Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.
1
Nr 68.
Ankom till riksdagens kansli den 6 juni 1946 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till rikets allmänna kartverk för budgetåret
1946/47 m. m. jämte i ämnet väckt motion.
Under rubriken Rikets allmänna kartverk äro i riksstaten för innevarande
budgetår uppförda fyra anslag, nämligen ett förslagsanslag å 933 300 kronor
till avlöningar, ett förslagsanslag å 122 400 kronor till omkostnader, ett
reservationsanslag å 249 500 kronor till kartarbeten m. m. samt ett reservationsanslag
å 20 000 kronor till utrustning m. m.
I avbidan på slutligt ställningstagande till frågan om den ekonomiska kartläggningen
upptogos i årets statsverksproposition (under punkterna 241—
244) anslagen till kartverket med endast beräknade belopp, varvid de uppfördes
med samma belopp som i gällande riksstat.
Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen den 22 februari 1946 avlåten
och till jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 106, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för
samma dag, föreslagit riksdagen att
dels för rikets allmänna kartverk fastställa ändrad personalförteckning,
dels godkänna ändrad avlöningsstat för rikets allmänna kartverk,
dels till Rikets allmänna kartverk: Avlöningar å riksstaten för budgetåret
1946/47 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 667 600
kronor;
dels till Rikets allmänna kartverk: Omkostnader å riksstaten för budgetåret
1946/47 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 261 500
kronor;
dels till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1945/46 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor;
dels till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. å riksstaten för budgetåret
1946/47 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
681 500 kronor;
dels ock till Rikets allmänna kartverk: Utrustning m. m. å riksstaten för
budgetåret 1946/47 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 214 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 267, av herr Ljungdahl,
Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 10 sami. Nr 68—69. 1
2 Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.
vari hemställts att följande befattningar vid kartverket måtte uppflyttas i
lönegrad, nämligen
2 observatörer från lönegrad A 26 till lönegrad A 27;
1 förste statsgeodet från lönegrad A 24 till lönegrad A 26;
8 förste statskartografer från lönegrad A 24 till lönegrad A 26;
1 e.o. förste statskartograf från lönegrad Eo 24 till lönegrad Eo 26:
3 förste statstopografer från lönegrad A 24 till lönegrad A 26 samt
att härför erforderlig höjning i kartverkets avlöningsanslag måtte vidtagas.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionen hänvisas till denna.
I. Inledning.
Rikets allmänna kartverk bildades år 1894 genom sammanslagning av det
topografiska och ekonomiska kartverket under ledning av chefen för generalstabens
topografiska avdelning. Enligt beslut av 1937 års riksdag organiserades
kartverket såsom ett självständigt civilt verk. Omorganisationen betingades
väsentligen av riksdagens beslut i fråga om den ekonomiska kartläggningen.
Enligt detta beslut skulle den ekonomiska kartläggningen grundas
på en genom fotografering från luften och på fotogrammetrisk väg framställd
fotokarta i skala 1:10 000, å vilken resultatet av fältrekognoscering
skulle inläggas. Kartverket indelades i fyra byråer, den ekonomiska kartbyrån,
den topografiska kartbyrån, den fotogrammetriska byrån och den
geodetiska byrån. Den ekonomiska kartbyrån skulle upprätta den ekonomiska
kartan samt utgiva denna karta och fotokartan. Den topografiska
kartbyrån skulle upprätta, revidera och utgiva topografiska och ekonomisktopografiska
kartor samt erforderliga översiktskartor. Den huvudsakliga
uppgiften för den fotogrammetriska byrån skulle vara att upprätta fotokartan,
medan den geodetiska byrån skulle utföra de för kartverksamheten
grundläggande geodetiska bestämningarna. Stommen till det omorganiserade
kartverkets personalstat uppsattes redan under budgetåret 1937/38
genom att i personalförteckningen för nämnda budgetår upptogos samtliga för
arbetsledningen å byråerna avsedda befattningar. Med avseende å den övriga
personalen skulle den nya organisationen utbyggas redan de närmast följande
åren. Den ekonomiska kartläggningen beräknades kunna efter en femårig
utbyggnadsperiod fullbordas under en tid av 30 år. Planen för utbyggnaden
fullföljdes under tiden till och med budgetåret 1939/40. Bland annat
på grund av den inträffade krissituationen ställdes emellertid den fortsatta
utbyggnaden av organisationen på framtiden, och från och med budgetåret
1940/41 har ingen personalutvidgning skett på kartverkets stat. En viss personalinskränkning
har i stället vidtagits i det att två vakanta statskartografbefattningar
icke fått tillsättas.
Förhållandena under de senare krigsåren ha även medfört en väsentlig omläggning
av kartverkets produktion. På grund av att från försvarsväsendets
Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.
3
sida påfordrats betydande speciella militära kartarbeten samt revidering av
vissa topografiska kartblad och översiktskartor har den för civila kartarbeten
avsedda personalen i stor utsträckning måst tagas i anspråk för militära
ändamål, vilket särskilt medfört inskränkningar i de ekonomiska kartarbetena.
Besparingsberedningen framlade i en promemoria den 15 april 1942 vissa
förslag åsyftande att nedbringa kostnaderna för den ekonomiska kartläggningen.
I första hand föreslog besparingsberedningen, att fältrekognosceringen
skulle slopas och att sålunda enbart fotokartan skulle användas som
ekonomisk karta. Alternativt ifrågasattes en minskning av den ekonomiska
kartans skala från 1: 10 000 till 1:20 000 och en stark begränsning av fältarbetena
vid kartframställningen.
Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1942 uppdrog dåvarande
chefen för jordbruksdepartementet åt expeditionschefen G. A. Bouveng att
verkställa utredning och avgiva förslag angående den ekonomiska kartläggningen
m. m. Enligt direktiven skulle utredningen förutom de av besparingsberedningen
framförda förslagen omfatta andra möjligheter att åstadkomma
besparingar i utgifterna för kartarbetena.
Sedan överbefälhavaren i en framställning till Kungl. Majit den 11 december
1942 ifrågasatt, huruvida kartverkets nuvarande organisation och ställning
till försvarsväsendet vore ur krigsberedskapssynpunkt tillfredsställande
samt framhållit, att ur försvarets synpunkt förelåge ett starkt önskemål att
kartverket åter anknötes till försvarsväsendet, överlämnade Kungl. Majit framställningen
till utredningsmannen att av honom tagas i övervägande vid
utredningsuppdragets fullgörande.
Den 7 oktober 1944 avgav utredningsmannen betänkande med förslag rörande
vissa med rikets ekonomiska kartläggning sammanhängande spörsmål
m. m. I betänkandet förordades, att den ekonomiska kartläggningen av landet
skulle fortsättas enligt de vid 1937 års riksdag fastställda grunderna och
att den försening i den uppgjorda planen för de ekonomiska kartarbetenas
bedrivande, som uppkommit under krigsåren, genom en 1''orcering av arbetena
skulle inhämtas under en tid av åtta år. Utredningsmannen avstyrkte förslaget
om militär organisation av kartverket, men enligt utredningsmannens mening
uteslöte detta ställningstagande icke att formerna för militär representation
och inflytande i den statliga kartverksamheten kunde upptagas till
omprövning, varvid vissa skäl kunde tala för att organisera militärassistentens
expedition såsom en särskild byrå. I betänkandet berördes vidare frågan
örn utgivning och tryckning av kartor. För genomförande av förslagen i
fråga örn den ekonomiska kartläggningen beräknade utredningsmannen, att
den ekonomiska kartbyrån skulle behöva erhålla den personaluppsättning,
som enligt 1937 års plan förutsattes vid fullt utbyggd organisation och att
därjämte personalen på denna byrå och på den fotogrammetriska byrån under
forceringsperioden skulle behöva förstärkas nied ett antal tekniska biträden,
fotograf- och ritbiträden.
över betänkandet lia yttranden avgivits av överbefälhavaren, statskonto -
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.
ret, riksräkenskapsverket, kartverkskommissionen, rikets allmänna kartverk,
lantmäteristyrelsen efter hörande av överlantmätarna, egnahemsstyrelsen, allmänna
lönenämnden, riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna efter hörande av
hushållningssällskapen m. fl., 1942 års jordbrukskommitté, norrlandskommittén
och Sveriges lantbruksförbund.
Rikets allmänna kartverk har vid sina anslagsberäkningar utgått ifrån att
den ekonomiska kartan även i fortsättningen skulle utgivas i den form, varom
beslut fattades vid 1937 års riksdag och att, i enlighet med utredningsmannens
förslag, den under krigsåren uppkomna förseningen i den ekonomiska
kartläggningen skulle inhämtas under en tid av åtta år. Vidare har kartverket,
som jämväl berört frågan örn en ny topografisk karta över landet, föreslagit,
att den nuvarande topografiska kartan skulle revideras under en tid
av femton år. Efter samråd med försvarsstaben har kartverket därjämte förordat,
att de militära specialkartor, som fortlöpande måste upprättas, skulle
upptagas bland kartverkets ordinarie uppgifter och att medel för dessa kartarbeten
skulle beräknas under kartverkets anslag, ävensom framlagt vissa
förslag i syfte att trygga försvarsväsendets inflytande vid de allmänna kartarbetenas
bedrivande. För att möjliggöra för kartverket att i önskvärd utsträckning
kunna framställa specialkartor för statliga och kommunala institutioner
samt enskilda har kartverket begärt inrättande av en särskild arbetsdetalj
för detta ändamål. Slutligen ha framställningar gjorts om ändrade lönegradsplaceringar
för vissa av verkets tjänstemän samt med hänsyn till de
utökade arbetsuppgifterna inrättande av nya tjänster.
över kartverkets statskrivelse ha utlåtanden infordrats från överbefälhavaren,
statskontoret, riksräkenskapsverket och allmänna lönenämnden.
II. Den ekonomiska kartläggningen.
Redogörelser för den ekonomiska kartläggningens bedrivande, besparingsutredningens
förslag, utredningsmannens betänkande samt yttrandena lämnas
å s. 4—16 i propositionen.
Föredraganden, statsrådet Sträng, bär i denna del anfört och föreslagit
följande:
»Beslutet örn den ekonomiska kartläggningen i dess nuvarande form fattades
vid 1937 års riksdag. Enligt detta beslut skulle kartan grundas på en
fotokarta i skalan 1 :10 000, å vilken sedermera efter fältarbeten skulle inläggas
fastighetsindelning, bebyggelse, kommunikationsleder, viktigare kraftledningar,
sjöar och större vattendrag samt fornlämningar ävensom av ägoslagen
åker och trädgård. Kartan avsågs bliva färdigställd under loppet av
30 år efter det kartverkets organisation för ändamålet utbyggts.
I samband med de undersökningar som under krisåren verkställdes av
besparingsutredningen i syfte att få till stånd besparingar i den statliga verksamheten
upptogs även till övervägande frågan om möjliga inskränkningar i
den ekonomiska kartläggningen. Besparingsberedningen ifrågasatte därvid,
Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.
5
att enbart fotokartan skulle utgivas såsom ekonomisk karta eller ock att
skalan för den nuvarande ekonomiska kartan skulle minskas till skalan
1 :20 000 och i anslutning därtill fältarbetena vid kartframställningen starkt
begränsas.
En inskränkning eller begränsning av den ekonomiska kartläggningen synes
för närvarande icke kunna ifrågakomma. Såsom framgår av den verkställda
utredningen och de däröver avgivna yttrandena är behovet av en
ekonomisk karta synnerligen trängande och av allra största betydelse för
väsentliga allmänna och enskilda intressen. Den rationalisering av vårt lands
jordbruk, som för närvarande är föremål för övervägande och planläggning
och som på alla håll anses vara en av de viktigaste förutsättningarna för att
få till stånd bättre ekonomiska möjligheter för landets jordbruksnäring,
kommer att i hög grad underlättas örn en aktuell och modern ekonomisk
karta står till förfogande. Mycken tid och mycket arbete skulle kunna inbesparas
vid rationaliseringens planläggande och genomförande med hjälp av
den ekonomiska kartan. Men även ur ett fiel tal andra synpunkter är den
ekonomiska kartan behövlig. För lantmäteriväsendet innebär densamma stora
fördelar. Överlantmätama i de län, där den ekonomiska kartläggningen helt
eller i större omfattning slutförts, ha också kraftigt understrukit kartans
värde för lantmäteriarbetet. Kartan underlättar sålunda enligt dessa uttalanden
i stor utsträckning bedömande av förutsättningarna för och behovet av
olika lantmäteriförrättningar och kan tillika tjäna såsom underlag för fastighetsredovisningen.
Ur fastighetsbildningssynpunkt är det vidare en stor
tillgång att en karta finnes ur vilken man kan utläsa icke blott fastigheternas
utan även större områdens sammansättning i ägoslag. Med nuvarande
kartmaterial är detta som regel icke möjligt och en följd härav är bland annat,
att ett önskat skiftes lämplighet ur fastighetsbildningssynpunkt icke kan
överblickas utan att först en dyrbar och tidsödande sammanställning av på
olika håll tillgängligt kartmaterial utförts.
Även ur samhällsbildnings- och samhällsplaneringssynpunkt är den ekonomiska
kartan av behovet starkt påkallad. Denna kan i hög grad bidraga
till en bättre överblick i ärenden rörande fastställande av olika bestämmelser
om fastighetsbildningen och byggnadsförhållandena. Kartan torde likaledes
bliva till god hjälp vid planläggningar av vägar och frågor rörande vägväsendet.
Den nuvarande bristen på tillfredsställande kartmaterial har även i
förevarande hänseenden i icke ringa utsträckning medfört att betydande
kostnader måst nedläggas å sammanställningar av översiktskartor, vilka
skulle varit obehövliga därest den ekonomiska kartan funnits tillgänglig.
Den ekonomiska kartan kan även få vidsträckt användning inom skogsbruket.
På detta område kan genom densamma i väsentlig grad underlättas
planläggningen av flertalet skogsvårdande åtgärder såsom skogsodling,
hyggesrensning och torrläggning. Jämväl vid skogsindelnings- och taxeringsförrättningar
kan den ekonomiska kartan komma till stor användning.
Såsom framgår av vad jag nu anfört förefinnes inom skilda områden ett
starkt behov av att den ekonomiska kartläggningen fortsättes. Alt verkställa
6
Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.
en sådan förenkling av den ekonomiska kartan, som besparingsberedningen
ifrågasatt, anser jag icke heller tillrådligt. För att kartan skall fylla de olika
anspråk, som ställas på densamma är det nödvändigt att den erhåller den utformning
som bestämdes genom 1937 års beslut. Varje inskränkning i utmärkandet
å kartan av fastighetgränser, bebyggelse eller ägoslag kommer
att avsevärt försämra kartans användbarhet. Framför allt är det av behovet
påkallat, att en så fullständig karta som möjligt i nyssberörda avseenden finnes
att tillgå under det arbete med rationaliseringen av landets jordbruk som
förestår under de kommande årtiondena. Vad jag nu anfört gäller även det
av besparingsberedningen framförda förslaget om minskning av kartans
skala från 1: 10 000 till 1: 20 000. En dylik åtgärd skulle sålunda i väsentlig
grad minska kartans brukbarhet. Det är dessutom att märka att denna åtgärd
endast skulle medföra förhållandevis små besparingar i kostnaderna
för kartan. Enligt vad kartverket uttalat skulle en minskning av skalan på
föreslaget sätt medföra en besparing av två procent av totalkostnaden för
kartans upprättande och utgivning. Uppenbart är att fullbordandet av den
ekonomiska kartan i den föreslagna formen kommer att draga stora kostnader
för statsverket. Emellertid måste härvid beaktas, att kartan kommer att
möjliggöra avsevärda besparingar för såväl det allmänna som enskilda vid
utförandet av viktiga arbeten på olika områden, där behov av ett gott kartmaterial
föreligger.
Även om den under krigsåren inträdda förseningen i de ekonomiska kartarbetena
i enlighet med utredningsmannens förslag inhämtas, skulle utgivningen
av den ekonomiska kartan icke vara fullbordad förrän år 1975. Särskilt
med hänsyn till de förestående rationaliseringsåtgärderna inom jordbruket
är det angeläget, att den ekonomiska kartan färdigställes tidigare.
Såsom 1942 års jordbrukskommitté anfört torde nämligen de organ, som skola
handhava rationaliseringen i avsaknad av en ekonomisk karta ofta bliva
nödsakade att låta företaga omfattande fältarbeten, vilka skulle medföra betydande
kostnader. Ett annat skäl för påskyndande av de ekonomiska kartarbetena
är, att frågan om en ny topografisk karta för landet även är aktuell.
Enligt de försöksarbeten, som utförts för fastställande av den lämpligaste
typen för denna karta, skulle även den topografiska kartan kunna grundas
på fotokartan. Såväl tid som kostnader skulle sparas vid framställningen av
den topografiska kartan, om den ekonomiska kartläggningen ginge före den
topografiska. Det synes sålunda fördelaktigt att genomföra den ekonomiska
kartläggningen på kortare tid än som förutsattes i 1937 års beslut. Detta
skulle i stort sett beträffande kostnaderna för den ekonomiska kartans upprättande
blott innebära, att dessa kostnader fördelades på ett färre antal år,
medan man skulle spara betydande utgifter på andra håll. Jag finner mig på
grund härav böra förorda, att den ekonomiska kartläggningen bedrives så,
att den kan vara fullbordad på en tid av 15 år.
Enligt vad jag inhämtat från kartverket är detta program möjligt att genomföra,
örn den ekonomiska kartbyrån erhåller viss ytterligare personalförstärkning.
Till denna fråga torde jag få återkomma i det följande.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.
7
Därest den ekonomiska kartläggningen i enlighet med vad jag nu föreslagit
fullbordas på 15 år, torde ordningsföljden mellan de olika länens kartläggning
icke bliva av så stor betydelse. Frågan vilka områden, som först skola
kartläggas, torde få avgöras under beaktande av det mest rationella utnyttjandet
av tillgängligt fotokartmaterial och samordnandet av fotokartframställningen
för den ekonomiska kartan och övriga kartor. Emellertid torde
härvid hänsyn även böra tagas till i vad mån rationaliseringsåtgärder inom
jordbruket kunna påkalla snabbare ekonomisk kartläggning av vissa län.
Jag är icke nu beredd att taga ställning till förslagen att upprätta ekonomiska
kartor över områden, vilka enligt 1937 års plan skola ligga utanför
den ekonomiska kartläggningen, liksom ej heller till den ifrågasatta utvidgningen
av redovisningen av ägoslagen beträffande den ekonomiska kartan för
Norrland. Dessa spörsmål torde få underkastas ytterligare utredning och
överväganden.»
Till en början torde böra erinras att den ekonomiska kartläggningen av
landet enligt det beslut som fattades vid 1937 års riksdag skulle grundas på
en fotokarta i skalan 1: 10 000 och inriktas på att bliva genomförd under
loppet av 30 år. Frågan örn denna kartläggning har därefter varit föremål
för uppmärksamhet inom besparingsutredningen som framlagt vissa förslag
till förändringar i syfte att nedbringa kostnaderna för kartan. Vidare har
en särskild utredning behandlat frågan men förordat kartarbetets fortsättande
enligt den ursprungliga planen, varvid dock utgivningen av kartan på
grund av försening under krigsåren beräknats icke kunna vara slutförd förrän
år 1975.
Liksom föredragande statsrådet finner utskottet påkallat att statsmakterna
nu upptaga hithörande spörsmål till förnyade överväganden. Vad angår av
besparingsutredningen ifrågasatt inskränkning eller begränsning av den ekonomiska
kartan är utskottet — då en karta av förevarande slag synes vara behövlig
ur flera synpunkter och av allra största betydelse för väsentliga allmänna
och enskilda intressen — av den uppfattningen att någon dylik förenkling
icke kan vara tillrådlig. Emellertid är det angeläget att färdigställandet
av kartan kan ske i en snabbare takt, detta särskilt eftersom de förestående
rationaliseringsåtgärderna inom jordbruket skulle i hög grad underlättas
genom tillgång till en aktuell och modem ekonomisk karta. Därigenom
skulle för övrigt vinnas den fördelen att fotokartan kunde läggas till grund
även för en ny topografisk karta, varav såsom framgår av följande avsnitt
föreligger ett trängande behov. I enlighet med det anförda vill utskottet biträda
föredragandens förslag att den ekonomiska kartläggningen i fortsättningen
bör bedrivas efter oförändrade riktlinjer och påskyndas så att den
kan vara avslutad inom en tidrymd av 15 år.
Utskottet.
8
Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.
Vtslcottet.
III. Revidering av den nuvarande topografiska kartan.
Efter redogörelser i ämnet å s. 19—21 har föredragande statsrådet anfört
följande:
»Av vad kartverket anfört framgår, att den nuvarande topografiska kartan
över landet är i hög grad bristfällig. Anledningen härtill är att söka i det
förhållandet, att de topografiska kartorna, som ursprungligen uppmättes under
en så lång tid som omkring 100 år, nämligen under tiden från 1810 till
omkring 1920 såväl beträffande äldsta bladen i södra Sverige som i fråga
örn flertalet kartblad i skalan 1: 200 000 upprättats på svagt eller intet geodetiskt
underlag och dålig stommaterial. Under sådana förhållanden är det
uppenbart att starkt behov förefinnes av en modem och förbättrad topografisk
karta. För närvarande pågå, såsom också framgår av vad kartverket
anfört, undersökningar rörande arbetsmetoderna och den lämpligaste
typen för denna karta. Ett förslag beträffande kartan torde kunna förväntas
från kartverket under innevarande år. Även om i en nära framtid beslut
skulle fattas om upprättande av en ny topografisk karta, kommer det
att förflyta en avsevärd tid, innan denna kan färdigställas.
Under mellantiden måste, framför allt med hänsyn till försvarsväsendets
behov av en någorlunda tillfredsställande fältkarta, de påtagligaste bristema
i den nuvarande topografiska kartan avlägsnas. Denna revidering torde huvudsakligen
kunna ske i överensstämmelse med kartverkets förslag. Ommätning
eller revidering av södra verkets blad torde sålunda böra genomföras
inom en period av 15 år räknat från och med innevarande år och på sådant
sätt att icke något blad den 1 januari 1961 är äldre än 10—15 år. Denna
modernitet synes därefter böra vidmakthållas genom fortlöpande ajourhållning.
Den del av norra verket som finnes i skalan 1: 100 000 bör likaledes
revideras under samma 15-årsperiod som södra verket och därefter hållas
ajour. Av bladen i skalan 1: 200 000 böra de, som befinnas därtill användbara,
revideras. De blad i denna skala, som icke lämpligen kunna revideras,
böra nödtorftigt förbättras genom justeringar i fråga örn vägnät, turistorter
och turistleder.
Till frågan om personalbehovet för nu ifrågavarande arbeten återkommer
jag närmare i det följande.»
Såsom antyddes i det föregående är frågan om en ny topografisk karta för
landet aktuell. Den nuvarande kartan, den s. k. generalstabskartan, påbörjades
1810 och avslutades i sitt första skede 1923, vilket torde vara förklaring
nog till att densamma är i hög grad bristfällig och att ett starkt behov förefinnes
av en förbättrad topografisk karta. Ett förslag rörande den lämpligaste
typen för en dylik karta är ock att förvänta från kartverket under
innevarande år. Då det emellertid i vilket fall som helst kommer att förflyta
avsevärd tid innan en ny topografisk karta kan färdigställas, synes det
utskottet liksom föredragande statsrådet nödvändigt — icke minst med hän
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.
9
syn till försvarsväsendets behov av en någorlunda tillfredsställande fältkarta
— att de påtagligaste bristerna i den nuvarande kartan avlägsnas snarast
möjligt. En tidrymd av 15 år förefaller även härvidlag vara lämpligt beräknad.
Därefter torde sådan modernitet i fråga om kartan att intet blad blir
äldre än 10—15 år böra vidmakthållas genom fortlöpande ajourhållning.
IV. Kartverkets ställning till försvarsväsendet. Upptagande av
framställning av militära specialkartor bland kartverkets
ordinarie arbetsuppgifter.
Föredraganden har — efter redogörelse å s. 22—27 för ifrågavarande
spörsmål — anfört följande:
»Då kartverket år 1937 organiserades såsom ett självständigt civilt verk
tillförsäkrades genom bestämmelser i kartverkets instruktion försvarsväsendet
möjlighet att få sina önskemål i fråga om kartframställningen beaktade.
Med dessa bestämmelser avsågos att å ena sidan tillgodose försvarsväsendets
intressen vid kartverksamhetens bedrivande samt att å andra sidan
säkerställa planmässigheten vid den allmänna kartläggningen ur det civila
behovets synpunkt. Den avvägning av de olika intressena som härvid kom
till stånd synes fullt tillfredsställande. Det bör därför icke ifrågakomma, att
kartverket inordnas under försvarsväsendet.
Såsom kartverket framhållit torde ett tillgodoseende i högre grad än tidigare
av försvarsväsendets kartbehov icke vara beroende av att det militära
inflytandet på kartverkets arbeten ökas utan av att kartverkets arbetskapacitet
höjes, så att även under fredstid försvarsväsendets kartbehov kan tillgodoses
jämsides med de allmänna kartarbetena. Enligt det av kartverket
efter samråd med försvarsstaben framlagda förslaget skulle detta ske genom
att framställning av de militära specialkartor, av vilka ett stadigvarande
behov förelåge, upptoges bland kartverkets ordinarie arbetsuppgifter.
Härvid skulle för denna kartframställning erforderliga medel beräknas under
anslagen till kartverket. Genom att för ifrågavarande ändamål skapades
en fast organisation skulle bland annat erhållas en bättre personalrekrytering.
Med hänsyn till de angivna fördelarna av att inom kartverket upprättas
en särskild personalorganisation för framställning av de specialkartor, varav
försvarsväsendet har ett varaktigt behov, vill jag icke motsätta mig
att förslaget härom genomföres. Kostnaderna för framställningen av dessa
kartor, med undantag av tryckningskostnaderna, skola därvid belasta kartverkets
anslag. Detta synes rimligt med tanke på att ifrågavarande kartmaterial
i stor utsträckning kommer de allmänna kartarbetena till godo.
.Tåg kan även biträda det framlagda förslaget i fråga örn formerna för samarbetet
mellan kartverket och försvarsstaben. Därest riksdagen icke har
något att erinra häremot, torde Kungl. Majit få vidtaga härav betingade
ändringar i kartverkets instruktion.»
10
Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.
Utskottet. Enligt organisationsplanen för kartverket åligger det verket att biträda
vid framställningen av specialkartor för försvarsväsendets behov. I likhet
med föredragande statsrådet synes det utskottet lämpligt att inom kartverket
upprättas en särskild personalorganisation för ifrågavarande kartarbeten.
Enär kartmaterialet för ändamålet i stor utsträckning kommer de allmänna
kartarbetena till godo, torde intet vara att invända mot att kostnaderna
för militärkartorna, med undantag av tryckningskostnaderna, få belasta kartverkets
anslag.
V. Inrättande av en särskild arbetsorganisation för framställnin
av specialkartor m. m. för statliga och kommunala institutioners
samt enskildas räkning.
Föredraganden har — efter redogörelse för ärendet å s. 28—30 — anfört
följande:
»Redan vid 1937 års omorganisation förutsågs, att framdeles en särskild organisation
kunde behöva inrättas inom kartverket för att tillgodose behov av
specialkartor m. m. Av vad kartverket anfört framgår, att antalet framställningar
om flygfotografering för särskilda ändamål ökat för varje år men
att kartverket på grund av brist på personal och utrustning måst avvisa flertalet
av dessa. Då det i stor utsträckning är statliga institutioner eller statsunderstödda
företag, som påfordra dylika arbeten, synes det önskvärt, att
kartverket ägde större möjligheter än hittills att tillmötesgå framställningarna.
En utveckling i den riktningen — såsom ock antytts från vissa håll —
att andra statliga verk skulle vid sidan av kartverket uppsätta egna organisationer
för flygfotografering och framställning av specialkartor måste uppenbarligen
anses otillfredsställande. Icke heller finner jag det ändamålsenligt,
att på privata intressen grundade företag komma till stånd för tillgodoseende
av behovet av flygfotografering för kartläggningsändamål. I likhet med kartverket
är jag av den uppfattningen att det ur flera synpunkter är mest rationellt
om ifrågavarande verksamhet kan som regel handhavas av det för
ändamålet inrättade statliga organet nämligen kartverket. Genom att i lämplig
omfattning utöka personalen uppnås ju även det av överbefälhavaren berörda
önskemålet om tillräcklig personal för försvaret vid mobilisering.
Med hänsyn till det anförda anser jag mig böra förorda att för ifrågavarande
ändamål inom kartverket inrättas en särskild arbetsdetalj. Tillsvidare
torde denna böra organiseras med den av kartverket föreslagna personaluppsättningen.
För utförda arbeten bör uttagas en med hänsyn till verkets kostnader
skälig ersättning.»
Utskottet. För att kartverket skall erhålla ökade möjligheter att enligt sin instruktion
tillhandahålla specialkartor efter beställning av statliga institutioner,
halvstatliga företag eller från andra håll vill utskottet biträda förslaget örn
Jordbruksutskottets utlåtande nr 68-
11
att inom verket inrättas en särskid avdelning för ändamålet. Beställare av
dylik karta beräknas skola erlägga en med hänsyn till kartverkets kostnader
skälig ersättning.
VI. Frågan angående karttrycket och den därmed sammanhängande
förlagsverksamheten.
Efter en redogörelse för frågan å s. 30 o. 31 har föredraganden anfört
följande:
»Jag torde i detta sammanhang få erinra, att jag med stöd av Kungl. Maj:ts
bemyndigande den 25 januari 1946 tillkallat sex sakkunniga för att verkställa
utredning och avgiva förslag angående organisationen av statens reproduktionsanstalt
m. m. I de av mig för utredningen lämnade direktiven uttalade
jag, att de sakkunniga jämväl borde till övervägande upptaga spörsmålet angående
karttryckets ordnande. Enligt vad jag vidare uttalade, borde en undersökning
verkställas om icke möjligheter förefunnes att revidera avtalet
med generalstabens litografiska anstalt angående karttrycket i en för staten
förmånligare riktning. Även möjligheterna att överflytta karttrycket till statens
reproduktionsanstalt eller att bilda ett bolag med staten som delägare
för bedrivande av ifrågavarande verksamhet borde under utredningen närmare
undersökas. I avvaktan på slutförandet av utredningen torde för närvarande
några åtgärder i nu förevarande hänseenden icke lämpligen böra
vidtagas.»
Jämväl utskottet finner det vara angeläget att spörsmålet örn karttryckets
ordnande upptages till övervägande och att därvid eftersträvas en ur ekonomisk
synpunkt för statsverket förmånlig lösning. I avvaktan på slutförandet
av den utredning som för närvarande behandlar frågan torde emellertid
någon åtgärd i förevarande syfte icke nu böra vidtagas.
VII. Fråga om ändrad lönegradsplacering för vissa tjänster vid
kartverket m. m.
Redogörelse för hithörande spörsmål återfinnes å s. 31—44.
Föredraganden har härutinnan anfört och föreslagit följande:
»I de nu föreliggande utredningarna rörande kartverkets arbetsuppgifter
och organisation har även upptagits till behandling frågan örn lönegradsplaceringen
för ett stort antal av verkets befattningshavare. Vad angår kartverkschefens
löneställning är jag icke beredd att nu föreslå någon ändring
härutinnan. Denna fråga synes lämpligen böra upptagas till prövning i samband
med en allmän översyn av chefstjänstemännens löner. Jämväl med inrättande
av ett särskilt arvode till kartverkschefens ställföreträdare torde vid
sådant förhållande få anstå tills vidare.
Utskottet,
12
Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.
För uppfattning av observatörerna från 26 till 27 lönegraden har bland
annat åberopats, att kraven på teoretisk kompetens för dessa befattningshavare
samt deras arbetsuppgifter vore likvärdiga med dem som gällde för de
i 27 lönegraden placerade istatsgeologema. I fråga om löneställningen för
förste statsgeodeter och förste statskartografer ha jämförelser anställts med
förste statsmeteorologer och förste statshydrologer, vilka enligt beslut av 1945
års riksdag uppflyttats till 26 lönegraden. Förste statskartografema ha även
jämställts med förste byråingenjörer i nämnda lönegrad. Även om enligt min
mening vissa skäl kunna åberopas för en uppflyttning i lönegradshänseende
av observatörer samt förste statsgeodeter och förste statskartografer, finner
jag mig likväl — då ståndpunktstagandet till vissa andra löneproblem, som
för närvarande äro föremål för utredning, såsom frågan om lantmätarnas
löneställning, kunna få inverkan på förevarande fråga — icke beredd att nu
taga slutlig ställning till densamma. Under sådana förhållanden torde även
få anstå med avgörandet beträffande förste statstopografemas löneställning.
Vad angår lönegradsplaceringen för statsgeodeter och statskartografer anser
jag mig, med hänsyn till de kompetenskrav som uppställas för dem, liksom
ock i betraktande av de rekryteringssvårigheter som på detta område
förefinnas, böra förorda en uppflyttning av dessa befattningshavare till 23
lönegraden. Jag har därvid särskilt tagit i beaktande vikten av att kartverket
skall kunna erhålla en tillfredsställande personalrekrytering vid den
förutsatta utökningen av organisationen.
Däremot kan jag icke tillstyrka att statstopograferna, för vilka några kompetenskrav
icke fastställts, erhålla motsvarande uppflyttning. För att underlätta
rekryteringen av officerare till statstopografbefattningarna vill jag dock
icke motsätta mig, att nämnda befattningar placeras i 22 lönegraden. I samband
härmed torde motsvarande höjning böra företagas av de av Kungl.
Majit bestämda arvodesbeloppen till pensionerade officerare, vilka anställts
vid kartverket såsom icke-ordinarie befattningshavare.
I fråga örn löneställningen för extra statsgeodeter och extra statskartografer
under de två första anställningsåren ansluter jag mig till lönenämndens
förslag härutinnan. De torde sålunda såvitt icke särskilda skäl till annat föranleda
böra under första året placeras i lönegrad Ex 16 och under andra
året i Ex 18.
Av kartverkets utredning rörande löneställningen för den tekniska personalen
i 11—17 lönegraderna framgår att på de tekniska biträdena och fotografbiträdena
samt flygfotograferna i många fall lagts betydligt ansvarsfullare
arbetsuppgifter, än som beräknades, då deras nuvarande löneställning
bestämdes. Vidare synas fotografbiträden, gravyrritare och tekniska biträden
vid kartverket ha arbetsuppgifter av motsvarande art som i 12 och 15 lönegraderna
placerade befattningshavare vid sjökarteverket samt meteorologiska
och hydrologiska institutet. Jag anser därför en höjning av löneställningen
för förenämnda befattningshavare vid kartverket vara befogad. Jag kan
dock icke biträda personalföreningens hemställan örn uppflyttning av samtliga
fotografbiträden och tekniska biträden i 15 lönegraden. Däremot vill
Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.
13
jag tillstyrka den av kartverket föreslagna uppflyttningen till 12 lönegraden
för gravyrritare, fotografbiträden och tekniska biträden. I likhet
med kartverket finner jag jämväl skäl tala för en differentiering av lönegradsplaceringen
för de tekniska biträdena, fotografbiträdena och flygfotograferna
motsvarande den som nu förefinnes mellan gravyrritare, gravörer
och förste gravörer, varigenom en likartad befordringsgång skulle
skapas för här ifrågavarande befattningshavare å samtliga kartverkets byråer.
Av vad som anförts rörande arbetsuppgifterna för de å geodetiska och
fotogrammetriska byråerna placerade tekniska biträdena framgår, att dessa
från statsgeodeter, statskartografer eller statstopografer övertagit mätningstekniska
arbeten, som äro av förhållandevis självständig natur. Dessa befattningshavare
synas därför böra placeras i 15 lönegraden. Jag vill icke
heller motsätta mig att ett antal av de tekniska biträdena å ekonomiska kartbyrån
nu uppföras i samma lönegrad för att möjliggöra befordran för de
dugligaste av de tekniska biträdena å denna byrå. Dessa förutsättas då skola
ägna sig åt de mera kvalificerade arbetena å byrån. Det synes likaledes lämpligt,
att befattningar inrättas i 17 lönegraden, vilkas innehavare skola utföra
mera krävande åligganden samt biträda vid handledning av personalen vid
rutinarbeten m. m. Å fotogrammetriska byrån synas sålunda i enlighet med
vad kartverket förordat två befattningar böra uppflyttas från 15 till 17 lönegraden.
Såsom kartverket föreslagit torde enhetliga tjänstebenämningar böra införas
för ifrågavarande grupper befattningshavare samt för gravörer och
förste gravörer, nämligen kartassistent för befattningshavare i 12 och 15 lönegraderna
samt förste kartassistent för befattningshavare i 17 lönegraden.
Vid 1937 års omorganisation förutsattes följande befordringsgång för ifrågavarande
personal under provtjänstgöringen, nämligen två år i lönegrad
Ex 6, ett år i lönegrad Ex 11 och tre år i Eo 11. Med hänsyn till den för teknisk
arbetskraft på andra områden gällande lönesättningen torde någon förbättring
i lönegradsplaceringen för dessa personalgrupper under provtjänstgöringsperioden
böra ske. Sålunda torde såvitt icke särskilda skäl till annat
föranleda följande befordringsgång böra tillämpas för fotografbiträden och
tekniska biträden, nämligen två år i Ex 7, ett år i Ex 12 och tre år i Eo 12.
Beträffande gravyrritarna, för vilka tillkommer ett elevår före antagning
till gravyrritare i Ex 7, synas de efter sina sju år såsom elev, extra och extra
ordinarie tjänsteman kunna betraktas såsom fullt utbildade gravörer och till
följd därav i regel böra placeras icke såsom ordinarie gravyrritare utan som
extra ordinarie gravör, om ordinarie dylik befattning icke är ledig.
Jag är icke för närvarande beredd tillstyrka, att till flygfotograferna skola
under flygtjänst utgå särskilda arvoden utöver lönen. Jag vill erinra om att
vid bifall till vad jag förordat i fråga örn lönegradsplaceringen, flygfotograferna
erhålla möjlighet till befordran till förste kartassistenttjänst i lönegrad
A 17.»
14
J ordbruksutsk.ottets utlåtande nr 68.
Utskottet. I samband med förut tillstyrkta omläggningar av kartverkets arbetsuppgifter
— framförallt för att påskynda arbetena med de ekonomiska och topografiska
kartorna -— har i propositionen behandlats frågan om löneställningen
för ett stort antal av verkets befattningshavare. Vad angår verkschefens
tjänsteställning finner utskottet i likhet med föredragande statsrådet och
statskontoret att med hänsyn till ämbetsverkets storleksordning det kan vara
anledning att denna fråga omprövas i samband med en allmän översyn av
chefstjänstemännens löner. I avvaktan härpå torde jämväl böra få anstå
med inrättandet av särskilt arvode till kartverkschefens ställföreträdare.
Även om enligt föredragandens mening vissa skäl kunna åberopas för en
uppfattning i lönegradshänseende av observatörer, förste statsgeodeter, förste
statskartografer och förste statstopografer, har föredraganden likväl —
då ståndpunktstagandet till vissa andra löneproblem inom statsförvaltningen
kunna få inverkan på förevarande fråga — icke ansett sig beredd att nu
taga slutlig ställning till densamma. I motionen 1:267 har häremot anförts
att ett uppskov med sålunda ifrågasatta lönereglering inger betänkligheter
med avseende på utsikterna att i sådant fall trygga en tillfredsställande rekrytering
av nämnda för arbetsledningen betydelsefulla befattningar samt
hemställts om befattningarnas uppflyttande i lönegrad i enlighet med kartverkets
förslag. Det har förefallit utskottet som örn något förbättrade löneförmåner
skulle kunna ifrågasättas jämväl för vissa andra grupper av kartverkets
befattningshavare. Utskottet tänker då närmast på den tekniska personalen
i lönegraderna 11—17, inbegripet flygfotograferna. I anslutning till
vad statskontoret och allmänna lönenämnden anfört synas här berörda lönefrågor
böra genom Kungl. Maj:ts föranstaltande göras till föremål för ytterligare
överväganden i samband med en närmare utredning om befattningshavarnas
arbetsuppgifter. I avvaktan härpå torde vad föredraganden nu
föreslagit rörande vissa befattningshavares lönegradsplacering böra godtagas.
VIII. Personalbehov.
Redogörelse i ämnet lämnas å s. 47—58.
Föredraganden har beträffande personalbehovet anfört och föreslagit följande:
»Kartverkets
nuvarande personalorganisation omfattar förutom viss militär
personal, som deltager i ritkurs eller enbart är anställd under fältarbetet, 144
befattningshavare. Med militära kartarbeten sysselsättas därjämte omkring
75 befattningshavare som övergångsvis avlönas från anslag till försvarsberedskapens
avveckling. Den av kartverket i dess anslagsframställning föreslagna
personalorganisationen räknar 249 befattningshavare. Enligt beräkningar av
kartverkschefen skulle för genomförande av den ekonomiska kartläggningen
under en till 15 år förkortad tidsperiod erfordras ytterligare 38 befattningar.
Utgångspunkter för kartverkets uppskattning av personalbehovet ha väsent -
Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.
15
ligen varit vissa årliga arbetsresultat som måste uppnås för att de planer avseende
ekonomisk kartläggning, revidering av topografiska kartan samt framställning
av militära specialkartor m. m., för vilka i det föregående redogjorts,
skola kunna genomföras. Med hänsyn till den ståndpunkt jag enligt vad jag
i det föregående anfört intager i nämnda frågor har jag funnit mig böra i
huvudsak godtaga de av kartverket framlagda personalberäkningama samt
därutöver föreslå den utökning av personalen som erfordras för att den ekonomiska
kartläggningen skall kunna fullbordas på 15 år.
Vad först beträffar den för administrativa och kamerala arbetsuppgifter
avsedda personalen, vilken för närvarande står under direkt ledning av kartverkets
chef, torde den förändringen böra vidtagas, att ifrågavarande personal
organiseras på en särskild avdelning. Omfattningen av de kamerala och
administrativa göromålen vid kartverket synes redan med nuvarande kartproduktion
motivera en förstärkning av personalen å kassa- och registratorskontoret.
Den förutsatta utvidgade verksamheten å byråerna kommer därtill
att medföra en betydande ökning av dessa göromål. För handläggning av personalärenden
ävensom av sådana ärenden, som i allmänhet bruka åligga kamrerare,
anser jag en kamrerarbefattning böra inrättas. Innehavaren av denna
befattning bör jämväl biträda kartverkschefen med sekreterargöromål, varigenom
denne skulle erhålla en önskvärd avlastning av administrativa arbetsuppgifter.
Befattningen synes i enlighet med kartverkets förslag böra hänföras
till lönegrad A 22. För kassörsgöromålens handhavande lär, såsom lönenämnden
framhållit, vara tillfyllest med en kassör ill lönegraden. Till följd
härav torde den nuvarande kassörsbefattningen böra uppföras å övergångsstat.
Kansliskrivartjänsten synes i anslutning till kartverkets förslag böra utbytas
mot en registratorsbefattning. Jag har icke heller något att erinra mot
att kanslibiträdet överföres å ordinarie stat. Den extra kontorsbiträdesbefattningen
bör däremot tillsvidare blott förändras till extra ordinarie. Vidare vill
jag föreslå, att biträdespersonalen förstärkes med ett kontorsbiträde och ett
skrivbiträde å extra ordinarie stat. Med hänsyn till att den utvidgade fältarbetspersonalen
medför ett omfattande arbete med sakgranskning av reseräkningar,
vilket arbete är koncentrerat till månaderna oktober—januari, anser
jag, att kartverket bör erhålla möjlighet alt under denna tid anställa
lämplig arbetskraft för biträde vid denna granskning. För detta ändamål torde
böra beräknas ett belopp av 2 000 kronor under icke-ordinarieposten. För
handhavande av kartverkets förråd av tryckta kartor m. m. torde böra inrättas
en befattning som arkivbiträde. För närvarande är jag icke beredd att föreslå
högre löneställning för denna befattning, som tills vidare torde böra uppföras
å extra ordinarie stat, än 7 lönegraden.
Bland kartverkets byråer kommer givetvis den största personalökningen
att falla på den ekonomiska kartbyrån tilli följd av den föreslagna forceringen
av den ekonomiska kartans färdigställande. För att det av mig i det
föregående förordade programmet för den ekonomiska kartläggningen skall
kunna genomföras, har räknats med att 13 fältrekognosceringslag måste vara
16
Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.
i verksamhet. Med hänsyn härtill finner jag det ofrånkomligt att byråns
personal utökas med följande befattningshavare, nämligen två förste statskartografer,
tio statskartografer, 54 kartassistenter, två förste ritare, två ritare,
13 ritbiträden och en expeditionsvakt. Då byråchefen vid denna ansvällning
av byråns personalorganisation, från 54 till 138 befattningshavare, icke ensam
torde kunna leda byråns arbete, anser jag att jämte byråchefen för byråns
ledning bör avses en byrådirektör. Denne torde böra placeras i 28 lönegraden
och uppföras å extra ordinarie stat. Av de två nya förste statskartograferna
bör den ene, som skall handhava ledningen av en av de fyra arbetsdetaljer, vari
byrån är indelad, få ordinarie anställning, medan den andre, som i anledning
av förkortandet av tidsperioden för den ekonomiska kartläggningen erfordras
för granskning av fältarbetsresultaten och för kartutgivningen, bör uppföras
såsom extra ordinarie tjänsteman. Av de tio nya statskartografbefattningarna
böra två bliva ordinarie, vilket innebär att två för närvarande vakantsatta dylika
befattningar skola återbesättas. Av de övriga åtta befattningarna, vilkas
upptagande föranletts av mitt förslag att fullborda den ekonomiska kartläggningen
på 15 år, torde sex böra uppföras å extra ordinarie stat och två å
extra stat. Jag förutsätter därvid, att omedelbar anställning som extra ordinarie
statskartograf endast skall ifrågakomma, därest vederbörande genom tidigare
statstjänstgöring eller på annat sätt styrkt sin kompetens. Enligt vad jag
förordat skulle antalet kartassistenttjänster å byrån utgöra sammanlagt 72,
nämligen 54 nya och 18 redan inrättade tekniska biträdestjänster. Såsom
ordinarie torde böra uppföras 22 av dessa tjänster, såsom extra ordinarie 15
och såsom extra 35. Av de nya kartassistenttjänsterna äro 27, nämligen sju
extra ordinarie och 20 extra befattningar betingade av mitt förslag i fråga
om tidsperioden för den ekonomiska kartläggningen. Med hänsyn till att en
så omfattande nyrekrytering av kartassistenter som det här är fråga
om kan möta svårigheter vill jag förorda, att provtjänstgöringen i Ex 7 förkortas
från två år till sex månader och att under den fortsatta provtjänstgöringen
lönegrad Ex 12 får tillämpas. Väl utbildade tekniker torde böra
kunna antagas direkt som extra ordinarie kartassistenter.
I anslutning till kartverkets förslag torde å topografiska kartbyrån personalen
böra utökas med en förste statstopograf, en statstopograf och sex kartassistenter.
De två förstnämnda befattningarna avses för arbetsledning vid
framställningen av nivåkurvor å eldledningskartorna. Kartassistentbefattningarna
äro nödvändiga till följd av att ett genomförande av den föreslagna
planen för revidering av den topografiska kartan medför, att nya gravörer
måste redan nu utbildas som ersättare för sådana befattningshavare, som
beräknas skola avgå under de närmaste sex åren. I övrigt ha arbetena med
eldledningskartor och revidering av den topografiska kartan icke ansetts
behöva föranleda inrättande av några nya befattningar å byrån. Arbetena
ha avsetts skola utföras av inbeordrad militär personal, vilken därför något
utökats, ävensom i mindre utsträckning utlämnas på beting. En ritarbefattning
i lönegrad Eo 7 bör överföras å ordinarie stat, varjämte bör upptagas
en med fotogrammetriska byrån gemensam expeditionsvakttjänst i Eo 5.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.
17
Personalbehovet å fotogrammetriska byrån har av kartverket beräknats
till 44 befattningshavare mot för närvarande, inberäknat 39 befattningshavare,
som avlönas från försvarsväsendets anslag, 61. I personalorganisationen
har härvid för den föreslagna nya arbetsdetaljen för framställning
av specialkartor på beställning, upptagits en ordinarie förste statskartograf,
en extra ordinarie statskartograf, sex kartassistenter, därav en i lönegrad
A 15, en i Eo 15, två i A 12 och två i Eo 12, samt ett kontors- och
ritbiträde i A 4. Biträdespersonalen har överförts till ordinarie och extra ordinarie
stat i den utsträckning, som erfordras för ett genomförande av de
föreslagna principerna beträffande befordringsgången fram till och med första
ordinarie anställningen. Kartverkets förslag i fråga örn denna byrå har icke
föranlett någon erinran från min sida. Det är emellertid att märka, att kostnaderna
för löner till befattningshavarna å den nya arbetsdetaljen skola
helt täckas av inkomsterna av de å denna detalj utförda beställningsarbetena.
Å den geodetiska byrån torde i enlighet med kartverkets förslag en utökning
av personalen med två kartassistenter i lönegrad A 12 böra ske. Såsom jag i
det föregående förordat torde vidare två befattningar i Eo 11 som tekniskt
biträde böra förändras till kartassistenttjänster i A 15. Kartverkets förslag om
upptagande av en expeditionsvakt i Eo 5 som expeditionsvakt, tillika laboratoriebiträde,
i A 6, finner jag mig endast kunna biträda i så måtto, att jag
föreslår, att denne befattningshavare uppföres i Eo 6. Befattningshavaren
bör därvid erhålla tjänstebenämningen laboratoriebiträde. Slutligen torde
såsom kartverket föreslagit ett rit- och kontorsbiträde i Ex 4 överföras å ordinarie
stat samt en expeditionsvakt och ett ritbiträde i Ex 5 respektive Ex 4
givas extra ordinarie anställning.
I det föregående har jag föreslagit inrättande av en militärbyrå. I enlighet
med kartverkets uppskattning av personalbehovet å denna byrå torde under
byrån upptagas 13 befattningshavare, nämligen, förutom den å försvarsstabens
stat uppförde militärassistenten, en biträdande militärassistent, en statstopograf,
två ritare, sju ritbiträden och en expeditionsvakt. Den ena ritartjänsten
och två av ritbiträdesbefattningarna synas böra uppföras såsom
ordinarie, under det att statstopograftjänsten, den andra ritartjänsten och två
av ritbiträdesbefattningarna böra upptagas såsom extra ordinarie befattningar
samt de tre återstående ritbiträdesbefattningarna såsom extra. Till
jämförelse må framhållas, att den nuvarande organisationen omfattar 27
befattningshavare, vilkas avlöningar med undantag för arvoden till militärassistenten
och biträdande militärassistenten utgå från försvarsväsendets anslag.
Vid bifall till vad i det föregående föreslagits skulle personalen vid rikets
allmänna kartverk under budgetåret 1946/47 komma att utgöras av de befattningshavare,
som upptagas i en såsom bilaga A till detta protokoll fogad sammanställning,
1 i vilken lill jämförelse även nuvarande personalorganisation
redovisats.»
1 Återfinnes i slutet av detta utlåtande.
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 10 sami. Nr 68—69.
18
Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.
Utskottet. Den betydande utökning av kartverkets kapacitet som betingas av förut
tillstyrkta omläggningar av verkets arbetsuppgifter förutsätter givetvis att
verket herodes motsvarande förstärkning av sin personal. I propositionen
föreslås också inrättandet av en rad nya ordinarie och andra befattningar.
Det sålunda beräknade personalbehovet har icke föranlett någon utskottets
erinran. Vad angår samtidigt föreslagna löneregleringar för vissa befattningar
har utskottet ansett sig böra ifrågasätta jämkning i förslaget endast beträffande
den kartverkets geodetiska byrå tilldelade laboratoriebiträdesbefattningen,
vilken synes utskottet böra placeras i lönegrad Eo 7 i stället för Eo 6
enligt propositionen.
I detta sammanhang torde få omnämnas att utskottet uppmärksammat att
propositionen icke innehåller något örn huru kartverkets ökade behov av
tjänstelokaler är avsett att tillgodoses. Utskottet utgår emellertid ifrån att
härför erforderliga dispositioner blivit vidtagna genom Kungl. Maj:ts försorg.
IX. Anslagsfrågor.
Efter redogörelse för anslagsfrågornas läge å s. 61—65 har föredraganden
anfört följande:
»Vad avlöningsanslaget beträffar skulle ett bifall till vad jag i det föregående
förordat medföra, att posten avlöningar till ordinarie tjänstemän bör
höjas med 343 700 kronor till (539 500 + 343 700=) 883 200 kronor och
posten avlöningar till icke-ordinarie personal med 291 150 kronor till
(273 310 + 291 150=) 564 460 kronor. Posten arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, bör å ena sidan höjas med 7 090 kronor,
avseende arvoden till militärassistenten och biträdande militärassistenten
samt beräknad ersättning vid vikariat å militärassistentbefattningen. Å andra
sidan bör posten minskas med 740 kronor motsvarande de belopp av 500
respektive 240 kronor, vilka nu i form av tilläggsarvoden utgå till den tjänsteman,
som har tillsynen över kartförrådet, respektive en extra ordinarie flygfotograf.
Posten synes sålunda böra uppföras med (2 090 + 7 090 — 740=)
8 440 kronor. För rörligt tillägg torde slutligen böra beräknas (118 400 +
93 100=) 211 500 kronor.
Under kartverkets avlöningsanslag skulle sålunda erfordras en medelsanvisning
av (883 200 + 8 440 + 564 460 + 211 500 =) 1 667 600 kronor, vilket
jämfört med anvisningen för innevarande budgetår innebär en anslagsökning
med 734 300 kronor.
Den föreslagna utvidgningen av organisationen vid kartverket måste givetvis
i hög grad påverka även utgifterna under omkostnadsanslaget. Posterna
sjukvård m. m. samt publikationstryck torde i enlighet med kartverkets
förslag böra höjas med 4 000 respektive 49 600 kronor till 9 000 respektive
97 000 kronor. Ett bifall till mitt förslag att genomföra den ekonomiska
kartläggningen på 15 år torde föranleda, att medelsbehovet för nästa budgetår
under posterna bränsle, lyse och vatten, övriga expenser samt ersättning för
tjänstedräkt måste beräknas till respektive 4 000, 21 000 och 2 200 kronor
högre belopp än enligt kartverkets uppskattning. Detta innebär att förenämn
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.
19
da poster i förhållande till medelsanvisningen för innevarande budgetår böra
höjas från 15 000, 54 000 och 700 kronor till respektive 30 000, 120 500 och
4 700 kronor. Till reseersättningar torde böra beräknas oförändrat belopp,
300 kronor.
Kartverkets omkostnadsanslag synes sålunda för nästa budgetår böra uppföras
med (9 000 + 97 000 + 30 000 + 120 500 + 4 700 + 300=) 261 500
kronor, vilket innebär en höjning av anslaget med 139 100 kronor.
Vad anslaget till kartarbeten m. m. beträffar förutsätta de av mig i det föregående
tillstyrkta planerna för kartproduktionen en betydande utökning av
fältarbetenas och flygfotograferingens omfattning under nästa budgetår. Utgifterna
för nämnda ändamål torde böra uppskattas till 475 000 och 165 000
kronor mot för innevarande budgetår anvisade belopp av 178 000 och 45 000
kronor. Ökningen i förhållande till de av kartverket för samma ändamål
beräknade beloppen är betingad av mitt förslag örn förkortande av tiden för
den ekonomiska kartläggningen. För reproduktionsarbeten, ortnamnsgranskning
och ritkurs torde medelsbehovet i enlighet med vad kartverket föreslagit
böra uppskattas till sammanlagt 41 500 kronor eller ett 15 000 kronor
högre belopp än det för budgetåret 1945/46 anvisade.
Anslaget till kartarbeten m. m. torde alltså för budgetåret 1946/47 böra
uppföras med (475 000 + 165 000 + 41 500=) 681 500 kronor.
Med hänsyn till vad som upplysts örn den beräknade behållningen å ifrågavarande
anslag vid innevarande budgetårs slut torde en förstärkning av
anslaget med 100 000 kronor vara nödvändig för att fältarbetena skola kunna
bedrivas i planerad utsträckning under maj och juni 1946. Jag förordar
därför att för ändamålet anvisas 100 000 kronor å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår.
Anslaget till utrustning m. m. torde böra höjas med 194 000 kronor till
214 000 kronor. Höjningen avser nyanskaffning av instrument och inventarier.
Sålunda torde det vara nödvändigt att förse den nya arbetsdetaljen för
framställning av specialkartor på beställning med vissa instrument som erfordras
för upprättande av kartor i större skalor. Kostnaderna härför ha
beräknats till 141 000 kronor. Utöver de av kartverket begärda inköpen av
fyra pantografer till den ekonomiska kartbyrån och av arbetsbord m. m.
för en kostnad av 7 000 respektive 10 000 kronor torde med hänsyn till vad
jag föreslagit beträffande den ekonomiska kartläggningen medel böra beräknas
för anskaffning av ytterligare 12 pantografer för en kostnad av 21 000
kronor samt av möbler m. m. för ytterligare omkring 15 000 kronor.
Anslaget till utrustning m. m. torde sålunda för budgetåret 1946/47 böra
upptagas med (20 000 + 141 000 + 7 000 + 10 000 + 21 000 + 15 000 =)
214 000 kronor.» I
I propositionen gjorda anslagsberäkningar för kartverkets behov under
nästa budgetår lia icke givit utskottet anledning lill erinran, varför medel
lill ändamålet torde böra anvisas i enlighet med Kungl. Majlis framställning.
Även äskad anvisning å tilläggsstat för innevarande budgetår tillstyrkes
av utskottet.
Utskottet.
20
Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.
Utskottets hemställan.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med avslag å motionen I: 267
a) för rikets allmänna kartverk fastställa följande
Personalförteckning.
Befattning . Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 överdirektör.................................. C 10
3 byråchefer .................................. A 30
1 byråchef och professor ...................... A 30
2 observatörer ................................ A 26
1 förste statsgeodet ............................ A 24
8 förste statskartografer ........................ A 24
3 förste statstopografer ........................ A 24
9 statsgeodeter ................................ A 23
14 statskartografer .............................. A 23
1 kamrerare .................................. A 22
4 statstopografer .............................. A 22
4 förste kartassistenter ........................ A 17
25 kartassistenter .............................. A 15
29 kartassistenter .............................. A 12
6 förste ritare ................................ A 11
1 kassör....................................... A 11
1 registrator .................................. A 11
1 förste expeditionsvakt ........................ A 7
1 kanslibiträde ................................ A 7
16 ritare........................................ A 7
4 expeditionsvakter ............................ A 5
1 kontorsbiträde .............................. A 4
7 ritbiträden .................................. A 4
2 rit- och kontorsbiträden ...................... A 4
Tjänsteman å övergångsstat.
1 kassör ...................................... A 17
Extra ordinarie tjänstemän i högre
lönegrad än 2 0.
1 byrådirektör ................................ Eo 28
1 förste statskartograf ........................ Eo 24
1 statsgeodet .................................. Eo 23
10 statskartografer ............................ Eo 23
1 statstopograf .............................. Eo 22
Anm. Kassörstjänsten i 11 lönegraden skall hållas vakant, intill dess den
å övergångsstat uppförde kassören avgår från sin befattning;
Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.
21
b) godkänna följande avlöningsstat för rikets allmänna
kartverk, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis ................ kronor 883 200
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Majit, förslagsvis » 8 440
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 564 460
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ >_211 500
Summa kronor 1 667 600;
c) till Rikets allmänna kartverk: Avlöningar å riksstaten
för budgetåret 1946/47 under nionde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 1 667 600 kronor;
d) till Rikets allmänna kartverk: Omkostnader å riksstaten
för budgetåret 1946/47 under nionde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 261 500 kronor;
e) till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 under
nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 100 000
kronor;
f) till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. å
riksstaten för budgetåret 1946/47 under nionde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 681 500 kronor;
g) till Rikets allmänna kartverk: Utrustning m. m. å riksstaten
för budgetåret 1946/47 under nionde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 214 000 kronor.
Stockholm den 6 juni 1946.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Tjällgren, Alfred Andersson, Gabrielsson, Anderberg,
Näslund, Dahlström och Jonsson samt
från andra kammaren: herrar Liedberg, Gustafson i Vimmerby, Ericsson i Sörsjön,
Lundbom, Gustafson i Dädesjö, Jacobson i Vilhelmina, Andersson i Hyssna och Utbult.
22
Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.
Bil. A.
Rikets allmänna kartverk.
Nuvarande organisation. I propositionen föreslagen organisation.
Överdirektör...........C 10 Överdirektör...........C 10
Kassa- och registratorskontoret.
1 Kassör................A 17
1 Kansliskrivare.........A 11
1 Förste expeditionsvakt . A 7
1 Befattningshavare med
arvode ..............
1 Kanslibiträde..........Eo 7
1 Expeditionsvakt........A 5
1 Kontorsbiträde........A 4
1 » ........Ex 4
S:a 8.
1 Kamrerare.............A 22
1 Kassör................A 11
1 Registrator............A 11
1 Förste expeditionsvakt.. A 7
1 Arkivbiträde...........Eo 7
1 Kanslibiträde..........A 7
1 Expeditionsvakt........A 5
1 Kontorsbiträde.........A 4
2 Kontorsbiträden.......Eo 4
_1_ Skrivbiträde...........Eo 2
S:a 11.
Ekonomiska kartbyrån.
1 Byråchef..............A 30
3 Förste statskartografer.. A 24
11 Statskartografer1.......A 21
1 Statskartograf..........Eo 21
2 Statskartografer........Ex 21
2 » ......Ex 16
2 Tekniska biträden .....A 11
16 » » ......Eo 11
3 Förste ritare...........A 11
7 Ritare................A 7
3 Ritare................Eo 7
1 Expeditionsvakt........A 5 4
4 Ritbiträden............Eo 4
S:a 56.
1 Byråchef..............A 30
1 Byrådirektör...........Eo 28
4 Förste statskartografer.. A 24
1 » statskartograf . .. Eo 24
11 Statskartografer.......A 23
8 Statskartografer........Eo 23
1 Statskartograf..........Ex 23
4 Statskartografer........Ex 16
5 Kartassistenter........A 15
3 » ........Eo 15
17 » ........A 12
12 » ........Eo 12
25 »> ........Ex 12
10 » ........Ex 7
5 Förste ritare...........A 11
12 Ritare................A 7
1 Expeditionsvakt.......A 5
1 » ........Eo 5
5 Ritbiträden............A 4
2 » ............Eo 4
10 » ............Ex 4
:a 139.
Därav 2 vakanta under budgetåret 1945/46.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.
23
Nuvarande organisation. I propositionen föreslagen organisation.
Topografiska kartbyrån.
1 Byråchef..............A 30
2 Förste statstopografer .. A 24
3 Statstopografer.........A 21
2 Förste gravörer........A 17
11 Gravörer..............A 15
2 » ..............Eo 15
3 Gravyrritare...........Eo 11
1 Ritare................A 7
1 » ................Eo 7
1 Expeditionsvakt.......A 5
1 Byråchef..............A 30
3 Förste statstopografer .. A 24
4 Statstopografer........A 22
2 Förste kartassistenter... A 17
11 Kartassistenter........A 15
2 » ........Eo 15
2 » ........Eo 12
1 Kartassistent1..........Ex 12
5 Kartassistenter1........Ex 7
2 Ritare................A 7
1 Expeditionsvakt.......A 5
1 » 2........Eo 5
Icke-ordnarie personal nied arvode (pensionerade officerare och underofficerare):
3 Officerare..............
4 Underofficerare.........
1 Underofficer (under fältarbetet)
.............
2 Officerare.............
4 Underofficerare........
1 Underofficer (under fältarbetet)
.............
Inbeordrad militär personal med särskild av Kungl. Majit fästställd ersättning:
4 Officerare.............. — 3 Officerare............. —
7 Underofficerare3 *........ — 9 Underofficerare........ —
S:a 46. S:a 54.
Fotogrammetriska byrån.
1 Byråchef..............A 30
2 Förste statskartografer. . A 24
3 Statskartografer........A 21
1 Statskartograf4.........Ex 16
1 Flygfotograf...........A 15
5 Flygofotografer........Eo 15
1 Flygfotograf...........Ex 15
1 » ...........Eo 14
5 Fotografbiträden5.......Eo 11
2 Tekniska biträden......Eo 11
36 Fotografbiträden4.......Ex 11
1 Förste ritare..........A 11
1 Expeditionsvakt.......Eo 5
1 Ritbiträde.............A 4
S:a 61.
1 Byråchef..............A 30
4 Förste statskartografer.. A 24
3 Statskartografer........A 23
2 Statskartografer........Eo 23
1 Statskartograf..........Ex 16
2 Förste kartassistenter... A 17
7 Kartassistenter........A 15
4 » ........Eo 15
10 Kartassistenter........A 12
6 » ........Eo 12
1 Förste ritare...........A 11
1 Ritare................A 7
1 Expeditionsvakt.......A 5
1 Rit- och kontorsbiträde. A 4
S:a 44.
1 Ritelever l/io 1945—s% 1946.
2 Gemensam med fotogrammetriska byrån.
3 Därav 5 tor militära kartarbeten.
1 Avlönas nu av anslag trän försvarsväsendet.
5 Därav 2 avlönas av anslag från försvarsväsendet.
24
Jordbruksutskottets utlåtande nr 68.
Nuvarande organisation. I propositionen föreslagen organisation.
Geodetiska byrån.
1 Byråchef och professor . A 30
2 Observatörer..........A 26
1 Förste statsgeodet.....A 24
9 Statsgeodeter..........A 21
1 Statsgeodet............Eo 21
4 Statsgeodeter1 2..........Ex 16
2 Tekniska biträden......Eo 11
1 Expeditionsvakt.......Eo 5
1 » 1.......Ex 5
1 Rit- och kontorsbiträde. Ex 4
1 Ritbiträde.............Ex 4
1 Byråchef och professor . A 30
2 Observatörer...........A 26
1 Förste statsgeodet......A 24
9 Statsgeodeter..........A 23
1 Statsgeodet............Eo 23
2 Statsgeodeter..........Ex 23
1 Statsgeodet............Ex 18
1 » ..........Ex 16
2 Kartassistenter........A 15
2 Kartassistenter........A 12
1 Laboratoriebiträde......Eo 6
1 Expeditionsvakt.......Eo 5
1 Rit- och kontorsbiträde. A 4
1 Ritbiträde.............Eo 4
S:a 24.
S:a 26.
Militärbyrån.
1 Militärassistent på försvarsstabens
stat..... —
1 Biträdande militärassi
stent.
..............Arvode
utöver
pension
Lön=
löneklass
2 Inbeordrade officerare i
reserven.............Oa 8
4 Ritare................Ex 7
1 Expeditionsvakt........Ex 5
1 Ritbiträde.............Eo 4
17 Ritbiträden............Ex 4
S:a 27.»__
Totalssumma: 223.
1 Militärassistent på försvarsstabens
stat.....
1 Biträdande militärassi -
stent...............Arvode
utöver
pension
1 Statstopograf..........Eo 22
1 Ritare................A 7
1 » ................Eo 7
1 Expeditionsvakt.......Eo 5
2 Ritbiträden............A 4
2 » ............Eo 4
_3^ » ............Ex 4
S:a 13.
Totalsumma: 288.
Härtill kommer militär personal som deltager i ritkurs eller i fältarbeten.
1 Avlönas av anslag från försvarsväsendet.
2 Avlönas av anslag från försvarsväsendet med undantag av biträdande militärassistenten.