Statsutskottets utlåtande nr 124.

1

Nr 124.

Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1946 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbyggnad
av sinnessjukvården m. m. jämte i ämnet
väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit dels under kapitalbudgeten, bilaga 4,
Statens allmänna fastighetsfond, punkten 1, föreslagit riksdagen att i avbidan
på särskild proposition i ämnet till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m. för budgetåret 1946/47 beräkna ett investeringsanslag av
5 800 000 kronor, dels ock under driftbudgeten, femte huvudtiteln, punkten
126, föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet till Utrustning
av nya sinnessjukhus för budgetåret 1946/47 beräkna ett reservationsanslag
av 150 000 kronor.

Därefter har Kungl. Majit i propositionen nr 177, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 8 mars 1946,
föreslagit riksdagen att

I. godkänna av departementschefen förordade grunder för statsbidrag till
inrättande och drift av psykiatriska kliniker vid kroppssjukhusen;

II. medgiva att statens uppfostringsanstalt å Bona överföres till den statliga
sinnessjuk- eller sinnesslövården från och med den tidpunkt Kungl
Majit bestämmer;

III. besluta att vissa om- och nybyggnadsarbeten skola verkställas vid statens
sinnessjukhus, nämligen vid Mariebergs sjukhus i Kristinehamn för en
beräknad kostnad av högst 1 235 000 kronor, vid Vipeholms sjukhus i Lund
för en beräknad kostnad av högst 895 000 kronor och vid Birgittas sjukhus
i Vadstena för en beräknad kostnad av högst 4 150 000 kronor;

IV. medgiva att av det område, som disponeras av statens anstalt för fallandesjuka,
vissa stadsägor må överlåtas till Jönköpings stad i utbyte mot
vissa andra markområden i staden samt att förvärv för statens räkning må
ske av vissa inom Jönköpings stad belägna områden till ett pris av sammanlagt
81 903 kronor 25 öre;

V. å kapitalbudgeten, statens allmänna fastighetsfond, för budgetåret
1946/47 anvisa till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.
ett investeringsanslag av kronor 5 850 000;

Rihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 124—125.

1

Statsutskottets uttalande nr 124.

a

VI. å kapitalbudgeten, domänverkets fond, för budgetåret 1946/47 till Förvärv
av mark för statens anstalt för fallandesjuka anvisa ett investeringsanslag
av kronor 82 000;

VII. å driftbudgeten under femte huvudtiteln för budgetåret 1946/47 anvisa
dels till Ombyggnadsarbeten vid statens uppfostringsanstalt å Bona ett
reservationsanslag av kronor 490 000, dels ock till Utrustning av nya sinnessjukhus
ett reservationsanslag av kronor 300 000.

Medicinalstyrelsens tio årsplan.

Genom beslut den 16 juli 1943, den 8 september 1944 och den 9 februari
1945 uppdrog Kungl. Majit åt medicinalstyrelsen att verkställa och till
Kungl. Majit inkomma med utredning och förslag angående den statliga
sinnessjukvårdens planering under de närmast kommande tio åren, att i
samband därmed utreda och till Kungl. Majit inkomma med förslag rörande
frågan om anskaffande av erforderligt antal vårdplatser för den statliga
sinnesslövården, samt att i samråd med fångvårdsstyrelsen och skolöverstyrelsen
verkställa den utredning, som kunde finnas erforderlig för
utrönande av möjligheten att använda statens uppfostringsanstalt å Bona
för den statliga sinnesslövården eller annat ändamål inom medicinalstyrelsens
verksamhetsområde.

Med skrivelse den 11 september 1945 har medicinalstyrelsen överlämnat
utredning och förslag i ämnet. Yttranden häröver hava avgivits av fångvårdsstyrelsen,
socialstyrelsen, byggnadsstyrelsen, statskontoret, skolöverstyrelsen,
statens sjukhusutredning av år 1943, svenska psykiatriska föreningen,
svenska landstingsförbundet, svenska stadsförbundet samt flertalet landstings
förvaltningsutskott och fullmäktige i städer, som icke deltaga i landsting.

För förbättrande av vårdmöjligheterna har medicinalstyrelsen till en början
föreslagit, att åtgärder skulle vidtagas för alt å kroppssjukhusen bereda
vård av viss psykisk sjukdom. Styrelsens förslag innebär, att vid centrallasaretten
skulle anordnas avdelningar för lindrigare psykiska sjukdomsfall
(psykoser, psykoneuroser). Å avdelningarna skulle dessutom för observation
kunna inläggas fall, där utredning visade sig erforderlig för pensionsstyrelsens
och riksförsäkringsanstaltens räkning. Vidare syntes där lämpligen böra
omhändertagas vissa alkoholister, som visade lindrigare psykiska symptom.

De olika vårdavdelningarna av en la sar ettsklinik borde, enligt vad vunnen
erfarenhet från Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och från
de psykiatriska universitetsklinikerna visat, icke gärna omfatta flera än 20
eller färre än 15 sängar. För att på lämpligaste sätt kunna fördela inneliggande
fall borde en överläkare på en dylik lasarettsavdelning till sin
disposition hava två vårdavdelningar för varje kön. Avdelningens normal -

Statsutskottets utlåtande nr 124.

3

storlek bleve sålunda 60 å 80 vårdplatser, omfattande ett patientmaterial
som, därest erforderligt antal underordnade läkare funnes, väl kunde behärskas
av en överläkare. Landstingen borde anförtros huvudmannaskapet
för den föreslagna vårdformen men klinikerna borde inrättas och drivas nied
bidrag av statsmedel. Styrelsen räknar i sina kostnadskalkyler med att 1 540
vårdplatser (64 per län) skulle komma att anordnas vid de föreslagna klinikerna.
Genomsnittskostnaden för inrättandet av klinikerna har styrelsen beräknat
till 12 000 kronor per plats.

I en promemoria den 29 augusti 1945 angående anslag till röntgenutrustning
för statens sinnessjukhus för budgetåret 1946/47 bär medicinalstyrelsen
vidare anfört, att behov förelåge av 16 röntgeninstallationer, vilka envar
kunde beräknas draga en kostnad av cirka 37 000 kronor. Den totala kostnaden
uppginge i avrundat tal till 600 000 kronor. Anskaffandet av utrustningen
syntes styrelsen böra ske så snart som möjligt och i vart fall under
loppet av de tre närmaste budgetåren. Styrelsen hemställde, att för budgetåret
1946/47 för ändamålet måtte anvisas ett reservationsanslag av 200 000
kronor.

I den till tioårsplanen hörande kostnadskalkylen bär medicinalstyrelsen
för »röntgen och laboratorier» beräknat ett belopp av 1,35 miljoner kronor.

I tioårsplanen har medicinalstyrelsen vidare berört frågan örn statens
övertagande av vården av vissa patienter, som för närvarande vårdas på
kommunala sinnessjukhus. Vård av sinnessjuka meddelas för närvarande —
förutom vid de statliga anstalterna jämte de till Stockholm, Göteborg och
Malmö hörande sinnessjukhusen — å för lättskötta sinnessjuka avsedda vårdhem,
som med statsbidrag drivas av landsting och städer, som icke deltaga
i landsting, samt å kommunala och enskilda till statsbidrag icke berättigade
sinnessjukhus.

De kommunala sinnessjukhusen uppgå till ett femtiotal och äro inrättade
för omkring 1 400 vårdplatser. Medicinalstyrelsen har funnit det önskvärt,
att dessa sjukhus — vilka på grund av ringa storlek, mindre god utrustning
m. m. i många fall icke kunde lämna en tillfredsställande vård — nedlades.
De å dessa sjukhus intagna patienterna vore enligt styrelsens uppfattning i
stor utsträckning exspektanter vid de statliga sinnessjukhusen samt redovisade
i de exspektantsiffror, från vilka styrelsen utgått vid sin uppskattning avplatsbehovet
vid de statliga anstalterna. På grund härav och då, sedan landstingens
organisation för omhändertagande av lättskötta sinnessjuka blivit
fullt utbyggd, en viss lättnad komme alt inträda för den statliga sinnessjukvården,
ansåge styrelsen, att det kommunala klientelet efter hand som den
statliga organisationen utvidgades kunde övertagas av denna.

Departementschefen har i fråga örn medicinalstyrelsens tioårsplan anfört
följande.

De av medicinalstyrelsen framlagda förslagen avse utbyggnad av sinnessjukvården
enligt en tioårsplan, förbättring av vårdmöjligheterna för de

4

Statsutskottets utlåtande nr 124.

asociala imbecilla samt utvidgning — likaledes enligt en tioårsplan — av
den statliga anstaltsorganisationen för vård av obildbara sinnesslöa. Sinnessjukvårdens
utbyggnad skulle väsentligen ske genom utökning av platsantalet
å de statliga sinnessjukhusen samt genom ekonomisk medverkan
från statens sida till inrättande av psykiatriska kliniker vid centrallasaret
ten. Även behandlingsmetoderna inom sinnessjukvården beröras, och hemställan
har gjorts örn anvisande av medel för anskaffande av röntgen- och
laboratorieutrustning. Styrelsen anser, att en viss utökning av personalen
är nödvändig, men har i stort sett icke närmare utformat sin ståndpunkt
härutinnan. Med avseende å de asociala imbecilla vill styrelsen — i samband
med inrättande av ett antal nya platser — åstadkomma en bättre
differentiering av klientelet genom uppförande av särskilda anstalter för
yngre, intellektuellt mera högtstående imbecilla. Beträffande de obildbara
sinnesslöa förutsätter styrelsen, att staten efter hand skall övertaga vården
av alla till denna kategori hörande sjuka, vilkas ålder överstiger tolv år.
Enligt den uppgjorda tioårsplanen skulle dock åtgärderna begränsas till
omhändertagande av obildbara sinnesslöa, som äro intagna å samma —
icke statliga — anstalter som bildbara sinnesslöa, ävensom exspektanterna
vid icke statliga anstalter och vid det för obildbara sinnesslöa avsedda statliga
sinnessjukhuset Vipeholm samt å andra statliga sinnessjukhus än Vipeholm
intagna obildbara sinnesslöa. De av styrelsen framlagda förslagen
rörande anstaltsorganisationen inom olika delar av sinnessjuk- och sinnesslövården
ha såtillvida samband med varandra, som platsbehovet för obildbara
sinnesslöa skulle tillgodoses bl. a. genom ianspråktagande av dels en
till sinnessjukvården börande anstalt, för vilken ett ersättningsbygge förut -sättes, dels ock, delvis, två för asociala imbecilla avsedda anstalter, vilkas
klientel i viss omfattning skulle överföras till nya anstalter.

Innan jag ingår på en närmare granskning av medicinalstyrelsens förslag,
vill jag erinra örn den principståndpunkt, statsmakterna tidigare intagit
till frågan örn statens ansvar för sinnessjuk- och sinnesslövården.

Vid den planläggning av sinnessjukvårdens organisation, vilken beslöts
vid 1928 och 1929 års riksdagar, tillkännagavs även statsmakternas uppfattning
angående avgränsningen av statens och kommunernas vårdnadsplikt.
Härutinnan uttalades av 1929 års riksdag bl. a., att staten — i den
mån ej särskilda avtal med vissa städer föranledde annat — skulle anskaffa
vårdplatser för alla de sinnessjuka, som vöre i behov av vård på anstalter
försedda med fullständig medicinsk utrustning (statliga sinnessjukanstalter),
att staten fördenskull ämnade inom en tioårsperiod uppbringa antalet
vårdplatser å statshospitalen till tre per tusen av befolkningen, att beträffande
sådana sinnessjuka eller sinnesslöa, som icke vore i behov av dylik
vård, kommunerna hade att draga försorg örn dem, som enligt fattigvårdslagen
vore berättigade till hjälp (försörjningsfall) samt att denna skyldighet
ofta syntes lämpligen kunna fullgöras genom länsvis eller av kommunalförbund
anordnade särskilda vårdhem av enkel beskaffenhet.

Grundsatsen örn statens ansvar för den kvalificerade sinnessjukvården
har även vid senare tillfällen kommit till uttryck, bl. a. i propositionen
nr 51 till 1943 års riksdag angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid
statens sinnessjukhus m. m. (s. 8—10).

Inom sinnesslövården ha statsanstalter hittills inrättats endast för vissa
kategorier sinnesslöa. Svårskötta, obildbara sinnesslöa mottagas å Vipeholms
sjukhus i Lund. Ett mindre antal sådana sinnesslöa återfinnes även

Statsutskottets utlåtande nr 124.

5

bland klientelet å övriga sinnessjukhus. För asociala imbecilla ha tre anstalter
inom sinnessjukvårdsorganisationen avsetts, nämligen Västra Marks
sjukhus i örebro, Salberga sjukhus i Sala och Källshagen sjukhus i Vänersborg.
Utanför den egentliga sinnessjukhusorganisationen lia två anstalter
anordnats för vanartade sinnesslöa: en i Salbohed för gossar och en i
Vänersborg för flickor. Vidare utgöres klientelet vid vårdanstalterna i
Gävle och Lund för blinda och dövstumma med komplicerat lyte huvudsakligen
av sinnesslöa. Slutligen finnas sinnesslöa i statens anstalt för fallandesjuka.

Vid 1944 års riksdag antogs lag örn undervisning och vård av bildbara
sinnesslöa m. m. Såsom framgår av Kungl. Maj:ts proposition i ämnet (nr
205/1944) hade av särskilda sakkunniga föreslagits, att vård och uppfostran
av bildbara sinnesslöa barn skulle, såsom dittills skett utan särskilda föreskrifter,
handhavas av landstingen samt att denna deras skyldighet skulle
bli i lag fastslagen. Enligt de sakkunnigas förslag skulle landstingen i samband
med sinnesslöskolorna upprätta vårdhem för sinnesslöa barn under
skolåldern. Från dessa skulle barnen i regel överflyttas till skolhemmen
vid skolålderns inträde. I vissa fall skulle barnen emellertid kunna bli kvar
på vårdhemmen längre, nämligen då de icke ägde förutsättningar för att
tillgodogöra sig undervisningen i sinnesslöskolorna men möjligen längre
fram kunde visa sig vara bildbara, dock längst till 16 års ålder. De sakkunniga
anförde vidare, att de obildbara sinnesslöa, såväl barn som vuxna,
ofta, om de vore lättskötta, kunde utan olägenhet vårdas å enskilda vårdhem.
Emellertid erbjöde det, särskilt beträffande de vuxna, vissa fördelar
örn de sammanfördes till större anstalter, och dessa torde i så fall böra
drivas av staten. De sakkunniga funne det därför lämpligast, att staten övertoge
vården av alla obildbara sinnesslöa över 16 år. Jag anförde till statsrådsprotokollet,
att det särskilt med hänsyn till behovet av att befria folkskolorna
från där befintliga sinnesslöa vore av stor betydelse, att den nya
organisationen av sinnesslövården kunde träda i funktion så snart som
möjligt. Den viktigaste förutsättningen därför vore givetvis, att landstingens
och städernas anstaltsorganisation utbyggdes och anpassades för de avsedda
uppgifterna. Jag var icke då beredd att framlägga närmare förslag
till de åtgärder, som erfordrades i fråga örn den del av sinnesslövården, som
enligt de sakkunnigas förslag skulle ankomma på staten. Beträffande den
vid landstingens anstalter meddelade vården av obildbara sinnesslöa yttrade
jag, att det torde medföra betydande olägenheter att låta äldre obildbara
sinnesslöa kvarstanna å landstingens upptagningshem (vårdhem). De sakkunniga
hade föreslagit maximiåldern i detta hänseende till sexton år, vilket
förslag syntes sammanhänga med att de förordat skyldighet för staten att
omhändertaga obildbara sinnesslöa över nämnda ålder. Då vården av de
obildbara sinnesslöa i det av mig framlagda lagförslaget icke alls vore föremål
för reglering, bortfölle det nämnda skälet för sextonårsåldern såsom
gräns. Med hänsyn härtill fann jag, alt gränsen borde sättas till tolv år. Vad
jag sålunda anfört föranledde ej erinran från riksdagens sida (skr. nr 386).

Då jag nu övergår till medicinalstyrelsens plan för sinnessjukvårdens
organisation, vill jag till en början understryka, att de nuvarande
vårdförhållandena icke äro tillfredsställande. Enligt gällande officiella
siffror finnas vid de statliga sinnessjukhusen 16 589 platser. Under år
1944 voro sjukhusen belagda med i genomsnitt 19 772 patienter. Överbeläggningen
uppgick alltså till närmare 20 procent. Samtidig! vistades eli bety -

6

Statsutskottets utlåtande nr 124.

dande antal sinnessjuka utanför dessa anstalter i avbidan på intagning. Den
1 november 1944 var exspektantsiffran 1 554. Denna ordning kan — av
medicinska, humanitära och allmänt sociala skäl — icke få bli bestående,
överbeläggningen och den sena intagningen försvåra den medicinska behandlingen
av patienterna. De sjuka och deras anhöriga tillfoeas förlängt
lidande och ibland ekonomiska förluster, vi''ka eljest kunnat undgås. Ur allmänt
social synpunkt är att beakta, att den kanske största sjukdomsgruppen
bland fattigvårdsstyrelsernas undersfödsklientel utgöres av neuroser och
psvkoneuroser på gränsen till sinnessjukdom samt utbildade sinnessjukdomar,
ävensom att inom alkoholistvården de psvkiska sjukdomarna spela en
stor roll Även örn det måste antagas, att sociala missförhållanden kunna
ligga till grund för psvkisk ohälsa — därvid alltså hjälpen hör inriktas pa ett
avlägsnande av dessa missförhållanden — framstar det å andra sidan såsom
ovedersägligt, att psvkisk ohälsa, för vilken icke lämnas bot på ett tidigt
stadium, kan föranleda nedsatt arbetsförmåga och social missanpassning,
vilka ställa krav på samhälleliga ingripanden utanför sjukvårdens område.
En förbättrad psykisk hälsovård kan därför verka avlastande på hjälpbehovet
inom andra grenar av social verksamhet.

Ehuru jag sålunda är ense med medicinalstyrelsen örn behovet av snara
åtgärder för förbättring av den statliga sinnessjukvården, anser jag mig
emellertid icke kunna på grundval av den förebragta utredningen förorda
genomförandet av styrelsens förslag utom i vissa delar. Utredningen bör
nämligen enligt min mening först på ett par viktiga punkter fullständigas.

Jag vill härvid till en början betona, att sammanhanget mellan den
statliga sinnessjukvården och den verksamhet i samma syfte, för vilken
kommunerna (landsting och primärkommuner) äro huvudmän, kräver ett
mera ingående beaktande. Jag utgår ifrån att statens sinnessjukhus i första
hand böra reserveras för patienter, som kräva kvahficerad medicinsk vård
eller mera kontinuerlig övervakning, samt att landstingen (och de i landsting
icke deltagande städerna) alltjämt skola ombesörja vården av lätDkötta sinnessjuka.
Det synes då nödigt, att storleken av det vårdbehov, som skall tillgodoses
genom landstingen, omprövas med ledning av hittills vunnen erfarenhet
och att till övervägande upptages frågan, huruvida särskilda åtgärder
äro påkallade för att den utbyggnad inom landstingens anstaltsorganisation.
som må befinnas erforderlig, kommer till stånd oell genomföres i önskvärd
takt. Vidare bör till prövning upptagas spörsmålet om förutsättningarna och
formerna för den samordning mellan statens och kommunernas verksamhet.
vilken betingas av angelägenheten av en rationell och vid vane tidpunkt
riktig fördelning av sinnessjukklientelet mellan de statliga och de kommunala
anstalterna. Det är icke uteslutet, att härigenom skulle kunna vinnas
en begränsning av det beräknade p''atsbehovet å statens sinnessjukhus.

Vad angår utformningen av den statliga sinnessjukvården torde vissa sidor
av anstaltsorganisationen böra underkastas närmare prövning. Hit hör frågan
örn sinnessjukhusens upptagningsområden. Den förut berörda samordningen
mellan statens och landstingens verksamhet skulle sannolikt under
lättas, örn sinnessjukhusens upptagningsområden i möjligaste mån bringades
att sammanfalla med landstingsområdena. Därest, på sätt jag i det följande
kommer att förorda, medicinalstyrelsens förslag om inrättandet av psykiatriska
kliniker vid kroppssjukhusen bifalles, synes en reglering av upptagningsområdena
i denna riktning framstå såsom än mer önskvärd. I viss
mån har så redan skett vid de nyindelningar av områdena, vilka under det

Statsutskottets utlåtande nr 124.

7

senaste årtiondet ägt rum. Med hänsyn till de nyssberörda förhållandena
synes dock en omprövning böra ske. Frågan om upptagningsområdenas
storlek sammanhänger emellertid givetvis även, förutom med de nuvarande
sinnessjukhusens faktiska belägenhet, med spörsmålet örn den ur medicinsk
synpunkt lämpliga storleken av en sinnessjukanstalt. Vid en utredning av
frågan torde samtliga angivna faktorer böra uppmärksammas.

Frågan örn det lämpligaste sättet för omhändertagande av psykopater och
av sinnessjuka, som lida av tuberkulos, synes knappast hava erhållit cn fullt
tillfredsställande lösning i medicinalstyrelsens förslag. Ej heller i övrigt förefaller
spörsmålet om patientdifferentieringen ha ägnats tillräcklig uppmärksamhet.
Sålunda synes önskvärt att klarlägga behovet att uppdela platserna
på två slags huvudavdelningar, av vilka den ena huvudsakligen skulle vara
avsedd för uppegående patienter, som äro i behov av vistelse å sluten anstalt
men icke i någon större utsträckning av diagnostiska eller medicinskt
terapeutiska åtgärder. En sådan uppdelning torde medföra fördelar även
i kostnadshänseende.

Även övriga möjligheter för höjande av vårdens kvalitet böra mer ingående
prövas. Erfarenheten har givit vid handen, att moderna behandlingsmetoder
— insulinterapi, elchockterapi m. fl. — kunna bringa till hälsa fall,
som tidigare ansetts vara obotliga, eller åstadkomma ett snabbare tillfrisknande
än som eljest varit möjligt. I vilken utsträckning sådana metoder
kommit till användning vid de svenska sinnessjukhusen har icke angivits.
Ej heller har utretts vilka utvecklingsmöjligheter, som därvid kunna antagas
föreligga.

Slutligen anser jag det böra tagas under närmare övervägande, huruvida
icke den öppna vården — främst familjevården — kan erhålla en väsentligt
vidgad tillämpning.

En komplettering av den föreliggande utredningen i vad angår anstaltsorganisationen
och vårdformerna synes mig vara en förutsättning för att
platsbehovet vid sinnessjukhusen skall kunna med större säkerhet bedömas.
Genom en allmän patientdifferentiering och tillämpning av moderna behandlingsmetoder
skulle sinnessjukvården få en mera intensiv prägel och
vårdtiden kunna förkortas. I samma riktning komme även inrättandet av
psykiatriska kliniker vid kroppssjukhusen att verka. Den vid dessa kliniker
utövade verksamheten skulle i huvudsak vara av förebyggande art och sålunda
komma att befria sinnessjukhusen från en del av deras klientel. Då
medelvårdtiden vid sinnessjukhusen är relativt lång — den synes att döma
av i ärendet tillgängliga uppgifter utgöra omkring tre år — är det icke
osannolikt, att genom inrättandet av de nämnda klinikerna skulle möjliggöras
indragning av flera sängar å sinnessjukhusen än antalet å klinikerna
anordnade platser. Slutligen skulle genom eventuell utvidgning av den öppna
vården sinnessjukhusen avlastas från en del av de nu å dessa sjukhus vårdade
patienterna.

Storleken av den platsreduktion, som genom angivna åtgärder skulle kunna
vinnas, kan givetvis, innan utredningsresultatet föreligger, icke närmare uppskattas.
En jämförelse med Danmark utvisar, att antalet å sinnessjukhus
årligen nyintagna i nämnda land uppgår till 50 procent av medelbeläggningen
mot obetydligt mer än .30 procent i Sverige. Även örn nämnda differens
till en del kan förklaras av olikheter i det statistiska grundmaterialet,
synes den dock påfallande. Därest de nyssnämnda åtgärderna skulle leda
till att antalet nvintagna ökades med allenast några procent av medelbelägg -

8

Statsutskottets utlåtande nr 124.

ningen, skulle detta medföra en betydande minskning av det beräknade
totalbehovet plaiser.

Ett genomförande av antydda ändringar i fråga om anstaltsorganisationen
och vårdformerna förutsätter emellertid å andra sidan en ökning av sinnessjukhusens
arbetskrafter för diagnostik och terapi samt vidgade resurser
för laboratoriearbeten å sjukhusen.

I betraktande av vad nu anförts finner jag mig redan nu kunna tillstyrka
medicinalstyrelsens tioårsplan i vad den avser inrättande med statsunderstöd
av psykiatriska kliniker vid kroppssjukhusen. Sådan klinik bör anslutas
till centrallasarett eller, örn så icke skulle befinnas lämpligt, till annat
delat lasarett. Beträffande kostnaderna för dessa kliniker synes mig icke
motiverat, att staten bidrager till anordnandet med belopp motsvarande
hela byggnadskostnaden. I anslutning till vad statens sjukhusutredning föreslagit,
förordar jag, att bidrag till anordnandet må utgå med hälften av
byggnadskostnaden, dock högst med 6 000 kronor per plats. Mitt ståndpunkttagande
härutinnan grundar sig bland annat på det förhållandet, atl
dessa kliniker komma att få betydelse icke endast för sinnessjukvården utan
även för kroppssjukvården. Även till driftkostnaderna torde staten böra bidraga.
Driftbidraget synes mig lämpligen kunna fastställas till 3 kronor per
dag och patient. Vid beräknandet av detta belopp har jag ulgått från en
patientavgift å allmän sal av högst 2 kronor 50 öre per dag. I betraktande
av att städerna Stockholm, Göteborg och Malmö genom särskilda avtal förbundit
sig att omhänderhava sinnessjukvården för i respektive städer hemortsberättigade
sinnessjuka samt att förhandlingar pågå örn revidering av
dessa avtal finner jag mig icke kunna för närvarande understödja framfört
förslag örn statsbidrag till uppförande och drift av psykiatrisk klinik, ansluten
till kroppssjukhus i någon av nämnda städer. De nu förordade grunderna
för driftbidraget kunna givetvis komma att revideras i samband med
en allmän omläggning av gällande grunder för bidrag till landstingens sjukvårdande
verksamhet. Jag vill nämna, att jag har för avsikt att under den
närmaste framtiden få till stånd en utredning i detta hänseende. Enligt vad
medicinalstyrelsen anfört behöva för nästa budgetår medel icke anvisas till
vare sig byggnads- eller driftbidrag till de psykiatriska klinikerna vid
kroppssjukhusen.

Till det av medicinalstyrelsen i dess tioårsplan i övrigt framlagda bvggnadsprogrammet
för sinnessjukhusen måste jag däremot i stort sett ställa
mig avvaktande. I fråga om uppförande av nya primärsjukhus anser jag
särskild försiktighet böra iakttagas i avbidan på resultatet av den av mig i
det föregående förordade utredningen rörande vissa till sinnessjukvården
hörande frågor. De åtgärder, som kunna finnas erforderliga för tillgodoseende
av det aktuella platsbehovet, böra i stället örn möjligt genomföras
inom den nuvarande anstaltsorganisationens ram. Därest befintliga sinnessjukhus
befinnas böra nedläggas eller tagas i anspråk för annat ändamål
— såsom exempel härå må nämnas psykiatriska sjukhuset i Stockholm och
Källshagens sjukhus i Vänersborg — bör hinder uppenbarligen icke föreligga
för att omedelbart föranstalta örn åtgärder för uppförande av ersättningssjukhus
för sådana sjukhus. I den mån så befinnes lämpligt böra nya
sekundäravdelningar inrättas. Frågan örn anvisande av medel för anskaffande
av nya platser å statens sinnessjukhus torde lämpligen böra behandlas
i sammanhang med övriga frågor angående anslag till byggnadsarbeten
vid sinnessjukhusen. Jag vill nu endast nämna, att jag vid anmälan av dessa

Statsutskottets utlåtande nr 124.

9

byggnadsfrågor har för avsikt att äska medel för bl. a. uppförande av en
paviljong vid Vipeholms sjukhus — anslag för sådant ändamål finnes nu
uppfört å allmän beredskapsstat — samt för renovering och utbyggnad av''
en paviljong vid S:t Jörgens sjukhus. Dessa företag ingå i medicinalstyrelsens
tioårsplan.

Härutöver vill jag förorda, att visst belopp ställes till medicinalstyrelsens
förfogande för anskaffande av röntgenutrustning å sinnessjukhusen. Medelsanvisningen
för nästa budgetår anser jag lämpligen böra bestämmas till
ett belopp av 150 000 kronor. Särskilt anslag för ändamålet torde icke böra
uppföras utan torde beloppet böra inräknas i anslaget till utrustning av nya
sinnessjukhus. Jag återkommer härtill i det följande. Medlen torde av Kungl.
Majit få disponeras enligt plan, vartill förslag upprättas av medicinalstyrelsen.
Röntgenutrustningen bör givetvis icke göras kostsammare än som påkallas
av behovet.

Jag vill i detta sammanhang erinra, att jag i årets statsverksproposition
hemställt örn medel för anställande av tre hjälpverksamhetsläkare och fyra
laboratoriebiträden vid sinnessjukhusen.

Beträffande sinnesslö vården har skolöverstyrelsen uttalat, att en
stor del av de yngre asociala imbecilla endast föga skiljer sig från de bildbara
sinnesslöa gossar och flickor, som omhändertagas av de statliga uppfostringsanstalterna
å Salbohed och Vänersborg. Att asocialiteten särskilt
framträdde inom det förstnämnda klientelet syntes överstyrelsen åtminstone
i viss utsträckning bero därpå, att ifrågavarande sinnesslöa icke såsom barn
varit intagna på anstalter utan fått tillfälle att visa sin missanpassning i
samhället. I den mån det obligatoriska omhändertagandet av de bildbara
sinnesslöa bleve fullt genomfört komme enligt överstyrelsens mening större
delen av ifrågavarande klientel att betecknas såsom svåruppfostrat men ej
direkt asocialt. Överstyrelsen har ansett det önskvärt att, innan åtgärder
vidtagas för inrättande av anstalter för här berörda sinnesslöa, en noggrann
undersökning göres rörande möjligheterna att från de fall, som med nödvändighet
kräva vård å slutna anstalter, skilja sådana, som utan större svårighet
kunna beredas undervisning och vård i öppna skol- och arbetshem.
Överstyrelsen har hemställt, att förslaget örn inrättande av anstalter för
yngre asociala imbecilla underkastas ny prövning, varvid överstyrelsen bör
medverka.

Efter övervägande av vad sålunda och i övrigt i ärendet förekommit tiar
jag för min del funnit det påkallat, att jämväl denna fråga blir föremål för
förnyade överväganden.

Ulan att nu i princip vilja fatta ståndpunkt till frågan, huruvida anstalter
för obildbara .sinnesslöa, vilka icke äro hänförliga till någon av de specialkategorier
som redan omhändertagas å statsanstalter, böra inrättas genom
statens försorg, vill jag uttala, att jag finner del motiverat att staten i viss
utsträckning medverkar till att landstingens centralanstalter befrias från
obildbara sinnesslöa. Därest det .skulle visa sig, att en del av de asociala imbecilla
kunde överföras till öppna anstalter, kunde tänkas, att härigenom
frigjorda vårdutrymmen å statsanstalterna skulle kunna med ringa eller
ingen kostnad iordningställas för obildbara sinnesslöa. Emellertid torde även
därutöver platser böra ställas till förfogande. Härutinnan kan bl. a. ifrågakomma
att, såsom medicinalstyrelsen föreslagit, Källshagens sjukhus nedlägges
såsom sekundärsjukhus för sinnessjukvården och Ingés i anspråk för
vård av obildbara sinnesslöa.

10

Statsutskottets utlåtande nr 124.

Jag vill i detta sammanhang nämna, att statens uppfostringsanstalt å Bona
inom kort tid blir obehövlig för sitt nuvarande ändamål. Denna anstalt är
rikligt utrustad med verkstäder av olika slag, varjämte där drives jordbruk
av betydande omfattning. Anstalten är inrättad för 200 platser. Med hänsyn
till det behov av ökade vårdmöjligheter, som föreligger inom såväl sinnessjuk-
som sinnesslövården, synes det mig lämpligt att Bonaanstalten tages i
anspråk för något av sistnämnda vårdändamål. Härvid kan ifrågakomma
användning såsom psykopatanstalt, specialanstalt för svårskötta bildbara
sinnesslöa eller i sista hand anstalt för obildbara sinnesslöa. Å anstalten böra
emellertid vissa ändringsarbeten företagas. Medicinalstyrelsen har i skrivelse
den 13 februari 1946 framlagt förslag i sådant hänseende. Enligt detta förslag
skulle flygelbyggnaderna vid den s. k. gamla anstalten moderniseras
och ombyggas. Kostnaden härför .skulle uppgå till 490 000 kronor. I betraktande
av att anstalten enligt mitt förslag bör överföras till sinnessjukeller
sinnesslövården så snart det nuvarande klientelet utrymt densamma,
synes det lämpligt att ett anslag för nyssnämnda arbeten upptages å driftbudgeten
under femte huvudtiteln. Jag återkommer härtill i det följande.

Anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens
sinnessjukhus m. m.

Renovering och tillbyggnad av Mariebergs sjukbus i Kristinehamn. I
propositionen nr 242 till 1945 års riksdag föreslog Kungl. Majit, att medel
anvisades för fortsättande av renovering och tillbyggnad av Mariebergs sjukhus.
Med hänsyn till att arbetena ej beräknades vara slutförda förrän under
budgetåret 1946/47 ansågs dock medelsanvisningen för budgetåret 1945/46
böra begränsas till 1 000 000 kronor. Detta belopp borde jämväl få disponeras
för bestridande av kostnaderna för av medicinalstyrelsen förordade
arbeten inom den elektriska distributionen vid sjukhuset.

I anslutning till detta förslag anvisade riksdagen ett belopp av 1 000 000
kronor för renovering och tillbyggnad av Mariebergs sjukhus.

I skrivelse den 22 oktober 1945 hava medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen
hemställt, att för slutförande under budgetåret 1946/47 av ifrågavarande
byggnadsetapp måtte anvisas återstoden av det för arbetena beräknade
medelsbehovet eller 597 200 kronor.

Styrelserna hava vidare föreslagit, att i en ny byggnadsetapp, avsedd att
igångsättas under budgetåret 1946/47 och slutföras under budgetåret
1947/48, skulle ingå följande örn- och nybyggnadsarbeten, för vilka följande
kostnader underställts 1941 års riksdag, nämligen

Statsutskottets utlåtande nr 124.

11

ombyggnad av paviljongerna 5 och 6 ................ 397 700

» » » 8 » 9 ................ 394 700

utvändiga arbeten m. m. för dessa byggnader ........ 100 000 892 400

ombyggnad av arbetspaviljong nr 10 .................. 9 700

» » öppendörrpaviljong 11 för män ........ 13 600

» » » 12 » kvinnor .... 43 000

utvändiga arbeten och diverse för dessa byggnader...... 9 000 7 5 300

nybyggnad av bostadshus för två läkare...................... 106 000

Summa kronor 1 073 700

Då sedan april 1941, då de angivna kostnaderna beräknades, prisstegringen
uppgått till 15 procent, skulle kostnaderna med nuvarande prisläge
belöpa sig till 1 235 000 kronor. Härav syntes för budgetåret 1946/47 böra
anvisas ett belopp av 500 000 kronor.

Slutligen ha styrelserna hemställt om medel för uppförande av en nybyggnad
för den gifta maskinistpersonalen. Kostnaderna härför ha beräknats till
55 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

I samband med att frågan angående ombyggnad och renovering av Mariebergs
sjukhus åren 1939 och 1941 var föremål för riksdagens prövning har
riksdagen uttalat, att riksdagen funnit behovet av en genomgripande renovering
av sjukhuset styrkt. Emot en för 1941 års riksdag framlagd plan för
utförande av erforderliga byggnadsarbeten har riksdagen ej haft något att
erinra. Av Kungl. Majit föreslagna ändringar i planen, vilka underställts
1944 års riksdag, hava av riksdagen godtagits.

Enligt den antagna planen skulle byggnadsarbetena utföras i sju etapper.
De redan påbörjade arbetena hänföra sig till etapperna II, III och V. Medel
för slutförande av dessa arbeten jämte omläggningen av den elektriska installationen
torde, såsom medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen föreslagit,
böra anvisas för nästa budgetår med 597 200 kronor.

De nya arbeten, som skulle igångsättas, ingå — med undantag av maskinistbostäderna
— i etapperna IV—VI. Jag förordar i enlighet med den
gjorda framställningen, att för dessa etapper ett belopp av 500 000 kronor
ställes till byggnadsstyrelsens förfogande för budgetåret 1946/47. Myndigheternas
förslag, att för den gifta maskinistpersonalen skulle uppföras ett
särskilt bostadshus och att de i köksbyggnaden inrymda bostadslägenheterna
skulle inredas för ogift personal, finner jag väl motiverade. Mot den
för nybyggnaden beräknade kostnaden, 55 000 kronor, har jag intet att
erinra.

Sammanlagt bör för arbetena anvisas 1 150 000 kronor.

Psykiatrisk klinik vid akademiska sjukhuset i Uppsala. 1944 års riksdag
har medgivit, att vid akademiska sjukhuset i Uppsala finge komma
till utförande en psykiatrisk klinik för en beräknad kostnad av 2 300 000

12

Statsutskottets utlåtande nr 124.

kronor. För ändamålet har tidigare anvisats cirka 1 800 000 kronor. Arbetet
vid byggnadsföretaget har numera påbörjats.

I skrivelse den 27 augusti 1945 har byggnadsstyrelsen hemställt om anvisande
av medel för företagets slutförande. Styrelsen har därvid föreslagit
vissa ändringar beträffande den planerade förbindelsekulverten mellan akademiska
sjukhuset och psykiatriska kliniken. Ändringarna innebära, att
kulverten, i avsikt att underlätta vissa transporter, skulle givas en annan
lutning än den planerade samt att viss del av kulverten skulle givas ökad
bredd för att densamma skulle kunna utnyttjas även för andra till sjukhuset
anslutna kliniker. Merkostnaderna lia beräknats till 75 000 kronor, varav
65 000 kronor skulle täckas genom nytt anslag.

Vidare har professorn i psykiatri vid universitetet i Uppsala B. Jacobowsky
i skrivelse till byggnadsstyrelsen den 11 juli 1945 begärt, att en operationsavdelning
för behandling av vissa psykiatriska sjukdomstillstånd på operativ
väg måtte anordnas med utnyttjande av ett disponibelt utrymme i en av souterrängvåningens
arbetssalar. Merkostnaderna för anordnande av en dylik
operationsavdelning beräknas till 30 000 kronor.

Genom det innevarande år träffade avtalet inom byggnadsfacket hava arbetarna
tillerkänts ökade löner och ökad semesterersättning. Härigenom
uppstående ökade kostnader för byggnadsföretaget i dess helhet kunna uppskattas
till omkring 27 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Såsom av det anförda framgår har riksdagen medgivit, att psykiatriska
kliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala finge komma till utförande i
huvudsaklig överensstämmelse med ett av 1940 års civila byggnadsutredning
utarbetat förslag med vissa av mig förordade jämkningar. Totalkostnaden
för byggnadsföretaget hade — bortsett från kostnaderna för klinikens anslutning
till sjukhusets ekonomilokaler — beräknats till 2 300 000 kronor.

Ett genomförande av byggnadsstyrelsens nu framlagda förslag om vissa
ändringar beträffande kulverten mellan kliniken och sjukhuset — vilket förslag
komme att föranleda en ökning av kostnaden för kulverten från 135 000
till 200 000 kronor — skulle enligt min mening medföra påtagliga fördelar
vid kulvertens utnyttjande. Jag tillstyrker därför detta förslag.

Vården av psykiskt sjuka har under det senaste årtiondet blivit alltmer
somatiskt betonad. De rön, som härvid gjorts, giva hopp om att dessa sjuka
genom kroppsliga behandlingsmetoder — medicinska och kirurgiska — i
många fall skola kunna återställas till hälsa. Möjligheterna att erhålla behandling
av angivet slag äro emellertid ännu begränsade. Starka skäl kunna
därför åberopas för att den nya psykiatriska kliniken i Uppsala bör utrustas
med en operationsavdelning. Jag förordar, att medel beräknas för detta
ändamål.

De totala kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag skulle vid bifall
till vad jag nu föreslagit och med hänsyn till inträdd ökning av arbetslönerna
belöpa sig till (2 300 000 + 65 000 + 30 000 + 27 000) 2 422 000 kronor eller,
avrundat, 2 420 000 kronor. Tidigare beviljade medel uppgå till cirka
1 800 000 kronor. En ytterligare medelsanvisning av 620 000 kronor är alltså
erforderlig. Beloppet bör anvisas för budgetåret 1946/47.

Statsutskottets utlåtande nr 124.

13

Nybyggnads- och utvidgningsarbcten vid Furunäsets sjukhus vid Piteå.

Enligt beslut av 1945 års riksdag skola vid Furunäsets sjukhus vid Piteå
verkställas ombyggnads- och utvidgningsarbeten för en sammanlagd kostnad
av högst 1 723 800 kronor. Av detta belopp har riksdagen hittills
anvisat 500 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att för fullföljande av ifrågavarande arbeten
för nästa budgetår anvisas ytterligare 600 000 kronor av den beräknade
kostnadssumman. I samband med företagets utförande beräknas undersökningar
komma att ske rörande möjligheterna att vidtaga sådana förenklingar
i byggnaderna, som kunna ifrågakomma utan att därigenom underhållskostnaden
nämnvärt fördyras eller vårdplatsernas beskaffenhet försämras.

Ytterligare medel för inrättande av sekundäravdelning vid Birgittas sjukhus.
Enligt beslut av 1944 års riksdag skulle vissa ombyggnadsarbeten för
en beräknad kostnad av högst 145 000 kronor verkställas för iordningställande
av det för statens räkning inköpta Hammars kommuns ålderdomshem
till en sekundäravdelning till Birgittas sjukhus i Vadstena.

I skrivelse den 5 november 1945 har byggnadsstyrelsen hemställt om anvisande
av ytterligare medel för ifrågavarande ombyggnadsarbeten.

Departementschefen har anfört följande.

Den stegring av materialpriser och arbetslöner, som inträtt sedan kostnadsberäkningen
för det ifrågavarande ålderdomshemmets ombyggnad uppgjordes,
har föranlett en ofrånkomlig ökning av medelsbehovet för ombyggnaden.
Vidare har vid närmare undersökning av byggnaden visat sig, att ej
tidigare förutsedda ändrings- och förbättringsarbeten äro erforderliga för att
försätta byggnaden i tillfredsställande skick. Jämväl härför måste alltså
medel anvisas. Byggnadsstyrelsens uppskattning av anslagsbehovet har jag
funnit mig kunna godtaga. Jag tillstyrker därför, att ytterligare 30 000
kronor anvisas för ifrågavarande ombyggnadsarbeten. Härjämte har under
hand från medicinalstyrelsen uppgivits, att det synes sannolikt, att vissa
ytterligare merkostnader, högst 3 000 kronor, kunna uppkomma. Ehuru fullständig
utredning på denna punkt ännu icke föreligger, synes försiktigheten
bjuda, att medel äskas för ändamålet. Totalkostnaden för fastighetens förvärvande
och iordningställande skulle i enlighet härmed uppgå till (155 000
+ 145 000 + 33 000) 333 000 kronor, motsvarande ett belopp av cirka 4 500
kronor per vårdplats.

Ytterligare medel för inrättande av sekundäravdelning vid Säters sjukhus.
1943 års riksdag anvisade 400 000 kronor till vissa byggnadsarbeten,
som erfordrades för iordningställande av Grangärde kommuns tidigare ålderdomshem
till en sekundäravdelning vid Säters sjukhus.

I skrivelse den 30 november 1945 har medicinalstyrelsen hemställt örn anvisande
av ytterligare 100 000 kronor för fullföljande av arbetena. Av
nämnda belopp hänför sig omkring 48 000 kronor till kostnadsstegring un -

14

Statsutskottets utlåtande nr 124.

der de senaste åren saint omkring 30 000 kronor till vissa kompletteringar
och förbättringar, som styrelsen ansett böra vidtagas, nämligen kylanordningar
för köket 10 000 kronor, vissa väggars beklädande med tegel 6 000
kronor, piskbalkonger 3 000 kronor, förstärkning av bjälklag 4 000 kronor
samt vissa målnings- och justeringsarbeten 10 000 kronor. Med hänsyn till
att vid reparation av äldre byggnader vissa icke förutsedda arbeten som
regel visade sig erforderliga, har styrelsen föreslagit en uppräkning av tillläggsanslaget
till i runt tal 100 000 kronor.

I ärendet har byggnadsstyrelsen avgivit yttrande.

Departementschefen har anfört följande.

På grund av tidsförhållandena bar den tidigare fastställda kostnadsramen
för de planerade ändringsarbetena å ifrågavarande anstalt icke kunnat hållas.
Av denna anledning måste ökade medel ställas till förfogande för arbetenas
slutförande. Medicinalstyrelsen bar därjämte funnit det oundgängligt
att vidtaga vissa kompletteringar och ändringar av det ursprungliga byggnadsprogrammet.
Jag anser de av styrelsen förordade arbetena böra verkställas
och har intet att erinra mot de beräknade kostnaderna härför. Då,
såsom styrelsen framhållit, med hänsyn till anstaltsbyggnadens ålder krav
på ytterligare arbeten kunna framkomma, synes det mig tillrådligt att av
styrelsen angivet belopp anvisas för täckande av de kostnader, som härav
må föranledas. Jag förutsätter härvid, att nya arbeten komma till utförande
endast om de vid en sträng granskning av behovet befinnas nödvändiga.
Örn hela det nu äskade tilläggsanslaget — 100 000 kronor — skulle tagas i
anspråk, komme kostnaden per vårdplats att uppgå till 6 200 kronor.

Renoveringsarbeten vid Ulleråkers sjukhus. För utförande vid Ulleråkers
sjukhus av vissa ny- och ombyggnadsarbeten har anvisats dels av 1936 års
riksdag 1 524 000 kronor för anläggande av en ny ångcentral jämte ombyggnad
av vattenverket samt uppförande av fem bostadshus för sjukvårdspersonalen,
dels ock av 1939 års lagtima riksdag 900 000 kronor för
uppförande av läkarbostad, utförande av ledningsarbeten i köksbyggnaden,
anordnande av lokaler för bageri och tvätt, ändring av gamla snickarverkstaden
till bostadsrum, vissa ändringar av målarverkstaden, uppförande av ny
snickarverkstad, inledande av vatten- och avloppsledningar i de söder om
sjukhuset belägna personalbostäderna, avhjälpande av vissa med sjukhusets
svinstall förenade hygieniska olägenheter, desinfektionsanläggning, vissa utvändiga
ledningar, reningsverk för avlopp samt vissa elektriska anläggningar,
maskinell utrustning och utvändiga kablar m. m.

I skrivelse den 3 september 1945 har byggnadsstyrelsen anfört, att arbetena
tillhörande den första byggnadsetappen numera vore i huvudsak avslutade.
Av de arbeten, som inginge i den andra etappen, återstode emellertid
åtskilliga arbeten, vilka tidigare kostnadsberäknats till sammanlagt 1 016 000
kronor. Då emellertid merkostnaderna för arbeten tillhörande andra byggnadsetappen
numera uppginge till högre belopp än det tidigare beräknade,
hemställde styrelsen örn anvisande av ytterligare medel för ändamålet.

Statsutskottets utlåtande nr 124.

15

Departementschefen har anfört följande.

För genomförandet av den första etappen av renoveringsarbetena vid Ulleråkers
sjukhus lia vissa vid etappens planläggning icke förutsedda åtgärder
— sprängning av berg och större jordstenar m. m. -— måst företagas. Kostnaderna
för dessa åtgärder ha uppgått till 140 000 kronor. Emellertid ha å
andra sidan vissa besparingar beträffande de planlagda arbetena kunnat
göras. Även med inräknande av utgifterna för nämnda oförutsedda arbeten
komma kostnaderna för etappen i dess helhet att stanna något under kostnadsberäkningarna.
Däremot ha på grund av tidsförhållandena kostnaderna
för den andra byggnadsetappen icke kunnat hållas inom den beräknade
ramen. Nettoökningen uppgår till 118 000 kronor. Jag förordar, att detta
belopp av riksdagen anvisas för nästa budgetår.

Vissa byggnadsarbeten m. m. vid Sundby sjukhus. Uppförande av personalbostäder
vid Vipeholms sjukhus. Uppförande av ny paviljong för
kvinnor vid Vipeholms sjukhus. Tvättbyggnad vid S:t Lars sjukhus. Uppförande
av läkarbostäder vid statens sinnessjukhus. Efter förslag av Kungl.
Maj:t i propositionen nr 281 till 1944 års riksdag uppförde riksdagen å kapitalbudgeten,
statens allmänna fastighetsfond, å allmän beredskapsstat II
och lil anslag för vissa byggnadsarbeten vid Sundby, Vipeholms och S:t
Lars sjukhus samt till uppförande av läkarbostäder vid vissa statens sinnessjukhus.
Med hänsyn till de för dispositionen av anslag å allmän beredskapsstat
Il och lil gällande förutsättningarna har intet av ifrågavarande
arbeten kunnat påbörjas och så beräknas ej heller kunna ske under återstoden
av innevarande budgetår.

Departementschefen har anfört följande.

Anordnandet av en paviljong för kvinnor vid Vipeholms sjukhus ingår i
medicinalstyrelsens tioårsplan för utbyggande av vården av de obildbara
sinnesslöa. Enligt planen skulle paviljongens uppförande påbörjas under budgetåret
1946/47. Beträffande övriga arbeten — vissa byggnadsarbeten m. m.
vid Sundby sjukhus, uppförande av personalbostäder vid Vipeholms sjukhus,
uppförande av tvättbyggnad vid S:t Lars sjukhus samt uppförande av
läkarbostäder vid statens sinnessjukhus — har av medicinalstyrelsen framhållits,
att jämväl dessa vore av sådan angelägenhetsgrad, att de borde
komma till utförande under nästa budgetår. Med hänsyn till det anförda vill
jag förorda, att för samtliga angivna byggnadsföretag medel äskas å riksstaten
för nästa budgetår.

Vid anvisandet av medel å beredskapsstat för paviljongen vid Vipehohn
avsågs, alt paviljongen skulle inrättas för 150 platser. I lioårsplanen har medicinalstyrelsen
räknat med att paviljongen skulle mottaga 170 patienter. Den
totala kostnaden för paviljongen har byggnadsstyrelsen numera enligt vad
jag inhämtat beräknat till 895 000 kronor. För nästa budgetår torde medelsanvisningen,
såsom vid tioårsplanens upprättande förutsatts, böra begränsas
till 700 000 kronor. För tvättbyggnaden vid S:t Lars sjukhus böra enligt framställning
från medicinalstyrelsen beräknas 12 000 kronor. Med avseende å
övriga arbeten torde det fä anses behövligt, att hela de för arbetena erforder -

Statsutskottets utlåtande nr 124.

16

liga beloppen ställas lill förfogande under budgetåret 1946/47. Det sammanlagda
medelsbehovet för budgetåret skulle alltså uppgå till (120 000 -f 75 000
+ 700 000 -f 12 000 -f 200 000) 1 107 000 kronor.

Ombyggnad av Birgittas sjukhus. Vid 1945 års riksdag anmälde chefen
för socialdepartementet en plan för vissa nybyggnadsarbeten vid Birgittas
sjukhus i Vadstena. Enligt planen skulle såsom en första etapp de i de
gamla klosterbyggnaderna inrymda kvinnoavdelningarna ersättas med nybyggnader
på ett sjukhuset tillhörigt område, beläget norr om klosterbyggnaderna,
varjämte nybyggnader skulle uppföras för kök och tvätt, en upptagningspaviljong,
obduktions- och bårhus, panulius m. m. för en kostnad
av, enligt byggnadsstyrelsens beräkningar, 4 150 000 kronor. Förslaget lämnades
av riksdagen utan erinran, varjämte anslag anvisades för visst markförvärv
för alt möjliggöra en förflyttning framdeles av sjukhusets mansavdelning
till samma område som sjukhusets övriga anläggningar.

I skrivelse den 11 .september 1945 har medicinalstyrelsen hemställt, att
första byggnadsetappen finge omedelbart igångsättas och att härför måtte
för budgetåret 1946/47 anvisas ett anslag av 1 500 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Såsom vid ärendets behandling vid 1945 års riksdag förutsatts, torde första
etappen av ombyggnaden av Birgittas sjukhus i Vadstena böra igångsättas
under budgetåret 1946/47. Den av medicinalstyrelsen framlagda arbetsplanen,
för vilken närmare redogöres i propositionen 242/1945, synes härvid
i huvudsak kunna följas, därvid skäligt beaktande bör lämnas de av mig i
det föregående angivna allmänna synpunkterna. Kostnaderna för etappen i
dess helhet torde i enlighet med tidigare beräkningar böra uppskattas till
4 150 000 kronor. För nästa budgetår anser jag tillräckligt, att ett belopp av
1 000 000 kronor anvisas.

Om- och tillbyggnad vid S:t Jörgens sjukhus. Genom beslut av 1945 års
riksdag ha medel anvisats för renovering och ombyggnad av ekonomibyggnaderna
vid S:t Jörgens sjukhus i Göteborg.

I skrivelse den 30 november 1945 har medicinalstyrelsen föreslagit, att i
samband med dessa arbeten vissa andra byggnadsåtgärder skulle vidtagas,
nämligen förbättring av administrationsbyggnaden och den s. k. kasinobyggnaden
samt renovering och tillbyggnad av en av vårdpaviljongerna.

I ärendet har byggnadsstyrelsen avgivit yttrande till medicinalstyrelsen.

Departementschefen har anfört följande.

De av medicinalstyrelsen föreslagna åtgärderna avse ändringsarbeten inom
administrations- och kasinobyggnaderna samt örn- och tillbyggnad av en av
vårdpaviljongerna ävensom vissa av dessa åtgärder föranledda ändringar
beträffande de elektriska installationerna. Samtliga arbeten skulle draga en
kostnad av 683 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har ansett det tveksamt, huruvida det vore ekonomiskt
försvarligt att nedlägga ett så stort belopp på de ifrågavarande ålderdomliga

Statsutskottets utlåtande nr 12b.

17

byggnaderna, vilkas nuvarande byggnadsvärde torde vara ganska lågt och
av vilka i synnerhet paviljongen från början vore så olämpligt planlagd, att
genom dess ombyggnad tillfredsställande lokaler endast med svårighet kunde
åstadkommas.

Jag vill framhålla, att genom ändringarna inom administrations- och
kasinobyggnaderna skulle vinnas, att samtliga expeditionslokaler centraliserades
till den förstnämnda byggnaden samt att för den medicinska behandlingen
av patienterna skulle erhållas större och bättre rustade lokaler än för
närvarande, sammanförda till en enda byggnad — kasinobyggnaden — i
sjukhusområdets centrum. Enligt min mening är en sådan rationalisering
av sjukhusdriften synnerligen önskvärd. Påpekas må därjämte, att de föreslagna
åtgärderna skulle underlättas och förbilligas genom att i samband
med ekonomibyggnadens renovering vissa lokaler inom kasinobyggnaden
bomme att utrymmas. Nybyggnad blir därför icke erforderlig. På grund av
det anförda förordar jag, att de angivna arbetena nu komma till utförande.
Mot kostnadsberäkningen har jag intet att erinra.

Såsom jag i annat sammanhang anfört, är sinnessjukvården i starkt behov
av förbättrade vårdresurser. I avbidan på utredning angående bl. a. möjligheterna
för en intensifiering av vården å de statliga sinnessjukhusen har
jag funnit, att försiktighet bör iakttagas i fråga örn uppförande av nya sinnessjukhus.
I den män en minskning av behovet av platser å de statliga anstalterna
icke kan åstadkommas genom profylaktiska och andra åtgärder,
bör därför, såsom jag framhållit, det aktuella platsbehovet tillgodoses genom
utvidgningar — i begränsad utsträckning — inom den nuvarande anstaltsorganisationens
ram. Behovet av det platstillskott, som vid ett genomförande
av medicinalstyrelsens nu framlagda förslag örn renovering och
utbyggnad av en av paviljongerna vid S:t Jörgens sjukhus skulle erhållas,
anser jag icke behöva ifrågasättas. En särskild anledning att vidtaga de
föreslagna åtgärderna ligger däri, att den ifrågavarande paviljongen i sin
nuvarande utformning företer en mindre lämplig planlösning. Detta gäller
i synnerhet flyglarna, vilkas enkelsidiga korridorsystem medför dålig driftekonomi
och försvårar övervakningen. Ehuru även efter vidtagande av de
föreslagna byggnadsåtgärderna paviljongen blir behäftad med vissa brister,
komma likväl genom dessa åtgärder de väsentliga olägenheterna att bliva
botade. Paviljongen i sin helhet erhåller en ny planlösning, som möjliggör
en bättre driftekonomi. Kostnaden för de angivna arbetena kan därför Icke
heller anses helt hänföra sig till de nyvunna platserna. Om kostnaden -— såsom
synes riktigt — slås ut på samtliga vårdplatser inom paviljongen, blir
kostnaden per vårdplats 5 450 kronor. Mot storleken av detta belopp torde
någon berättigad anmärkning icke kunna riktas. 1 betraktande av anförda
omständigheter finner jag mig böra förorda medicinalstyrelsens förslag.

Ändrings- och ombyggnadsarbetena beträffande kasinobyggnaden och paviljongen
komma att medföra en relativt stor ökning av belastningen å det
elektriska ledningssystemet. På grund härav och då den nuvarande transformatorstationen
är otidsenlig samt icke kan utvidgas, fordras, att ny transformator
anskaffas och installeras på annan plas inom sjukhusområdet.
Jag biträder därför det härom framlagda förslaget. Den beräknade kostnaden
för transformatorn finner jag mig kunna godtaga. Erinras må i detta
sammanhang, att vid sjukhuset för närvarande pågår en successiv omläggning
av ledningssystemet från likström lill växelström, varför även oberoende
av nu ifrågavarande byggnadsarbeten kostnadskrävande åtgärder

niliana till riksdagens protokoll 19bft. 6 sand. Nr 12b—125. <>

18

Statsutskottets utlåtande nr 124.

med avseende å de elektriska installationerna skulle hava kommit till utförande.

Jag tillstyrker alltså anvisande av 683 000 kronor för utförande av nämnda
arbeten under budgetåret 1946/47.

Uppförande av vissa uthusbyggnader vid Umedalcns sjukhus vid Umeå.
Kylanläggning vid Ulleråkers sjukhus. Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande
av ett belopp av 27 500 kronor för uppförande vid Umedalens sjukhus
av en uthusbyggnad för vagnar, byggnadsställningar m. m. samt av ett
redskapsskjul för trädgården ävensom anvisande av ett belopp av 30 000
kronor för utförande av en kylrumsanläggning vid Ulleråkers sjukhus.

Elektriska arbeten vid Sundby, S:t Lars, S:ta Maria, Frösö och Furunäsets
sjukhus. I olika skrivelser år 1945 har medicinalstyrelsen gjort
framställning örn anvisande av medel för vissa elektriska arbeten vid ett
flertal sinnessjukhus. De olika framställningarna ha varit föremål för byggnadsstyrelsens
granskning.

Departementschefen har anfört följande.

De av medicinalstyrelsen föreslagna arbetena vid Sundby, S:t Lars, S:ta
Maria, Frösö och Furunäsets sjukhus utgöra ett led i en av styrelsen uppgjord
plan att, i den mån en ökning av strömförbrukningen eller andra omständigheter
påkalla det, verkställa omläggning och komplettering av de
elektriska installationerna vid de statliga sinnessjukhusen. För budgetåren
1944/45 och 1945/46 hava medel för detta ändamål anvisats — förutom för
en första etapp vid Frösö sjukhus — beträffande S:t Sigfrids, S:t Jörgens
och Säters sjukhus. Då de nu föreslagna arbetena synas vara av angelägen
natur, vill jag förorda, att desamma komma till utförande under nästa budgetår.
De beräknade kostnaderna för företagen synas i huvudsak kunna
godtagas. I vissa fall torde dock, om arbetena verställas i sjukhusens egen
regi eller ändringar i förslagen vidtagas, besparingar vara möjliga. Tills
vidare anser jag mig emellertid böra räkna med de av medicinalstyrelsen
angivna beloppen, respektive 20 300, 115 000, 47 280, 50 000 och 81000
kronor, eller tillhopa i runt tal 313 600 kronor.

Komplettering av avloppsledningarna vid Sundby sjukhus. Ytterligare
anslag för uppförande av familjebostadshus vid S:ta Maria sjukhus. Kungl.
Maj:ts förslag innebär dels anvisande av ett belopp av 22 500 kronor för
utförande av en pumpanläggning för komplettering av avloppssystemet vid
Sundby sjukhus, dels ock anvisande av ett belopp av 36 000 kronor för anordnande
av ytterligare två bostadsrum i ettvart av fyra personalbostadshus
vid S:ta Maria sjukhus.

Statsutskottets utlåtande nr 124.

19

Ombyggnadsarbeten vid statens uppfostringsanstalt

å Bona.

Genom beslut den 9 februari 1945 har Kungl. Majit uppdragit åt medicinalstyrelsen
att i samråd med fångvårdsstyrelsen och skolöverstyrelsen
verkställa den utredning, som kunde finnas erforderlig för utrönande av
möjligheten att använda statens uppfostringsanstalt å Bona för den statliga
sinnesslövården eller annat ändamål inom medicinalstyrelsens verksamhetsområde.
Denna utredning är ännu icke fullständigt genomförd. I sitt förslag
den 11 september 1945 till 10-årsplan för den statliga sinnesslövårdens
utbyggande ansåg sig emellertid medicinalstyrelsen kunna medtaga ett till
Bona förlagt sjukhus för 360 yngre asociala, imbecilla män.

1 skrivelse den 13 februari 1946 har medicinalstyrelsen framlagt förslag
till modernisering och ombyggnad av de båda flygelbyggnaderna vid den
så kallade gamla anstalten, vilka arbeten befunnits erforderliga medan anstalten
ännu fyllde sin nuvarande funktion.

Departementschefen har tillstyrkt, att ett belopp av 490 000 kronor ställes
till förfogande för arbetenas utförande under nästa budgetår.

Förvärv och byte av mark för statens anstalt för

fallandesjuka.

I skrivelse den 27 november 1945 har medicinalstyrelsen hemställt, alt
ägoutbyte finge äga rum mellan statens anstalt för fallandesjuka och Jönköpings
stad enligt ett av styrelsen framlagt förslag samt att förvärv finge
ske av vissa intill anstaltens nuvarande område belägna ägofigurer, tillhöriga
enskilda personer, till ett pris av sammanlagt (36 860 + 18 543:25
+ 26 500 =) 81 903 kronor 25 öre.

1 ärendet har domänstyrelsen avgivit utlåtande.

Departementschefen har anfört följande.

Utläggningen av det till statens anstalt för fallandesjuka hörande området
är icke lämplig. Området genomskäres av järnväg och landsväg. I väster
inskjuta ägofigurer, tillhöriga enskilda personer. Särskilt med hänsyn till att
härigenom en framtida utbyggnad av anstalten skulle försvåras, finner jag
mig böra förorda, att de av medicinalstyrelsen föreslagna ägohytena och
markförvärven genomföras. De ifrågavarande områden åsätta värdena finner
jag mig kunna godtaga. Medel för förvärven, i runt tal 82 000 kronor, torde
böra anvisas under särskilt anslag å kapitalbudgeten.

Såsom av det förut anförda framgår, äro de fastigheter — östra Vilhelmsro
m. fl. -— vilka disponeras av statens anstalt för fallandesjuka, redovisade
å .statens domäners fond. Från det å riksstalen under femte huvudtiteln

20

Statsutskottets utlåtande nr 124.

upptagna förslagsanslaget lill ersättning till statens domäners fond tor upplåten
mark utgår ersättning bl. a. för upplåtelse av nämnda fastigheter.

Utrustning av nya sinnessjukhus.

I skrivelse den 31 augusti 1945 har medicinalstyrelsen gjort framställning
örn medel för nästa budgetår för dels komplettering av maskinparken vid
en nybyggd snickeriverkstad vid Vipeholms sjukhus, dels ock utrustning av
det till Säters sjukhus anslutna sekundärsjukhuset i Grangärde. Kostnaderna
ha beräknats till 16 500 respektive 180 000 kronor. Efter frånräknande
av en besparing å 70 000 kronor, som förefinnes å tidigare till utrustning
av nya sinnessjukhus anvisade medel, skulle anslagsbehovet för nämnda
båda ändamål uppgå till 126 500 kronor.

Vidare har direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala i skrivelse den
3 oktober 1945 under åberopande av en av professorn B. Jacobowsky hos
direktionen gjord framställning jämte av denne överlämnat kostnadsförslag
hemställt örn anvisande av — utöver tidigare begärda medel för utrustning
av den psykiatriska kliniken vid sjukhuset — ett anslag av 26 100 kronor
till instrumentutrustning för en operationsavdelning vid kliniken. I ärendet
har centrala sjukvårdsberedningens arbetsutskott avgivit utlåtande.

Departementschefen har anfört följande.

Mot de av medicinalstyrelsen framlagda förslagen om komplettering av
maskinparken vid en vid Vipeholms sjukhus nybyggd snickeriverkstad och
utrustning av det till Säters sjukhus anslutna sekundärsjukhuset i Grangärde
har jag intet att erinra.

Jag har förut tillstyrkt, att medel anvisas för anordnande av en operationsavdelning
vid psykiatriska kliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala.
Operationsavdelningen är avsedd att färdigställas under nästa budgetår.
Medel torde därför nu böra beräknas även för erforderlig instrumentanskaffning.
Kostnaden härför bör emellertid enligt centrala sjukvårdsberedningens
förslag begränsas till 22 700 kronor.

Då jag förut vid behandlingen av medicinalstyrelsens tioårsplan för sinnessjukvården
tillstyrkt, att för anskaffande av röntgenutrustning till sinnessjukhusen
skulle beräknas ett belopp av 150 000 kronor, skulle följaktligen
medelsbehovet under anslaget till utrustning av nya sinnessjukhus under
nästa budgetår uppgå till sammanlagt (126 500 + 22 700 + 150 000)
299 200 kronor eller, i avrundat tal, 300 000 kronor.

Sammanfattning av Kungl. Majt:s förslag.

Departementschefen har anfört följande.

Jag har förut tillstyrkt, att staten ekonomiskt understödjer anordnande
och drift av psykiatriska kliniker vid kroppssjukhusen. Medel för detta
ändamål behöva emellertid icke beräknas för nästa budgetår.

Statsutskottets utlåtande nr 124.

21

Vid bifall till vad jag förut förordat skulle för nästa budgetår under anslaget
till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. avses medel
för följande ändamål:

Renovering och tillbyggnad av Mariebergs sjukhus ............ 1 150 000

Psykiatriska kliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala...... 620 000

Nybyggnads- och utvidgningsarbeten vid Furunäsets sjukhus . . 600 000

Ytterligare medel för inrättande av sekundäravdelning vid Birgittas
sjukhus .......................................... 33 000

Ytterligare medel för inrättande av sekundäravdelning vid Säters

sJukhVs ................................................ 100 000

Renoveringsarbeten vid Ulleråkers sjukhus .................. 118 000

Vissa byggnadsarbeten m. m. vid Sundby sjukhus m. m......... 1 107 000

Ombyggnad av Birgittas sjukhus ............................ 1 000 000

Örn- och tillbyggnad vid S:t Jörgens sjukhus.................. 683 000

Uppförande av vissa uthusbyggnader vid Umedalens sjukhus____ 27 500

Kylanläggning vid Ulleråkers sjukhus ........................ 30 000

Elektriska arbeten vid Sundby m. fl. sjukhus ................ 313 600

Komplettering av avloppsledningarna vid Sundby sjukhus...... 22 500

Tilläggsanslag för uppförande av familjebostadshus vid S:ta Maria
sjukhus ................................................ 36 000

Summa kronor 5 840 600

Sammanlagda medelsbehovet under budgetåret 1946/47 för nu föreslagna
arbeten m. m. skulle alltså uppgå till 5 840 600 kronor eller, i avrundat tal,
5 850 000 kronor. Med avseende å de till byggnadsarbetena anvisade medlen
torde få gälla, att den angivna fördelningen icke skall vara i detalj bindande
för medlens disposition. I den mån så med hänsyn till sättet för byggnadsarbetenas
bedrivande eller eljest kan befinnas lämpligt, torde enligt
Kungl. Maj ds bestämmande en ökning av beräknad medelsdisposition för
visst ändamål kunna ske mot det att motsvarande minskning vidtages för ett
annat.

För ombyggnadsarbeten å statens uppfostringsanstalt å Bona bör ett belopp
av 490 000 kronor ställas till förfogande.

Vidare bör för förvärv av vissa markområden — att disponeras av statens
anstalt för fallandesjuka — ett anslag av 82 000 kronor anvisas.

Härutöver skulle för utrustning av nya sinnessjukhus erfordras ett anslag
av 300 000 kronor.

Motionerna.

Röntgenanläggning vid Mariebergs sjukhus. I samband med Kungl.
Majlis förslag har utskottet till behandling förehaft en inom andra kammaren
av herrar Osterman och Ståhl väckt motion (lii 157), vari hemställts,
att riksdagen ville bevilja elt belopp av 50 000 kronor för installerande av
röntgenanläggning vid Mariebergs sjukhus vid Kristinehamn.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.

22

Statsutskottets utlåtande nr 124.

Personalbostäder vid S:t Jörgens sjukhus. Vidare har utskottet i detta
sammanhang behandlat två likalydande motioner, väckta, den ena inom
första kammaren av herr Karl Andersson m. fl. (1:273), och den andra
inom andra kammaren av herr Andersson i Mölndal m. fl. (II: 427), i vilka
hemställts, att riksdagen måtte bevilja ett anslag av 280 000 kronor till personalbostäder
vid S:t Jörgens sjukhus.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för förslaget, får utskottet hänvisa
till motionen II: 427.

Utskottet.

I likhet med departementschefen och medicinalstyrelsen anser utskottet
behov föreligga av snara åtgärder för förbättring av den statliga sinnessjukvården.
Ytterligare utredning i vissa betydelsefulla hänseenden är dock erforderlig.
Såsom departementschefen framhåller bör därvid i främsta rummet
beaktas förhållandet mellan den kvalificerade sinnessjukvård, som staten
bedriver, och den verksamhet på samma område, för vilken kommunerna
för närvarande äro huvudmän. Departementschefen utgår ifrån, att
landstingen (och de i landsting icke deltagande städerna) alltjämt skola ombesörja
vården av lättskötta sinnessjuka. Enligt utskottets mening bör emellertid
även denna fråga tagas under ytterligare övervägande och bliva föremål
för en förutsättningslös undersökning. För att denna omprövning icke
skall fördröja utbyggandet av den för ifrågavarande klientel avsedda anstaltsorganisationen,
är det angeläget att densamma slutföres snarast
möjligt.

Vad departementschefen anfört i fråga örn inrättande med statsunderstöd
av psykiatriska kliniker vid kroppssjukhusen föranleder ej erinran från utskottets
sida. Sålunda har utskottet bland annat funnit bärande skäl anförda
för uttalandet, att dylik klinik bör anslutas till centrallasarett eller, om så
icke skulle befinnas lämpligt, till annat delat lasarett. Utskottet förutser
emellertid, att särskilda skäl måhända i något undantagsfall kunna anföras
för att kliniken förlägges till ett ej delat lasarett. I sådan händelse bör Kungl.
Maj:t vara oförhindrad att besluta härom utan riksdagens hörande.

Medicinalstyrelsen har framhållit, att vid de statliga sinnessjukhusen föreligger
ett behov av 16 röntgeninstallationer, vilka envar kan beräknas draga
en kostnad av cirka 37 000 kronor. Den totala kostnaden beräknas alltså
uppgå till i runt tal 600 000 kronor. För detta ändamål föreslår Kungl.
Maj:t, att för nästa budgetår ett belopp av 150 000 kronor skall beräknas
under reservationsanslaget till utrustning av nya sinnessjukhus. I den vid
riksdagens början väckta motionen II: 157 har föreslagits, att visst belopp
skulle beviljas för installerande av röntgenanläggning vid Mariebergs sjukhus
vid Kristinehamn. Röntgenutrustningen borde enligt motionen redan

Statsutskottets utlåtande nr 124.

23

från början omfatta apparatur, som tillåter skallundersökningar, varför be
loppet i fråga borde bestämmas till 50 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag. Enligt vad utskottet inhämtat
kommer Mariebergs sjukhus att upptagas i medicinalstyrelsens förslag till
plan över användningen av det ifrågavarande beloppet å 150 000 kronor.
Syftet med motionen får därmed anses vara i huvudsak tillgodosett, varför
särskild medelsanvisning icke numera kan anses erforderlig. Utan att vilja
taga ställning till frågan örn utrustningens omfattning vid Mariebergs sjukhus,
vill utskottet i detta sammanhang understryka vad departementschefen
anfört därom, att röntgenutrustningen vid sinnessjukhusen icke bör göras
kostsammare än som påkallas av behovet.

Även frågan örn sinnesslövårdens utbyggande har ansetts påkalla förnyade
överväganden. Vad som anförts i detta ämne föranleder ej annat uttalande
från utskottets sida än att utskottet i likhet med departementschefen
finner det motiverat, att staten i viss utsträckning medverkar till att landstingens
centralanstalter befrias från obildbara sinnesslöa.

Till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. föreslås ett
investeringsanslag av 5 850 000 kronor. Vid genomgång av de särskilda utgiftsändamålen
under anslaget har utskottet ej funnit anledning till erinran
mot det sålunda äskade beloppet. I anslutning till Kungl. Maj:ts förslag
beträffande S:t Jörgens sjukhus — enligt vilket ett belopp av 683 000 kronor
skulle avses för ändringsarbeten inom administrations- och kasinobyggnaderna
samt om- och tillbyggnad av en av vårdpaviljongerna ävensom
vissa av dessa åtgärder föranledda ändringar beträffande de elektriska installationerna
— har emellertid i de likalydande motionerna 1:273 och
II: 427 erinrats om behovet av personalbostäder vid sjukhuset. Vid sitt besök
på S:t Jörgens sjukhus för två år sedan fann utskottet trängande behov
föreligga av förbättrade förhållanden i nämnda hänseende. Framställningar
till medicinalstyrelsen ha gjorts av sjukhusdirektionen dels i juli 1943, dels
ock innevarande vår sedan det visat sig att medel för ändamålet ej upptagits
i medicinalstyrelsens tioårsplan. I dessa framställningar ha angivits vissa
riktlinjer för lösningen av personalens bostadsfråga, men de ha stannat vid
en begäran om medel för utförande av erforderliga utredningar. Med hänsyn
till det outredda skick, vari frågan befinner sig, anser sig utskottet förhindrat
alt tillstyrka motionsyrkandet om anvisande av 280 000 kronor för
bostadsfrågans ordnande. Emellertid vill utskottet i anledning av motionerna
framhålla angelägenheten av att erforderlig utredning i ämnet skyndsamt
åvägabringas. Därvid bör även undersökas i vilken utsträckning med
hänsyn till arbetsförhållandena vid sjukhuset och de anställdas möjligheter
att själva ordna sin bostadsfråga kan anses erforderligt, att personalbostäder
tillhandahållas genom statens försorg.

Vad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit i förevarande proposition har ej givit
utskottet anledning till erinran.

24

Statsutskottets utlåtande nr 124.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

A. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

I. godkänna i statsrådsprotokollet över socialärenden för
den 8 mars 1946 förordade grunder för statsbidrag till inrättande
och drift av psykiatriska kliniker vid kroppssjukhusen; II.

medgiva att statens uppfostringsanstalt å Bona överföres
till den statliga sinnessjuk- eller sinnesslövården från
och med den tidpunkt Kungl. Maj:t bestämmer;

III. besluta

a) att vid Mariebergs sjukhus i Kristinehamn skola i huvudsaklig
överensstämmelse med i nämnda statsrådsprotokoll
förordat förslag såsom en andra etapp verkställas omoch
nybyggnadsarbeten för en beräknad kostnad av högst
1 235 000 kronor,

b) att vid Vipeholms sjukhus i Lund skall i huvudsaklig
överensstämmelse med i samma statsrådsprotokoll förordat
förslag uppföras en ny vårdpaviljong för kvinnor för en
beräknad kostnad av högst 895 000 kronor,

c) att vid Birgittas sjukhus i Vadstena skola i huvudsaklig
överensstämmelse med i propositionen nr 242 till 1945
års riksdag framlagt förslag i en första etapp utföras omoch
nybyggnadsarbeten för en beräknad kostnad av högst
4 150 000 kronor;

IV. medgiva

a) att av det område, som disponeras av statens anstalt
för fallandesjuka, stadsägorna 109, 110, 142, 143 och 151 i
Jönköpings stad må överlåtas till staden i utbyte mot delar
av stadsägorna 5, 52, 53, 91, 92, 93, 95 och 241, stadsägan
90, delar av skiftesvägarna o, p och q samt tillhörande
strandremsa vid Vättern,

b) att förvärv för statens räkning må ske av följande inom
Jönköpings stad belägna områden, nämligen stadsägorna 99,
100 och 129 till ett pris av 36 860 kronor, stadsägan 106 till
ett pris av 18 543 kronor 25 öre och stadsägan 105 till ett
pris av 26 500 kronor;

B. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:273 och 11:427, i vad
nämnda motioner avse anslagsfrågan, till Vissa byggnadsarbeten
vid statens sinnessjukhus m. m. för budgetåret
1946/47 under statens allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag
av 5 850 000 kronor;

Statsutskottets utlåtande nr 124.

25

C. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
för budgetåret 1946/47 anvisa

1) till Förvärv av mark för statens anstalt för fallandesjuka
under statens affärsverksfonder, domänverket, ett
investeringsanslag av 82 000 kronor,

2) till Ombyggnadsarbeten vid statens uppfostringsanstalt
å Bona under femte huvudtiteln ett reservationsanslag av
490 000 kronor,

3) till Utrustning av nya sinnessjukhus under femte huvudtiteln
ett reservationsanslag av 300 000 kronor;

D. att motionen II: 157 ej må av riksdagen bifallas;

E. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 273 och
II: 427 i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn skyndsam
utredning av frågan örn personalbostäder vid S:t Jörgens
sjukhus.

Stockholm den 10 maj 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli, Gränebo, Andrén,
Bäckström, Gustaf Karlsson, Boman, fröken Andersson, herrar Johan Eric Ericson,
Bosenberg, Hesselbom och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,
Rubbestad, Mårtensson, Staxäng, Malmborg i Skövde, Lindholm, Holmström,
Åkerström, Petterson i Degerfors och Persson i Vinberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 124—125.

3