Andra lagutskottets utlåtande nr 29.
1
Nr 29.
Ankom till riksdagens kansli den 4 juni 1946 kl. 5 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående ändring i lagen den 6 juni 1924
(nr 361) om samhällets barnavård och ungdomsskydd
(barnavårdslag).
Genom en den 8 mars 1948 dagtecknad proposition, nr 186, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj:t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
socialärenden, föreslagit riksdagen att antaga ett vid propositionen fogat förslag
till lag angående ändring i lagen den 6 juni 1924 (nr 361) om samhällets
barnavård och ungdomsskydd (barnavårdslag).
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det genom propositionen
framlagda lagförslaget, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas
här nedan, hänvisa till propositionen.
Sedan chefen för socialdepartementet med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndiganden
den 12 juni och den 18 december 1942 tillkallat särskilda sakkunniga
för att inom departementet verkställa utredning rörande möjligheterna
till effektivisering av skyddshemselevernas eftervård jämte därmed sammanhängande
spörsmål, ha de sakkunniga, som antagit benämningen 1942
års skyddshemsutredning, den 4 januari 1945 avgivit betänkande och förslag
i ämnet (statens offentl. utredn. 1945: 10), innefattande bland annat förslag
till åtskilliga ändringar i gällande bamavårdslagstiftning.
över betänkandet ha efter remiss yttranden avgivits av socialstyrelsen,
medicinalstyrelsen, statens arbetsmarknadskommission, statskontoret, skolöverstyrelsen,
överstyrelsen för yrkesutbildning, ungdomsvårdskommittén,
styrelserna för svenska stadsförbundet och svenska landskommunernas förbund,
svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet samt Sveriges storloge
av I. O. G. T. Socialstyrelsen har vid sitt utlåtande fogat en sammanfattning
av yttranden i ärendet, som till styrelsen inkommit från femton skyddshemsstyrelser
ävensom föreningen Sveriges skyddshemsrektorer och föreningen
Sveriges skyddshemstjänstemän.
Vid ärendets fortsatta behandling inom socialdepartementet ha vissa av de
sakkunniga föreslagna ändringar i barnavårdslagstiftningen befunnits böra
bliva föremål för ytterligare överväganden. I förevarande sammanhang upp
Bihang
till riksdagens protokoll 1946. 9 sami. 2 avd. Nr 29—30. 1
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 29.
tages endast till behandling av de sakkunniga väckt fråga om ändrad benämning
å skyddshemmen.
Barnavårdsnämnd åligger enligt 22 § barnavårdslagen att vidtaga
åtgärder beträffande a) barn under sexton år, som i föräldrahemmet misshandlas
eller utsättes för allvarlig vanvård eller annan fara till sin kroppsliga
eller själsliga hälsa; b) barn i sagda ålder, som på grund av föräldrarnas
lastbarhet, vårdslöshet eller oförmåga att fostra barnet är i fara att bliva
vanartat; c) barn under aderton år, som befinnes vara så vanartat, att särskilda
uppfostringsåtgärder krävas för dess tillrättaförande; samt d) person i
åldern mellan aderton och tjuguett år, som befinnes föra ett oordentligt, lättjefullt
eller sedeslöst liv eller eljest visat svår oart och beträffande vilken särskilda
åtgärder från samhällets sida krävas för hans tillrättaförande. I vissa
fall må, enligt 24 § barnavårdslagen, nämnden omhändertaga den, varom
fråga är, för skyddsuppfostran enligt de närmare bestämmelser som meddelas
i 4 kap. barnavårdslagen.
Den som omhändertages för skyddsuppfostran skall enligt 35 § barnavårdslagen
i regel intagas i skyddshem, varom närmare bestämmelser äro meddelade
dels i 43 och 44 §§ barnavårdslagen och dels i den av Kungl. Maj:t
den 24 september 1937 utfärdade stadgan för skyddshemmen (SFS nr 860).
Enligt 43 § barnavårdslagen skola särskilda skyddshem eller avdelningar av
skyddshem finnas: a) för vanartade barn i skolpliktig ålder, vilka böra erhålla
skolundervisning (skolhem); b) för vanartade gossar, som avslutat sin
skolgång och vid omhändertagandet icke fyllt aderton år (yrkeshem); c) för
vanartade flickor, som avslutat sin skolgång och vid omhändertagandet icke
fyllt aderton år (hemskolor); d) för vanartade över den egentliga skolåldern,
vilka med avseende å förståndsutvecklingen äro efterblivna (jordbrukshem);
e) för personer, som avses i 22 § d) (ungdomshem); samt f) för omhändertagna,
vilka äro själsligt abnorma.
Vid sina överväganden angående åtgärder för en effektivisering av skyddshemselevernas
eftervård har skyddshcmsutredningen funnit benämningen
skyddshem böra avskaffas. De sakkunniga ha anfört, att denna benämning
under årens lopp fått en mycket ogynnsam klang. De ungdomar, som blivit
föremål för samhällets ingripande i form av skyddshemsvård, mötte vid sin
återinpassning i samhället allvarliga hinder, om det bleve känt i deras omgivning
att de vistats på skyddshem. I allmänna medvetandet stämplades
skyddshemmens elever ofta som mindervärdiga individer för lång tid efter
utskrivningen. Tidigare hade termen skyddshem i regel ingått i namnet på
respektive anstalter. På förslag av 1934 års skyddshemssakkunniga hade i
bamavårdslagen införts neutrala särbenämningar för olika slag av skyddshem,
hänsyftande på den utbildning hemmen avsågo att meddela. Som gemensam
beteckning hade dock skyddshemsnamnet bibehållits. Det hade visat
sig, att egentligen endast en av de nya benämningarna nämligen »skolhem»
Andra lagutskottets utlåtande nr 29.
3
vunnit sådan utbredning, att den i viss mån förträngt allmänhetens uppfattning
av att vederbörande anstalter först och sist vore skyddshem. Övriga
beteckningar »yrkeshem», »hemskola», »ungdomshem», »jordbrukshem»
hade mera speciell karaktär och anknöte icke till gängse föreställningar.
Stundom vore barnavårdsnämnderna med hänsyn till den klang ordet skyddshem
hade obenägna att tillgripa placering å skyddshem, även då alla förutsättningar
förelåge för intagning i sådan anstalt. I stället anlitades barnhem
av skyddshemsliknande karaktär. Människor utan kontakt med den offentliga
barnavården syntes fortfarande utan åtskillnad uppfatta »skyddshem»
som den lämpligaste beteckningen på anstalter för äldre asocial ungdom av
alla slag. I dagspressen användes beteckningen skyddshem stundom till och
med för institutioner inrättade till stöd för frigivna fångar och liknande.
Eftervårdsarbetet försvårades onödigtvis av den belastning skyddshemsnamnet
utgjorde. En arbetsgivare, som måhända skulle tveka att anställa en pojke
från Gräskärrs skyddshem, torde icke hysa samma betänkligheter att antaga
en elev från Gräskärrs skolhem. Det vore lättare att bli accepterad i en ny
kamratkrets för den yngling, som kunde tala örn att han vistats på en skola,
än för den, som komme från ett yrkeshem-skyddshem.
De sakkunniga säga sig ha sökt efter ett uttryck tillräckligt omfattande
att användas som gemensam benämning på anstalterna i stället för det nuvarande
»skyddshem» och av sådan beskrivande karaktär, att det icke lika
lätt som nyssnämnda term kunde bli till ett slagord. Benämningen skolor tillhörande
borna- och ungdomsvården ha de sakkunniga ansett fylla dessa krav.
För att åtskilja olika elevgrupper ha de sakkunniga funnit det vara tillräckligt
att terminologiskt skilja på två slags anstalter, nämligen skolhem för barn
i skolåldern och yrkesskolor för elever, som avgått från den egentliga folkskolan.
Skolor, avsedda att tjänstgöra som mödrahem, borde däremot erhålla
en särskild beteckning, exempelvis hemskolor.
I enlighet härmed har utredningen ansett följande olika slag av skolor för
harna- och ungdomsvården böra finnas, nämligen skolhem för barn i
skolpliktig ålder, yrkesskolor för barn, som vid omhändertagandet avslutat
sin skolgång men icke fyllt aderton år, yrkesskolor för personer,
som avses i 22 § d) barnavårdslagen, hemskolor för väntande mödrar
och mödrar med späda barn, yrkesskolor för omhändertagna över
skolpliktig ålder, vilka äro efterblivna til! förståndsutvecklingen, skolhem
för barn i skolpliktig ålder, som på grund av själslig abnormitet böra stå
under särskild läkartillsyn, och yrkesskolor för omhändertagna över
skolpliktig ålder, vilka på grund av själslig abnormitet böra stå under särskild
läkartillsyn.
Föredraganden, statsrådet Mossberg, har i propositionen anfört följande:
»Ett huvudsyfte med den vård och uppfostran, som på skyddshem lämnas
av samhället omhändertagna barn och ungdomar, är att möjliggöra
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 29.
deras inpassande i ett normalt arbets- och samhällsliv. För detta ändamål
är det uppenbarligen av stor vikt, icke blott att den uppfostran och utbildning
som lämnas på skyddshemmen blir så god som möjligt, utan också att
den omständigheten att denna uppfostran och utbildning kommit till stånd
genom särskilda åtgärder från samhällets sida icke försvårar skyddshemselevernas
återinpassning i samhällslivet.
Såsom skyddshemsutredningen anfört torde det tyvärr förhålla sig så,
att benämningen skyddshem under årens lopp fått en ogynnsam klang och
att i det allmänna medvetandet skyddshemseleverna ofta stämplas som
mindervärdiga individer för lång tid efter utskrivningen. I huvudsak torde
detta bero på bristande insikt hos den stora allmänheten om skyddshemsvårdens
egentliga innebörd och på oberättigade generaliseringar med utgångspunkt
från fall, där skyddshemsvården icke medfört den önskade
återinpassningen. För underlättande av eftervårdsarbetet synes det emellertid
angeläget att man söker undanröja möjligheten till dylika generaliseringar
genom att skyddshemmen erhålla ändrad benämning. I likhet med skyddshemsutredningen
och flertalet av remissinstanserna finner jag en beskrivande
benämning av relativt tungrodd karaktär vara att föredraga framför en
enklare, mera kortfattad och särpräglad benämning. Härigenom torde man
nämligen i stort sett kunna undgå att benämningen får en slagordsmässig
prägel, som kan utnyttjas som en förklenande stämpel å de omhändertagna.
Det av utredningen föreslagna uttrycket ''skola tillhörande barnaoch
ungdomsvården’ synes mig från dessa utgångspunkter böra godtagas.
Någon anledning att i samband därmed ändra jämväl benämningen skyddsuppfostran
synes mig icke föreligga.
Skyddshemsutredningen har vidare ansett, att de särskilda benämningar
å olika former av skyddshem som för närvarande finnas böra utbytas
mot mera generella benämningar. För att åtskilja olika elevgrupper
har utredningen funnit det vara tillräckligt att terminologiskt skilja på två
slags anstalter, nämligen skolhem för barn i skolåldern och yrkesskolor för
elever, som utgått från den egentliga folkskolan, varjämte skolor, avsedda
som mödrahem, borde erhålla benämningen hemskolor.
Även i denna del har förslaget lämnats utan erinran i flertalet yttranden.
Vissa remissinstanser ha dock anfört betänkligheter mot förslaget. Överstyrelsen
för yrkesutbildning har sålunda ansett benämningen yrkesskola
böra förbehållas det nuvarande yrkesskolväsendet och uttalat farhågor för
att vid ett bifall till utredningens förslag på denna punkt det förtroende
hos näringslivet, som de egentliga yrkesskolorna åtnjöte, kunde komma att
väsentligt minskas, därest jämväl skyddshemmen komme att benämnas
yrkesskolor. Dessa farhågor synas mig dock överdrivna. Då jag delar
skyddshemsutredningens uppfattning, att en förenklad terminologi på detta
område är önskvärd, och de föreslagna benämningarna synas på ett lämpligt
sätt antyda skolornas karaktär, vill jag uttala min anslutning till förslaget
på denna punkt.
Andra lagutskottets utlåtande nr 29.
5
Ett utbyte av benämningen skyddshem mot namnet skolor tillhörande
harna- och ungdomsvården medför att åtskilliga redaktionella ändringar
måste göras i barnavårdslagen. Benämningen skyddshem förekommer där
dels i rubriken till 5 kap. och underrubriken närmast före 43 §, dels ock
i 21, 35, 37, 38, 39, 43, 44, 45, 46, 48, 67, 74, 77 och 81 §§, varför ändring av
lagen torde böra göras på dessa punkter.
Skyddshemsutredningen har ansett bestämmelserna angående de skilda
slag av skolor som skola finnas för beredande av skyddsuppfostran kunna
överföras till stadgan för skolor tillhörande harna- och ungdomsvården.
Dessa bestämmelser, som angå skyddshemsorganisationens uppbyggnad,
synas mig emellertid vara av den betydelse, att de såsom hittills böra upptagas
i 43 § barnavårdslagen. Då benämningen yrkesskola blir gemensam för
de nuvarande yrkeshemmen, hemskolorna och ungdomshemmen, synes i
4 mom. av nämnda paragraf andra punkten kunna utgå.
I samband med de nu föreslagna ändringarna torde lämpligen i 35 § bamavårdslagen
böra göras redaktionella jämkningar till vinnande av överensstämmelse
med den nuvarande lydelsen av 22 § d) samma lag.
De föreslagna lagändringarna synas böra träda i kraft den 1 juli 1946. 1
en övergångsbestämmelse torde föreskrift böra meddelas att vad i lag eller
författning finnes stadgat örn skyddshem efter nämnda dag skall hava avseende
å skola tillhörande harna- och ungdomsvården.»
Såsom i propositionen framhållits torde det tyvärr förhålla sig så, att Utskottet.
benämningen skyddshem under årens lopp fått en ogynnsam klang och att
i det allmänna medvetandet skyddshemseleverna ofta stämplas som mindervärdiga
individer. Detta försvårar givetvis skyddshemselevernas återinpassning
i samhällslivet. Olägenheterna härav äro uppenbara. För att
undanröja möjligheten till de oberättigade generaliseringar, som allmänheten
gör sig skyldig till med utgångspunkt från fall, där skyddshemsvården
icke medfört den önskade återinpassningen, föreslås i propositionen,
att benämningen »skyddshem» i barnavårdslagen utbytes mot uttrycket
»skola tillhörande harna- och ungdomsvården». Mot detta förslag kan invändas,
att det är tveksamt, huruvida den föreslagna ändringen av benämningen
skyddshem kommer att leda till åsyftat resultat. Det kan synas
optimistiskt att tro, att den allmänna uppfattningen örn skyddshemseleverna
skulle röna någon inverkan av att i barnavårdslagen benämningen
skyddshem utbytes mot ett annat uttryck. Utskottet har icke bortsett från
dessa synpunkter. Önskvärdheten av att befria skyddshemseleverna från
den generella mindervärdighetsstämpel de erhållit gör emellertid, att enligt
utskottets mening varje strävan i denna riktning bör understödjas, även
om resultatet av en dylik strävan kan synas ovisst. På grund av sin tungroddhet
kan uttrycket »skola tillhörande harna- och ungdomsvården» icke
få någon slagordsmässig prägel. Härmed torde åtminstone en del vara
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 29.
vunnet. Utskottet anser sig därför böra tillstyrka, att benämningen skyddshem
i barnavårdslagen utbytes mot det i propositionen föreslagna uttrycket.
I propositionen föreslås vidare en förenklad terminologi beträffande benämningarna
å de olika slagen av skyddshem. Det har ansetts tillräckligt
att i terminologiskt hänseende skilja på två slags anstalter, nämligen skolhem
för barn i skolåldern och yrkesskolor för elever, som utgått från den
egentliga folkskolan, varjämte skolor avsedda som mödrahem erhållit benämningen
hemskolor. Beträffande detta förslag vill utskottet framhålla,
att allvarliga invändningar kunna göras mot att kalla en del skyddshem
yrkesskolor. De nuvarande yrkesskolorna ha en helt annan struktur och
ett helt annat elevmaterial än skyddshemmen. Om en del skyddshem skulle
kallas yrkesskolor, uppstår risk att den stora allmänhetens oberättigade
generaliseringar beträffande skyddshemseleverna komma att drabba även
de nuvarande yrkesskolornas elever. Då detta örn möjligt bör undvikas,
anser utskottet, att benämningen yrkesskola i förslaget bör utbytas mot
ett ur denna synpunkt lämpligare uttryck. Som sådant föreslår utskottet
benämningen yrkeshem.
För Stockholm och Göteborg skola enligt 43 § 2 mom. barnavårdslagen
finnas vissa slags skyddshem. Dessa skola vara av städerna själva upprättade
eller för dem anordnade. Av lagrummets nuvarande lydelse framgår,
att skyddshem för vanartade över den egentliga skolåldern, vilka med
avseende å förståndsutvecklingen äro efterblivna, icke höra till de slag av
skyddshem, som skola finnas för Stockholm och Göteborg. Enligt 43 §
2 mom. i dess föreslagna lydelse skola emellertid för Stockholm och Göteborg
även finnas anstalter för barn över skolplikt^ ålder, vilka äro efterblivna
till förståndsutvecklingen. Nu gällande bestämmelser på denna punkt
böra enligt utskottets mening icke i detta sammanhang bliva föremål för
ändring. Utskottet föreslår därför ett tillägg till den föreslagna lydelsen av
43 § 2 morn., varigenom överensstämmelse med lagrummets nuvarande
innehåll erhålles beträffande anstalter för barn, som äro efterblivna till förståndsutvecklingen.
Beträffande 44 § 1 mom. första stycket föreslår utskottet en redaktionell
jämkning.
I övrigt har utskottet icke något att erinra mot det framlagda lagförslaget.
Under åberopande av vad ovan anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen, med förklarande att det genom propositionen
framlagda lagförslaget icke kunnat i oförändrat
skick antagas, måtte för sin del antaga följande förslag till
Andra lagutskottets utlåtande nr 29
7
(Kungl. Maj ris förslag.)
(Utskottets förslag.)
Lag
angående ändring i lagen den 6 juni 1924 (nr 361) om samhällets barnavård
och ungdomsskydd (barnavårdslag).
Härigenom förordnas dels att rubriken till 5 kap. lagen den 6 juni 1924
om samhällets barnavård och ungdomsskydd (barnavårdslag) samt underrubriken
närmast före 43 § samma lag skola erhålla nedan angivna ändrade
lydelse dels ock att 21, 35, 37 och 38 §§, 39 § 1 morn., 43, 44, 45, 46,
48, 67, 74 och 77 §§ samt 81 § 1 och 4 mom. nämnda lag1 skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.
21 §.
Jämte det---närmare föreskrifter.
Angående tillsyn över verksamheten vid de i 5 kap. omförmälda skolor
tillhörande harna- och ungdomsvården förordnar Konungen.
35 §.
1 mom. För skyddsuppfostran omhändertaget vanartat barn skall genom
barnavårdsnämndens försorg intagas i skola tillhörande harna- och
ungdomsvården, varom förmäles i 5 kap. Person, som avses i 22 § d), skall
intagas i sådan skola eller i allmän uppfostringsanstalt.
I stället för att intagas i skola som i första stycket sägs eller i allmän
uppfostringsanstalt må omhändertagen överlämnas till enskilt hem, barnhem,
arbetshem eller annan därmed jämförlig anstalt, om sådant anses
lämpligare för den omhändertagne och våda för andras sedliga utveckling
icke kan befaras därigenom uppkomma. I sådant fall skola bestämmelserna
i 34 § gälla i tillämpliga delar.
Har barnavårdsnämnd jämlikt 25 § förordnat om omedelbar verkställighet
av beslut angående omhändertagande för skyddsuppfostran av person,
som avses i 22 § d), eller har sådan person omhändertagits av nämndens
ordförande jämlikt 31 §, ankommer det på polismyndighet, därest den omhändertagne
befunnits föra ett oordentligt eller sedeslöst liv eller eljest
visat svår oart samt hans uppförande tillika innebär fara för allmän ordning
eller säkerhet, att, efter framställning av nämnden eller dess ordförande,
på lämpligt sätt förvara den omhändertagne, till dess länsstyrelsen
eller barnavårdsnämnden meddelat beslut i ärendet.
1 Senaste lydelse, se beträffande rubriken till 5 kap. samt 21 § och 39 § 1 mom. SFS
1945:503, beträffande 35 §, 37 § 2 morn., 38, 46 och 74 §§ SFS 1934:201, beträffande
37 § 1 morn., 43 § 2—6 morn., 44 § 1 och 2 morn., 45 och 07 §§ samt 81 § 1 och 4 mom.
SFS 1936:266, beträffande 43 § 1 mom. SFS 1937:387, beträffande 44 § 3 mom. och
48 § SFS 1937:78 samt beträffande 44 § 4 mom. SFS 1939:324.
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 29.
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
2 mom. Har för skyddsuppfostran omhändertagen, som ej intagits i
skola tillhörande harna- och ungdomsvården eller i allmän uppfostringsanstalt,
visat sig så vanartad eller befunnits föra ett så oordentligt, lättjefullt
eller sedeslöst liv eller visat så svår oart, att hans tillrättaförande anses
kräva strängare uppfostran än den, som kan meddelas i det hem eller
den anstalt, dit han överlämnats, eller att hans samvaro med andra finnes
innebära våda för dessas sedliga utveckling, skall barnavårdsnämnden
draga försorg om hans intagande i skola tillhörande harna- och ungdomsvården
eller i allmän uppfostringsanstalt.
37 §.
1 mom. Om uppsikt över elev i skola tillhörande harna- och ungdomsvården,
om disciplinära åtgärder för tillrättavisande av sådan elev samt
örn den rätt till umgänge med elev, som tillkommer elevens föräldrar, meddelar
Konungen erforderliga föreskrifter.
2 mom. Beträffande omhändertagen, som ej fyllt tjuguett år och icke
är elev i skola tillhörande harna- och ungdomsvården, tillkommer barnavårdsnämnden
eller den, åt vilken nämnden sådant överlåtit, den rätt att
hava uppsikt över den omhändertagne och att tukta honom, vilken eljest
tillkommer föräldrarna.
Föräldrarna äro--— därtill föranleda.
38 §.
Anmälan om förordnande av förmyndare för omhändertagen bör, när
skäl därtill föreligger, göras hos vederbörande domstol, i fråga om elev i
skola tillhörande harna- och ungdomsvården av skolans styrelse och beträffande
annan av barnavårdsnämnden.
5 kap. Om barnavårdsanstalter och om skolor tillhörande
hama- och ungdomsvården.
39 §.
1 mom. Med barnavårdsanstalt förstås i denna lag för barns vård och
uppfostran avsedd anstalt, som ej är att hänföra till sjukhus, sjukhem,
anstalt för abnorma eller vanföra, skola tillhörande harna- och ungdomsvården,
allmän uppfostringsanstalt eller skoldistrikt tillhörigt skolhem.
Skolor tillhörande harna- och ungdomsvården.
43 §.
1 mom. För beredande av skyddsuppfostran skola finnas av staten eller
andra upprättade skolor tillhörande öarna- och ungdomsvården.
Andra lagutskottets utlåtande nr 29.
9
(Kungl. Maj:ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
Särskilda skolor eller skolavdelningar
skola finnas:
Särskilda skolor eller skolavdelningar
skola finnas:
a) för barn i skolpliktig ålder
(skolhem);
b) för barn, som vid omhändertagandet
avslutat sin skolgång men
icke fyllt aderton år, eller för personer,
som avses i 22 § d) (grkesskolor);
c) för väntande mödrar och mödrar
med späda barn (hemskolor).
För omhändertagna över skolpliktig
ålder, vilka äro efterblivna till
förståndsutvecklingen, skola särskilda
yrkesskolor vara inrättade. Särskilda
skolhem och yrkesskolor skola därjämte
finnas för omhändertagna, som
på grund av själslig abnormitet böra
stå under särskild läkartillsyn.
Där Konungen beträffande viss yrkesskola
så medgivit, må person, som
avses i 22 § d), intagas i skolan, ändå
att denna ej är avsedd för sådana
personer.
Elever av olika kön må ej intagas
a) för barn i skolpliktig ålder
(skolhem);
b) för barn, som vid omhändertagandet
avslutat sin skolgång men
icke fyllt aderton år, eller för personer,
som avses i 22 § d) (yrkeshem);
c) för väntande mödrar och mödrar
med späda barn (hemskolor).
För omhändertagna över skolpliktig
ålder, vilka äro efterblivna till
förståndsutvecklingen, skola särskilda
yrkeshem vara inrättade. Särskilda
skolhem och yrkeshem skola därjämte
finnas för omhändertagna, som på
grund av själslig abnormitet böra stå
under särskild läkartillsyn.
Där Konungen beträffande visst
yrkeshem så medgivit, må person,
som avses i 22 § d), intagas i hemmet,
ändå att detta ej är avsett för
sådana personer,
i samma skola.
2 mom. För Stockholm och Göteborg
skola finnas erforderliga av städerna
själva upprättade eller för dem
anordnade skolhem och yrkeshem
för barn, som vid omhändertagandet
icke fyllt aderton år. Vad nu sagts
gäller dock ej skolor för barn, som
på grund av själslig abnormitet böra
stå under särskild läkartillsyn, eller
yrkeshem för barn över skolpliktig
ålder, vilka äro efterblivna till förståndsutvecklingen.
3 mom. Elev i skola tillhörande harna- och ungdomsvården må kunna
genom skolans försorg utackorderas i enskilt hem.
4 mom. Elev över femton år, som vid omhändertagandet icke fyllt aderton
år, må örn han visat särdeles svår vanart överflyttas till allmän uppfostringsanstalt.
2 mom. För Stockholm och Göteborg
skola finnas erforderliga av städerna
själva upprättade eller för dem
anordnade skolhem och yrkesskolor
för barn, som vid omhändertagandet
icke fyllt aderton år. Vad nu sagts
gäller dock ej skolor för barn, som
på grund av själslig abnormitet böra
stå under särskild läkartillsyn.
10
Andra lagutskottets utlåtande nr 29.
(Kungl. Martts förslag.) (Utskottets förslag.)
5 inom. Personer, som avses i 22 § d), må, då särskilda förhållanden
det påkalla, överflyttas från skola tillhörande harna- och ungdomsvården
till allmän uppfostringsanstalt eller från sådan anstalt till skola som nyss
nämnts.
6 mom. Närmare bestämmelser angående intagning i skola tillhörande
harna- och ungdomsvården och i allmän uppfostringsanstalt, angående
elevs utackordering i enskilt hem genom sådan skolas försorg ävensom
angående elevs överflyttning mellan olika skolor samt mellan skola och
allmän uppfostringsanstalt meddelas av Konungen.
44 §.
1 mom. Skola tillhörande harna- 1 mom. Skola tillhörande barna
och
ungdomsvården skall stå under och ungdomsvården skall stå under
ledning av en styrelse som har att ledning av en styrelse som har att
besluta om intagning i hemmet. besluta örn intagning i skolan.
Dylik skola som upprättats av annan än staten skall vara godkänd av
Konungen.
Närmare föreskrifter örn sådana skolors organisation, ledning och skötsel
meddelas av Konungen.
2 mom. I skolhem skall meddelas skolundervisning, motsvarande den
som förekommer i sjuårig folkskola och därpå följande fortsäftningsskola
enligt gällande bestämmelser örn folkundervisningen.
I yrkesskola och hemskola skall I yrkeshem och hemskola skall
meddelas yrkesutbildning i den örn- meddelas yrkesutbildning i den omfattning
Konungen föreskriver. fattning Konungen föreskriver.
3 mom. Har någon, som blivit omhändertagen jämlikt denna lag, intagits
i allmän uppfostringsanstalt eller överflyttats dit från skola tillhörande
harna- och ungdomsvården, äga bestämmelserna i 4 § första stycket
och 7—14 §§ i lagen örn tvångsuppfostran motsvarande tillämpning.
I fråga örn slutlig utskrivning av person, som omhändertagits jämlikt
22 § d), gäller dock vad i 46 § 1 mom. första stycket och 2 mom. andra
stycket är stadgat; beslut om utskrivningen meddelas av anstaltens styrelse.
4 mom. Misstänkes den, som för skyddsuppfostran intagits i skola tillhörande
harna- och ungdomsvården, att hava före slutlig utskrivning begått
brott, och hör brottet under allmänt åtal eller har det av målsäganden angivits
till åtal, ankommer det, där brottet är begånget i Stockholm, å förste
stadsfiskalen och eljest å landsfogden att efter hörande av skolans styrelse
avgöra, huruvida åtal lämpligen bör ske.
45
För skyddsuppfostran omhändertagen må, där så prövas lämpligt, tills
vidare utskrivas (villkorlig utskrivning). Beslut härom meddelas, beträffande
Andra lagutskottets utlåtande nr 29.
11
(Kungl. Mcij:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
elev i skola tillhörande harna- och ungdomsvården av skolans styrelse och
eljest av barnavårdsnämnden. I beslutet må uppställas villkor med hänsyn
till den utskrivnes bostad och sysselsättning samt förordnas om övervakning
av den utskrivne. Beslut örn villkorlig utskrivning innefattar rätt för styrelsen
eller nämnden att när som helst återtaga den utskrivne; och skall han
återtagas, där hans uppförande eller annat förhållande föranleder därtill.
Villkorlig utskrivning av elev i skola tillhörande harna- och ungdomsvården
bör ej, utan att särskilda omständigheter därtill föranleda, äga rum, förr än
ett år förflutit, sedan eleven blivit intagen i skolan, eller senare än att eleven
får tillfälle att vistas utom skolan minst sex månader, innan han slutligt
utskrives.
Beträffande elev, som genom skolans försorg utackorderats i enskilt hem
innan hans skolgång avslutats, må villkorlig utskrivning ej äga rum förrän
efter fullgjord skolplikt men skall då ske, därest eleven i allmänhet ådagalagt
gott uppförande. Beträffande elev, som utackorderats efter avslutad skolgång,
må villkorlig utskrivning ej äga rum.
Närmare föreskrifter---av Konungen.
46 §.
1 mom. När för —----(slutlig utskrivning).
Beslut örn slutlig utskrivning meddelas beträffande elev i skola tillhörande
hama- och ungdomsvården av skolans styrelse och eljest av barnavårdsnämnden.
2 mom. Slutlig utskrivning av barn, som omhändertagits för skyddsuppfostran,
skall äga rum senast, då barnet fyller aderton år. Utskrivning av
barn, som intagits i skola tillhörande harna- och ungdomsvården efter fyllda
femton år, må dock uppskjutas, till dess tre år förflutit från intagandet. Har
i dylik skola intaget barns uppförande varit opålitligt, må med utskrivningen
anstå, till dess det fyllt t juguett år.
Slutlig utskrivning--- — ett år.
3 mom. Vid slutlig —---nödig utrustning.
Nämnden eller styrelsen bör även, där så prövas lämpligt, besluta, att den
utskrivne skall stå under tillsyn,
örn han omhändertagits med stöd av 22 § a), b) eller c), under en tid av
minst ett och högst tre år från utskrivningen, i intet fall dock längre än till
fyllda 1 juguett år beträffande elev i skola tillhörande harna- och ungdomsvården
och till fyllda aderton år beträffande annan utskriven, samt
örn han omhändertagits med stöd av 22 § d), minst eli och högst två år
från utskrivningen, i intet fall dock längre än till fyllda tjugufyra år.
12
Andra lagutskottets utlåtande nr 29.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Närmare föreskrifter---av Konungen.
I fråga---tillkommer föräldrarna.
48 §.
Barnavårdsnämnds beslut---förklarats förverkat.
Vad sålunda stadgats gäller även beträffande den, som intagits i allmän
uppfostringsanstalt eller dit överflyttats från skola tillhörande hama- och
ungdomsvården.
67 §.
Om statsbidrag till bestridande av vissa kostnader enligt denna lag samt
om avgift för uppfostran av elev i skola tillhörande harna- och ungdomsvården
är särskilt stadgat.
74 §.
1 mom. Har någon genom att dölja person, som avses i 22 eller 49 §, eller
genom att hjälpa honom att avvika eller genom vilseledande uppgifter uppsåtligen
lagt hinder i vägen för verkställighet av beslut eller undersökning i
ärende rörande honom,
eller har någon uppsåtligen förlett eller hjälpt den, som omhändertagits
för skyddsuppfostran, att avvika från hem, skola eller anstalt, dit han överlämnats,
eller sedermera, genom att dölja den avvikne eller genom vilseledande
uppgifter uppsåtligen lagt hinder i vägen för hans återförande till
hemmet, skolan eller anstalten,
straffes, där gärningen icke eljest är i lag belagd med strängare straff, med
dagsböter eller, då omständigheterna äro synnerligen försvårande, med
fängelse i högst sex månader.
2 mom. Den, som överträder av barnavårdsnämnd eller styrelse eller rektor
för skola tillhörande harna- och ungdomsvården meddelat förbud mot att
besöka person, som omhändertagits för skyddsuppfostran, straffes, där gärningen
icke eljest är i lag belagd med strängare straff, med dagsböter.
77 §.
Barnavårdsnämnd eller dess ordförande samt styrelse eller rektor för skola
tillhörande harna- och ungdomsvården äga att, där de så pröva nödigt för
vidtagande av åtgärd, som enligt denna lag ankommer på dem, utan kostnad
för nämnden eller styrelsen erhålla handräckning av polismyndighet ävensom
biträde av prästerskap och kommunal myndighet.
81 §.
1 mom. Då barnavårdsnämnd meddelat beslut, varigenom barns omhändertagande
för samhällsvård vägrats,
Andra lagutskottets utlåtande nr 29.
13
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
eller barnavårdsnämnd eller styrelse för skola tillhörande harna- och ungdomsvården
avslagit framställning om slutlig utskrivning av för skyddsuppfostran
omhändertagen,
eller barnavårdsnämnd meddelat beslut i fråga, som avses i 7 kap.,
eller barnavårdsnämnd eller styrelse för anstalt meddelat beslut rörande
behandlingen vid fullgörande av arbetsskyldighet eller beträffande kvarhållande
av arbetsskyldig å anstalten eller i arbetet,
eller barnavårdsnämnd meddelat beslut i annat ärende enligt denna lag,
vilket icke angår i 3, 4 eller 6 kap. avsedd fråga och icke heller förvaltningsfråga,
för vars behandling nämnden jämlikt de i denna lag eller kommunallagarna
givna föreskrifter är ansvarig endast inför kommunen,
må den, som beslutet rörer, anföra besvär hos länsstyrelsen inom trettio
dagar, räknade från det han av beslutet erhållit del; dock går beslutet i verkställighet,
där ej förbud däremot meddelas av länsstyrelsen.
4 mom. Barnavårdsnämnd eller styrelse för skola tillhörande hama- och
ungdomsvården, vilken är missnöjd med beslut av styrelse för sådan skola
eller arbetshem rörande någons intagning i skolan eller arbetshemmet, äger
över beslutet anföra besvär hos länsstyrelsen inom trettio dagar från det
nämnden eller styrelsen erhållit del av beslutet.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1946.
Vad i lag eller författning finnes stadgat om skyddshem skall efter nämnda
dag hava avseende å skola tillhörande harna- och ungdomsvården.
Stockholm den 4 juni 1946.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid ärendets behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Linder* Nils Elowsson, Hallagård,
Söderkvist,* Englund och Carl Eric Ericsson;
från andra kammaren: herrar Egberg, Osterman, Andersson i Gisselås, fru
Västberg,* herrar Lundberg och Andersson i Alfredshem.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.