Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 1 mars 1946 kl. 2 em.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion angående
ändring av tryckfrihetsförordningens bestämmelser
örn jury mannalistans sammansättning.

Uti en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, nr 1, av herrar Johansson i Stockholm och Holmberg föreslås, »att
riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa örn förslag
angående sådan ändring av tryckfrihetsförordningen att jurymannalistans
sammansättning avgöres genom proportionella val i kommunala representationer».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Enligt tryckfrihetsförordningen § 5 mom. 5 utses vid rådhusrätt, som har
att upptaga mål rörande missbruk av tryckfriheten, av rätten för en tid av
tre år i Stockholm åttio, i Göteborg sextio och a annan ort fyrtio personer,
vilka uppföras å en jurymannalista, från vilken av rätten genom lottning
uttagas jurymän för tjänstgöring i dylika mål. Bestämmelserna örn jury -kårer tillkommo vid 1937 års ombildning av tryckfrihetsprocessen.

Tidigare gällande stadganden av år 1815 om sättet för utseende av tryck -frihetsjury inneburo, att parterna och domstolen tillsammans direkt valde
jurys ledamöter. Vid olika tillfällen under adertonhundratalets senare hälft
framfördes förslag om tillskapande av jurykårer antingen genom lottning
bland samtliga politiskt röstberättigade inom valkrets eller län, genom val i
samband med valen till riksdagens andra kammare eller genom val av landsting
eller stadsfullmäktige i städer, som icke deltogo i landsting. I 1912 års
betänkande med förslag till tryckfrihetsförordning föreslogs att rätten i stad
ensamt skulle utse jurykår, ur vilken genom lottning jury för varje fall skulle
bildas. Förslaget blev icke lagt till grund för proposition till riksdagen. Sedan
1933 års riksdag i skrivelse (nr 253) till Kungl. Majit hemställt om upptagande
av frågan angående en revision av tryckfrihetsprocessen framförde
de tillkallade sakkunniga i sitt betänkande (SOU 1934:54) förslag om de
kommunala korporationernas medverkan vid utseendet av de tilltänkta jurykårerna,
varvid rätten tillsammans med landsting eller stadsfullmäktige skulle
utvälja ledamöterna i dessa. De sakkunnigas förslag rönte i vad avsåg de
kommunala organens medverkan stark kritik. Bland andra betonade justitiekanslersämbetet,
justitieombudsmannen samt pressorganisationerna den fara,
som härvidlag kunde uppkomma för kårens politisering genom partiernas
inflytande. Svea hovrätt anförde i sitt remissyttrande, att den föreslagna metoden
för jurykårens tillsättning vore synnerligen olycklig och i hög grad
ägnad att äventyra tilltron till rättsskipningens oväld. I Kungl. Maj:ts proposition
(nr 235) i ämnet till 1936 års riksdag anslöt sig föredragande departementschefen
till kritiken av de sakkunnigas förslag samt förordade att rätBiliang
till riksdagens protokoll 1940. 5 sami. 2 avd. Nr 2—3. 1

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2.

ten ensamt skulle utse jurykår. förslag i nu förevarande avseende antogs
som vilande vid 1936 års riksdag samt genomfördes slutgiltigt påföljande år,
då alltså nu gällande ovan angivna bestämmelser tillkommo.

Spörsmålet rörande en översyn av tryckfrihetsförordningen upptogs av
1944 års riksdag, som i skrivelse till Kungl. Majit (nr 291) hemställde om en
allsidig utredning angående revision av tryckfrihetslagstiftningen och därmed
sammanhängande ämnen. I anledning härav tillkallades enligt Kungl.
Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1944 de s. k. 1944 års tryckfrihetssakkunniga.
Vid meddelandet av direktiven för utredningen anförde departementschefen
bland annat:

Bland ämnen, som kräva uppmärksamhet, vill jag först framhålla de rörande
tryckfrihetsprocessen och juryinstitutionen gällande reglerna, sådana
dessa utformades vid 1937 års reform. De förändringar i bestämmelserna
för juryns sammansättning, som då genomfördes, avsågo icke minst att
skapa bättre förutsättningar än tidigare för ett av obehöriga hänsyn ostört
avgörande. Från flera håll har uttalats, att detta syfte icke uppnåtts. Man har
påtalat en viss godtycklighet i juryavgörandena, därvid bl. a. gjorts gällande,
att juryn icke kommit att lämna effektivt skydd för minoritetens kritikrätt
eller för den enskilde mot otillbörliga angrepp från pressens sida. Den ringa
kontakten mellan juryn och domstolen har vidare betecknats såsom en brist.

_ Uppenbarligen är det av största vikt att lekmannarepresentationen organiseras
på ett tillfredsställande sätt. Då vägande anmärkningar obestridligen
kunna riktas mot det bestående jurysystemet, böra lämpliga åtgärder övervägas
för att vinna en bättre ordning. Huruvida man därvidlag bör införa
ett system med lekmän som meddomare eller närmast eftersträva en partiell
reform på juryinstitutipnens grund vill jag lämna öppet. Om det skulle
anses lämpligast att bibehålla juryn, synas reglerna för dess sammansättning
böra jämkas i sådan riktning, att juryn i sin helhet kommer att utgöras
av personer, vilka icke alltför sällan deltaga i rättsskipningen och stå
fullt självständiga gentemot parterna i de enskilda målen.

Med hänsyn till att den pågående tryckfrihetsutredningen sålunda omfattar
spörsmålet rörande jurykårens bildande och då utskottet inhämtat att
den av motionärerna därom väckta frågan är föremål för de sakkunnigas
uppmärksamhet, saknar utskottet anledning tillstyrka skrivelse till Kungl.
Majit i ämnet. Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

Stockholm den 1 mars 1946.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: herrar Hallén, Jones Erik Andersson, Gottfrid Karlsson, Källman, Herlitz,
Elmgren, Björck, John Gustavson*, John Sandberg*, Söderdahl, Uhlén*, Pettersson
i Norregård*, Nolin*, hyling*, Spångberg, Jonsson i Haverö*, Johns_■son
i Stockholm*, Dickson, fru Björck och herr Gustafsson i Bogla.

Ej närvarande vid justeringen.