Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.
1
Nr 2.
Ankom till riksdagens kansli den 12 februari 1946 kl. 4 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1945146, såvitt propositionen avser jordbruksärenden,
jämte i ämnet väckta motioner.
(lia avd.)
Utskottet får härigenom avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts till
riksdagen den 4 januari 1946 avlåtna proposition nr 2 angående utgifter å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46, i vad propositionen avser
framställningar berörande jordbruksdepartementets verksamhetsområde.
Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet hänvisa till motsvarande
punkter i propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för den 4 januari 1946 (bilaga 9 s. 67—79 och bilaga 17
s. 137—140).
Driftbudgeten.
Nionde huvudtiteln.
F. Veterinärväsendet m. m.
l:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Åtgärder mot tuberkulos hos nötkreaturen. Under förevarande anslagstitel
anvisade 1945 års riksdag ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor, varav
250 000 kronor finge av Kungl. Maj:t disponeras för utrensning av tuberkulos
inom mindre nötkreatursbesättningar. Genom beslut den 27 september
1945 fördelade Kungl. Maj:t nämnda belopp mellan vissa hushållningssällskap
i enlighet med av medicinalstyrelsen avgivet förslag.
I skrivelse den 22 september 1945 har medicinalstyrelsen hemställt, att av
det för innevarande budgetår beviljade anslaget ytterligare 250 000 kronor
måtte få användas till nyss berörda verksamhet.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, har i ärendet anfört
följande:
»Såsom framgår av den i ärendet förebragta utredningen kommer det belopp
å 250 000 kronor, som för innevarande budgetår avsetts för utrensning
av tuberkulos inom mindre nötkreatursbesällningar, icke på långt när alt för
Bihang
till riksdagens protokoll 1946. 10 sami. Nr 2.
1
2
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.
slå för ändamålet. Medelsbehovet för ifrågavarande verksamhet har sålunda
angivits till icke mindre än omkring 630 000 kronor. Med hänsyn till den
stora betydelse verksamheten äger finner jag mig böra förorda, att ytterligare
medel må disponeras för verksamhetens fullföljande under innevarande
budgetår. För ändamålet torde emellertid i anslutning till vad medicinalstyrelsen
föreslagit ett belopp av 250 000 kronor bliva tillräckligt. Det torde
få ankomma på Kungl. Maj:t att i sinom tid efter nytt förslag från medicinalstyrelsen
meddela beslut om medlens föi''delning mellan olika hushållningssällskap.
»
Utskottet. Utskottet som biträder Kungl. Maj:ts framställning hemställer i enlighet
härmed,
att riksdagen må medgiva, att av det å riksstaten för budgetåret
1945/46 under nionde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget
till Förekommande och hämmande av smittsamma
husdjurssjukdomar: Åtgärder mot tuberkulos hos nötkreaturen
ytterligare 250 000 kronor må disponeras för utrensning
av tuberkulos inom mindre nötkreatursbesättningar.
G. Lanthushållning i allmänhet.
2:o) Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter: Särskilda undersökningar,
reservationsanslag. Under denna anslagstitel anvisades å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1943/44 ett reservationsanslag av 8 000
kronor för utförande av undersöknings- och provningsverksamhet beträffande
potatislagerhus. Sedermera ha å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1944/45 under samma anslagstitel anvisats ytterligare 12 500 kronor för
ändamålet.
I skrivelse den 18 september 1945 har styrelsen för statens maskin- och
redskapsprovningsanstalter hemställt, att Kungl. Maj:t måtte dels ställa till
anstaltens förfogande ett belopp av 11 000 konor för fortsättande av ifrågavarande
verksamhet, dels ock bemyndiga Svenska spannmålsaktiebolaget att
i samråd med anstalterna för samma verksamhet inlösa högst 100 ton potatis.
Ifrågavarande framställning har i huvudsak tillstyrkts av i ärendet hörda
myndigheter. Lantbruksstyrelsen har emellertid ansett, att kostnaderna för
försöksverksamheten med hänsyn till hittillsvarande medelsåtgång borde
kunna beräknas till lägre belopp än vad anstaltsstyrelsen angivit eller till
9 000 kronor.
Departementschefen har anfört följande i ärendet:
»Med hänsyn till vad i ärendet anförts synes önskvärt, att förevarande undersökningar
kunna fortsättas även under innevarande budgetår. Jag anser
mig därför böra tillstyrka, att ytterligare medel anvisas för ändamålet. Emellertid
torde, såsom lantbruksstyrelsen framhållit, försöksverksamheten kun
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2. 3
na hållas inom en kostnadsram av 9 000 kronor. Detta belopp torde följaktligen
böra upptagas för ändamålet å tilläggsstat II till riksstaten för löpande
budgetår. Vid undersökningarnas bedrivande torde liksom hittills erforderligt
samarbete böra åvägabringas med övriga institutioner, vid vilka
verksamhet av liknande art förekommer. Det torde få ankomma på Kungl.
Majit att i sinom tid, sedan styrelsen för maskin- och redskapsprovningsanstaltema
inkommit med närmare planläggning rörande ifrågavarande undersökningar,
meddela föreskrifter angående anslagets disposition. Frågan
örn bemyndigande för Svenska spannmålsaktiebolaget att inlösa för undersökningarna
erforderlig mängd potatis torde jag senare få ånyo anmäla för
Kungl. Majit.»
Tillstyrkande bifall till förevarande framställning hemställer utsKottet,
att riksdagen må till Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:
Särskilda undersökningar å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 9 000 kronor.
3:o) Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag. Under
denna punkt har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till ändamålet å
tilläggsstat för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000
kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren väckt motion, nr 37, av herr Ericsson i Sörsjön m. fl., vari hemställts
att riksdagen måtte till ifrågavarande ändamål anvisa ett reservationsanslag
av 4 000 000 kronor.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionen får utskottet hänvisa
till denna.
För ifrågavarande ändamål ha hittills anvisats sammanlagt 30 000 000 kronor,
därav 5 000 000 kronor för vartdera av budgetåren 1940/41 och 1941/42,
2 000 000 kronor för budgetåret 1942/43, 4 000 000 kronor för budgetåret
1943/44 och 7 000 000 kronor för ett vart av budgetåren 1944/45 och 1945/46.
Av det för budgetåret 1944/45 anvisade beloppet ha 3 000 000 kronor uppförts
å tilläggsstat.
Förevarande anslag utbetalas och disponeras av länsstyrelserna i enlighet
med bestämmelser som meddelas för varje särskilt fall. För avgivande av
utlåtanden i frågor rörande understöd till befrämjande av landsbygdens elektrifiering
har tillsatts en beredning, benämnd elektrifieringsberedningen, bestående
av en representant för en var av kommerskollegium, lantbruksstyrelsen,
vattenfallsstyrelsen och statens bränslekommission.
Utskottet.
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.
I skrivelse den 21 augusti 1945 har elektrifieringsberedningen hemställt,
att för ifrågavarande ändamål måtte anvisas dels å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1945/46 4 000 000 kronor, dels ock å riksstaten för budgetåret
1946/47 7 000 000 kronor. Beredningen har till stöd för sitt äskande av anslag
å tilläggsstat anfört följande.
De kvalificerade bidragsanspråken ha under de senaste tre åren uppgått
till ungefär 7 000 000 kronor per år, och någon tendens till avmattning har
ej kunnat spåras. Beredningen har ansett sig böra räkna med att ansökningar
inkomma i oförändrad omfattning även under innevarande budgetår.
Med hänsyn till att avspärrningen successivt avvecklas synes man vara
berättigad räkna med att materieltillgången ej skall utgöra hinder för en
årlig subvention av nämnd omfattning.
Vid ingången av innevarande budgetår vörö de för budgetåret 1944/45 till
förevarande ändamål anslagna medlen helt tagna i anspråk. Vid samma tidpunkt
innelågo kvalificerade ansökningar på cirka 4 000 000 kronor. För huvudparten
av projekten har materiel redan tilldelats. Under tiden 1 juli—21
augusti 1945 Ira Iros beredningen framställts anspråk på ytterligare inemot
I 000 000 kronor, varjämte enligt uppgift till länsstyrelsen i Norrbottens län
inkommit en ansökan om drygt 2 000 000 kronor, avseende elektrifiering av
Arvidsjaurs socken. Beredningen räknar med att anspråk på ytterligare minst
4 000 000 kronor skola framställas innan budgetårets slut. Sammanlagt synes
behovet för innevarande budgetår sålunda kunna uppskattas till cirka
II 000 000 kronor. Härvid är dock att märka att byggnadstiden för de allra
största projekten torde överstiga ett år, och att som följd härav en viss del
av de för dessa projekt ifrågasatta bidragsbeloppen skulle kunna utlämnas
först under följande budgetår utan att arbetstakten i väsentlig omfattning
behöver nedbringas. Det belopp av 7 000 000 kronor som anvisats för innevarande
budgetår torde, även om hänsyn tages till nyss berörda förhållande,
emellertid icke på långt när bliva tillräckligt för anspråkens tillgodoseende.
1 detta sammanhang vill beredningen erinra örn att investeringsutredningen
upptagit 5 000 000 kronor som bidrag till landsbygdselektrifiering i sitt förslag
till investeringsreserv för innevarande budgetår.
På grund av det anförda förordar beredningen, att å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår äskas ett anslag av 4 000 000 kronor till
ifrågavarande ändamål.
Statens industrikommission har i utlåtande den 5 september 1945 förklarat,
att det ökade behov av materiel, som skulle uppkomma vid ett bifall till
elektrifieringsberedningens anslagsäskande, utan större svårighet torde kunna
tillgodoses.
Sedermera har elektrifieringsberedningen i en den 21 september 1945 dagtecknad
skrivelse anfört följande.
Av det anslag å 7 000 000 kronor, som anvisats på riksstaten för innevarande
budgetår, har Kungl. Maj:t redan beviljat bidrag med i runt tal
2 000 000 kronor, och beredningen har därutöver tillstyrkt bidrag med cirka
1 000 000 kronor.
För närvarande inneligga hos beredningen ansökningar örn bidrag å
4 400 000 kronor, avseende nyligen planerade arbeten. Dessutom finnas sedan
flera år tillbaka ansökningar avseende anläggningar som ej kunnat
komma till stånd på grund av kopparknappheten. De senare beräknas, sedan
nu lättnader i restriktionerna inträtt, i huvudsak kunna komma till
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2. 3
stånd under budgetåret och erfordra vid nuvarande prisläge och bedömningsgrunder
bidrag å cirka 600 000 kronor. De redan behandlade och de
inneliggande ansökningarna representera sålunda ett sammanlagt behov på
cirka 8 000 000 kronor.
Emellertid kunna på grund av den långa utbyggnadstiden vissa av bidragsbeloppen
uppdelas på det innevarande och de båda följande budgetåren.
Sålunda böra anspråk på cirka 3 000 000 kronor, avseende Arvidsjaur
och Lule älvdal, utan större olägenheter kunna uppdelas med cirka 1 100 000
kronor på budgetåret 1945/46, cirka 1 100 000 kronor på budgetåret 1946/47
och cirka 700 000 kronor på budgetåret 1947/48. De för budgetåret aktuella,
redan inkomna ansökningarna skulle sålunda, inberäknat redan expedierade
ärenden, kunna tillgodoses med 6 200 000 kronor.
Nya ansökningar inkomma ständigt och beräknas under tiden fram till
budgetårets slut motsvara ett ytterligare behov av minst 3 600 000 kronor.
Av dessa ansökningar torde emellertid en del icke hinna slutbehandlas under
budgetåret, varför vid beräkningen av anslagsbehovet sistnämnda belopp
torde kunna minskas med cirka 500 000 kronor.
De anslagsmedel, som för arbetenas behöriga gång skulle vara erforderliga
under budgetåret, kunna, såvitt beredningen nu kan bedöma, sålunda begränsas
till cirka 9 300 000 kronor, varav 7 000 000 kronor redan anvisats
och 2 300 000 kronor skulle erfordras såsom tilläggsanslag. Sistnämnda belopp
torde emellertid icke behöva ställas till förfogande förrän till våren
1946. iHd.3®
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
»För befrämjande av landsbygdens elektrifiering ha under de senaste krisåren
anvisats anslag å sammanlagt 30 000 000 kronor, varav 7 000 000 kronor
för innevarande budgetår. Av vad elektrifieringsberedningen anfört torde
emellertid framgå, att sistnämnda belopp icke kommer att förslå för utförande
av sådana elektrifieringsföretag, som måste anses önskvärda att få till
stånd under återstående del av löpande budgetår. Med hänsyn härtill anser
jag mig böra tillstyrka, att å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår
ytterligare anslag anvisas för ifrågavarande ändamål. Enligt min mening
torde anslagets storlek lämpligen kunna bestämmas till 2 000 000 kronor.
»
Såsom framgår av ovan intagna redogörelse har anslaget till befrämjande
av landsbygdens elektrifiering undergått en betydande förhöjning de senaste
åren. För vartdera av budgetåren 1944/45 och 1945/46 anvisades sålunda
7 000 000 kronor, varav för förstnämnda budgetår 3 000 000 kronor uppfördes
å tilläggsstat. Påpekas bör i detta sammanhang att även under
nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition upptagits ett belopp av
7 000 000 kronor till ändamålet för nästa budgetår. Utredningen i ärendet
synes emellertid giva vid handen att ytterligare medel erfordras för utförande
av sådana elektrifieringsföretag som måste anses önskvärda att få
till stånd under innevarande budgetår. Liksom departementschefen vill därför
utskottet tillstyrka anvisning å tilläggsstat av ett lämpligt avvägt belopp
för ändamålet. Vissa skäl synas onekligen tala för motionärernas i enlighet
med elektrifieringsberedningens framställning gjorda yrkande om höj
-
Utskoltet.
6
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.
ning av det i propositionen äskade tilläggsanslaget — 2 000 000 kronor —
till 4 000 000 kronor. Emellertid anser sig utskottet i nuvarande läge böra
stanna vid att godtaga Kungl. Maj:ts förslag.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning
och med avslag å motionen II: 37, till Befrämjande av
landsbygdens elektrifiering å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000
kronor.
4:o) Bidrag till bestridande av kostnaderna för lantbruksmöten. För innevarande
budgetår ha för ändamålet anvisats 70 000 kronor.
Med skrivelse den 24 september 1945 har lantbruksstyrelsen överlämnat
av bestyrelsen för rikslantbruksmötet 1946 tillstyrkta ansökningar från styrelserna
för lantbrukshögskolan, Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut,
statens centrala frökontrollanstalt, statens växtskyddsanstalt, statens
maskin- och redskapsprovningsanstalter ävensom från styrelserna för Svenska
vall- och mosskulturföreningen samt Sveriges utsiidesförening samt från
vissa andra enskilda organisationer på jordbrukets område örn statsbidrag
med sammanlagt 63 000 kronor för deltagande i det rikslantbruksmöte, som
skall äga rum i Stockholm år 1946.
Lantbruksstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse framhållit, att avsikten
vore att samordna berörda institutioners och föreningars deltagande i rikslantbruksmötet
till en instruktiv enhet, som belyste forsknings- och försöksverksamheten
inom jordbruket ävensom utvecklingen inom olika produktionsgrenar.
Då vissa betydelsefulla områden av husdjursskötseln och växtodlingen
icke vore företrädda i de av utställningsbestyrelsen överlämnade
ansökningarna har styrelsen ifrågasatt, om icke planerna för ett gemensamt
framträdande vid rikslantbruksmötet borde utformas jämväl i samråd med
andra organisationer än dem, från vilka bidragsansökningar förelåge. Med stöd
av vad sålunda anförts har styrelsen föreslagit, att statsbidrag till ett belopp
av 55 000 kronor ställdes till förfogande för bestyrelsen för rikslantbruksmötet
1946 att av bestyrelsen i samråd med berörda institutioner och föreningar
eller andra lämpliga organ användas till att å utställningen belysa
forsknings- och försöksverksamheten samt utvecklingen inom olika områden
av jordbruket.
Departementschefen har i ärendet anfört och föreslagit följande:
»En viktig förutsättning för att de framtida ansträngningarna att förbättra
jordbruket och förstärka dess produktionsresurser skola krönas med framgång
torde vara, att näringens yrkesutövare äga kännedom om de mera
framträdande bristerna inom näringen liksom örn möjligheterna att avhjälpa
dessa brister. Härför erfordras utan tvivel en omfattande upplysnings- och
instruktionsverksamhet, som bland annat åsyftar att göra forsknings- och
försöksresultat mera allmänt kända bland jordbrukarna. I samband med
rikslantbruksmötet 1946 erbjuder sig ett lägligt tillfälle för en dylik upplys
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.
7
ningsverksamhet. Med hänsyn härtill anser jag i likhet med lantbruksstyrelsen,
att bidrag av statsmedel bör lämnas för att möjliggöra för olika försöks-
och forskningsinstitutioner på jordbrukets område att deltaga i rikslantbruksmötet
med material, som belyser betydelsen av att rön och erfarenheter
från nämnda institutioners ai''betsfält bliva tillämpade. För här
berörda ändamål synes ett belopp av 30 000 kronor böra anvisas att fördelas
mellan statliga och av staten understödda försöks- och forskningsinstitutioner
efter de grunder, som Kungl. Maj:t senare torde få bestämma. Det
torde få ankomma på bestvrelsen för rikslantbruksmötet 1946 att tillse, att
det utställningsmaterial, som i detta sammanhang kan ifrågakomma, samordnas
på lämpligt sätt.
Det synes mig emellertid också i hög grad angeläget, att jämväl vissa
andra sidor av jordbrukets förbättringsbehov och framtida rationaliseringsmöjligheter
än de, som kunna åskådliggöras i samband nied forsknings- och
försöksverksamheten, bliva belysta vid lantbruksutställningen. Särskilt torde
detta gälla den yttre rationaliseringens problem, d. v. s. frågor sammanhängande
med jordbrukets fastighetsindelning och arrondering, samt de medel
som erbjuda sig att anpassa arealernas omfattning, utformning och utrustning
med vägar och diken till kraven på rationell jordbruksdrift. Då
dessa och liknande frågor ej i annat sammanhang lära komma att belysas
vid rikslantbruksutställningen 1946, torde för anordnande av åskådningsmaterial
i här berörda syfte vid nämnda utställning ett belopp av 30 000 kronor
böra ställas till Kungl. Maj:ts förfogande. Sammanlagt skulle sålunda för
förevarande ändamål ett belopp av (30 000 -f- 30 000 =) 60 000 kronor vara
erforderligt.»
I förevarande framställning äskas ett belopp av 30 000 kronor för att möjliggöra
för olika försöks- och forskningsinstitutioner på jordbrukets område
att deltaga i 1946 års rikslantbruksmöte med material som belyser betydelsen
av att rön och erfarenheter från nämnda institutioners arbetsfält bliva tilllämpade.
Vidare beräknas enahanda belopp för anordnande vid samma möte
av åskådningsmaterial rörande andra sidor av jordbrukets förbättringsbehov
och förbättringsmöjligheter, särskilt den yttre rationaliseringens problem,
d. v. s. frågor sammanhängande med fastighetsindelning och arrondering,
samt de medel som erbjuda sig att anpassa arealernas omfattning, utformning
och utrustning samt vägar och diken till kraven på rationell jordbruksdrift.
Då här berörda spörsmål äro av största vikt för jordbruksnäringens framtida
ställning inom vårt land och årets rikslantbruksmöte synes erbjuda
ett lämpligt tillfälle för anordnande av ifrågasatta upplysnings- och propagandaverksamhet,
vill utskottet tillstyrka att medel anvisas för ändamålet till
belopp som departementschefen föreslagit.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må lill Bidrag till bestridande av kostnaderna
för lantbruksmöten å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1946/46 anvisa ett anslag av 60 000 kronor.
Utskottet.
8
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.
J. Skogsväsendet.
5:o) Statens skogsmästarskola: Byggnadsarbeten, reservationsanslag. I
skrivelse den 20 juni 1945 har styrelsen för statens skogsmästarskola hemställt
att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1945/46 måtte anvisas
ett belopp av 10 000 kronor till ombyggnad och reparation av skolans vaktmästarbostad.
I betraktande av vad skolstyrelsen anfört har departementschefen förordat,
att ifrågavarande förbättringsarbeten, vilka beräknats draga en kostnad
av 10 000 kronor, snarast måtte komma till utförande.
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts framställning och hemställer sålunda,
att riksdagen må till Statens skogsmästarskola: Byggnadsarbeten
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46
anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kronor.
6:o) Skogsvård m. m.: Skogsvårdens befrämjande. Under förevarande anslagstitel
anvisade 1944 års riksdag (prop. nr lil; r. skr. nr 400) ett anslag
å 600 000 kronor. Sedermera anvisade 1945 års riksdag (prop. nr 163;
r. skr. nr 200) under denna anslagstitel ytterligare 40 000 kronor för att
möjliggöra utbetalande av löneförbättring till skogsvårdsstyrelsernas personal
under budgetåret 1944/45 i form av provisoriskt lönetillägg och tillfälligt
barntillägg. Å riksstaten för innevarande budgetår (IX ht 1945 p. 200; r. skr.
nr 9) har under samma anslagstitel anvisats ett anslag av 560 000 kronor.
I skrivelser den 31 juli 1945 har Sveriges kommunaltjänstemannaförbund
hemställt att, då de skäl på vilka förbundet grundat sin år 1944 gjorda framställning
alltjämt ägde tillämpning, Kungl. Maj:t måtte jämväl för innevarande
budgetår anvisa medel till löneförbättring för viss hos skogsvårdsstyrelserna
anställd personal.
Skogsstyrelsen har i yttrande över framställningen förklarat sig biträda
densamma och i samband därmed hemställt om bemyndigande att med tillämpning
av i kungörelsen den 29 juni 1945 (nr 490) angående provisoriskt
lönetillägg under budgetåret 1945/46 åt vissa befattningshavare i statens
tjänst m. fl. angivna riktlinjer medgiva skogsvårdsstyrelserna rätt att under
tiden den 1 juli 1945—30 juni 1946 till vissa befattningshavare utbetala provisoriskt
lönetillägg och barntillägg. Skogsstyrelsen har tillika hemställt örn
anvisande av 50 000 kronor såsom bidrag åt skogsvårdsstyrelserna till kostnaderna
för omförmälda tillägg.
I detta sammanhang har anmälts, att skogsstyrelsen i skrivelse den 17
november 1945 gjort framställning om anvisande av ett belopp å 200 000
kronor att användas till utdelande av gratifikationer åt vissa befattningshavare
hos skogsvårdsstyrelserna såsom kompensation åt dem för under
krigsåren till följd av de extra ordinarie vedavverkningarna utfört merarbete
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.
9
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Även under budgetåret 1945/46 synes skogsvårdsstyrelsernas personal böra
beredas provisorisk löneförbättring i form av provisoriskt lönetillägg och tillfälligt
barntillägg efter enahanda grunder som för samma budgetår fastställts
för vissa statliga befattningshavare. Då det för innevarande budgetår under
anslagstiteln Skogsvård m. m.: Skogsvårdens befrämjande anvisade beloppet,
560 000 kronor, icke torde förslå för utdelande av erforderliga bidrag till de
med förevarande löneförbättring förenade kostnader, som belöpa å nämnda
budgetår, synes en förstärkning av omförmälda anslag böra ske genom anvisande
av medel å tilläggsstat II för budgetåret 1945/46. Storleken av det
härför erforderliga beloppet torde i anslutning till vad skogsstyrelsen anfört
böra bestämmas till 50 000 kronor.
Vad beträffar den av skogsstyrelsen gjorda framställningen örn medel till
gratifikationer åt vissa hos skogsvårdsstyrelserna anställda befattningshavare
såsom gottgörelse för av dem under krigsåren utfört merarbete vid de extra
ordinarie vedavverkningarna är jag icke beredd att nu upptaga denna fråga
till slutligt avgörande.»
Utskottet som icke funnit anledning till erinran mot förevarande framställning
hemställer,
att riksdagen må till Skogsvård m. m.: Skogsvårdens befrämjande
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1945/46 anvisa ett anslag av 50 000 kronor.
K. Lantmäteriväsendet.
7: o) Provisorisk avlöningsförbättring till viss biträdespersonal hos distriktslantmätare
och extra lantmätare, förslagsanslag. Under åberopande av
vad departementschefen förut samma dag anfört under nionde huvudtiteln,
punkten Distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl.: Avlöningar, har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till ändamålet under denna punkt anvisa
ett förslagsanslag av 60 000 kronor.
I detta samband har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 228 av
herr Nilsson, Bror, och herr Hagman samt II: 362 av herr Nolin m. fl., vari
hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte under förevarande anslagstitel
anvisa ett belopp av 120 000 kronor.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionärernas berörda yrkande
får utskottet hänvisa lill motionerna.
I skrivelse den 30 augusti 1945 har lantmäteristyrelsen beträffande verksamheten
å lantmäteridistrikten ansett sig böra framhålla, att arbetsbördan
på distrikten från och med 1941 oavbrutet ökats och att lantmäteriverksam
-
Vtakottet.
10
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.
heten under 1944 uppnådde i det närmaste samma omfattning som 1939. Med
största säkerhet kunde, anför styrelsen vidare, antagas, att lantmäteriverksamheten
efter krigets slut till följd av bland annat stegrad byggnadsverksamhet
samt rationaliseringsåtgärder inom jordbruket bleve ytterligare betydligt ökad.
Med hänsyn till arbetsbalansens oroande storlek har lantmäteristyrelsen funnit
det framstå som en angelägenhet av största vikt att trygga utnyttjandet av
och tillgången till för verksamheten erforderlig personal av olika kategorier.
Under kristiden hade det emellertid mött allt större svårigheter att på lantmäteridistrikten
kvarhålla särskilt de dugligaste och mest rutinerade bland
den lägre kvalificerade personalen. I allmänhet hade det sålunda icke varit
möjligt för distriktslantmätarna att, i avsaknad av kompensation för omkostnadsstegringarna
i tjänsten, erbjuda tekniska biträden och kontorsbiträden
en sådan förbättring av anställningsvillkoren, som varit påkallad med hänsyn
till de löner, som erbjudits dessa från andra håll. Ehuru styrelsen funnit
snara åtgärder vara ofrånkomliga i förevarande hänseende, har styrelsen
likväl — i betraktande av att särskilda sakkunniga numera tillkallats för utredning
rörande lantmäteripersonalens organisation och avlöningsförhållanden
(1945 års lantmäteriutredning) — icke ansett sig böra framlägga närmare
utformat förslag om för ändamålet erforderliga åtgärder.
Styrelsen för Sveriges lantmätare!örening har i en den 20 augusti 1945
dagtecknad framställning föreslagit viss provisorisk avlöningsförbättring för
tekniska biträden samt kontorsbiträden och kartriterskor hos distriktslantmätare
och hos sådana extra lantmätare, som ställts till överlantmätares eller
länsstyrelses förfogande för erhållande av förordnanden till lanlmäteriförrättningar
m. m. Förslaget innebär beträffande tekniska biträden, att de utöver
nu utgående ålderstillägg borde tillerkännas statlig löneförbättring med minst
1 200 kronor för år samt beträffande kontorsbiträden och kartriterskor, att
de borde erhålla rätt till statlig avlöningsförbättring med minst 600 kronor
för år och därjämte fyra ålderstillägg å 300 kronor.
Till närmare motivering av sitt förslag har föreningens styrelse anfört i
huvudsak följande.
Arbetsmängden på lantmäteridistriktcn har sedan en längre tid tillbaka
varit så omfattande, att tillgänglig arbetskraft icke förmått fortlöpande medhinna
inkommande arbetsuppgifter, varför en alltmer ökande balans uppstått.
Antalet balanserade icke påbörjade eller påbörjade men icke avslutade
förrättningar vid årsskiftet 1944/1945 var sålunda det största som någonsin
förekommit eller icke mindre än 16 283. Som jämförelse må nämnas, att
motsvarande antal i medeltal för sista femårsperioden före kriget uppgick
till 12 353. Vid en nyligen företagen undersökning har genom föreningens
försorg bland annat infordrats uppgift om antalet inkomna förrättningar
under första halvåret 1945 i jämförelse med samma tid 1944. Det visade
sig därvid, att en ökning inträtt av i medeltal 33 procent. Till största delen
hänför sig denna ökning till förrättningar, som utgöra förutsättning för
byggnadsverksamheten i landet och därför äro av särskilt brådskande natur.
Av sagda undersökning framgår också, att det på grundval av vederbörande
distriktslantmätares uppskattning kan beräknas åtgå i medeltal 12,5 arbetsmånader
för att med nuvarande personal avarbeta den nu inneliggande arbetsmängden.
Jordbruksulskottets utlåtande nr 2.
1]
Bemästrandet av den uppkomna situationen torde framförallt vara en arbetsorganisatorisk
fråga. Under det att antalet examinerade lantmätare i
stort sett ökat i samma omfattning som arbetsmängden, ha stora svårigheter
under senare år uppstått att fylla behovet av tekniska biträden samt kartriterskor
och konlorsbiträde!!. På grund av utebliven kompensation för ökade
omkostnader i tjänsten bär det icke varit möjligt för lantmätarna att i full
utsträckning erbjuda sina biträden med hänsyn till dyrtiden skälig förbättring
av anställningsförmånerna. Följden har blivit, att ett stort antal tekniska
biträden och kartriterskor övergått till bättre avlönade anställningar
i statlig eller kommunal tjänst. Sålunda lia sedan 1940 icke mindre än 33
tekniska biträden övergått till annan verksamhet.
Denna utveckling har föranlett föreningen att göra framställning om ett procentuellt
kristillägg till lantmäteritaxan. Med hänvisning till bebådad utredning
rörande lantmäteripersonalens organisation och avlöningsförhållanden
lia statsmakterna funnit sig icke kunna bifalla framställningen. Frågan örn
omorganisationen kan emellertid enligt föreningsstyrelsens mening beräknas
taga avsevärd tid i anspråk. Förhållandena lia redan nu utvecklat sig därhän,
att vidare dröjsmål med dessa frågors lösning skulle allvarligt äventyra
lantmäteriets funktionsduglighet. Därest en lösning efter de linjer, som föreningen
tidigare föreslagit, icke kan vinna bifall, vill föreningen i stället
föreslå följande provisoriska åtgärder i syfte att möjliggöra rekrytering och
bibehållande av för tjänstens behöriga skötsel erforderliga biträden.
Tekniskt biträde, som förordnats av lantmäteristyrelsen, bör utöver nu utgående
ålderstillägg tillerkännas statlig avlöningsförbättring med minst 1 200
kronor per år. Hos lantmätare anställd kartriterska eller kontorsbiträde, som
styrkt sig äga erforderlig kompetens, bör förordnas av lantmäteristyrelsen i
likhet med vad nu sker beträffande tekniska biträden. Sålunda förordnad
kartriterska eller kontorsbiträde bör erhålla — förutom rätt till viss tjänstårsberäkning
— statlig löneförbättring med minst 600 kronor per år jämte
ålderstillägg å 300 kronor efter respektive 3, 6, 9 och 12 års väl vitsordad
tjänstgöring. Samtliga nu angivna löneförmåner böra utbetalas månadsvis i
efterskott. Lantmäteristyrelsen bör äga övervaka, att de föreslagna avlöningsförbättringarna
och ålderstilläggen av statsmedel icke föranleda obehörig
nedsättning i biträdes avlöningsförmåner.
De sålunda förordade provisoriska åtgärderna medföra förvisso icke på
långt när skälig kompensation för lantmätarnas ökade omkostnader i tjänsten.
De skulle dock verksamt bidraga till en ofrånkomlig effektivisering av
lantmäteriverksamheten. Såvitt föreningsstyrelsen kan finna skulle icke heller
de föreslagna åtgärderna föregripa organisationsfrågans framtida lösning.
Av i ärendet tillgängliga sammanställningar rörande avlöningsförhållanden
lii. m. för de i föreningsstyrelsens framställning avsedda biträdeskategorierna
— till vilka sammanställningar hänvisats i statsverkspropositionen
— inhämtas bland annat följande. I början av innevarande budgetår funnos
158 hos lantmätare heltidsanställda tekniska biträden, vilka uppburo avlöning
av lantmätaren samt ägde rätt att — därest de uppfyllde härför föreskrivna
fordringar — komma i åtnjutande av ålderstillägg av statsmedel. Av dessa
biträden lia över hälften varit anställda i iner än 10 år. Omkring 60 procent
av biträdena lia uppnått en levnadsålder av över 35 år. De från lantmätare
uppburna löneförmånerna lia i medeltal beräknats uppgå för biträden nied
en anställningstid av 1—t) år lill omkring 270 kronor för månad samt för
biträden med en anställningstid av över 9 år till omkring 315 kronor för
12
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.
månad. I de enskilda fallen förefinnas starka variationer såväl nedåt som
uppåt. De statliga ålderstilläggen utbetalas efter 3, 6, 9, 12 och 15 års tjänstgöring.
Då varje tillägg utgör 270 kronor, kommer följaktligen summan av
tilläggen alt uppgå efter 6 år till 540, efter 9 år till 810, efter 12 år till 1 080
och efter 15 år till 1 350 kronor. Vid början av innevarande budgetår åtnjöto
14 biträden tillägg å 270 kronor, 22 å 540 kronor, 16 å 810 kronor,
22 å 1 080 kronor samt 47 å 1 350 kronor. Vad beträffar kontorsbiträden
och kartriterskor erhålla dessa för närvarande hela sin avlöning av lantmätaren.
Antalet mera stadigvarande anställda kontorsbiträden och kartriterskor
uppgår för närvarande till 115. Härav ha cirka 20 procent varit
anställda över 6 år, medan så gott som samtliga övriga tjänstgjort under
kortare tid än 3 år. Medelåldern är för flertalet under 25 år. Löneförmånerna
utgöra för 26 mindre än 150 kronor, för 67 mellan 150 och 250 kronor, för
20 mellan 250 och 350 kronor samt för 2 över 350 kronor per månad.
I en den 1 oktober 1945 dagtecknad skrivelse har Sveriges allmänna lantbrukstjänstemannaförbund,
till vilken organisation Sveriges lantmäteritekniska
biträdens riksförening är ansluten, hemställt, att ifrågavarande tekniska
biträden måtte utöver nu utgående ålderstillägg beviljas statlig avlöningsförbättring
med minst 1 200 kronor för år.
Lantmäteristgrelsen har i remissutlåtande den 3 september 1945 förklarat
sig livligt tillstyrka, att, i avvaktan på en slutlig lösning av biträdesfrågan,
provisoriska åtgärder i enlighet med vad styrelsen för Sveriges lantmätareförening
föreslagit måtte komma till stånd.
I infordrat utlåtande har 19A5 års lantmäteriutredning förordat, att av
riksdagen måtte äskas medel för att möjliggöra utbetalande av avlöningsförbättringar
å i genomsnitt 600 kronor för år till tekniska biträden och å
i genomsnitt 300 kronor för år till kontorsbiträden och kartriterskor. Utredningen
har i sitt utlåtande anfört i huvudsak följande.
Enligt utredningens mening äro anställnings- och avlöningsförhållandena
för biträdespersonalen inom lantmäteriväsendet för närvarande icke tillfredsställande.
Ett tecken härpå är bland annat den påvisade jämförelsevis
stora avgången under de senaste åren, vilken i förening med försvårad nyrekrytering
medfört betydande olägenheter och av allt att döma är den
främsta orsaken till ökningen i arbetsbalansen. Avgången skulle troligen ha
varit ännu större, om icke den specialiserade utbildningen i många fall
lade hinder i vägen för de tekniska biträdena att byta verksamhet. Ehuru
det måste anses tveksamt huruvida det kan vara lämpligt att under pågående
utredningsarbete vidtaga provisoriska åtgärder för att förbättra personalens
ekonomiska villkor, har utredningen dock med hänsyn till ifrågavarande
personals i flertalet fall svaga avlöning och till vad som anförts
angående svårigheterna att rekrytera biträdeskåren funnit frågan så brådskande,
att en förbättring av löneställningen bör ske utan avvaktan på utredningsarbetets
slutförande.
Vad beträffar sättet för avlöningsförbättringens genomförande vill utredningen
förorda ett system med statliga tillägg till de utgående lönerna.
En provisorisk förhöjning av lantmäteritaxan torde i nuvarande läge icke
böra ifrågasättas, och med hänsyn till vad som är känt angående storleken
av taxeinkomsterna i det stora flertalet lantmätericlistrikt anse de sakkun
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.
13
niga det icke möjligt att påfordra att vederbörande lantmätare själva utan
kompensation för sina ökade omkostnader skola bära utgifterna för löneförbättringen.
.
På grund av den starka variationen i lönerna är det förenat med ej obetydliga
svårigheter att finna en rättvis grund, efter vilken eventuella statliga
lönetillägg skulle kunna fördelas. Vad först den av lantmätareföreningen
föreslagna avlöningsförbättringen för tekniska biträden av 1 200 kronor
för år beträffar skulle ett så stort tillägg enligt utredningens mening kunna
föregripa undersökningen örn dessa befattningars inordnande i det statliga
lönesystemet. Utredningen finner sig av denna anledning böra utgå
ifrån ett tillägg av i genomsnitt 600 kronor för år. Då ett tillägg i första
rummet bör komma de sämst avlönade biträdena till del, vore det tänkbart
att ett anslag ställdes till förfogande för att fördelas av Kungl. Majit
efter förslag av lantmäteristyrelsen, varvid tillägget begränsades till ett visst
antal av de lägst avlönade befattningshavarna. Emellertid torde det möta
avsevärda svårigheter att härvid på ett någorlunda rättvist sätt fördela tillläggen.
Härtill kommer att det i vissa fall med hänsyn till önskvärdheten
att behålla vederbörande befattningshavare kan visa sig nödvändigt att bereda
även relativt väl avlönade biträden viss löneförbättring. Utredningen
har därför kommit till den uppfattningen, att avlöningsförbättringen bör
utgå till i stort sett samtliga tekniska biräden med ett medelsbelopp av 600
kronor för år. Möjlighet bör dock finnas att i vissa fall differentiera bidraget
i syfte att åstadkomma största möjliga jämnhet. I de fall då lönerna
i förhållande till genomsnittet äro relativt höga bör alltså lönefyllnaden
kunna minskas till 300 kronor för år, under det att den bör kunna ökas till
högst 900 kronor, då lönerna i förhållande till kvalifikationerna äro särskilt
låga. I de undantagsfall, där lönen är exceptionellt hög, därvid vederbörande
som regel sysselsättes med specialuppgifter, bör någon lönefyllnad icke
utgå. Beträffande villkoren för erhållande av lönetillägg torde samma bestämmelser
rörande den årliga tjänstgöringstidens längd böra gälla som i
fråga om de statliga ålderstilläggen.
I fråga örn kartriterskor och kontorsbiträden vill utredningen föreslå en
lönefyllnad av 300 kronor för år. Dessutom anser utredningen, att dessa befattningshavare
såtillvida böra beredas en fastare anställningsform, att de
så snart de efter företagen prövning befinnas kompetenta förordnas av lantmäteristyrelsen
i likhet med vad som nu är fallet beträffande tekniska biträden.
Avlöningsförbättringen bör endast utgå till av lantmäteristyrelsen
förordnade biträden.
Enligt utredningens förslag skulle för närvarande omkring 150 tekniska
biträden komma i åtnjutande av en avlöningsförbättring av i genomsnitt
600 kronor för år, vilket skulle innebära en kostnad av omkring 90 000 kronor
årligen. Av kartriterskor och kontorsbiträden synes ungefär ett 100-tal
böra komma i åtnjutande av avlöningsförbättring, vilket skulle representera en
sammanlagd kostnad av omkring 30 000 kronor årligen. Avlöningsförbättringarna
torde böra utgå från den 1 januari 1946. Anslag för ifrågavarande
ändamål bör alltså äskas av riksdagen dels för innevarande budgetår
och dels för budgetåret 1946/47.
Statskontoret bär i remissutlåtande den 10 oktober 1945 anfört, att ämbetsverket,
även med beaktande av de otillfredsställande förhållanden, som
enligt handlingarna i ärendet vore rådande på lantmäteriväsendets område,
måste ifrågasätta, huruvida tillräckliga skäl förelåge alt föregripa den pågående
utredningen i fråga örn lantmäteripersonalens organisation och avid
-
14
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.
ningsförhållanden genom att anvisa ytterligare statsmedel till biträdespersonalens
avlöning. Då lantmätarnas utgifter i tjänsten, bland annat avlöningar
till erforderliga biträden, skulle bestridas av deras taxeinkomster, torde
här avsedda statliga lönebidrag i varje fall endast behöva ifrågakomma i
sådana fall, då lantmätares behov av biträden vore förhållandevis stort i
jämförelse med hans inkomster enligt taxan. Skulle däremot, såsom föreslaget
vore, de sämst avlönade biträdena utan åtskillnad få statlig avlöningsförbättring,
bomme detta att i själva verket innebära, att i taxeinkomsthänseende
väl ställda lantmätare finge ett extra tillskott endast på den grund,
att de hållit sina biträdens löner i underkant. Därest Kungl. Majit skulle
vilja tillmötesgå föreliggande framställningar, syntes högre belopp icke böra
ifrågakomma än vad de sakkunniga förordat.
Allmänna lönenämnden har i yttrande den 29 oktober 1945 anfört huvudsakligen
följande.
Utredningen i ärendet synes giva vid handen, att en omedelbar förbättring
av avlöningsförmånerna för tekniska biträden samt kartriterskor och
kontorsbiträden å lantmäteridistrikten är påkallad. Vid sådant förhållande
och då allmänna lönenämnden förutsätter, att det tillfyllest utretts, att distriktslantmätarna,
såvitt skäligen kan fordras, fullgjort sina skyldigheter
med avseende å den hos dem anställda personalens avlöningsförmåner, vill
lönenämnden icke framställa någon erinran mot att statlig avlöningsförbättring
får utgå till ifrågavarande personal i enlighet med det förslag, som
framlagts av 1945 års lantmäteriutredning. Lönenämnden vill emellertid
fasta uppmärksamheten på att av det förebragta materialet angående biträdenas
nuvarande löneförmåner framgår, att ett förhållandevis stort antal tekniska
biträden (31 av 49), vilka ha mer än 15 års anställningstid, av vederbörande
lantmätare uppbära en lön, som icke överstiger 300 kronor.
Lönenämnden vill tillägga, att då lönenämnden ansett sig böra biträda de
sakkunnigas förslag rörande avlöningsförbättring till kartriterskor och kontorsbiträden,
lönenämnden saknat anledning att ingå på en närmare prövning
av styrelsens för Sveriges lanlmätareförening förslag om tillgodoräknande av
tjänsteår för dylika befattningshavare.
Departementschefen har —- under nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition
— anfört följande i hithörande delar:
»Av vad i ärendet anförts synes framgå, att lantmäteriverksamheten, som
under de första krigsåren utvisade en avsevärd minskning, under de senaste
åren oavbrutet ökats och för närvarande har ungefär samma omfattning
som under det sista fredsbudgetåret. Då enligt vad som upplysts tillräcklig
personal icke stått att uppbringa för bemästrande av den stegrade arbetsbördan
på lantmäteridistrikten, har följden blivit, att antalet balanserade icke
påbörjade eller påbörjade men icke avslutade förrättningar nu är större än
någonsin tidigare. Med hänsyn härtill och då, såsom lantmäteristyrelsen
framhållit, lantmäteriverksamheten under de kommande åren bland annat
till följd av rationaliseringsåtgärder inom jordbruket samt stegrad byggnadsverksamhet
kan förväntas komma att ytterligare avsevärt ökas, är det enligt
min mening angeläget, att från statens sida snarast vidtagas sådana åtgärder
som utan att föregripa den pågående utredningen rörande lantmäteripersona
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.
15
lens organisation och avlöningsförhållanden bidraga lill att handläggningen
av lantmäteriärenden må kunna ske utan onödig tidsutdräkt.
Vad först beträffar den högre kvalificerade biträdespersonalen på lantmäteridistrikten
— extra lantmätare och aspiranter — har lantmäteristyrelsen
ansett, att knappheten på arvoden till dylik personal i hög grad hindrade
en god rekrytering inom lantmäterikåren. Styrelsen, som dessutom
funnit den nuvarande proportionen mellan antalet arvoden i de olika arvodesgruppema
mindre tillfredsställande, har föreslagit upptagande av ytterligare
8 arvoden å 2 000 kronor samt ytterligare 13 arvoden ä 1 500 kronor,
medan antalet arvoden å 1 000 kronor ansetts böra minskas med 6.
Sammanlagda antalet arvoden föreslås sålunda höjt från 165 till 180. Med
hänsyn till angelägenheten — särskilt under nuvarande förhållanden med en
oavbrutet stigande verksamhet på lantmäteridistrikten — av att en önskvärd
rekrytering inom lantmäterikåren möjliggöres, vill jag biträda styrelsens
förslag. Från och med nästa budgetår torde alltså böra finnas 54 arvoden
å 2 000 kronor, 63 arvoden å 1 500 kronor och 63 arvoden å 1 000 kronor.
Härigenom skulle föranledas en kostnadsökning av 29 500 kronor.
Såsom från olika håll anförts torde särskilt stora svårigheter ha yppat sig
i avseende å möjligheterna att med nu utgående löneförmåner på lantmäteridistrikten
behålla respektive förvärva lägre kvalificerad personal, d. v. s.
tekniska biträden samt kontorsbiträden och kartriterskor. Enligt vad som
upplysts ha sålunda tekniska biträden i ett stort antal fall, då vederbörande
lantmätare icke ansett sig kunna erbjuda löneförmåner motsvarande dem
som på annat håll ställts i utsikt, lämnat sina tjänster. Med hänsyn till de
uppkomna svårigheterna att rekrytera biträdeskåren — sedda jämväl mot
bakgrunden av den stigande arbetsbördan på lantmäteridistrikten — och
då de nuvarande anställnings- och avlöningsförhållandena för ifrågavarande
befattningshavare i regel icke kunna anses tillfredsställande, anser jag i likhet
med 1945 års lantmäteriutredning, att en provisorisk förbättring av löneställningen
för biträdespersonalen bör åstadkommas genom statens medverkan
samt att detta bör kunna ske utan avvaktan på utredningsarbetets
slutförande. Beträffande sättet för avlöningsförbättringens genomförande
har jag funnit mig böra biträda utredningens förslag om statliga tillägg till
nu utgående löneförmåner. Jag förordar sålunda, att hos distriktslantmätare
eller extra lantmätare anställda tekniska biträden, vilka förordnats av lantmäteristyrelsen,
må av statsmedel — utöver nu utgående ålderstillägg —
kunna komma i åtnjutande av provisorisk avlöningsförbättring, vilken för
varje biträde torde böra bestämmas till i genomsnitt 600 kronor för år. På
sätt utredningen ifrågasatt synes emellertid böra finnas möjlighet lill en viss
differentiering av de statliga bidragen. Lönefyllnaden bör sålunda i fall då
utgående löner liro jämförelsevis höga kunna reduceras samt i fall då löneförmånerna
äro särskilt låga kunna jämkas uppåt, dock högst till 900 kronor
för år. Någon avlöningsförbättring bör givetvis icke utgå till biträden med
särskilt höga löner. Såsom utredningen föreslagit bör vidare en statlig löneförbättring
å 300 kronor för år tillerkännas av lantmätare anställt och avie
-
Utah ottel.
16 Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.
nät kontorsbiträde eller kartriterska som förordnats av lantmäteristyrelsen.
Samtliga nu förordade provisoriska löneförbättringar böra utbetalas månadsvis
i efterskott. Såsom villkor för erhållande av avlöningsförbättring torde
i fråga om den årliga tjänstgöringstidens längd böra i huvudsak gälla samma
bestämmelser som för närvarande tillämpas beträffande de statliga ålderstilläggen
till tekniska biträden. Föreskrift bör vidare meddelas därom,
att det skall åligga lantmäteristyrelsen att såväl själv som genom överlantmätarna
i länen övervaka, att obehörig nedsättning i här avsedda biträdens
avlöningsförmåner ej sker, då biträde tillerkännes avlöningsförbättring av
statsmedel. I övrigt torde det få ankomma på Kungl. Majit att meddela de
bestämmelser, som må befinnas erforderliga vid ett bifall till vad av mig
i det föregående föreslagits.
Mot utredningens förslag att omförmälda avlöningsförbättringar skulle
få utgå från och med den 1 januari 1946 Ilar jag intet att erinra. I enlighet
med de kostnadsberäkningar i ämnet, som verkställts av utredningen
och mot vilka intet synes vara att invända, skulle för helt budgetår erfordras
en medelsanvisning av 120 000 kronor för att möjliggöra utbetalande
av provisoriska avlöningsförbättringar till tekniska biträden, kontorsbiträden
och kartriterskor. Under förevarande avlöningsanslag torde alltså för
nästa budgetår böra upptagas ett belopp av 120 000 kronor för ifrågavarande
ändamål. Härjämte synas å tilläggsstat för innevarande budgetår böra
anvisas medel för bestridande av de å tiden 1 januari—30 juni 1946 belöpande
statliga löneförbättringarna. Det å tilläggsstat erforderliga beloppet
torde böra beräknas till 60 000 kronor. Till denna fråga återkommer jag vid
anmälan i annat sammanhang denna dag av utgifter å tilläggsstat för löpande
budgetår.»
Kungl. Maj:ts föreliggande framställning örn provisorisk avlöningsförbättring
till biträdespersonalen på lantmäteri distrikten åsyftar att åvägabringa
rättelse i vissa otillfredsställande förhållanden inom lantmäteriverksamheten.
Samtidigt som lantmätarnas arbetsbörda ökats och numera — efter en tillfällig
minskning under de första krigsåren — fått ungefär samma omfattning
som vid krigsutbrottet, ha svårigheterna att anskaffa och behålla erforderliga
arbetskrafter blivit alltmera framträdande. På grund av att gällande anställnings-
och avlöningsvillkor ansetts alltför ogynnsamma har det visat sig icke
endast omöjligt att ordna nödig rekrytering av arbetskrafterna utan ock att
den fackutbildade och upptränade lantmäteripersonalen i ej obetydlig utsträckning
lämnat sina befattningar. Detta har haft till följd att antalet balanserade
icke påbörjade eller oavslutade förrättningar nu är större än någonsin
tidigare och visar tydlig tendens att ytterligare avsevärt ökas. Nuvarande
långa väntetider på lantmäteriärendenas handläggning vålla allmänheten
stora olägenheter. Såsom utskottet framhöll vid fjolårets riksdag är det
av största vikt att åtgärder snarast vidtagas för avhjälpande av berörda
missförhållanden och åstadkommande av en bättre ordning på området. Utsikterna
härtill äro emellertid såsom framgår av det anförda i första hand
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.
17
avhängiga möjligheterna att, i avbidan på resultatet av pågående utredning
rörande lantmäteripersonalens organisation och avlöningsförhållanden, bereda
förbättrade löneförmåner åt ifrågavarande personal. Det av departementschefen
nu framlagda förslaget i ämnet synes utskottet vara ett välbetänkt
steg i sådant syfte och innebär dels förbättrad tillgång på arvoden åt
den högre kvalificerade biträdespersonalen på lantmäteridistrikten — extra
lantmätare och aspiranter — dels ock provisorisk förbättring av löneställningen
för den lägre kvalificerade personalen, d. v. s. tekniska biträden samt
kontorsbiträden och kartriterskor.
Vad nu närmast angår sistberörda personalgrupp, vilken avses med de i
ärendet väckta motionerna, föreslår Kungl. Majit att statliga tillägg till utgående
löneförmåner skola tilldelas tekniska biträden med i genomsnitt 600
kronor och högst 900 kronor för år samt kontorsbiträden och karlriterskor
med 300 kronor för år, att utgå från och med den 1 januari 1946. Föreslagna
provisoriska avlöningsförbättringar beräknas draga en kostnad av 120 000
kronor för helt budgetår. I anslutning till lantmätareföreningens framställning
hemställa motionärerna om ökning av nämnda belopp till det dubbla,
d. v. s. i detta sammanhang förutsätta de anvisning av 120 000 kronor å tihläggsstat
för senare hälften av innevarande budgetår. Enligt utskottets mening
kan givetvis ifrågasättas huruvida de av Kungl. Majit angivna lönetillläggen
skola kunna visa sig tillfyllest. De torde dock få anses erbjuda
en icke oväsentlig löneförbättring som bör kunna tillmätas viss verkan, när
det nu gäller att provisoriskt söka ordna personaltillgången på lantmäteridistrikten.
1945 års lantmäteriutrednings blivande betänkande torde för övrigt
vara att förvänta så snart att därpå grundad proposition angående en
mera definitiv reglering av lantmäteripersonalens organisations- och avlöningsfrågor
kan framläggas redan för nästa års riksdag, varför nu ifrågasatta
provisorium torde få en mycket begränsad giltighetstid. Med hänsyn till
det anförda har utskottet icke funnit tillräckliga skäl föreligga att i nuvarande
läge föreslå någon åtgärd utöver vad Kungl. Majits framställning innehåller.
Å tilläggsstaten torde sålunda böra upptagas ett förslagsanslag av 60 000
kronor till ändamålet.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits framställning
och med avslag å de likalydande motionerna I: 228 och
lii 362 i förevarande delar, till Provisorisk avlöningsförbättring
till viss biträdespersonal kos distriktslantmätare och
extra lantmätare å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.
8:o) Understöd åt jorddclnängsväscndct ni. m.: bidrag till ersättning åt
vissa förrätlningsmän enligt lagen nili enskilda vägar, förslagsanslag. Departementschefen
har i ärendet erinrat örn att han förut samma dag under punkt
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 10 samt. Nr 2. 2
18
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.
234 i nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition förordat, att ett särskilt
förslagsanslag å 50 000 kronor måtte anvisas för bidrag till ersättning åt
vissa förrättningsmän enligt lagen om enskilda vägar. Därvid framhölls, att
den föreslagna ersättningen syntes böra få utgå jämväl under innevarande
budgetår samt att kostnaderna härför kunde beräknas till 25 000 kronor. Vidare
fann han sig kunna biträda ett under samma punkt anmält förslag om
rätt för nyssnämnda förrättningsmäns tekniska biträden att uppbära resekostnads-
och traktamentsersättning av statsmedel i enlighet med de grunder,
som gälla för lantmätares tekniska biträden. I samband därmed uttalades,
att jämväl denna förmån syntes böra få åtnjutas redan under innevarande
budgetår samt att de av förslagets genomförande betingade kostnaderna
lämpligen kunde bestridas från förslagsanslaget till Distriktslantmätare och
extra lantmätare m. fl.: Reseersättningar.
Utskottet. Utskottet som återkommer till förevarande spörsmål vid behandlingen av
motsvarande anslag för nästa budgetår (IX huvudtiteln p. 234) tillstyrker
framställningen och hemställer följaktligen,
att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsvåsendet
m. m.: Bidrag till ersättning åt vissa förrättningsmän enligt
lagen om enskilda vägar å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 25 000 kronor.
N. Diverse.
9:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.
I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts framställning under denna punkt
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 175 000 kronor.
10:o) Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts
under förevarande anslagstitel gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tillfälligt lönetillägg å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 475 000 kronor.
J ordbruksutskottets utlåtande nr 2.
19
Kapitalbudgeten.
Statens affärsverksfonder.
Domänverket.
liro) Inköp av viss mark vid Öjebyn i Norrbottens län. Under denna
punkt har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa ett investeringsanslag
av 320 000 kronor å tilläggsstat.
Departementschefen har — efter redogörelse för innehållet uti skrivelser
från domänstyrelsen och yttranden av egnahemsstyrelsen och riksräkenskapsverket
— anfört och föreslagit följande i ärendet:
»Såsom framgår av det förut anförda förutsattes vid beslutet örn inrättande
av en ny försöksgård å de s. k. Hedquistska egendomarna vid Öjebyn, att
nämnda egendomar skulle överföras från jordfonden till domänfonden utan
någon särskild medelsanvisning i samband därmed. Emellertid torde, såsom
riksräkenskapsverket och egnahemsstyrelsen framhållit, med hänsyn
till jordfondens konstruktion vara lämpligare, att denna fond vid ifrågavarande
överlåtelse erhåller kontant ersättning med egendomens å fonden
bokförda värde. I förevarande fall skulle sålunda ett belopp av i runt tal
320 000 kronor behöva tillföras jordfonden. Då emellertid domänfondens
medel icke avsetts för transaktioner av förevarande slag, synes lämpligt, att
å kapitalbudgeten under Statens affärsverksfonder: Domänverket ett särskilt
anslag av nyssnämnda storlek äskas av riksdagen för ändamålet. Enär ifrågavarande
överföring avsetts skola ske senast per den 1 juli 1945, torde anslaget,
som synes böra benämnas Inköp av viss mark vid Öjebyn i Norrbottens
län, böra uppföras å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår.
Det torde få ankomma å Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter rörande
anslagets disposition ävensom de övriga bestämmelser, som i förevarande
sammanhang kunna vara erforderliga.»
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit, varför utskottet hemställer,
att riksdagen må till Inköp av viss mark vid Öjebyn i
Norrbottens län å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 320 000 kronor.
Stockholm den 12 februari 1946.
På jordbruksutskottets vägnar:
Utskottet.
L. TJÄLLGREN.
20
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit
från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Edmund Eriksson, Alfred Andersson,
Gabrielsson, Anderberg, Nils Olsson, friherre Beck-Friis och Sundelin samt
från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Liedberg, Andersson i Tungelsta,
Ericsson i Sörsjön, Carlström, Mäler, Pettersson i Rosta och Jacobson i Vilhelmina.
Reservation:
Under punkt 3 (Befrämjande av landsbygdens elektrifiering) av herr
Ericsson i Sörsjön.
467197. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.