syntes statsrådet således icke behöva i och för
6
Statsutskottets utlåtande nr 212.
sig medföra ett frångående av det principbeslut, som statsmakterna år 1944
fattat.
Fortifikationsförvaltningen har emellertid jämsides med den fortsatta utredningen
rörande ianspråktagandet av ifrågavarande etablissement utarbetat
förslag, syftande till ett tillgodoseende av det förefintliga lokalbehovet enbart
genom uppförande av nybyggnader på det av Svea livgarde nu disponerade
området. Förslaget — betecknat som alternativ 11 — innebär i likhet med det
såsom alternativ I betecknade, att endast en del (den sydligaste) av kaserntomten
tages i anspråk. Sålunda erfordras endast omkring 18 000 kvadratmeter
av tomten för ändamålet mot 27 000 kvadratmeter enligt alternativ I. Samtliga
å kasernområdet nu belägna byggnader förutsättas skola rivas. Kostnaderna
för förslagets realiserande ha av fortifikationsförvaltningen uppskattats
till 6 780 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1945. I förhållande
till örn- och tillbyggnadsalternativet innebär således nybyggnadsförslaget
en merkostnad av 1 500 000 kronor. Att merkostnaden kunnat
bliva så förhållandevis liten torde, framhåller statsrådet, delvis förklaras
därav att de till ombyggnad ifrågakommande byggnaderna ha en massiv byggnadsstomme
och att relativt omfattande och kostnadskrävande ändrings- och
iståndsättningsarbeten bliva nödvändiga för att giva byggnaderna en till deras
nya användning anpassad form.
Nybyggnadsalternativet har av fortifikationsförvaltningen förordats till
genomförande framför örn- och tillbyggnadsalternativet. Även byggnadsstyrelsen
har givit företräde åt nybyggnadsalternativet.
Statsrådet har i fråga örn de båda alternativen anfört följande.
För egen del finner jag nybyggnadsalternativet innebära så avsevärda fördelar,
att jag icke tvekar att förorda detsamma. Till en början må framhållas,
att endast genom nybyggnad en fullt rationell och för de till inflyttning
ifrågakommande institutionernas behov anpassad planlösning är möjlig. Vid
ombyggnadsalternativet åter måste man med hänsyn till de nuvarande kasernbyggnadernas
form räkna med att såväl planlösning som de särskilda tjänsterummens
form i många fall bli mindre tillfredsställande. Vidare må framhållas,
att enligt nybyggnadsalternativet endast en mindre del av kasernetablissementets
område behöver tagas i anspråk. Med hänsyn till den av 1945
års markkommission särskilt påtalade bristen på mark för allmänna ändamål
synes mig angeläget, att nu ifrågavarande byggnadsfråga så löses, att minsta
möjliga mark därför behöver tagas i anspråk. Vid ett genomförande av detta
alternativ är det möjligt att disponera icke mindre än 60 % ■— omkring 27 000
kvadratmeter — av den nuvarande tomten för andra ändamål, vartill kommer,
liksom enligt alternativ I, den tomt som reserverats för de militära högskolorna
men i fortsättningen kan avses för andra ändamål. Slutligen må erinras att de
årliga uppvärmnings- och underhållskostnaderna enligt nybyggnadsalternativet
beräknats bliva omkring 30 000 kronor lägre än vid örn- och tillbyggnadsalternativet.
Vad som kan framkalla betänkligheter mot detta alternativ synes vara,
att den pågående översynen av försvarsorganisationen kan komma att leda till
ett minskat behov av utrymme för de militära organen, varför nybyggnad icke
borde nu komma till utförande. Denna invändning träffar emellertid även
alternativ I liksom varje annat alternativ som förutsätter mer avsevärda kapitalinvesteringar.
Vid bedömandet av invändningens tyngd måste hänsyn tagas
till att de lokaler som här avses i största utsträckning bliva användbara även
Statsutskottets utlåtande nr 212.
7
för andra administrativa ändamål m. m. Då jag utgår från att byggnaderna
komma att utföras på sådant sätt att de lätt kunna användas för andra institutioner,
finner jag nyss anförda betänkligheter icke kunna bliva utslagsgivande.
Jag anser sålunda den i ämnet verkställda fortsatta utredningen rörande
det lämpligaste sättet att tillgodose förefintligt lokalbehov för de avsedda
militära institutionerna giva vid handen, att en nybyggnad förlagd till Svea
livgardes nuvarande kasernområde är att föredraga framför den i propositionen
1944:174 avsedda ombyggnaden av förbandets etablissement. Någon i och
för sig lämpligare eller mindre kostnadskrävande förläggning av nybyggnaden
torde icke kunna anvisas, örn hänsyn tages till önskemålet att ifrågavarande
lokaler böra förläggas i närheten av såväl militärstabsbyggnaden som den
militära förvaltningsbyggnaden å Ladugårdsgärde.
Vad härefter angår den närmare utformningen av det framlagda byggnadsprogrammet,
har byggnadsstyrelsen framhållit, att de företedda förslagen icke
finge betraktas annat än som preliminära och ägnade att klarlägga företagets
och kostnadernas ungefärliga omfattning. Statsrådet har förklarat sig i viss
mån dela denna byggnadsstyrelsens uppfattning. Särskilt funne statsrådet
önskvärt, att mera detaljerade beräkningar framlades rörande lokalbehovet
för de olika institutionerna, och han förutsatte, att ytterligare undersökningar
verkställdes örn möjligheterna att åstadkomma begränsningar härutinnan. Vid
byggnadsprojektets närmare utformning syntes statsrådet jämväl kunna ifrågakomma
att vidtaga vissa ändringar såväl av lämplighets- som arkitektoniska
skäl. I stort sett ansåge han emellertid förslaget kunna läggas till grund för
en mer definitiv utformning; det syntes få ankomma på Kungl. Majit att inom
ramen för de medel som kunde komma att anvisas för företaget besluta örn
dess slutliga utformning.
Kostnaderna för det förordade nybyggnadsprogrammet ha av fortifikationsförvaltningen
beräknats till 6 780 000 kronor enligt prisläget den 1 juli
1945. Byggnadsstyrelsen har ansett dessa beräkningar hållna i underkant
och uppskattat kostnaderna till ett med 470 000 kronor ökat belopp. För
egen del har statsrådet ansett icke uteslutet, att kostnaderna skulle kunna
hållas inom den av fortifikationsförvaltningen angivna ramen, helst som det
vore hans förhoppning, att den av honom förordade utredningen rörande
lokalbehovet skulle utvisa möjligheter att något begränsa byggnadsprogrammet.
Statsrådet funne sig därför böra lägga fortifikationsförvaltningens beräkningar
till grund för ett medelsäskande i ämnet.
Vad slutligen angår finansieringen av de med byggnadsföretaget förenade
kostnaderna — 6 780 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1945, motsvarande
omkring 6 000 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 — har statsrådet
framhållit följande.
Med den sammankoppling av byggnadsfrågan för de militära högskolorna
(arméns officersskolor) med övriga byggnadsfrågor, som i det föregående
förordats, kommer det av 1939 års riksdag anvisade anslaget av
2 200 000 kronor — varå enligt budgetredovisningen för budgetåret 1944/45
den 30 juni 1945 inemot 2 125 000 kronor kvarstå outnyttjade — icke att erfordras
för det med anslaget ursprungligen avsedda ändamålet. Kealiserandet
av projektet med en fristående byggnad för de nämnda skolorna beräknades,
8
Statsutskottets utlåtande nr 212.
Utskottet
såsom förut framhållits, erfordra en ytterligare anvisning av 2 050 000 kronor,
varför totalkostnaderna kunna beräknas ha uppgått till (2 200 000 +
2 050 000 =) 4 250 000 kronor. Kostnaderna för ifrågavarande skolbyggnad
ha såsom avseende ett före 1942 års försvarsbeslut liggande byggnadsföretag
icke förutsatts skola belasta den för försvarsbeslutet uppgjorda kostnadsramen.
Det synes mig vara principiellt riktigt, att kostnaden för ett
till Svea livgardes nuvarande område förlagt byggnadskomplex till den
del, som motsvaras av vad som inbesparas genom att den fristående
skolbyggnaden icke kommer till utförande, anvisas såsom ett särskilt, utom
berörda kostnadsram fallande anslag. Återstående kostnad (6 780 000 —
4 250 000 =) 2 530 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1945, motsvarande
omkring 2 250 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, skulle då belasta
berörda kostnadsram eller —- i fråga örn merkostnader till följd av prisstegring
(2 530 000 -— 2 250 000 =) 280 000 kronor — därför anvisat prisstegringsanslag.
Tidigare har räknats med en belastning av ramen med 1 015 000 kronor
enligt prisläget den 1 juli 1941. Merbelastningen i förevarande sammanhang
skulle då bliva (2 250 000 — 1 015 000 =) 1 235 000 kronor.
Jag förordar således, att av vederbörligt inom försvarsbeslutets kostnadsram
anvisat kvotanslag till Vissa byggnadsarbeten m. m. må för ifrågavarande
ändamål anlitas — utöver vad som förutsatts i propositionen 1944:174 —
ytterligare 1 235 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 ävensom att ett
särskilt investeringsanslag utom kostnadsramen å 4 250 000 kronor anvisas
under arméns delfond av försvarets fastighetsfond till bestridande av de med
här avsedda, byggnadsprojekt förenade kostnaderna.
Jag förutsätter härvid, att outnyttjat belopp å det av 1939 års riksdag anvisade
reservationsanslaget givetvis icke skall få tagas i anspråk ävensom att
vederbörligt kvotanslag icke må tagas i anspråk för iståndsättningsarbeten å
förutvarande Göta livgardes etablissement; därest dylika arbeten skulle visa
sig ofrånkomliga under den tid som återstår innan Stockholms luftvärnsregemente
utflyttat till sitt nya etablissement torde härför få anlitas vederbörlig
underhållspost å staten för försvarets fastighetsfond.
Statsrådet har slutligen framhållit, att samtliga till Svea livgardes etablissement
hörande byggnader vore att betrakta såsom i sin helhet indirekt avskrivna
bortsett dock från vissa mindre ändringsarbeten, vilka sannolikt kunde
regleras över fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.
Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har 1944 års riksdag fattat
principbeslut av innebörd att Svea livgardes kasernetablissement skulle efter
erforderliga ombyggnadsarbeten utnyttjas för tillgodoseende av vissa föreliggande
militära lokalbehov. Riksdagen medgav jämväl i detta sammanhang,
att av vederbörligt inom 1942 års försvarsbeslut anvisat kvotanslag till byggnadsarbeten
finge disponeras dels 415 000 kronor för iordningställande av
lokaler för försvarsstabens fotoanstalt samt centralt bok- och blankettförråd,
dels ock 600 000 kronor för erforderliga iståndsättningsarbeten å Svea livgardes
och Stockholms luftvärnsregementes etablissement, därvid riksdagen
emellertid uttalade, att det vore önskvärt, att frågan örn det framtida utnyttjandet
av Svea livgardes etablissement örn möjligt i dess helhet underställdes
riksdagen.
Med hänsyn till att kostnaderna för iordningställande av avsedda lokaler
för fotoanstalten samt bok- och blankettförrådet visat sig bliva högre än man
Statsutskottets utlåtande nr 212.
9
tidigare räknat nied och med beaktande av riksdagens nyssnämnda uttalande
har ytterligare utredning företagits i syfte att minska de angivna kostnaderna
samt klarlägga frågan örn utnyttjandet av återstående lokalutrymmen inom
berörda etablissement. Denna utredning, av vilken framgått, att det lokalbehov,
som inom den närmaste framtiden blir aktuellt, kan beräknas överstiga
vad som vid tidpunkten för riksdagens förenämnda principbeslut beräknades
föreligga, har föranlett statsrådet att ånyo överväga principerna för
utnyttjande av Svea livgardes etablissement. Härvid har det befunnits möjligt
att taga etablissementets utrymmen i anspråk även för de militära högskolorna,
varigenom den för skolorna av 1939 års riksdag beslutade nybyggnaden
icke skulle behöva uppföras och det markområde vid Valhallavägen,
som reserverats för dessa skolor, skulle kunna disponeras för andra ändamål.
För tillgodoseende av det föreliggande lokalbehovet hava framlagts två
alternativ. Det ena alternativet innebär, att vissa delar av kasernetablissementet
skulle göras till föremål för ombyggnad samt att vissa tillbyggnader
skulle uppföras i anslutning till de egentliga kasernbyggnaderna. Enligt det
andra alternativet skulle vissa nybyggnader uppföras på det av Svea livgarde
nu disponerade området. Statsrådet har funnit sig böra förorda nybyggnadsalternativet,
oaktat detsamma i förhållande till örn- och tillbyggnadsalternativet
innebär en merkostnad av 1 500 000 kronor.
Då det visat sig möjligt och ändamålsenligt att inom ramen för Svea livgardes
etablissement tillgodose lokalbehovet för de militära högskolorna i
samband med anordnande av erforderliga lokaler för vissa staber och institutioner
— fjärde militärbefälsstaben, kommendantsstaben, östra flygbasområdets
stab, centrala värnpliktsbyrån, centralt bok- och blankettförråd, försvarsstabens
fotoanstalt och arméns officersskolor — har utskottet intet att
erinra mot att så sker och föreslår därför, att det tidigare fattade beslutet
örn uppförande av en särskild nybyggnad för högskolorna icke fullföljes. Utskottet
har vidare icke funnit anledning till erinran mot att övriga ifrågavarande
lokalbehov bliva tillgodosedda i ovan angiven omfattning.
I likhet med statsrådet förordar utskottet, att de berörda lokalbehoven tillgodoses
genom uppförande av nybyggnader. De härmed förenade avsevärda
fördelarna uppväga nämligen enligt utskottets mening merkostnaden i förhållande
till örn- och tillbyggnadsalternativet. Utskottet har härvid förutsatt,
att byggnaderna utföras på sådant sätt att, därest i framtiden skulle uppstå
minskat behov av utrymme för de militära organen, desamma lätt kunna
användas även för andra administrativa ändamål m. m.
Statsrådet har i enlighet med beräkningar av arméns fortifikationsförvaltning
angivit kostnaderna för det ifrågavarande nybyggnadsföretaget till
6 780 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1945, motsvarande omkring
6 000 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Mot denna beräkning har
utskottet intet att erinra liksom ej heller mot statsrådets förslag till finansiering
av kostnaderna. Utskottet tillstyrker alltså, att ett belopp av 4 250 000
kronor, motsvarande vad som enligt prisläget den 1 juli 1945 inbesparas
genom att den tidigare beslutade fristående skolbyggnaden icke kommer till
10
Statsutskottets utlåtande nr 212.
utförande, anvisas såsom ett särskilt, utom försvarsbeslutets kostnadsram
fallande investeringsanslag samt att återstående kostnad, nedräknad till prisläget
den 1 juli 1941, får bestridas från det av riksdagen under försvarets
fastighetsfond, arméns delfond, för nästa budgetår inom berörda kostnadsram
anvisade investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten m. m.
Under åberopande av det anförda får utskottet, som icke haft något att
erinra mot vad statsrådet i övrigt anfört i detta ärende, hemställa,
att riksdagen må
a) till Nybyggnad för vissa militära institutioner i Stockholm
för budgetåret 1946/47 under försvarets fastighetsfond, arméns
delfond, anvisa ett investeringsanslag av 4 250 000 kronor;
b) medgiva, att för bestridande av i statsrådsprotokollet över
försvarsärenden för den 15 februari 1946 angiven delkostnad för
ifrågavarande nybyggnad må anlitas det under nämnda fond och
delfond för budgetåret 1946/47 anvisade investeringsanslaget till
Vissa byggnadsarbeten m. m.
Stockholm den 18 juni 1946.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,
Pauli, Lindström, Bäckström, Karl Andersson, Mannerskantz, Gustaf Karlsson,
• Ekströmer, Johan Eric Ericson, Gustav Emil Andersson och Ivar Persson; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i
Grönvik, Ward, Falla, Bergström, Rubbestad, Mårtensson, Lindholm, Holmström,
Boman i Kieryd och Thäpper.
av herr Mannerskantz.
Reservation