Statsutskottets utlåtande nr 198.

1

Nr 198.

Ankom till riksdagens kansli den 11 juni 1946 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående lärarinnorna
Lily Lundins och Gertrud Matz’ löneklass placenng.

(2:a avd.)

I en inom första kammaren av fröken Andersson m. fl. väckt motion
(I: 15) har hemställts, att riksdagen måtte medgiva, att ordinarie ämneslärarinnorna
vid Södermalms kommunala flickskola i Stockholm Lily
Lundin och Gertrud Matz måtte för placering i löneklass — räknat från
den 1 juli 1939 — få tillgodoräkna sig föregående anställning vid enskild
läroanstalt utan hinder av avbrott i nämnda anställning genom tjänstledighet
för enskilda angelägenheter (studier) samt att härav föranledda löneförhöjningar
må utgå retroaktivt.

De i motionen åsyftade lärarinnorna överflyttades vid kommunaliseringen
av Södermalms högre läroanstalt för flickor den 1 juli 1939 från det
enskilda flickläroverket till den kommunala flickskolan och inordnades därvid
under avlöningsreglementet den 11 november 1938 (nr 660) för lärare
vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor
och högre folkskolor. I fråga om rätt för lärare att för placering i
löneklass tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring stadgas i 8 § nämnda
reglemente följande.

»1. mom. Om den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran
till ordinarie tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst eller vid i
detta reglemente avsedd läroanstalt, som i avseende å tjänstgöringens art
och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än den
ifrågavarande ordinarie tjänsten, må för bestämmandet av hans begynnelselön
i denna tjänst och sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass
tillgodoräknas honom den tid utöver tre år, under vilken han efter
fyllda 18 år i en följd innehaft dylik anställning.

Vid tillämpning av stadgandet i föregående stycke må sådant avbrott i
anställningen, som föranletts av genomgående av provår eller av tjänstgöring
vid under skolöverstyrelsens inseende ställd läroanstalt, så ock avbrott
i anställningen intill högst ett år, varunder lärare avlagt sådan licentiatexamen
eller sådant disputationsprov, som är av betydelse för kompetens
såsom lärare, icke utesluta rätt för läraren att för löneklassplacering
tillgodoräkna anställningstid före avbrottet.

Bihang till riksdagens protokoll 19I>G. 6 sami. Nr 198.

1

2

Statsutskottets utlåtande nr 198.

2 mom. I övrigt må för enahanda ändamål lärare, efter prövning av
Kungl. Majit i varje .särskilt fall, helt eller delvis tillgodoräknas den tid,
varunder han eljest utfört sådant arbete av direkt allmännyttig beskaffenhet,
som i avseende å sin art och omfattning finnes ur det allmännas synpunkt
svara mot, vara jämförbart med eller av högre värde än det arbete,
han har att utföra å befattningen.»

Enligt den praxis, som vid ifrågavarande tidpunkt tillämpades beträffande
sagda bestämmelser vid kommunaliseringen av nämnda och andra
skolor, medgav Kungl. Majit i ett flertal fall, att av den tid utöver tre år,
under vilken vederbörande lärare efter fyllda 18 år i en följd innehaft anställning
vid enskild läroanstalt, högst sex år finge tillgodoräknas vid löneklassplacering.
Därvid ansågs i enlighet med bestämmelserna i 8 § ovannämnda
avlöningsreglemente böra gälla som förutsättning, att annat avbrott
i anställningen icke förelegat än som i nämnda författningsrum medgives.
Beträffande Lily Lundin och Gertrud Matz förelågo emellertid sådana
avbrott, i det att de så sent som höstterminen 1937, respektive vårterminen
1935 åtnjutit tjänstledighet för studier, som icke varit förknippade
med avläggande av examen eller disputation. Till följd härav blevo av
dem gjorda ansökningar örn tillgodoräkning av föregående anställning genom
Kungl. Majits beslut den 10 oktober 19-11 lämnade utan bifall, ehuru deras
föregående anställning uppgått till icke mindre än 23 år för Lily Lundin
och 28 år för Gertrud Matz. Förnyade framställningar i ämnet föranledde
enligt beslut den 23 januari 1942 icke någon Kungl. Majits åtgärd.

Beträffande Lily Lundins i sistnämnda sammanhang gjorda framställning
hade allmänna lönenämnden i ett den 19 december 1941 avgivet utlåtande
anfört i huvudsak följande.

Allmänna lönenämnden vill erinra, att enligt de principer, som kommit
till uttryck i andra löneklassplaceringsbeslut, ledighet för studier, som infallit
under tiden efter den 1 juli 1932 och under vilken examen eller disputation
icke avlagts, medfört avbrott i lönetursberäkningen. Även örn det
icke kan anses fullt tillfredsställande, att en lärarinna, som genom särskilda
studier under för ändamålet beviljad tjänstledighet förskaffat sig vidgade
insikter i sina undervisningsämnen, härigenom vid tillämpning av tillgodoräkningsreglerna
kommer i en sämre löneställning än lärarinna, som icke
förvärvat sig sådan särskild utbildning, anser lönenämnden likväl icke sådana
skäl vara anförda, som kunna motivera ett frångående av förenämnda
principer. Med hänsyn härtill finner sig lönenämnden icke kunna tillstyrka
bifall till den föreliggande framställningen.

I motionen 1:15 har anförts bland annat följande.

Lily Lundin och Gertrud Matz åberopade sig i sina ansökningar på det
faktum att de erhållit stipendium ur Anna Sandströms stipendiefond, enligt
vars stadgar stipendier utdelas »till svenska lärarinnor för att under
tjänstledighet utbilda sig för sin verksamhet företrädesvis genom studieresor,
akademiska eller andra högre studier». Anna Sandström motiverar
sin donation på följande sätt: »Det synes mig vara välgörande för en lära -

Statsutskottets utlåtande nr 19S.

3

rinna att under ett helt läsår eller väsentlig del därav få lägga ner sitt
undervisningsarbete och i stället helt ägna sig åt ostörda allvarliga studier.
En sådan tid av samling omkring ett begränsat men intensivt studium
skulle säkerligen verka uppfriskande på hela personligheten, skänka vidgade
vyer och låta lärarinnan med förnyad arbetsglädje återgå till sin
praktiska verksamhet.» Vidare heter det i stadgarna att stipendium må
utdelas till »en person av ideell läggning med studiebegåvning och livligt
pedagogiskt intresse, som kan förväntas ordna sin studietid med hänsyn
till skolans och icke blott egen fördel».

Av Lily Lundins ansökningar framgår

att hon före övergången till ovannämnda avlöningsreglemente den 1 juli
1939 haft en tjänstgöringstid av 23 år

(Gävle högre flickskola ht 1916—vt 1918 2 år,

Södermalms högre läroanstalt för flickor ht 1918—vt 1939 21 år),
att hon under denna tid åtnjutit tjänstledighet för studier i anslutning
till sommarlovet 1937 från och med den 31/8 1937—12/10 1937, alltså i
43 dagar,

att hon under juli, augusti, september och början av oktober nämnda år
bedrivit studier vid Sorbonne. Hon har därunder åhört tre serier föreläsningar,
som berört 1800-talets historia, men framför allt har hon bedrivit
omfattande studier i konsthistoria, dels genom att deltaga i en kurs som
anordnats för utlänningar av Institut d’Art et d’Archéologie vid Sorbonne
under tiden 26 juni 1937—6 augusti 1937, dels genom att på egen hand —
i bibliotek och på ort och ställe — studera den franska gotiken.

Vidare har Lily Lundin vid sidan av sin tjänstgöring som lärarinna
arbetat vid Stockholms högskola och därunder erhållit högsta betyget i den
för filosofisk ämbetsexamen fastställda kursen i litteraturhistoria med poetik
»genom en längre uppsats om Heidenstam givit prov på vetenskaplig
begåvning» och »vid licentiatseminariet i litteraturhistoria ventilerat en
Rvdbergsuppsats».

Av Gertrud Matz’ ansökningar framgår,

att hon före övergången till ovannämnda avlöningsreglemente den 1 juli
1939 haft en tjänstgöringstid av 29 år

(Katrineholms kommunala mellanskola ht 1910—vt 1911 1 år,

Södermalms högre läroanstalt för flickor ht 1911—vt 1939 28 år),
att hon under denna tid åtnjutit tjänstledighet för studier endast en
termin, vt 1935, i anslutning till sommarlovet 1935,

att hon efter språkvetenskapliga och språkpedagogiska studier vid Stockholms
högskola 1928—4 929 samt universitetsstudier i Tyskland under sommarloven
1912, 1920, 1928, 1931, 1932, 1933 företog en studieresa — med
stipendium ur Anna Sandströms fond (1 200 kronor) + ett större riksbankslån
— till Tyskland, Holland och England för att idka ytterligare språkpedagogiska
studier i och för vidare utveckling av den undervisningsmetod
i tyska, som hon under den föregående tiden börjat utforma och som väckt
uppmärksamhet i pedagogiska kretsar och som ansetts ha en uppgift att
fylla.

Sålunda besökte hon under denna studieresa skolor i Kiel, Lubeck, Hamburg,
Berlin, Leipzig, Dresden, Chemnitz, Stuttgart och Munchen och auskulterade
undervisningen i små-, folk- och högre skolor samt studerade
dessutom lärarutbildningen.

I februari 1935 deltog bon i en kongress i Munchen: »Tagung för Stimmund
Sprechbildner»,

4

Statsutskottets utlåtande nr 198.

Utskottet.

under april, maj och juni arbetade hon på Deutsches Spracharchiv vid
kejsar Wilhelmsinstitutets (Institut flir Hirnforschung) fonetiska avdelning
i Berlin—Buch för att närmare studera melodi- och accentförhållanden i
tyskan för att få en vidgad syn på den fonetiska sidan av språkundervisningen,

och i augusti 1935 deltog hon i den stora pedagogiska kongressen i Oxford
och hade där tillfälle att med engelska och amerikanska kolleger ventilera
språkpedagogiska spörsmål.

Dessa studier bidrogo till att hon definitivt kunde utforma sin undervisningsmetod
för nybörjarundervisningen i tyska i den lärobok, »Meine
erste Auslandsreise», som utkom i augusti 1944.

Vi finna det i högsta grad otillfredsställande, att dessa två lärarinnor av
rent formella skäl icke skola få tillgodoräkna sig sin långa tjänstgöringstid
— respektive 23 och 28 år — under det att lärarinnor med relativt kort
tjänstgöringstid — 6 år eller mera — erhållit uppfattning i löneklass.

Att märka är att deras tjänstledighet såsom av det ovannämnda framgår
använts till studier, som kommit deras undervisning till godo, och vad fröken
Matz beträffar även haft betydelse för språkundervisningen i allmänhet
genom den lärobok, som redan införts vid ett flertal skolor, både läroverk
och kommunala flickskolor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har Kungl. Majit i ett flertal
fall medgivit lärarinnor vid kommunala flickskolor att för placering i
löneklass i samband med vederbörande skolas kommunalisering få tillgodoräkna
sig högst sex år av föregående anställning vid enskild läroanstalt.
Ansökningar i samma syfte av ordinarie ämneslärarinnorna vid Södermalms
kommunala flickskola i Stockholm Lily Lundin och Gertrud Matz ha emellertid
avslagits på den grund, att avbrott skett i deras föregående anställning
genom tjänstledighet — för Lily Lundin 43 dagar hösten 1937 och
för Gertrud Matz hela vårterminen 1935 — för studier, som visserligen
icke varit förknippade med avläggande av examen eller disputation, men
som ändock synes ha haft betydelse för deras undervisning.

I motionen I: 15 har yrkats, att ifrågavarande lärarinnor skola för löneklassplacering
få tillgodoräkna sig föregående anställning utan hinder av
angivna avbrott.

Utskottet får framhålla, att den av Lily Lundin och Gertrud Matz åtnjutna
tjänstledigheten för studier otvivelaktigt synes vara av beskaffenhet
att på grund av stadgandena i 8 § avlöningsreglementet den 11 november
1938 (nr 660) för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor,
praktiska mellanskolor och högre folkskolor böra medföra avbrott
i lönetursberäkningen. Utskottet har emellertid i likhet med motionärerna
funnit det mindre tillfredsställande att Lily Lundin och Gertrud
Matz, vilka genom särskilda studier under för ändamålet beviljad tjänstledighet
förskaffat sig fördjupade insikter i sina undervisningsämnen, härigenom
kommit i ett sämre läge vid tillämpningen av tillgodoräkningsreglerna
än lärarinnor, som icke förvärvat sig dylik utbildning. Detta före -

Statsutskottets utlåtande nr 198.

5

faller även obilligt i betraktande av den långa, väl vitsordade tjänstgöring
— 23 år respektive 28 år — som Lily Lundin och Gertrud Matz fullgjort
vid enskild, statsunderstödd läroanstalt. Utskottet har även ansett sig böra
fästa visst avseende vid det förhållandet, att en förutsättning för erhållande
av de stipendier, med vilkas hjälp Lily Lundin och Gertrud Matz företagit
sina studieresor, varit, att tjänstledighet under viss tid för detta ändamål
beviljats dem. De sålunda angivna omständigheterna ha synts utskottet
motivera, att i nu förevarande fall undantag göres från principen, att
tillgodoräkning av föregående anställning icke får ske, därest avbrott i anställningen
ägt rum.

Med hänsyn härtill och då ett tillmötesgående av motionärernas framställning
knappast torde medföra några icke önskvärda konsekvenser, anser
utskottet sig böra tillstyrka bifall till motionen.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må med bifall till motionen I: 15 medgiva,
att lärarinnorna Lily Lundin och Gertrud Matz må, utan
hinder därav att avbrott i deras föregående anställning vid
enskild läroanstalt ägt rum genom tjänstledighet för enskilda
angelägenheter (studier), för placering i löneklass — räknat
från och med den 1 juli 1939 — tillgodoräkna sig sex år
av nämnda anställning; dock att Lily Lundin och Gertrud
Matz icke må på grund av vad sålunda medgivits uppbära
förhöjd avlöning för längre tid tillbaka än från och med
den 1 juli 1940.

Stockholm den 11 juni 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli, Lindström, Karl Andersson,
Heiding, Ekströmer, Petersson, Hesselbom, Ivar Persson och Ragnar Bergh; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Rubbestad, Andersson i
Malmö, Mårtensson, Lindholm, Sefve, Hoppe, Boman i Kieryd, Thäpper, Onsjö och Birke.