Statsutskottets utlåtande nr 166.
3
Nr 166.
Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1946 kl. 3 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa frågor om befrielse från ersättningsskyldighet.
(l:a avd.)
l:o) Avgörandet av frågor om befrielse från ersättningsskyldighet. I propositionen
nr 82 har Kungl. Majit (punkt 1 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 15 februari 1946) föreslagit riksdagen
bemyndiga Kungl. Majit att under budgetåret 1946/47 avgöra frågor om avstående
av fordringsrätt m. m. i den utsträckning, som av departementschefen
i nämnda statsrådsprotokoll angivits.
Vid anmälan av propositionen 1945: 87 (punkt 1 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 16 februari 1945) framhöll dåvarande
föredragande departementschefen önskvärdheten att åstadkomma en förenklad
handläggning av frågor örn befrielse från ersättningsskyldighet till kronan
och förordade, att Kungl. Majit måtte utverka riksdagens bemyndigande att
i viss utsträckning avgöra dylika frågor. Enär frågan örn Kungl. Maj :ts rätt att
avstå statsverkets fordringar mot enskilda samt formerna härför vore föremål
för övervägande, syntes emellertid vid bemyndigandets utformning viss försiktighet
böra iakttagas. Bemyndigandet borde sålunda utverkas endast för
tiden till utgången av budgetåret 1945/46 samt avse ersättningsanspråk där
fråga vore örn kapitalbelopp — eventuella räntefordringar icke medräknade
— icke överstigande 10 000 kronor. Bemyndigandet syntes böra preciseras
att med denna begränsning avse dels frågor om befrielse från i judiciell ordning
ålagd ersättningsskyldighet till kronan på grund av förlust av eller skada
å egendom tillhörande krigsmakten, dels ock frågor örn efterskänkande av
fordran som grundar sig på kronans regressrätt mot förare av kronans motorfordon,
luftfartyg etc. enligt de i ämnet gällande ansvarsreglerna. I propositionen
framlades förslag i överensstämmelse härmed.
Riksdagen uttalade i skrivelse 1945:155 att, även örn riksdagen ur principiell
synpunkt hyste betänkligheter mot ett bifall till Kungl. Majits förslag,
riksdagen å andra sidan ansåge, att under nuvarande förhållanden vissa lämplighetsskäl
onekligen talade för tillmötesgående av detsamma i viss utsträckning.
Riksdagen hade därför icke velat motsätta sig förslaget, särskilt som
bemyndigandet endast avsåge tiden intill den 1 juli 1946, men hade begränsat
det kapitalbelopp, intill vilket Kungl. Majit sålunda skulle äga att besluta
om avstående av kronans skadeståndsanspråk, till 5 000 kronor. Såsom förut
-
Utskottet.
4 Statsutskottets utlåtande nr 166.
sättning för bemyndigandet skulle gälla, att i fråga örn grunderna för prövningen
av hithörande ärenden av riksdagen hittills godkänd praxis i möjligaste
mån följdes. Vidare borde Kungl. Majit lämna 1946 års riksdag en redogörelse
över av Kungl. Majit meddelade beslut om befrielse från ersättningsskyldighet,
varom här vore fråga.
Med stöd av nämnda bemyndigande har Kungl. Majit under innevarande
budgetår intill den 15 februari 1946 medgivit befrielse från ersättningsskyldighet
i enlighet med vad som framgår av en redogörelse, vilken såsom
bilaga fogats vid statsrådsprotokollet. Vid dessa ärendens behandling har,
framhåller departementschefen, beaktats vad riksdagen i förenämnda skrivelse
framhållit. De erfarenheter, som härvid vunnits, syntes departementschefen
utvisa, att bemyndigandet varit ägnat att medföra fördelar. Sålunda hade
handläggningen av ärendena förenklats och påskyndats. Detta hade varit till
fördel för de enskilda personer, som dessa ärenden avsåge. En viss lättnad
i arbetsbelastningen hade även inträtt. Med hänsyn härtill och då jämväl i
fortsättningen ett betydande antal ärenden av här avsedd art syntes påkalla
beslut, vore det enligt departementschefen i hög grad önskvärt, att enahanda
bemyndigande utverkades även för nästa budgetår. Enär frågan örn
omarbetning av de allmänna bestämmelserna rörande avskrivning av statsverkets
fordringar och därmed sammanhängande spörsmål alltjämt vore under
övervägande samt utvecklingen efter beredskapens avveckling beträffande antalet
hithörande ärenden vore oviss, syntes bemyndigandet böra begränsas att
avse allenast budgetåret 1946/47.
Kungl. Maj :ts förevarande förslag innebär, att ett av riksdagen för tiden
intill den 1 juli 1946 lämnat bemyndigande för Kungl. Majit att i viss utsträckning
avgöra frågor örn avstående av fordringsrätt m. m. skulle utsträckas
att gälla jämväl under budgetåret 1946/47. Utskottet har på de av departementschefen
anförda skälen och då nu ifrågasättes förlängning av bemyndigandet
för allenast ett budgetår ansett sig böra tillstyrka förslaget. I likhet
med vad som gällt för innevarande budgetår bör Kungl. Majit även till 1947
års riksdag lämna en redogörelse över av Kungl. Majit meddelade beslut om
befrielse från ersättningsskyldighet, varom här är fråga.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må bemyndiga Kungl. Majit att under budgetåret
1946/47 avgöra frågor om avstående av fordringsrätt m. m.
i den utsträckning, som av departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 15 februari 1946 angivits.
2:o) Befrielse för 0. B. S. Svensson m. fl. från viss ersättningsskyldighet. Kungl.
Majit har (punkterna 2—6) föreslagit riksdagen medgiva i förberörda statsrådsprotokoll
den 15 februari 1946 angivna personer befrielse, i visst fall
helt och i övriga delvis, från dem åliggande ersättningsskyldighet.
Departementschefen har beträffande vart och ett av de ifrågavarande ärendena
lämnat redogörelse för de omständigheter, som föranlett åläggande av
Statsutskottets utlåtande nr 166.
5
ersättningsskyldighet till kronan, och för de skäl, varå befrielse helt eller
delvis grundas. Utskottet får hänvisa till de sålunda av departementschefen
lämnade redogörelserna.
Under erinran att riksdagen i tidigare liknande fall medgivit befrielse från
ersättningsskyldighet till kronan enligt i huvudsak samma grunder som de
av departementschefen nu förordade, får utskottet tillstyrka bifall till Kungl.
Maj:ts i förevarande proposition under punkterna 2—6 framlagda förslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må medgiva,
a) att värnpliktige O. B. S. Svensson må, därest han inom
tid, som av Kungl. Majit bestämmes, till försvarets civilförvaltning
inbetalar ett belopp av 300 kronor, befrias från återstående
skadeståndsskyldighet till kronan jämlikt regementskrigsrättens
vid Skånska flygflottiljen utslag den 27 januari 1945;
b) att furiren G. L. M. Nilsson må, därest han inom tid, som
av Kungl. Majit bestämmes, till försvarets civilförvaltning inbetalar
ett belopp av 100 kronor, befrias från återstående skadeståndsskyldighet
till kronan jämlikt regementskrigsrättens vid
Södermanlands flygflottilj utslag den 2 februari 1945;
c) att värnpliktige furiren T. W. Carlsson må befrias från
honom jämlikt krigshovrättens utslag den 27 april 1945 åliggande
ersättningsskyldighet till kronan;
d) att förre furiren S. F. Sjöblom må, därest han inom tid,
som av Kungl. Majit bestämmes, till försvarets civilförvaltning
inbetalar ett belojjp av 100 kronor, befrias från återstående
skadeståndsskyldighet till kronan på grund av krigsrättens vid
Roslagens flygflottilj utslag den 18 december 1944;
e) att furiren B. G. Farestam må, därest han inom tid, som
av Kungl. Majit bestämmes, till försvarets civilförvaltning inbetalar
ett belopp av 300 kronor, befrias från återstående skadeståndsskyldighet
till kronan på grund av krigshovrättens utslag
den 15 maj 1945.
Stockholm den 28 maj 1946.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,
Pauli, Lindström, Gränebo, Larsson, Bäckström, Karl Andersson, Mannerskantz,
Gillström, Gunnar Andersson och Ivar Persson; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Falla, Rubbestad,
Andersson i Malmö, Mårtensson, Staxäng, Wallentheim, Lindholm, Boman
i Kieryd, Onsjö och Persson i Vinberg.
Utikottet.