Andra lagutskottets utlåtande nr 26.

1

Nr 26.

Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1946 kl. 4 em.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ändrad lydelse
av 10 § i förordningen om uttagning under fredstid
av vissa förnödenheter för krigsmaktens behov
( uttagning sförordning ).

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 29 i första kammaren av herr
Elofsson, Gustaf, m. fl. och nr 18 i andra kammaren av herr Pehrsson-Bramstorp
m. fl.

I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte begära att 10 § i Kungl. Maj ris förordning nr
832/1942 måtte erhålla följande ändrade lydelse:

Med ledning av hästuttagningsnämndernas yttranden bestämmer hästuttagningsmyndigheten,
vilka hästar som skola besiktigas. Sedan uttagningsmyndigheten
inhämtat yttrande från vederbörande hushållningssällskap fastställer
den tid och plats för besiktningen, därvid skall tillses, att minsta
möjliga olägenhet och tidsutdräkt vållas hästägama.

Plats för besiktning — — — kommunvis.»

Som skäl för denna hemställan lia motionärerna anfört:

Enligt gällande militära uttagningsförordning av den 9 oktober 1942 uttagas
i fredstid hästar för tjänstgöring under krigstid vid armén. Den nämnda
förordningen föreskriver, att besiktning för uttagning av hästar skall ske
inom de olika hästuttagningsområdena. Med ledning av hästuttagningsnämndernas
yttranden bestämmer hästuttagningsmyndigheten vilka hästar som
skola besiktigas. Uttagningsmyndigheten bestämmer likaledes plats och tid
för besiktningen. Enligt paragraf 10 i den nämnda förordningen skall därvid
tillses, att minsta möjliga olägenhet och tidsutdräkt vållas hästägama.

Trots denna föreskrift händer det dock ofta, att besiktning utsättes på sådan
tid, att det är förenat med stora besvärligheter för den enskilde hästägaren
att kunna uppvisa den eller de hästar, som skola besiktigas. Det har
t- ex. hänt i södra Sverige, att besiktning utsatts att äga rum vid tidpunkter,
då lantbrukarna varit strängt upptagna med höstplöjningen och betskörden.
I sådant fall innebär besiktningen inte bara en stor olägenhet för hästägama
utan kan även åsamka dem ekonomiska förluster. En för jordbruket viktig
arbetsdag kan på detta sätt gå förlorad, ifall det är relativt långt till besiktningsplatsen
och mångå hästar skola besiktigas. Endast om besiktningsplatsen
ligger mera än två mil från hästägarens hemort kan ersättning med
statsmedel utanordnas åt denne för inställelsen vid uppvisningen.

Det är elt rimligt krav, att besiktning av hästar för uttagning till militär
tjänstgöring icke äger rum på sådan tidpunkt, då jordbruksarbetet är särskilt
brådskande. Då de militära myndigheterna icke torde äga erforderlig

Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 9 sami 2 avil. Nr 26. 1

Andra lagutskottets utlåtande nr 26.

Utskottet.

sakkunskap för att avgöra, vilka tidpunkter som ur hästägamas synpunkt
äro mest lämpliga för dylika besiktningar, är det önskvärt att tid för besiktning
bestämmes av hästuttagningsmyndigheten sedan denna först inhämtat
yttrande från hushållningssällskapen. Även i fråga örn bestämmande av plats
för besiktningen torde det vara lämpligt att hushållningssällskapen få ge
sin mening till känna.

Över motionen har utskottet i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver
inhämtat yttrande från arméförvaltningen, vilket yttrande finnes såsom
bilaga fogat till detta utlåtande.

Bestämmelser örn uttagning av hästar för krigsmaktens behov finnas i förordningen
den 9 oktober 1942 (nr 832) om uttagning under fredstid av vissa
förnödenheter för krigsmaktens behov (militära uttugningsförordningen). Enligt
3 § i förordningen skall uttagning av hästar och hästfordon verkställas
av arméförvaltningens intendenturdepartement (hästuttagningsmyndigheten).
1 varje kommun skall enligt 8 § finnas en hästuttagningsnämnd med uppgift
att i fråga om uttagningen tillvarataga näringslivets intressen. I 9 §
stadgas, att det åligger hästägare att enligt av Kungl. Majit utfärdade särskilda
föreskrifter till hästuttagningsmyndigheten avgiva uppgifter rörande
honom tillhöriga hästar och hästfordon. På grundval av nämnda uppgifter
skall uttagningsmvndigheten för varje kommun upprätta förteckning å de
hästar, vilka kunna ifrågakomma för uttagning. Förteckningen skall tillställas
vederbörande hästuttagningsnämnd för yttrande. I sitt yttrande skall
nämnden angiva, vilka hästar som i första hand böra ifrågakomma för uttagning.

10 § i militära uttagningsförordningen har följande lydelse:

Med ledning av hästuttagningsnämndemas yttranden bestämmer hästuttagningsmyndigheten
vilka hästar som skola besiktigas. Uttagningsmyndiglieten
utsätter tillika tid och plats för besiktningen, därvid skall tillses, att
minsta möjliga olägenhet och tidsutdräkt vållas hästägarna.

Plats för besiktning bör i regel så bestämmas, att avståndet dit från vederbörande
hästägares hemvist ej överstiger två mil. I den mån hästägare
för färd till besiktningsplatsen har att tillryggalägga längre avstånd än nyss
nämnts, vare han berättigad till ersättning av statsmedel enligt grunder som
fastställas av Kungl. Majit efter förslag av arméförvaltningen.

Vad i föregående stycke stadgas äger ej tillämpning i fall då handräckning
påkallats enligt 11 § andra stycket.

Uttagningsmvndigheten förtecknar för varje hästuttagningsområde de hästar
som skola besiktigas i en hästbesiktningslista, upptagande jämväl hästägarna
ävensom tid och plats för besiktningen. Uppgifterna i besiktningslistan
skola sammanföras kommunvis.

Enligt 10 § militära uttagningsförordningen skall hästuttagningsmyndigheten
utsätta tid och plats för besiktning av hästar samt därvid tillse, att
minsta möjliga olägenhet och tidsutdräkt vallas hästägarna. Da hästuttagningsmyndigheten
icke torde vara i besittning av nödig sakkunskap för bedömande
av vilken tid och plats som ur hästägarnas synpunkt är lämpligast,

Andra lagutskottets utlåtande nr 26. a

måste givetvis hästuttagningsmyndigheten införskaffa erforderliga upplysningar,
innan tid och plats för besiktningen bestämmas. Så synes också
i allmänhet lia skett. I uttagningsförordningen finnas inga föreskrifter om
varifrån dylika upplysningar skola införskaffas. Då det ligger i sakens natur
att upplysningarna skola inhämtas från sakkunnigt håll, torde några bestämmelser
i detta avseende ej heller vara behövliga. Såvitt är bekant har
det endast i undantagsfall inträffat, att besiktning av hästar utsatts till en
för hästägarna särskilt olämplig tidpunkt. Det finnes anledning att antaga, att
ett upprepande därav, sedan nu förhållandet påtalats, icke kommer att ske.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motioner icke måtte föranleda till någon
riksdagens åtgärd.

Stockholm den 26 april 1946.

På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling lia närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Wistrand, Löfvander*, Hage, Björkman*, Sten
och Söderkvist;

från andra kammaren: herrar Olovson i Västerås, Hagård, Ryberg1", fru Johansson''-'',
herrar Larsson i Östersund, Osterman, Andersson i Eskilstuna* och Andersson i Alfredshem.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 26.

Bilaga.

Till riksdagens andra lagutskott.

I äs den 15 februari 1946 dnr 828 har Kungl. Majit anbefallt arméförvaltningen
att till riksdagens andra lagutskott avgiva utlåtande över två i riksdagens
första respektive andra kammare väckta motioner, nr 29, om viss
ändring av bestämmelserna rörande uttagning under fredstid av hästar för
militära behov och nr 18, angående ändrad lydelse av 10 § i förordningen
örn uttagning under fredstid av vissa förnödenheter för krigsmaktens behov
(uttagningsförordning).

Motionärerna hava anfört att trots föreskrift örn alt plats och tid för besiktning
skall så väljas att minsta möjliga olägenhet och tidsutdräkt vållas
ägarna, det dock ofta händer alt besiktning utsättes på sådan tid, att det är
förenat med stora besvärligheter för den enskilde hästägaren att kunna uppvisa
den eller de hästar, som skola besiktigas. Som exempel anföres att det i
södra Sverige hänt att besiktning utsatts att äga rum vid tidpunkter då lantbrukarna
varit strängt upptagna med höstplöjningen och betskörden. Motionärerna
föreslå därför att hushållningssällskapen skola beredas tillfälle yttra
sig över såväl tid som plats för besiktningarna innan de av hästuttagningsmyndigheten
fastställas.

Med anledning härav får kungl, arméförvaltningen anföra följande. Planläggningen
av uttagning och besiktning av hästar har hittills skett under
samråd med blockmyndigheterna. Största möjliga hänsyn har givetvis tagits
till att uttagningsförfarandet skulle vålla hästägarna minsta möjliga olägenheter
och tidsutdräkt. Med undantag av det i motionen påtalade fallet i Skåne
sistlidna höst, varvid dock, då olägenheter på vissa platser framträdde, besiktningarna
omedelbart avbrötos, har såvitt arméförvaltningen har sig bekant
ingen anmärkning hittills förekommit, som tyder på att valda tidpunkter ej
varit lämpliga. Vad beträffar den nämnda kollisionen med betskörden i
Skåne må framhållas, att tidpunkten för de ifrågavarande hästbesiktningarna
betingades av nödvändigheten att snarast möjligt kunna genomföra avvecklingen
av de s. k. beredskapshästarna.

De årligen återkommande omständigheter inom lantbruket, som kräva särskild
hänsyn, äro vår- och höstbruk, skördearbete, betessläppning av hästar
och skogsdrivningar. Någon särskild sakkunskap utöver den, som står hästuttagningsmyndigheten
till buds, torde icke erfordras för att avgöra, när dessa
tider inom olika delar av landet fordra särskild hänsyn. Under hand ha nämligen
dylika uppgifter hittills införskaffats från olika delar av landet. Då detta
även framdeles kan och bör ske synes någon särskild föreskrift härom icke
erforderlig. Under beredskaps- och krigsförhållanden kunna dock situationer
inträffa då dylika hänsyn icke äro möjliga att taga.

Vad besiktningsplatserna beträffar har som regel dylika ordnats inom varje
kommun med undantag för Skåne, där de obetydliga avstånden medgivit
sammanförande av flera kommuner, och har samråd med framförallt respektive
hästuttagningsnämnder ägt rum rörande ifrågavarande platser. Kommunernas
organ måste förutsättas innehava bästa kännedomen rörande de lokala
förhållandena inom vederbörande kommun. I samma mån som erfarenheter
från besiktningar vinnas sker en fortgående revidering av planerna för

Andra lagutskottets utlåtande nr 26.

5

att största möjliga hänsyn skall kunna tagas till hästägarnas önskemål. Någon
förbättring härutinnan torde näppeligen vinnas örn hushållningssällskapen
beredas tillfälle yttra sig örn platserna, utan kommer ett sådant förfarande
endast att medföra ökat arbete och mindre smidighet i det redan förut rätt
komplicerade uttagningsförfarandet.

På grund av vad ovan anförts, anser arméförvaltningen en ändrad lydelse
av uttagningsförordningen i enlighet med de förevarande motionerna beträffande
tidpunkten för besiktningarna knappast erforderlig samt beträffande
besiktningsplatserna olämplig.

Därest likväl en ändring av 10 § i ifrågavarande Kungl. Maj:ts förordning
(SF nr 832/1942) med avseende å fastställande av tidpunkten för besiktning
anses böra vidtagas, torde nämnda § böra erhålla följande ändrade lydelse:
»Med ledning av hästuttagningsnämndernas yttranden bestämmer hästuttagningsmyndigheten,
vilka hästar som skola besiktigas. Sedan uttagningsmyndigheten
inhämtat yttrande rörande tidpunkten från vederbörande hushållningssällskap,
fastställer den tid och plats för besiktningen, därvid skall tillses,
att minsta möjliga olägenhet och tidsutdräkt vållas hästägarna. Plats för
besiktning — — — kommunvis. Stockholm den 26 mars 1946.

H. SÖDERBOM

E. Gluck

jE. Jönsson

milano till riksdagens protokoll 19i6. 9 sami. 2 aud. Nr 26.

2