Statsutskottets utlåtande nr 150.
1
Nr 150.
Ankom till riksdagens kansli den 24 maj 1946 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering
av anställnings- och avlöningsförhållandena för
folkskolans Överlärare m. m. jämte i ärendet väckta
motioner.
(2:a avd.)
1 propositionen nr 194 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 1 mars 1946, föreslagit
riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad
chefen för finansdepartementet förordat
a) meddela föreskrifter om utvidgning av den kommunala skolledarorganisationen,
b) meddela föreskrifter om avlöningsförmåner till distriktsöverlärare, vikarier
för sådana Överlärare och skolsekreterare,
c) meddela föreskrifter örn överlärarnas undervisningsskyldighet,
d) meddela föreskrifter om statsbidrag till arvoden åt distriktsöverlärare,
vikarier för sådana Överlärare och skolsekreterare, samt
e) meddela i anslutning till under a)—d) avsedda föreskrifter erforderliga
övergångsbestämmelser;
dels ock godkänna vid propositionen fogat förslag till kungörelse om ändrad
lydelse av 19 § folkskolans avlöningsreglemente den 30 juni 1942 (nr 619).
I samband härmed har utskottet till behandling förebåd två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sandberg m. fl.
(I: 281) och den andra inom andra kammaren av herr Ryling m. fl. (II: 432),
i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att rörligt tillägg och kristillägg skola utgå på de minimiarvoden, som beslutas
för Överlärare;
att vederbörande överlärares placering i arvodesgrupp skall grunda sig på
medeltalet läraravdelningar inom distriktet under kommande sexårsperiod;
att ytterligare en arvodesgrupp med arvode om 3 300 kronor skall fastställas
för Överlärare i distrikt med över 90 läraravdelningar; samt
att regleringen skall omfatta även Överlärare i större städer med kommunal
inspektör som högsta skolledare.
Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 6 sami. Nr ISO.
1
2
Statsutskottets utlåtande nr 150.
Beträffande den i motionerna åberopade motiveringen hänvisas, i den mån
densamma ej framgår av den nedan lämnade redogörelsen, till motionen
II: 432.
I 19il års lårarlönesakkunnigas utredningsuppdrag har ingått bland annat
att utreda frågan om överlärarinstitutionens fastare inordnande i skoladministrationen.
Lärarlönesakkunniga lia den 30 november 1944 avgivit betänkande med
förslag till reglering av anställnings- och avlöningsförhållandena för folkskolans
Överlärare m. m. (SOU 1944: 64). Vid betänkandet finnes fogat särskilt
yttrande av representanter för Sveriges överlärarförbund, med vilka de sakkunniga
haft överläggningar.
Över betänkandet ha yttranden avgivits av skolöverstyrelsen, efter hörande
av statens folkskolinspektörer och folkskolans lärarorganisationer, av
domkapitlen i samtliga stift och länsstyrelserna i samtliga län, av statskontoret,
allmänna lönenämnden och riksräkenskapsverket samt av svenska
stadsförbundet, svenska landskommunernas förbund och städernas folkskolinspektörsförbund.
Särskilda skrifter i ärendet ha ock ingivits av Sveriges
överlärarförbund och av centralstyrelsen för Sveriges allmänna organist- och
kantorsförening. Sedan överlärarna John Bohlin, Hildur Nygren och Gust.
Engström i en den 15 juni 1945 dagtecknad skrift hemställt om hänskjutande
till fortsatt utredning av 1945 års folkskolesakkunniga av frågan om tjänstgörings-
och avlöningsförhållandena för Överlärare i städer med kommunal
folkskolinspektör, ha 1941 års lärarlönesakkunniga den 30 juni 1945 avgivit
infordrat utlåtande över denna framställning.
Utvidgning av den kommunala skolledarorganisationen.
Nuvarande förhållanden.
Departementschefen har inledningsvis lämnat en redogörelse för nuvarande
förhållanden i förevarande hänseende, varav inhämtas bland annat följande.
Kommunala skolledare vid folkskolan äro kommunala folkskolinspektörer
och Överlärare. Den principiella skillnaden mellan dessa slag av befattningshavare
är, att Överlärare alltid tillika skall inneha folkskollärartjänst medan
kommunal folkskolinspektör ej innehar sådan tjänst. (Från denna huvudregel
finnes ett undantag. Med stöd av övergångsstadgande till 8 § folkskolestadgan
äro vissa kommunala folkskolinspektörer — höstterminen 1942 var
deras antal 12 — tillika anställda som folkskollärare. De kunna jämställas
med Överlärare.)
Skolstyrelse äger ock — vare sig i skoldistriktet finnes annan kommunal
skolledare eller ej — utse särskild tillsgningslärare.
De skyldigheter, som åvila kommunal folkskolinspektör och Överlärare,
angivas dels i folkskolestadgan och dels i särskilda av skolstyrelserna fast
-
Statsutskottets utlåtande nr 150.
3
ställda instruktioner, vilka för att bliva gällande skola fastställas av skolöverstyrelsen,
efter det att vederbörande domkapitel lämnats tillfälle yttra sig.
(§ 8 mom. 3 st. 2.) Instruktionerna ha till stora delar samma sakliga innehåll.
Är inspektör eller Överlärare anställd såsom ledare för distriktets skolor,
skall han vara tillstädes vid skolstyrelsens sammanträden och därvid äga
att deltaga i överläggningarna men ej i besluten, med rätt för honom att få
sin uttalade mening antecknad i protokollet. Även annan Överlärare äger på
angivet sätt deltaga i skolstyrelsens sammanträden, såvida bestämmelser därom
intagits i skolans reglemente samt i för honom gällande instruktion.
För närvarande finnas inga bestämmelser, som reglera de kommunala skolledarnas
avlöningsförhållanden. Kommunala folkskolinspektörer, som icke
tillika äro anställda såsom folkskollärare, åtnjuta de avlöningsförmåner, vederbörande
kommunala myndigheter tillerkänna dem. överlärarna äro berättigade
till avlöning såsom folkskollärare. Därutöver åtnjuta de utan undantag
särskilda överlärararvoden. Dessa fastställas av de kommunala myndigheterna.
Då intet är bestämt i författningsväg örn arvodenas storlek, har
följden blivit, att mycket stora variationer råda i fråga örn arvodesbeloppen.
Tillsyningslärare åtnjuta regelmässigt särskilt arvode utöver läraravlöningen.
Statsbidrag (kungörelsen 1936:307) utgår endast för Överlärare. Kommunal
folkskolinspektör, som tillika är anställd såsom folkskollärare, anses
härvid såsom Överlärare. Ett och samma skoldistrikt kan icke erhålla bidrag
för mer än en överlärarbefattning, där ej Kungl. Majit finner skäl
medgiva undantag. Statsbidraget utgår med högst hälften av den på redovisningsåret
belöpande arvodeskostnaden, dock med högst ettusen kronor.
Beträffande statsbidragets storlek och överlärarnas undervisningsskyldighet
tillämpas från och med läsåret 1940/41 följande grunder.
Läraravdelningarnas |
Undervisnings- |
Statsbidrag |
antal |
skyldighet per vecka |
|
under 10............ |
lull tjänstgöring |
100 |
10—14............ |
| 25-30 |
1 200 |
15—19............ |
1 300 |
|
20-24............ |
1 |
| 400 |
25—29............ |
[■ 20-25 |
i 500 |
30—39............ |
15—20 |
G00 |
40—49............ |
10—15 |
800 |
över 50 ............ |
5—10 |
800-1000 |
Kommunala folkskolinspektörer, vilka icke tillika äro folkskollärare, finnas
enligt de sakkunnigas uppgifter till ett antal av 15 i 13 skoldistrikt, samtliga
städer. Stockholm har nämligen tre inspektörer. För deras avlöning erhålla
skoldistrikten icke något statsbidrag liksom icke heller för arvoden till
de överliirare, som dessutom äro anställda i samma distrikt. Skolledarorganisationen
i dessa städer framgår av följande uppställning.
4
Statsutskottets utlåtande nr 150.
Skoldistrikt |
Lärar- avdel- ningar |
Inspek- törer |
Över- lärare |
Skoldistrikt |
Lärar- avdel- ningar |
Inspek- törer |
Över- lärare |
Borås.............. |
131 |
1 |
4 |
Lund .............. |
60 |
1 |
2 |
Gävle.............. |
115 |
1 |
3 |
Malmö.............. |
377 |
1 |
9 |
Göteborg .......... |
754 |
1 |
11 |
Norrköping ........ |
196 |
1 |
6 |
Halmstad .......... |
83 |
1 |
4 |
Stockholm.......... |
1110 |
3 |
21 |
Hälsingborg ........ |
193 |
1 |
5 |
Västerås............ |
96 |
1 |
— |
Jönköping.......... |
108 |
1 |
4 |
örebro ............ |
98 |
1 |
4 |
Karlskrona ........ |
75 |
1 |
— |
Summa |
3 396 |
15 |
73 |
Vissa kommunala folkskolinspektörer äro, som förut nämnts, med stöd av
övergångsstadgande till 8 § folkskolestadgan tillika anställda som folkskollärare.
De kunna jämställas med Överlärare. Sålunda äro de skyldiga meddela
undervisning visst antal veckotimmar, och skoldistrikten kunna få statsbidrag
för dem efter samma grunder som för Överlärare. Däremot utgår icke
statsbidrag för arvoden till mer än en Överlärare i samma distrikt, där ej
Kungl. Majit annorlunda förordnar. 12 städer ha inspektörer av ifrågavarande
slag. En av dessa städer har tillika två Överlärare. Ett distrikt, Linköping,
har fyra Överlärare men icke någon inspektör.
Övriga distrikt ha endast en Överlärare anställd utom ett skoldistrikt, som
har 2 överlärarbefattningar. I en del distrikt finnes utom överläraren även
en eller flera tillsyningslärare.
I följande uppställning angives antalet skoldistrikt med och utan Överlärare
eller inspektörer.
Antal avdelningar |
Antal skoldistrikt |
|||
med inspek-tör avlönad |
med Överlärare |
utan Över-lärare eller |
Summa |
|
högst 9................ |
_ |
73 |
1710 |
1783 |
10—14 ................ |
— |
88 |
198 |
286 |
15-19 ................ |
— |
53 |
75 |
128 |
20-24 ................ |
— |
62 |
26 |
88 |
25—29 ................ |
— |
21 |
13 |
34 |
30—39 ................ |
— |
50 |
13 |
63 |
40—49 ................ |
— |
21 |
2 |
23 |
50—59 ................ |
— |
18 |
1 |
19 |
60—74 ................ |
1 |
16 |
— |
17 |
lägst 75 .............. |
12 |
8 |
— |
20 |
Summa |
13 |
410 |
2 038 |
2461 |
Behovet av en effektivare kommunal skolledning.
Enligt de sakkunnigas mening böra åtgärder vidtagas för att åstadkomma
en effektivare kommunal skolledning än för närvarande. T remissyttrandena
vitsordas genomgående, att ett sådant behov föreligger. Departementschefen
anför för egen del följande.
Statsutskottets utlåtande nr 150.
5
De sakkunniga ha enligt min mening anfört vägande skäl för att en effektivare
kommunal skolledarorganisation bör åstadkommas. Behovet av en
effektivisering har tillika vitsordats av de flesta remissmyndighetema. De av
de sakkunniga anförda skälen kunna icke antagas komma att minska i styrka
under kommande år. Snarare är motsatsen att förvänta. För egen del anser
jag, att åtgärderna för åstadkommande av en effektivare skolledning nu
icke höra uppskjutas längre. Jag framlägger därför i det följande förslag i
ämnet, att genomföras från och med den 1 juli 1940. Förslaget innefattar
även lönereglering för folkskolans Överlärare, i annat sammanhang denna
dag kommer jag ock att föreslå pensionsreglering för överlärarna. Av skäl,
sorn komma att närmare angivas vid behandlingen av den specialla frågan,
år jag emellertid icke beredd att nu föreslå ändrade bestämmelser i fråga
örn överlärarnas tillsättning.
Organisationens utformning.
De sakkunnigas förslag i fråga örn utformningen av den kommunala skolledarorganisationen
äro i korthet följande. Överlärarnas kommunala anställning
bör bibehållas. Deras befattningar böra liksom hittills begränsas till att
avse ett skoldistrikt. En följd härav blir, att överlärarinstitutionen icke kan
utsträckas till de minsta skoldistrikten. Beträffande de större distrikten åter
anse de sakkunniga behovet av Överlärare vara så stort, att överlärarinstitutionen
där bör göras obligatorisk. I stället för Överlärare böra dock de största
distrikten kunna anställa kommunal folkskolinspektör. Gränsen mellan större
distrikt, som skola ha Överlärare, och mindre distrikt bör enligt de sakkunnigas
mening dragas så, att överlärarinstitutionen göres obligatorisk i varje
skoldistrikt med minst tio läraravdelningar. I distrikt med mindre antal avdelningar
bör Överlärare framdeles icke få anställas. För sådana distrikt bör
i stället öppnas möjlighet att anställa skolsekreterare, vilkas uppgift bör vara
att biträda skolstyrelserna och deras ordförande i arbetet men icke att fullgöra
inspektion av undervisning. Skyldighet att anställa skolsekreterare bör
dock ej stadgas.
I detta sammanhang föreslå de sakkunniga ock, att Överlärare, som tillika
är skolledare för distriktets skolor, erhåller benämningen distrikt söv edar are.
Departementschefen anför för egen del följande.
Jag delar de sakkunnigas uppfattning, att överlärarnas kommunala anställning
bör bibehållas och att deras befattningar liksom hittills böra begränsas
till att avse ett skoldistrikt.
De sakkunnigas förslag, att överliirarinstitutionen skall göras obligatorisk i
vissa skoldistrikt och att gränsen härför skall dragas vid distrikt, som lia
minst tio läraravdelningar, har rönt invändningar från flera remissmyndigheter.
Vad först beträffar frågan örn genomförande generellt av obligatorisk
överlärarinstitution i de större skoldistrikten, finner jag vägande skäl
kunna anföras för en sådan anordning. Vad därefter beträffar frågan örn
gränsdragningen mellan större och mindre distrikt i nu ifrågavarande hänseende,
d. v. s. mellan distrikt, som skola vara skyldiga att anställa Överlärare,
och övriga distrikt, kan — som de sakkunniga själva uttalat — avgörandet
av denna fråga vara tveksamt. Vid en förhandsförfrågan till folkskolinspektörerna
örn deras ställning till huvudprinciperna i de sakkunnigas
förslag, har från vissa inspektörers sida föreslagits en gränsdragning vid ett
mindre antal läraravdelningar än de sakkunniga föreslagit. Detsamma har
6
Statsutskottets utlåtande nr 150.
Utskottet.
ifrågasatts i ett par remissyttranden över betänkandet. De sakkunniga lia
föreslagit, att gränsen skall dragas vid skoldistrikt, som ha minst tio läraravdelningar.
Till detta förslag har skolöverstyrelsen anslutit sig. För egen del
biträder jag de sakkunnigas förslag.
o De sakkunniga lia vidare föreslagit, att Överlärare hädanefter icke skall
få anställas i skoldistrikt med mindre antal läraravdelningar än tio. Detta
förbud har i vissa yttranden ansetts vara för strängt. Det Ilar föreslagits, att
även i fortsättningen Överlärare i sådana distrikt skall kunna få anställas
efter behovsprövning i varje särskilt fall. De sakkunnigas förslag om förbud
mot anställande av Överlärare i mindre skoldistrikt kompletteras av deras
förslag örn att i sådana distrikt skall få anställas särskild skolsekreterare.
Jag kommer senare att tillstyrka de sakkunnigas förslag i fråga om skolsekreterare.
Med hänsyn härtill och på av de sakkunniga angivna skäl för
lämpligheten av ett förbud mot anställande av Överlärare i mindre skoldistrikt
finner jag mig kunna även i denna del ansluta mig till de sakkunnigas
förslag.
De sakkunnigas förslag att Överlärare, som tillika är skolledare för distriktets
skolor, skall erhålla benämningen distriktsöverlärare, föranleder ingen
annan erinran från min sida, än att från denna benämning böra undantagas
de Överlärare, som för närvarande finnas i distrikt med mindre än tio läraravdelningar
och vilka övergångsvis skola äga rätt att kvarstå i tjänst. Dessa
böra benämnas Överlärare.
På grund av vad sålunda anförts finner jag mig kunna i allo tillstyrka de
sakkunnigas förslag i fråga örn utformningen av den kommunala skolledarorganisationen.
I likhet med departementschefen har utskottet funnit, att vägande skäl
blivit anförda för att en effektivare kommunal skolledarorganisation hör
åstadkommas. Det av departementschefen i sådant syfte nu framlagda förslaget
är avsett att genomföras från och med den 1 juli 1946.
Utskottet är ense med departementschefen därom, att överläramas kommunala
anställning bör bibehållas och att deras befattningar liksom hittills
böra begränsas till att avse ett skoldistrikt. Utskottet biträder även förslaget
att överlärarinstitutionen göres obligatorisk i varje skoldistrikt med minst
tio läraravdelningar samt att Överlärare icke skola få anställas i skoldistrikt
med mindre antal läraravdelningar än tio.
Vad departementschefen i övrigt under förevarande avsnitt anfört och
föreslagit med avseende å den kommunala skolledarinstitutionens utformning
föranleder icke någon erinran eller något uttalande från utskottets sida.
I motionerna I: 281 och II: 432 har framhållits, att Kungl. Maj:ts föreliggande
förslag icke avser reglering av anställnings- och avlöningsförhållandena
för överlärama i de större städer, där folkskolans högsta ledning handhaves
av kommunal folkskolinspektör, samt påyrkats, att den nu föreslagna
regleringen skulle omfatta även denna grupp av Överlärare. Utskottet anser
sig icke kunna biträda detta yrkande, varför utskottet avstyrker bifall
till motionerna, såvitt nu är i fråga.
Statsutskottets utlåtande nr 150.
7
Överlärarnas avlöningsförmåner och statsbidrag därtill.
De sakkunniga förklara sig anse, att överlärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden
icke äro ordnade på ett tillfredsställande sätt. Betydande
förbättringar -— särskilt i de avseenden där olägenheterna för närvarande
mest framträda •— kunna emellertid enligt de sakkunnigas uppfattning ernås
utan att medföra avsevärda kostnadsökningar för statsverket. De sakkunniga
ha ansett sig böra begränsa sitt förslag till sådana åtgärder.
En ytterligare begränsning ha de sakkunniga vidtagit därigenom, att de
ansett sig böra föreslå en reglering av löneförmånerna endast beträffande
distriktsöverlärarna (och de övergångsvis kvarvarande kommunala folkskolinspektörer,
vilka tillika äro anställda såsom folkskollärare). Som skäl för
denna begränsning anföra de sakkunniga följande.
En reglering av överlärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden bör
i första hand gälla distriktsöverlärarna, då statsmyndigheterna ha särskilt
intresse av att sådana befattningar inrättas. Vissa skäl tala för, att regleringen
i samma utsträckning borde gälla även de nu helt kommunalt avlönade
inspektörerna och övriga Överlärare. Detta skulle förutsätta, att staten övertoge
åtminstone en del av kostnaderna för ifrågavarande befattningshavare.
Nämnda kostnader kunna dock icke anses särskilt betungande för de skoldistrikt
det här gäller —- samtliga äro städer med minst 60 läraravdelningar.
De sakkunnigas förslag i fråga om distriktsöverlärarnas avlöningsförmåner
äro i korthet följande.
a) Avlöning till Överlärare skall även i fortsättningen utgå i form av dels
avlöning såsom folkskollärare, dels ock ett särskilt arvode.
b) Överlärararvodena skola anpassas i huvudsak efter antalet läraravdelningar.
c) överlärarnas arvoden skola icke fastställas till fasta belopp, som skoldistrikten
skulle vara förhindrade att höja. De skola däremot fastställas
som minimiarvoden, vilka skoldistrikten icke skola äga sänka.
d) För att undvika en statlig prövning av minimiarvodets storlek i varje
särskilt fall, skall detta fastställas enbart med hänsyn till antalet läraravdelningar.
e) Å minimiarvodena skola icke utgå rörligt tillägg och kristillägg.
f) Minimiarvodena skola höjas utöver de belopp, för vilka 50 procent
statsbidrag nu kan utgå.
g) Överlärare skall förordnas för högst sex år. Under tiden för ett och
samma förordnande skall minimiarvodet vara oförändrat, även om antalet
läraravdelningar skulle variera.
h) Vid tjänstledighet, varunder viss del av lärarlönen bibehålies, skall
överläraren ock ha rätt till viss del av överlärararvodet.
i) överlärama skola tillförsäkras rätt till 45 dagars årlig semester ävensom
rätt att vid sjukdom åtnjuta oavkortad lön under visst antal dagar på
sätt som eljest gäller befattningshavare med rätt till semester.
8
Statsutskottets utlåtande nr 150.
j) Överlärarna skola ock tillförsäkras större pensionsförmåner än som
tillkomma dem såsom lärare.
k) Det skall åläggas skoldistrikten skyldighet att i vissa fall anställa vikarie
vid inträffande ledighet å överlärarbefattning. Vikarie skall garanteras
visst minimiarvode.
l) Statsbidrag skall utgå med 50 procent av distriktsöverlärarnas minimiarvode.
Bestämmelserna om distriktsöverlärarnas avlöningsförmåner och statsbidrag
till överlärararvodena böra enligt de sakkunnigas uppfattning intagas
i en särskild författning. Ett av de sakkunniga upprättat förslag till denna
författning har såsom bilaga fogats till förevarande proposition.
Beträffande den närmare innebörden av ovannämnda förslag inhämtas av
propositionen bland annat följande.
Ersättningsformen.
Överlärarförbundet har påyrkat, att överlärarlönen borde utgå med lönetillägg
örn 3—7 löneklasser utöver folkskollärarlönen.
De sakkunniga ha dock för närvarande icke ansett lämpligt att liksom för
rektorerna vid högre kommunala skolor ersättningen skulle fastställas till
bestämda belopp, som skoldistrikten icke skulle äga höja. Man borde även
ha möjlighet att fastställa en skala för överlärararvoden med mindre intervaller
än vad som motsvarade en löneklass.
Skolöverstyrelsen, som tillstyrkt de sakkunnigas förslag, har anfört följande.
I
I likhet med de sakkunniga finner sig överstyrelsen icke kunna tillstyrka
överlärarförbundets förslag till reglering av avlöningsförhållandena för folkskolans
Överlärare. Det av överlärarförbundet framförda förslaget skulle visserligen
bättre än sakkunnigförslaget ansluta sig till gällande normer för avlöning
åt skolledare vid läroverk och högre kommunala skolor. Det allmänna
ekonomiska läget gör det emellertid icke lämpligt att nu genomföra en definitiv
reglering av överlärarnas löner. Därtill kommer att överlärarinstitutionen
icke ännu nått erforderlig stabilitet för att en sådan reglering lämpligen
nu bör genomföras. När överstyrelsen ansluter sig till de sakkunnigas
förslag sker det emellertid under uttryckligt betonande av att den av överstyrelsen
förordade lösningen av frågan örn statsbidrag till överlärarnas avlöning
är att betrakta som ett provisorium och att så snart tidsläget blivit
ett annat och den av statsmakterna förda restriktiva lönepolitiken icke längre
uppehälles, denna fråga bör upptagas till förnyad prövning.
Departementschefen har anfört följande.
På de av de sakkunniga anförda skälen ansluter jag mig till de sakkunnigas
förslag, att överlärama även i fortsättningen böra åtnjuta ersättning
genom särskilt arvode utöver lärarlönen. Arvodena böra, såsom de sakkunniga
ock framhållit, icke heller så avpassas att de motsvara skillnaden mellan
två på varandra följande löneklasser.
Statsutskottets utlåtande nr 150
9
Arvodets storlek m. m.
De sakkunniga, liksom ock departementschefen, föreslå, att överlärararvodet
bestämmes såsom ett minimiarvode, som av skoldistriktet icke må
sänkas men däremot höjas. Minimiarvodet skulle till sin storlek vara beroende
av antalet läraravdelningar. Arvodena skulle utgå med högre belopp
än de nuvarande. De sakkunnigas och departementschefens förslag till arvoden
samt överlärarförbundets förslag framgå av följande tabell.
Antal avdelningar 1 |
Nuvarande |
De sakkunnigas |
Överlärarförbundets förslag |
||
mentschefens för-slag till minimi-arvoden |
Antal avdel- ningar |
Löne- klass- tillägg |
Motsva-rande i |
||
200 |
—10 |
2 |
834 |
||
10—14 .................. |
400 |
600 |
11—15 |
3 |
1314 |
J 15—19 .................. |
600 |
900 |
16—25 |
4 |
1804 |
20—24 .................. |
800 |
1200 |
_ |
_ |
_ |
25—29 .................. |
1000 |
1500 |
26—40 |
5 |
2 304 |
30—39 ............... |
1 200 |
1800 |
_ |
_ |
_ |
40—49 .................. |
1600 | |
2100 |
41—60 |
6 |
2 779 |
50—59 .................. |
i 2 400 |
_ |
_ |
_ |
|
60 74 |
l 1600—2 000 |
• 2 700 |
61— |
7 |
3 294 |
lägst 75 .................. |
| 3 000 |
— |
— |
De sakkunniga och departementschefen ha förutsatt, att rörligt tilllägg
och k r i s t i 11 ä g g icke skulle av statsmedel utgå på minimiarvodena.
Till stöd härför åberopas följande av de sakkunniga anförda motivering:
Vidare
ha de sakkunniga övervägt, huruvida rörligt tillägg och kristillägg
böra utgå å överlärarnas arvoden eller i varje fall å minimiarvodena. Som
regel utgå dylika tillägg endast, då arvodet utgör den huvudsakliga arbetsinkomsten.
Beträffande andra arvoden lia genom beslut av 1940 och 1942 års
riksdagar deras grundbelopp höjts med tillsammans omkring 14 procent. Å
rektorsarvodena vid de högre kommunala skolorna utgå dock rörligt tillägg
och kristillägg. Detta sammanhänger med, att man eftersträvat att i förevarande
hänseende jämställa dessa rektorer med rektorerna vid de allmänna
läroverken, vilka äro placerade i lönegrader och åtnjuta nämnda tillägg å
hela lönen, i den mån den icke överstiger 900 kronor i månaden.
Beträffande överlärama finnas för närvarande icke bestämmelser, att dyrtidstillägg,
rörligt tillägg eller kristillägg skola utgå å deras arvoden. En del
kommuner utgiva dock sådana tillägg. I motsats till rektorsarvodena äro
emellertid överlärararvodena endast avsedda att vara minimiarvoden. Särskilt
med hänsyn härtill vilja de sakkunniga föreslå, att dessa arvoden i enlighet
med eljest i allmänhet tillämpade principer fastställas till bestämda belopp,
varå staten icke lämnar några i förhållande till dyrtiden beräknade tillägg. 1
1 Å dessa belopp skulle dessutom utgå rörligt tillägg och kristillägg, för närvarande tillhopa
31 procent.
10
Statsutskottets utlåtande nr lod.
Allmänna lönenämnden har uttalat, att det syntes böra tagas under särskild
prövning, huruvida tillägg motsvarande rörligt tillägg och kristillägg
borde utgå å arvodena.
I detta sammanhang framhålla de sakkunniga ock, att vid prövning av
frågan, huruvida skoldistrikt visst år fullgjort sin skyldighet att utgiva minimiarvode,
hänsyn givetvis bör tagas även till kommunala dyrtidstillägg
och dylikt, som under året utbetalats till överläraren. Däremot bör icke medräknas
särskilt arvode såsom sekreterare hos skolstyrelsen, såsom skolkassör
eller för arbete med fortsättningsskolan. Hänsyn bör icke heller tagas till
bidrag till skrivhjälp, telefon o. d. eller till, att distriktet håller överläraren
med större bostad än boställsordningen föreskriver.
De sakkunnigas förslag i Håga om minimiarvodenas storlek har icke föranlett
annan erinran från remissmyndigheternas sida, än att länsstyrelsen i
Älvsborgs län förklarat sig finna de föreslagna arvodena — även om kommunalt
tillskott icke skulle tillåtas -—- för höga och föreslagit en sänkning
med en tredjedel.
I motsats härtill ha överlärarförbundets representanter ansett de föreslagna
arvodesbeloppen vara för låga.
Beträffande frågan, huruvida arvodena borde konstrueras såsom minimiarvoden,
har allmänna lönenämnden anfört följande.
Lönenämnden ställer sig i princip betänksam mot det föreslagna systemet
med minimiarvoden. I första hand vill lönenämnden framhålla det mindre
tilltalande i att till en enligt av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställt avlöningsreglemente
utgående och efter bestämda regler utmätt läraravlöning
lägga ett överlärararvode, som icke är till storleken fixerat uppåt utan kan
av vederbörande kommunala myndigheter fritt höjas. Erinras må, att det
efter mönster av allmänna civilförvaltningen utformade lönesystem, som gäller
för folkskolans lärare, i princip förutsätter, att lönetillägg av kommunal
natur icke skola förekomma. Ett bifall till sakkunnigförslaget skulle ställa
överlärarna i en icke påkallad särställning. Lönenämnden har vid frågans bedömande
ej heller kunnat underlåta att fästa avseende vid att de sakkunniga
i annat sammanhang föreslagit till beloppet bestämda avlöningar för såväl
rektorer vid högre kommunala skolor som föreståndare vid statsunderstödda
sinnesslöskolor, vilket förslag beträffande den förra kategorien sedan ett
par år är genomfört. En nackdel med ett system med minimiarvoden är ock,
att — då dessa arvoden sannolikt i allmänhet komma att av skoldistrikten
betraktas såsom normala arvoden — uppkommande fråga om höjning av
arvodet i vissa fall kan tänkas bli bedömd under hänsynstagande till andra
synpunkter än enbart skolorganisatoriska, vilket kan komma att menligt inverka
på överlärarnas självständiga ställning. Enligt lönenämndens förmenande
äro sålunda betydande olägenheter av såväl principiell som praktisk
natur förbundna med ett system med minimiarvoden för överlärarna. Lönenämnden
finner sig därför böra förorda, att överlärarnas arvoden fastställas
att utgå med för olika fall bestämda belopp. De invändningar, som de
sakkunniga å s. 38 av betänkandet anfört mot en dylik anordning, synas
icke innebära ett avgjort hinder för dennas förverkligande och måste dessutom
anses ha mindre tyngd än de av lönenämnden anförda betänkligheterna
mot systemet med icke fixerade arvoden.
Statsutskottets utlåtande nr 150.
11
M ini miam od et s storlek vid variationer i antalet
lii rarav delningar.
De sakkunniga — som i annat sammanhang föreslå, att Överlärare liksom
rektorer skola förordnas på viss tid, högst sex år — föreslå en bestämmelse
av innehåll, att minimiarvodet skall vara oförändrat under tiden för eif och
samma förordnande, även om antalet läraravdelningar skulle variera. Dessutom
föreslå de sakkunniga — i syfte att undvika att arvodets storlek blir
beroende av tillfälliga ändringar i antalet läraravdelningar — att minimiarvodet
skall bestämmas med hänsyn till medeltalet avdelningar vid höstterminens
början de tre sista åren före förordnandet. Vid denna beräkning bör,
framhålla de sakkunniga, hänsyn endast tagas till hela tal och ej till överskjutande
tredjedelar.
Mot dessa förslag ha icke rests andra invändningar, än att överlärarförbundet
ifrågasatt, om det kan anses lämpligt att fastlåsa minimiarvodet för
så långa perioder som 6 år. Enligt förbundets uppfattning borde åt skolöverstyrelsen
kunna inrymmas rätt att bestämma om ändring av minimiarvodet
även under pågående sex-årsperiod.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
De sakkunnigas förslag i nu förevarande fråga avse att motverka dels alltför
täta ändringar i minimiarvodenas belopp, dels ock beloppens beroende
av tillfälliga ändringar i antalet läraravdelningar. Jag delar de sakkunnigas
uppfattning, att ett motverkande av nämnda förhållanden bör eftersträvas.
De sakkunnigas förslag i nämnda hänseenden bygga emellertid på de sakkunnigas
förslag om ändrat tillsättningsförfarande för överlärarna, innebärande
bl. a., att överlärama skola förordnas för begränsade tidsperioder.
Som i annat sammanhang kommer att anmälas, är jag icke beredd att nu
tillstyrka någon ändring av nämnda tillsättningsförfarande. På grand härav
måste andra möjligheter för minimiarvodenas stabilisering sökas. Samma
resultat, som de sakkunniga sökt uppnå med sitt förslag, synes därvid kunna
vinnas, därest den regeln införes, att minimiarvodena skola omprövas med
viss tids mellanrum, t. ex. vart sjätte år. För enhetlighetens skull torde därvid
alla arvoden böra omprövas samtidigt, förslagsvis den 1 juli 1946, den 1
juli 1952 o. s. v. Förordnas en Överlärare mellan dessa omprövningstider, bör
hans arvode fastställas att gälla endast till nästa allmänna omprövning. Bestämmelse
bör ock meddelas om att minimiarvode icke får ändras under pågående
sex-årsperiod såvida ej Kungl. Majit annorlunda beslutar.
S t at s b i d r a g.
De sakkunniga och departementschefen hava föreslagit, att statsbidrag
skall utgå med 50 procent av distriktsöverlärarnas minimiarvode och med
50 procent av minimiarvodet till vikarie, som det åligger skoldistriktet att
anställa. Är Överlärare tjänstledig och har han att därvid å lärarlönen vidkännas
A- eller B-avdrag, bör statsbidrag utgå med 50 procent av det belopp,
som han under samma tid lägst äger uppbära å överlärararvodet.
Motionerna 1: 281 och II: 532.
Till stöd för de i nämnda motioner framställda yrkandena har anförts
följande.
12
Statsutskottets utlåtande nr 150.
I propositionen nr 194 har framlagts ett i flera hänseenden betydelsefullt
förslag till reglering av anställnings- och avlöningsförhållandena för
tolkskolans Överlärare m. m. Förslaget bär dock i flera hänseenden prägeln
av ett provisorium, vilket också påpekats av skolöverstyrelsen i dess
yttrande över det betänkande av 1941 års lärarlönesakkunniga, som ligger
till grund för propositionen. I första hand gäller detta avlöningsbestämmelserna,
enligt vilka för s. k. distriktsöverlärare skola fastställas minimiarvoden
varierande mellan 600 och 3 000 kronor, beroende på antalet läraravdelningar
i vederbörande skoldistrikt. En definitiv lönereglering för överlararna
synes böra resultera i en inplacering i det statliga lönesystemets löneklasser,
vilket också framförts av folkskolans lärarorganisationer liksom
av flera olika remissmyndigheter.
Om det föreslagna arvodessystemet emellertid tills vidare torde böra accepteras
synes dock erforderligt, att detsamma i vissa hänseenden modifieras
och kompletteras. En granskning av de föreslagna arvodena ger vid
nanden, att de äro ytterligt lågt beräknade. En jämförelse med de av riksdagen
ar 1943 fastställda arvodena för rektorer vid högre kommunala skolor
visar, att medan rektor vid enkel kommunal mellanskola med 4 avdel^™gar
har ett arvode, som inklusive rörligt tillägg och kristillägg uppgår
kronor per år, måste en Överlärare för att uppnå motsvarande arvode
töresta ett distrikt med tio gånger så många läraravdelningar. Även
jämförd med nu utgående arvoden för Överlärare ligger den föreslagna arvodesskalan
synnerligen lågt. Om kommunerna skulle tillämpa de föreslagna
arvodesbeloppen, skulle detta enligt gjorda beräkningar medföra sänkning
av nu utgående överlärararvoden för inte mindre än 40 % av de nu anställda
distriktsöverlärarna med i genomsnitt ca 600 kronor.
En icke oväsentlig förbättring skulle ernås, om rörligt tillägg och kris1
lagg utginge pa de föreslagna arvodena. Allmänna lönenämnden har i sitt
* ärendet uttalat, att det borde tagas under omprövning, huruvida
tdlagg motsvarande rörligt tillägg och kristillägg skulle utgå å överlärararvodena.
Harvid bor uppmarksammas, att å arvodena för rektorer vid högre
kommunala skolor utgå här nämnda tillägg. Enligt de sakkunniga, vilkas
mening departementschefen ansluter sig till, sammanhänger detta med att
man eftersträvat att i förevarande hänseende jämställa dessa rektorer med
rektorerna vid de allmänna läroverken. Överlärarna föreslås jämställda med
rektorerna vid de högre kommunala skolorna såtillvida, att avlöningen föreslås
utgå i form av arvode i stället för genom uppflyttning i löneldass. Det
synes da fullt analogt, att överlärarna, vilkas tjänsteförhållanden äro i stort
sett helt överensstämmande med dessa rektorers, nu beredas den löneförmån,
som rörligt tillägg och kristillägg innebära.
Enligt propositionen skulle vid fastställandet av minimiarvodena hänsyn
tågås tnl medeltalet läraravdelningar vid höstterminens början de tre sista
arén tore den nya löneregleringens ikraftträdande. Därefter''skulle omprövning
av arvodenas belopp ske vart sjätte år. De arvodesbelopp, som sålunda
e,k°mma att faststallas’ skulle alltså i sitt slutskede bli beroende av
torhallanden, sorn varit rådande hela nio år tidigare. Detta kan helt visst
mte bh tillfredsställande. Folkskolan befinner sig just nu i mycket snabb
utveckling. Sjunde och åttonde klasser inrättas nu flerstädes inom distrikten.
Helt avgörande är emellertid,att de årsgrupper, som under de närmaste
arén komma att inskrivas i folkskolan, på grund av den starka nativitetsökmligen
aro upp till 50 /o större än de som för fem år sedan mottogos. Här
mäste ett smidigare och mindre eftersläpande beräkningssvstem bli nödvändigt.
En bättre grundval för fastställande av arvodet synes kunna erhållas
genom att beräkna medeltalet läraravdelningar för en kommande sexårs
-
Statsutskottets utlåtande nr 150.
13
period. Sådana beräkningar måste redan nu göras i olika sammanhang, såsom
t. ex. vid omprövningar av lärarbehovet, vid nybyggnader för folkskoleväsendet
o. s. v., varför det härför behövliga statistiska materialet redan
finnes tillgängligt.
Det föreslagna arvodessystemets högsta belopp, 3 000 kronor, är beräknat
för skoldistrikt med 75 läraravdelningar och däröver. Emellertid förekomma
skoldistrikt med väsentligt högre antal läraravdelningar. Dessa äro ett fåtal,
men rättvisan torde kräva, att systemet kompletteras med ytterligare åtminstone
en arvodesgrupp.
Det är att beklaga, att propositionen ej föreslår reglering av anställningsoch
avlöningsförhållandena för den grupp av Överlärare, som i sakkunnigförslaget
benämnes »annan Överlärare», d. v. s. överlärarna i de större städer,
där skolans högsta ledning handhaves av kommunal inspektör. Dessas
tjänsteförhållanden äro mycket skiftande, och en minimistandard är här
likaväl av nöden som beträffande distriktsöverlärarna. När 1941 års lärarlönesakkunniga
undantog denna överlärargrupp från regleringen, så var
motiveringen den, att de sakkunniga ville hålla nere statens utgifter för detta
ändamål. De städer det här gällde ansågos ha råd att själva stå för dessa
kostnader liksom tidigare (jfr betänkandet — SOU 1944:64 — s. 35). Härmed
äro emellertid inte dessa befattningshavare, vilkas instruktioner dock
fastställas av statlig myndighet och för vilka dock betydande statsbidrag
utgå för den del av folkskollärarlönen, som i realiteten utgör ersättning för
överlärararbetet, garanterade rimliga anställnings- och avlöningsförhållanden.
Den minimistandard, som förslaget innebär för distriktsöverlärarna i
fråga om arvode, semester, pension m. m., borde utvidgas att gälla också
gruppen »annan Överlärare». I anslutning till de sakkunnigas nyss nämnda
uppfattning rörande ifrågavarande kommuners ekonomi kan det ifrågasättas,
örn inte bestämmelser härom skulle kunna utfärdas utan särskilda statsbidrag
till överlärararvodet.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har skolöverstyrelsen anfört,
att det allmänna ekonomiska läget icke gjort det lämpligt att nu genomföra
en definitiv reglering av överlärarnas löner, vartill komme att överlärarinstitutionen
icke ännu nått erforderlig stabilitet. Överstyrelsen betonar
emellertid samtidigt, att den av de sakkunniga föreslagna och av överstyrelsen
förordade lösningen av frågan örn statsbidrag till överlärarnas avlöning
vöre att betrakta som ett provisorium. Utskottet vill framhålla, att, då utskottet
funnit sig böra biträda de sakkunnigas, av departementschefen tillstyrkta
förslag att överlärarna liksom hittills skola åtnjuta ersättning genom
särskilt arvode utöver lärarlönen, har detta skett med understrykande av den
av skolöverstyrelsen sålunda uttalade uppfattningen.
I likhet med departementschefen anser utskottet, att bärande skäl blivit
anförda för att överlärararvodena fastställas såsom minimiarvoden, och utskottet
har funnit de av departementschefen förordade arvodesbeloppen väl
avvägda. Utskottet har även ansett sig böra ansluta sig lill de sakkunnigas
av departementschefen biträdda förslag att å minimarvodena icke böra utgå
några i förhållande till dyrtiden beräknade tillägg. Enligt vad utskottet under
hand inhämtat har nämligen vid utmätandet av de av departementschefen
föreslagna minimiarvodenas belopp hänsyn tagils till den av kristiden föranledda
höjningen av prisnivån. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionerna
1:281 och 11:432 i nu berörda del. Utskottet har icke heller funnit till
-
Utskottet.
14
Statsutskottets utlåtande nr 150.
räcklin skäl föreligga för att i enlighet med vad i nämnda motioner påyrkats
fastställa ytterligare en arvodesgrupp med ett arvode av 3 300 kronor
för Överlärare i distrikt med över 90 läraravdelningar.
Enligt departementschefens förslag skola vid minimiarvodenas fastställande
hänsyn tagas till medeltalet läraravdelningar vid höstterminens början
de tre sista åren före den nya löneregleringens ikraftträdande och därefter
omprövas vart sjätte år. I motionerna I: 281 och II: 432 har yrkats, att överlärares
placering i arvodesgrupp skulle grunda sig på medeltalet läraravdelningar
inom vederbörande distrikt under kommande sexårsperiod. Utskottet
har vid sin prövning av förevarande fråga kommit till den uppfattningen,
att man med hänsyn till uppkommande variationer i antalet läraravdelningar
torde uppnå ett mera rättvist resultat örn arvodena omprövades efter
en kortare period än den av departementschefen angivna. Utskottet vill därför
för sin del förorda, att en dylik omprövning verkställes vart tredje år.
Av den ståndpunkt, utskottet sålunda intagit, följer att utskottet icke funnit
sig böra biträda ifrågavarande motionsvis framställda förslag.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot vad departementschefen föreslagit
med avseende å överlärares rätt till semester och oavkortad lön under
sjukdom samt tillstyrker på grund härav bifall till Kungl. Maj:ts förslag till
ändrad lydelse av 19 § i folkskolans avlöningsreglemente.
Utskottet biträder departementschefens förslag beträffande statsbidrag till
överlärararvode och ansluter sig även i övrigt till vad departementschefen
under förevarande avsnitt anfört och föreslagit.
Överlärarnas åligganden.
Under denna rubrik lia de sakkunniga till behandling upptagit frågorna,
var bestämmelserna angående överlärarnas åligganden skola givas, om Överlärare
skall vara självskriven ledamot av skolstyrelsen, om sekreterarskapet
i skolstyrelsen automatiskt skall ingå i överlärares åligganden, örn detsamma
skall gälla ledningen av fortsättningsskolan samt hur överlärarnas
undervisningsskyldighet lämpligen bör bestämmas.
Bestämmelsernas placering.
De sakkunniga ha uttalat, att det syntes lämpligast, att man i avvaktan på
den väntade omarbetningen av folkskolestadgan läte överläramas åligganden
liksom hittills fastställas i särskilda instruktioner för varje distrikt.
Departementschefen har anslutit sig till de sakkunnigas förslag.
Ledamotskap i skolstyrelsen.
Med anledning av att överlärarförbundet yrkat, att distriktsöverlärare liksom
rektor vid högre kommunal skola skulle vara självskriven ledamot av
skolstyrelsen, ha de sakkunniga på anförda skäl förklarat sig anse, att så
icke borde vara förhållandet. Departementschefen har anslutit sig till de
sakkunnigas åsikt.
Statsutskottets utlåtande nr 150.
15
Sekreter a r skap et i skolstyrelsen.
Sveriges överlärarförbund har vidare föreslagit, att sekreterarskapet i skolstyrelsen
automatiskt skulle ingå i överlärarens åligganden.
Härom anföra de sakkunniga.
Flertalet Överlärare äro, ehuru någon allmän föreskrift därom icke finnes,
tillika skolstyrelsens sekreterare. Denna anordning är vanligen lämplig,
icke minst med hänsyn till att överläraren i regel förbereder och föredrager
flertalet ärenden inom skolstyrelsen och dessutom verkställer besluten.
Skall i överlärarens åligganden automatiskt ingå, att han skall vara sekreterare
i skolstyrelsen, måste en del av överlärararvodet anses utgå på grund
av sekreterarskapet, vilket i vissa fall borde föranleda höjning av minimiarvodet.
I större skoldistrikt kan det emellertid vara lämpligare,^ att någon annan
än överläraren är sekreterare, och prövningen härav måste tillkomma
skolstyrelsen. Ur principiell synpunkt är det också mindre lämpligt, örn
statsbidrag skulle utgå för ett dylikt rent kommunalt uppdrag. Då frågan,
vem som skall vara skolstyrelsens sekreterare, hittills i regel lösts utan att
olägenheter uppstått, anse de sakkunniga sig icke ha anledning att föreslå
reglerande bestämmelser i detta hänseende.
Departementschefen har anslutit sig till de sakkunnigas åsikt, att reglerande
bestämmelser i nu förevarande hänseende icke böra utfärdas.
Föreståndarskapet för fortsättnings skolan.
De sakkunniga och departementschefen ha icke ansett lämpligt, att överlärarnas
ställning till fortsättningsskolan blir föremål för reglering nu.
Överlärarnas undervis ni ng s sky Idig he t.
De sakkunnigas förslag samt tidigare och nu gällande grunder för överlärarnas
undervisningsskyldighet framgå av följande uppställning.
Antal läraravdelningar |
Antal veckotimmar undervisnings- ; skyldighet enligt |
||
tidigare bestämmelser |
gällande bestämmelser |
de sak-kunniga |
|
högst 9................ |
25—30 |
30 |
26—28 |
10—19................ |
20—25 |
25—30 |
18—26 |
20 29 ................ |
15-20 |
20—25 |
12-20 |
30 39 ................ |
10—15 |
15—20 |
8—16 |
40—49 ................ |
1 |
| 10-15 |
6—10 |
lägst 50................ |
• 5-10 |
\ 5-10 |
5 |
Departementschefen har biträtt de sakkunnigas förslag.
Vad departementschefen i ovannämnda avseenden föreslagit har icke givit Utskottet.
utskottet anledning till annat uttalande än att utskottet velat framhålla, att
det synes utskottet lämpligt att sekreterarskapet i skolstyrelsen omhänderhaves
av överläraren. Utskottet är ense med de sakkunniga om att det vore
16
Statsutskottets utlåtande nr 150.
mindre lämpligt om statsbidrag skulle utgå för ett dylikt rent kommunalt
uppdrag. Ersättningfrågan torde därför få bliva föremål för överenskommelse
från fall till fall mellan överläraren och vederbörande kommunala
myndigheter.
Tillsättning av kommunal folkskolinspektör och Överlärare.
Enligt gällande bestämmelser utses kommunala folkskolinspektörer och
Överlärare av skoldistrikten inom ramen av ett av skolöverstyrelsen upprättat
förslag, omfattande som regel tre av de sökande.
De sakkunniga ha föreslagit, att samtliga inspektörer och Överlärare skola
utses av skolöverstyrelsen. På skolstyrelserna skulle vid bifall härtill ankomma
att ledigförklara befattningarna och att i samband med insändande
av ansökningshandlingarna avgiva motiverat förslag för den eller dem av de
sökande, som skolstyrelsen ansåge böra i första hand komma i fråga till befattningen.
Tillika lia de sakkunniga föreslagit, att överlärarna skola förordnas
för viss tid, förslagsvis sex år.
De sakkunnigas förslag, att överlärarna skola förordnas av skolöverstyrelsen,
har föranlett särskilda uttalanden av ett tiotal remissmyndigheter, av
vilka några tillstyrkt förslaget men flertalet avstyrkt detsamma.
Departementschefen anför för egen del följande.
För egen del är jag icke beredd att nu upptaga förevarande tillsättningsfråga
till avgörande. Ett skäl för att frågan rätteligen bör vila tills vidare
finner jag ock däri, att denna fråga ingripande berör förhållandet mellan
staten och skoldistrikten, vilket förhållande enligt givet uppdrag skall bliva
föremål för utredning av 1945 års folkskolesakkunniga.
Utskottet. Utskottet ansluter sig till den ståndpunkt, departementschefen intagit till
förevarande spörsmål.
Skolsekreterare.
Enligt de sakkunnigas förslag i fråga om omorganisationen av den kommunala
skolledningen skola Överlärare icke anställas i skoldistrikt med
mindre än tio läraravdelningar. Dylika distrikt finnas till ett antal av omkring
1 780 med sammanlagt omkring 8 000 läraravdelningar, vilket utgör
omkring 72 procent av hela antalet distrikt och 30 procent av hela antalet
avdelningar.
I sådana mindre skoldistrikt, där Överlärare icke skola anställas, böra de
administrativa och socialpedagogiska uppgifterna enligt de sakkunnigas uppfattning
lämpligen handhavas av någon lärare. En del av dessa distrikt ha
anställt tillsyningslärare för utförande av nämnda uppgifter. Åtskilliga distrikt
ha dock icke tillsyningslärare, utan uppgifterna handläggas av skolstyrelserna.
Statsutskottets utlåtande nr 150.
17
De sakkunniga föreslå, att till skoldistrikt ulan Överlärare skall utgå statsbidrag
för arvode till en skolsekreterare. Visst minimiarvode, förslagsvis 40
kronor för läraravdelning och år, bör tillförsäkras skolsekreteraren och statsbidraget
bör utgå med minimiarvodets halva belopp.
De sakkunniga säga sig ha övervägt, huruvida icke samtliga distrikt utan
Överlärare borde vara skyldiga att anlita särskild lärare för de administrativa
och socialpedagogiska uppgifterna eller huruvida icke i varje fall skolöverstyrelsen
eller statens vederbörande folkskolinspektör borde, om skäl
därtill förelåge, kunna meddela föreläggande för visst skoldistrikt att anlita
särskild lärare för nämnda uppgifter. De sakkunniga ville emellertid icke
föreslå tvingande bestämmelser i ämnet. Åtgärder, som underlättade systemets
frivilliga införande borde däremot vidtagas.
Departementschefen har tillstyrkt de sakkunnigas förslag.
Utskottet tillstyrker bifall till de sakkunnigas ifrågavarande av departementschefen
förordade förslag.
Kostnadsberäkningar.
De sakkunnigas av departementschefen tillstyrkta förslag ha kostnadsbe -
räknats på följande sätt:
Statsbidrag till distriktsöverlärare .......................... kronor 360 000
» » vikarier.................................... » 25 000
» » skolsekreterare ............................ » 60 000
Summa kronor 445 000.
Merkostnaderna i jämförelse med nuvarande förhållanden ha uppskattats
till i runt tal 230 000 kronor. Härtill komma merkostnaderna, uppskattade
till omkring 340 000 kronor, för undervisningens upprätthållande under de
timmar, överlärarna befrias från egen undervisning. Då statsbidrag förutsättes
skola utgå i efterskott, uppkommer inga merkostnader för nästa budgetår.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot de verkställda kostnadsberäkningarna.
Hemställan.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna I: 281 och II: 432
I. bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad utskottet i det föregående förordat
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr ISO. 2
Utskottet.
Utskottet.
18
Statsutskottets utlåtande nr 150.
a) meddela föreskrifter om utvidgning av den kommunala
skolledarorganisationen,
b) meddela föreskrifter om avlöningsförmåner till dislriktsöverlärare,
vikarier för sådana Överlärare och skolsekreterare,
c) meddela föreskrifter örn överläramas undervisningsskyldighet,
d) meddela föreskrifter örn statsbidrag till arvoden åt
distriktsöverlärare, vikarier för sådana Överlärare och skolsekreterare,
samt
e) meddela i anslutning till under a)—d) avsedda föreskrifter
erforderliga övergångsbestämmelser;
II. godkänna vid propositionen fogat förslag till kungörelse
örn ändrad lydelse av 19 § folkskolans avlöningsreglemente
den 30 juni 1942 (nr 619).
Stockholm den 24 maj 1946.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli, Lindström,
Gränebo, Larsson, Andrén, Karl Andersson, Petersson, Rosenberg, Ivar Persson och
Ragnar Bergh; samt
från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik, Ward, Falla,
Bergström, Andersson i Malmö, Pettersson i Dahl, Malmborg i Skövde, Lindholm, Holmström,
Hoppe och Persson i Vinberg.
Reservation
av herrar Ragnar Bergh och Malmborg i Skövde.
467879. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.