Bankoutskottels utlåtande nr 40.

1

Nr 40.

Ankom lill riksdagens kansli den 9 maj 1946 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av väckt motion om anslag till utgivande av
en upplysningsskrift för allmänheten örn riksdagens
arbetsformer m. m.

I en inom riksdagens andra kammare under nr 172 väckt motion, som
hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, har herr Johnsson
i Stockholm jämte två av kammarens övriga ledamöter hemställt, »att riksdagen
ville besluta att genom talmanskonferensen eller annan utgiva en
skrift örn riksdagen i enlighet med vad i motionen framhållits och att för
ändamålet anvisa ett anslag av 4 000 kronor».

Till stöd härför anföres i motionen:

Under senare år har en myckenhet av kritik övats mot riksdagen, särskilt
i tidningarnas insändarspalter och i kåsörernas artiklar. Åtskilligt i denna
kritik kan vara befogat, då den tar fasta på missförhållanden, som bottna
i för riksdagen gällande arbetsformer. De flesta utfallen äro emellertid
osakliga och bero på bristande insikt i hur riksdagen funktionerar.

Dylik osaklig propaganda mot riksdagen bör motarbetas, enär den i längden
undergräver riksdagens anseende hos folket.

En brist utgör det likaledes, att turister och besökare i riksdagshuset icke
ha tillgång till någon som helst orienterande skrift angående byggnaden,
dess historia, däri befintliga konstverk o. s. v. eller, då de övervara plena,
kunna erhålla någon klarhet över förhandlingarnas olika karaktär.

Det skulle därför ur skilda synpunkter fylla ett behov, örn genom riksdagens
egen försorg kunde utgivas en kortfattad skrift, som förnyades t. ex.
vart fjärde år efter andrakammarvalen, med upplysningar om riksdagens
historia, örn riksdagshuset, dess olika utrymmen, inredning och inventarier,
så långt dessa äro av allmänt intresse, samt med redogörelse för riksdagens
sätt att fungera, riksdagsmännens skyldigheter och förmåner in. m. Skriflen
skulle tillhandahållas den besökande allmänheten av riksdagshusets portvakter
och vaktmästare till ett pris, som delvis finge betraktas som en ersättning
till dessa för besväret med att tillhandahålla den.

Uppdraget alt ordna med en dylik skrift kunde måhända lämpligen uppdragas
åt talmanskonferensen. Kostnaden för den första upplagan torde väl
kunna hållas inom 4 000 kronor.

Ett allmänt omvittnat förhållande torde vara, atl kännedomen örn vår
svenska riksdag, dess funktioner såsom offentlig institution och dess arbets Bihang

till riksdagens protokoll 1946. S sami. Nr 40—42. 1

Utskottet.

2

Bankoutskottets utlåtande nr 40.

förmer inom vida kretsar är påfallande ringa. På detta område har en ökad
upplysningsverksamhet en viktig och gagnande uppgift att fylla. På längre
sikt lärer härvid närmast ifrågakomma att inom skolöverstyrelsens kursplaner
bereda större utrymme åt undervisningen i samhällskunskap. Huruvida
härutöver från riksdagens egen sida initiativ bör tagas till spridandet
av kännedomen örn densamma och dess arbete kan givetvis vara föremål för
delade meningar. Det vill emellertid förefalla, som om det föreliggande
spörsmålet är av så stort samhälleligt intresse, att detsamma är förtjänt att
övervägas. I främsta rummet torde väl härvid åtgärderna böra taga sikte
på utgivandet av en särskild upplysningsskrift i ämnet. För egen del är utskottet
icke berett att nu uppdraga några närmare riktlinjer för innehållet i
eller uppställningen av en dylik publikation i vidare mån än att utskottet
vill understryka det önskvärda i att framställningen göres så överskådlig
och samtidigt så kortfattad som möjligt. I anledning av vissa i motionen
gjorda uttalanden vill utskottet framhålla, att publikationen uteslutande bör
tjäna syftemålet att ställa de föreliggande förhållandena i objektiv belysning.
I densamma bör sålunda icke någon polemik förekomma gentemot
den kritik av riksdagen och dess arbetssätt, som på sina håll framkommit i
den offentliga diskussionen under senare åren; ej heller böra framförda
reformförslag däri upptagas till bedömande.

Motionären har ifrågasatt, att publikationen skulle innehålla en beskrivning
av riksdagshuset, dess lokaler och inventarier m. m. En sådan beskrivning
saknas för närvarande men skulle onekligen vara av värde såsom
orientering främst för besökande i riksdagshuset. Beskrivningen synes emellertid
enligt utskottets mening böra lämnas i en särskild broschyr. Härom
torde det böra ankomma på riksgäldsfullmäktige att fatta beslut.

Av det anförda torde framgå, att frågan örn utgivande av en upplysningsskrift
rörande riksdagen är av beskaffenhet att böra ytterligare övervägas,
innan ärendet kan företagas till slutlig omprövning. Den vidare utredning,
som alltså synes erforderlig, torde lämpligen böra verkställas genom riksgäldsfullmäktige,
vilka torde böra, därest utredningen därtill giver anledning,
avgiva förslag i ämnet. Detta förslag torde böra innefatta en disposition
över publikationens innehåll och uppställning. Vidare bör övervägas,
huruvida publikationen bör utgivas och distribueras genom enskilt förlag
eller på annat sätt, samt kostnadsberäkningar förebringas.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion II: 172,
må uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att i anslutning
till vad ovan anförts låta utreda frågan örn utgivande

Bankoutskottets utlåtande nr M.

3

av en upplysningsskrift rörande riksdagen, dess organisation,
uppgifter och arbetsformer.

Stockholm den 9 maj 1946.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Akerberg, Carlström, Sundvik*, Friggeråker*,
Leander, Lindblom, Fahlander* och Grym;

från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen, Mattsson*, Johnsson i Kastanjegården*,
Sundberg, von Seth* och fru Humla*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.