Första lagutskottets utlåtande nr 13.
1
Nr 13.
Ankom till riksdagens kansli den 4 april 1946 kl. 1 em.
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Majds proposition angående
provisorisk förbättring av löneställningen för
präster, dels ock väckta motioner angående utredning
och förslag i samma ämne.
Genom en den 8 februari 1946 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,
nr 71, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Majit
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit riksdagen att
dels medgiva, att tillfälligt lönetillägg under budgetåret 1945/46 må i
huvudsaklig överensstämmelse med av föredraganden förordade grunder
utgå till vissa präster enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl.
Maj :t;
dels besluta, att utgifterna för tillfälligt lönetillägg skola bestridas ur
kyrkofonden;
dels medgiva, att provisoriskt lönetillägg under budgetåret 1946/47 må
i huvudsaklig överensstämmelse med av föredraganden förordade grunder
utgå till vissa präster enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av
Kungl. Majit;
dels ock besluta, att utgifterna för provisoriskt lönetillägg skola bestridas
ur kyrkofonden.
I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft två
inom riksdagen före propositionens avlämnande väckta, till lagutskott hänvisade
motioner, nr 158 i första kammaren av herr Arrhén och nr 277 i
andra kammaren av herrar förste vice talmannen Magnusson och Staxäng.
I motionerna, som äro likalydande, hemställes, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Majit måtte anhålla om skyndsam utredning med förslag redan
innevarande år rörande provisorisk förbättring av löneställningen för prästerskapet.
I propositionen anför föredraganden, statsrådet Quensel, följande.
»Jämlikt lagen den 23 november 1934 örn dyrtidstillägg åt präster må, där
i enlighet med av Kungl. Majit och riksdagen beslutade grunder dyrtids
Bihang
till riksdagens protokoll 1916. 9 sami. 1 avd. Nr 13. 1
2 Forsin lagutskottets utlåtande nr 13.
tillägg eller annan därmed jämförlig förmån utgår till befattningshavare i
statens tjänst, enligt grunder, som i samma ordning beslutas, och jämlikt de
närmare bestämmelser, som av Kungl. Majit utfärdas, dyrtidstillägg utgå
ur kyrkofonden till präster, som åtnjuta lön eller arvode enligt prästlöneregleringslagen.
De präster, som avses i sistnämnda lag, äro — förutom kontraktsprostarna
i riket — kyrkoherdar, komministrar och adjunkter i alla
tei ri toriella församlingar med undantag av Karlsborgs församling.
Beträffande dyrtidstillägg åt i prästlöneregleringslagen avsedda prästmän
gälla de bestämmelser, som i anslutning till av riksdagen härutinnan godkända
grunder blivit av Kungl. Majit utfärdade genom kungörelsen 1936: 7 (ändrad
genom kungörelser 1939: 543 och 1945: 626). Enligt dessa bestämmelser utgår
dyrtidstillägg, beräknat för månad, i form av procentuellt tillägg, i förekommande
fall ökat med ett fast tillägg (barntillägg). Dyrtidstillägget, inklusive
medgiven förhöjning med barntillägg, beräknas för i tjänst varande präster
enligt de allmänna grunder, som äro eller varda bestämda för beräknande av
dyrtidstillägg eller motsvarande förmån åt befattningshavare i statens tjänst,
som åtnjuta reglerad avlöning men ej äro underkastade civila avlöningsreglementets
villkor och bestämmelser, dock att vid det procentuella tilläggets
bestämmande det för nämnda befattningshavare gällande procenttalet i varje
särskilt fall minskas med tre. I enlighet härmed gäller för prästerna samma
maximering av dyrtidstillägget, som jämlikt riksdagens beslut är bestämd för
befattningshavare i statens tjänst.
Bestämmelserna i nyssnämnda kungörelse 1936: 7 angående dyrtidstillägg
åt präster avse även sådant tillägg åt stifts- och kontraktsadjunkter. Dyrtidstillägg
åt dessa präster — liksom deras löneförmåner i övrigt — gäldas ur
kyrkofonden genom anlitande av det i kyrkofondslagen bestämda, för särskild
prästerlig tjänstgöring inom riket avsedda särskilda beloppet av 400 000
kronor.
Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1942 och den 8 oktober 1943
äga gamisonspastorerna i Karlsborg och Boden, amiralitetspastorn i Skeppsholms
församling samt amiralitetspastorn, amiralitetspredikanten och extra
amiralitetspredikanten i Karlskrona amiralitetsförsamling av kyrkofondsmedel
åtnjuta dyrtidstillägg, gamisonspastom i Boden enligt de grunder, som
gälla för församlingspräster, och övriga nu nämnda prästmän enligt de grunder,
som gälla för befattningshavare i statens tjänst med reglerad avlöning.
För biskoparna äro bestämmelser om dyrtidstillägg meddelade i förordningen
den 27 november 1936 (nr 578) med ändrade bestämmelser för biskoparnas
avlönande jämte nya grunder för dispositionen av därtill avsedda
medel. Jämlikt dessa bestämmelser äger biskop åtnjuta — där dyrtidstillägg
elier annan därmed jämförlig förman utgår till befattningshavare i statens
tjänst, som åtnjuta reglerad avlöning — sådant tillägg å grundlönen enligt
samma grunder, som äro eller varda bestämda för dylika statens befattningshavare.
Första lagutskottets utlåtande nr 13. 3
De präster, till vilka dyrtidstillägg utgår, ha jämväl alltsedan år 1941 ägt
åtnjuta kristillägg enligt samma grunder, som vid varje tidpunkt gällt för
befattningshavare i statens tjänst med reglerad avlöning.
I propositionen 1946: 3 har framlagts förslag örn en provisorisk förbättring
av löneställningen för vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. En motsvarande
provisorisk förbättring av löneställningen torde böra beredas de
präster, som enligt det föregående nu äga uppbära dyrtidstillägg och kristillägg.
Beträffande befattningshavare i statens tjänst, vilka åtnjuta lön enligt
äldre avlöningsbestämmelser jämte dyrtidstillägg och som samtidigt i sm
egenskap av löntagare i egentlig mening uppbära kristillägg, har i nämnda
proposition förordats, att det skulle ankomma på Kungl. Maj:t att efter erforderliga
undersökningar förordna örn rätt till provisoriskt lönetillägg för
budgetåret 1946/47 samt om de beräkningsgrunder, som därvid böra tillämpas.
Vad sålunda förordats torde jämväl böra gälla med avseende å provisoriskt
lönetillägg åt präster. Sådant tillägg torde till huvudparten av prästerna
böra utgå med det belopp, som i propositionen föreslagits för befattningshavare
i högre löneläge med icke dyrortsgraderade löner, d. v. s. 660 kronor
örn året. Vissa präster äga åtnjuta vivre in natura eller ersättning därför.
Beloppet av provisoriskt lönetillägg för sådana präster synes därför böra undergå
en skälig reducering.
I nyssnämnda proposition har vidare förordats, att tillfälligt lönetillägg
skall under innevarande budgetår utgå till vissa befattningshavare i statens
tjänst m. fl. Beloppet av det tillfälliga lönetillägget har ansetts böra oberoende
av såväl dyrortsgrupp som löneläge utgöra 300 kronor. Jämväl för huvudparten
av prästerna torde ifrågavarande tillägg böra fastställas till 300 kronor.
De allmänna grunder, som i propositionen angivits med avseende å rätt att
åtnjuta tillfälligt lönetillägg m. m., torde i tillämpliga delar böra gälla i fråga
om sådant tillägg åt präster.
Kostnaderna för den av mig förordade provisoriska förbättringen av löneställningen
för vissa präster, vilka kostnader torde kunna uppskattas till
närmare 900 000 kronor för budgetåret 1945/46 och till 1 900 000 å 2 000 000
kronor för budgetåret 1946/47, synas böra gäldas ur kyrkofonden, varur
dyrtidstillägg och kristillägg nu utgå. Kostnaderna för tillfälligt lönetillägg
och provisoriskt lönetillägg åt stifts- och kontraktsadjunkter synas därvid
icke böra belasta det särskilda anslag, som ställts till Kungl. Maj:ts disposition
för bekostande av särskild prästerlig tjänstgöring och som redan nu
är hårt belastat, utan torde böra bestridas från fondens allmänna tillgångar.»
I förevarande proposition framlägges förslag örn en provisorisk förbättring
av löneställningen för präster motsvarande den provisoriska löneförbättring,
som tidigare i år tillerkänts befattningshavare vid den civila och
Utskottet.
4 Första lagutskottets utlåtande nr 13.
militära statsförvaltningen och det statsunderstödda kommunala skolväsendet.
Utskottet, som ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag, får beträffande ett
särskilt spörsmål anföra följande.
I propositionen har föredragande statsrådet bland annat uttalat, att beloppet
av provisoriskt lönetillägg för sådana präster, vilka äga åtnjuta vivre
in natura eller ersättning därför, synes böra undergå en skälig reducering.
Till grund för uttalandet torde ligga den omständigheten att befattningshavare
såvitt angår den del av avlöningen, som utgöres av naturaförmåner,
icke behövt vidkännas verkningarna av levnadskostnadsstegringen. Att
präster, som åtnjuta vivreersättning, medtagits i förevarande sammanhang
torde ha sin förklaring däri, att ersättningen jämlikt 2 kap. 20 § reglementet
för prästerskapets avlöning skall för varje särskilt fall bestämmas med
hänsyn till levnadskostnaderna i orten. Utskottet har sig icke bekant,
huruvida denna ersättning alltid motsvarar fulla värdet av vivre in natura,
men förutsätter att, därest så icke skulle vara fallet, reduceringen jämkas
därefter.
Vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag torde motionärernas önskemål hava
blivit tillgodosedda.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att förevarande proposition, nr 71, måtte av riksdagen
bifallas; samt
B) att de i ämnet väckta motionerna I: 158 och II: 277
måtte anses besvarade genom utskottets hemställan
under A).
Stockholm den 4 april 1946.
På första lagutskottets vägnar:
K. SCHLYTER.
Vid detta ärendes behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Schlyter, Wagnsson, Westman, Ahlkvist, Löthner, William
Ohlsson, Arrhén och Lindhlom*);
från andra kammaren: herrar Lindqvist, Hedlund i Östersund, Werner*), Olsson i Mellerud*)
och Lindberg, fru Gustafson samt herrar Rylander och Sveningsson.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Stockholm 1946 Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.