Statsutskottets utlåtande nr 193.

1

Nr 193.

Ankom till riksdagens kansli den 11 juni 1946 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
örn anslag för budgetåret 1946147 till Krigsmaterielverket:
Avlöningar.

(lia avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 6, s.
22—40 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den
4 januari 1946) föreslagit riksdagen att

dels å personalförteckningen för krigsmaterielverket under rubriken Extra
ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20 uppföra ytterligare 1 befattning
för byråingenjör i lönegrad Eo 26 samt utesluta 4 befattningar för byråingenjörer,
1 befattning för byråingenjör eller förste byråassistent och 1 befattning
för förste byråassistent, samtliga i lönegrad Eo 24,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för krigsmaterielverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47,

dels ock till Krigsmaterielverket: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 1 355 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 230 000
kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1945 har krigsmaterielverket framlagt medelsäskanden
för nästa budgetår. Inledningsvis har verket lämnat en redogörelse
för dess uppgiftsmässiga och organisatoriska utveckling från tillkomsten av
verkets föregångare —- statens ammunitionsnämnd och statens krigsmaterielnämnd
— och fram till nuläget. Vidare har verket redogjort för nämndernas
och verkets hittillsvarande verksamhet och arbetsresultat för att därigenom
vinna en bakgrund vid bedömandet av den verksamhet, som för framtiden
skulle ankomma på verket.

Ett återgivande här av nämnda redogörelse för nämndernas och verkets
arbetsuppgifter och organisation torde icke vara erforderligt. Allenast må
framhållas att verkets anskaffa] ngsuppgif ter preciserats genom Kungl. Maj:ts
beslut den 2 februari 1945 samt att verket träffat överenskommelse med
respektive försvarsgrensförvaltningar örn övertagande av huvuddelen av dessa
uppgifter från och med den 1 augusti 1945.

Krigsmaterielverket har lämnat redogörelse för nämndernas och verkets
hittillsvarande verksamhet och arbetsresultat samt för verkets fortsatta uppgifter.
Härutinnan hänvisas till s. 23—29 i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 193—195.

1189 48

2

Statsutskottets utlåtande nr 193.

Krigsmaterielverket har härefter i skrivelsen övergått till att behandla
medels äskandena under verkets avlöningsanslag för budgetåret
1946147.

Enligt fastställda personalförteckningar utgöres verkets för fredsförhållanden
beräknade personalorganisation av tre ordinarie befattningar å C-löneplanen
och sammanlagt 179 extra ordinarie befattningar. Av dessa sistnämnda
äro 37 befattningar uppförda i högre lönegrad än 20 enligt löneplanen Eo,
137 befattningar inplacerade i 20:e och lägre lönegrader av samma löneplan
samt fem befattningar uppförda å militära icke-ordinariereglementets löneplan
MEo.

Vid behandlingen av motsvarande anslag för innevarande budgetår anförde
föredragande departementschefen (propositionen 1945:170, s. 223), att
han utginge från att med då föreliggande förutsättningar verkets behov av
extra ordinarie personal i högre lönegrad än Eo 20 skulle med det av honom
tillstyrkta antalet vara i huvudsak tillgodosett. Samtidigt förutsattes emellertid,
att verket skulle äga på det med hänsyn till omständigheterna lämpligaste
sättet disponera de befattningar, som stöde till verkets förfogande. Riksdagen
(skrivelse nr 353) uttalade, att det ville förefalla riksdagen, som örn verkets
ansvällning icke komme att bliva sådan, att behovet av nya tjänster i den
omfattning, som av Kungl. Majit föreslagits, kunde anses till fullo motiverat.
Att riksdagen det oaktat icke ville motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag berodde
därpå, att riksdagen utgick från att krigsmaterielverkets organisation komme
att bliva föremål för närmare undersökning i samband med den blivande
översynen av försvarsorganisationens framtida utformning. Därest det vid
denna utredning skulle visa sig, att en omvärdering av verkets personalbehov
vore påkallad syntes, framhöll riksdagen, möjligheter föreligga att återflytta
en del av personalen till försvarsgrensförvaltningarna. Krigsmaterielverket
har anfört, att verket, med utgångspunkt i de av verket angivna riktlinjerna
för dess framtida uppgifter och organisation samt departementschefens nyssberörda
uttalande, utfört en utredning rörande verkets permanenta personalbehov,
avseende såväl ordinarie och extra ordinarie personal i 21 :a och högre
lönegrader samt extra ordinarie personal i lägre löneställning som även behovet
av tillfälligt anställd personal.

I antalet ordinarie befattningshavare förutsätter verket icke någon ändring
för nästa budgetår, varför verket föreslagit, att anslagsposten till avlöningar
till ordinarie tjänstemän upptages till oförändrat belopp, 61 000 kronor.

Jämväl anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, har föreslagits skola upptagas med oförändrat belopp, 75 000
kronor. Krigsmaterielverket har föreslagit, att från denna anslagspost skulle
bestridas jämväl ett för närvarande från arméns avlöningsanslag utgående
arvode å 582 kronor åt väktaren vid ett kruthus. Som skäl härför har anförts,
att verket numera från armén övertagit förvaltningen av kruthuset och bevakningen
därav.

I detta sammanhang har verket erinrat, att Kungl. Majit den 2 mars 1945
medgivit, att å sex av de för verkets förrådsorganisation avsedda sju arvodes -

Statsutskottets utlåtande nr 193.

3

befattningarna finge, intill dess befattningarna kunde i föreskriven ordning tillsättas,
anställas civila befattningshavare, med placering i högst 21 :a löneklassen
i löneplanen MEx och med rätt till förmåner i övrigt såsom innehavare
av befattning i högst 22:a lönegraden i samma löneplan.

Vad beträffar beräkningen av anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal har krigsmaterielverket anfört, att antalet extra ordinarie
befattningar i 21:a och högre lönegrader i förenämnda inom
verket utförda utredning beräknats med utgångspunkt från att den för innevarande
budgetår fastställda ramen icke skulle överskridas. Vissa omdispositioner
av befattningarna inom denna grupp hade dock visat sig påkallade
av organisatoriska skäl.

I sammanfattning innebär verkets förslag till jämkningar beträffande antalet
befattningar i 21 :a och högre lönegrader vid verket, att antalet befattningar
i Eo 26 ökas från 10 till 13 samt att befattningarna i Eo 24 minskas från
13 till 6.

Den minskning av personal i lönegraden Eo 24, som sålunda föreslagits, har
ansetts kunna förordas under förutsättning, att en viss ökning av personalen för
tekniska arbetsuppgifter i lägre löneställning kommer till stånd. Det nuvarande
antalet befattningar i 20:e och lägre lönegrader hade, enligt vad krigsmaterielverket
anfört, visat sig icke motsvara behovet. Verket har därför ansett
sig böra föreslå utökning av antalet ingenjörstjänster i de lägre lönegraderna.
De föreslagna ökningarna betingades främst av önskemålet att kunna bereda
ett antal av de för kontrolluppgifter avsedda och för fredsförhållanden erforderliga
ingenjörerna extra ordinarie anställning. Jämväl av övriga tekniska
tjänster ha föreslagits utökningar, delvis för att bereda tjänstemannaanställning
åt viss kollektivavtalsanställd personal. Vidare föreslås inrättande
av nya befattningar för kontors- och skrivbiträdespersonal samt för förrådspersonal.

Med tillämpning av sedvanliga beräkningsgrunder har verket beräknat
medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal till 1 058 000 kronor. Häri inginge jämväl erforderligt belopp för
avlöning till kopieringsbiträden och kontorsbud — beräknat till 17 000 kronor
—- samt för de kostnader i övrigt, som författningsenligt skulle bestridas
av förevarande anslagspost. Verket hade vid sin beräkning av den personal,
som borde avlönas över avlöningsanslag, utgått från att i denna skulle ingå
jämväl visst antal arvodesanställda befattningshavare. Dessa avsåges för bestridande
av befattningar inom verksorganisationen, vilka såvitt för närvarande
kunde bedömas, syntes vara nödvändiga inom fredsorganisationen men
beträffande vilka full säkerhet rörande löneställningen ej rådde. Verket hade
därför ansett frågan om dessa befattningar böra upptagas till slutlig prövning
först sedan närmare erfarenheter vunnits av de på befattningarna ankommande
uppgifternas framtida gestaltning och omfattning. Sålunda beräknade
verket, att följande extra ordinarie befattningar i högre lönegrad än 20 för
framtiden kunde komma att erfordras, nämligen en byråingenjör i Eo 26 och
två byråingenjörer i Eo 24. För dessa befattningar liksom för sex befattningar

4

Statsutskottets utlåtande ni 193.

i 20:e och lägre lönegrader hade emellertid för det kommande budgetåret
allenast beräknats arvoden motsvarande lön enligt angivna lönegrader. För
arvoden åt ifrågavarande personal hade verket beräknat ett belopp av i runt
tal 52 000 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet under ifrågavarande anslagspost
skulle sålunda uppgå till (1058 000 + 52 000=) 1 110 000 kronor,
innebärande en höjning i förhållande till innevarande budgetår med 135 000
kronor.

Krigsmaterielverket har vidare upptagit fråga örn sättet för avlönande av
personal för tillfälliga arbetsuppgifter och därvid anfört i huvudsak
följande.

De i det föregående framlagda beräkningarna avsåge sådan personal, som
på ett mera permanent sätt borde vara anknuten till verksorganisationen
för utförande av de fredsmässiga uppgifter, som under alla förhållanden beräknades
ankomma på verket. Emellertid kunde verket komma att även under
normala fredsförhållanden erhålla sådana tillfälliga arbetsuppgifter, att den
från avlöningsanslag avlönade personalen icke försloge. Verket räknade således
med möjligheten att utöver den personal, som avlönades av verkets avlöningsanslag,
nödgas anställa ytterligare personal, vars avlöning måste bestridas
i annan ordning. Med avseende å sättet för bestridandet av kostnaderna
för dylik ytterligare erforderlig personal ansåge verket, att sådan personal,
som vid extraordinär arbetsanhopning mera tillfälligt måste anställas
för utförande av arbetsuppgifter, som avsåge krigsindustriplanering m. m.,
borde avlönas med anlitande av det anslag till årskostnader för industriell
krigsberedskap, örn vars anvisande verket avsåge att i det följande avgiva
förslag. För bestridande av kostnader för personal, som kunde komma att
tillfälligt bliva erforderlig därigenom att verket erhölle uppdrag att verkställa
materielanskaffningar i större omfattning, borde möjlighet beredas krigsmaterielverket
att efter Kungl. Maj:ts medgivande överskrida anslagsposten till
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, vilken post sedermera eventuellt
borde från vederbörliga anskaffningsanslag tillföras ersättning för dylika
personalkostnader.

Departementschefen, som redogjort för myndigheternas yttranden i ärendet,
har för egen del anfört följande.

Såsom av det föregående framgår har överbefälhavaren funnit den fortgående
ansvällningen av utgifterna för de centrala förvaltningsmyndigheterna
vara ägnad att ingiva allvarliga betänkligheter med hänsyn till den rätta proportionen
mellan dessa utgifter och kostnaderna för de olika försvarsgrenarna.
Ehuru dessa betänkligheter av överbefälhavaren uttalats i anknytning till krigsmaterielverkets
anslagsäskanden, torde de icke taga sikte enbart på detta
verk utan i lika mån äga giltighet beträffande övriga centrala förvaltningsmyndigheter
inom försvaret. För egen del vill jag i likhet med överbefälhavaren
från denna förutsättning framhålla angelägenheten av att kostnaderna för förvaltningsverksamheten
inom försvaret icke stå i oskäligt förhållande till försvarets
utgifter i övrigt. Vid bifall till verkens föreliggande anslagsäskanden
skulle ifrågavarande förvaltningskostnader — inberäknat utgifterna från försvarsgrenarnas
avlöningsanslag och s. k. sakanslag — uppgå till, såvitt nu kan
bedömas, 2 å 3 % av fjärde huvudtitelns slutsumma. Huruvida denna andel i
försvarsutgiftema är för hög torde vara vanskligt att avgöra. De näraliggande
erfarenheterna från beredskapstiden torde emellertid snarast giva vid handen,
att onödiga kostnader i högst avsevärd omfattning förekommit på områden där
förvaltningsorganisationen varit för svag och ej kunnat tillräckligt hastigt

Statsutskottets utlåtande nr 193.

o

omställas till den större aktivitet, som krävts under beredskapen. Den avvägning
mellan förvaltningskostnader och andra försvarsutgifter som måste ske
blir med nödvändighet svår att genomföra. Även örn besparingssynpunkterna
måste skänkas det största beaktande vid prövningen av förvaltningsmyndigheternas
medelsbehov, får icke förbises, att för stor återhållsamhet på detta
område kan — vid det förhållandet att förvaltningsverksamheten i stor utsträckning
är inriktad på tekniska och ekonomiska frågor samt kontroll av
militära myndigheters dispositioner i ekonomiskt hänseende — få allvarliga
konsekvenser på andra och i ekonomiskt hänseende viktigare områden. Vid
bedömandet av myndigheternas nu föreliggande anslagsäskanden måste dessa
omständigheter beaktas men hänsyn tagas även till följande faktorer.

De kostnadsberäkningar, vilka framlades i samband med 1943 års beslut
rörande organisationen av försvarsväsendets centrala förvaltning — i samband
varmed även bland annat försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsförvaltning
och krigsmaterielverket inrättades — upptogo endast nyckelposter och
vissa nya befattningar, som funnos böra under alla förhållanden inrättas. Det
efter återgång till fredsförhållanden kvarstående personalbehovet i övrigt ansågs
nämligen icke kunna vid detta tillfälle med säkerhet bedömas. Det förutsattes
emellertid, att hithörande spörsmål finge upptagas till slutlig prövning,
sedan normala förhållanden inträtt, samt att vissa utökningar av den för fredstid
avsedda personalen då kunde bliva erforderliga, främst med hänsyn till
den pågående utbyggnaden av den militära organisationen samt. till förlängningen
av övningstiden. Efter dessa riktlinjer har personalbehovet för de
efterföljande budgetåren bedömts vid framläggandet av anslagsäskanden för
myndigheterna. Den återhållsamhet som härvid iakttagits har haft sin grund
i svårigheterna att under pågående beredskap bedöma personalbehovet och
farhågorna för att en under onormala förhållanden företagen alltför omfattande
personalökning kunde komma att, kvarstå även sedan fredliga förhållanden inträtt.
Av dessa skäl har fullt avsiktligt en ej ringa del av kostnaderna för avlöningar
åt personal vid de centrala förvaltningsmyndigheterna utgått från
förskottsstaten för försvarsväsendet respektive från avvecklingsanslag.

Sedan numera den förstärkta försvarsberedskapen upphört och de arbetsuppgifter,
som äro förenade med avvecklingsarbetets genomförande, successivt
bortfalla, kan den föreliggande frågan om den för fred erforderliga personalorganisationen
vid de centrala förvaltningsmyndigheterna ej längre undanskjutas.
Härav följer å andra sidan — då för avlöningar vid dessa myndigheter
av förut anförda skäl under beredskapstiden med avsikt beräknats förhållandevis
låga anslag — att de äskanden om förhöjd medelsanvisning, som
för nästa budgetår av samtliga förvaltningsmyndigheter framställts, icke kunna
utan vidare ställas på framtiden. Ett sådant förfarande skulle endast få till
följd att en del av de under fredstid erforderliga medlen komme att fortsättningsvis
belasta de anslag, vilka anvisas till försvarsberedskapens avveckling,
och att det skulle bliva nödvändigt att anvisa sådana anslag även sedan avvecklingsarbetet
slutförts — något som icke är att förorda.

Å andra sidan föreligga i övergångsläget mellan beredskaps- och fredsorganisation
fortfarande i många fall svårigheter att tillförlitligt uppskatta förvaltningsmyndigheternas
personalbehov. På detta område pågå, såsom av det förut
sagda framgår, särskilda undersökningar beträffande försvarets civilförvaltning
och försvarets sjukvårdsförvaltning, i senare fallet genom statens organisationsnämnd
och i förra fallet av särskilt tillkallad sakkunnig. Vissa motsvarande
undersökningar pågå genom försvarets sakanslagsutredning, speciellt
vad angår personalbehovet inom vissa delar av armé förval tningen. Vad de
byggande organen inom förvaltningsorganisationen beträffar — arméns foitifikationsförvaltning
samt marinförvaltningens fortifikationsavdelning och flyg -

Statsutskottets utlåtande nr 193.

6

förvaltningens byggnadsavdelning — lia särskilda sakkunniga i dagarna
avgivit betänkande med utredning rörande bland annat organisationsformerna
och personalbehovet. Beträffande krigsmaterielverket har fjolårets riksdag i
sin skrivelse nr 353 förutsatt, att verkets organisation komme att bliva föremål
för närmare undersökning i samband med den blivande översynen av försvarsorganisationens
framtida utformning. I anslutning härtill anser jag mig
böra framhålla, att det i fråga örn såväl krigsmaterielverket som återstående
delar av den centrala försvarsförvaltningen under alla förhållanden torde bliva
erforderligt att verkställa organisationstekniska undersökningar, i den mån
tillräckligt underlag för ett bedömande av verkens personalbehov icke framkommer
vid pågående utredningar.

Huruvida en mera genomgripande omprövning av förvaltningsorganisationen
— alltså en revision av 1943 års riksdags beslut — bör företagas av 1945 års försvarskommitté,
såsom i överbefälhavarens remissyttrande anförts, torde ännu
icke kunna bedömas. Genom överbefälhavarens försorg ha härutinnan vissa
förberedande undersökningar utförts, av vilka jag tagit del. Emellertid vill jag
framhålla, att — därest en översyn av förvaltningsorganisationen finnes böra
ske genom försvarskommitténs försorg — det av rent praktiska skäl torde
bliva nödvändigt för kommittén att dessförinnan koncentrera sig på de i
ekonomiskt hänseende avsevärt betydelsefullare frågorna rörande försvarets
allmänna organisation oell därmed sammanhängande avvägningsspörsmål.
Det är att antaga att detta arbete ställer sådana krav på kommittén, att kommittén
först senare — sedan åtminstone preliminära resultat i dessa hänseenden
uppnåtts — kan till bedömande upptaga frågan örn vilka ändringar i förvaltningsorganisationen
som kunna påkallas av kommitténs överväganden i övrigt
och av vunna erfarenheter. En annan ordning för frågornas behandling skulle
enligt mitt förmenande kunna avsevärt försena slutförandet av kommitténs
huvuduppdrag, vilket skulle medföra olägenheter i skilda hänseenden. Vad
sålunda anförts utgör självfallet icke hinder för förberedande överväganden
på detta område.

Ehuru slutlig ställning i dessa handläggningsfrågor icke bör tagas i detta
sammanhang, har jag med hänsyn till vad i ett pär av remissutlåtandena anförts
ansett mig böra fästa uppmärksamheten på dessa omständigheter och
framhålla, att det av nu anförda skäl icke torde vara möjligt att uppskjuta ett
ställningstagande till föreliggande förslag örn personalökningar vid olika förvaltningsmyndigheter
i avbidan på försvarskommitténs arbetsresultat. A
andra sidan är det självfallet av den största vikt att elen utökning av personalorganisationen
som prövas böra ske icke genomföres på sådant sätt att
ett framtida övervägande av dessa frågor i avgörande grad bindes.

Från dessa utgångspunkter övergår jag till krigsmaterielverkets föreliggande
äskanden av anslag till avlöningar för nästa budgetår, vilka självfallet måste
bedömas på grundvalen av verkets redan beslutade organisation och med
beaktande av verkets möjligheter att effektivt fullgöra sina uppgifter.

Som bakgrund till den personalorganisation, som krigsmaterielverket föreslagit,
har verket redogjort för de arbetsuppgifter, som under en fredsperiod
komma att åvila verket. I denna redogörelse, som till sin huvuddel utgör en
närmare belysning av de uppgifter, som redan nu enligt statsmakternas beslut
ankomma på verket, lia även upptagits vissa frågor örn en mindre utökning av
anskaffningsuppgifterna och om verkets ställning i försvarets förvaltningsorganisation.
Det av krigsmaterielverket omnämnda förslaget till vidgade anskaffningsuppgifter
har numera avgivits och är för närvarande beroende på
Kungl. Majlis prövning. Den i propositionen 1945: 170 vid behandlingen avinnevarande
budgetårs anslag till avlöningar för krigsmaterielverket omnämnda
framställningen rörande verkets uppgifter såsom försvarets patentorgan är
föremål för beredning inom försvarsdepartementet.

Statsutskottets utlåtande nr 193. <

Krigsmaterielverkets förslag innebär för nästa budgetår en höjning av avlöningsanslaget
med 145 000 kronor, vilken helt hänför sig till lönekostnader
för nytillkommande icke-ordinarie personal. Efter vad jag inhämtat sammanhänger
denna anslagshöjning icke med det förslag örn överförande till verket av
nya anskaffningsuppgifter, vilket enligt det föregående föreligger — endast
ett par lägre tekniska tjänster behöva enligt lämnad uppgift vid genomförande
av detta förslag inrättas. Förslaget utgör resultatet av en förnyTad översyn
av personalorganisationen vid verket med ledning av de erfarenheter som
vunnits vid verkets hittillsvarande verksamhet. Den personal, som i anslagsäskandena
angivits, har alltså av ämbetsverket i huvudsak beräknats erforderlig
för fullgörande av de arbetsuppgifter, som enligt av statsmakterna redan
fattade beslut skola ankomma på verket under fredsförhållanden.

Krigsmaterielverkets förslag att till detta anslag överflytta ett nu från
arméns avlöningsanslag utgående arvode åt väktaren vid ett kruthus ger mig
icke anledning till erinran. Såsom verket förutsatt torde denna överflyttning
icke behöva föranleda uppräkning av arvodesposten.

Beträffande extra ordinarie personal innebär krigsmaterielverkets förslag,
vad först beträffar personal i högre lönegrad än 20, nyinrättande av 2 befattningar
i Eo 26, varav en avsedd för sakkunnig tekniker inom tekniska byråns
utredningssektion och en för chefen för patentsektionen, samt uppflyttning till
Eo 26 av den för närvarande i 24 :e lönegraden placerade befattningen såsom
chef för kontrollbyuåns vapensektion. För inrättande av en befattning för
sakkunnig tekniker i Eo 26 har jag icke funnit tillräckliga skäl anförda, varför
jag icke kan tillstyrka förslaget i denna del. Enligt av statsmakterna fattat
principbeslut skall krigsmaterielverket tjänstgöra såsom försvarets patentorgan.
Oavsett att detaljbestämmelser ännu icke fastställts för denna verksamhet,
torde såsom chef för patentsektionen böra uppföras en befattning i
Eo 26. En dylik löneställning får anses under alla förhållanden erforderlig.
Vad beträffar befattningen såsom chef för kontrollbyråns vapensektion torde
ställning icke nu behöva tagas till lönefrågan med hänsyn till att å befattningen
för närvarande är förordnad en major på aktiv stat, som äger rätt till
lönefyllnad till majorslön. Jag räknar alltså med att denna befattning tills
vidare kvarstår i Eo 24. Härigenom skulle, med godtagande i övrigt av krigsmaterielverkets
förslag beträffande reducering av antalet befattningar i Eo 24,
detta antal kunna minskas med sex.

För nyinrättande av extra ordinarie befattningar i 20:e och lägre lönegrader
har såsom nämnts räknats med ett ökat medelsbehov av 145 000 kronor, därav
135 000 kronor belöpa på anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal. Vissa av de föreslagna befattningarna motsvaras av å tygstaten nu
upptagna befattningar och avses icke skola besättas annat än i den mån befattning
å tygstaten blir vakant. Andra äro avsedda för beredande av extra
ordinarie anställning åt personal, som anses erforderlig för fredsförhållanden
men som på grund av tidigare tillämpad uppdelning av verkets avlöningskostuader
mellan riksstats- och förskottsanslag kommit att under innevarande
budgetår avlönas från avvecklingsanslag. Dylika från andra anslag överförda
kostnader uppgå till drygt 50 000 kronor, varför den reella kostnadsökningen
icke synes vara högre än omkring 85 000 kronor. En viss utökning av verkets
personal i lägre lönegrader och en fastare reglering av anställningsförhållandena
torde vara ofrånkomlig för att verket skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.
I avvaktan på närmare erfarenheter av personalbehovet under fredsförhållanden
vill jag föreslå en höjning av medelsanvisningen för här avsedd
personal med 100 000 kronor.

Krigsmaterielverket har beträffande sättet för anställande av personal som
kan komma att erfordras för tillfälliga arbetsuppgifter föreslagit en anordning

8

Statsutskottets utlåtande nr 193.

Vtskoiiet.

som innebär, att för viss dylik personal skulle beräknas avlönings- och övriga
kostnader under annat till verkets förfogande ställt anslag samt att dylika
kostnader för annan tillfällig personal skulle avföras å avlöningsanslaget och
budgetårsvis omföras till sakanslag. Detta förslag anser jag mig i avvaktan
på resultatet av sakanslagsutredningens arbete kunna i huvudsak godtaga.
Emellertid finner jag det lämpligast, att samtliga dylika kostnader avföras
å avlöningsanslaget och att omföring av medel till detta anslag från sakanslag
sker i den utsträckning Kungl. Majit efter prövning i varje särskilt fall medgiver.
Då fråga är om rent tillfälliga och därför svårberäkneliga utgiftsbehov,
torde någon höjning av avlöningsanslaget för detta ändamål icke böra
ske. För att möjliggöra den av mig sålunda föreslagna anordningen synes
det för innevarande budgetår gällande bemyndigandet för Kungl. Majit att,
därest så skulle visa sig oundgängligen erforderligt, i samband med överflyttning
av arbetsuppgifter besluta örn överskridande av icke-ordinarieposten,
böra utvidgas att från och med nästa budgetår gälla jämväl oundgängligt behov
i övrigt av tillfälligt anställande av personal för ökade arbetsuppgifter i
den män kostnaderna härför icke finnas böra täckas genom omföring från
sakanslag. Nämnda post bör i anslutning härtill liksom hittills betecknas förslagsvis
och förses med anmärkning, att densamma icke må överskridas utan
Kungl. Majlis bemyndigande.

I fråga örn beräkningen av anslagsposten till ordinarie tjänstemän förutsätter
jag ingen ändring.

I enlighet med det nu sagda beräknar jag anslagsposterna till avlöningar
till ordinarie tjänstemän och till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, till oförändrade belopp, 61 000 kronor respektive
75 000 kronor. Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
upptager jag till 1 075 000 kronor (nu 975 000 kronor). För rörligt tilllägg
beräknar jag 174 000 kronor (nu 169 000 kronor). För utgifter underanslaget
skulle sålunda erfordras (61 000 + 75 000 + 1 075 000 + 174 000 =)
1 385 000 kronor. I pensionsmedel ha för innevarande budgetår upptagits
50 000 kronor. Med hänsyn till att en del av de för verket avsedda arvodesbefattningarna
för pensionerade officerare tills vidare torde komma att uppehållas
av civil personal, synes försiktigheten bjuda att för nästa budgetår
räkna med allenast 30 000 kronor i inflytande pensionsmedel. Anslagsbehovet
skulle då bliva (1 385 000—30 000=) 1 355 000 kronor, innebärande en
anslagshöjning med 125 000 kronor.

I sin skrivelse nr 212 i anledning av riksdagens år 1945 församlade revisorers
berättelse har riksdagen i fråga om krigsmaterielverkets arbetsuppgifter och
personalorganisation m. m. erinrat om att chefen för försvarsdepartementet vid
anmälan i statsverkspropositionen och i propositionen nr 120 av medelsbehovet
under vissa anslag till försvarets centrala förvaltningsmyndigheter uttalat, att
en utredning borde verkställas rörande den centrala försvarsförvaltningens
organisation. I anslutning härtill framhöll riksdagen, att en dylik utredning
vore motiverad icke minst med avseende å krigsmaterielverket. Under nu
tilländalupen beredskapsperiod hade, framhöll riksdagen, uppenbarligen svårigheter
måst föreligga att rätt bedöma verkets till fredsförhållanden hänförliga
personalbehov. Vad revisorerna anfört gåve enligt riksdagens mening vid
handen, att i och med att genom avvecklingen av beredskapen därmed sammanhängande
anskaffningsuppgifter slutförts en omprövning av verkets personalorganisation
borde företagas. Riksdagen framhöll, att riksdagen funne natur -

Statsutskottets utlåtande nr 193.

9

ligt, att i samband därmed jämväl verkställdes en förnyad mera definitiv omprövning
av frågan örn omfattningen under fred av verkets arbetsuppgifter.
Riksdagen delade den av revisorerna uttalade uppfattningen att i avbidan på
resultatet av den ifrågasatta utredningen ytterligare bestående anskaffningsuppgifter
icke borde överföras till krigsmaterielverket.

Efter denna erinran örn vad sålunda förekommit övergår utskottet härefter
att behandla medelsäskandena under krigsmaterielverkets avlöningsanslag för
nästa budgetår.

Utskottet vill framhålla, att den nu föreslagna höjningen av verkets avlöningsanslag
icke torde sammanhänga med överförande till verket av nya anskaffningsuppgifter.
Det framlagda förslaget utgör enligt vad departementschefen
framhållit resultatet av en förnyad översyn av personalorganisationen
vid verket med ledning av de erfarenheter, som vunnits vid
verkets hittillsvarande verksamhet. Personalbehovet har alltså beräknats med
hänsynstagande till omfattningen av de arbetsuppgifter, som enligt av statsmakterna
redan fattade beslut skola ankomma på verket i fredstid Utskottet
har därför ansett, att, i avbidan på ovannämnda mera definitiva omprövning
av frågan örn verkets uppgifter och organisation, den nu verkställda anslagsberäkningen
bör kunna godtagas. Härav följer att utskottet tillstyrker, att å
personalförteckningen uppföres ytterligare en befattning i lönegrad Eo 26
och att sex befattningar i lönegrad Eo 24 uteslutas därur ävensom att för nyinrättande
av extra ordinarie befattningar i 20:e och lägre lönegrader medelsanvisningen
höjes med 100 000 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot att Kungl. Majit bemyndigas att
under av departementschefen angivna förutsättningar besluta örn överskridande
av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) å personalförteckningen för krigsmaterielverket under
rubriken Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20 uppföra
ytterligare 1 befattning för byråingenjör i lönegrad Eo 26
samt utesluta 4 befattningar för byråingenjörer, 1 befattning för
byråingenjör eller förste byråassistent och 1 befattning för förste
byråassistent, samtliga i lönegrad Eo 24,

b) godkänna följande avlöningsstat för krigsmaterielverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ................................................ kronor 61 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis ............... » 75 000

10

Statsutskottets utlåtande nr 193.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .................................... kronor 1 075 000

Anm. Anslagsposten må icke utan Kungl. Maj:ts
medgivande överskridas.

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........................ » 174 000

Summa kronor 1 385 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ........................... kronor 30 000

Nettoutgift kronor 1 355 000

c) till Krigsmaterielverket: Avlöningar för budgetåret 1946/47
under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 355 000
kronor.

Stockholm den 11 juni 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli, Lindström,
Gränebo, Karl Andersson, Heiding, Boman, Ekströmer, Petersson, Hesselbom och
Ragnar Bergh; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Ward, Rubbestad,
Mårtensson, Lindholm, Sefve, Boman i Kieryd, Thäpper, Onsjö, Persson i
Vinberg och Birke.