Statsutskottets utlåtande nr 17.
1
Nr 17.
Ankom till riksdagens kansli den 5 februari 1946 kl. 2 em.
Utlåtande i anledning au Kungl. Majds proposition angående utgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
194-5/46, i vad propositionen avser socialdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckt motion.
(3:e avd.)
Driftbudgeten.
Femte huvudtiteln.
l:o) Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet.
I propositionen nr 2 har Kungl. Majit (bilaga 5, punkt 1, s. 21—24
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 4 januari
1946) föreslagit riksdagen medgiva, att den i avlöningsstaten för socialstyrelsen
upptagna anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
må för budgetåret 1945/46 överskridas med högst 43 100 kronor.
Ifrågavarande anslagspost är i gällande avlöningsstat för socialstyrelsen
upptagen till högst 490 000 kronor. Av det för avlönande av icke-ordinarie
personal hos socialstyrelsen ytterligare erforderliga beloppet belöpa 17 550
kronor på två befattningshavare, vilka ha till uppgift att biträda med tillsynen
över de utländska barn, som vistas i riket. För förstärkning av personalen
främst på styrelsens socialvårdsbyrå — föranledd av en vid anslagsberäkningen
oförutsedd ökning av styrelsens arbetsuppgifter — beräknas
12 150 kronor, motsvarande kostnaden för avlöning under belt budgetår åt
en amanuens i lönegrad Ex 15, ett kontorsbiträde i lönegrad Eo 4 och två
skrivbiträden i lönegrad Ex 2. För avlöningar till vikarier under befattningshavares
tjänstledighet för offentligt uppdrag och sjukdom in. m. bar
beräknats ett ytterligare medelsbehov av 13 400 kronor.
I detta sammanhang har departementschefen framhållit, att han bade för
avsikt att — därest riksdagen icke anmälde erinran häremot — föreslå
Kungl. Majit att medgiva överskridande under innevarande budgetår även
av en under den förslagsvis beräknade anslagsposten till arvoden och sär
llihang
till riksdagens protokoll G sami. Nr 17. 1
2 Statsutskottets utlåtande nr 17.
skilda ersätfningar, bestämda av Kungl. Majit, upptagen delpost till ersättningar
till sakkunniga personer å barnavårdens specialområden samt till
arkitekt med 2 800 kronor, motsvarande den balans beträffande arkitektarvode,
som beräknas föreligga vid budgetårets utgång.
Utskottet. Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
får hemställa,
att riksdagen må medgiva, att den i avlöningsstaten för
socialstyrelsen upptagna anslagsposten avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal må för budgetåret 1945/46 överskridas
med högst 43 100 kronor.
2:o) Bidrag till inrättande av pensionärshem. Kungl. Majit har (punkt 2,
s. 24 och 25) föreslagit riksdagen att till Bidrag till inrättande av pensionärshem
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 2 000 000 kronor.
Av det för innevarande budgetår för ifrågavarande ändamål anvisade anslaget,
8 miljoner kronor, återstå för närvarande allenast omkring 3,4 miljoner
kronor. Medelsbehovet under återstoden av budgetåret har uppskattats
till 5,5 miljoner kronor, varför ett ytterligare anslag av omkring 2 miljoner
kronor erfordras för täckande av ifrågavarande behov.
Utskottet. I likhet med Kungl. Majit anser utskottet, att ett avbrott i bidragsgivningen
till pensionärshem på grund av uppkommande brist på medel bör undvikas.
Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må till Bidrag till inrättande av pensionärshem
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa
ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.
3:o) Försäkringsrådct: Avlöningar. Med tillstyrkande av Kungl. Majits
förslag (punkt 3, s. 25 och 26), vilket påkallats av en med hänsyn till arbetsbalansen
hos försäkringsrådet medgiven förstärkning av rådets arbetskrafter
genom förordnande av två tjänstemän att mot vikariatsersättning vara
extra föredragande samt anställande av två amanuenser i lönegrad Ex 16,
hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att den i avlöningsstaten för
försäkringsrådet upptagna anslagsposten avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal må för budgetåret 1945/46 överskridas
med högst 11 500 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 17.
3
4:o) Vissa nybyggnader för en central depå för blindas arbeten. Kungl.
Maj :t har (punkt 4, s. 26—28) föreslagit riksdagen att till Vissa nybyggnader
för en central depå för blindas arbeten å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 46 000 kronor.
Till uppförande av en centraldepå för blindas arbeten har för budgetåret
1939/40 anvisats ett reservationsanslag av 285 000 kronor. Arbetet med ifrågavarande
byggnad, som är belägen på blindinstitutets markområde å Tomteboda,
har numera fortskridit så långt, att grund och sockel för själva depåbyggnaden
i det närmaste färdigställts. Efter omräkning av byggnadskostnadema
med hänsyn till nuvarande prisläge har byggnadsstyrelsen beräknat,
att ytterligare 35 000 kronor erfordras för byggnadens färdigställande. Härtill
kommer ett belopp av 11 000 kronor för anordnande av en transformatorstation
i byggnaden. Anläggningen är avsedd att kunna tillföra elektrisk
ström även till övriga byggnader vid blindinstitutet å Tomteboda och eventuellt
blivande statliga byggnader å närbelägna markområden. Vid beräkningen
av sistnämnda merkostnad har förutsatts, att ett belopp av 6 000
kronor för anskaffande av transformatoranläggning i den för några år sedan
uppförda byggnaden för statens sjuksköterskeskola skall inbesparas.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Vissa nybyggnader för en central depå
för blindas arbeten å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 46 000 kronor.
5: o) Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt
därstädes: Avlöningar. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5,
s. 28—31), vilket avser att giva tillgång till en psykiatriskt skolad läkare, som
regelbundet kan ägna åtminstone en dag i veckan åt den psykiatriska läkarvården
vid Svartsjöanstalten, hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att den i avlöningsstaten för
statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt
därstädes upptagna anslagsposten arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, må för budgetåret
1945/46 överskridas med högst 1 000 kronor.
6:o) Statens skyddshem: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 6, s. 32—
41) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit att med styrelsen
för Stockholms kyrkliga skyddshemsförening träffa avtal, i huvudsaklig
överensstämmelse med av föredragande statsrådet Mossberg i propositionen
omförmält förslag, om statens övertagande av skyddshemmet Hornö hemskola
från och med den 1 april 1946, dels ock medgiva, att de i avlöningsstaten
för statens skyddshem upptagna anslagsposterna till arvoden och sär
-
Utslcottet.
4
Statsutskottets utlåtande nr 17.
skilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, och till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal må för budgetåret 1945/46 överskridas med högst
150 respektive 5 900 kronor.
Ifrågavarande skyddshem — Hornö hemskola för flickor — tillkom år
1928 såsom ett led i avhjälpandet av en då särskilt starkt framträdande
brist på platser för kvinnliga skyddshemsklienter. Sedan i anslutning till
Stockholms kyrkliga socialråd en särskild förening bildats under benämningen
Stockholms kyrkliga skyddshemsförening i syfte alt anordna skyddshem
för flickor, erhöll föreningen jämlikt beslut av 1928 års riksdag för
inköp av skyddshemsfastigheten Hornö i Vallby socken av Uppsala län
samt för byggnaders uppförande och inredande ävensom för inköp av inventarier
m. m. ett första lån av statsmedel å 100 000 kronor. Ytterligare
statslån ha sedermera under årens lopp lämnats föreningen för skyddshemsfastighetens
fortsatta utbyggnad, i följd varav det sammanlagda beloppet
av de i fastigheten investerade statliga lånemedlen numera uppgår till
315 800 kronor, allt mot säkerhet av inteckningar i fastigheten. Samtliga berörda
lån ha i sin helhet blivit indirekt avskrivna genom anvisande av medel
på driftbudgeten. För driften av skyddshemmet utgår vidare statsbidrag i enlighet
med därför tillämpade grunder. Statsbidraget, fördelat på platsbidrag
och därå utgående rörligt tillägg, bidrag till skyddshemsbyggnademas underhåll
samt ersättning till psykiatriskt skolade läkare, uppgår för närvarande
till sammanlagt omkring 50 000 kronor årligen.
Skyddshemsföreningen har aldrig ägt tillgång till andra medel än omförmälda
statsbidrag samt de skyddshemsavgifter som influtit. Den vid skyddshemmet
bedrivna verksamheten har därför kommit att präglas av ständiga,
med åren tilltagande ekonomiska bekymmer, vilka nu nått en sådan omfattning,
att föreningen förklarat sig icke kunna i fortsättningen omhänderhava
verksamheten under annan förutsättning än att ökade statsanslag ställas till
dess förfogande. I första hand har föreningen emellertid ansett sig böra
hemställa örn statens övertagande av skyddshemmet.
Fastigheten omfattar cirka 40 hektar, därav cirka 22 hektar åker. Den är
för år 1945 taxerad till 47 300 kronor. Enligt bokslutet för år 1944 är fastighetsvärdet
upptaget till 258 014 kronor 90 öre samt värdet av inventarierna
till 46 702 kronor 91 öre. Brandförsäkringsvärdet var 1939 för byggnaderna
293 700 kronor och för inventarierna 85 500 kronor. Antalet elevplatser vid
hemmet uppgår till 33, därav 15 mödrahemsplatser. På grund av svårighet
att anskaffa personal m. m. har mödraavdelningen nedlagts under våren
1945.
Den nuvarande personalen vid hemskolan består av en rektor, en biträdande
rektor, fyra lärarinnor och en rättare. Dessutom finnes anställd en
lantarbetare med lön enligt lantarbetaravtalet. Innan verksamheten vid
mödraavdelningen upphörde funnos dessutom anställda en avdelningsföreståndarinna
och ytterligare en lärarinna. Den sammanlagda årsavlöningen
för dessa befattningshavare uppgick till kr. 22 473: 38, sedan avdrag skett
med kr. 5 840:— för fritt vivre och kr. 618:62 för pensionskostnad.
Statsutskottets utlåtande nr 17.
5
I ärendet har skyddshemsinspektören upprättat en promemoria med bl. a.
beskrivning över anstaltens olika byggnader samt redogörelse för en granskning
av hemskolans skötsel som ekonomiskt företag, varvid jämförelse anställts
med Sonestorps av staten drivna hemskola. På socialstyrelsens uppdrag
har skyddshemsinspektören inlett förhandlingar nied föreningen örn
förvärv för statens räkning av skyddshemsegendomen. Som resultat av förhandlingarna
föreligger ett av skyddshemsföreningen godtaget förslag till
köpeavtal mellan Kungl. Majit och kronan genom socialstyrelsen, å ena,
samt föreningen, å andra sidan. Köpeskillingen har i avtalet bestämts till
315 800 kronor för egendomen och inventarierna och skall enligt avtalsförslaget
gäldas på det sättet, att föreningen befrias från återbetalningsskyldigheten
av de till motsvarande belopp uppgående statslånen.
Vad angår det ifrågavarande skyddshemmets organisation i händelse
av ett statligt övertagande uttalar skyddshemsinspektören som sin åsikt,
att Hornö lämpligen borde, åtminstone tills vidare, användas uteslutande som
hemskola och mödraavdelningens platser beläggas med vanliga hemskoleelever.
Som skäl för mödraavdelningens nedläggande anföres, att den byggnad,
vari den inrymts, ur byggnads- och brandfaresynpunkt vore mindre
lämplig för ändamålet. Den rådande situationen på arbetsmarknaden hade
vidare visat, att det vore synnerligen svårt att erhålla kvalificerad personal
för avdelningen. Det långa avståndet, 57 km, till den anlitade förlossningsavdelningen
(å akademiska sjukhuset i Uppsala) medförde dryga kostnader och
ofta besvärliga resor. Slutligen hade det överhuvud taget visat sig mindre
lämpligt att förena hemskola med mödraavdelning. Det klientel, som vöre
avsett att intagas på mödraavdelningen, torde i avvaktan på eventuellt upprättande
av särskilt mödrahem tills vidare kunna intagas å Sonestorps hemskolas
mödraavdelning.
Skyddshemsinspektören har vidare föreslagit, att för verksamheten vid
hemskolan tills vidare följande befattningshavare skola vara anställda, nämligen
en rektor i lönegraden Ex 19, tre lärarinnor i hushållsgöromål och två
lärarinnor i kvinnlig slöjd, alla i lönegraden Ex 15, samt en tvättföreståndarinna
i lönegraden V 2. För jordbruket borde dessutom anställas en rättare
i lönegraden Ex 10 och en lantarbetare. Arvode till verkställande ledamot
i skyddshemmets styrelse har beräknats till 300 kronor. För omkostnader
har skyddshemsinspektören föreslagit en stat å 21 000 kronor för
halvåret 1 januari—30 juni 1946.
Socialstyrelsen har funnit det angeläget, att verksamheten vid Hornö även
i framtiden upprätthålles med hänsyn till det stora behovet av skyddshemsplatser.
Styrelsen har tillstyrkt, att övertagandet äger rum i de former, som
av skyddshemsinspektören föreslagits.
Föredragande statsrådet har för egen del anfört bland annat följande.
Den utredning, som förebragts av skyddshemsinspektören och för vilken
redogörelse lämnats i det föregående, synes mig lia givit vid handen, att föreningen
på grund av sina bristande ekonomiska resurser saknar möjlighet
att på ett tillfredsställande sätt bedriva den föreningen anförtrodda verksamheten
på Hornö. De emellanåt uppkomna svårigheterna för föreningen
att i rätt tid gälda såväl likvider till hemmets leverantörer som befattnings
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 17.
havares löner ha icke kunnat undgå att framkalla irritation biand personalen
på hemmet. Därtill kommer att personallönerna varit relativt låga. Dessa
omständigheter synas lia varit orsaken till de påfallande täta personalombyten,
som under senare år förekommit på Hornö. Att sådana förhållanden
måste inverka menligt på verksamheten torde ligga i öppen dag.
I betraktande av den rådande knappheten på skyddshemsplatser synes mig
klart, att hemmet icke bör nedläggas. Särskilda åtgärder från statens sida
synas därför påkallade i syfte att skapa erforderliga förutsättningar för en
framförallt ur socialpedagogiska synpunkter betryggande fortgång av verksamheten
vid Hornö. Frågan om skyddshemmets framlida bedrivande synes
från denna utgångspunkt kunna övervägas enligt ettdera av de båda av föreningen
framlagda förslagen. Enligt föreningens alternativa förslag skulle
densamma komma i åtnjutande av ökade statsanslag i syfte, bland annat,
att bringa personallönerna vid hemmet i nivå med de statliga skyddshemmens.
Detta förslag skulle otvivelaktigt — såsom skyddshemsinspektören och
socialstyrelsen framhållit — innebära, att Hornö hemskola skulle, ehuru i
enskild regi, praktiskt taget bli jämställd med ett statligt skyddshem utan att
staten gåves samma inflytande beträffande den ekonomiska förvaltningen,
uppfostringsarbetet och personalutvalet som vid de statliga skyddshemmen.
Några skäl för åvägabringandet av en dylik ordning lära icke kunna anföras.
I likhet med socialstyrelsen finner jag mig därför böra avböja detta
förslag.
Ett övertagande från statens sida av skyddshemmet synes vara att föredraga.
Ekonomiskt sett torde en dylik lösning i förhållande till nuvarande
anordning endast innebära en relativt obetydlig kostnadsökning för statsverket.
Det är nämligen anledning att antaga, att den ökning av lönekostnaderna,
som blir en följd av övertagandet, kommer att i viss utsträckning
kompenseras av minskade omkostnader för hemmets fortsatta bedrivande.
Jag tillstyrker alltså, att Hornöhemmet övertages av staten för att i framtiden
bedrivas i statlig regi. I fråga om de villkor, som böra gälla för övertagandet,
torde det av skyddshemsinspektören framlagda och av skyddshemsföreningen
godtagna avtalsförslaget kunna i stor! sett godtagas. Tidpunkten
för övertagandet bör lämpligen fastställas till den 1 april 1946. A Kungl.
Majit torde få ankomma att i enlighet nied de grunder, som godkänts av
1939 års lagtima riksdag (propositionen nr 158), utfärda erforderliga bestämmelser
i avseende å skyddshemsfastighetens och anstaltsbyggnadernas redovisning.
Beträffande skyddshemmets organisation efter förstatligandet har till en
början föreslagits, att detsamma i fortsättningen bedrives uteslutande som
hemskola och att sålunda även mödraavdelningen belägges med hemskoleelever.
Då de skäl, som av skyddshemsinspektören anförts till stöd härför,
synas övertygande, ger mig förslaget i denna del ej anledning till erinran.
Jag utgår därvid från att å Sonestorps hemskola beredes plats för det klientel,
som tidigare avsetts för intagning på mödraavdelningen vid Hornö.
Skyddshemsinspektörens av socialstyrelsen tillstyrkta förslag, att den nuvarande
personalen på hemmet skall tills vidare bibehållas, biträder jag. Givetvis
skall emellertid den blivande skyMdshemsstyrelsen ha fria händer i
fråga örn eventuellt nödvändiga personutbyten. Den personal, som för närvarande
sysselsattes i utbildningsarbetet, sammanlagt sex personer, avses enligt
föreliggande förslag skola tills vidare intill budgetårets utgång komma
att vara anställda såsom extra befattningshavare, en såsom rektor och fem
som facklärarinnor, med löneställning bestämd enligt de grunder, som tilllämpas
för den extra personalen vid de statliga skyddshemmen. Därjämte
skulle tillkomma en tvättföreståndarinna, jämväl såsom extra befattnings
-
Statsutskottets utlåtande nr 17.
7
havare, med lön bestämd enligt lönegraden V 2, lägsta löneklassen. Till vad
sålunda föreslagits vill jag förorda bifall.
Förevarande av mig förordade förslag till personalorganisation kräver en
förstärkning för innevarande budgetår av icke-ordinarieposten i avlöningsstaten
för statens skyddshem. Med hänsyn till att övertagandet av skyddshemmet
enligt min mening skall äga rum först från och med den 1 april
1946 erfordras för ändamålet ett belopp, motsvarande grundlönen under ett
kvartal till de nyssnämnda befattningshavarna, eller i runt tal 5 900 kronor.
Vidare bör den i samma avlöningsstat upptagna och till sitt belopp begränsade
delposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, uppräknas med ett belopp av 150 kronor, som av mig avses såsom
arvode under nämnda kvartal till verkställande ledamot i den styrelse för
skyddshemmet, som må bliva utsedd. Förstatligandet av ifrågavarande
skyddshem torde även komma att nödvändiggöra överskridanden av den å
avlöningssta ten för statens skyddshem upptagna anslagsposten till rörligt
tillägg och av anslaget till statens skyddshem: omkostnader. Då emellertid
berörda anslagspost och anslag äro förslagsvis anvisade, torde frågan om
desammas överskridande icke behöva underställas riksdagen.
Övervägande skäl tala för att staten övertager skyddshemmet Hornö hemskola.
Med hänsyn härtill och då detaljerna i Kungl. Maj:ts förslag ej föranlett
erinran från utskottets sida, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Majit att med styrelsen för Stockholms
kyrkliga skyddshemsförening träffa avtal, i huvudsaklig
överensstämmelse med i statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 4 januari 1946 omförmält förslag, om
statens övertagande av skyddshemmet Hornö hemskola från
och med den 1 april 1946,
b) medgiva, att de i avlöningsstaten för statens skyddshem
upptagna anslagsposterna till arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, och till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal må för budgetåret 1945/46
överskridas med högst 150 respektive 5 900 kronor.
7:o) Förste provinsialläkare och provinsialläkare ni. fl.: Bidrag för anskaffande
av bostäder åt provinsialläkare på landsbygden. Kungl. Majit har
(punkt 7, s. 42) föreslagit riksdagen att till Förste provinsialläkare och provinsialläkare
m. fl.: Bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare
å landsbygden å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa
eli reservationsanslag av 36 000 kronor.
Enligt kungörelsen den 2 december 1921 (nr 687; ändr. 152/1927 och
411/1936) angående statsbidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare
å landsbygden kan bidrag på ansökning beviljas landsting, en eller
flera kommuner eller kommunalförbund för uppförande eller inköp av byggnad
eller för lill- eller ombyggnad av sökanden tillhörig byggnad i ändamål
att anskaffa bostad åt provinsialläkare i distrikt inom rikets ödemarksom
-
Utslcottet.
8
Statsutskottets utlåtande nr 17.
Utskottet.
rådén, där lämplig läkarbostad icke kan på annat sätt erhållas. Statsbidrag
utgår med högst en tredjedel av de beräknade byggnadskostnaderna eller
köpesumman, dock högst med 18 000 kronor för varje bostad.
Anslag för ifrågavarande ändamål anvisades senast för budgetåret 1940/41.
I samband med Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har utskottet till behandling
förehaft en inom andra kammaren av herr U. R. Jacobson väckt
motion (II: 221), vari hemställts, att till ifrågavarande ändamål må anvisas ett
reservationsanslag av 60 000 kronor.
Motionären framhåller till stöd för sitt förslag bland annat, att maximibeloppet
för statsbidrag till provinsialläkarbostäder enligt den ursprungliga lydelsen
av gällande kungörelse i ämnet varit 30 000 kronor men att detta belopp
genom 1927 års ändringskungörelse sänkts till nuvarande belopp 18 000
kronor. Anledningen härtill hade varit sjunkande byggnadskostnader. Då
dessa kostnader sedermera ånyo stigit borde Vilhelmina och Fredrika kommuner
komma i åtnjutande av bidrag efter en tredjedel av byggnadskostnaderna
med högst 30 000 kronor för vardera bostaden.
Utskottet delar motionärens uppfattning att maximibeloppet av statsbidrag
till ifrågavarande läkarbostäder bör med hänsyn till ökade byggnadskostnader
jämkas uppåt. Enligt vad utskottet under hand inhämtat kan den under
kriget inträdda stegringen i kostnaderna för uppförande av hus av trä uppskattas
till omkring 40 procent. En ökning av maximibeloppet till 25 000 kronor
förefaller därför vara motiverad, i anledning varav anslaget bör höjas
till 50 000 kronor.
Då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt ej föranleder erinran från utskottets sida
får utskottet under åberopande av det anförda hemställa,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
motionen II: 221
a) godkänna av utskottet förordad ändring av grunderna
för statsbidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare
å landsbygden;
b) till Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.:
Bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å
landsbygden å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.
8:o) Utrustning av nya sinnessjukhus. Kungl. Majit har (punkt 8, s. 42—
44) föreslagit riksdagen att till Utrustning av nya sinnessjukhus å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av
549 000 kronor.
Arbetena med uppförande av den av riksdagen beslutade psykiatriska kliniken
vid akademiska sjukhuset i Uppsala beräknas bliva slutförda i sådan
tid, att kliniken kan tagas i bruk under loppet av nästa budgetår. Med hän
-
Statsutskottets utlåtande nr 17.
9
syn härtill har anslag för klinikens utrustning nu ansetts böra äskas. Sedan
sjukhusdirektionen med eget tillstyrkande överlämnat ett av professor B. Jacobowsky
uppgjort förslag till utrustning, vilket varit föremål för granskning
och yttrande av statens priskontrollnämnd, medicinalstyrelsen, efter
hörande av styrdisens materielnämnd, samt centrala sjukvårdsberedningen,
lia kostnaderna för utrustning av kliniken, vilken kommer att rymma 117
platser, beräknats till 536 000 kronor. Det har förutsatts att, i den mån så
visar sig möjligt, för beredskapssjukhus anskaffad materiel utnyttjas för klinikens
utrustning.
Vidare har för inköp av möbler m. m. för en nyuppförd administrationsbvggnad
vid Mariebergs sjukhus vid Kristinehamn under ifrågavarande anslag
beräknats ett belopp av 13 000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utrustning av nya sinnessjukhus å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett
reservationsanslag av 549 000 kronor.
9: o) Anskaffande av apparatur m. m. för allmän skärmbildsundersökning.
Beträffande Kungl. Majlis ifrågavarande förslag (punkt 9, s. 44) kommer
utskottet att senare avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
10:o) Odontologisk försöksverksamhet vid Vipeholms sjukhus i Lund.
Kungl. Maj :t har (punkt 10, s. 44 och 45) föreslagit riksdagen att till Odontologisk
försöksverksamhet vid Vipeholms sjukhus i Lund å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 30 000
kronor.
Å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisade 1945 års
riksdag ett anslag å 55 000 kronor för bedrivande försöksvis under ett års
tid av undersökningar för utrönande av sambandet mellan kost och tandsjukdomar.
Sedan ifrågavarande undersökning numera påbörjats, har medicinalstyrelsen
anmält, att en betydande del av anslaget tagits i anspråk
för tidigare icke förutsedda förberedande arbeten, varför återstående medel
beräknats förslå till den egentliga försöksverksamhetens bedrivande under
allenast en tid av omkring ett halvt år.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär, att medel nu ställas till förfogande
i sådan omfattning att de egentliga undersökningarna kunna bedrivas
under sammanlagt ett års tid. Frågan om undersökningarnas fortsatta
bedrivande kommer att först därefter upptagas till prövning.
Utskottet.
10
Statsutskottets utlåtande nr 17.
U tskottet.
Utskottet.
Utskottet tillstyrker Kungl. Majrts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Odontologisk försöksverksamhet vid
Vipeholms sjukhus i Lund å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av
30 000 kronor.
liro) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Jordbrukets byggnadsstudiekommitté.
Beträffande Kungl. Majrts ifrågavarande framställningar
(punkterna 11 och 12, s. 46 och 47) har riksdagen (skrivelse nr 14)
redan fattat beslut, varom utskottet velat här
erinra.
12:o) Tillfälligt lönetillägg. Beträffande Kungl. Majrts ifrågavarande förslag
(punkt 13, s. 47) kommer utskottet att senare avgiva utlåtande, vilket
härmed
anmäles.
Kapitalbudgeten.
Statens utlåningsfonder.
13ro) Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika
familjer. Kungl. Majit har (bilaga 14, punkt 1, s. 99—101) föreslagit
riksdagen att till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,
barnrika familjer å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46
anvisa ett investeringsanslag av 20 000 000 kronor.
För innevarande budgetår ha för ifrågavarande ändamål anvisats 50
miljoner kronor. Den stora efterfrågan på här avsedda bostadsanskaffningslån
har beräknats medföra, att de för dylika lån tillgängliga medlen skulle
vara förbrukade vid utgången av februari 1946. Då emellertid i nuvarande
läge på bostadsmarknaden ett avbrott i bidragstilldelningen skulle få till
följd, att en i de flesta fall trängande lösning av bostadsfrågan för ifrågavarande
befolkningskategori komme att ställas på framtiden, förordar departementschefen,
att medel för ändamålet, motsvarande det beräknade behovet
för återstoden av budgetåret, äskas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår.
I likhet med Kungl. Majit anser utskottet, att erforderliga medel för fortsatt
stödverksamhet till utgången av innevarande budgetår böra anvisas å
tilläggsstat. Utskottet hemställer därför,
Statsutskottets utlåtande nr 17.
11
att riksdagen må till Lånefonden för bostadsförsörjning
för mindre bemedlade, barnrika familjer å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av 20 000 000 kronor.
Fonden för låneunderstöd.
14 :o) Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamliet. Kungl. Maj:t har
(punkt 2, s. 101—103) föreslagit riksdagen att till Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46
anvisa ett investeringsanslag av 25 000 000 kronor.
För ifrågavarande ändamål har å riksstaten för innevarande budgetår
anvisats ett investeringsanslag av 150 miljoner kronor. Därest fullföljandet
av denna låneverksamhet intill budgetårets utgång skall kunna säkerställas,
erfordras en ytterligare medelsanvisning av 25 miljoner kronor. Det ökade
medelsbehovet sammanhänger främst med den höjning av lånestorleken vid
slutlig behandling av ärenden avseende flerfamiljshus, vilken föranleddes
av övergångsbestämmelserna till kungörelsen den 27 april 1945 (nr 176)
angående ändring i vissa delar av tertiärlånekungörelsen.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tertiärlån till viss bostadsbgggnadsverksamhet
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 25 000 000 kronor.
15:o) Lån till uppförande i Stockholm av en byggnad för blinda. Kungl.
Majit har (punkt 3, s. 103—109) föreslagit riksdagen att till Lån till uppförande
i Stockholm av en byggnad för blinda å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor.
De blindas förening u. p. a. och Stockholms blindförening u. p. a. — av
vilka föreningar den förstnämnda utgör en riksorganisation av Sveriges blinda
med lokalavdelningar inom länen och den sistnämnda riksorganisationens
lokalavdelning i Stockholm —• ha gjort framställning om statsanslag med
500 000 kronor för uppförande å tomterna nr 34 och 35 inom kvarteret Monumentet
vid Gotlandsgatan i Stockholm av en byggnad, inrymmande bostäder
och verkstäder för blinda jämte andra för föreningarnas verksamhet erforderliga
lokaler.
Föreningarnas verksamhet är nu förlagd till tre De blindas förening tillhöriga
fastigheter vid Majorsgatan i Stockholm. Förutom kontors-, verkstadsoch
butikslokaler innehålla fastigheterna bostäder, som upplåtas åt blinda
mot lägsta möjliga hyra. Fastigheterna kunna nu icke längre tjäna sitt ändamål,
enär såväl bostäder som verkstäder äro bristfälliga. Vid år 1945 före
-
Utskottet.
12
Statsutskottets utlåtande nr 17.
tagen yrkesinspektion ha arbetslokalerna befunnits i sådant skick, att de ur
arbetarskyddssynpunkt icke kunnat godtagas. Verkställd undersökning har
vidare ådagalagt, att en ombyggnad eller modernisering av fastigheterna icke
är utförbar.
Över föreningarnas framställning örn statsbidrag till byggnadsföretaget ha
utlåtanden avgivits av pensionsstyrelsen, statens byggnadslånebyrå och statskontoret.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Trots de åtgärder av skilda slag — främst i form av blindhetsersättning
jämte dyrtidstillägg och provisorisk förstärkning — som från statsmakternas
sida vidtagits för att bispringa de blinda i deras förvärvsverksamhet,
kämpa de blinda i regel med stora ekonomiska svårigheter. Deras av lytet
begränsade arbetsförmåga hänvisar dem företrädesvis till vissa hävdvunna
hantverksgrenar — de s. k. blindyrkena — vilka äro starkt hotade av den
fortskridande industrialiseringen. Det ligger också i sakens natur, att den
blinde hantverkaren har vida mindre möjligheter än den seende att kunna
hävda sig i konkurrensen med fabriksproduktionen inom vederbörande yrkesområde.
Uppenbart är vidare, att de blindas svårigheter att finna sin utkomst
måste — bland annat med hänsyn till att blindhetsersättningen icke
är dyrortsgraderad — göra sig särskilt starkt gällande i de större städerna
med deras högre levnadskostnader och hyresnivå. Framförallt på sådana orter
måste en oproportionerligt stor del av den blindes inkomst åtgå till utgifter
för bostaden och detta till trots att ifrågavarande samhällsmedborgare
ofta äro hänvisade till bostäder av låg kvalitet. Det sist sagda gäller givetvis
i första hand Stockholm med dess höga hyresnivå.
Antalet i Stockholm för närvarande bosatta blinda personer torde utgöra
omkring 600. I de blindas förenings nuvarande fastigheter i Stockholm upplåtas
34 bostadslägenheter på fördelaktiga hyresvillkor till blinda. Såsom av
den i det föregående lämnade redogörelsen framgår befinna sig emellertid dessa
fastigheter i sådant skick, att de icke längre kunna lämpligen användas för
sitt ändamål. I detta läge lia de blindas förening och dess lokalavdelning för
Stockholm — Stockholms blindförening — planerat uppförandet av en större
fastighet vid Gotlandsgatan på Södermalm i Stockholm, vilken, förutom lager-,
verkstads-, kontors- och styrelselokaler jämte samlingssal och bibliotek, skulle
inrymma 80 för blinda avsedda bostadslägenheter i olika storlekar av modern
standard. För finansierande av byggnadsprojektet, vilket jämlikt föreliggande,
av såväl Stockholms stad som statens byggnadslånebyrå godkänd
kostnadskalkyl beräknats komma att, under förutsättning av fri tomtupplåtelse,
draga en kostnad av 1 920 000 kronor, äro föreningarna beredda att
upplåna ett bottenkapital av 620 000 kronor i allmänna marknaden samt
att för egen del av tillgängliga fondmedel tillskjuta ett sammanlagt kapital
av 300 000 kronor. I övrigt hava Stockholms stadsfullmäktige genom beslut
den 18 juni 1945 förklarat sig villiga att för ändamålet anslå ett bidragsbelopp
av 500 000 kronor och ställa kostnadsfri tomtmark lill förfogande, dock
under villkor, bland annat, att jämväl statsverket stöder byggnadsföretaget
med ett bidrag å 500 000 kronor.
Vid mitt ställningstagande till frågan om statens medverkan finner jag,
att sökandeföreningarna med deras begränsade ekonomiska resurser endast
genom kommunalt och statligt stöd i av föreningarna beräknad omfattning
kunna genomföra byggnadsplanerna på en så gynnsam räntabilitetsbasis, att
hyressättningen i de planerade bostadslägenheterna kan hållas på så låg
nivå, att den någorlunda motsvarar de blindas inkomststandard. Ett bifall
Statsutskottets utlåtande nr 17.
13
till framställningen skulle innebära, alt sökandeföreningarna skulle kunna
i väsentligt ökad omfattning bereda blinda personer förmånen av tidsenliga
bostäder mot hyra, som avsevärt skulle understiga den på den allmänna
marknaden nu förekommande. Ett sådant resultat framstar ur allmänna
synpunkter som eftersträvansvärt. Men därjämte anmäla sig sådana fördelar
med byggnadsföretagets genomförande som att nya lokaler, motsvarande
arbetarskyddets krav, tillföras de blinda förvärvsarbetarna i Stockholm samt
att de blindas förening i sin allmänna blindvårdsverksamhet får tillgång till
mera ändamålsenliga lokaler för administrations- och andra ändamål än
dem som nu stå till buds.
Jag finner mig därför kunna tillstyrka, att staten medverkar till företagets
utförande genom att för ändamålet lämna ett engångsbidrag med begärda
500 000 kronor. Beloppet torde i form av räntefritt lån utan amorteringsskyldighet
tillhandahållas den stiftelse, som enligt handlingarna avses bildad
av staden och sökandeföreningarna. Vid lånet bör knytas det villkoret, att
lånet skall återbetalas, om verksamheten icke upprätthålles på tillfredsställande
sätt. För lånets utbetalande bör krävas, att såsom säkerhet för lånet
lämnas inteckning i fastigheten, att de slutliga kostnadsberäkningarna^ och
ritningarna för byggnadsarbetena underställas statens byggnadslånebyrå för
granskning och godkännande samt att för stiftelsen ma föreskrivas skyldighet
att underkasta sig den tillsyn över byggnadsföretagets utförande, som
byggnadslånebyrån finner erforderlig.
För ändamålet torde å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår
böra anvisas ett investeringsanslag av 500 000 kronor. Anslaget bör
upptagas under rubriken Lan till uppförande i Stockholm av en byggnad för
blinda och anvisas under fonden för låneunderstöd.
Kungl. Majlis förslag om ett engångsbidrag av 500 000 kronor till ifrågavarande
ändamål i form av ett räntefritt lån utan amorteringsskyldighet
har utskottet funnit sig böra tillstyrka. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Lån till uppförande i Stockholm av
en byggnad för blinda å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor.
Stockholm den 5 februari 1946.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Lindström,
Gränebo, Larsson, Bäckström, Karl Andersson, Heiding, Mannerskantz, Gustaf Karlsson,
Ekströmer och Gustaf Iwar Anderson; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,
Ward, Hubbestad, Mårtensson, Malmborg i Skövde, Lindholm, fru Alvén, herrar
Hoppe, Onsjö och Birka.
Utskottet.