Statsutskottets utlåtande nr 205.
1
Nr 205.
Ankom till riksdagens kansli den 12 juni 1916 kl. 10 fm.
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående framläggande
för riksdagen av förslag till anläggande
av en stor flygplats invid Stockholm m. m.
(4:e avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Elon Andersson och Lindblom (I: 123) och den andra inom andra
kammaren av herrar Ohlin och Ståhl (11:232), har hemställts, att riksdagen
måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att förslag till
anläggande av en storflygplats invid Stockholm snarast måtte föreläggas
årets riksdag.
Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kam
maren av herr Källman och friherre Bcck-Friis (I: 124) och den andra inom
andra kammaren av herr Dickson m. fl. (II: 231), hemställts, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att Kungl. Majit snarast ville
för riksdagen framlägga förslag örn anläggande av en storflygplats.
Härjämte har i en inom första kammaren av herr Nils Elowsson väckt
motion (I: 2) föreslagits, att riksdagen måtte besluta att, innan något beslut
fattas örn anläggandet av ett storflygfält vid Stockholm eller annorstädes,
utredning måtte företagas rörande detta flygfälts förläggande i sydligare del
av landet och där det kunde utföras lill avsevärt lägre kostnad än den, vilken
angetts som nödvändig för ett flygfält i närheten av huvudstaden.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa til! motionerna T: 2. 1: 123 och 11:231.
Över motionen 1:2 har luftfartsstyrelscn, efter därom i vederbörlig ord
ning framställd begäran, avgivit yttrande, vilket fogats såsom bilaga härvid.
1 årets statsverksproposition har chefen för kommunikationsdeparte- utskottet.
mentet vid anmälan av ärendena angående anslag å kapitalbudgeten för
budgetåret 1940/47 under luftfartsfoiulen framhållit, att han icke vore beredd
att utan ytterligare utredning taga ställning till det av 1944 års flygplatsutredning
framlagda förslaget örn anläggande av en storflygplats. Dä
frågan om en ytterligare utbyggnad av Bromma flygplats ägde ett visst
Bihang till riksdagens protokoll 1946 6 sami. Nr 205.
Statsutskottets utlåtande nr 205.
•)
.samband med storflvgplatsfrågan, borde enligt departementschefens uppfattning
jämväl avgörandet av denna fråga tills vidare anstå.
1 motionerna I: 123 och 11:232 samt I: 124 och 11:231 lia motionärerna,
under framhållande av det betänkliga i ett ytterligare dröjsmål i frågan örn
anläggandet av ett storflygfält, hemställt att riksdagen måtte besluta i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla, att förslag i ämnet malle föreläggas årets
riksdag.
Såsom motionärerna framhållit uttalade sig 1944 års flygplatsutredning
redan 1944 för byggande av en storflygplats i Stockholms närhet. Så gott
som alta av frågan berörda myndigheter, institutioner och företag tillstyrkte
i princip detta förslag. Sedermera har förslag framlagts örn förläggande av
flygplatsen invid Halmsjön omkring fyra mil norr örn Stockholm. Enligt
vad utskottet erfarit synas de sakkunniga myndigheterna vara eniga örn att
den föreslagna förläggningen är ur olika synpunkter godtagbar. Kostnaden
för projektets realiserande har uppskattats till omkring 80 miljoner kronor
i ett första utbyggnadsskede, med möjlighet till ytterligare utbyggnad för en
kostnad av omkring åtta miljoner kronor.
Utskottet anser det sålunda vara konstaterat, att byggandet av ett storflygfält
i Stockholms närhet är tekniskt möjligt. Det är emellertid uppenbart,
att med projektet förenade kostnader äro så betydande, att ingående
överväganden måste föregå beslut om dess realiserande. Härutinnan vill
utskottet i förevarande sammanhang framhålla följande.
Inom landet finnas för närvarande tre flygplatser — vid Bromma, Bulltofta
och Torslanda — som kunna betjäna flygtrafik av kontinentala mått,
Samtliga dessa flygplatser lia emellertid omvittnats vara i behov av utvidgningar
för att möta numera förefintliga eller inom en nära framtid väntade
krav i fråga örn omfattning och service. För interkontinental flygtrafik avsedda
plan kunna för närvarande beredas någorlunda tillfredsställande
landningsmöjligheter vid Bromma, dock endast å en bana. Det har därför
varit nödvändigt alt såsom komplement till Bromma för att bereda landningsniöjligheter
i vissa väderlekssituationer förlänga och hårdgöra vissa
bansträckor vid den militära flygplatsen i Uppsala och den civila flygplatsen
Norrköping—Kungsängen. Efter en ytterligare utveckling mot större flygplan
av t. ex, den typ Sila enligt uppgift kontrahera! lärer emellertid Sverige
med nuvarande flygplatser bliva urståndsatt att i full utsträckning upprätthålla
internationella trafikförbindelser.
En utveckling mot användandet inom den interkontinentala lufttrafiken
gv tyngre plan med stor lastkapacitet synes vara förestående. Därest icke
Sverige utbygger sin flygplatsorganisation så att densamma ger möjlighet
alt. mottaga dylika plan, lärer en isolering i kommunikationshänseende vara
ofrånkomlig. Detta synes utskottet vara så mycket mer betänkligt som geografiska
förutsättningar torde föreligga för att Sverige skall kunna ifråga*
Statsutskottets utlåtande nr 205.
3
komma såsom en knutpunkt eller åtminstone en genom fa r t ss ta tion för den
interkontinentala lufttrafiken. En viss strävan torde hava förmärkts från
andra nordeuropeiska länders sida att söka skapa förutsättningar för alt
draga lill sig denna trafik. Ett uppskjutande av ställningstagandet lill frågan
örn en flygplats av interkontinentala mått synes utskottet för vårt land
innebära vittgående och måhända oreparabla konsekvenser. Utskottet delaf
motionärernas uppfattning att ifrågavarande spörsmål snarast möjligt bör
bli föremål för statsmakternas prövning.
Flygfältsutredningen har utgått från ali en eventuell storflygplats bör
förläggas i Stockholms närhet. 1 motionen I: 2 har på anförda skäl föreslagits,
att ytterligare utredning bör verkställas rörande storflygfältéts förläggande
i sydligare del av landet. Luftfartsstyrelsen har i yttrande i anledning
av motionen funnit övertygande skäl — icke minst ekonomiska —
tala för en förläggning i Stockholms närhet. Utskottet delar styrelsens uppfattning,
och detta av huvudsakligen två skäl. Sålunda torde — därest eli
ny storflygplats icke utbygges i Stockholms närhet — Bromma flygplats
inom en snar framtid för att kunna tillgodose enbart den kontinentala
trafiken erfordra en med betydande kostnader förenad utbyggnad. Vidare
torde Bromma flygplats även efter en utbyggnad komma att inom eli ej
alltför långt avlägsen framtid bliva för huvudstaden otillräcklig. Ett stor.-flygfält i Stockholms närhet skulle lösa dessa problem. Därest storflygfältet
skulle förläggas till annan del av landet åter lärer måhända behov av eli
ny flygplats för huvudstadens del icke låta sig avvisas. Det vill förefalla
utskottet som örn Stockholms flygplatsfråga bör sammankopplas med frågan
örn förläggningen av storflygplatsen. En förläggning av storflygplatsen
till en sydligare del av landet framstår för utskottet ur denna synpunkt
suni mindre ändamålsenlig. Utskottet anser sig sålunda icke kunna tillstyrka
motionen 1:2.
Utskottet har i det föregående uttalat såsom sin åsikt, att ställning till
frågan örn byggandet av ett storflygfält snarast bör tågås oell ali eif eventuellt
storflygfält bör förläggas till Stockholms närhet. En storflygplats i
Stockholms närhet torde, såsom förut antytts, i viss mån reducera behoven
av kompletterande utbyggnader av Bromma flygplats. Tillkomsten av storflygplatsen
löser emellertid icke problemen vid Bulltofta och Torslanda.
Inom flygplatsulredningen pågå för närvarande undersökningar rörande erforderliga
åtgärder för alt tillskapa tillfredsställande flygplatser för södra
och västra Sverige. Det torde vara all förvänta, afl krav komma alt resas
på avsevärda investeringar i syfte att. ordna dessa landsändars inhemska
och kontinentala flygförbindelser. Del ar uppenbart, att, när del gäller .ali
latta ståndpunkt till frågan örn utbyggande av en stortlygplats, dessa .spörsmål
icke kunna lämnas åsido. De statsfinansiella och trafikekonomiska förutsättningarna
för byggandet av en storliygplats böra sålunda enligt ub
4
Statsutskottets utlåtande nr 205.
skottets mening icke bedömas med bortseende från kostnaderna för ett ändamålsenligt
ordnande av övriga större flygplatser. För närvarande tillgängligt
material synes icke giva möjlighet att överblicka det föreliggande problemet
från denna utgångspunkt.
Enligt vad utskottet inhämtat har chefen för kommunikationsdepartementet
med stöd av Kungl. Maj:ts den 17 maj 1946 givna bemyndigande
tillkallat särskilda sakkunniga för att inom departementet verkställa granskning
av vissa driftskalkyler för Bromma flygplats och planerad flygplats
för Stockholm, som framlagts av luftfartsstyrelsen.
Enligt utskottets mening skulle det vara värdefullt om resultatet av berörda
utredning möjliggjorde en överblick över de trafikekonomiska förutsättningarna
för ifrågasatt utbyggnad även av övriga flygplatser.
Chefen för kommunikationsdepartementet har vid anmälan av frågan örn
tillkallandet av granskningsmännen framhållit såsom önskvärt, att det uppdraget
omfattande granskningsarbetet bedrives med sådan skyndsamhet, att
eventuellt förslag om storflygplatsens anläggande kan i god tid nästkommande
höst föreläggas riksdagen.
Utskottet delar departementschefens uppfattning örn önskvärdheten av
en snabb utredning och vill i anslutning härtill giva uttryck åt sin uppfattning
att statsmakterna snarast möjligt synas böra taga ställning till frågan
om utbyggandet av ett storflygfält. Därvid bör givetvis även hänsyn tagas
till det statsfimansiella läget samt tillgången på arbetskraft och materiel.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,
I. att motionen 1: 2 icke må av riksdagen bifallas;
II. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 123 och
II: 232 samt I: 124 och II: 231, i skrivelse till Kungl. Majit giva
tillkänna vad utskottet ovan anfört.
Stockholm den 11 juni 1946.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slntbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli, Lindström, Gränebo,
Karl Andersson, Heiding, Gustaf Karlsson, Petersson, Hesselbom, Gunnar Andersson och
Hagnar Bergh; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Falla, Rubbestad, Andersson i Malmö,
Mårtensson, Hall, Lindholm, Akerström, Sefve, Hoppe, Boman i Kieryd och Onsjö.
Statsutskottets utlåtande nr 205.
5
Reservationer:
1) av herrar Lindström, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Hesselbom,
Mårtensson, Hall och Hoppe, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan
bort hava följande lydelse:
»I årets---vidare anstå.
I motionerna---årets riksdag.
Såsom motionärerna framhållit uttalade sig 1944 års flygplatsutredning
redan 1944 för byggande av en storflygplats i Stockholms närhet. Först
enades man om att förlägga storflygfältet til! Väsby, men sedermera har
förslag framlagts örn förläggande av flygplatsen invid Halmsjön, omkring
fyra mil norr om Stockholm. Förslag om att förlägga flygplatsen till någon
plats i Södertörn har även varit föremål för undersökning. Kostnaden för
flygplatsens förläggande invid Halmsjön har uppskattats till 80 å 90 miljoner
kronor.
Det är uppenbart, att med projektet förenade kostnader äro så betydande,
att ingående överväganden måste föregå beslut örn dess realiserande. Härvidlag
vill utskottet i förevarande sammanhang framhålla följande.
Inom landet finnas för närvarande tre flygplatser — vid Bromma, Bulltofta
och Torslanda — som kunna betjäna flygtrafik av kontinentala mått.
Samtliga dessa flygplatser ha emellertid omvittnats vara i behov av utvidgningar
för att möta numera förefintliga eller inom en nära framtid väntade
krav i fråga om omfattning och service. För inlerkontinental flygtrafik
avsedda plan kunna för närvarande beredas någorlunda tillfredsställande
landningsmöjlighetcr endast vid Bromma, dock endast å en bana. Det
har därför varit nödvändigt att såsom komplement till Bromma för att bereda
landningsmöjligheter i vissa väderlekssituationer förlänga och hängöra
vissa bansträckor vid den militära flygplatsen i Uppsala och den civila
flygplatsen Norrköping—Kungsängen. Efter en ytterligare utveckling mot
större flygplan lärer emellertid Sverige med nuvarande flygplatser bliva
urståndsatt att i full utsträckning upprätthålla internationella trafikförbindelser.
Flyglaltsutredningen har utgått från att en eventuell storflygplats bör förläggas
i Stockholms närhet. I motionen I: 2 har på anförda skäl föreslagits,
att ytterligare utredning bör verkställas rörande storflygfältets förläggande i
sydligare del av landet. Luftfartsstyrelsen har i yttrande i anledning av
motionen funnit övertygande skäl — icke minst ekonomiska — tala för en
förläggning i Stockholms närhet. Utskottet delar styrelsens uppfattning,
och detta av huvudsakligen två skäl. Sålunda torde — därest en ny storflygplats
icke utbygges i Stockholms närhet — Bromma flygplats inom en
snar framtid för ali kunna tillgodose enbart den kontinentala trafiken erfordra
en med betydande kostnader förenad utbyggnad. Därest storflygfältet
skulle förläggas till annan del av landet åter lärer måhända behov av en ny
Statsutskottets utlåtande nr 205.
6
flygplats lör huvudstadens del icke låta sig avvisas. Det förefaller utskottet
som om Stockholms flygplatsfråga bör sammankopplas med frågan örn förläggningen
av storflygplatsen. Eli förläggning av storflygplatsen till en
sydligare del av landet framstår för utskottet ur denina synpunkt som mindre
ändamålsenlig. Utskottet anser sig sålunda icke kunna tillstyrka motionen
1: 2.
En storflygplats i Stockholms närhet torde, såsom förut antytts, i viss
mån reducera behoven av kompletterande utbyggnader av Bromma flygplats.
Tillkomsten av storflygplatsen löser emellertid icke problemen vid
Bulltofta och Torslanda. Inom flygplatsutredningen pågå för närvarande
undersökningar rörande erforderliga åtgärder för att tillskapa tillfredsställande
flygplatser för södra och västra Sverige. Det torde vara att förvänta,
att klav komma att resas på avsevärda investeringar i syfte att ordna dessa
landsändars inhemska och kontinentala flygförbindelser. Det är uppenbart,
att, när det gäller att fatta ståndpunkt lill frågan örn utbyggande av
en storflygplats, dessa spörsmål icke kunna lämnas åsido. De statsfinansiella
och trafikekonomiska förutsättningarna för byggandet av en storflygplats
böra sålunda enligt utskottets mening icke bedömas med bortseende från
kostnaderna för ett ändamålsenligt ordnande av övriga större flygplatser.
För närvarande tillgängligt material synes icke giva möjlighet alt överblicka
det föreliggande problemet från denna utgångspunkt.
Enligt vad---av luftfartsstyrelsen.
Enligt utskottets---övriga flygplatser.
Chefen för---föreläggas riksdagen.
Utskottet anser emellertid, alt vid bedömandet av frågan örn anläggande
av storflygfält med därav förenade stora investeringar hänsyn måste tagas
till den i nuvarande läge rådande bristen på arbetskraft och byggnadsmateriel.
Därvidlag kan inte lörbises, att ett tillgodoseende av flygtrafikens nybyggnadsbehov
kan verka hindrande på en utbyggnad av andra för landet
viktiga kommunikationsmedel.
Då Kungl. Majit har sin uppmärksamhet riktad på frågan örn storflyglält
och det kan förväntas, att Kungl. Majit, sedan den ovan berörda ekonomiska
granskningen verkställts, kommer alt appia frågan till förnyad omprövning,
föreligger, enligt utskottets mening, icke anledning för riksdagen
att nu fatta beslut i enlighet med vad i motionerna 1: 123 och lii 232
samt I: 124 och 11:231 föreslagits.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
I. att motionen I: 2 icke må av riksdagen bifallas;
II. att motionerna I: 123 och lii 232 samt I: 124 och lii 231
icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda»;
2) av herr Rubbestad.
Statsutskottets utlåtande nr 20ö.
7
Bilaga.
Till Riksdagens statsutskott.
Sedan riksdagens statsutskott i skrivelse lill Kungl. Maj:! den 26 februari
1946 anhållit, att luftfartsstyrelsen måtte anbefallas avgiva yttrande över en
inom första kammaren väckt motion, nr 2, örn utredning angående förläggande
av ett planerat storflygfält till en sydligare del av landet, har Kungl.
Majit genom skrivelse den 1 mars 1946 anbefallt luftfartsstyrelsen att skyndsamt
avgiva och till nämnda utskott överlämna sålunda begärt yttrande. Till
åtlydnad härav får luftfartsstyrelsen anföra följande
1 skrivelse den 25 november 1944 till statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet
angående utbyggandet av en slorflvgplats anförde 7.944
års flygplatsutredning i ämnet bland annat:
»I fråga om belägenheten av en sådan flygplats får utredningen lill en
början uttala, ali det enligt utredningens uppfattning ligger i sakens natur,
att trafiken på de interkontinentala linjerna i första hand bör anknytas lill
rikets huvudstad. De allmänna fördelarna härav anser utredningen så uppenbara.
att de icke behöva närmare motiveras. Bland olägenheterna alt förlägga
flygplatsen till en annan ort vill utredningen särskilt framhålla, att en sådan
förläggning skulle omöjliggöra flygplatsens utnyttjande som komplementflygplats
till Bromma flygplats. Ehuru omfattande ulvidgningsarbeten under
de senaste åren vidtagits på denna flygplats, är nämligen densamma även
med hänsynstagande till de kompletteringar, som äro möjliga inom en ekonomiskt
försvarbar ram, på längre sikt icke tillräcklig för att ensam tillgodose
den europeiska och inhemska trafiken. En storflygplats i Stockholms
närhet skulle sålunda vid sidan av sin huvuduppgift, nämligen alt betjäna
den interkontinentala och kontinentala långdistanstrafiken, få till uppgift att
utgöra ett nödvändigt komplement til! Bromma flygplats. Vidare hör framhållas,
att vid olämpliga väderleksförhållanden med försvårade landningsmöjligheter
en i närheten av Stockholm belägen storflygplats på grund alsin
storlek och sin särskilda utrustning kommer att bliva till stor nytta för
trafiken i dess helhet och avsevärt höja såväl regulariteten som trafiksäkerheten
på de många flyglinjer, som beröra Stockholm.»
Till vad utredningen sålunda yttrat — och sorn styrelsen till alla delar
biträder — får luftfartsstyrelsen ytterligare framhålla den ekonomiska synpunkten.
Enligt styrelsens åsikt bör storflygplatsen i möjligaste mån göras
räntabel. I)å flygplatsens inkomster huvudsakligen hänföra sig lill start- och
landnings- samt hangaravgifter m. m. är det emellertid ett oeftergivligt villkor
att trafikfrekvensen å flygplatsen får en betydande omfattning, vilket
torde bliva fallet endast örn flygplatsen förläggcs lill närheten av landels
största trafikcenlrum, huvudstaden. Med sådan belägenhet svnes med fog
kunna räknas med en avsevärd trafik, då förutom allanlfrafiken såväl trafiken
på de europeiska linjerna sorn på inrikeslinjerna torde komma ali hänvisas
till storflygplatsen i den mån Stockholm-Bromma flygplats icke har
resurser att mottaga densamma eller eljest på grund av väderleksförhållanden
eller dylikt icke kan anlitas. En storflygplats på annan plats än i huvudstadens
närhet torde däremot endast kunna räkna med den mycket tunga
trafik, som av tekniska skäl saknar möjlighet alt betjäna sig av en i förhållande
till huvudstaden mera välbelägen flygplats. Även med myckel optimistisk
syn på trafikflygets framlid måste del anses uteslutet all ens till
8
Statsutskottets utlåtande nr 205.
närmelsevis kunna täcka drift- och underhållskostnaderna därest flygplatsen
endast skulle utnyttjas för den transatlantiska trafiken.
1 motionen framhålles, att flygvägen New York — Leningrad — Moskva
skulle onödigt förlängas därest routen Indes över Stockholm. Därvid torde
dock hava förbisetts att närmaste avståndet mellan två punkter på jordklotet
icke är liktydigt med en rak linje på kartan mellan platserna i fråga utan
följer den s. k. storcirkel, som sammanbinder platserna. Storcirkeln New
York — Moskva passerar icke Skåne utan går norr om Stockholm.
I motionen har vidare framhållits, att Skåne ur väderlekssynpunkt måste
anses ligga särskilt väl lill, enär snöhinder på banorna sällan skulle uppstå.
Härtill må endast anföras, alt väderleken visserligen är en faktor av största
betydelse för flygtrafiken, men icke huvudsakligen med tanke på snöhinder
— i detta avsende torde svårigheterna icke vara nämnvärt större i mellersta
Sverige än i Skåne — utan i fråga örn dimfrekvens m. m. I sådant hänseende
torde hela Skåne och speciellt de låglänta trakterna vid landskapets ostkust
ligga betydligt sämre till än Stockholmstrakten.
Vad slutligen angår anläggningskostnaderna har motionären ansett ali
dessa skulle, om storflygfältet förlädes till sandjordarna i trakten av Åhus
där bergsprängningar överhuvud taget icke och vägomläggningar endast i
mindre omfattning bliva erforderliga, endast uppgå till omkring en tiondedel
av anläggningskostnaderna för ett flygfält i stockholmstrakten. Styrelsen vill
emellertid med skärpa framhålla, att flertalet av de kostnader, som ingå i
beräkningen för anläggandet av storflygfältet, återkomma i stort sett oförändrade
var fältet än förlägges. De poster, där en mera betydande skillnad
kan förefinnas olika plaiser emellan, äro i stort sett kostnaderna för terrassering
samt för transport av den material som erfordras för fältets byggande.
Vad terrasseringskostnaderna beträffar beräknas dessa i kalkylen för det av
luftfartsstyrelsen förordade storflygfältet i trakten av Halmsjön i Uppland
till 27,75 miljoner kronor. På sandjordarna i närheten av Åhus konmie denna
post av naturliga skäl att bliva avsevärt lägre, ehuru troligen ej så ringa som
vid ett första påseende vill synas. Vid en terrassering av så stora ytor som det
här gäller kommer nämligen alltid en viss förflyttning av schaktmassor att
erfordras. Beträffande den andra berörda posten, nämligen transport av erforderlig
material för flygplatsens byggande, torde Almsförslaget ställa sig
relativt ogynnsammare, i det att bl. a. packslen och makadam för hårdgöring
av banor och uppställningsplatser sannolikt måste fraktas en avsevärd
sträcka. För de ansenliga kvantiteter som härför åtgå kunna de ökade transportkostnaderna
komma ali uppgå till betydande belopp.
Skillnaden i anläggningskostnaden för storflygfältets förläggande till Stockholmstrakten
jämfört med trakten av Åhus blir därför icke så stor att denna
synpunkt bör få utöva inflytande vid platsvalet.
Sammanfattningsvis får luftfartsstyrelsen såsom sin bestämda uppfattning
hävda, att en storflygplats snarast bör komma till stånd och förläggas till
huvudstadens närhet, därvid —- såsom i en av styrelsen avgiven underdånig
skrivelse den 31 januari 1946 angående byggandet av en storflygplats m. m.
närmare utvecklats — området vid Halmsjön 6 km nordost örn Märsta station
synes vara det lämpligaste som kan komma i fråga.
Stockholm den 5 mars 1946.
KUNGL. LUFTFARTSSTYRE LSE X
F. ADILZ
Johan Treschow
Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1946
462150