Bankoutskottets utlåtande nr 50.

1

Nr 50.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1946 kl. 4 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering
av vissa familjepensioner m. m.

I en den 5 april 1946 dagtecknad proposition nr 226, som hänvisats till
bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Maj:t, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma dag,

dels föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig
överensstämmelse med vad i propositionen förordats meddela bestämmelser
angående omreglering av vissa familjepensioner;

dels återkallat det i årets statsverksproposition framiagda förslaget örn anvisande
å driftbudgeten under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1946/47 av
anslag till Dyrtidstillägg m. m. å äldre pensioner vid det statliga pensionsväsendet; dels

ock, med ändring av i statsverkspropositionen framlagda förslag, föreslagit
riksdagen att å driftbudgeten under tolfte huvudtiteln för budgetåret

1946/47 såsom förslagsanslag anvisa:
till Pensioner åt efterlevande till befattningshavare i statens
tjänst ..................................... kronor 13 000 000;

till Diverse pensioner och understöd m. m........... » 2 800 000;

till Kristillägg d pensioner vid det statliga pensionsvusendet » 8 800 000;

till Bidrag till pensioneringskostnaderna för statens pen sionsanstalt

..... » 13 400 000;

till Dyrtidstillägg m. m. å pensioner vid det statsunderstödda
pensionsväsendet ....................... .. » 1 200 000;

till Kristillägg å pensioner vid det statsunderstödda pensionsväsendet
.................................. » 6 000 000.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet, i den mån
icke redogörelse härför lämnas i det följande, hänvisa till propositionen.

Föredragande departementschefen har i ärendet anfört följande:

»I anledning av en av 1945 års riksdag gjord hemställan har inom finansdepartementet
utredning verkställts angående förbättring av vissa äldre familjepensioner.
Resultatet av utredningen har sammanfattats i en inom departementet
utarbetad promemoria, benämnd departementspromemorian.

Bihang till riksdagens protokoll IDAG. 8 sami. Nr 50. 1

2

Bankoutskottets utlåtande nr 50.

Vad angår reglements- eller författningsenligt bestämda familjepensioner
lia i promemorian framlagts fyra alternativa förslag till reglering av äldre
familjepensioner. Någon reglering av nyare familjepensioner, d. v. s. pensioner
som bestämts med tillämpning av 1936 års allmänna familjepensionsreglemente
eller därmed jämställda pensionsbestämmelser, har däremot icke
ifrågasatts, då pensionsnivån för dessa pensioner i princip motsvarar nivån
för de nyaste, enligt nu gällande bestämmelser utgående familjepensionerna.
Enligt alternativ 1, vilket kostnadsberäknats till 2,7 miljoner kronor för år,
skulle de äldre pensionerna uppräknas till 90 procent av nivån för motsvarande
nyaste pensioner. En dylik reglering har, såsom i promemorian anförts,
ansetts naturlig, då nuvarande ojämnheter i nivån för äldre familjepensioner,
vilka i viss omfattning sammanhänga med statens tidigare
bidragsverksamhet på hithörande område, härigenom i huvudsak skulle
undanröjas. Förbättringen skulle emellertid i de lägre lönegraderna icke
bliva tillfredsställande. En uppräkning efter de nyaste pensionerna enligt
alternativ 2 skulle åter medföra en godtagbar reglering av de lägsta
pensionerna. I de högre lönegraderna skulle emellertid förbättringen bliva
oproportionerligt stor. Alternativet har beräknats medföra en årlig merkostnad
av 4,7 miljoner kronor. Enligt alternativ 3 skulle pensioner till och med
lönegrad A 12 eller motsvarande löneställning uppräknas till nyaste pensioner.
Familjepensioner motsvarande högre lönelägen skulle förbättras med samma
belopp som förbättringen i lönegrad A 12 eller med i runt tal 525 kronor
för år. Kostnaderna för en förbättring enligt detta alternativ ha beräknats
till 3,1 miljoner kronor för år. Alternativ 4 slutligen innebär i princip,
att de enligt äldre bestämmelser utgående familjepensionerna efter befattningshavare
inom lönegrader, som motsvara A 12 eller lägre, uppräknas till
nivån för nyaste pensioner (uppräkning till 100 procent), att för högre lönegrader
än A 20 uppräkning sker till 90 procent av nivån för nyaste pensioner
samt att för ett mellanskikt, motsvarande lönegraderna A 13—A 20,
uppräkning sker till ett från 100 till 90 fallande procenttal. Såsom förslaget
är upplagt, kommer pensionsförbättringen inom lönegraderna under A 13
och över A 20 att stiga med lönegraden, under det förbättringen inom lönegraderna
A 13—A 20 kommer att hålla sig konstant vid omkring 525 kronor.
Alternativet har beräknats medföra en årlig kostnad av 3,5 miljoner
kronor.

I såväl departementspromemorian som de avgivna yttrandena har alternativ
4 förordats. Jämväl för egen del anser jag på de i promemorian angivna
skälen, att en reglering enligt alternativ 4 bör givas företräde. Jag
tillstyrker sålunda, att de äldre reglements- eller författningsenligt bestämda
pensionerna omregleras i enlighet härmed. Härvid torde böra iakttagas vad
i promemorian anförts angående vissa jämkningar beträffande uppräkningen
till nivån för nyaste pensioner.

Beträffande de genom beslut av riksdagen eller av Kungl. Majit enligt
bemyndigande beviljade pensionerna har i promemorian föreslagits, att omregleringen
erhåller formen av procentuell förbättring. Härigenom skulle

Bankoutskottets utlåtande nr 50.

3

rubbning icke ske i relationen mellan de olika, med beaktande av individuella
förhållanden avvägda pensionsförmånerna. Med ledning av den föreslagna
procentuella förbättringen av lägre författningsenliga pensioner bär
förbättringen av riksdagspensionerna föreslagits skola genomgående fastställas
till 30 procent av den äldre familjepensionen, tilläggsförmånema däri
inberäknade. Mot regleringen i denna del, vilken beräknats medföra en
årlig utgiftsökning av omkring 230 000 kronor, har icke någon erinran riktats
i de avgivna yttrandena. Det i departementspromemorian i förevarande
hänseende framlagda förslaget finner jag mig böra biträda.

I departementspromemorian har föreslagits, att i samband med förbättringen
teknisk uppräkning skall ske av vissa familjepensioner till sådan
nivå, att å desamma i fortsättningen skola beräknas rörligt tillägg och kristillägg
i stället för såsom nu är fallet dyrtidstillägg eller procentuellt tillägg
och kristillägg. Jag anser mig böra tillstyrka den föreslagna uppräkningen,
vilken torde böra omfatta såväl av regleringen berörda reglements- eller
författningsenligt bestämda äldre familjepensioner som riksdagspensioner
och därmed jämförliga pensioner. Såsom i promemorian angivits bör teknisk
uppräkning även ske av de nyare pensionerna, vilka icke eljest beröras
av regleringen.

Även i fråga om sättet för genomförande av pensionsförbättringen och
dennas omfattning biträder jag i huvudsak de i promemorian framlagda
förslagen.

Det torde böra få ankomma på Kungl. Majit att efter riksdagens prövning
av förslagets huvudgrunder meddela erforderliga bestämmelser angående
pensionsförbättringens genomförande och därvid besluta om de jämkningar
beträffande pensionsförbättringens omfattning och storlek för vissa
pensionstagare eller grupper av pensionstagare, som kunna finnas påkallade
och förenliga med berörda huvudgrunder. Jämväl i fråga örn den tekniska
uppräkningen torde Kungl. Majit böra erhålla riksdagens bemyndigande att
vidtaga erforderliga författningsändringar och de åtgärder i övrigt, som
kunna befinnas erforderliga.

I departementspromemorian har framhållits, att i det föregående avsedd
pensionstagare skulle komma i åtnjutande av en betydande förbättring, därest
jämväl socialvårdskommitténs såsom alternativ III betecknade förslag
till reglering av folkpensionerna komme att genomföras. I vissa av de avgivna
yttrandena bär i anledning härav förordats, att den föreslagna pensionsregleringen
skulle erhålla allenast provisorisk karaktär.

För egen del finner jag mig i anslutning till de i bankoutskottets utlåtande
nr 19 till årets riksdag angående reglering av vissa tjänstepensioner m. m.
gjorda uttalandena i motsvarande fråga böra utgå ifrån, att en eventuell reduktion
av nu omreglerad familjepension med hänsyn till samtidigt utgående
folkpension skall kunna inskränkas till en jämkning av kristillägget.

Den nu förordade pensionsregleringen torde böra genomtöras från och
nied den 1 juli 1946.»

Utskottet.

Bankoutskottets utlåtande nr 50.

Beträffande kostnaderna för förslagets genomförande anföres i propositionen
följande.

Kostnaderna för genomförande av pensionsförbätlring i enlighet med vad
i det föregående förordats ha, såsom angivits, beräknats till omkring 3,5
mdjoner kronor, såvitt angår reglements- eller författningsenligt bestämda
pensioner. Kostnaderna för regleringen skulle huvudsakligen eller till omkring
3,1 miljoner kronor komma att bestridas av anslag under tolfte huvudtiteln.
Antalet nu avsedda pensioner, som omfattas av regleringen, utgör
12 057, därav 4 990 pensioner, som utbetalas från de affärsdrivande verken.

Årskostnaderna för reglering av riksdagspensionerna och därmed jämföliga
pensioner ha uppskattats till 230 000 kronor. Av detta belopp torde
omkring 135 000 kronor komma att belasta riksstaten.

Den föreslagna pensionsregleringen bör medföra en omräkning av åtskilliga
av de anslag, som äskats under tolfte huvudtiteln i årets statsverksproposition.
Sålunda torde vissa anslag böra uppräknas på sätt framgår av följande
sammanställning.

A. Statliga pensionsvåsendet.

10. Diverse pensioner och understöd m. m.

B. Statsunderstödda pensionsvåsendet.

8. Kristillägg å pensioner vid det statsunder

I statsverksproposi-tionen äskat belopp,
kronor

Belopp, som nu
bör äskas,
kronor

. 9 700 000

. 2 600 000

13 000 000

2 800 000

. 8 600 000

8 800 000

r

. 11 500 000

13 400 000

. 5 900 000

6 000 000

Å andra sidan bör anslaget till Dvrtidstillägg m. m. å äldre pensioner vid
lin3*183 Pensionsvåsendet, vilket i statsverkspropositionen beräknats till
1 500 000 kronor, bortfalla, varjämte anslaget till Dyrtidstillägg m. m. å pensioner
vid det statsunderstödda pensionsvåsendet bor nedsättas från det i
statsverkspropositionen äskade beloppet 2 150 000 kronor till 1 200 000 kronor.

Det förslag till förbättring av vissa äldre familjepensioner, som i anslutning
till av fjolårets riksdag uttalat önskemål framlagts i förevarande proposition,
avser en reglering av pensioner åt efterlevande till befattningshavare,
vilka avgått ur tjänst före ikraftträdandet av 1936 års allmänna
familjepensionsreglemente och därmed jämställda statliga reglementen (nyare
pensioner). Ifrågavarande äldre pensioner äro i huvudsak bestämda med tilllämpning
av reglementena för vederbörliga, befattningshavarna själva tillhöriga
änke- och pupillkassor, vilka övertagits av staten i samband med tillkomsten
av ovannämnda statliga pensionsreglementen. Någon förbättring av
nyare familjepensioner skulle icke ifrågakomma, enär pensionsnivån för
dessa pensioner i princip överensstämmer med nivån för de familjepensioner,
som utgå enligt nu gällande bestämmelser, 194i års allmänna familje -

Bankoutskottets utlåtande nr 50.

5

pensionsreglemente och därmed jämställda reglementen (nyaste pensioner).
Regleringen skulle vidare inbegripa familjepensioner efter befattningshavare,
som varit anställda vid enskild järnväg eller annat företag men övertagits av
statens järnvägar, ävensom av riksdagen eller av Kungl. Majit med stöd av
riksdagens bemyndigande beviljade familjepensioner (riksdagspensioner) med
undantag av s. k. honnörspensioner och olycksfallsunderstöd. Pensionsförbättringen
skulle allmänt taget komma att omfatta alla enligt äldre familjepensionsbestämmelser
pensionsberättigade efterlevande till statliga befattningshavare
eller till befattningshavare, som i stort sett äro att likställa med
dessa, nämligen f. d. folk- och småskollärare samt f. d. ämneslärare vid
högre kommunala skolor. I enlighet härmed skulle pensionsregleringen, såvitt
angår äldre familjepensioner, helt motsvara den tjänstepensionsreglering,
som innevarande riksdag beslutat med bifall till propositionen nr 5 (bankoutsk.
uti. nr 19).

Mot vad Kungl. Majit sålunda föreslagit i fråga örn pensionsregleringens
omfattning har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Med avseende å storleken av pensionsförbättringen föreslås i propositionen,
att de enligt äldre bestämmelser utgående familjepensionema efter befattningshavare
inom lönegrader, som motsvara A 12 eller lägre, uppräknas till
nivån för nyaste pensioner (uppräkning till 100 procent), under det att uppräkning
skulle ske för högre lönegrader än A 20 till 90 procent av nivån
för nyaste pensioner och för lönegraderna A 13—A20 till ett från 100 till 90
fallande procenttal. Riksdagspensionema skulle genomgående förbättras med
30 procent av den äldre familjepensionen, tilläggsförmånerna inräknade. Utskottet
finner sig kunna giva sin anslutning till vad som sålunda föreslagits.
Likaledes vill utskottet tillstyrka, att i samband med pensionsregleringen
en teknisk uppräkning av familjepensionema genomföres i syfte att å desamma
i fortsättningen skola kunna utgå — i stället för dyrtidstillägg eller procentuellt
tillägg och kristillägg — rörligt tillägg och kristiliägg.

Såsom departementschefen framhållit, torde det höra få ankomma på
Kungl. Majit att enligt i propositionen angivna huvudgrunder meddela erforderliga
bestämmelser angående pensionsförbättringens och den tekniska uppräkningens
genomförande samt därvid besluta örn de jämkningar beträffande
pensionsförbättringens omfattning och storlek för vissa pensionstagare
eller grupper av pensionstagare, som kunna finnas påkallade.

Utskottet tillstyrker, att pensionsregleringen genomföres från och nied den
1 juli 1946.

Kostnaderna för genomförandet av pensionsförbättringen lia beräknats till
omkring 3,5 milj. kronor, såvitt angår reglements- eller författningsenligt bestämda
pensioner, oell lill 230 000 kronor för riksdagspensionema. Kostnaderna
skola beträffande pensioner, som utbetalas från de atfärsdrivande verken,
bestridas av dessa samt i övrigt utgå av anslag under tollie huvudtiteln.
Mot den av Kungl. Majit i propositionen framlagda anslagsberäkningen har
utskottet icke funnit anledning till erinran.

6

Bankoutskottets utlåtande nr 50.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition, må

I. bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i det föregående förordats meddela bestämmelser
angående omreglering av vissa familjepensioner;

II. å driftbudgeten under tolfte huvudtiteln för budgetåret
1946/47 anvisa:

a) till Pensioner åt efterlevande till befattningshavare i statens
tjänst ett förslagsanslag av 13 000 000 kronor;

b) till Diverse pensioner och understöd m. m. ett förslagsanslag
av 2 800 000 kronor;

c) till Kristillägg å pensioner vid det statliga pensionsväsendet
ett förslagsanslag av 8 800 000 kronor;

d) till Bidrag till pensioneringskostnaderna för statens
pensionsanstalt ett förslagsanslag av 13 400 000 kronor;

e) till Dyrtid stillägg m. m. å pensioner vid det statsunderstödda
pensionsväsendet ett förslagsanslag av 1 200 000 kronor; f)

till Kristillägg å pensioner vid det statsunderstödda pensionsväsendet
ett förslagsanslag av 6 000 000 kronor.

Stockholm den 28 maj 1946.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Åkerberg, Friggeråker*, Leander, Fahlander, Andersson
i Tidaholm, Persson i Älvdalsåsen* och Petersson i Karlskrona;

från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen*, Andersson i Munkaljungby, Johnsson
i Kastanjegården, Sundberg, von Seth*, Persson i Norrby* och fru Humla*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

467929. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1948.