8
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.
Nr 8.
Ankom till riksdagens kansli den 12 mars 1946 kl. 5 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Nöjds proposition angående upplåtelse
i vissa fall av mark å renbetesfjällen i Jämtlands
län m. m. jämte i ämnet väckt motion.
(2:a avd.)
I en till riksdagen den 8 februari 1946 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad
proposition, nr 55, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att
dels medgiva att vad i kungörelsen den 6 juni 1941 (nr 484) angående upplåtelse
åt lappar av lägenheter å kronomark m. m. stadgas må i huvudsaklig
överensstämmelse med vad föredragande statsrådet anfört tillämpas jämväl
beträffande upplåtelse till lapp av lägenhet, som före kungörelsens ikraftträdande
upptagits å renbetesfjällen i Jämtlands län och av honom innehaves
vid tiden för upplåtelsen,
dels ock godkänna de förslag i övrigt, som av föredragande statsrådet tillstyrkts.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 404, av herr Hedlund i
Östersund m. fl. däri hemställts, att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Majit
att i särskilda fall upplåta bostadslägenhet åt lappar å kronomark jämväl
inom det till renskötsel upplåtna området i Idre socken, Kopparbergs län.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för sistnämnda yrkande hänvisas
till motionen.
Genom beslut den 28 januari 1944 uppdrog Kungl. Majit åt f. d. generaldirektören
L. Berglöf att verkställa utredning rörande vissa med lapparnas
förhållanden sammanhängande spörsmål. Utredningsmannen har därefter
med skrivelse den 15 september 1945 inkommit med utredning och förslag
rörande bland annat reglering av äldre lägenheter, som av lappar upptagits
å renbetesfjällen i Jämtlands län. Över förslaget ha yttranden avgivits av
statskontoret, riksräkenskapsverket, domänstyrelsen, egnahemsstyrelsen, allmänna
lönenämnden och länsstyrelsen i Jämtlands län. Vid domänstyrelsens
yttrande ha fogats yttranden från överjägmästaren i mellersta Norrlands
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.
9
distrikt och jägmästaren i renbetesfjällens revir. Länsstyrelsen har överlämnat
yttrande från lappfogden i länet.
Beträffande nuvarande förhållanden på ifrågavarande område får utskottet
i anslutning lill i propositionen given redogörelse lämna följande uppgifter.
Av gammalt har förekommit, att lappar, som på grund av ålder eller sjukdom
icke längre varit i stånd att flytta med sina renar mellan de olika betesområdena,
slagit sig ned vid någon sjö inom fjälltrakterna för att söka
sin försörjning genom fiske och jakt samt avkomsten av de renar de alljämt
kunde äga och som för deras räkning omhänderhades av renskötande stamfränder.
Vanligt har även varit att lappar, som av någon anledning, såsom
rovdjurs härjningar eller olyckshändelser eller sjukdom bland renarna, förlorat
dessa och icke kunnat fortsätta med renskötseln eller som tröttnat på
denna näring, på liknande sätt bosatt sig. Vid dessa boplatser ha mången
gång plägat hållas några getter och en eller annan ko, till vilka foder samlats
å myr- och bäckängar. Där förhållandena det medgivit, har uppodlats
något mindre område till potatisland, varjämte mark röjts upp och utlagts
såsom äng. Bostäderna ha ofta varit av mycket primitiv beskaffenhet. I enstaka
fall har inträffat, att dylika bosättningar utvecklats till jordbrukslägenheten
I
Västerbottens och Norrbottens län har legitimerandet av dylika bosättningar
skett i samband med avvittringen eller med stöd av särskilda författningar.
Några allmänna stadganden rörande genomförandet av en motsvarande
ordning inom Jämtlands län ha icke meddelats. Allenast vissa reglerande
föreskrifter ha av Kungl. Maj :t givits för ett par lokala grupper.
Under senare tid ha utfärdats bestämmelser rörande beredande av möjlighet
för lappar, som icke bedriva renskötsel, att slå sig ned såsom bofasta
och skaffa sig lägenheter. Detta skedde första gången genom kungörelsen
den 18 juli 1928 (nr 314), enligt vilken under vissa förutsättningar kunde
upplåtas såväl jordbrukslägenheter som bostadslägenheter. Denna kungörelse,
som icke blev tillämpad inom Jämtlands län, ersattes sedermera av
kungörelsen den 6 juni 1941 (nr 484) angående upplåtelse åt lappar av lägenheter
å kronomark m. m. Även sistnämnda kungörelse avser bistånd åt
lappar som lämnat renskötseln genom upplåtelser till dem av jordbrukslägenheter
eller bostadslägenheter. I kungörelsen föreskrives att, därest Kungl.
Maj:t förordnat, att inom Jämtlands, Västerbottens eller Norrbottens län å
för ändamålet förvärvad eller kronan eljest tillhörig mark skall avsättas
område för upplåtelser åt lappar, å sådant område må i enlighet med i kungörelsen
meddelade bestämmelser under nyttjanderätt upplåtas lägenheter
av nämnda slag. Lägenheterna stå under egnahemsnämndens vård och förvaltning.
Vid handläggning i egnahemsnämnden av ärende om upplåtelse av
lägenhet skall vederbörande lappfogde ingå såsom ledamot i nämnden. Jämväl
vederbörande Överjägmästare skall vara ledamot av nämnden, när fråga
är örn behandling av ärende avseende rätt för nytfjanderättshavaren till
10
Jordbruksutskottets utlåtande nr S.
skogsförnödenheter, kreatursbete, jakt eller fiske å kronomark, som står
under domänstyrelsens förvaltning. Vidkommande renbelesfjällen har sistnämnda
stadgande mindre betydelse, då förvaltningen av dem är delad å
kammarkollegiet och länsstyrelsen, och endast skogsmarken omhänderhaves
av domänstyrelsen.
En närmare redogörelse för innehållet i bestämmelserna i omförmälda
kungörelse nr 484/1941 återfinnes å s. 3 och 4 i propositionen, till vilka hänvisas.
Enligt vad som framhålles i propositionen har emellertid bebyggelse skett
icke allenast av sådana lappar som av en eller annan anledning lämnat renskötseln.
Särskilt i Jämtlands län har länge varit vanligt, att de renskötande
lapparna skaffat sig stugor, där familjen haft en centralpunkt och varifrån
renskötseln bedrivits. Dessa stugor ha oftast varit belägna å den trakt, där
renarna plägat uppehålla sig den längsta tiden av året, d. v. s. å höst- och
vårbetesmarkerna. Lagstiftningen rörande lapparna utgick länge från att,
såsom i gammal tid, lapparna med sina familjer skulle året örn följa renarna
för dessas övervakande och vård och att en fast bostad för lappfamiljerna
varken kunde eller borde förekomma. De tidigare lapplagarna upptogo fördenskull
inga bestämmelser angående rätt för lapparna att åt sig uppföra
stugor och sålunda ej heller angående ordningen för dylik bebyggelse. Först
i nu gällande 1928 års renbeteslag har spörsmålet blivit föremål för reglering.
Det stadgas där i 42 § att, i den mån för renskötselns drivande erfordras,
må lapp å renbetesfjällen uppföra stuga eller därmed jämförlig bostadsbyggnad.
Härför kräves dock tillstånd av länsstyrelsen. Byggnaden må förläggas
endast å plats som med hänsyn till renskötseln å trakten och andra
förhållanden är lämplig och får ej göras större än för dess ändamål av bostad
åt lapp, som driver renskötsel å trakten, är nödvändigt. Länsstyrelsen
meddelar de särskilda bestämmelser i avseende å byggnadens beskaffenhet
och nyttjande, som prövas erforderliga.
Enligt renbeteslagen må ock lapp, som äger rätt till renskötsel, i vissa fall
upptaga odling å renbetesfjällen. Jämväl härtill kräves tillstånd av länsstyrelsen.
Odlingen må endast vara av mindre omfattning. Den får icke vara
till hinder för renskötseln å trakten, och lappen får ej antagas kunna genom
odlingens nyttjande komma att eftersätta vården om sina renar. Den som
upptagit odling är pliktig att själv stå skada, som å odlingen förorsakas av
renar, utan så är att den, vilken vården om renarna ålegat, orsakat skadan i
syfte att tillskynda honom förlust.
Inom Jämtlands län förekommer ytterligare en grupp av lagligen upplåtna
lägenheter å de renskötande lapparnas särskilda områden. Vid avvittringen
hade dessa områden blivit avsevärt kringskurna. För att bättra lapparnas
svåra ställning medgåvo statsmakterna inköp av en del kringliggande
hemman och lägenheter för områdenas utvidgning. Å nämnda fastigheter,
vilka nu ingå under renbetesfjällen, funnos sedan gammalt odlingar, och
dessa inägor ha utarrenderats. I främsta rummet utgöras arrendatorerna av
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.
11
fastigheternas tidigare ägare eller dessas avkomlingar. Även en och annan
lapp finnes, som är arrendator. Upplåtelse av dessa arrendelägenheter sker genom
länsstyrelsen enligt särskilda kontrakt.
Såsom förut berörts finnas i Jämtlands län lägenheter, som tidigare utan
tillstånd upptagits av lappar. Dessa lägenheter äro 44 till antalet. 6 av dem
bebos av renskötande lappar. De förete inom sig flera olika typer med avseende
å såväl nuvarande beskaffenhet som möjlighet till framtida utveckling.
Mången gång torde vara svårt att avgöra, om en dylik lägenhet bör
hänföras till jordbruks- eller bostadslägenhet. I allmänhet äro de dåliga ur
jordbrukssynpunkt och kunna oftast icke bereda utkomst åt sina innehavare.
Åker förekommer endast i mycket obetydlig omfattning. I många fall finnes
å lägenheterna blott ett fåtal större husdjur. Enligt länsstyrelsens uppfattning
kan endast ett tiotal av lägenheterna utvecklas till självständiga jordbruk.
Å såväl jordbruks- som bostadslägenheterna finnas i allmänhet både bostadshus
och en del andra byggnader. Hållas kreatur å lägenheten, ha ladugård
och utrymmen för förvaring av foder o. d. byggts.
Vid lägenheternas anläggning lär ej ha förekommit någon närmare prövning
av platsens lämplighet för odling eller nybyggesverksamhet i övrigt liksom
ej heller huruvida belägenheten av stället kunde vara till intrång för renskötseln.
Andra synpunkter för lägenhets upptagande ha gjort sig gällande,
såsom tillgång till fiske och bränsle samt önskvärdheten för lägenhetsinnehavaren
att bo nära renbetesmarkerna för att ha bättre uppsyn över de renar,
som han fortfarande kunde ha kvar i andra lappars vård, och lättare kunna
träffa sina stamfränder.
I vissa avseenden kunna ha givits bestämmelser samhörande med lappens
innehav av lägenhet. I regel ha till lappen på vissa år upplåtits naturslåtter
och bete. Dylika upplåtelser ske för närvarande med stöd av 56 § renbeteslagen.
Det stadgas där att, om å renbetesfjällen upplåtelse av bete, slåtter och
vissa andra nyttigheter, som icke av lapparna användas, kan ske utan intrång
eller skada för renskötseln, må sådan upplåtelse mot avgift meddelas av
länsstyrelsen.
Huruvida jordbruks- och bostadslägenheternas innehavare äga att å kronans
marker taga liusbehovsvirke och vedbrand samt jaga och fiska torde i
många fall vara tveksamt. Jämlikt renbeteslagens bestämmelser kräves nämligen
härför, att lägenhetsinnehavaren är sådan lapp. som alltjämt må utöva
renskötsel, samt tillika att han tillhör lappby.
Särskilt tillstånd att upptaga och innehava själva platsen för lägenheten
och att där uppföra bostadshus, ladugård m. m. har icke ordnats med undantag
för ett par lokala grupper, nämligen lägenheterna å två på de gamla
renbeteslanden i Offerdals socken belägna platser, Jensmessholmen och Rönnbacken.
Utredningsmannens förslag innebär i stort sett följande.
Kungörelsen nr 484/1941 skall i huvudsakliga delar göras tillämplig jämväl
å upplåtelse till lapp av lägenhet, som före kungörelsens ikraftträdande
upptagits på renbetesfjällen i Jämtlands län och av honom innchaves. Be
-
12
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.
träffande dylik upplåtelse skola endast i vissa av utredningsmannen närmare
angivna hänseenden gälla särskilda regler. De medel, som ställts till förfogande
för bebyggande och iordningställande av lägenheter upplåtna enligt
nämnda kungörelse, för inventarielån åt arrendatorerna å dessa lägenheter
samt för årsbidrag till anskaffande av för jordbruket erforderliga förnödenheter,
skola få användas till förmån jämväl för ifrågavarande äldre lägenheter.
Kostnaderna för förflyttning av innehavare av äldre lägenhet eller lappbostad,
som måste nedläggas, skola intill ett belopp av 2 000 kronor för varje
flyttad lappfamilj efter Kungl. Maj:ts prövning utgå av statens lappfond. I
samband med regleringen av de äldre lägenheterna bör kronan övertaga ansvaret
för skatt och annan allmän tunga, som belöper å de i kungörelsen
nr 484/1941 avsedda lägenheterna.
Till utrönande av de äldre lapplägenheternas beskaffenhet och lämpligaste
disposition bör enligt utredningsmannens mening verkställas en inventering
av hela lägenhetsbeståndet genom en nämnd bestående av förutom lappfogden
två av egnahemsnämnden utsedda personer, av vilka den ene bör
vara jordbrukssakkunnig och den andre äga kännedom örn bebyggelse å
mindre gårdar.
Beträffande motiveringen för utredningsmannens förslag må hänvisas till
propositionen s. 6—10.
Utredningsmannens förslag rörande de före ikraftträdandet av kungörelsen
nr 484/1941 upptagna lägenheterna har i princip tillstyrkts i samtliga
över förslaget avgivna yttranden.
Föredraganden, statsrådet Sträng, har efter en närmare redogörelse för
innehållet i nämnda yttranden i ärendet anfört följande:
»Genom kungörelsen den 6 juni 1941 (nr 484) angående upplåtelse åt lappar
av lägenheter å kronomark m. m. har avsetts ej blott att lämna lapparna
bistånd vid övergång till fast bosättning utan även att för framtiden förhindra
att lappar, som icke längre driva renskötsel, okontrollerat upptaga lägenheter
å renbetesfjällen. Såsom av den föregående redogörelsen framgår, finnes
emellertid i Jämtlands län ett icke obetydligt antal lägenheter, vilka före
ikraftträdandet av nämnda kungörelse utan tillstånd upptagits av lappar. Då
oklarhet i åtskilliga hänseenden råder örn sistnämnda lägenhetsinnehavares
ställning, såsom i fråga om deras rätt att tillgodogöra sig vissa nyttigheter å
renbetesfjällen, synes det önskvärt att dessa lägenheter bliva föremål för reglering.
Det torde härvid vara lämpligast att i överensstämmelse med utredningsmannens
förslag, vilket biträtts i samtliga avgivna yttranden, bestämmelserna
i förenämnda kungörelse i huvudsakliga delar göras tillämpliga å
de äldre lägenheterna. Härigenom vinnes även den fördelen att innehavarna
av dessa lägenheter kunna erhålla det bistånd, som enligt kungörelsen kan
givas innehavarna av de däri avsedda lägenheterna.
Emellertid torde en reglering helt i anslutning till kungörelsen nr 484/1941
icke vara möjlig med hänsyn till de förutsättningar med avseende å inneha
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.
13
varens personliga kvalifikationer, ställets läge och beskaffenhet samt förhållandena
i övrigt, som uppställas i kungörelsen. I dessa hänseenden torde undantagsbestämmelser
vara erforderliga. Vad utredningsmannen härutinnan
föreslagit finner jag mig böra biträda. Det torde sålunda böra föreskrivas,
att upplåtelse må ske till person av lapsk stam, även om denne icke intager
den ställning i förhållande till renskötseln som enligt kungörelsen är förutsättning
för upplåtelse av lägenhet. Undantag synes, där särskilda förhållanden
därtill föranleda, även böra göras i fråga örn övriga i kungörelsen angivna
personliga kvalifikationer. Eftergifter torde likaså få göras beträffande
de i kungörelsen uppställda fordringarna å lägenhets lämplighet för jordbruk.
För upplåtelse av äldre lägenhet såsom jordbrukslägenhet bör dock i regel
fordras, att jordbruket ensamt eller jämte andra stadigvarande förvärvsmöjligheter
i orten bereder innehavaren och hans familj ett väsentligt bidrag till
deras utkomst. I fråga om upplåtelse av äldre lägenhet för jordbruksändamål
torde —- i överensstämmelse med vad i motsvarande hänseende gäller örn
upplåtelse av ny lägenhet — böra föreskrivas, att erforderliga byggnader och
övriga anläggningar skola genom kronans försorg försättas i brulcbart och
fullständigt skick. Därest lägenhetsinnehavaren, innan de föreslagna bestämmelserna
blivit tillämpliga å honom, själv uppfört eller bekostat byggnader
och anläggningar för jordbruket och kronans kostnader för lägenhetens iordningställande
på grund härav bliva lägre än eljest skulle ha varit fallet, torde
skälig nedsättning av årsavgiften för lägenheten få medgivas innehavaren.
I enlighet med utredningsmannens förslag synas äldre lägenheter, vilkas upplåtande
icke kan medgivas ens enligt de nu föreslagna reglerna, böra antingen
omedelbart nedläggas eller förflyttas eller upplåtas till de nuvarande innehavarna
med livstidsnyttjanderätt. Vid behandlingen av frågor rörande
de äldre lägenheterna torde såsom ledamot i egnahemsnämnden böra inträda
förvaltaren av renbetesfjällens skogar i stället för vederbörande Överjägmästare.
För utrönande av de äldre lägenheternas beskaffenhet och lämpligaste sättet
för deras disposition synes såsom uti-edningsmannen föreslagit böra verkställas
en inventering. Denna torde böra utföras genom egnahemsnämndens
försorg med biträde av lappfogden och förvaltaren av renbetesfjällens skogar
eller ock av en särskild nämnd. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att
meddela föreskrifter härom.
De för genomförandet av den föroi-dade omläggningen erforderliga medlen
synas böra bestridas av vad som ur statens lappfond ställts till förfogande
för upplåtelser enligt kungörelsen nr 484/1941. Av medel från nämnda fond
torde även böi''a bestridas kostnaderna för lägenhets eller renlappbostads
nedläggande och innehavarens förflyttning. Flyttningsbidrag torde efter
prövning av Kungl. Majit i varje särskilt fall få utgå med högst 2 000 kronor
för varje flyttad lappfamilj.
Såsom utredningsmannen framhållit svarar kronan för kronotorp åvilande
skatter. Även i lagen örn nyttjanderätt lill fast egendom stadgas numera,
att arrendatorn ej må förpliktas att ansvara för sådan för fastigheten utgå
-
14
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.
V iskottet.
ende skatt eller allmän tunga, som enligt lag eller författning åligger jordägaren.
Däremot skola i regel skatter, som utgå för lägenhet upplåten enligt
kungörelsen nr 484/1941, erläggas av lägenhetens innehavare. Med hänsyn
till ifrågavarande lägenhetsinnehavares ställning torde de böra erhålla samma
förmån som kronotorparna. Kronan bör därför såsom ock utredningsmannen
föreslagit övertaga ansvaret för dessa lägenheter åvilande skatter.
I samband med den av mig sålunda förordade ändringen i kungörelsen
nr 484/1941 torde det vara lämpligt, att de i kungörelsen meddelade föreskrifterna
örn underhållsskyldighet i fråga om byggnader och övriga anläggningar
å jordbrukslägenhet, vilka föreskrifter tillkommo före den år 1942
antagna sociala arrendelagstiftningen, erhålla sådan utformning att de huvudsakligen
ansluta sig till motsvarande stadganden i nämnda lagstiftning
och de år 1943 utfärdade bestämmelserna om upplåtelse av kronotorp.
Vad angår de av lappfogden i Jämtlands län framförda förslagen om ändringar
i kungörelsen nr 484/1941, torde tillräckliga skäl knappast föreligga
att utvidga tillämpningsområdet för kungörelsen till att omfatta jämväl Kopparbergs
län. Utan särskild föreskrift därom i kungörelsen torde det vara
klart, att egnahemsnämnden äger få virke till byggnader å jordbrukslägenhet
utsynat å kronomark. Däremot torde såsom lappfogden framhållit det
enligt gällande bestämmelser till innehavare av bostadslägenhet utgående
byggnadsbidraget, 2 500 kronor, med hänsyn till nuvarande byggnadskostnader
vara alltför lågt. En höjning av beloppet synes därför påkallad. En
viss tvekan kan uppenbarligen råda om vilken höjning som skäligen bör
komma till stånd. Jag förordar emellertid att byggnadsbidraget ökas till
högst 5 000 kronor.
Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, sedan riksdagen fattat beslut
i förevarande ärende, utfärda erforderliga bestämmelser i ämnet.»
Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning rörande önskvärdheten
av att en reglering sker av den ställning, som nu intages av innehavarna
av det icke obetydliga antal lägenheter, vilka inom Jämtlands län upptagits
av lappar, innan den nu gällande kungörelsen den 6 juni 1941 (nr 484) angående
upplåtelse åt lappar av lägenheter å kronomark m. m. trädde i kraft.
Såsom framhållits i propositionen synes den lämpligaste utvägen härvidlag
vara, att en dylik reglering sker i anslutning till bestämmelserna i nämnda
kungörelse. Utskottet kan följaktligen förorda, att dessa bestämmelser i den
utsträckning och med de undantag, som föreslagits av föredragande statsrådet,
bliva tillämpliga även på ifrågavarande äldre lägenheter.
Icke heller mot de i propositionen förordade ändringarna i omförmälda
kungörelse har utskottet någon erinran att framställa. Det synes sålunda
lämpligt, att innehavarna av sådana lägenheter som avses i kungörelsen i
fråga örn å lägenheterna vilande skatter få samma ställning som kronotorpare
genom att kronan övertager ansvaret för nämnda skatter. De i
kungörelsen meddelade bestämmelserna örn underhållsskyldighet i fråga om
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.
15
byggnader och övriga anläggningar å i kungörelsen omförmälda jordbrukslägenheter
synas vidare såsom föredragande statsrådet förordat böra erhålla
en sådan formulering, att de bättre överensstämma med den av 1942 års riksdag
antagna sociala arrendelagstiftningen samt de år 1943 utfärdade bestämmelserna
om upplåtelse av kronotorp. Jämväl den i propositionen föreslagna
höjningen av byggnadsbidraget till innehavare av i kungörelsen omförmälda
bostadslägenheter från 2 500 kronor till högst 5 000 kronor synes lämplig
med hänsyn till rådande byggnadskostnader.
Vad slutligen beträffar det i motionen 11:404 framlagda förslaget, att
Kungl. Majit måtte erhålla bemyndigande att i särskilda fall upplåta bostadslägenhet
åt lappar å kronomark jämväl inom det till renskötsel upplåtna området
i Idre socken, Kopparbergs län, får utskottet erinra, att föredragande
statsrådet ansett tillräckliga skäl knappast föreligga att på sätt föreslagits i
det i propositionen redovisade yttrandet av lappfogden i Jämtlands län utvidga
tillämpningsområdet för kungörelsen nr 484/1941 till att omfatta även
Kopparbergs län. Utan att vilja fatta närmare ståndpunkt till motionärernas
förslag får utskottet uttala, att därest Kungl. Majit framdeles efter den närmare
utredning, som må befinnas nödig, skulle anse lämpligt, att upplåtelse
av lägenheter enligt omförmälda kungörelse bör kunna ske även inom de
för renskötsel upplåtna områdena i sistnämnda län, utskottet icke har något
att erinra däremot.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
A. att riksdagen må
dels medgiva att vad i kungörelsen den 6 juni 1941 (nr 484)
angående upplåtelse åt lappar av lägenheter å kronomark
m. m. stadgas må i huvudsaklig överensstämmelse med vad
föredragande statsrådet anfört tillämpas jämväl beträffande
upplåtelse till lapp av lägenhet, som före kungörelsens ikraftträdande
upptagits å renbetesfjällen i Jämtlands län och av
honom innehaves vid tiden för upplåtelsen,
dels ock godkänna de förslag i övrigt, som av utskottet i
det föregående tillstyrkts;
B. att motionen lii 404 må anses besvarad med vad utskottet
ovan anfört.
Stockholm den 12 mars 1946.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Närvarande: se utlåtande nr 6.