Statsutskottets utlåtande nr 209.
1
Nr 209.
Ankom till riksdagens kansli den 14 juni 1946 kl. 2 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
anslag för budgetåret 1946/47 till folkskoleseminariema
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna
135 och 164 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1946) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den
proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret
1946/47
dels till Arvoden åt lärarkandidater under pro vårstjänstgöring ett förslagsanslag
av 290 000 kronor;
dels till Folkskoleseminarierna: Avlöningar ett förslagsanslag av 3 500 000
kronor;
dels till Folkskoleseminarierna: Omkostnader ett förslagsanslag av 500 000
kronor;
dels till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag
av 100 000 kronor;
dels ock till Folkskoleseminarierna: Utrustning ett reservationsanslag av
150 000 kronor.
Vidare har Kungl. Majit under kapitalbudgeten, bilaga 7, föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, beräkna för budgetåret
1946/47
dels till Utbyggnad av folkskoleseminarierna ett investeringsanslag av
2 000 000 kronor;
dels ock till Utbyggnad av småskoleseminarierna ett investeringsanslag
av 1 300 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 242, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
12 april 1946, föreslagit riksdagen att
1. besluta, att folkskoleseminarieorganisationen skall utvidgas på sätt
departementschefen förordat;
2. godkänna av departementschefen angiven personalförteckning för folk
Bihang
till riksdagens protokoll 19h6. G sami. Nr 209. 1
2 Statsutskottets utlåtande nr 209.
skoleseminarierna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47;
3. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;
4. till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 3 518 000 kronor;
5. till Folkskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 473 000 kronor;
6. till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 115 000 kronor;
7. till Folkskoleseminarierna: Utrustning för budgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av 240 000 kronor;
8. till Arvoden åt lärarkandidater under pro vår stjänstgöring för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 320 000 kronor;
9. till Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i Härnösand
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 700 000
kronor;
10. till Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i
Landskrona för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 717 000
kronor;
11. till Örn- och nybyggnadsarbeten för småskoleseminariet i Haparanda
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 95 000 kronor;
12. till Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i
Strängnäs för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 60 000
kronor;
13. till Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i Växjö
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 140 000 kronor;
14. till Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 1 709 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Ragnar Bergh (I: 335) och den andra inom andra kammaren av fröken
Nygren (II: 514), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av Kungl. Maj:ts proposition nr 242 måtte besluta, att delposten till arvoden
åt seminariebibliotekarier skall uppföras med av 1945 års seminariesakkunniga
och skolöverstyrelsen föreslaget belopp, 27 000 kronor;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Gustaf Elofsson m. fl. (1:17) och den andra inom andra kammaren
av herr Norup m. fl. (II: 19), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att hyresavdrag för av folkskolans lärare disponerade tjänstebostäder
skall utgå med samma belopp, vartill hyran i genomsnitt uppgår för lägenheter
av motsvarande storlek och standard på orten, eller örn allmän hyres
-
Statsutskottets utlåtande nr 209.
3
marknad icke kan anses vara för handen därstädes, med ett belopp, som
motsvarade de skäliga kostnaderna för räntor och amortering av byggnadskostnaderna
för vederbörande tjänstebostad;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Wahlund m. fl. (I: 336) och den andra inom andra kammaren
av herr Pettersson i Dahl m. fl. (II: 513), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära, att Kungl. Majt måtte för årets
höstriksdag lägga fram förslag om ett särskilt lönetillägg på 500 kronor
per år att utgå till folkskollärare och småskollärare, vilka äro anställda vid
skolor av B 2- eller B 3-form samt vid mindre folkskolor och vissa b-skolor.
I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för motiveringen till de
motionsvis framställda yrkandena hänvisas till motionerna II: 514, 1:17
och I: 336.
Inledning.
I skrivelse den 19 januari 1946 ha 1945 års seminariesakkunniga framlagt
förslag till vissa åtgärder i syfte att underlätta lärarrekryteringen
— avseende såväl ordinarie och extraordinarie lärare som vikarier
— å avlägset belägna orter i allmänhet och i finnbygden i synnerhet.
Över ifrågavarande förslag ha utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen,
statskontoret, allmänna lönenämnden och domkayitlet i Luleå, varjämte
tillfälle att yttra sig beretts Sveriges folkskollärarförbund, Sveriges
folkskollärarinneförbund och Sveriges småskollärarinneförbund.
Vidare ha de sakkunniga i skrivelse den 11 februari 1946 framlagt utredning
och förslag rörande folkskoleseminariernas organisation
under budgetåret 1946/47 och därmed sammanhängande
frågor. De sakkunniga framhålla härvid, att deras uppgift att framlägga
förslag till en seminarieorganisation på längre sikt visat sig vara så omfattande,
att det icke varit möjligt för dem att ännu avgiva ett slutligt förslag,
som kunde föreläggas innevarande års riksdag, varför de nödgats inskränka
sig till att nu lämna förslag endast rörande den år 1946 vid folkskoleseminarierna
behövliga intagningen. Över de sakkunnigas förslag i denna del ha
utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen, som i samband därmed även framlagt
sina anslagsäskanden beträffande folkskoleseminarierna för budgetåret
1946/47, statskontoret och allmänna lönenämnden.
4
Statsutskottets utlåtande nr 209.
I. Folkskoleseminariernas organisation
budgetåret 1946/47.
Folkskollärarbehovet.
Av följande, av de sakkunniga uppgjorda tablå framgår, hur stor lärarbrist
(budgetåren 1946/48), respektive hur stort ytterligare examinationsbehov
(budgetåren 1948/51) man har att emotse, därest hänsyn tages dels
till beräknade siffror rörande läraravgång m. m., dels ock till utexaminationen
av de elever, som redan nu finnas intagna vid folkskoleseminarierna.
(Kolumn 1 + 2 + 3 — 4 = 5 respektive 6).
Läsår |
Brist under |
Ökning |
Lärar- avgång |
Nuv. sem.elever, |
Brist under |
Ytterligare examinations- behov |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
|
1946/47 . |
450 |
264 |
199 |
330 |
583 |
|
1947/48 . |
583 |
342 |
148 |
840 |
233 |
|
1948/49 . |
233 |
660 |
351 |
240 (4-årig linje) |
? |
1 004 (2-årig linje) |
1949/50 . |
? |
324 |
438 |
300 (4-årig linje) |
P |
462 (2-årig linje) |
1950/51 . |
? |
452 |
439 |
? |
891 (2 årig och |
I anslutning härtill ha de sakkunniga anfört följande.
De sakkunniga ha vid sina beräkningar utgått från att lärarbehovet kommer
att öka i den omfattning, som folkskolinspektörerna i sina prognoser
beräknat. Hur stor ökningen i verkligheten kommer att bli är beroende av
flera ganska oberäkneliga faktorer. Å ena sidan kan införande av ett åttonde
skolår, förändring av mindre folkskolor till folkskolor samt halvtidsläsningens
borttagande öka lärarbehovet. I andra riktningen verkar den ökade
centralisering, som blir möjlig, när skolskjutsar i större utsträckning än nu
kunna anordnas. Svårigheter att erhålla byggnadsmaterial kan verka försenande
på skolbyggnadsverksamheten, vilket i vissa fall kan hindra en utökning
av läraravdelningarnas antal, i andra fall försena centralisering.
De sakkunniga måste emellertid räkna med de siffror, som för närvarande
föreligga och föreslå en intagning, som i möjligaste mån kan täcka det nu
beräknade lärarbehovet. Någon risk för att läraröverskott därigenom skulle
komma att förorsakas, synes icke föreligga. Som framgår av senaste tabell
kommer tvärtom en brist alltjämt att finnas under de närmaste åren. Och
under 1950-talets förra hälft kommer lärarbehovet att stiga så avsevärt, att
de närmaste årens examination ingalunda kommer att räcka. Däremot är
det givetvis nödvändigt att man i god tid under 1950-talet vid elevin tagningen
uppmärksammar den sänkning i behovet, som kommer att inträda
omkring år 1960.
5
Statsutskottets utlåtande nr 209.
Seminarieorganisationen.
Utvidgning av de nuvarande seminarierna. Den nuvarande seminarieorganisationen
är uppbyggd för en normal intagning och utexamination av
16 klassavdelningar eller (16 X 28 =) 448 elever årligen. Innevarande
budgetår ha dock genom ianspråktagande till det yttersta av befintliga
reservutrymmen vid seminarierna intagits sammanlagt 22 klassavdelningar
eller 616 elever. De sakkunniga ha undersökt, vilka möjligheter som föreligga
för den ytterligare utvidgning av seminarieorganisationen, som måste
vidtagas för mötande av det stora lärarbehovet under de närmaste åren.
Därvid ha de ansett sig kunna räkna med att vid de redan befintliga seminarierna
skulle — efter vissa örn- och tillbyggnadsarbeten — ytterligare 6
klassavdelningar kunna intagas, nämligen å 2-årig linje ytterligare en avdelning
vid ett vart av seminarierna i Falun, Kalmar, Luleå och Stockholm
samt å 4-årig linje ytterligare en avdelning vid vartdera seminariet i Karlstad
och Linköping.
För möjliggörande av denna utvidgning av de befintliga seminarierna ha
de sakkunniga efter samråd med byggnadsstyrelsen framlagt ett byggnadsförslag,
som i huvudsak avser antingen inredning av förefintliga outnyttjade
utrymmen i seminarierna eller uppförande av särskilda barackbyggnader.
Nya seminarier. Den av de sakkunniga förordade utvidgningen av de
nu befintliga seminarierna skulle alltså möjliggöra en intagning av sammanlagt
28 klassavdelningar eller 784 elever. De sakkunniga ha funnit detta
otillräckligt och därför föreslagit inrättande omedelbart av tre nya seminarier,
nämligen i Gävle, Hälsingborg och Stockholm. Intagning av elever vid
dessa seminarier skulle ske redan höstterminen 1946. Dessa seminarier skulle
organiseras sålunda:
Gävle — två 4-åriga linjer,
Hälsingborg — tre 2-åriga linjer och
Stockholm — en 4-årig och en 2-årig linje.
De sakkunniga ha vidare föreslagit, att, intill dess de nya 4-åriga linjerna
blivit slutligt organiserade, ett motsvarande antal 2-åriga linjer skulle åren
1946/48 kunna förläggas till ifrågavarande seminarier. Detta skulle alltså
innebära, att intagning hösten 1946 skulle ske i Gävle, förutom å de två
4-åriga linjerna, jämväl å två 2-åriga linjer och i Stockholm, förutom å den
4-åriga linjen, å ytterligare en 2-årig linje.
Beträffande lokalfrågan ha de sakkunniga föreslagit förläggande av seminariet
i Gävle till de nuvarande lokalerna för vårdanstalten för dövstumma
med komplicerat lyte därstädes, vilka lokaler bli lediga vid anstaltens
förflyttning till Mogård, av seminariet i Hälsingborg till den s. k. Wintzellska
skolans lokaler och av seminariet i Stockholm till lokaler i Jakobs
folkskola.
6
Statsutskottets utlåtande nr 209.
Elevintagningen 1946. Den av de sakkunniga föreslagna elevintagningen
vid de olika seminarierna år 1946 framgår av efterföljande sammanställning.
Därav framgår också den avsedda proportionen mellan manliga och
kvinnliga elever.
Anta |
1 klass |
a v d e 1 n i |
n g a r |
|
Seminarium |
4-årig linje |
2-årig linje |
||
Manliga |
Kvinnliga |
Manliga |
Kvinnliga |
|
Falun................. |
_ |
i |
_ |
2 |
Göteborg................ |
1 |
— |
1 Y |
4 |
Kalmar................. |
— |
i |
— |
1 |
Karlstad................ |
2 |
— |
i |
■ — |
Linköping............... |
2 |
— |
i |
— |
Luleå................ |
1 |
i |
i |
— |
Lund.................. |
2 |
4 |
i |
1 |
Stockholm kv.............. |
— |
l |
— |
2 |
Umeå.................. Uppsala................ |
1 1 |
l |
2 |
1 |
Gävle.................. |
1 |
l |
1 |
1 |
Hälsingborg.............. |
— |
— |
2 |
1 |
Stockholm m.............. |
1 |
— |
2 |
— |
Summa |
10i |
64 |
114 |
94 |
Förslaget innebär alltså en intagning av 17 avdelningar eller (17 X
X 28 =) 476 elever på 4-åriga linjer och 21 avdelningar eller (21 X 28 =)
588 elever på 2-åriga linjer eller alltså sammanlagt 38 klassavdelningar med
1 06^ elever.
Beträffande proportionen mellan manliga och kvinnliga elever anföra de
sakkunniga följande.
Under de senaste åren ha vid folkskoleseminarierna intagits omkring 60
procent manliga och 40 procent kvinnliga elever. Denna proportion är ungefär
densamma som råder i fråga om fördelningen mellan manliga och
kvinnliga ordinarie lärare i folkskolan. Det synes lämpligt att hittillsvarande
proportion tills vidare bibehålies, bland annat på grund av nödvändigheten
att erhålla kvalificerade sökande i tillräckligt antal. Enligt de sakkunnigas
förslag blir proportionen på den 4-åriga linjen 62: 38 och på studentlinjen
55: 45.
Lärarbehov och semi nar ieorganisation under de närmaste 20 åren. Inledningsvis
har framhållits, att de sakkunniga icke ansett sig i stånd att nu
avgiva slutligt förslag rörande lärarbehovet och seminarieorganisationens
omfattning under hela den tid, som stegringen av antalet folkskolebarn kan
väntas pågå. Emellertid ha de meddelat vissa preliminära uppgifter för en
Statsutskottets utlåtande nr 209. 7
längre tid framåt, vilka lämna en föreställning örn graden av den utvidgning
av lärarexaminationen, som kan väntas.
Av efterföljande tabell framgår sålunda det antal lärare, som behöver
utexamineras under vart och ett av åren 1950/66.
Läsår |
Ökning ( + ), resp. minsk-ning (—) i antalet tjänster |
Läraravgång på grund |
Behov av nya |
|
1950/51 ..... |
+ |
428 |
439 |
867 |
1951/52 ..... |
+ |
925 |
467 |
1392 |
1952/53 ..... |
+ 1 |
147 |
490 |
1637 |
1953/54..... |
+ 1 |
352 |
498 |
1850 |
1954/55 ..... |
+ 1 |
353 |
543 |
1 896 |
1955/56 ..... |
+ 1 |
113 |
593 |
1 706 |
1956/57 ..... |
+ |
530 |
621 |
1151 |
1957/58 ..... |
+ |
103 |
655 |
758 |
1958/59 ..... |
— |
291 |
661 |
370 |
1959/60..... |
— |
274 |
668 |
394 |
1960/61 ..... |
— |
291 |
676 |
385 |
1961/62 ..... |
— |
308 |
677 |
369 |
1962/63..... |
— |
325 |
685 |
360 |
1963/64..... |
— |
343 |
692 |
349 |
1964/65 ..... |
- |
359 |
729 |
370 |
1965/66 ..... |
— |
326 |
738 |
412 |
Departementschefen har funnit de sakkunnigas förslag välbetänkt och
anslutit sig till detsamma. Det framlagda byggnadsförslaget beträffande de
befintliga seminarierna innebure enligt departementschefens uppfattning en
lämplig lösning. För relativt obetydliga kostnader skulle man därmed erhålla
för det tillfälliga behovet fullt tillfredsställande lokaler, samtidigt
som man icke riskerade att vid en återigen inträdande minskning av seminarieorganisationen
stå med värdefulla lokaler outnyttjade.
Personalfrågor m. m.
I samband med den i fjol beslutade och nu föreslagna ytterligare utvidgningen
av seminarieorganisationen erfordras ett betydande antal nya tjänster.
De av departementschefen förordade personalförändringarn
a framgå av följande sammanställning.
Rektorstjänster:
Rektorerna vid de nuvarande seminarierna i Kalmar, Karlstad och Lulea
uppflyttas till avlöningsgrupp I från och med nästa budgetår. För ett vart
8
Statsutskottets utlåtande nr 209.
av de nya seminarierna inrättas en rektorstjänst, vilken placeras i avlöningsgrupp
I vid seminariet i Gävle och i avlöningsgrupp II vid seminarierna
i Hälsingborg och Stockholm.
Lärartjänster: nya tjäuster:
ordinarie extra ordinarie
lektorer ........................ 16 —
adjunkter ...................... — 2
lärare i gymnastik .............. 1 3
» »musik .................. — 8
» »manlig slöjd............. — 3
övningsskollärare................ 9 15
Dessutom föreslås uppflyttning av lärarbefattningarna i trädgårdsskötsel
vid seminarierna i Kalmar, Karlstad och Luleå från lönegraden A 14 till
lönegraden A 17.
Vaktmästare:
Till seminariet i Gävle överföras två vaktmästarbefattningar, den ena
i lönegraden A 6 och den andra i lönegraden Eo 6, från vårdanstalten för
dövstumma med komplicerat lyte. Vid seminarierna i Hälsingborg och
Stockholm föreslås en extra vaktmästare med halvtidstjänstgöring.
Höjda arvoden åt seminariebibliotekarierna. Till
arvoden åt seminariebibliotekarier utgår för närvarande ett belopp örn sammanlagt
10 000 kronor. Skolöverstyrelsen äger fördela arvodena, varvid
skall iakttagas, att desamma, där ej överstyrelsen finner anledning fastställa
högre eller lägre arvode, skola utgå med för budgetår räknat 1 080
kronor vid dubbelseminarium och 600 kronor vid enkelseminarium. För
innevarande budgetår har arvodesbeloppet bestämts till 1 120 kronor vid
ett vart av fyra seminarier, till 1 080 kronor vid ett vart av tre seminarier,
till 840 kronor vid ett vart av två seminarier och till 600 kronor vid
ett seminarium.
De sakkunniga ha föreslagit en väsentlig höjning av ifrågavarande arvoden,
innebärande att dessa skulle utgå såsom månadsarvoden och sättas
till 200 kronor i månaden vid de nio större seminarierna, 150 kronor i månaden
vid seminariet i Kalmar och till 100 kronor i månaden vid de nya
seminarierna. Sammanlagda kostnaden för dessa arvoden, vilka skulle utgå
även under ferietid, har beräknats till 27 000 kronor.
Till motivering för sitt förslag ha de sakkunniga anfört bland annat följande.
De arvoden, som sålunda utgå, stå enligt de sakkunnigas mening icke i
rimlig proportion till det med bibliotekariebefattningarna förenade arbetet.
Biblioteket har vid seminarierna med deras friare arbetsformer på ett helt
annat sätt än t. ex. vid de allmänna läroverken kommit att bliva ett verksamt
och oundgängligt hjälpmedel vid undervisningen. Det bör, för de huma
-
Statsutskottets utlåtande nr 209.
9
nistiska ämnenas vidkommande, hava samma betydelse som laboratorierna
för de naturvetenskapliga. Denna bibliotekets ställning som ett humanistiskt
laboratorium ställer stora krav på bibliotekarien, som icke blott skall handhava
den tekniska sidan av bibliotekets skötsel — ombesörja inköp, verkställa
katalogisering etc. — utan därjämte i betydande utsträckning meddela
individuell handledning rörande bibliotekets utnyttjande åt seminariets
elever. Detta betyder, att man vid ett dubbelseminarium, örn biblioteket
skall kunna fylla den här antydda platsen i seminarieundervisningen, enligt
vad förste bibliotekskonsulenten i skolöverstyrelsen meddelat, måste
räkna med en genomsnittlig arbetstid för bibliotekarien av mellan 10 och
12 timmar per vecka.
Ännu ett skäl till ökning av de nu utgående bibliotekariearvodena utgör
den omständigheten, att bibliotekarien som regel även är den som har att
meddela undervisning i biblioteksskötsel. Därigenom är åt honom anförtrodd
utbildningen icke endast av de blivande skolbibliotekarierna utan jämväl
i stor omfattning av de blivande folkbibliotekarierna. Från dessa utgångspunkter
synes det vara angeläget, att arvodet bestämmes till ett sådant
belopp, att det blir möjligt att som bibliotekarie förvärva den för uppgiften
mest lämplige.
Härtill kommer nu, att verksamheten vid de flesta seminarier kominer
att betydligt vidgas.
Statskontoret har icke funnit anledning införa nya grunder för beräkningen
av ifrågavarande arvoden.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
I anledning av de sakkunnigas förslag örn höjning av och ändrade grunder
för seminariebibliotekariernas arvoden, vilka enligt nu gällande grunder
i regel skola utgå med 1 080 kronor vid dubbelseminarium och 600
kronor vid enkelseminarium, vill jag erinra, att skolöverstyrelsen äger att
med hänsyn till i varje särskilt fall föreliggande omständigheter företaga
jämkningar av nämnda arvodesbelopp. I likhet med statskontoret
finner jag icke anledning att frångå denna principiella anordning. Förslaget
synes därför icke böra föranleda annan åtgärd än att delposten
till arvoden åt seminariebibliotekarier uppräknas med skäligt belopp.
Därvid torde hänsyn böra tagas icke blott till det merarbete, som den utvidgade
seminarieorganisationen kommer att medföra, utan även därtill,
att — som de sakkunniga framhållit — seminariebibliotekariernas uppgifter
och arbete i och för sig torde motivera en något högre ersättning än som
för närvarande kan utgå. Jag förordar därför, att delposten för nästa budgetår
uppföres med ett belopp av 18 000 kronor, innebärande en minskning
i förhållande till de sakkunnigas förslag med 9 000 kronor och en höjning
i jämförelse med anslaget för innevarande budgetår med 8 000 kronor. Det
torde få ankomma på Kungl. Majit att efter förslag av skolöverstyrelsen
fastställa de ändrade grunder för ifrågavarande arvodens beräkning, som
kunna föranledas av vad förut anförts.
Departementschefen har slutligen i detta sammanhang förordat en väsentlig
förstärkning av biträdeshjälpen å rektor sexpedition
er na. För bestridandet av sedvanliga expeditionsgöromål anställas särskilda
kontorsbit räder!, vilka skola vara placerade i lönegraden Ex 4 och
10
Statsutskottets utlåtande nr <209.
Utskottet.
vara antingen halvtidstjänstgörande — vid seminariet i Kalmar och vid de
nya seminarierna — eller heltidstjänstgörande — vid övriga seminarier.
Dessutom torde, framhåller departementschefen, åtminstone vid provårsseminarierna
särskilda medel böra finnas disponibla för anlitande av ytterligare
arbetshjälp vissa tider av året. I sådant hänseende föreslås ett belopp
av 3 200 kronor, att av skolöverstyrelsen fördelas mellan dessa seminarier.
I syfte att så snabbt som möjligt minska den akuta lärarbristen vid folkskolorna
ha enligt beslut av 1945 års höstriksdag vårterminen 1946 å en
provisorisk studentlinje vid folkskoleseminarierna intagits 14 klassavdelningar
med sammanlagt 392 elever, vilka komma att utexamineras hösten
1947. Genom denna åtgärd torde bristen på folkskollärare, vilken enligt
1945 års seminariesakkunnigas beräkningar eljest läsåret 1947/48 skulle
uppgått till i runt tal 630 lärare, sagda år komma att nedbringas till omkring
230 lärare. Vid sidan av ovannämnda provisoriska utbildning måste
emellertid — såsom departementschefen erinrat — särskilda åtgärder vidtagas
för en utvidgning av själva seminarieorganisationen för att säkerställa
det på längre sikt beräknade behovet av folkskollärare. Departementschefen
har framhållit, att på grund av frågans stora omfattning hade de
sakkunniga icke varit i tillfälle att redan nu framlägga slutligt förslag till
organisation av seminarierna, avseende hela den tid som den pågående
utvidgningen av seminarieverksamheten kunde väntas räcka, varför riksdagen
nu endast hade att taga ställning till frågan om elevintagningen vid
folkskoleseminarierna under år 1946 och de organisatoriska åtgärder, som
därav föranleddes.
Enligt de sakkunnigas av departementschefen tillstyrkta förslag skulle
nästa läsår intagas sammanlagt 38 klassavdelningar med 1 064 elever, därav
588 på den 2-åriga och 476 på den 4-åriga linjen. Klassavdelningarna skulle
fördela sig nied 11 V2 manliga och 9 V2 kvinnliga på 2-årig linje samt 10 V->
manliga och 6 x/> kvinnliga på 4-årig linje. Utskottet ansluter sig till vad
sålunda föreslagits och utgår härvid ifrån, att Kungl. Maj:t alltjämt har sin
uppmärksamhet riktad på frågan om den lämpliga proportionen mellan
manliga och kvinnliga elever vid seminarierna.
I likhet med departementschefen tillstyrker utskottet, att de provisoriska
seminarierna förläggas till Gävle, Hälsingborg och Stockholm, och har icke
funnit något att invända mot vad departementschefen förordat med avseende
å lösningen av lokalfrågorna för dessa seminarier. Vad beträffar det
av departementschefen framlagda byggnadsförslaget i övrigt kommer utskottet
att i det följande upptaga denna fråga till behandling.
Den i fjol beslutade och nu ytterligare föreslagna utvidgningen av seminarieorganisationen
kräver inrättandet av ett flertal nya tjänster. Emot de
av departementschefen nied anledning härav förordade personalförändringarna
har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Statsutskottets utlåtande nr 209.
11
Seminariebibliotekariernas arvoden skola enligt nu gällande grunder i
princip utgå med 1 080 kronor vid dubbelseminarium och med 600 kronor
vid enkelseminarium. Skolöverstyrelsen äger dock att med hänsyn till i
varje särskilt fall föreliggande omständigheter företaga jämkningar av
nämnda arvodesbelopp. Sådana jämkningar ha också för närvarande vidtagits
vid sex av de tio seminarierna. De sakkunniga ha föreslagit en väsentlig
höjning av ifrågavarande arvoden och förordat, att delposten till
seminariebibliotekarier skulle för nästa budgetår uppföras med 27 000 kronor,
innebärande en anslagshöjning med 17 000 kronor. Departementschefen
har icke funnit anledning föreligga att införa nya grunder för ifrågavarande
ersättning, men framhållit, att vid avvägning av arvodena hänsyn borde
tagas icke blott till det merarbete, som den utvidgade seminarieorganisationen
bomme att medföra, utan även därtill, att seminariebibliotekariernas
uppgifter och arbete i och för sig torde motivera en något högre ersättning
än den, som för närvarande kunde utgå. I sådant syfte har departementschefen
föreslagit, att omförmälda delpost uppföres med 18 000 kronor eller *
ett belopp som med 8 000 kronor överstiger det nuvarande. Det i
motionerna I: 335 och II: 514 framställda yrkandet ansluter sig till de sakkunnigas
förslag. Enligt utskottets mening saknas anledning att nu frångå
den hittills tillämpade principiella anordningen i fråga örn bibliotekariearvodenas
bestämmande. Skulle emellertid en generell höjning av arvodena
befinnas motiverad anser utskottet likväl i överensstämmelse med den uppfattning,
varåt allmänna lönenämnden givit uttryck, att denna fråga bör
prövas i samband med motsvarande spörsmål vid de allmänna läroverken.
På grund av vad sålunda anförts ansluter utskottet sig till Kungl. Maj:ts
förslag på förevarande punkt och avstyrker bifall till motionerna I: 335 och
II: 514.
Utskottet är ense med departementschefen om att behov föreligger beträffande
förstärkning av biträdeshjälpen å rektorsexpeditionerna och tillstyrker
bifall till vad departementschefen i sådant avseende förordat.
Vad departementschefen i övrigt under förevarande avsnitt anfört och
föreslagit har icke givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.
II. Åtgärder för underlättande av lärarrekry terin gen
vid avlägset belägna skolor m. m.
Åtgärder vid avlägset belägna skolor i allmänhet.
Vilka skolor som böra komma i fråga.
1 syfte att skaffa sig en någorlunda tillförlitlig uppfattning om de förhållanden,
som inverka på lärarrekry teringen till stad och landsbygd, till
olika skolformer och olika delar av landet samt utröna vilken roll olika
12
Statsutskottets utlåtande nr 209.
faktorer kunna spela, när det gäller sökandefrekvensen, ha de sakkunniga
vidtagit en omfattande statistisk undersökning rörande de till ett antal
av mellan 3 000 och 4 000 ordinarie lärartjänster, som under åren 1940—1944
ledigförklarats vid folk- och småskolorna i landet med undantag av dem i
finnbygdens skoldistrikt. Beträffande dessa skoldistrikt har en särskild
undersökning, omfattande åren 1934—1944, företagits, vilken behandlas i
det följande.
Beträffande resultatet av den förstnämnda undersökningen anföra de sakkunniga
följande.
De sakkunniga lia utförligt bearbetat endast de från landsbygden inkomna
svaren. Dessa uppgå — finnbygden oberäknad — till ett antal av 1 849,
därav 1 418 folkskollärar^ änster och 431 småskollärartjänster. Av dessa
folkskoletjänster komma 213 på A-skolor, 442 på Bl-skolor, 493 på B2-skolor och 248 på B3-skolor, resten på C-skolor.
Mest eftertraktade ha tjänsterna vid A-skolor genomgående varit. Medeltalet
sökande för hela riket per tjänst har till dessa uppgått till 13,6. Motsvarande
tal för Bl-skolor är 10,l, för B2-skolor 7,0 och för B3-skolor 6,6.
Ser man på de olika länen har medeltalet sökande i allt varit högst inom
Kopparbergs län, därefter komma i ordning Stockholms, Uppsala, Västernorrlands,
Kristianstads, Malmöhus och Hallands län. Lägst stå Västerbottens,
Kronobergs, Jämtlands, Kalmar och Norrbottens län (utom Tornedalen,
som står lägre än varje annan del av riket) samt Gotland med ett
medeltal sökande av endast 2,6.
Fäster man sig endast vid medeltalen för riket, kan sökandefrekvensen
visserligen förefalla ganska tillfredsställande, men undersöker man de olika
landsdelarna var för sig och ännu mer om man går till de olika skolformernas
tjänster, ter sig saken delvis annorlunda. Sålunda finner man, att
till de 493 ledigförklarade platserna vid B2-skolorna i icke mindre än 47
fall ingen enda sökande anmält sig, att i 75 fall sökandeantalet per tjänst
varit 1, i 42 fall 2 o. s. v. Detta innebär för B2-skolornas vidkommande, att
man i en tredjedel av fallen ledigförklarade tjänster icke kunnat fylla de
tre förslagsrummen. Något gynnsammare har situationen varit för Blskolorna.
Av 442 tjänster har där sökandetalet varit 0 i 25 fall, 1 i 51
fall och 2 i 36 fall. I en fjärdedel fall ha följaktligen förslagsrummen även
här ej kunnat fyllas. Sökandefrekvensen till B3-skolorna har varit ungefär
enahanda som till B2-skolor.
Angående de olika faktorernas inverkan på sökandefrekvensen är det beträffande
en del av dem icke möjligt att utläsa något bestämt ur de inkomna
svaren. Dock torde man våga påstå, att förefintligheten av tjänstebostad
i många fall spelat en viss roll, likaså att skolans läge i förhållande
till s. k. tätort, järnvägsstation etc. kan ha haft betydelse. Flera samverkande
»ofördelaktiga» faktorer ge i regel ett något klarare utslag, men
den allt dominerande faktorn har dock uppenbarligen vant skolformen.
Även i län, sådana som Blekinge, Malmöhus, Hallands, Skaraborgs och
Stockholms har man i ett icke ringa antal fall till B2- och Bl-skolor fått
blott 1 eller 2 sökande till ledigförklarade tjänster, medan praktiskt taget
alla tjänster vid A-skola fått 3 eller flera sökande.
Det viktigaste resultatet av den gjorda undersökningen torde sålunda
kunna sägas vara, att det statistiskt framgått för den tid och de tjänster
Statsutskottets utlåtande nr 209.
13
undersökningen gällt, att det som regel ställt sig betydligt svårare att rekrytera
lärarbefattningarna vid de rena landsbygdsskolorna och framförallt
vid de lägre skolformerna än tjänster vid tätorternas och städernas
folkskolor.
Ett närmare angivande av de skolor, vilka äro av sådan art, att åtgärder
måste vidtagas för en bättre lärarrekrytering vid desamma, möter vissa
svårigheter. I första hand böra härvid givetvis, framhålla de sakkunniga,
de skolor, vilka äro på samma gång avlägset och ensligt belägna, komma
i betraktande. Men att finna en gemensam formel för denna skoltyp av
ödemarkskaraktär vore knappast möjligt. De sakkunniga ha därför funnit
det naturligare att låta skolformens beskaffenhet vara avgörande,
varvid föreslagits, att samtliga B2-skolor och B3-skolor samt mindre
folkskolor ävensom vissa b-skolor, nämligen samtliga, till B2-skolor hörande
småskolor samt de till Bl-skolor hörande småskolor, som skolöverstyrelsen
bestämmer, skulle komma i betraktande vid eventuella åtgärder för underlättande
av lärarrekryteringen.
Skolöverstyrelsen delar de sakkunnigas uppfattning, att den viktigaste
faktorn i fråga om lärarrekryteringen är skolformen. Överstyrelsen anser
emellertid, att till de av de sakkunniga föreslagna grupperna av skolor böra
läggas även vissa skolor av C-form enligt överstyrelsens närmare prövning
1 varje särskilt fall.
Ifrågasatta åtgärder.
De sakkunniga ha diskuterat följande åtgärder för en förbättrad lärarrekrytering,
nämligen
a) avskaffande av den s. k. karenstiden vid nu ifrågavarande skolformer,
b) förbättring av tjänstebostäderna,
c) dubbel tjänstårsberäkning, möjlighet till förflyttning och större hänsyn
till tjänstgöringstiden vid meritvärderingen, samt
d) särskilt lönetillägg.
Förslag har emellertid endast framlagts beträffande förstnämnda fråga.
Karenstidens partiella avskaffande. I § 18 mom. 1 och
2 folkskolestadgan och § 1 mom. 2 folkskolans avlöningsreglemente stadgas,
att för anställning såsom ordinarie eller extra ordinarie folkskollärare
eller småskollärarinna bland annat erfordras, dels att, då tjänsten skall tillträdas,
minst två år förflutit från dagen för lärarens examen och dels att
läraren efter nämnda examen intill ansökningstidens utgång tjänstgjort
minst 256 dagar med full tjänstgöring inom det statliga eller det statsunderstödda
kommunala undervisningsväsendet.
Till stöd för sitt förslag örn dessa villkors upphävande vid anställning
vid skolor av nu ifrågavarande slag ha de sakkunniga bland annat framhållit,
att många lärare därigenom med all sannolikhet skulle söka sig till de
liigre skolformerna och dessa därigenom erhålla en bättre rekrytering. Be
-
14 Statsutskottets utlåtande nr 209.
träffande kostnaderna för ett genomförande av förslaget ha de sakkunniga
anfört följande.
De kostnader, som realiserandet av ovanstående förslag skulle medföra,
äro sannolikt ganska obetydliga. I de fall, då en yngre mera meriterad
lärare tack vare karenstidens upphörande skulle i konkurrensen slå ut en
äldre medsökande, uppstå givetvis inga merkostnader. Däremot bli kostnaderna
större i de fall, då man med nuvarande bestämmelser icke skulle
erhålla någon formellt kompetent sökande. Merkostnaden skulle i sådant
fall utgöra skillnaden mellan ordinarie (respektive extra ordinarie) lärares
och extra lärares lön, alltså på A-ort ungefär 1 150 (respektive 400) kronor.
Det sammanlagda antalet B2- och B3-skolor samt mindre folkskolor är
omkring 5 000, och man kan beräkna, att måhända 150 av dessa lärare
avgå varje år. Om ovannämnda kostnadsökning skulle inträffa i en femtedel
av fallen, skulle den sammanlagda kostnadsökningen för ett år måhända
uppgå till 25 000 kronor.
Förbättring av tjänstebostäder na. De sakkunniga ha —
under hänvisning till av 1941 års lärarlönesakkunniga numera framlagt förslag
i ämnet — inskränkt sig till att understryka den stora betydelse för
lärarrekryteringen, som tjänstebostädernas beskaffenhet har. De ha därför
uttalat önskvärdheten av att statsbidrag måtte kunna beviljas för upp
förande av sådana bostäder.
Särskilt lönetillägg. Härom ha de sakkunniga anfört bland
annat följande.
Det har ifrågasatts, huruvida icke införandet av ett »enslighetstillägg»,
»ödebygdstillägg», »skolformstillägg» eller dylikt skulle kunna väsentligen
bidraga till en bättre rekrytering till de skolor, om vilka här är fråga. Örn
ett sådant tillägg skulle verka rekryteringsfrämjande, finge det icke vara
alltför litet utan torde böra uppgå till minst 500 kronor per år. Ifall det
komme att utgå till lärarna vid de lägre skolformerna, finge man räkna
med en sammanlagd årlig kostnad av cirka 4 miljoner kronor. Det finns
nämligen över 4 000 folkskoleavdelningar i B2- och B3-skolor och sammanlagt
ungefär lika många läraravdelningar i de mindre folkskolorna oell
på småskolestadiet i B2-skolorna.
Som de sakkunniga förut framhållit, är det svårt att direkt utpeka vilka
skolor som böra kallas för ensligt liggande eller för ödebygdsskolor. Även
örn i många fall låg skolform och enslig belägenhet sammanfalla, är detta
icke allmängiltig regel. Ett lönetillskott till lärarna vid de lägre skolformerna
skulle därför i många fall te sig som en orättvisa gentemot lärare i
högre skolformer. De sakkunniga anse det därför uteslutet att knyta lönetillskottet
till skolformen, örn detsamma skall anses motiverat av skolans
belägenhet.
Det återstår så att överväga, huruvida ett särskilt lönetillskott till lärarna
i de lägre skolformerna skulle kunna motiveras med att deras arbete
ofta kan vara mera betungande än arbetet i högre skolformer. Det kan
emellertid framhållas, att antalet lärjungar i de lägre skolformerna ofta är
mindre och att därigenom åstadkommes en kompensation särskilt i fråga
om granskningen av lärjungarnas skriftliga arbeten. De sakkunniga ha den
uppfattningen, att även en på tjänstgöringens besvärlighetsgrad fotad gra
-
Statsutskottets utlåtande nr 209.
15
dering av avlöningen icke skulle kunna bli fullt rättvis och att ett försök
i den riktningen kan befaras medföra en icke oberättigad irritation bland
berörda befattningshavare.
Utöver vad som ovan anförts önska de sakkunniga även framhålla, att
frågan om särskilda lönetillskott till en viss grupp av lärare i folkskolan är
ganska svårbemästrad också med hänsyn till lönesystemets konstruktion.
Både på grund av de svårigheter som sålunda framhållits och med hänsyn
till angelägenheten att efter hand pröva sig fram till de effektivaste och
samtidigt enklaste åtgärderna för åstadkommande av en tillfredsställande
rekrytering till de svårbesatta lärartjänsterna ha de sakkunniga sålunda
ansett sig böra avstå från att föreslå införande av särskilda lönetillskott
till ifrågavarande lärare. Åtminstone bör frågan därom anstå, tills erfarenhet
vunnits, huruvida övriga av de sakkunniga föreslagna åtgärder äro tillräckliga
eller ej.
En ledamot har reserverat sig mot de sakkunnigas ställningstagande och
förordat, att ett skolformstillägg om 500 kronor per år måtte utgå till folkskollärare
och småskollärarinnor vid i förevarande sammanhang avsedda
skolor.
Skolöverstyrelsen har framhållit att, även örn vissa skäl kunde tala för
fastställandet av vissa lönetillägg i enlighet med reservantens förslag, resultatet
av karenstidens partiella avskaffande dock borde avvaktas, innan
ytterligare åtgärder vidtoges. ''
Statskontoret har i likhet med de sakkunnigas majoritet icke ansett sig
kunna förorda införandet av ett särskilt lönetillägg.
Domkapitlet i Luleå har däremot anslutit sig till reservantens förslag.
Departementschefen har för egen del i nu angivna frågor anfört bland
annat följande.
De av de sakkunniga verkställda statistiska undersökningarna, för vilka
redogjorts i det föregående, ha tydligt givit belägg för det berättigade i de
anförda klagomålen. Situationen är för närvarande helt enkelt den, att
undervisningen i åtskilliga av våra folk- och småskolor mer eller mindre
kontinuerligt handhaves av icke kompetenta lärarkrafter. Genom den
knappa tillgång på lärare överhuvudtaget, som på grund av folkskolans
våldsamma expansion för relativt lång tid framåt kan väntas, torde detta
förhållande komma att ytterligare accentueras. De ungas undervisning och
fostran måste bli lidande härpå och detta oftast just i trakter, som även i
avseende å övriga bildningsmöjligheter äro sämre lottade. Även örn
det av naturliga skäl givetvis ställer sig omöjligt att skapa lika gynnsamma
förutsättningar härutinnan för alla delar av landet, synas dock
alla de möjligheter böra tillvaratagas, vilka äro ägnade att göra den grundläggande
skolutbildningen för alla barn så effektiv som möjligt. Detta
är i själva verket endast ett led i de allmänna strävandena att så mycket
som möjligt utjämna motsättningen mellan land och stad. Jag har redan
förut haft anledning uppmärksamma detta spörsmål, bland annat då det
varit fråga om tillstånd att inrätta nya ordinarie folkskollärartjänster. Jag
har därvid ansett mig böra i förhållandevis större utsträckning tillmötesgå
framställningar, som avsett skolor av lägre skolform och därvid särskilt sådana,
vilka tillika varit att anse såsom avlägset belägna. T princip synas vid
16
Statsutskottets utlåtande nr 209.
sådana skolor lärartjänsterna böra vara ordinarie. Detta torde nämligen i
sin mån kunna bidraga till att vid dessa skolor erhålla kompetenta lärare.
I fråga om andra skolor än som nyss nämnts gör sig däremot denna synpunkt
icke med samma styrka gällande. En relativt större del av undervisningen
synes där kunna bestridas av icke-ordinarie lärare — jag räknar därvid
med omkring 15 procent. Det kan erinras, att vid läroverken minst 20
procent av lärarna äro icke-ordinarie. I det följande ämnar jag i anslutning
till de sakkunnigas förslag diskutera, vilka ytterligare åtgärder som kunna
vara ägnade att bidraga till en förbättrad lärarrekrytering.
Det torde därvid till en början vara nödvändigt att på ett eller annat sätt
avgränsa den grupp av skolor som närmast kan anses vara i behov av särskilda
åtgärder. Erfarenheten synes ha visat, att det icke blott är det avlägsna
läget i och för sig, som spelat en avgörande roll för sökandefrekvensen,
utan även och kanske i ännu högre grad skolformen. Detta framgår
därav, att svårigheter att erhålla lärare gjort sig gällande även vid sådana
skolor av lägre skolform, som icke kunnat anses vara i egentlig mening avlägset
belägna. Med hänsyn härtill synes det vanskligt att ange någon slags
geografisk gräns. De sakkunniga ha också beträtt en annan väg, då de föreslagit,
att samtliga B2- och B3-skolor, mindre folkskolor samt vissa b-skolor
skulle anses som avlägset belägna. Förslaget kan synas väl schematiskt,
enär inom dessa kategorier givetvis rymmas många skolor, där svårigheter
att erhålla goda lärare i allmänhet icke bruka förekomma. På det hela taget
torde man dock genom en sådan gränsdragning komma att träffa just de
skolor, som åsyftas. Omöjligheten att draga en fullt adekvat gräns
1 förening med angelägenheten att skaffa ett system, som är så enkelt
som möjligt i tillämpningen, synes även tala till förmån för förslaget. Jag
anser mig därför i huvudsak kunna ansluta mig till detsamma och vill alltså
förorda, att till de skolor, som kunna anses vara i behov av åtgärder
för underlättande av lärarrekryteringen, böra hänföras i första hand alla
B2- och B3-skolor, mindre folkskolor samt vissa b-skolor, nämligen dels
de, som lämna sina lärjungar till B2-skolor, och dels även de, som lämna
sina lärjungar till Bl-skolor, därest skolöverstyrelsen efter prövning i varje
särskilt fall anser dem hänförliga till nu angivna kategorier. Till nämnda
grupper av skolor böra emellertid därjämte, såsom överstyrelsen papekat,
läggas sådana skolor av C-form, vilka vid övergång till heltidslåsning skulle
förändras till B2-skolor. Huruvida detta är fallet torde i varje särskilt
fall böra bedömas av överstyrelsen. De skäl, som de sakkunniga anfört mot
att medtaga C-skolorna i förevarande sammanhang, synas icke bärande.
Bland åtgärder, som skulle kunna vara av betydelse för en gynnsammare
lärarrekrytering i allmänhet, ha de sakkunniga särskilt angivit partiellt
upphävande av bestämmelserna örn den s. k. karenstiden, d. v. s. att ordinarie
och extra ordinarie lärartjänst ej far tillträdas förrän viss tid —
2 år — förflutit efter avlagd examen, varjämte sökande under denna tid
skall ha fullgjort viss tjänstgöring av minst 256 dagars längd. Därest dessa
villkor slopades vid tillsättandet av tjänster vid nu ifrågavarande skolor,
torde det icke vara oberättigat att antaga, att lockelsen att på ett tidigt
stadium kunna erhålla en ordinarie eller i vart fall en extra ordinarie lärartjänst
komme att hos mången öka benägenheten att söka sig till dessa
skolor. Jag är medveten om att en sådan anordning icke står i överensstämmelse
med inom den civila statsförvaltningen i allmänhet tillämpade
principer. De rådande speciella förhållandena vid dessa skolor, vilka delvis
Statsutskottets utlåtande nr 209.
17
torde vara av övergående natur, synas emellertid motivera ett sådant steg.
Jag vill därför förorda, att en sådan åtgärd temporärt genomföres. Jag är
däremot icke beredd att medverka till ett generellt upphävande av dessa
bestämmelser, vilket vissa lärarsammanslutningar påyrkat, liksom icke heller
till ett realiserande av den av statskontoret framförda tanken att utsträcka
karenstiden för övriga skolor till tre år. Bestämmelser rörande förevarande
kompetensvillkor finnas beträffande ordinarie lärartjänst införda i
folkskolestadgan och beträffande extra ordinarie lärartjänst i folkskolans avlöningsreglemente.
Frågan örn bemyndigande för Kungl. Majit att medgiva
undantag från sistnämnda bestämmelser kommer att upptagas av chefen
för finansdepartementet.
Jag delar de sakkunnigas uppfattning, att även tjänstebostädernas beskaffenhet
spelar en viktig roll för rekryteringen av lärare. Jag erinrar, att
1941 års lärarlönesakkunniga i nyligen avgivet betänkande med förslag
till boställsordning för folkskolans lärare m. m. förordat, att statsbidrag
skall kunna utgå till skoldistrikten för uppförande av tjänstebostäder. Jag
hoppas att senare kunna förelägga riksdagen förslag i ämnet.
Jag vill i detta sammanhang meddela, att skolöverstyrelsen i skrivelse
den 20 februari 1945 framlagt vissa förslag till ändrade grunder för meritvärderingen
vid tillsättandet av lärartjänster vid folkskoleväsendet, vilka
förslag för närvarande äro föremål för överväganden inom ecklesiastikdepartementet.
Jag hoppas inom en snar framtid kunna föreslå bestämmelser,
sbro i huvudsak tillgodose de av överstyrelsen framförda önskemålen.
Bland annat torde därvid tjänstgöringstiden böra tillmätas ett större meritvärde
än för närvarande är fallet. Jag ämnar vidare föranstalta örn utredning
rörande möjligheterna till förflyttning av lärare även i andra fall
än som för närvarande är möjligt, eventuellt genom att vissa lärartjänster
tillsättas av statlig myndighet. Båda dessa åtgärder torde vara ägnade att
i viss mån underlätta lärarrekryteringen vid mindre eftersökta skolor.
Jag delar de sakkunnigas uppfattning, att andra åtgärder till underlättande
av lärarrekryteringen först böra prövas, innan en så genomgripande
åtgärd, som införandet av ett särskilt lönetillägg för alla lärare vid förut
angivna skolor skulle innebära, tages under övervägande.
Motioner.
I motionerna 1:17 och 11:19 erinras, att enligt gällande bestämmelser
rörande tjänstebostäder vid folkskoleväsendet lärare själv kunde hyra bostad,
örn det på orten eller i dess omedelbara närhet funnes tillräckligt med bostäder
i den allmänna hyresmarknaden, men att, om bostadsförhållandena på orten
icke möjliggjorde för läraren att hyra lämplig bostad, skoldistriktet vore
skyldigt att hålla tjänstebostad åt denne. I anslutning härtill anföres följande.
Dessa stadgande)! innebära, att kommuner på landsbygden i regel måste
bygga lärarbostäder, under det att städer och andra tätorter, där hyresmarknad
alltid finnes, icke behöva ställa tjänstebostäder till förfogande. Detta
betyder en extra belastning för landsbygdskommunerna, en belastning, som
mäste anses vara mycket orättvis. Örn ett skoldistrikt skall bygga bostäder
åt sina lärare, blir detta mångdubbelt dyrare än att lämna lärarna s. k.
bruttolön.
Bihang lill riksdagens protokoll ldlfi. 6 sami. Nr SOS.
2
18
Statsutskottets utlåtande nr 209.
Lärarna få visserligen erlägga hyra — det s. k. hyresavdraget — för de
av dem bebodda tjänstebostäderna, men detta avdrag, som är fastställt i
avlöningsreglementet, är för lågt för att det skall ställa sig fördelaktigt för
skoldistrikten att bygga tjänstebostäder. I hyresgrupp I, som är den på
landsbygden vanligen förekommande, utgör hyresavdraget för ordinarie folkskollärare,
som bebor en bostad om tre rum och kök, 660 kronor per år.
Tar man dessutom hänsyn till att skoldistriktet även skall bekosta uppvärmningen
av bostaden blir den summa, som detta får i faktisk hyra, ytterst
ringa. Man torde kunna räkna med att det erfordras i genomsnitt 30 mI * 3
ved per år för uppvärmningen av en sådan bostad. Örn man räknar med
att denna ved upphuggen kostar i medeltal 15 kronor per m3, går bränslekostnaden
per år till 450 kronor, och då återstår endast något över 200 kronor
i faktisk hyresersättning. Dessutom får kommunen tjänstebostadsbidrag,
men detta är mycket litet, högst 160 kronor per år för ordinarie lärare. Med
de nuvarande byggnadskostnaderna torde en bostad av den nämnda storleksordningen
med moderna bekvämligheter knappast kunna byggas för en
lägre kostnad än 30 000 kronor. Man förstår då, att förräntningen blir ytterst
ringa.
Det förhåller sig alltså på det sättet, att landsbygdskommunerna äro vida
sämre ställda än stadskommunerna i det avseende det här är fråga örn. På
landsbygden måste kommunerna själva bygga bostäder utan att kunna
erhålla rimlig förräntning av byggnadskostnaderna. För att denna orättvisa
skall kunna utjämnas borde sådan hyra erläggas för innehav av tjänstebostäder,
som motsvarar hyrespriserna i den allmänna hyresmarknaden på
orten. Örn en hyresmarknad i egentlig mening icke finns, borde hyran fastställas
så, att den kommer i nivå med kostnaderna för räntor och amortering
av byggnadskostnaderna. Dessa bestämmelser böra gälla för såväl stadssom
landsbygdskommuner. Styrelsen för Sveriges folkskollärareförbund har
också uttalat, att tjänstebostadsinnehavarna i princip äro villiga att betala
högre hyror för goda bostäder.
I motionerna 1:336 och II: 513, vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Majit begära förslag till årets höstriksdag om ett särskilt
lönetillägg å 500 kronor till lärare vid de lägre skolformerna, anföres i huvudsak
följande.
Chefen för ecklesiastikdepartementet har i ifrågavarande proposition anslutit
sig till förslaget örn karenstidens upphävande men föreslår, att detta
endast skall ske temporärt.
Vi anse det nödvändigt, att effektiva åtgärder omedelbart vidtagas för att
tillgodose behovet av kompetenta lärare vid de lägre skolformerna. Under
nu rådande förhållanden blir landsbygdsungdomens undervisning och fostran
eftersatt. Det måste anses vara av utomordentlig vikt, att landsbygdsdistrikten
respektive de lägre skolformerna tillförsäkras goda lärare. Kvaliteten
på lärarens undervisning kan ofta lia större betydelse för resultatet
inom skolarbetet än skolformen.
Det gäller här en fråga av hög angelägenhetsgrad. Varken tekniska svårigheter
eller kostnadssummor på årliga miljonbelopp få verka avskräckande,
dä man vill tillförsäkra ifrågavarande skolor goda lärarkrafter.
Vi anse, att de av chefen för ecklesiastikdepartementet förordade åtgärderna
böra genomföras, men vi anse icke dessa vara tillfyllest. De böra
kompletteras med den av reservanten inom de seminariesakkunniga före
-
Statsutskottets utlåtande nr 209.
19
slagna åtgärden att bevilja lärare vid de lägre skolformerna, ett särskilt lönetillägg.
Seminariesakkunniga anse, att frågan om dylika särskilda lönetillskott
för de lägre skolformerna bör anstå, »till dess att erfarenhet vunnits,
huruvida övriga av de sakkunniga föreslagna åtgärder äro tillräckliga eller
ej». Chefen för ecklesiastikdepartementet har anslutit sig till denna uppfattning.
Enligt vår mening bör det emellertida ligga i öppen dag, att svårigheterna
vid rekryteringen av lärarbefattningarna vid de lägre skolformerna
äro så stora (ett förhållande som tydligt bestyrkes av den i seminariesakkunnigas
betänkande redovisade statistiken), att ingen tvekan borde råda
om otillräckligheten i de i övrigt förutsatta åtgärderna: karenstidens slopande,
förbättrade lärarbostäder och dubbel tjänstårsberäkning. Vi hysa den
uppfattningen, att frågan om ett särskilt lönetillägg utgör en mycket väsentlig
del i föreliggande problem. Att lärarna icke gärna söka platser vid de
lägre skolformerna beror icke endast av att dessa skolor ligga avlägset — vilket
de för övrigt ingalunda alltid göra — eller på den lägre skolformen i och
för sig, utan också och kanske främst därpå, att lönerna på grund av dyrortsgrupperingen
äro låga för dessa lärare. Det synes oss därför starkt motiverat
att genom ett särskilt lönetillägg bereda lärarna vid dessa skolformer
en ekonomisk förbättring. Detta skulle helt säkert i väsentlig grad underlätta
nyrekryteringen till ifrågavarande skolor. Ett sådant tillägg skulle
vara desto mera berättigat, som de regionala levnadskostnadsskillnaderna
numera starkt utjämnats.
Speciella åtgärder i finnbygden.
Undersökning av läget.
Av de sakkunniga företagna undersökningar rörande medeltalet sökande
till samtliga ledigförklarade ordinarie folkskollärartjänster inom de finskspråkiga
skoldistrikten under de senaste 10 åren uppvisa i synnerhet för
de talrika B2-skolorna mycket låg sökandefrekvens. Endast i kustdistrikten
eller å i övrigt mera välbelägna orter hade samtliga de tre förslagsrummen
som regel kunnat fyllas. I de övre, avlägsnare skoldistrikten och på de mera
svårbelägna orterna hade däremot medeltalet sökande både till tjänster vid
Bl- och framför allt till tjänster vid B2- och B3-skolor hållit sig så lågt
som 1—2, där man inte i en del fall rent av saknat sökande och termin
efter termin måst hjälpa sig fram med icke kompetenta vikarier. Den av
de sakkunniga företagna undersökningen rörande vikariatsförhållandena i
riket den 15 september 1945 hade också givit vid handen, att dessa ingenstädes
i landet varit så otillfredsställande som just inom Tornedalens inspektionsområde.
Icke mindre än 85 procent av folkskollärarvikariaten där hade
vid nämnda tidpunkt varit besatta med icke kompetenta vikarier. Endast
till skolor av A- och Bl-form hade kompetenta lärarkrafter delvis kunnat
erhållas, medan för B2- och B3-skolor i regel icke kompetenta vikarier måst
anställas.
De sakkunniga framhålla, att av dessa undersökningar liksom av tidigare
kända och omvittnade förhållanden tämligen klart framgått, att särskilda
20
Statsutskottets utlåtande nr 309.
rekryteringsåtgärder utöver de nu förefintliga måste vidtagas, om de finskspråkiga
skoldistrikten ej skola riskera att bli avsevärt sämre ställda i
lärarhänseende än övriga rikets bygder.
Föreslagna åtgärder.
De sakkunniga ha — förutom de i det föregående berörda åtgärderna vid
avlägset belägna skolor i allmänhet — föreslagit följande särskilda åtgärder
för en förbättrad lärarrekrytering i finnbygdens skolor, nämligen
a) höjning av de s. k. finnbygdsstipendierna vid folkskoleseminarierna
från 800 till 1 200 kronor och vid småskoleseminarierna från 300 till 600
kronor; varvid tillika förutsatts, att stipendierna till lapsktalande elever vid
folkskoleseminarierna i Luleå och Umeå, vilka utgått med samma belopp
som finnbygdsstipendierna vid sistnämnda seminarier skulle höjas i samma
mån som dessa senare; samt
b) införande av fasta språktillägg för samtliga lärare vid folk- och småskolor
i finnbygden.
Sistnämnda fråga har icke av Kungl. Maj:t upptagits i förevarande sammanhang.
Statskontoret har avstyrkt den föreslagna stipendiehöjningen, enär den
icke syntes påkallad för erhållande av tillräckligt antal sökande.
Departementschefen har för egen del anslutit sig till statskontorets uppfattning.
Departementschefen har anfört bland annat följande.
Finnbygdsstipendiet är till sin karaktär att betrakta såsom en gratifikation,
som tillfaller seminarieelev, för att denne skall åtaga sig viss tjänstgöring
i de finskspråkiga skoldistrikten. Härav följer då också att dessa stipendiers
belopp bör bestämmas enbart ur synpunkten att locka tillräckligt
antal sökande. Såsom statskontoret framhåller, synas några svårigheter härvidlag
knappast föreligga. De sakkunniga ha för nästa budgetår räknat
med ett behov av 30 å 35 stipendier, medan antalet sökande till dylika
stipendier för innevarande läsår enligt nu gällande grunder varit icke
mindre än 48. Det vill sålunda synas, som örn redan den från och med
innevarande budgetår vidtagna höjningen av stipendiebeloppen skulle
haft tillräckligt gynnsam inverkan på sökandefrekvensen. Jag kan därför
icke finna, att en ytterligare höjning är av behovet påkallad. I varje fall
synes därmed böra anstå ännu någon tid, till dess mer erfarenhet vunnits
angående värdet av nu gällande bestämmelser. Då icke heller vid småskoleseminarierna
några svårigheter synas föreligga att fylla stipendierummen,
och, såsom de sakkunniga framhållit, någon kännbar brist på
småskollärarinnor icke förefinnes i finnbygden, kan jag icke heller för
dessa stipendiers vidkommande finna en höjning erforderlig.
Däremot synes det skäligt, att, därest för framtiden stipendier till lapsktalande
elever vid folkskoleseminarierna i Luleå och Umeå skulle beviljas,
dessa bestämmas till 800 kronor per år, varigenom överensstämmelse
alltjämt skulle bibehållas med motsvarande finnbygdsstipendier.
Statsutskottets utlåtande nr 209.
21
I olika sammanhang ha, särskilt under senare år, påtalats de betydande
svårigheter, som föreligga för ernående av en tillfredsställande rekrytering
av lärartjänsterna vid folkskoleväsendet. Dessa svårigheter ha starkast
framträtt beträffande finnbygdens skolor, men det har även visat sig, att i
allmänhet mera avlägset liggande skolor och särskilt då sådana av lägre
skolform icke erhållit tillräckligt kvalificerade sökande till ledigförklarade
tjänster. Dessa förhållanden föranledde, att uppdrag lämnades åt 1945 års
seminariesakkunniga att verkställa utredning i ämnet och inkomma med
förslag till de åtgärder, som kunde befinnas påkallade.
De undersökningar, som verkställts av de sakkunniga, ha givit tydligt
belägg för det berättigade i de från olika håll anförda klagomålen. Det har
nämligen visat sig, att undervisningen vid åtskilliga folk- och småskolor
för närvarande mer eller mindre kontinuerligt handhaves av icke kompetenta
lärarkrafter.
Departementschefen har framhållit, att vid skolor av lägre skolform och
därvid särskilt sådana, vilka tillika kunde anses såsom avlägset belägna,
lärartjänsterna i princip borde vara ordinarie, något som i sin mån kunde
bidraga till att vid dessa skolor erhålla kompetenta lärare. Med hänsyn härtill
har departementschefen också i förhållandevis stor utsträckning ansett
sig böra förorda ett tillmötesgående av ingivna framställningar härom. Utskottet
hyser i denna fråga samma principiella uppfattning som den, varåt
departementschefen sålunda givit uttryck.
Utskottet anser emellertid i likhet med departementschefen, att ytterligare
åtgärder måste vidtagas för att ernå en förbättrad lärarrekrytering.
Departementschefen har, när det gällt att avgränsa den grupp av skolor,
som närmast kunde anses vara i behov av särskilda åtgärder, stannat för
att förorda, att till dessa skolor hänföras alla B 2- och B 3-skolor, mindre
folkskolor samt vissa b-skolor, nämligen dels de, som lämna sina lärjungar
till B 2-skolor, och dels enligt skolöverstyrelsens prövning från fall till fall
även de, som lämna sina lärjungar till B 1-skolor, ävensom enligt bedömande
av skolöverstyrelsen i varje särskilt fall sådana skolor av C-form,
vilka vid övergång till heltidsläsning skulle förändras till B 2-skolor. Bland
de åtgärder, som kunna vara av betydelse för en gynnsammare lärarrekrytering
i allmänhet, ha de sakkunniga särskilt angivit ett partiellt upphävande
av bestämmelserna örn den s. k. karenstiden, d. v. s. att ordinarie
och extra-ordinarie lärartjänst ej får tillträdas förrän viss tid — två år —
förflutit efter avlagd examen, varjämte sökanden under denna tid skall ha
fullgjort viss tjänstgöring av minst 256 dagars längd. Departementschefen
har förordat, att den av de sakkunniga sålunda föreslagna åtgärden temporärt
genomföres beträffande tillträdandet av ordinarie tjänster vid ovannämnda
skolor. Utskottet tillstyrker detta förslag. I detta sammanhang vill
utskottet framhålla, att ifrågavarande åtgärd innebär en icke oväsentlig
ekonomisk förmån för vederbörande befattningshavare, därigenom att han
Utskottet.
22
Statsutskottets utlåtande nr 209.
kommer i åtnjutande av en löneökning, motsvarande skillnaden i lön mellan
12 löneklassen och 16 löneklassen vid 36 x/i veckors lästid respektive 17
löneklassen vid 39 veckors lästid. Löneskillnaden varierar givetvis beroende
på dyrortsgrupperingen; exempelvis kan nämnas, att skillnaden i lön mellan
12 och 17 löneklasserna på E-ort utgör i runt tal 1 700 kronor, rörligt tillägg
och kristillägg därvid inberäknade.
Utskottet delar departementschefens uppfattning, att även tjänstebostädernas
beskaffenhet spelar en viktig roll för lär ar rekryteringen. I nyligen
avgivet betänkande med förslag till boställsordning för folkskolans lärare
m. m. ha 1941 års lärarlönesakkunniga förordat, att statsbidrag skulle
kunna utgå till skoldistrikten för uppförande av tjänstebostäder. Departementschefen
har ställt i utsikt, att förslag i ämnet kommer att föreläggas
riksdagen. I avvaktan på detta förslag och då utskottet utgår ifrån, att de i
motionerna I: 17 och II: 19 berörda spörsmålen härvid komma att bliva
föremål för bedömande från Kungl. Maj:ts sida, anser utskottet sig icke
böra tillstyrka bifall till det i motionerna framställda yrkandet.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår ha de sakkunniga framhållit,
att det ifrågasatts, huruvida icke införandet av ett särskilt lönetillägg på
förslagsvis 500 kronor per år skulle kunna väsentligen bidraga till en bättre
lärarrekrytering till skolor med lägre skolform. Enligt de sakkunnigas beräkningar
skulle kostnaderna härför kunna uppskattas till omkring
4 000 000 kronor för år, varvid de sakkunniga räknat med över 4 000 folkskoleavdelningar
samt ungefär lika många läraravdelningar i de mindre
folkskolorna och på småskolestadiet i B 2-skolorna. På anförda skäl ha de
sakkunniga emellertid ansett sig icke böra förorda införandet av ett dylikt
lönetillägg. Departementschefen har för sin del funnit, att andra åtgärder
till underlättande av lärarrekryteringen först borde prövas, innan en så
genomgripande åtgärd, som den angivna skulle innebära, toges under övervägande.
Utskottet är likaledes av den uppfattningen, att frågan örn införandet
av det ifrågasatta lönetillägget synes böra anstå, tills erfarenhet
vunnits, huruvida övriga av departementschefen föreslagna åtgärder visa
sig tillräckliga eller ej. Utskottet finner sig därför icke för närvarande böra
biträda det i motionerna I: 336 och II: 513 framställda yrkandet utan avstyrker
bifall till motionerna.
Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang anfört och föreslagit
föranleder icke någon erinran från utskottets sida. Utskottet vill dock
här för sin del understryka önskvärdheten av att en förbättring av skolformerna
så fort sig göra låter kommer till stånd.
Utskottet biträder departementschefens förslag om bestämmandet av stipendiebeloppet
till 800 kronor för lapsktalande elever vid folkskoleseminarierna
i Luleå och Umeå.
Statsutskottets utlåtande nr 209.
23
III. Anslagsberäkningar.
1. Folkskoleseminarierna: Avlöningar.
Kungl. Maj :ts förslag innebär en anslagshöjning med 701 200 kronor,
fördelande sig på de olika anslagsposterna på följande sätt:
Nuvarande Föreslagen
belopp höjning
kronor kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän...... 1 967 600 70 400
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit................. 77 500 40 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 402 400 544 600
4. Rörligt tillägg.......................... 369 300_45 700
Summa kronor 2 816 800 701 200.
Beträffande arvodesposten är den förordade anslagshöjningen till
en del föranledd av elevantalets ökning och således av automatisk natur.
Dessutom har departementschefen förordat inrättande tills vidare av provårskurser
även i Lund och Uppsala, vilket föranlett en kostnadsökning av i
runt tal 18 000 kronor. Däremot har departementschefen icke ansett sig
kunna biträda av skolöverstyrelsen framlagda förslag örn ökning av skolsköterskornas
tjänstgöringstid och om återgång till förkrigsförhållandena
i fråga om storleken av de särskilda arvodena vid pr o vårsanstalter. Sistnämnda
ställningstagande överensstämmer med den ståndpunkt departementschefen
tidigare intagit till motsvarande fråga vid de allmänna läroverken.
I fråga om icke-ordinarieposten är den ifrågasatta anslagshöjningen
till huvudsaklig del av automatisk natur och föranledd av den utvidgade
seminarieverksamheten. Sålunda hänföra sig i runt tal 330 000 kronor
till den pågående särskilda utbildningen av folkskollärare.
2. Folkskoleseminarierna: Omkostnader.
Detta anslag har av departementschefen föreslagits höjt från 351 000 kronor
med 122 000 kronor till 473 000 kronor. Största delen av höjningen
är föranledd av den utökade verksamheten vid seminarierna. Departementschefen
har vidare tillstyrkt anvisande av 5 000 kronor till anordnande av
enahanda kurser i tal- och röstvård som riksdagen tidigare bifallit för småskoleseminariernas
del samt av 600 kronor till psykotekniska prov vid inträdesprövningarna
vid seminariet i Stockholm.
24
Statsutskottets utlåtande nr 209.
Utskottet■
3. Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m.
Departementschefen har förordat en höjning av ifrågavarande anslag
från 75 000 kronor med 40 000 kronor till 115 000 kronor med hänsyn till
den utvidgade seminarieverksamheten.
4. Folkskoleseminarierna: Utrustning.
Under denna rubrik är för innevarande budgetår uppfört ett anslag av
50 000 kronor. Seminariesakkunniga ha, med tillstyrkan av skolöverstyrelsen,
hemställt, att anslaget för nästa budgetår måtte uppföras med 326 000
kronor. Av detta belopp avses 160 000 kronor till inredning av nya lokaler
vid de permanenta seminarierna, 60 000 kronor till övriga utrustningsändamål
vid samma seminarier, 96 000 kronor till inventarier och annan utrustning
för det nya seminariet i Gävle samt 10 000 kronor till inköp av
musikinstrument och vissa andra inventarier vid de nya seminarierna i
Hälsingborg och Stockholm.
Departementschefen har icke funnit anledning till erinran mot de gjorda
beräkningarna men ansett, att den erforderliga anslagssumman borde kunna
fördelas på två år. För nästa budgetår har departementschefen förordat
anvisande av 240 000 kronor.
5. Arvoden åt lärarkandidater under pro vårstjänstgöring.
Departementschefen har förordat en anslagshöjning med 30 000 kronor
till 320 000 kronor, varvid räknats med 132 provårskandidater vid de allmänna
läroverken och 28 vid folkskoleseminarierna.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot de av departementschefen
verkställda kostnadsberäkningarna.
IV. Vissa byggnadsfrågor.
Vid anmälan av anslagsbehovet till småskoleseminarierna för nästa budgetår
(proposition nr 77) förklarade departementschefen sig ämna senare
återkomma till frågan örn de byggnadsarbeten vid småskoleseminarierna i
Härnösand och Landskrona, vilka bleve erforderliga vid bifall till de i ifrågavarande
sammanhang framlagda förslag om utvidgning av seminariet i
Härnösand med en avdelning och av seminariet i Landskrona med två avdelningar.
Byggnadsstyrelsen har nu, efter samråd med skolöverstyrelsen,
inkommit med förslag och kostnadsberäkningar rörande ifrågavarande arbeten.
Samtidigt har byggnadsstyrelsen anmält, att vissa ytterligare medel
25
Statsutskottets utlåtande nr 209.
visat sig erforderliga till de pågående byggnadsarbetena vid småskoleseminarierna
i Haparanda, Strängnäs och Växjö, vartill medel anvisats av 1945
års riksdag. Förutom förutnämnda ärenden ha i förevarande sammanhang
till behandling upptagits även vissa byggnadsfrågor vid folkskoleseminarierna,
i huvudsak avseende sådana åtgärder, som föranledas av departementschefens
förslag i det föregående till utvidgad organisation av ifrågavarande
seminarier.
Småskoleseminarierna.
Härnösand. Enligt ett år 1944 av skolöverstyrelsen framlagt förslag
till utvidgning av detta seminarium, vilket då icke föranledde någon
framställning till riksdagen, beräknades kostnaderna för erforderliga omoch
tillbyggnadsarbeten vid seminariet till 600 000 kronor. Byggnadsstyrelsen
framhåller nu, att vid den förnyade utredningen av denna byggnadsfråga
framkommit krav på lokaler för barnbespisning, varför en kostnadsstegring
blivit ofrånkomlig. Kostnaderna kunde nu beräknas till 700 000
kronor.
Det nu framlagda förslaget innebär i huvudsak, att den nuvarande seminariebyggnaden
och gymnastikhuset sammanfogas genom en vinkelformad
tillbyggnad, varjämte inom den nuvarande skolbyggnaden utföras vissa
ombyggnadsarbeten.
Landskrona. Även beträffande detta seminariums utbyggnad förelågo
år 1944 vissa kostnadsberäkningar, vilka slutade på ett belopp av
700 000 kronor. Byggnadsstyrelsen framhåller, att jämväl dessa kostnader
vid förnyad utredning visat sig otillräckliga och nu kunde uppskattas
till 825 000 kronor, beroende på att vissa icke tidigare beräknade lokaler
tillkommit, nämligen en barnbespisningslokal med tillhörande köksavdelning
samt bibliotek och läsrum för övningsskolan.
Enligt det nu utarbetade örn- och tillbyggnadsförslaget tillbygges den
nuvarande seminariebyggnaden mot väster med lokaler, avsedda för en ny
övningsskola samt utrymmen för barnbespisning. Sistnämnda utrymmen
äro förlagda till en envåningsbyggnad, som tänkes förbinda det gamla seminariet
med en nybyggnad inrymmande övningsskolan och förlagd utmed
tomtens västra gräns.
Haparanda. Till örn- och nybyggnadsarbeten för småskoleseminariet
i Haparanda anvisades av 1945 års riksdag ett investeringsanslag av
580 000 kronor. Byggnadsstyrelsen har nu — under framhållande av att
detta belopp torde komma att visa sig otillräckligt med hänsyn bland annat
till behovet av lokaler för barnbespisning — hemställt om anvisande av
ytterligare 95 000 kronor för ändamålet.
Strängnäs och Växjö. Till vissa byggnadsarbeten vid dessa seminarier
anvisade 1945 års riksdag 680 000 respektive 507 000 kronor. Vid
26
Statsutskottets utlåtande nr 209.
beräkningen av medelsbehovet hade avsetts, att befintliga rörledningssystem
för värme, vatten och avlopp skulle, ehuru de voro gamla och i dåligt skick,
med hänsyn till då rådande materialsvårigheter tills vidare kunna bibehållas,
varför byggnadsstyrelsen endast räknat med de för panncentralernas utvidgning
erforderliga kostnaderna. Byggnadsstyrelsen har emellertid nu funnit
lämpligt att redan i samband med de pågående byggnadsarbetena i
övrigt verkställa utbyte av dessa ledningssystem. Styrelsen framhåller därvid,
att de svåra materialförhållandena numera undergått en icke oväsentlig
förbättring, ävensom att ett utbyte längre fram skulle komma att medföra
icke oväsentliga extra kostnader för håltagningar och efterlagningar
inom utrymmen, som berördes av byggnadsarbetena. Byggnadsstyrelsen har
därför hemställt om anvisande för ifrågavarande ändamål av ytterligare
60 000 kronor vid seminariet i Strängnäs och 140 000 kronor vid seminariet
i Växjö.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Den i annat sammanhang föreslagna utvidgningen av småskoleseminariernai
Härnösand och Landskrona nödvändiggör vissa om- och
tillbyggnadsarbeten vid dessa seminarier. De befintliga lokalerna äro nämligen
i huvudsak endast avpassade för den nuvarande organisationen. Jag
finner de av byggnadsstyrelsen framlagda byggnadsförslagen, vilka tagit
sikte även på behovet av barnbespisningslokaler, väl avvägda och ägnade att
skapa goda och ändamålsenliga lokaler. De synas därför böra komma till
utförande. De beräknade kostnaderna, 700 000 respektive 825 000 kronor,
föranleda ingen invändning från min sida. Jag vill i detta sammanhang
erinra, att av 1944 års riksdag anvisats 110 000 kronor till vissa ändringsarbeten
vid seminariet i Landskrona. Enligt vad jag inhämtat ha härav
hittills förbrukats endast 2 500 kronor. Då jag förutsätter att återstående
medel, 107 500 kronor, få användas för den nu ifrågasatta om- och tillbyggnaden
vid nämnda seminarium, skulle alltså för detta ändamål behöva
anvisas endast (825 000 — 107 500 =) 717 500 kronor eller i runt tal
717 000 kronor.
Efter förslag av Kungl. Majit anvisade 1945 års riksdag till vissa
byggnadsarbeten vid småskoleseminarierna i Haparanda, Strängnäs och
Växjö 580 000, 680 000 respektive 507 000 kronor. Byggnadsstyrelsen
har nu anmält, att de anvisade anslagen redan visat sig eller av allt
att döma komma att visa sig otillräckliga. Vid seminariet i Haparanda
har detta — förutom på vissa andra omständigheter — berott på det nytillkomna
behovet av barnbespisningslokaler. Merkostnaderna för detta
seminarium ha beräknats uppgå till 95 000 kronor. Vid seminarierna i
Strängnäs och Växjö har det ansetts lämpligt att redan nu verkställa
utbyte av ledningssystemen för värme, vatten och avlopp, vilket medför
ytterligare kostnader å 60 000 respektive 140 000 kronor. Jag anser mig
böra godtaga de nya kostnadsberäkningarna och förordar, att medel ställas
till förfogande i enlighet därmed.
Statsutskottets utlåtande nr 209.
27
Folkskoleseminarierna.
Kungl. Maj:t har föreslagit anvisande av sammanlagt 1 709 000 kronor
till vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna. Härav belöpa
1 581 000 kronor på den utbyggnad av seminarierna, som föranledes av
förslaget örn utvidgad seminarieorganisation. Beträffande sistnämnda byggnadsarbeten
har byggnadsstyrelsen anfört följande.
Den utförda utredningen avser en utökning av undervisningslokalerna
vid folkskoleseminarierna i Lund, Kalmar, Linköping, Karlstad, Falun,
Uppsala, Umeå och Luleå. Vid folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg
har en provisorisk utökning av seminarierna genom utbyggnad ej
visat sig genomförbar och de erforderliga nya lokalerna torde sålunda få
anskaffas genom förhyrningar. Vid folkskoleseminariet i Stockholm har
dock kostnaderna för en tidigare planerad ombyggnad a,v lokalerna för
naturkunnighetsundervisningen upptagits i utredningen, då denna ombyggnad
får anses oundgängligen nödvändig med hänsyn till seminariets utökade
verksamhet. Slutligen har byggnadsstyrelsen undersökt möjligheterna att i
Gävle inreda ett provisoriskt folkskoleseminarium i dövstumskolans byggnad,
vilken kommer att bliva ledig vid skolans överflyttning till Mogård.
Det ökade lokalbehovet vid ovannämnda seminarier avses i första hand
att tillfredsställas genom inredande av disponibla vindar och övriga sekundärutrymmen,
samt när detta ej är tillfyllest genom uppförande av provisoriska
träbaracker intill skolbyggnaderna.
På ett tidigare stadium av utredningen räknades med möjligheten att i
sistnämnda fall använda gamla militärbaracker, vilka skulle ställas till disposition
av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse. Verkställda kostnadsberäkningar
ha givit vid handen att övertagande och ombyggnad av en
sådan barack till undervisningslokaler skulle uppgå till omkring 25 000
kronor. De därvid erhållna klassrummen skulle få en höjd av endast
2,40 meter, varjämte fönstrens utformning i förening med den låga rumshöjden
medför dåliga belysningsförhållanden. Den förhållandevis ringa
rumshöjden torde även försvåra en tillfredsställande placering av den elektriska
belysningsarmaturen i skolsalarna, varigenom möjligheten för eleverna
att följa undervisningen på svarta tavlan försvåras. Byggnadsstyrelsen finner
det därför tveksamt om militärbaracker lämpligen böra användas och,
då enligt vad utredningen givit vid handen endast fyra baracker innehållande
12 st. klassrum bliva erforderliga, vill styrelsen ifrågasätta, om icke
nya sådana med ändamålsenligare planlösningar och riktiga rumsutformningar
böra komma till utförande.
Byggnadsstyrelsen har därför låtit upprätta ritningar till en barack innehållande
två klassrum örn 8,5 X 6 meter samt kapprum och materialskåp,
vilken barack enligt styrelsens beräkningar skulle draga en kostnad av
35 000 kronor.
Vidare har styrelsen låtit upprätta ritningar till barack inrymmande en
slöjdsal med måtten 6,5 X 9 meter samt erforderliga biutrymmen samt till
en gymnastikbarack inrymmande en gymnastiksal örn 8 X 14 meter, tvenne
omklädnadsavdelningar samt tvenne lärarerum m. m. Kostnaderna för
slöjdbaracken har styrelsen beräknat till 20 000 kronor och för gymnastikbaracken
till 60 000 kronor.
Utskottet.
28 Statsutskottets utlåtande nr 209.
Byggnadsstyrelsen har även låtit verkställa undersökningar huruvida det
genom tillbyggnaderna utökade värmebehovet även fordrar utökning av
värmecentralerna vid de ifrågavarande seminarierna. Undersökningen har
givit vid handen att i de flesta fall torde nuvarande kapaciteten av pannanläggningarna
förslå även för den planerade utökningen. För folkskoleseminarierna
i Lund och Uppsala måste dock en ny panna insättas. Vid folkskoleseminarierna
i Kalmar och Falun synes dessutom egna separata pannrum
erfordras för nybyggnaderna, då dessa på grund av de lokala förhållandena
ha placerats på sådant avstånd från den befintliga panncentralen,
att en ledningsdragning från denna ej visar sig ekonomisk.
För samtliga här berörda seminarier gäller dock att de befintliga pannorna
äro av relativt hög ålder och i det närmaste uttjänade, varför ett
utbyte av pannor inom en nära framtid torde vara ofrånkomlig. Med hänsyn
till tidsläget och svårigheten att skaffa fullgott nytt material har byggnadsstyrelsen
emellertid ej ansett det vara lämpligt att upptaga denna fråga
i samband med den provisoriska utökningen av seminarierna.
Förutom nu berörda byggnadsarbeten har departementschefen, efter förslag
av byggnadsstyrelsen, förordat anvisande av dels 80 000 kronor till
ombyggnad av gymnastiklokalerna vid seminariet i Luleå, dels ock 48 000
kronor till förbättring av toalettanordningar och anordnande av 1 ekhall
samt till ombyggnad av vaktmästarbostäder vid seminariet i Uppsala.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag beträffande byggnadsarbeten vid småskoleseminarierna i
Härnösand, Landskrona, Haparanda, Strängnäs och Växjö och tillstyrker
att de av Kungl. Majit äskade anslagen anvisas för nämnda ändamål.
För vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna har Kungl. Majit
hemställt örn anvisande av ett anslag av 1 709 000 kronor. Det av seminariesakkunniga
i samråd med byggnadsstyrelsen framlagda byggnadsförslaget
innebär i fråga om de redan befintliga seminarierna inredning av
förefintliga outnyttjade utrymmen i seminarierna samt i vissa fall uppförande
av barackbyggnader av trä. Utskottet har under hand inhämtat
från byggnadsstyrelsen, att sistnämnda byggnader icke komme att få någon
karaktär av tillfälliga baracker samt att, med hänsyn till att byggnaderna
borde uppföras på kortast möjliga tid, trä hade vissa företräden framför
lättbetong eller tegel. Enligt byggnadsstyrelsens beräkningar ställde sig
kostnaderna för en träbyggnad av avsett slag (klassrumsbarack örn 3 rum)
7 000 kronor lägre än en motsvarande byggnad av sten. Då man torde hava
att räkna med att ifrågavarande barackbyggnader komma att kvarstå
under en längre tid, har utskottet funnit det tillfredsställande, att de icke
få en alltför provisorisk karaktär. Utskottet anser sig kunna godtaga det sålunda
framlagda byggnadsprogrammet. Även i övrigt ansluter sig utskottet
till det förslag, som av departementschefen förordats med avseende å byggnadsarbeten
vid folkskoleseminarierna. För ändamålet torde för nästa budgetår
böra anvisas det av Kungl. Majit begärda beloppet, 1 709 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 209.
29
V. Hemställan.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,
I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 335 och II: 514
1. besluta, att folkskoleseminarieorganisationen skall utvidgas
på sätt departementschefen förordat;
2. godkänna följande personalförteckning för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
11 rektorer, avlöningsgrupp I.................. E13
2 » » II.................. E11
89 lektorer ................................... A 27
10 lärare i teckning............................ A21
10 lärare i musik.............................. A21
14 » » gymnastik med lek och idrott.......... A21
86 övningsskollärare ........................... A 20
7 lärare i manlig slöjd......................... A 18
7 lärarinnor i kvinnlig slöjd.................... A 18
10 lärare i trädgårdsskötsel..................... A17
6 lärarinnor i hushållsgöromål ................. A16
3 » »kvinnlig slöjd vid manligt seminariums
övningsskola ......................... A16
8 vaktmästare................................ A 7
13 » ................................ A 6;
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än den 20:e.
2 adjunkter................................. Eo 21;
3. godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
30
Statsutskottets utlåtande nr 209.
A vlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ..................kronor 2 038 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit:
a. Arvoden åt semina-rieläkare m. m., för-slagsvis ......... |
kronor 32 600 |
|
b. Arvoden åt semi-nariebibliotekarier |
» 18 000 |
|
c. Arvoden åt biträ-den på rektors-expeditionerna . . . |
» 13 000 |
|
d. Särskilda arvoden |
» 36 700 |
|
e. Tilläggsarvoden åt |
» 5 600 |
|
f. Arvoden vid kurser |
12 100 kronor |
118 000 |
Avlöningar till övrig icke-ordinarie |
||
personal, förslagsvis . |
947 000 |
|
Rörligt tillägg, förslagsvis....... » |
415 000 |
Summa kronor 3 518 000;
4. till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 3 518 000 kronor;
5. till Folkskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret
1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 473 000 kronor;
6. till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. för
budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 115 000 kronor;
7. till Folkskoleseminarierna: Utrustning för budgetåret
1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 240 000 kronor;
8. till Arvoden åt lärarkandidater under provårstjänstgöring
för budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 320 000 kronor;
31
Statsutskottets utlåtande nr 209.
9. till Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet
i Härnösand för budgetåret 1946/47 under statens
allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag
av 700 000 kronor;
10. till Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet
i Landskrona för budgetåret 1946/47 under statens
allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag
av 717 000 kronor;
11. till Örn- och nybyggnadsarbeten för småskoleseminariet
i Haparanda för budgetåret 1946/47 under statens allmänna
fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag av
95 000 kronor;
12. till Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet
i Strängnäs för budgetåret 1946/47 under statens
allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag
av 60 000 kronor;
13. till Pissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet
i Växjö för budgetåret 1946/47 under statens allmänna
fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag av
140 000 kronor;
14. till Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna
för budgetåret 1946/47 under statens allmänna fastighetsfond
anvisa ett investeringsanslag av 1 709 000 kronor;
II. att motionerna 1:17 och II: 19 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda;
III. att motionerna I: 336 och II: 513 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 14 juni 1946.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inora utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli, Bindström,
Gränebo, Larsson, Andrén, Gustaf Karlsson, Petersson, Johan Eric Ericson, Gustav Emil Andersson
och Ragnar Bergh; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik, Jalla,
Bergström, Martellsson, Wallentheim, Pettersson i Dahl, Viklund, Sefve, Hoppe och Boman i
Kieryd.
32
Statsutskottets utlåtande nr 209.
Reservation
av herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Gränebo, Gustav Emil
Andersson, Törnkvist, Svensson i Grönvik och Pettersson i Dahl, vilka
ansett,
dels att utskottets yttrande under Kap. II. Åtgärder för underlättande
av lärarrekryteringen vid avlägset belägna skolor m. m. bort hava följande
lydelse:
»I olika---befinnas påkallade.
De undersökningar---kompetenta lärarkrafter.
Departementschefen har---givit uttryck.
Utskottet anser---förbättrad lärarrekrytering.
Departementschefen har---därvid inberäknade.
Utskottet delar---framställda yrkandet.
Såsom av — — — B 2-skolorna. I motionerna 1:336 och II: 513
har yrkats, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att
Kungl. Majit för årets höstriksdag framlägger förslag om ett särskilt lönetillägg
av 500 kronor per år, att utgå till folk- och småskollärare, anställda
vid skolor av B 2- eller B 3-form samt vid mindre folkskolor och vissa b-skolor.
Ehuru den ovan angivna kostnaden är mycket betydande, anser
utskottet likväl frågan om införandet av det ifrågasatta lönetillägget
böra göras till föremål för ytterligare utredning och överväganden. Enligt
utskottets mening synes det nämligen tveksamt, huruvida den av departementschefen
förordade och av utskottet i det föregående tillstyrkta åtgärden
att temporärt upphäva bestämmelserna om karenstiden vid tillsättandet
av lärare vid vissa skolor kommer att innebära den lockelse för
lärare att söka sig till lägre skolformer, som med åtgärden avses, och att
alltså härigenom de för närvarande rådande missförhållandena väsentligen
skulle kunna avhjälpas. Utskottet vill särskilt understryka vikten av att
åtgärder vidtagas i syfte att utrusta landsbygdens skolor och i synnerhet de
sämst lottade bland dem så, att de skola kunna med utsikt till framgång
tävla med städerna och tätorterna om likvärdiga lärarkrafter. Vid den av
utskottet såsom önskvärd angivna utredningen torde även böra tagas i
övervägande, om icke avsevärda fördelar skulle stå att vinna även genom
en viss begränsning av antalet skolor, till vilkas lärare lönetillägg skulle
utgå. Utskottet tager härvid närmast sikte på att B 2-skolorna och sådana
småskolor, där två klasser undervisas av en lärare, skulle tills vidare uteslutas.
Lönetillägget skulle då i huvudsak förbehållas de minst lockande skolformerna,
d. v. s. B 3-, C- och D-skolor. Kostnaderna skulle härigenom nedbringas
till omkring 1 100 000 kronor. Att märka är dock, att lärare vid
B 2-skolor, där sjunde klassen — om sådan förekommer — icke är centraliserad,
ha ett lika betungande arbete som lärare i de sämre skolformerna.
33
Statsutskottets utlåtande nr 209.
Lärare i dylika B 2-skolor synas enligt utskottets mening böra i löneavseende
likställas med lärare i B 3-, C- och D-skolor.
På grund av vad sålunda anförts tillstyrker utskottet, att riksdagen må
med anledning av motionerna I: 336 och II: 513 i skrivelse till Kungl. Majit
anhålla, att Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning i av utskottet
ovan angivna avseenden samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill
utredningen kan giva anledning.
Vad departementschefen---till stånd.
Utskottet biträder---och Umeå»;
dels ock att utskottets hemställan bort hava följande lydelse:
»Under åberopande---utskottet hemställa,
I. att riksdagen--- 1 709 000 kronor;
II. att motionerna---åtgärd föranleda;
III. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 336
och lii 513, i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl.
Majit måtte låta verkställa utredning i av utskottet ovan
angivna avseenden samt för riksdagen framlägga det förslag,
vartill utredningen må giva anledning.»
Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 6 sami.
Nr 200.
3