10

Bankoutskottets utlåtande nr 59.

Nr 59.

Ankom till riksdagens kansli den 13 juni 1946 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av vackt motion om pension åt vaktmästaren
hos riksdagens första kammare M. J. Ericsson.

I en inom första kammaren under nr 368 väckt motion, som hänvisats
till bankoutskottets förberedande handläggning, hemställa herrar Wahlmark
och Velander, »att riksdagen må medgiva, att vaktmästaren hos riksdagens
första kammare Moses Jonas Ericsson må uppbära dels den 1 juli
1946 en gratifikation av 1 200 kronor, dels ock från och med den 1 juli 1946
under sin återstående livstid en årlig pension av 1 800 kronor».

Till stöd för motionen anföres följande:

Vid flera tillfällen har riksdagen beviljat pension åt befattningshavare, som
vid avgång från långvarig tjänst hos riksdagen befunnits vara i behov av
pension. Ett sådant fall föreligger nu åter.

Vaktmästaren Moses Jonas Ericsson, född den 2 april 1883, har alltsedan
den 1 maj 1912 tjänstgjort såsom vaktmästare hos riksdagens första kammare.
Dessförinnan, åren 1910—1912, tjänstgjorde han som vaktmästare
hos 1902 års löneregleringskommitté.

Såsom framgår av bankoutskottets memorial nr 28 vid innevarande års
riksdag, drabbades Ericsson den 23 februari 1946 av sjukdom, som för honom
föranledde behov av längre tids sjukledighet. Ericsson intogs å Sabbatsbergs
sjukhus, därifrån han nyligen utskrivits. Enligt ett av läkaren vid
nämnda sjukhus O. Göhle den 22 maj 1946 utfärdat intyg lider Ericsson av
höggradig arterioscleros med i intyget närmare angivna symptom. I läkarintyget
förklaras, att man kan anse, att Ericsson är arbetsoförmögen och att
man ej heller kan vänta någon arbetseffektiv förbättring. Lämpligt vore därför,
om Ericsson kunde komma i åtnjutande av pension.

Med hänsyn till innehållet i nämnda läkarintyg är det icke att förvänta,
att Ericsson skall kunna återinträda i tjänst hos första kammaren. Vid sådant
förhållande torde han icke vidare kunna kvarstå vid sin anställning
hos riksdagen. Då han emellertid saknar personliga tillgångar och för sitt
uppehälle är helt beroende av sin avlöning från riksdagen, torde det vara
nödvändigt att i samband med hans entledigande bereda honom någon pension.
Då riksdagen senast beviljade en med Ericsson jämförlig befattningshavare
pension, bestämdes beloppet till 1 200 kronor för år. Detta belopp
synes dock vara alltför knappt tillmätt, och vi föreslå därför, att pensionen
i förevarande fall bestämmes till 1 800 kronor för år.

Med hänsyn till Ericssons långvariga anställning i riksdagens tjänst torde
han — såsom skett i andra likartade fall — jämväl böra komma i åtnjutande
av en gratifikation å 1 200 kronor.

Bankoutskottets utlåtande nr 59.

11

Såsom i motionen framhälls, har riksdagen tidigare i några med det utskottet.
föreliggande likartade fall tillerkänt vaktmästare hos riksdagen såväl understöd
med ett engångsbelopp som ock en årlig pension i samband med
vederbörandes avgång från tjänsten. Vad det nu väckta förslaget beträffar,
anser utskottet det vara med billighet förenligt, att Ericsson, som alltsedan
1912 tjänstgjort såsom vaktmästare hos riksdagens första kammare och nu
till följd av sjukdom är oförmögen till arbete, tillerkännes en pension av
statsmedel. På sätt riksdagen i tidigare fall beslutat, torde pensionsbeloppet
böra bestämmas till 1 200 kronor om året. På detta belopp kommer att
utgå förhöjning i enlighet med innevarande riksdags beslut om reglering av
vissa tjänstepensioner. Ericssons sammanlagda pensionsförmåner komma
härigenom att — inberäknat rörligt tillägg och kristillägg — uppgå till i
runt tal 2 300 kronor.

Mot storleken av den i motionen föreslagna gratifikationen har utskottet
icke funnit anledning till erinran.

Såväl pensionen som gratifikationen torde böra utgå från det under huvudtiteln
Riksdagen och dess verk m. m. uppförda förslagsanslaget till Pensioner
åt f. d. befattningshavare m. fl.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion 1:368,
må medgiva, att vaktmästaren hos riksdagens första kammare
Moses Jonas Ericsson må från det under huvudtiteln
Riksdagen och dess verk m. m. uppförda förslagsanslaget till
Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl. uppbära dels en
gratifikation av 1 200 kronor, dels ock räknat från och med
den 1 juli 1946 under sin återstående livstid en årlig pension
av 1 200 kronor.

Stockholm den 13 juni 1946.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERRERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Åkerberg, Carlström, Sundvik, Friggeråker, Leander,
Edin, Lindblom och Andersson i Tidaholm;

från andra kammaren: herrar Paulsen, Andersson i Munkaljungbv, Mattsson,
Eriksson i Sandby, Sundberg, Stjärne och Fagerholm.