Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

1

Nr 31.

Ankom till riksdagens kansli den 4 juni 1946 kl. 5 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till förordning angående fortsatt giltighet av förordningen
den 15 december 1944 (nr 779) örn kristillägg
å daghjälp från erkända arbetslöshetskassor.

Genom en den 17 maj 1946 dagtecknad proposition, nr 288, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj:t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Förordning

angående fortsatt giltighet av förordningen den 15 december 1944 (nr 779)
om kristillägg å daghjälp från erkända arbetslöshetskassor.

Härigenom förordnas, att förordningen den 15 december 1944 om kristillägg
å daghjälp från erkända arbetslöshetskassor, vilken gäller till och
med den 30 juni 1946, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30
juni 1947.

Enligt förordningen den 15 december 1944 (nr 779) örn kristillägg å daghjälp
från erkända arbetslöshetskassor, vilken förordning gäller till och med
den 30 juni 1946, skall å daghjälp, som utgives från erkänd arbetslöshetskassa,
utgå kristillägg med 75 öre för varje dag, för vilken daghjälp erhålles.
Det sammanlagda beloppet av daghjälp och kristillägg må dock
icke överstiga sju kronor om dagen. De i 20 § 1—3 mom. arbetslöshetskasseförordningen
givna s. k. överförsäkringsreglerna skola tillämpas även
å kristillägg, därvid kristillägget i första hand drabbas av nedsättning eller
indragning. Statsbidrag till kristillägg utgår med tilläggets hela belopp.

Föredraganden, statsrådet Mossberg, har i propositionen anfört följande:

»I samband med anmälan till årets statsverksproposition av frågan om
anslag till kristillägg till erkända arbetslöshetskassor (femte huvudtiteln

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 9 sioni. 2 avd. Nr 31 32.

1

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

punkt 18) uttalade jag den uppfattningen, att sådant kristillägg borde utgå
även under nästa budgetår. Jag framhöll vidare att, ehuru jag ännu icke
tagit ställning till frågan om kristilläggets storlek efter den 30 juni 1946,
anslaget syntes kunna beräknas med utgångspunkt från antagandet att
kristillägget komme att utgå med samma belopp som under löpande
budgetår. »

Avsikten med kristilläggets införande var att utan ökning av avgifterna
inom den statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringen återställa det ursprungliga
förhållandet mellan de från nämnda försäkring utgående förmånerna
och den allmänna arbetslöshetshjälpens understödsbelopp, vilket
förhållande rubbats genom att sistnämnda understöd efter krigsutbrottet
1939 vid flera tillfällen höjts. Från denna utgångspunkt bestämdes beloppet
av kristillägget till 75 öre för dag med hänsyn till att för en väsentlig
del av kassamedlemmarna en höjning av daghjälpen med detta belopp
erfordrades för att den önskade relationen mellan understöden från de
erkända arbetslöshetskassorna och kontantunderstöden från arbetslöshetsnämnderna
skulle uppnås.

Kontantunderstödens maximibelopp ha icke undergått någon ändring
sedan kristilläggets införande. I dagarna har emellertid arbetsmarknadskommissionen
till Kungl. Majit inkommit med hemställan om bemyndigande
att ytterligare höja vissa av maximibeloppen för kontantunderstöden.
Kommissionen har därvid starkt understrukit, att ett bifall till förslaget
förutsatte en höjning av de nuvarande hustrutilläggen i de erkända
arbetslöshetskassorna med ett av statsmedel helt bekostat kristillägg om
75 öre. Däremot har kommissionen icke ifrågasatt någon höjning av kristillägget
å daghjälpen. Kommissionens framställning, som med hänsyn
till kontantunderstödens inverkan på understöden från de erkända arbetslöshetskassorna
torde böra underställas riksdagen, är för närvarande föremål
för remissbehandling och torde icke kunna föreläggas riksdagen innevarande
vår. I avbidan på prövningen av nämnda fråga synas de nuvarande
bestämmelserna örn kristillägg böra i oförändrat skick förlängas att gälla
även under nästa budgetår.

I detta sammanhang vill jag ytterligare nämna, att delegerade för de erkända
arbetslöshetskassorna m. fl. inkommit med en framställning om
åtskilliga betydelsefulla förändringar i arbetslöshetskasseförordningen, avseende
hustrutilläggets omvandling till ett maketillägg, införande av tilllägg
för husföreståndarinna och för föräldrar, ändrade regler om understödsrätten
vid korttidsarbete och om karenstidens beräkning samt slopande
av den nuvarande maximeringen av statsbidragets storlek m. m. Till
denna framställning, över vilken remissyttranden infordrats från vissa myndigheter
och sammanslutningar, har jag ännu icke haft tillfälle att taga
definitiv ståndpunkt.»

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

3

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot det genom propositionen
framlagda förslaget och får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 4 juni 1946.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Wistrand, Löfvander, Sten, Nils Elowsson,
Uhlén, Englund och Carl Eric Ericsson; samt

från andra kammaren: herrar Olovson i Västerås, Hagård, Ryberg, Holm, fru
Johansson, herrar Larsson i Östersund, Osterman och Lundberg.

Utskottet.