Statsutskottets utlåtande nr 196.
1
N r 196.
Ankom till riksdagens kansli den 11 juni 1946 kl. 1 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag
för budgetåret 1946/47 till uppförande av byggnader
för konserveringsforskning m. m.
(l:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under kapitalbudgeten (bil. 9,
punkt 2) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
till Uppförande av byggnader för institutet för konserveringsforskning för
budgetåret 1946/47 beräkna ett investeringsanslag av 500 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj :t i propositionen nr 140, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 1 mars
1946, föreslagit riksdagen att dels godkänna vid statsrådsprotokollet fogat
avtal med stiftelsen Svensk konserveringsforskning, dels bemyndiga Kungl.
Maj :t att, i den mån så befinnes påkallat och lämpligt, överenskomma med
stiftelsen om jämkningar i förenämnda avtal, dels till Uppförande av byggnader
för institutet för konserveringsforskning å kapitalbudgeten, statens
allmänna fastighetsfond, för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 500 000 kronor, dels ock till Bidrag till institutet för konserveringsforskning
under tionde huvudtiteln för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag
av 20 000 kronor.
Den med stöd av Kungl. Majlis bemyndigande den 31 augusti 1940 tillkallade
utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande
har den 12 februari 1945 överlämnat betänkande med förslag till åtgärder
för livsmedelsforskningens ordnande (SOU 1945:6).
Utredningen har i sitt betänkande föreslagit inrättandet av ett särskilt
institut för konserveringsforskning, benämnt Institutet för konserveringsforskning.
Enligt förslaget skall institutet organiseras såsom ett enskilt företag
men drivas under administrativ och ekonomisk samverkan mellan staten
och näringslivet. Institutet avses enligt förslaget att förläggas till Göteborg
i anslutning till Chalmers tekniska högskolas institutioner för kemi och
fysik samt Svenska textilforskningsinstitutet. Enligt ett upprättat förslag
till avtal mellan, å ena sidan, Kungl. Majit och kronan, samt å andra sidan,
en .stiftelse, Svensk konserveringsforskning, avsedd att bildas av för dylik
forskning intresserade organisationer och företag, skola kostnaderna för
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 196—197.
1
2
Statsutskottets utlåtande nr 196.
uppförande och inredning av byggnader för ifrågavarande institut, vilka
kostnader beräknats till 1 250 000 kronor, betalas av statsmedel. Kostnaderna
för utrustning ha beräknats till 470 000 kronor, varav 256 000 kronor äro
avsedda att bestridas av statsverket och 214 000 kronor av stiftelsen. Årskostnaderna
för institutet vid full drift beräknas till 420 000 kronor. Därav
skulle enligt förslaget 260 000 kronor utgå av statsmedel och 135 000 kronor
i form av årsbidrag från stiftelsen. Återstoden, 25 000 kronor, beräknas inflyta
såsom inkomster av särskilda uppdrag och tjänster m. m. och av institutets
eventuella patent. Kostnaderna för underhåll av byggnader och tomt skulle
ej ingå i nämnda årskostnad. Det har förutsatts att dessa kostnader skulle
bestridas av statsmedel över statens allmänna fastighetsfond. Utredningen
har hemställt örn Kungl. Maj :ts godkännande av berörda avtalsförslag och av
ett jämväl upprättat förslag till stadgar för institutet samt om anvisande
av dels ett investeringsanslag å 500 000 kronor till påbörjande av institutsbyggnadernas
uppförande dels ock ett förslagsanslag å 20 000 kronor till
bidrag till avlöningar och omkostnader för institutet.
Hittillsvarande livsmedelsforskning i Sverige m. m.
Beträffande den nuvarande livsmedelsforskningen i Sverige
må erinras om att viss livsmedelsforskning bedrives vid universiteten
och högskolorna. Dessutom finnas vissa andra offentliga organ, som helt
eller delvis tillkommit för att tjäna forskningen på det livsmedelsindustriella
området. Bland dessa märkas statens mejeriförsök, statens trädgårdsförsök,
fiskeritekniska avdelningen vid svenska hydrografisk-biologiska kommissionens
havsfiskelaboratorium i Lysekil, Sveriges utsädesförening och statens
institut för folkhälsan. Vidare bedrives forskning inom vissa industrilaboratorier.
Allmänna synpunkter beträffande livsmedelsforskningen
och dess ordnande.
Utredningen har efter att hava anfört vissa allmänna synpunkter beträffande
livsmedelsforskningen och dess ordnande (s. 4—11 i propositionen)
ansett sig böra föreslå, att ett centralt forskningsinstitut, företrädesvis
för grundläggande forskning rörande konservering
och lagring av livsmedel måtte inrättas.
Departementschefen, som lämnat en redogörelse för innehållet i remissmyndigheternas
utlåtanden såvitt avser de av utredningen anförda allmänna
synpunkterna (s. 11—16 i propositionen), har för egen del anfört följande.
Livsmedelsindustrien intager i vårt lands näringsliv en viktig plats. Räknat
efter förädlingsvärdet är denna industri den tredje i ordningen av våra industrigrenar.
Till belysning av livsmedelsindustriens betydelse för vårt folk
har utredningen understrukit näringsmedlens betydelse för hälsotillstånd och
Statsutskottets utlåtande nr 196.
3
arbetsförmåga. Mycket stora summor nedläggas årligen för att bota sjukdomar,
som måhända kunnat undvikas, om mathållningen ordnats efter
moderna näringsfysiologiska principer. Det må även erinras örn att livsmedelskostnaderna
utgöra en viktig utgiftspost i de särskilda hushållens ekonomi.
Sålunda kan nämnas, att för det normalhushåll, som ligger till grund
för socialstyrelsens levnadskostnadsindex, åtgick enligt beräkningar avseende
år 1944 nära 40 procent av en årsinkomst örn 5 000 kronor till födo- och
njutningsämnen.
I tekniskt avseende står den svenska livsmedelsindustrien sorn helhet betraktad
icke på den nivå, som industriens omfattning och betydelse kunnat
giva anledning att förvänta. Skälet härtill torde främst vara att livsmedelsindustrien
till övervägande del består av små företagsenheter, som varken kunna
hålla mera kvalificerad teknisk personal eller anskaffa dyrbarare utrustning.
Även om vissa företag på livsmedelsområdet nedlagt ett omfattande
arbete och icke obetydliga kostnader på tekniskt-vetenskaplig forskning, så
måste dock sägas att den nuvarande livsmedelsforskningen i vårt land icke
är tillfredsställande ordnad.
I likhet med utredningen anser jag det vara en angelägenhet av stor vikt
att en centraliserad forskning på livsmedelsområdet kommer till stånd. Det
kan icke antagas, att företagen inom livsmedelsbranschen skulle ensamma
bekosta en i större skala bedriven forskningsverksamhet utan direkt inriktning
på resultat, som kunna förbehållas vederbörande företag. Jag förordar
därför i likhet med utredningen att åtgärder vidtagas från statens sida för
att främja en intensifiering av forskningen på livsmedelsområdet. Åtgärderna
böra — liksom tidigare varit fallet beträffande forskning å andra områden
för industriell produktion — taga sikte på en samverkan mellan staten och
de på området verksamma industrierna.
Vid övervägande av frågan vilka åtgärder, som närmast böra vidtagas,
har utredningen till en början avvisat tanken att inrätta ett centralinstitut
för livsmedelsforskningen i dess helhet eller för de flesta av dess grenar.
Forskningsområdets väldiga omfattning och heterogena beskaffenhet skulle
nämligen enligt utredningens mening bereda stora svårigheter samt orsaka
onödigt stora kostnader. Utredningen har i stället föreslagit inrättandet av
ett centralt forskningsinstitut avsett företrädesvis för grundläggande forskning
rörande konservering och lagring av livsmedel. Detta utredningens förslag,
som vunnit gillande i praktiskt taget samtliga yttranden, synes mig innebära
en lycklig lösning av förevarande forskningsproblem.»
Jag övergår nu till en redogörelse för vad utredningen föreslagit rörande
det ifrågasatta institutets organisation och därmed sammanhängande frågor
samt vad yttrandena härom innehålla.
Konserveringsforskningsinstitutets verksamhetsområde
och personal.
Utredningen har i fråga örn institutets sy lie anfört bland annat,
att detta borde vara att studera och förbättra alla slags metoder för bevaring
av livsmedel, därvid man icke borde uppfatta begreppet konservering
såsom blott och bart att skydda en vara för förstöring till dess den kunde
tillredas och konsumeras. Man borde även sätta som konservcringsindustriens
mål att åstadkomma närande och välsmakande färdiglagade Iivsme
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 196.
del, som vöre så beredda och emballerade, att de kunde transporteras med
lätthet och lagras längre tid utan förstöring.
Institutets arbetsuppgifter har utredningen sammanfattat sålunda.
Institutets huvuduppgifter böra vara
att bedriva tekniskt-vetenskaplig forskning rörande frågor, som avse konservering
och lagring av livsmedel, däri inbegripet såväl frågor rörande råvaror
och halvfabrikat som rörande färdiga maträtter, att utarbeta förfaringssätt
för utnyttjande eller begränsning av det avfall, som uppstår i samband
med beredning av livsmedel, att upprätthålla livlig växelverkan med företag
och anläggningar, som beröras av institutets arbeten, lämna industriföretag
och andra intressenter upplysningar i drifts-, tillverknings- och kvalitetsfrågor,
från industriföretagen och andra mottaga och bearbeta forskningsuppslag
samt anordna konferenser och föredrag för teknisk industripersonal och
konsumenter, bland dem även matlagningspersonal och husmödrar, att medverka
vid utbildning av teknisk personal för forskning och industridrift på
områden, som beröra institutets verksamhet, samt att effektivt utnyttja litteratur
och utanför institutet erliållbar kunskap samt sprida kännedom härom
till intresserade.
Forskningsuppgifterna skulle huvudsakligen komma att avse hermetisk förvaring
efter termisk sterilisering, bakteriostatisk-kemisk stabilisering av livsmedel
(saltning och annan kemikaliebehandling, rökning etc.), torkning med
eller utan vakuum, frysning av livsmedel, lagring i köld, i värme, i gasatmosfär,
under bestrålning etc., emballage för konserver, tillredning av matvaror
för konservering, matlagning med konserverade livsmedel och utnyttjande
och begränsning av avfall, som uppstår vid konservberedning.
Utredningen har framhållit, att ett forskningsinstitut, som med utsikt till
framgång skulle bearbeta förut skisserade verksamhetsområden, måste utrustas
med fackmän av olika slag. Enligt utredningen måste vid institutet finnas
tekniskt-naturvetenskapliga biokemister, mikrobiologer och fysikaliska kemister
liksom också personal för mikroskopi och fotografi, spektrografi, vitaminkemi,
kemiska analysarbeten m. m., där måste finnas drifttekniskt inriktad
personal för konserverings-, lagrings- och emballageundersökningar,
där måste finnas personal för undersökningar angående tillredning av livsmedel
för konservering och angående tillredning av lämpliga maträtter av olika
konserver och där måste slutligen finnas personal för upplysningsverksamhet
och annan kontakt med näringslivet och konsumenterna samt för administrativa
uppgifter. I anslutning härtill har utredningen framlagt följande
personalförteckning för institutet:
Årskostnad
kronor
1 föreståndare .............................................. 14 000
1 laboratoriechef (biokemist) ................................ 10 800
1 laboratoriechef (mikrobiolog) .............................. 10 800
1 laboratoriechef (fysikalisk kemist) .......................... 10 800
1 driftsingenjör ............................................ 10 800
1 teknisk kemist (analytiker) .................................. 9 000
1 dokumentationsingenjör .................................... 9 000
1 matlagningskonsulent ...................................... 7 000
Statsutskottets utlåtande nr 196.
5
Årskostnad
kronor
9 assistenter ................................................ 54 000
1 kansliskrivare och redogörare .............................. 5 000
1 verkmästare ...... 4 400
1 förrådsmästare och maskinist................................ 4 200
1 finmekaniker och instrumentmakare ........................ 4 200
1 vaktmästare .............................................. 3 600
1 assistent å matutprovningsavdelningen........................ 3 600
6 laboratoriebiträden ........................................ 18 000
2 kontorsbiträden .......................................... 6 000
Summa kronor 185 200.
Med utgångspunkt från vad utredningen anfört om institutets verksamhetsområde
har utredningen funnit den lämpligaste organisationsformen vara att
indela institutet i fyra huvudavdelningar, nämligen allmänna avdelningen,
forskningsavdelningen, tekniska avdelningen och matutprovningsavdelningen.
Indelningen av ett forskningsinstitut borde enligt utredningens mening icke
göras alltför fast utan institutets ledning borde i erforderlig utsträckning kunna
omflytta personalen — särskilt den lägre — alltefter variationerna i arbetsmängd
vid de olika avdelningarna. De olika avdelningarna borde ej heller
fungera som var för sig arbetande enheter utan som delar i det stora forskningslag,
som institutet borde utgöra. Detta vore så mycket nödvändigare
som undersökningarna till stor del kunde väntas bli av sådan beskaffenhet
att de måste bedrivas gemensamt av flera avdelningar eller allt efter undersökningsstadiet
i tur och ordning av den ena avdelningen efter den andra. Av
dessa och andra skäl borde verksamheten vid institutet sammanhållas under
enhetlig ledning av en föreståndare. Utredningen har vidare beträffande
föreståndarens arbetsuppgifter anfört följande.
Föreståndaren skall svara för att arbetet inom institutets olika avdelningar
bedrives effektivt och enligt de huvudlinjer, som angivits i för verksamheten
fastställt program. Han skall företräda institutet utåt och i sådant
avseende skapa och upprätthålla förbindelser med av institutets verksamhet
berörda delar av näringslivet samt med offentliga myndigheter och institutioner,
anordna konferenser och informationsmöten med för institutets
verksamhet intresserade grupper och enskilda, göra sig underrättad om de
frågor, som näringslivet önskar besvarade genom forskning eller annorledes,
samt själv ta initiativ till undersökningar. Han skall genom resor i in- och
utlandet hålla kontakt både med näringsidkare och med den forskning, som
bedrives på annat håll. Slutligen skall han sörja för att institutet utifrån
erhåller nyhetsmaterial örn rationaliserings- och forskningsarbetet inom sitt
verksamhetsfält samt tillse att detta material på lämpligt sätt blir bekantgjort
ej blott för institutets personal utan även för näringslivets folk.
Föreståndaren skall i samråd med sina medarbetare årligen uppgöra förslag
till stat och forskningsprogram för institutet samt vara föredragande
i institutets styrelse. Han skall ansvara för ekonomien och bokföringen samt
ordningen i institutet och verka för gott samarbete mellan institutets personal
för uppnående av det gemensamma syfte, för vilket institutet är inrättat.
Han skall utöva granskning av institutets arbetsresultat innan de i
form av publikationer och patentansökningar lämna institutet. Med utom
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 196.
stående uppdragsgivare (industriföretag eller andra) skall han upprätta avtal,
då enskilt forskningsarbete efter av styrelsen därom fattat beslut skall
utföras. Inför styrelsen skall föreståndaren vara ansvarig för att institutets
byggnad oell utrustning utnyttjas för avsett ändamål oell framlägga förslag
till de ändringar och kompletteringar, som kunna visa sig påkallade.
Vad beträffar föreståndarens kvalifikationer bör han äga högre naturvetenskaplig
eller teknisk utbildning samt förmåga att leda forskningsarbete
och bedöma i samband med verksamheten stående frågor. Han skall dessutom
kunna uppträda med nödig auktoritet såväl gentemot personalen som
vid förhandlingar nied utomstående intressenter.
Av det föregående framgår att föreståndarebefattningen är mycket krävande.
Med hänsyn till den stora betydelsen för institutets framgång att en
lämplig innehavare av denna befattning erhålles, måste den betalas väl. I
analogi nied vad som ofta tillämpas för ledarna av forskningsinstitut av
den storleksordning det här är fråga om synes det också motiverat att föreståndaren
förlänas professors titel. Utredningen har dock icke velat utan
vidare sammankoppla befattningen som föreståndare med professorstitel
utan ansett att frågan örn titulaturen bör prövas från fall till fall med hänsyn
till befattningshavarnas kvalifikationer.
Vid den närmare behandlingen av institutets olika huvudavdelningar och
deras personal har utredningen rörande allmänna avdelningen anfört
följande.
För att föreståndaren skall kunna fylla de i det föregående angivna mångahanda
uppgifterna i fråga örn ledningen av institutets arbete samt kontakten
med näringsliv, konsumenter och myndigheter måste han ha tillgång
till kvalificerade medhjälpare för sådana uppgifter. Dessa föreslås samlade
i en särskild avdelning med kansli för administrativa och kamerala frågor,
bibliotek och upplysningstjänst m. m.
I första hand behöver föreståndaren en assistent, som kan biträda honom
med administrativa ärenden samt framförallt beträffande kontakten med
råvaruproducenterna. För detta ändamål torde han få företaga resor i rätt
stor utsträckning. Vid institutet erfordras vidare en välkvalificerad dokumentationsingenjör
med uppgift att sköta tidskrifter och boksamling
och framför allt att gå institutets och näringslivets forskare tillhanda
med specialstudier i litteraturen. Han skall under föreståndarens överinseende
ombesörja en regelmässig upplysningstjänst åt näringslivet och andra
intressenter angående framstegsarbetet vid institutet och på andra håll inom
institutets verksamhetsområde. Han skall vidare hålla kontakt med övriga
dokumentationsorgan i landet samt deltaga i den allmänna dokumentation,
som kan komma att inrättas. För de kamerala ärendena erfordras en kansliskrivare,
som tillika skall tjänstgöra som redogörare. Utöver de nämnda
erfordras på föreståndarens avdelning kontors- och vaktpersonal
för hela institutets behov.
Angående forskningsavdelningen har utredningen anfört bland
annat, att densamma borde svara för den grundläggande långtidsforskningen
och lia tillgång till en laboratorieavdelning med tre specialriktningar,
nämligen för biokemi, mikrobiologi och fysikalisk kemi.
För att svara för forskningsuppgifterna (s. 22 och 23 i propositionen) har
utredningen föreslagit följande personal. Vid biokemiska laboratoriet: laboratoriechef
(biokemist), två assistenter (biokemister, varav
Statsutskottets utlåtande nr 196.
7
en vitaminkemist) och laboratoriebiträde, vid mikrobiologiska laboratoriet:
laboratoriechef (mikrobiolog), en assistent (mikrobiolog)
och laboratoriebiträde, samt vid fysikalisk-kemiska laboratoriet:
laboratoriechef (fysikalisk kemist med mätteknisk skolning),
två assistenter (för elektrokemiska respektive optiska och fotografiska
arbeten) samt laboratoriebiträde.
Beträffande tekniska avdelningen har utredningen bland annai
anfört, att densamma skulle ha att utföra försöksverksamhet dels på institutets
eget initiativ med eller utan samband med arbeten vid forskningsavdelningen
och andra avdelningar vid institutet, dels — i den mån den
mera allmänt inriktade forskningsverksamheten icke därigenom hindras —
enligt uppdrag av de till stiftelsen anslutna företagen eller av offentliga myndigheter
och institutioner. Avdelningen skulle kunna pröva såväl teknisktindustriella
tillverkningsmetoder som maskiner och apparater i både förminskad
och hel industriskala. Vid avdelningens verkstäder skulle provapparater
och instrument kunna uppbyggas. Alla erforderliga miljöer tor studier
av lagring i lagerhus skulle kunna skapas med avdelningens resurser, varjämte
begränsat utrymme även skulle finnas för utomhuslagring. Emballage,
såväl av bleckplåt som av andra material, skulle kunna bli föremål för undersökningar
beträffande inre och yttre korrosion, täthet mot fukt, vattenbeständighet
och mekanisk hållfasthet.
Utredningen har framhållit, att den tekniska avdelningen utgjorde inom
institutet eili teknisk-industriell försöksstation med kontrollorgan av vitt
skilda slag. Avdelningens ledande forskare och dessas assistenter borde därför
vara ingenjörer med god utbildning. Direkt under institutets föreståndare
borde avdelningens försöksverksamhet ledas av en driftsingenjör. I
övrigt har utredningen föreslagit följande personal.
1. Varumottagning, centralförråd, kylmaskineri och fläktar samt pannrum
och ledningar av olika slag inom byggnaden skötas av en förråds lii ä stare
och maskinist. Denne skall dessutom tillse underhållet av institutets
byggnader och dess fasta inredning. 2. Beredning av provmaterial, rökeri,
salteri, torkeri samt autoklavering, handhavas av en assistent med
ett laboratoriebiträde. 3. Analyslaboratoriet förestås av en te knisk
kemist nied ett laboratoriebiträde. 4. Avdelningen för lagringsförsök
omhänderhas av en assistent med ett laboratoriebiträde.
5. Vid laboratoriet för emballageundersökningar tjänstgör en assistent.
6. Verkstaden förestås av en verkmästare, som till sitt förfogande
har en fin mekanik er och instrumentmakare samt i mån
av behov verkstadsarbetare för grövre arbeten och apparatmontage.
Vad härefter angår mat provnings a vdelningen, som skulle utgöra
en vetenskapligt inriktad köksavdelning, har utredningen som sill mening
uttalat, att densamma borde förestås av en lii a 11 a g n i ng s k on s u1
e n t, som bol de äga högre lärarinnekompetens inom matlagningsfacket
ävensom besitta goda näringsfysiologiska kunskaper. Ilon borde vidare
vara kvalificerad att uppehålla kontakt med konsumentkretsarna, såväl
statliga och kommunala institutioners samt enskilda restaurangers storkök
8
Statsutskottets utlåtande nr 196.
s°m den stora mängden av husmödrar, hade genom överläggningar med
konsumenternas organisationer och genom att anordna och leda upplysningskurser
för sådana som utöva matlagning. Till konsulenternas hjälp erfordrades
en a ssistent nied näringsfysiologiska kunskaper minst motsvarande
skolkökslärarinnekompetens.
Utredningen framhåller slutligen i detta sammanhang, att utöver de i det
föregående angivna avdelningarna även erfordrades laboratorier för
särskilda undersökningar. Utredningen anför härom följande.
Mången gång kunna sådana problem uppkomma inom ett enskilt företag,
vilka icke kunna lösas med företagets egna resurser. Särskilt beträffande småföretag
eller grupper av sådana, som sakna egna laboratorier, kunna ofta
uppstå trängande behov av att mer eller mindre tillfälligt få disponera laboratorieplats
för fabrikationstekniska undersökningar. Även statliga eller
kommunala myndigheter och organisationer kunna vara i behov av plats för
särskilda provningar eller andra undersökningar. I dylika fall bör institutet
ha möjlighet att mot ersättning upplåta forskarrum enligt liknande grunder
som tillämpas för ingenjörsvetenskapsakademiens bränsletekniska försöksstation.
Institutets forskningsmiljö och mångkunniga specialstab kunna därvid
vara till stöd och hjälp åt den enskilde forskaren samtidigt som dessa
forskarrum ge bättre möjligheter till det skydd mot insyn, vilket av konkurrenshänsyn
måhända önskas, än örn arbetena bedreves i de allmänna
laboratorierna.
Forskarrummen böra i första hand få disponeras av sådana företag, som
ekonomiskt stödja institutets allmänna forskningsverksamhet, samt av offentliga
myndigheter och institutioner. I mån av tillgång böra också sådana
forskarrum kunna ställas till förfogande för personer som där önska utföra
examensarbeten eller forskningsarbeten för licentiatexamen eller doktorsgrad.
Departementschefen, som redogjort för remissmyndigheternas yttranden
över denna del av förslaget, har för sin del härutinnan anfört följande.
Utredningens förslag rörande institutets verksamhetsområde och personal
har i stort sett vunnit anslutning i de avgivna yttrandena och torde kunna godtagas.
De i yttrandena framställda önskemålen om en utvidgning av institutets
verksamhet torde i vidsträckt omfattning kunna tillgodoses genom samarbete
med utomstående sakkunniga och då icke minst med statens institut för folkhälsan.
Genom samarbete torde också frågor om den hästa formen för handhavande
av uppgifter, vilka överspänna flera institutioners arbetsområden,
kunna finna sin lösning.
Styrelsen för statens institut för folkhälsan har ifrågasatt om matutprovningsavdelningen,
organiserad såsom utredningen föreslagit, skulle äga erforderlig
kompetens för att värdesätta födoämnen med hänsyn till deras näringsvärde.
Avdelningens kompetens blir givetvis ytterst avhängig av de personer
som knytas till densamma. Erfordras särskild sakkunskap i vissa
frågor kan avdelningen helt visst påräkna biträde från institutet för folkhälsan.
Skulle behov av ytterligare biträde sedermera uppkomma kan möjligen
då upptagas frågan om att vid institutet anställa en vetenskapsman
på det näringsfysiologiska området.
I anledning av vad statskontoret yttrat må framhållas, att det uppenbarligen
är angeläget att den assistent, som skall biträda föreståndaren med
administrativa ärenden, besitter nödiga juridiska och administrativa kunskaper.
Industriförbundets önskemål synas vara tillgodosedda redan i det
av utredningen angivna forskningsprogrammet.
Statsutskottets utlåtande nr 196.
9
Förläggningsort, lokalbehov och utrustning.
Utredningen har beträffande förläggningen av institutet anfört, att
behovet av forskning på konserveringsområdet mest energiskt framhållits av
målsmän för den industri, som producerade konserver av fisk, och att ett
utkast till ett institut för konserveringsforskning, förlagt till Göteborg, redan
år 1939 uppgjorts under medverkan av talesmän för denna industri. Utredningen
har därvid erinrat, att ett visst tekniskt kontroll- och i mindre grad
även forskningsarbete för närvarande bedreves vid det under svenska hydrografisk-biologiska
kommissionen hörande havsfiskelaboratoriets fiskeritekniska
avdelning i Lysekil. Detta laboratorium hade i viss mindre omfattning även
sysslat med frågor, som rörde konservering av kött, frukt och grönsaker. Av
svenska liydrografisk-biologiska kommissionens ledamot professor Abramson
hade utredningen emottagit en promemoria rörande konserveringsforskning,
vars innehåll tillgodogjorts i utredningens förslag. Beträffande förläggningsplatsen
förordades i denna promemoria Göteborg. Förläggningsf rågan hade
även varit föremål för ingående diskussion vid en överläggning i Göteborg
mellan utredningen och representanter från olika delar av landet för företag
och organisationer inom konserveringsindustrien. Därvid uppnåddes enighet
om att Göteborg vore den lämpligaste förläggningsorten för ett konserveringsforskningsinstitut,
som avsåge alla i Sverige ifrågakommande råvaruområden.
Utredningen har också för egen del förordat Göteborg såsom förläggningsort
för institutet.
Såsom tomt för det planerade institutet för konserveringsforskning tiar
utredningen föreslagit ett område invid Karl Gustavsgatan omedelbart nordväst
om byggnaden för Chalmers tekniska högskolas institutioner för kemi,
fysik och angränsande discipliner. Ifrågavarande tomtplats vore lämplig ur
många synpunkter. Genom närbelägenheten till högskolans institutioner underlättades
användningen av institutets resurser för undervisningsändamål.
Ur forskningssynpunkt erbjöde läget de bästa möjligheter till samarbete mellan
institutet och högskolan. Med den tillämnade förläggningsplatsen komme
institutet vidare att ligga på endast några tiotal meters avstånd från Svenska
textilforskningsinstitutet. Detta vore av stort värde med hänsyn till att institutet
för konserveringsforskning därigenom utan större olägenheter kunde etablera
samarbete med textilforskningsinstitutet för att utföra vissa fysikaliskkemiska
undersökningar med dess dyrbara och fullständiga utrustning. Dessa
samarbetsmöjligheter, som vunnes genom att den föreslagna tomtplatsen valdes,
måse anses vara av väsentligt mycket större betydelse än den jämförelsevis
obetydliga fördel genom förbilligad råmaterialtillförsel, som kunde vinnas
genom att lägga institutet i närheten av hamnen och dess järnvägsspår.
I fråga om institutets lokalbehov har utredningen framhållit, att
forskningsverksamheten naturligt kunde uppdelas i två huvuddelar, dels
laboratoriearbete av vanligt slag, dels försök i halvindustriell skala. Utredningen
har i anledning därav och med hänsyn lill terrängförhållandena lö
-
10
Statsutskottets utlåtande nr 196.
reslagit, att institutet i enlighet med ritningar av professor M. Wernstedt utföres
i två huvuddelar, dels en huvudbyggnad för vetenskapliga och tekniska
laboratoriearbeten, matutprovning, dokumentation, undervisning och administration,
dels en flygelbyggnad utförd som en hall i anslutning till huvudbyggnaden
och avsedd för den industriella försöksverksamheten i större
skala.
Hela byggnadsvolymen blir enligt förslaget 10 730 m3, varav huvudbyggnaden
9 120 och flygelbyggnaden 1 610 m3. Arbetsutrymmet i institutet blir
1 825 m2 golvyta. Häri lia icke inräknats korridorer, trappor, hissar, klädrum,
värmecentral med pannverkstad, toaletter och skrubbar. Arbetsutrymmet
fördelar sig med 327 m2 på föreståndarens avdelning, 425 m2 på forskningsavdelningen,
820 m2 på tekniska avdelningen, 106 m2 på matutprovningsavdelningen
och 147 m2 på laboratorier för särskilda undersökningar.
Byggnadskostnaderna ha beräknats till 1 250 000 kronor, varav
100 000 för sådana utrymmen, som enligt utredningens förslag skulle uthyras
till utomstående för särskilda undersökningar. Enär byggnadsarbetena beräknats
kräva H/2 å 2 år syntes det utredningen vara tillfyllest om för ett
första budgetår 500 000 kronor ställdes till förfogande till arbetenas påbörjande.
Vad härefter angår utrustningen har utredningen till densamma
hänfört möbler, lösa laboratoriebord, instrument och apparater samt sådana
installationer, som icke kunde räknas till standardutrustning för organiskkemiska
laboratorier. Utredningen har därvid framhållit, att utrustningen
borde, där så utan olägenhet för utnyttjandet kunde ske, såväl i fråga om
sammanhanget som uppställning göras sådan, att den lätt kunde anpassas
till ändrade uppgifter. Enligt det av utredningen uppgjorda förslaget till
utrustningslista för institutet beräknas utrustningskostnaderna till 470 000
kronor eller lill 36,8 procent av byggnadskostnaderna. Denna jämförelsevis
höga utrustningskostnad har utredningen förklarat bero bland annat därpå,
att den inkluderade en dyrbar utrustning för kylförsök, ävensom apparatur
för försök i halv industriell skala. Utrustningslistan har av utredningen indelats
i två huvuddelar. Den ena delen, kostnadsberäknad till 256 000 kronor,
och omfattande sådan utrustning, som enligt utredningens förslag skall bekostas
av staten, har följande utseende.
Uppskattad kostnad
kronor
Polarimeter ........................................ 2 000
Refraktometer ..................................... 1000
Pulfrich fotometer .................................. 2 700
Spektrograf ........................................ 6 000
Spektrofotometer .................................. 7 000
Mikroskop.......................................... 15 000
Fotografisk utrustning .............................. 2 000
Diverse elektriska mätinstrument, batterier m. m......... 10 000
Rörpotentiometer för mätning av pH.................. 3 000
Apparatur för ledningsförmåga........................ 500
Apparatur för elektrodialys ............. 200
Statsutskottets utlåtande nr 196.
11
Uppskattad kostnad
kronor
Vågar ...............................; • • ........• • • • 7 000
Termostatuppsättning för biokemi och fysikalisk kemi . . 400
Termostater för mikrobiologi ........................ 5 000
Diverse apparatur för mikrobiologi .................. 5 000
Vakuumpump ...................•••••••............ 1 500
Autoklaver, mindre (delvis för mikrobiologi) ............ 15 000
Torkskåp, ugnar................................• • • • 5 000
Analysutrustning, stativ, muffar, brännare etc........... 5 000
Kylskåp............................................ 3 000
Likriktare . .i...................................... 6 500
Spänningsregulator för växelström...................... 7 500
Vattendestillationsapparat ............................ 5 000
Lokaltelefon och ur .................................. 22 000
Klimatiserings- och gasanläggning .................... 20 000
Böcker, tidskrifter .................................. 25 000
Film- och skioptikonutrustning........................ 2 500
Kontorsutrustning, räknemaskiner .................... 8 000
Möbler och lös inredning ........................• • • • 40 000
Linoleummattor m. m.............................. 19 000 251 800
Diverse oförutsett 4 200
Kronor 256 000.
Till den andra delen av utrustningslistan har utredningen hänfört sådant,
som hörde till försöksverksamheten vid den tekniska avdelningen och vid
matutprovningsavdelningen. Kostnaderna för denna del lia av utredningen
uppskattats till 214 000 kronor. I fråga om dessa kostnader, vilka enligt utredningens
förslag icke skola bestridas av staten, torde beträffande den närmare
kostnadsberäkningen få hänvisas till betänkandet s. 140.
Utredningen har framhållit, att den föreslagna utrustningslistan icke borde
betraktas som definitiv, utan borde revideras i samband med upprättandet
av byggnadsritningar och uppförandet av byggnaderna. Man måste också
räkna med att utrustningen behövde kompletteras och ändras allt eftersom
nya behov uppkomme eller den tekniska utvecklingen nödvändiggjorde moderniseringar.
För detta ändamål borde i institutets stat årligen upptas ett
belopp för tekniska inventarier och maskiner.
Utredningens förslag beträffande institutets förläggning har tillstyrkts eller
lämnats utan erinran av praktiskt taget alla remissmyndigheter.
Byggnadsstyrelsen har dock för sin del icke kunnat tillråda en förläggning
av förevarande forskningsinstitut intill Chalmers tekniska högskolas institutionsbyggnad
för kemi och fysik. Vad beträffar anläggningens utformning
saknade byggnadsstyrelsen i föreliggande fall möjlighet att ingå på en prövning
av skäligheten rörande storleken av byggnadsprogrammet, då jämförliga anläggningar
saknades inom landet. Styrelsen ville dock fästa uppmärksamheten
på att den administrativa avdelningen hade givits ett rumsdjup av sex meter,
vilket syntes väl stort. En minskning av bredden på denna del av byggnaden
syntes utan olägenhet kunna genomföras. Mot de på grundval av de
12
Statsutskottets utlåtande nr 196.
föreliggande ritningarna till 1 250 000 kronor beräknade kostnaderna förelåge
ingen erinran från styrelsens sida.
Departementschefen har för sin del anfört följande.
Jag° tillstyrker utredningens förslag att institutet förlägges till Göteborg.
Likaså förordar jag —■ med beaktande bland annat därav, att styrelsen för
Chalmers tekniska högskola icke anmält avvikande mening — att nybyggnaderna
uppföras å den föreslagna platsen intill högskolans institutionsbyggnad
för kemi och fysik.
De av professor Wernstedt uppgjorda ritningarna torde få tjäna till ledning
vid utarbetandet av slutliga huvudritningar till byggnaderna. Därvid
bör beaktas vad byggnadsstyrelsen anfört i fråga örn den administrativa avdelningens
lokaler. Jag förutsätter, att de definitiva huvudritningama komma
att fastställas av Kungl. Majit. Utredningens beräkning av byggnadskostnadema
torde kunna godtagas.
Utredningens förslag i fråga örn engångsutgifter för utrustning finner jag
mig likaledes kunna biträda. Jag förutsätter emellertid, att statens skyldighet
att bestrida sådana utgifter icke skall avse andra föremål än dem, som
upptagits i den nyss återgivna utrustningslistan.
Institutets finansiering och organisation.
Utredningen har erinrat, att utredningen framfört vissa allmänna synpunkter
i fråga om den yttre organisationen av institutet. Bland annat hade framhållits,
att institutet hörde drivas i nära anknytning till Chalmers tekniska
högskola för att säkerställa ett ur såväl undervisnings- som forskningssynpunkt
värdefullt samarbete mellan dessa båda institutioner. Likaså hade
visats betydelsen av att institutet arbetade i nära samverkan med näringslivet.
För att nå ett sådant resultat hade efter förslag av utredningen tidigare för
trä-, textil- samt järn- och metall forsk n i ngen beslutats inrättande av forskningsinstitut,
som skulle drivas av staten och näringslivet gemensamt. Samma
organisationsmodell syntes enligt utredningens mening även vara den fördelaktigaste
för institutet för konserveringsforskning. Genom att organisatoriskt
och ekonomiskt koppla in näringslivet kunde man få dettas sakkunskap
och intresse med i arbetet, och härigenom bleve också forskningsresultaten på
snabbaste och och effektivaste sätt tillgodogjorda inom näringslivet. Genom
statens medverkan kunde vidare verksamheten inriktas på sådan grundforskning
och målforskning på längre sikt, som ej brukade ägnas tillräcklig uppmärksamhet
vid av näringslivet ensamt bedriven forskning. För att ordna
avsedd medverkan från näringslivets sida hade utredningen trän i förhandlingar
med en delegation från näringslivet utsedd av intressenter inom livsmedelsproduktionen.
Som resultat av förhandlingarna hade uppgjorts ett
förslag till avtal mellan Kungl. Maj:t och en planerad stiftelse »Svensk
konserveringsforskning» angående ordnande av forskning m. m. rörande konservering
av livsmedel samt ett förslag till stadgar för institutet för
konserverings f or s kning.
Avtalsförslaget samt förslaget till stadgar, vilka båda bilagts betänkandet,
hava såsom bilagor fogats till statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande nr 196.
13
Utredningen har i samband härmed erinrat, att de stiftelser, som under utredningens
medverkan tidigare kommit till stånd för andra forskningsområden,
huvudsakligen bildats av vissa befintliga stora intresseorganisationer
inom näringslivet. Inom konserveringsområdet saknades organisationer, som
vore så representativa för hela området, att de vore lämpliga att bilda den
erforderliga forskningsstiftelsen. För den skull hade det varit nödvändigt
att här gå fram efter en annan linje och söka få till stånd en stiftelse i vilken
inginge såväl organisationer som företag på området.
Departementschefen har i detta sammanhang anmält, att enligt en den
20 juni 1945 dagtecknad, till chefen för handelsdepartementet ställd skrivelse
representanter för näringslivet vid sammanträde den 15 mars 1945 hava
bildat stiftelsen Svensk konserveringsforskning. Enligt uppgift i samma skrivelse
har det av utredningen förutsatta årliga minimibidraget från näringslivet,
135 000 kronor, garanterats.
Liksom engångskostnaderna skulle, såsom framgår av avtalsförslaget,
jämväl årskostnaderna, vilka vid full drift av institutet beräknats
uppgå till 420 000 kronor, bliva uppdelade mellan staten och stiftelsen.
Av ett av utredningen framlagt förslag till stat för institutet (s. 36
och 37 i propositionen) skulle vid full drift årskostnaderna täckas till 260 000
kronor med statsanslag och till 135 000 kronor av stiftelsen samt i övrigt av
särskilda inkomster.
Beträffande statförslagets inkomstsida har utredningen anfört i huvudsak
följande.
För att göra institutets verksamhet mindre beroende av penningsvärdets
fluktuationer, har statens åtagande beträffande driften angivits i vissa bestämda
realprestationer och icke i fixerade årliga penningbidrag. Staten
skulle sålunda beträffande vissa i avtalet närmare angivna befattningar
lämna bidrag till avlöning inklusive tillägg enligt de grunder för rörligt
tillägg och kristillägg, som gälla för statens nyreglerade verk. Erforderliga
kostnader för pensionering av med statsmedel avlönad personal skulle likaledes
betalas med statsmedel. Även statens bidrag till omkostnaderna för
driften skall vid avsevärda ändringar i penningvärdet justeras så, att det
motsvarar det i förslaget avsedda realvärdet.
Statens bidragsskyldighet har i avtalet beräknats under antagande av
full drift av institutet. I den mån driflpersonalen ej nått den angivna omfattningen
och/eller omkostnaderna bli mindre än beräknat, skall statens
bidrag minskas i förhållande härtill.
Vad angår statförslagets utgiftssida bär utredningen anfört, att bland
utgifterna icke medräknats underhåll av byggnaderna och skötsel av tomten,
utan hade det förutsatts, alt detta skulle ombesörjas av byggnadsstyrelsen
och att kostnaderna därför skulle påföras statens allmänna fastighetsfond,
byggnadsstyrelsens delfond. Ej heller hade i statförslaget medräknats
avlöningar och omkostnader för den undervisning för högskolestuderande,
som skulle bedrivas inom institutets lokaler, utan borde dessa kostnader
närmast åvila Chalmers tekniska högskola och upptagas i dess stat.
14
Statsutskottets utlåtande nr 196.
I anslutning till förslaget till stadgar bär utredningen beträffande
institutets inre organisation anfört följande.
Enligt § 3 skall Kungl. Majit förordna ordförande och fem andra ledamöter
samt stiftelsen »Svensk konserveringsforskning» fem ledamöter i styrelsen.
Styrelsen bör vara så sammansatt att den inrymmer — utom administrativ
erfarenhet — företrädare för den livsmedelstekniska och den angränsande
agrara grundforskningen, för konsumentintressena och för de viktigaste av
de berörda produktionsområdena. Härvid förutsättes att stiftelsens representanter
i styrelsen komma att företräda olika av institutet behandlade delar
av livsmedelsproduktionen.
Genom de statliga representanterna bör styrelsen tillföras kontakt med
grundforskningen och konsumtionen. Förslagsvis kunna de statliga ledamöterna
representera statens tekniska forskningsråd, Chalmers tekniska
högskola, det allmännas betydande avnämareintresse i fråga örn konserver
framför allt inom försvarsväsendet, varjämte i styrelsen bör insättas en representant
för husmödrarna.
Styrelsens ordförande och ledamöter skola stadgeenligt utses för högst
tre år, men de böra givetvis kunna omväljas.
Styrelsen skall leda institutets verksamhet och därvid bland annat tillse,
att erforderligt samarbete med näringslivet (producenterna av råvaror och
av förädlade varor), konsumenterna och den högre tekniska undervisningen
kommer till stånd och att gällande bestämmelser för verksamheten följas.
I övrigt hänvisas till stadgarnas specifikation av styrelsens åligganden.
Rörande äganderätten till forskningsresultat, patentering
och därmed sammanhängande frågor, behandlade
i stadgeförslagets § 8, har utredningen uttalat följande.
Eftersom institutets forskningsverksamhet enligt allmänt forskningsprogram
väsentligen skall avse grundläggande frågor, torde patentering av forskningsresultat
i regel icke behöva eller kunna ske. Då emellertid erfarenheten
från nästan all verksamhet av detta slag visar, att patentering en och annan
gång blir aktuell, har utredningen ansett det lämpligt, att institutet redan
från början har klara bestämmelser för hur i så fall bör förfaras.
I det fall, då forskningen enligt allmänt program kan föranleda uttagande
av patent, bör patentering ske genom försorg av institutets styrelse. Härigenom
möjliggör man ett ekonomiskt utnyttjande av resultaten i förhållande
till utlandet och förhindrar, att det inom landet blir en kapplöpning för
patentering av institutets på allmänt program utförda forskningsarbeten.
Det vore olyckligt om det företag (eller den enskilda person), som först erhåller
kännedom om något vid institutet framkommande forskningsresultat,
skulle bli i tillfälle att ekonomiskt utnyttja detta gentemot övriga industrier,
av vilka många kanske i högre grad understött forskningen finansiellt.
Licens för utövande av dylika av institutet uttagna patent synes böra
medges samtliga de inhemska industriföretag, som medverka till institutets
verksamhet, mot en licensavgift, som blott avser att täcka de institutet
åsamkade kostnaderna för patentets uttagande och upprätthållande. Styrelsen
bör emellertid vara berättigad att i de fall den så anser önskvärt i dessa
kostnader jämväl inräkna ersättning till den eller de forskare, som särskilt
medverkat till uppnående av de forskningsresultat, på vilka patentet grundas.
Möjligheten för forskarna att på denna väg bli ekonomiskt delaktiga i forskningsresultatens
praktiska utnyttjande torde kunna utgöra en viktig stimulans
i arbetet. Utredningen vill dock understryka, att forskningsresultaten
Statsutskottets utlåtande nr 196.
15
ej sällan framkomma genom samarbete mellan ett antal forskare, varför
det understundom kan visa sig vara vanskligt att rättvist fördela dylika ersättningar.
Till utlandet samt till sådana inhemska intressenter, vilka icke genom
stiftelsen ekonomiskt stödja institutets allmänna forskningsverksamhet, kunna
licenser på av institutet uttagna patent försäljas enligt vanliga affärsmässiga
grunder, varvid eventuella licensinkomster kunna nyttjas för institutets
forskning. Näringslivets representanter i styrelsen ha därvid möjlighet att
övervaka, att sådan licensförsäljning icke sker i strid mot det svenska näringslivets
intressen.
I fråga om bestämmelserna rörande sådana forskningsresultat, som uppnåtts
vid undersökningar på uppdrag och bekostnad av enskilda uppdragsgivare,
må anföras följande. Om en dylik uppdragsgivare för längre tid
skulle tillförsäkras resultaten av de av honom bekostade undersökningarna,
skulle detta kunna hämma institutets allmänna forskningsverksamhet, emedan
personalen då vore tvungen att hela tiden betrakta dessa undersökningar
som konfidentiella och icke ens finge utan uppdragsgivarens medgivande
begagna de gjorda rönen i det fortsatta allmänna forskningsarbetet.
Ej heller skulle institutet utan särskilt tillstånd av uppdragsgivaren
kunna åtaga sig nya uppdrag åt andra beträffande samma eller liknande
problem. Ålit eftersom dylika konfidentiella forskningsresultat anhopades
inom institutet, skulle dettas verksamhetsområde alltmer inskränkas av
sekretesshänsyn. Ett företag skulle också kunna för lång tid utestänga de
andra från att anlita institutet inom ett aktuellt forskningsområde endast''
genom att ge institutet ett uppdrag inom området i fråga. Med hänsyn till
dessa omständigheter är det viktigt, att äganderätten till forskningsresultat
endast förbehålles uppdragsgivare så lång tid, som behöves för att han skall
hinna vidtaga nödiga åtgärder för resultatens eventuella patentering. Ett
år torde räcka i vanliga fall, men det kan dock förekomma, att forskningsresultat
behöva ytterligare prövas och utvecklas under längre tid, innan det
kan utrönas, om de äro värda patentering.
På grund härav ha bestämmelserna utformats så, att resultaten må förbehållas
uppdragsgivare, om denne så önskar, dock högst under ett år efter
det arbetet avslutats, såvida icke styrelsen på särskild framställning medger
förlängning av tiden.
Utredningen har i detta sammanhang erinrat om att, såsom förut anförts,
uppförande och inredning av institutsbygignad, anskaffande av utrustning och
anställande av personal torde taga minst 1 V2 å 2 år. Emellertid komme,
anför utredningen, vissa driftkostnader att uppstå redan före och under
byggnadstiden på grund av att styrelsen och viss personal måste arbeta med
byggnads- och utrustningsspörsmål, med personalfrågor och med andra förberedelseåtgärder.
Under förutsättning att kostnaderna för Chalmers tekniska
högskolas byggnadskommitté, till vilken — såsom skett beträffande Svenska
textilforskningsinstitutet — ledningen av byggnadsarbetena borde överlämnas,
ävensom kostnaderna för arkitekt och annan särskilt tillkallad expertis bestredes
från byggnadsanslaget, kunde statsanslaget till driftkostnader för första
budgetåret begränsas lill 20 000 kronor.
Utredningens förslag i fråga örn institutets finansiering och organisation
bar upptagits lill behandling av några av de hörda myndigheterna och sammanslutningarna,
vilka diirvid i huvudsak biträtt detsamma. Framställningar
lia emellertid gjorts om jämkningar i förslaget.
16
Statsutskottets utlåtande nr 196-
Departementschefen, som redogjort för remissmyndigheternas yttranden,
har i förevarande frågor för egen del anfört följande.
Regleringen av samarbetet mellan staten och det enskilda näringslivet på
nu ifrågavarande forskningsområde bär i utredningens betänkande utformats
efter modell av vad därutinnan tidigare beslutats rörande de också av utredningen
föreslagna instituten för trä-, textil- samt järn- och metallforskning.
Efter förhandlingar med utredningen ha representanter för näringslivet bildat
stiftelsen Svensk konserveringsforskning med uppgift att i samarbete med
staten driva ett institut för forskning på konserveringsområdet, varjämte ett
preliminärt avtal upprättats angående statens och stiftelsens inbördes skyldigheter
med avseende å detta samarbete. Jämväl i fråga örn den närmare
avvägningen av dessa skyldigheter har utredningen i flera väsentliga stycken
följt de principer, som legat till grund för vad tidigare föreslagits och beslutats
beträffande de redan inrättade forskningsinstituten.
Enligt utredningens förslag skall staten tillhandahålla tomt och bekosta
byggnaderna jämte fast inredning, medan kostnaderna för övrig utrustning
skola, liksom årskostnaderna, delas mellan staten och stiftelsen. Det förslag
till reglering av förhållandet mellan staten och stiftelsen, varom enighet sålunda
åstadkommits mellan utredningen och stiftelsens representanter, har i
de flesta av de över utredningens betänkande avgivna yttrandena tillstyrkts
eller lämnats utan erinran. Jag finner också för egen del förslaget utgöra en
ur alla synpunkter skälig och rimlig avvägning. Statskontorets förslag örn
ändrad fördelning av kostnaderna mellan staten och stiftelsen finner jag sålunda
icke anledning biträda. Ej heller torde skäl föreligga till ändring av de
av utredningen föreslagna lönebeloppen, särskilt som det står stiftelsen fritt
att av egna medel utbetala tillägg till lönerna, därest så skulle befinnas erforderligt.
Även förslaget till stadgar för institutet bör enligt min mening kunna i huvudsak
godtagas. Önskemålen rörande representation i styrelsen för olika
intressegrupper torde få upptagas till övervägande då i sinom tid styrelseledamöter
skola utses. Överbefälhavarens förslag att i stadgarna skulle införas
en bestämmelse om rätt för staten att förvärva licens för patent på
enahanda villkor som till stiftelsen anslutna företag bör enligt min mening
beaktas.
Förhållandet mellan institutet för konserveringsforskning och
havsfiskelaboraloriets i Lysekil fiskeritekniska avdelning.
Efter att hava lämnat en redogörelse för vissa av utredningen anförda
synpunkter beträffande förhållandet mellan det föreslagna institutet för konserveringsforskning
och fiskeritekniska avdelningen vid svenska hydrografisk-biologiska
kommissionens havsfiskelaboratorium i Lysekil ävensom
däröver avgivna yttranden (s. 44—47 i propositionen) har departementschefen
i denna fråga för egen del anfört följande.
Frågan om förändring i organisationen av havsfiskelaboratoriet i Lysekil
i anledning av det nya institutets tillkomst torde i sinom tid få anmälas efter
beredning inom jordbruksdepartementet. I samband härmed bör även
övervägas — för den händelse fiskeritekniska avdelningen vid havsfiskelabo
-
Statsutskottets utlåtande nr 196-
17
raloxiet i Lysekil nedlägges — i vad män personalen å avdelningen bör överföras
till det nya institutet. Någon ändring i de uppgjorda byggnadsplanerna
för institutet synes, såvitt nu kan bedömas, icke behöva ske.
Utskottet.
Betydelsen och behovet av ett tekniskl-vetenskapligt forskningsarbete på
livsmedelsindustriens område har på ett övertygande sätt belysts i den föreliggande
propositionen. Hur värdefullt detta arbete än är, torde det med hänsyn
till forskningsområdets stora omfattning givetvis icke vara möjligt att
på en gång vidtaga åtgäi-der för livsmedelsfoi''skningen i dess helhet. Det
synes utskottet därför ur flera synpunkter riktigt, att denna forskning nu
främst tar sikte på det betydelsefulla forskningsfält, som berör konservering
och lagring av livsmedel och därmed sammanhängande frågor. Förslaget att
för detta ändamål inrätta ett institut i samverkan mellan staten och näringslivet
finner utskottet välbetänkt och tillstyrker detsamma.
Konserveringsinstitutets syfte skulle enligt förslaget vara att studera och
förbättra alla slags metoder för att bevara livsmedel, varvid begreppet konservering
givits en omfattande innebörd. Vad i ärendet anförts rörande institutets
olika arbetsuppgifter har icke givit utskottet anledning till särskilt
uttalande. Detsamma gäller institutets verksamhetsområde. En förutsättning
för att institutet skall på ett ändamålsenligt sätt kunna bedriva sin verksamhet
är givetvis, att institutet äger tillgång till fackmän av olika slag. Det förslag
till personalförteckning, som härutinnan framlagts, synes med hänsyn
till de forskningsområden, som skulle vara företrädda vid institutet, kunna
godtagas. Även löneskalan synes utskottet vara lämpligt avpassad.
Utskottet har icke något att erinra mot att institutet förlägges till Göteborg
på av departemenscliefen där angiven plats liksom ej heller mot att lokalbehovet
tillgodoses i föreslagen omfattning. Byggnadskostnaderna hava uppskattats
till 1 250 000 kronor, varav 100 000 kronor för sådana lokaler, som
avses att uthyras till utomstående för särskilda undersökningar. Av nämnda
belopp erfordras 500 000 kronor för nästa budgetår. Denna medelsanvisning
tillstyrker utskottet. Vad utskottet anfört i fråga örn byggnadskostnaderna
gäller även kostnaderna för institutets utrustning, vilka till den del de på sätt
nedan framgår skola bestridas av staten beräknats till 256 000 kronor.
Beträffande institutets finansiering och organisation har departementschefen
framhållit, att regleringen av samarbetet mellan staten och det enskilda
näringslivet på nu ifrågavarande område utformats efter samma plan, som
beslutats rörande instituten för trä-, textil- samt järn- och metallforskning.
För att ordna denna medverkan från näringslivets sida har förslag till avtal
träffats mellan Kungl. Majit och en nybildad stiftelse »Svensk konserveringsforskning».
Såsom av avtalet framgår skulle staten tillhandahålla tomt och
bekosta byggnaderna jämte fast inredning, medan kostnaderna för övrig
utrustning skulle liksom årskostnaderna, vilka senare vid full drift av institutet
beräknats uppgå till 420 000 kronor, delas mellan staten och stiftel
ftihan''/
till riksdagens protokoll 19i6. (i samt. Nr 196—197.
2
18
Statsutskottets utlåtande nr 196-
sen. Utskottet har vid sin granskning av avtalsförslaget icke funnit några befogade
invändningar vara att framställa mot detsamma. Utskottet förordar
alltså, att förslaget i fråga godkännes av riksdagen. Det torde emellertid, såsom
departementschefen förutsatt, få ankomma på Kungl. Majit, att, i den
mån så befinnes påkallat och lämpligt, överenskomma med stiftelsen om
jämkningar i detsamma. Även det uppgjorda förslaget till stadgar för Institutet
för konserveringsforskning bör kunna godtagas.
Då såsom i ärendet framhållits vissa driftkostnader, avseende förberedelseåtgärder,
torde uppkomma nästa budgetår, tillstyrker utskottet, att ett statsanslag
av 20 000 kronor anvisas för ändamålet.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna vid statsrådsprotokollet över handelsärenden
för den 1 mars 1946 fogat avtal med stiftelsen Svensk konser
veringsf or skning;
b) bemyndiga Kungl. Majit att, i den mån så befinnes påkallat
och lämpligt, överenskomma med stiftelsen om jämkningar
i förenämnda avtal;
c) till Uppförande av byggnader för institutet för konserveringsforskning
för budgetåret 1946/47 under statens allmänna
fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag av 500 000
kronor;
d) till Bidrag till institutet för konserveringsforskning för
budgetåret 1946/47 under tionde huvudtiteln anvisa ett anslag
av 20 000 kronor.
Stockholm den 11 juni 1946.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli, Lindström, Gränebo,
Karl Andersson, Heiding, Boman, Ekströmer, Petersson, Hesselbom och Ragnar Bergh;
samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Ward, Rubbestad,
Mårtensson, Lindholm, Sefve, Boman i Kieryd, Thäpper, Onsjö, Persson i Vinberg och
Birke.