Statsutskottets utlåtande nr 191.

I

Nr 191.

Ankom till riksdagens kansli den 6 juni 1946 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående statliga
åtgärder för tryggande av vedförsörjningen m. m.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under elfte huvudtiteln (punkt 26
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden för
den 4 januari 1946) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, till Omkostnader i samband med inköp och inlösen av ved,
m. m. för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor.

I propositionen nr 256 har Kungl. Majit sedermera, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden för den
26 april 1946, föreslagit riksdagen att

dels godkänna, att Kungl. Majit vidtager erforderliga åtgärder för tryggande
av bränsleförsörjningen i huvudsaklig överensstämmelse med av föredragande
statsrådet i sistnämnda statsrådsprotokoll angivna riktlinjer,

dels ock för budgetåret 1946/47 till Omkostnader i samband med inköp
och inlösen av ved, m. m. under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 4 000 000 kronor.

De investeringsanslag å kapitalbudgeten för reglering av vedproduktionen,
som hittills anvisats av riksdagen, uppgå till sammanlagt 215 000 000 kronor.
Anslagsmedlen äro avsedda att bestrida kostnaderna för bränslekommissionens
vedinköp, för inlösen av tvångsavverkad ved samt för utlämnande
av förlagskapital till auktoriserade veduppköpare. Av medlen har
Kungl. Majit genom särskilda beslut ställt sammanlagt 149 200 000 kronor
till bränslekommissionens förfogande, varav dock tillhopa 39 200 000 kronor
återbetalts till riksgäldskontoret.

Till omkostnader i samband med inköp och inlösen av ved m. m. har för
innevarande budgetår å driftbudgeten anvisats ett förslagsanslag av
6 000 000 kronor. Vid beräkningexr av detta anslag har, såsom framgår av
propositionen nr 294 till 1945 års riksdag, 500 000 kronor beräknats för
kommissionens direkta omkostnader för inköp och inlösen av ved, 500 000
kronor för kommissionens kostnader för utkörning av ved från av krislidsnämnd
upplagt centrallager i tätorter, zon 3; 4 000 000 kronor för atl ersätta
vedclearingkassans prisförluster på långved och massaved utöver de

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 0 sami. Nr 191.

o

Statsutskott ets uttalande nv J 91.

förluster, som uppstå på grund av den fr. o. m. den f juli 1944 införda begränsningen
av priserna på ved och torv till vissa högsta prisgränser och
som äro avsedda alt i sista hand täckas från kommissionens kolclearingkassa,
ävensom 1 000 000 kronor för vissa bidrag till skogsodling efter kalavverkning
av virkesrika bestånd av otillfredsställande beskaffenhet.

I fråga örn de åtgärder sorn vidtagits för att tillgodose
behovet av ved för bränsleåret 1946/47 har föredragande
statsrådet anfört följande.

Det nu tillämpade avverkningsprogrammet för avverkningsåret 1945/46
har fastställts genom beslut av Kungl. Majit den 6 juli och den 14 december
1945 samt den 15 februari 1946 och syftar till att kunna tillgodose ett behov
av 25 miljoner kubikmeter1 brännved (frånsett husbehovsved) under nästa
bränsleår jämte 4 miljoner kubikmeter kolved, eller tillhopa 29 miljoner
kubikmeter. Av den brännved som avverkats under tiden 1 juli—30 september
1945 antagas 4 miljoner kubikmeter vara ved, som avverkats till fullgörande
av resterande avverkningsskyldighet för 1944/45 och som förutsättas
hava använts redan under innevarande bränsleår. För fullgörande av
nyssnämnda program å 29 miljoner kubikmeter erfordras sålunda en sammanlagd
avverkning under 1945/46 av 33 miljoner kubikmeter bränn- och
kolved. Avverkningen av massaved beräknades till 15 miljoner kubikmeter.
Vid fastställandet av detta program utgick man från antagandet att importen
av kol och koks under nästa bränsleår skulle uppgå till 5 å 6 miljoner ton.
För att åstadkomma den erforderliga vedavverkningen ha avverkningsålägganden
utfärdats jämlikt lagen den 30 juni 1942 (nr 493) om avverkningsskyldighet,
varjämte bränslekommissionen med domänstyrelsen och vissa
större skogsägare bolag träffat överenskommelser om avverkning. Avverkningsåläggandena
ha utfärdats i olika etapper. För de skogsägare, vilkas
beräknade möjliga avverkning under hela avverkningsåret understeg 100
kubikmeter, utfärdades dock avverkningsålägganden på en gång för hela
årskvantiteten.

I samband med besluten om åläggande av avverkningsskyldighet har
Kungl. Majit meddelat bestämmelser rörande den utsträckning i vilken sålunda
avverkad ved omfattas av statsgaranti på sätt i kungörelsen den
30 juni 1943 (nr 502) med vissa bestämmelser till främjande av vedproduktionen
omförmäles. Sådan statsgaranti innebär, att ved som till fullgörande
av avverkningsåläggande avverkats för avsalu och som icke funnit avsättning
skall av staten inlösas till fastställt pris (garantipris). Garantien, som
direkt anknyter till de för varje avverkningsperiod utfärdade avverkningsbeskeden,
omfattar endast sådan ved, som Kungl. Majit för varje period bestämmer.
Vidare gäller garantien endast sådan ved, som blivit jämlikt kungörelsen
den 17 december 1943 (nr 906) angående reglering av handeln med
ved och träkol, m. m. i vederbörlig ordning deklarerad såsom avverkad till
avsalu under den ifrågavarande perioden. En förutsättning för giltigheten
av garantien är även, att veden senast vid av Kungl. Majit bestämd tidpunkt
upplagts vid normal leveransplats. Träffas avtal örn överlåtelse av ved, vilken
omfattas av statsgaranti, upphör garantien att gälla. Med ingående av
avtal skall i detta avseende jämställas den omständigheten att vedproducent,
som tillika är veduppköpare eller vedhandlare, av vederbörande kristids -

1 Med kubikmeter avses här oell i det. följande kubikmeter travat mått (m3t.)

Statsutskottets utlåtande nr 191.

3

myndighet erhållit anvisning att använda av honom producerad ved i egen
rörelse. Kungl. Majit fastställer de garantipriser som under varje period
skola gälla samt den tid under vilken garantiens uppfyllande må påkallas.
Inlösning av ved skall verkställas inom ett år efter det uppfyllande av garantien
påkallades. Inlösning får ske endast i den mån veden vid inlösningstilifället
uppfyller föreskrivna kvalitetsfordringar. Beträffande de genom
Kungl. Maj:ts nyssnämnda beslut meddelade närmare föreskrifterna torde få
hänvisas till Kungl. Majits brev till bränslekommissionen den 6 juli och den
14 december 1945 samt den 15 februari 1946, vilka brev i transumerade delar
intagits i svensk författningssamling, nr 560/1945, 807/1945 och 38/1946.

Såsom omnämndes i propositionen nr 294 till 1945 års riksdag, bemyndigade
Kungl. Majit bränslekommissionen att, i syfte att stimulera intresset
för ökade vedavverkningar och för att påskynda framkörningarna av veden,
till skogsägare och innehavare av avverkningsrätter utbetala vissa premier
för kastved och långved — med undantag av långved avsedd att användas
för framställning av träkol för industriens behov — som för avsalu avverkats
under tiden 1 juli 1944—30 september 1945 och som före den 1 mars
1946 framkörts till normal leveransplats eller levererats till förbrukare. Jämlikt
Kungl. Majits beslut den 9 november 1945 och den 15 februari 1946
må premie utgå även för ved av nyss angivet slag som avverkats efter den
1 oktober 1945, varjämte tiden för framkörningen utsträckts till och med
den 30 april 1946. Premie utgår numera oberoende av om skogsägare fullgjort
avverkningsskyldighet eller ej.

På samma sätt som gällde under nästföregående avverkningsår har skogsägare,
som med nuvarande normalpriser på ved beräknas icke kunna erhålla
en mot ett skäligt rotvärde svarande nettoersättning för den avverkade
veden, jämlikt Kungl. Majits beslut den 12 januari 1946 möjlighet att av
bränslekommissionen erhålla ett tillägg till normalpriserna. Tilläggen avse
att möjliggöra för skogsägaren att erhålla en nettoersättning av 50 öre för
pannved och prima aspved, en krona för sekunda björk- och prima barrved
samt två kronor för prima björkved. Tilläggen beviljas efter särskild prövning
och utbetalas sedan den tilläggsberättigade veden framkörts och inmätts
av köpare eller eljest levererats till förbrukare.

Såväl framkörningspremierna som pristilläggen utgå tillsvidare från kommissionens
vedclearingkassa men avses att täckas från kolclearingkassan.

I enlighet med ett av 1945 års riksdag i skrivelse nr 107 framfört förslag
infördes genom beslut av Kungl. Majit den 23 mars 1945 ett särskilt premielån
gssy stern för yrkesvana skogsarbetare i syfte att stimulera till huggning
och framkörning av ved. Premien utgick till skogsarbetare och enskilda
skogsägare i förhållande till den arbetsinkomst som uppnåtts vid huggning
och framkörning av kastved, långved eller massa ved. För huggning utgick
premien med 40 procent å den arbetsinkomst som under premieringsperioden
översteg 150 kronor, dock att premien för jordbruksarbetare, anställd med
fast lön, utgick med 20 procent på hela arbetsinkomsten. För framkörning
av veden utgjorde premien 20 procent av hein arbetsinkomsten. Premieringsperioden
tog för södra Sverige sin början den 1 april och för norra
Sverige den 23 april och avslutades den 30 september 1945. Genom beslut
av Kungl. Majit den 27 september 1945 fastställdes en ny premieringsperiod,
avseende allenast körningsarbete och omfattande oktober och november
månader 1945. Premie utgick därvid för skogsarbetare med 40 procent av
arbetsinkomsten och för skogsägare och dennes familjemedlemmar samt fast

4

Statsutskottets utlåtande nr 191.

anställd jordbruksarbetare med 80 öre för kubikmeter framkörd ved. Kostnaderna
för premierna, vilka jämlikt riksdagens beslut bestritts från det
under femte huvudtiteln uppförda reservationsanslaget lill Överflyttning av
arbetskraft, ha uppgått till sammanlagt omkring 29 miljoner kronor.

I detta sammanhang torde böra erinras om de bestämmelser som gälla i
fråga örn statsgaranti för bränntorv. Sedan 1941 års riksdag (skr. nr 300)
medgivit, att sådan garanti finge meddelas, utfärdade Kungl. Maj:t den 13
juni 1941 (SFS 409/41) kungörelse angående meddelande av statsgaranti åt
tillverkare av bränntorv. Enligt denna äger kristidsstyrelse att under av
Kungl. Majit bestämda tidsperioder och i den omfattning, som bränslekommissionen
enligt av Kungl. Majit givna föreskrifter bestämmer, meddela garanti
åt tillverkare av bränntorv, att torv, som av honom för avsalu tillverkas
och som icke finner köpare, skall under vissa förutsättningar av staten inlösas.

Sedan statens arbetsmarknadskommission i skrivelse den 4 april 1946
föreslagit återinförandet av ett premieringssystem för huggningsarbete under
tiden 23 april—30 juni 1946, har Kungl. Majit genom beslut den 5 april
1946 utfärdat bestämmelser om dylika arbetspremier. Bestämmelserna ansluta
sig i huvudsak till de tidigare gällande föreskrifterna. Premiebeloppet
har dock fastställts till 30 procent av hela arbetsinkomsten, under förutsättning
att vederbörande under premieringsperioden uppnått en sammanlagd
inkomst om 150 kronor (s. k. kvalificeringsbelopp). För fast anställd jordbruksarbetare,
som utför premieberättigat arbete på arbetsgivarens skogsfastighet
eller avverkningsrätt, erfordras intet kvalificeringsbelopp. Kostnaderna
för premierna skola enligt Kungl. Majlis beslut bestridas från förutnämnda
reservationsanslag till Överflyttning av arbetskraft samt, i den mån
detta anslag icke förslår därtill, från bränslekommissionens kolclearingkassa.

Enligt preliminära uppgifter uppgingo avverkningarna den 1 april 1946
till omkring 24 miljoner kubikmeter bränn- och kolved samt 9,4 miljoner
kubikmeter massaved.

Statens bränslekommission har i promemoria av den 29 mars 1946 framlagt
beräkningar rörande behovet av ved för bränsleårel
1947/4 8.

Föredragande statsrådet har för egen del anfört följande.

Ökningen av kolimporten har efter krigets avslutande icke gått i den
takt som man tidigare ansåg sig kunna räkna med. Huru länge det kan
dröja till dess att importen blir tillräcklig för att tillgodose våra behov,
kan för närvarande icke förutsägas. För bränsleåret 1946/47 är man emellertid
nödsakad att räkna med att bränslebehovet till avsevärd del måste
tillgodoses med inhemska bränslen, framförallt ved. Vid uppgörandet av avverkningsprogrammet
för avverkningsåret 1945/46 utgick bränslekommissionen
från det antagandet, att kolimporten under nästa bränsleår skulle
uppgå till 5 å 6 miljoner ton. Med denna utgångspunkt beräknades behovet
av brännved (förutom s. k. husbehovsved) under bränsleåret till omkring
25 miljoner kubikmeter, vartill komme 4 miljoner kubikmeter kolved, eller
tillhopa 29 miljoner kubikmeter. Enligt uttalanden som gjorts av den europeiska
kolorganisationen i London vid dess sammanträde i mars i år skulle

Statsutskottets utlåtande nr 191.

5

Sverige kunna räkna med en sammanlagd kolimport under andra kvartalet
i år av 900 000 ton, med förhoppning om någon ökning under tiden
därefter. Man synes därför för närvarande icke böra räkna med en större
kolimport än 4 å 5 miljoner ton under nästa bränsleår. Lagren av fossila
bränslen beräknas den 1 juli 1946 icke vara större än vad som erfordras för
att säkerställa en jämn och tillfredsställande distribution. Enligt beräkningar
av bränslekommissionen skulle det totala bränslebehovet, uttryckt i ton
stenkol, vid en obegränsad förbrukning under samma bränsleår vara omkring
14 miljoner ton. Härav utgöras ungefär 1,9 miljoner ton av liusbehovsved
och avfallsbränsle. Örn man antager, att importen av kol och
koks kommer att bliva omkring 4,5 miljoner ton, att produktionen av
svenska kol och torv tillsammans motsvarar 0,9 miljon ton stenkol ävensom
att omkring 1 miljon Ion kol kunna ersättas av eldningsolja, skulle omkring
5,7 miljoner stenkolston återstå att tillgodose med ved. Detta motsvarar
omkring 37 miljoner kubikmeter ved. Av detta vedbehov anses ungefär 2
miljoner kubikmeter kunna tillgodoses medelst ribbved och s. k. bakar samt
licensfria bränslen, varför 35 miljoner kubikmeter bränn- och kolved skulle
erfordras för att möjliggöra full behovstäckning under 1946/47.

Avverkningarna av bränn- och kolved under innevarande avverkningsår
ha till den 1 april 1946 utgjort omkring 24 miljoner kubikmeter. Innan de i
det föregående omnämnda premierna för huggningsarbete under tiden 23
april—30 juni 1946 beslutats, beräknade bränslekommissionen, att den sammanlagda
avverkningen under hela avverkningsåret skulle komma att uppgå
till 27 miljoner kubikmeter bränn- och kolved. Enär 4 miljoner härav
antagas hava förbrukats redan under detta bränsleår, skulle 23 miljoner
återstå för användning under 1946/47, eller sålunda 12 miljoner kubikmeter
mindre än som erfordras för full försörjning. Genom de nyssnämnda
premierna torde denna brist komma att minskas något. Dessutom tillkommer
den ved som hugges under tiden 1 juli—30 september 1946 och
sorn torde hinna bliva tillräckligt torr för att kunna användas under
bränsleåret. Ansträngningar göras även att öka tillgången på eldningsolja
utöver vad nyss förutsatts. A andra sidan är det osäkert, örn all den ved
som den 1 oktober kommer att kvarligga i skogen hinner bliva utkörd och
vidarebefordrad lill konsumtionsorten i tillräckligt god tid för att kunna
användas under bränsleåret.

1 vad mån ved behöver användas för att ersätta utebliven import av
fossila bränslen även under bränsleåret 1947/48 är ännu svårare att nu
förutsäga än i fråga örn nästa bränsleår. Bränslekommissionen har ansett,
alt med ställningstagandet till frågan örn storleken av den erforderliga vedavverkningen
under avverkningsåret 1946/47 hurde få anstå, till dess att resultatet
av en den 1 maj 1946 företagen inventering förelåge. Detta synes mig
också lämpligt. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att med hänsyn till
den blivande utvecklingen av kolimporlen fastställa avverkningsprogrammet
och sättet för dess genomförande. 1 vad mån lagen örn avverkningsskyldighet
behöver tagas i anspråk beror på storleken av de erforderliga vedkvantiteterna.
Det synes böra eftersträvas, att den ved som bedömes erforderlig
avverkas så tidigt som möjligt under avverkningsåret; detta med hänsyn
såväl till önskvärdheten av att veden hlir tillgänglig redan i början av
bränsleåret 1947/48, då kolimporten kan antagas vara mindre än längre
fram, som till angelägenheten av att begränsa vedavverkningarna under
don för gagnvirkesavvorkningnr bäst lämpade vintertiden.

Del torde såsom hittills få ankomma på Kungl. Maj:! att meddela er -

6

Statsutskottets utlåtande nr 191.

Utskottet.

forderliga administrativa bestämmelser för tillämpningen av statsgaranti
för ved. Jämlikt nu gällande bestämmelser kan endast sådan ved som
avverkats till fullgörande av åläggande jämlikt lagen om avverkningsskyldighet
omfattas av garanti. Möjlighet synes emellertid böra finnas för
Kungl. Maj:t att utfärda garanti även för det fall att sagda lag icke anses
böra tillämpas. I så fall skulle, i likhet med vad som gällde före ikraftträdandet
av kungörelsen den 30 juni 1943 (nr 502) med vissa bestämmelser
till främjande av vedproduktionen, Kungl. Maj:t bestämma den
sammanlagda vedkvantitet som högst skulle omfattas av garanti. Denna
skulle utfärdas av vederbörande kristidsstyrelse på ansökan av skogsägaren.

Det nu gällande systemet för reglering av vedhandeln och vedförbrukningen
torde böra tillämpas även under nästa bränsleår med de ändringar
som kunna betingas av omständigheterna.

Den fullmakt som genom 1941 års riksdags i det föregående omnämnda
beslut lämnats Kungl. Maj:t att meddela statsgaranti för bränntorv torde
böra gälla även i fortsättningen. Kungl. Maj:t bör alltså om så anses lämpligt
kunna utfärda garanti även för bränntorv av 1947 års produktion.

Varken i fråga om ved eller torv ha några anslag anvisats för bestridande
av de kostnader som skulle uppkomma om de gjorda garantiutfästelserna
behövde infrias. Så länge en särskild förskottsstat stod till Kungl.
Maj:ts förfogande, förutsattes, att dylika kostnader skulle preliminärt bestridas
från denna. I fråga om vedgarantien lärer några anslagsmedel ej
heller behövas under budgetåret 1946/47, då de medel som anvisats för
vedinköp synas kunna användas i första hand. Med hänsyn till svårigheten
att nu bedöma i vad mån torvgarantien kan behöva infrias under
nästa budgetår, torde några särskilda anslagsmedel icke heller böra anvisas
härför, utan vedinköpsmedlen synas böra få användas även för detta
ändamål.

Mot kommissionens beräkningar av anslagsbehovet för Omkostnader i
samband med inköp och inlösen av ved, m. m. har jag intet att erinra.
Ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor torde alltså böra äskas.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot att Kungl. Maj:t vidtager
åtgärder för tryggande av bränsleförsörjningen i huvudsaklig överensstämmelse
med de riktlinjer, som av föredragande statsrådet angivits.
Bränslekommissionen har beräknat anslagsbehovet för omkostnader i samband
med inköp och inlösen av ved m. m. till 4 000 000 kronor. I likhet nied
föredragande statsrådet har utskottet intet att invända mot nämnda beräkningar
och tillstyrker, att för budgetåret 1946/47 för ifrågavarande ändamål
uppföres ett förslagsanslag av angivna storleksordning.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna, att Kungl. Maj:t vidtager erforderliga åtgärder
för tryggande av bränsleförsörjningen i huvudsaklig
överensstämmelse med av föredragande statsrådet i statsrådsprotokollet
över folkhushållningsärenden för den 26
april 1946 angivna riktlinjer,

Statsutskottets utlåtande nr 191. 7

b) för budgetåret 1946/47 till Omkostnader i samband med
inköp och inlösen av ved, m. m. under elfte huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor.

Stockholm den 6 juni 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo, Larsson,
Andrén, Karl Andersson, Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Boman, Gillström, Berling
och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Falla, Andersson i Malmö,
Mårtensson, Wallentheim, Lindholm, Åkerström, Boman i Kieryd, Thäpper, Onsjö
och Persson i Vinberg.