6

Bankoutskottets utlåtande nr 38.

Nr 38.

Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 194(1 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning au väckt motion angående utredning av frågan
om pension åt arvodes- och kontraktsanställd personal
i statens tjänst.

I en inom andra kammaren under nr 69 väckt motion, som hänvisats till
bankoutskottets förberedande handläggning, hemställer herr Fagerholm, »att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit begära utredning med förslag
rörande pensionsvillkor för arvodes- och kontraktsanställd personal samt
liknande personal inom statsverket».

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet hänvisa
till motionen.

Över förevarande motion har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat
utlåtande från statskontoret, som anfört följande.

Vid införandet av pensionsrätt inom den civila statsförvaltningen för ickeordinarie
befattningshavare i samband med 1934 års pensionsbestämmelser
begränsades densamma att i princip gälla då förekommande befattningshavare
å extra stat samt extra ordinarie tjänstemän, vilka .samtliga såsom
det i det vid proposition nr 222 til! 1934 års riksdag fogade statsrådsprotokollet
uttalades, vore anställda i mera stadigvarande anställning och för
samma eller likartade arbetsuppgifter, som åvilade ordinarie personal. 1 de
nya pensionsbestämmelserna, civila tjänstepensionsreglementet, inrymdes
emellertid samtidigt åt Kungl. Maj:t att besluta örn pensionsrätt jämväl åt
andra icke ordinarie befattningshavare vid nyreglerade verk än extra ordinarie
tjänstemän och tjänstemän å extra stat, i den mån de med hänsyn till
anställningens art och omfattning skäligen funnes böra komma i åtnjutande
av dylik förmån. Till motivering härför framhölls i förenämnda statsrådsprotokoll,
att inom vissa förvaltningsgrenar funnos icke-ordinarie befattningshavare,
vilka icke vore hänförliga till nyssnämnda grupper men likväl
måste i avseende å anställningens varaktighet, tjänstgöringsförhållanden
m. m. anses jämförliga med desamma och därför kunde ifrågasättas
till erhållande av pensionsförmån. Såsom exempel på dylika grupper av
icke-ordinarie befattningshavare, vilkas pensionsrätt skulle bliva beroende
av Kungl. Maj:ts särskilda beslut, nämndes icke-ordinarie befattningshavare
i hovrätt med fortlöpande adjunktion eller med andra ord av Kungl. Majit
förordnade assessorer. Vidare uttalades, att Kungl. Maj:ts beslutanderätt i
fråga om pensionsrätt i särskild ordning även skulle kunna avse vissa anställningshavare
inom statlig förvaltning, vilka icke vore helt jämställda vare
sig med arbetare eller med någon av de tjänstemannakategorier, som skulle

Bankoutskottets utlåtande nr 38. 7

beredas pensionsrätt, inea vilka i pensionshänseende närmast borde jämföras
med tjänstemännen.

De av statsmakterna år 1934 angivna principerna för ordnandet av pensioneringen
för de statliga tjänstemännen lia jämväl varit bestämmande vid
den revision av pensionsbestämmelserna, som kommit till uttryck i 1941 års
allmänna tjänstepensionsreglemente. Regelmässigt utgör alltså ordinarie
eller extra ordinarie tjänstemannaanställning alltjämt förutsättning för pensionsrätt.
För befattningshavare, som av staten anställas för en fortlöpande
tjänstgöring, ordnas alltså såsom regel pensionsförhållandena genom befattningarnas
ombildande till pensionsberättigande tjänster. Genom den fortskridande
inplaceringen i löne- och pensionssystemen av allt fler grupper
statsanställda sker också en successiv minskning av antalet befattningshavarekategorier,
för vilka pensionsfrågan ej är ordnad. I anledning av motionen
må vidare framhållas, att Kungl. Majit med stöd av det givna bemyndigandet
i en hel del fall, där pensionsrätt icke ansetts böra ifrågakomma
genom tillämpning av de för sådan rätt normalt avsedda anställningsformerna,
ordinarie eller extra ordinarie anställning, tillförsäkrat vissa ickeordinarie
anställningshavare författningsenlig pensionsrätt, exempelvis ovanberörda
hovrättsassessorer (numera extra-ordinarie tjänstemän), vissa extra
lantmätare, fast anställda tjänstemän vid statens järnvägsbyggnader, extra
tjänstemän vid statens vattenfallsverk samt ett flertal arbetsledande förmän.

Enligt direktiven för 1945 års lönekommitté faller inom kommitténs uppdrag
att underkasta de mot civila och militära avlöningsreglementena svarande
icke-ordinariereglementena översyn. Kommittén Ilar ock särskilt anbefallts
att överväga lönevillkoren för annan icke-ordinarie personal än
extra ordinarie och extra tjänstemän. Det torde kunna förutsättas, att kommittén
i samband därmed kommer att taga under omprövning frågan örn
pensionsrättens anknytning till förekommande anställningsformer. Då de i
motionen berörda frågorna alltså väsentligen torde falla inom ramen för
den pågående löneutredningen, synes särskild utredning i ämnet icke behöva
ifrågakomma.

1 skrivelse den 29 mars 1946 till bankoutskottet hava svenska postmannaförbundets
och Sveriges poststationsföreståndareförenings styrelser på anförda
skäl hemställt, att utskottet måtte biträda det i motionen väckta yrkandet.

1 likhet med motionären hyser utskottet den uppfattningen, att frågan
örn pension åt arvodes- och kontraktsanställd personal i statens tjänst är
förtjänt av närmare övervägande. Detta gäller särskilt de personalgrupper,
vilkas anställningstid plägar sträcka sig över en längre tidrymd, såsom fallet
är beträffande exempelvis viss arbetsledande personal vid byggnadsstyrelsens
byggnadsbyrå, inom statens arbetsmarknadskommission m. fl. verk.
Den väckta frågan äger emellertid nära samband med spörsmålet rörande
den lilir avsedda personalens anställnings- och lönevillkor. Såsom statskontoret
framhållit, har 1945 års lönekommitté jämväl anbefallts att överväga
lönevillkoren för annan icke-ordinarie personal än extra ordinarie oell extra
tjänstemän. Härvid lärer få förutsättas, att kommittén kominer all ägna

Utskottet

8

Bankoutskottets utlåtande nr 38.

uppmärksamhet även åt frågan örn pensionsrättens anknytning till de
olika anställningsformerna. Under sådana förhållanden torde riksdagen
sakna anledning alf hos Kungl. Maj:t anhålla örn särskild utredning i det
av motionären åsyftade hänseendet. Utskottet hemställer fördenskull,

att förevarande motion 11:69 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 7 maj 1946.

På bankoutskottets vägnar:

GUST. SVEDMAN.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Åkerberg,* Carlström, Sundvik, Friggeråker, Leander,
Lindblom, Fahlander och Andersson i Tidaholm;

från andra kammaren: herrar Svedman, Andersson i Munkal jungby, Mattsson,
Eriksson i Sandby,* Sundberg, von Seth,* Nilsson i Landskrona och Stjärne*

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Centraltryckeriet, Esselte ab. Stockholm 1946
641838